Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2020/931)
Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad
Hemställan från miljö- och hälsoskyddsnämnden
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad, godkänns i enlighet med bilaga 3 till utlåtandet.
2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska samordna handlingsplanens implementering.
Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande.
Ärendet
Kommunfullmäktige gav miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att ta fram en strategi för stadens arbete med biologisk mångfald i kommunfullmäktiges budget för 2019.Handlingsplanen utgör en tematisk konkretisering av
Stockholms miljöprogram 2020-2023 (Dnr KS 2019/1040) och är resultatet av arbetet med uppdraget.
Syftet med handlingsplanen är att ange inriktningen för arbetet med biologisk mångfald inom Stockholms stad. Handlingsplanen innehåller fem strategier som syftar till att konkretisera hur staden ska arbeta med etappmålen i miljöprogrammet om biologisk mångfald, samtidigt som målen för
bostadsförsörjningen prioriteras med en hög genomförandetakt.
Handlingsplanen är också ett led i arbetet med att nå stadens Vision 2040.
Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad har varit på remiss under februari 2020.
Beredning
Ärendet har initierats av miljö- och hälsoskyddsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden,
idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, servicenämnden,
stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta
stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norrmalms stadsdelsnämnd, Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Östermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Botaniska sällskapet i Stockholm/Floraväktarna, Danderyds kommun, Ekerö kommun, Entomologiska föreningen i Stockholm, Fältbiologerna i Stockholm,
Förbundet för Ekoparken, Föreningen C/O City, Huddinge kommun, Järfälla kommun, KTH - Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH - Institutionen för Samhällsplanering och miljö, Lidingö stad, Länsstyrelsen Stockholm, Nacka kommun, Region Stockholm, Sollentuna kommun, Solna stad, Sportfiskarna Stockholm, Stockholms biodlarförening, Stockholms Herpetologiska förening, Stockholms koloniträdgårdar,
Stockholms Naturskyddsförening, Stockholms Ornitologiska förening, Stockholm Resilience Centre, Stockholms Svampvänner, Stockholms Universitet – områdesnämnden för naturvetenskap, Sundbybergs stad, Symbios, Tyresö kommun och Världsnaturfonden WWF.
Stockholms Stadshus AB har i sin tur remitterat remissen vidare till dotterbolagen AB Svenska Bostäder, Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), Stockholms Hamn AB och Stockholm Vatten och Avfall AB.
SISAB har valt att inte svara på remissen.
Kyrkogårdsförvaltningen samt Skärholmens stadsdelsförvaltning har besvarat remissen med ett kontorsyttrande.
Nacka kommun har avstått från att besvara remissen.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby
stadsdelsnämnd, Botaniska sällskapet i Stockholm/Floraväktarna, Danderyds kommun, Ekerö kommun, Entomologiska föreningen i Stockholm,
Fältbiologerna i Stockholm Huddinge kommun, Järfälla kommun, KTH - Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH - Institutionen för Samhällsplanering och miljö, Lidingö stad, Solna stad, Sportfiskarna Stockholm, Stockholms biodlarförening, Stockholms Ornitologiska förening, Stockholm Resilience Centre, Stockholms Svampvänner, Symbios och Tyresö kommun har inte inkommit med svar.
Därutöver har Koloniträdgårdsförbundet, U&We och Nätverket Stockholm loves pollinators inkommit med ett remissvar.
Stadsledningskontoret anser att det är positivt att målen avseende biologisk
anser att handlingsplanen är välformulerad och relevant för stadens fortsatta utveckling, bland annat avseende målen för bostadsförsörjningen.
Exploateringsnämnden ser positivt på handlingsplanen och anser att det innebär ett behov av ökad finansiering av åtgärderna.
Fastighetsnämnden ställer sig positivt till förslaget i sin helhet och
välkomnar också geografiskt kopplade åtgärdsprogram för olika områden som miljöförvaltningen ska ta fram i samband med implementeringen av
handlingsplanen. Nämnden anser att de områden utanför stadsgränsen, som nämnden äger och sköter, bör lyftas fram tydligare i handlingsplanen.
Idrottsnämnden anser att handlingsplanen innehåller många bra och genomförbara åtgärder och mål. Nämnden ser gärna att staden kontinuerligt omvärderar vilka arter som behöver mest skydd för att inte någon eller några arter glöms bort.
Kulturnämnden välkomnar handlingsplanen och att de ändringar som föreslogs i svaret på kontorsremissen har tagits tillvara i den omarbetade versionen. Nämnden föreslår ett förtydligande av stycket om mångfald i stadens kulturmiljöer.
Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till den revidering som har gjorts av handlingsplanen efter tidigare lämnade synpunkter.
Servicenämnden lämnar in en detaljsynpunkt om formulering av en av insatserna avseende inköp och upphandling.
Stadsbyggnadsnämnden ser det som positivt att målen avseende biologisk mångfald i miljöprogrammet konkretiseras. Vidare anser nämnden att det är av särskild vikt att stadens blågröna infrastruktur ges högsta prioritet, något som i praktiken under lång tid tillämpats i stadens fysiska planering men som nu får ett tydligt stöd.
Trafiknämnden ställer sig positiv till att målen avseende biologisk
mångfald i miljöprogrammet konkretiseras genom en handlingsplan. Nämnden anser att planen kommer att stärka stadens arbete och göra stor nytta för den biologiska mångfalden, och anser att finansieringsfrågan är viktig för implementeringsarbetet.
Utbildningsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen för biologisk mångfald eftersom den är i linje med övergripande målsättningar och pågående arbete.
Bromma stadsdelsnämnd är positiv till förslaget till handlingsplanen och anser att det är positivt att den inkluderar aktiviteter som riktar sig till stadens medborgare. Därutöver anser nämnden att det kommande arbetet med att upprätta åtgärdsprogram inom stadsdelarna kommer bli en nyckelfaktor i det fortsatta arbetet för biologisk mångfald.
Farsta stadsdelsnämnd anser att majoriteten av dess tidigare synpunkter har arbetats in och lyfter bland annat vikten av att kunna få finansiering för skötsel av naturmark och parkmark som ligger utanför naturområden men är viktiga grönytor.
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd välkomnar handlingsplanen och inte minst de delar som avser kommunikation och information till stadens invånare.
Kungsholmens stadsdelsnämnd är positiv till handlingsplanen som anser vara heltäckande och väl genomarbetad och vill lyfta behovet av ökad finansiering för att implementera planen. Därutöver lämnar nämnden förslag på justeringar på detaljnivå.
Norrmalms stadsdelsnämnd är positiv till handlingsplanen som anser vara heltäckande och väl genomarbetad och vill lyfta behovet av ökad finansiering för att implementera planen. Därutöver lämnar nämnden förslag på justeringar på detaljnivå.
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd ser positivt på handlingsplanen, i synnerhet på framtagande av en gemensam kravspecifikation för upphandlings av skötsel för naturhänsyn och naturvård. Därutöver efterfrågar nämnden
kompetensutveckling, stärkt samordning i arbetet samt ökade resurser för att genomföra insatserna.
Skarpnäcks stadsdelsnämnd anser att förslagets fem strategier är relevanta och ser i synnerhet positivt på förslaget att ta fram en gemensam
kravspecifikation för upphandlings av skötsel för naturhänsyn och naturvård samt att miljöförvaltningen tilldelas ett samordningsansvar.
Skärholmens stadsdelsförvaltning har lämnat synpunkter i tidigare remissrunda och anser att det reviderade förslaget är väl genomarbetat.
Kontoret har ingen fortsatt erinran i ärendet.
Södermalms stadsdelsnämnd anser att förslaget till handlingsplan är ett mycket ambitiöst och viktigt dokument. Nämnden anser att finansieringsfrågan är viktig för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. Därutöver anser nämnden att det är angeläget att de stadsdelsvisa åtgärdsprogrammen med platsspecifika åtgärder tas fram för att handlingsplanen ska bli konkret och genomförbar.
Östermalms stadsdelsnämnd är positiv till handlingsplanen som anser vara heltäckande och väl genomarbetad och vill lyfta behovet av ökad finansiering för att implementera planen. Därutöver lämnar nämnden förslag på justeringar på detaljnivå.
Stockholms Stadshus AB anser att handlingsplanen är tydlig, lättläst och har bra disposition samt att synpunkter från tidigare kontorsremisser är inarbetade.
Koncernen lyfter att implementeringsarbete är komplex och innebär en stärkt intern och extern samverkan samt finansiering.
Kommunstyrelsens Råd för Agenda 2030 anser att handlingsplanen till stora delar är bra och ser särskilt positivt på att förslaget förhåller sig till målen i Agenda 2030. Rådet lyfter att det finns fler mål än de som anges i
handlingsplanen som påverkas av arbetet med biologisk mångfald, däribland målet om en hållbar konsumtion. Rådet anser också att målkonflikterna i såväl som själva målen för arbetet med biologisk mångfald bör tydliggöras och att planen resulterar i en konkret prioritering av frågan.
Förbundet för Ekoparken anser att de bakomliggande faktorer för den biologiska mångfaldens försämrade förutsättningar i Stockholm inte uppmärksammas tillräckligt klart i förslaget, och att stadens
förtätningsambition och bostadsmål saknar ekologisk hållbarhetsanalys.
Därefter lämnar förbundet detaljerade synpunkter och förslag till justeringar i handlingsplanen.
Föreningen C/O City är mycket positiva till att staden har tagit fram en handlingsplan för biologisk mångfald och anser att strategierna i
handlingsplanen i sin helhet är omfattande och bra. Dock lämnar föreningen ett antal synpunkter och förslag till ändringar i handlingsplanen, bland annat om att förtydliga målbilden, att förtydliga betydelsen av grönstrukturen, att samverkan med exploatörer och fastighetsbolag för stimuleras och att skötsel av naturområden bör få högre prioritet.
Länsstyrelsen Stockholm är mycket positiv till handlingsplan, som anses vara välformulerad och innehållet är omfattande och kommer sannolikt att vara viktiga verktyg för stadens utmanande miljöarbete. Därutöver lämnar Länsstyrelsen ett antal detaljerade synpunkter samt förslag på justeringar för att ytterligare stärka handlingsplanen.
Region Stockholm anser att handlingsplanen utgår från och stämmer väl överens med de regionala mål och inriktningar och anser att dess strategiska angreppssätt behövs för att värna och utveckla kan inspirera andra kommuner.
Därutöver lämnar Regionen förslag på kompletteringar, däribland att komplettera ordlistan samt att tillägga en karta över de tio regionala gröna kilarna.
Sollentuna kommun anser att handlingsplanen ligger i linje med Sollentuna kommuns arbete och föreslår samarbete över kommungränserna.
Stockholms Herpetologiska förening är positiv till handlingsplanen men menar att åtgärder som underlättar och möjliggöra invandring för grod- och kräldjur, såsom s.k. spridningskorridorer eller gröna korridorer, borde lyftas ytterligare i planen.
Stockholms koloniträdgårdar ser positivt på handlingsplaner och lämnar förslag på kompletteringar, däribland avseende hur koloniträdgårdar kan ges en större plats i stadens arbete med att skydda och främja den biologiska mångfalden.
Stockholms Naturskyddsförening och Naturskyddsföreningen i Stockholms län välkomna handlingsplanen och de ökade ambitionerna för biologisk mångfald. Föreningen lyfter vikten att bevara viktiga funktioner i Stockholm och lämnar ett antal förslag på kompletteringar.
Stockholms Universitet – Områdesnämnd för naturvetenskap är generellt positiv till den föreslagna planen och anser att de fem huvudstrategierna är väl utvalda och kompletterar varandra bra. Därutöver anser institutionen att det är angeläget att gå vidare med konkreta åtgärdsplaner.
Sundbybergs stad uppskattar den höga ambition för arbetet med biologisk mångfald och anser att i handlingsplanen planen kommer att vara värdefull som kunskapsunderlag och inspiration samt i det fortsatta mellankommunala samarbetet, som staden gärna vill förstärka.
Världsnaturfonden WWF välkomnar initiativet att ta fram en handlingsplan men anser att den gröna planeringen behöver värderas högre och förespråkar en regionplan för att fördela byggande av bostäder mellan kommuner för att värna den biologiska mångfaldens förutsättningar i regionen.
Koloniträdgårdsförbundet anser att koloniträdgårdar är värdefulla för den biologiska mångfalden i stadsmiljön och att det mest kostnadseffektiva sättet att gynna den biologiska mångfalden är att anlägga nya koloniområden. U&We och nätverket Stockholm loves pollinators anser att handlingsplanen innebär ett steg framåt, men lyfter blanda annat att mätmetoder samt mål för
ekosystemtjänster behöver utvecklas ytterligare och att mer behöver göras för att gynna pollinerande insekter. Därutöver lämnar detaljerade synpunkter på valda delar av planen.
Mina synpunkter
Stockholms stad har en rik och varierad natur som uppskattas av såväl stadens invånare som dess besökare. Närheten till natur- och parkområden,
koloniträdgårdar samt stränder och vattenmiljöer är viktig för många. I Stockholm finns värdefulla eklandskap och hällmarkstallskogar, med flerhundraåriga träd av nationell betydelse för den biologiska mångfalden.
Stadens sjöar, våtmarker och vattendrag är också särskilt betydelsefulla livsmiljöer för många växter och djur, och stadens trädgårdar,
kolonilottsområden och parker med blommande träd och buskar bidrar till en rik livsmiljö för pollinerande insekter.
Den biologiska mångfalden är en av de grundläggande förutsättningarna för att vi människor ska ha en hög livskvalitet, men även för att det liv på planeten som vi känner till överhuvudtaget ska kunna fortgå. För detta krävs att våra ekosystem ska kunna leverera funktioner och nyttor som vi människor och övriga levande varelser behöver och använder, det vi kallar ekosystemtjänster.
Förlusten av biologisk mångfald nationellt och globalt är i dagsläget en av våra största utmaningar och för att skydda och gynna den krävs att åtgärder vidtas på alla nivåer. Även Stockholms stad har sin unika roll i detta arbete då det till exempel finns arter som har bättre förutsättningar för liv i staden än på landsbygden. I detta arbete är kunskapsspridning och information en viktig del. Förståelsen behöver öka för vilken roll den biologiska mångfalden spelar i staden, och på vilket sätt vårt samhälle är beroende av den. Grundläggande kunskap om Stockholms arter och naturtyper skapar insikt i hur ekosystemen fungerar. Stockholms stad har som mål att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030 vilket ökar trycket på utrymmet i staden, både när det gäller hur nya bostadsområden planeras men även på hur man planerar för livskraftig natur.
Att detta kan innebära målkonflikter som behöver adresseras och hanteras när staden planeras framåt är något som lyfts av ett flertal remissinstanser. En ökande befolkning har behov av rekreationsområden, grönska och vatten av god kvalitet, samtidigt som naturen bidrar till en bättre stadsmiljö genom luftrening, bullerdämpning och temperaturreglering, bara för att nämna några exempel. För att värna och utveckla stadens biologiska mångfald samtidigt som Stockholm växer behövs ett strategiskt arbetssätt vilket också innebär att Stockholms stads första handlingsplan för biologisk mångfald kommer att fylla en viktig funktion framåt. När planen har antagits kommer den ytterligare att konkretiseras genom riktade åtgärdsprogram på stadsdelsnivå.
Handlingsplanen anger inriktningen för arbetet med att skydda och främja biologisk mångfald inom Stockholms stad, och kommer att vara ett viktigt verktyg för att stödja den växande stadens systematiska arbete inom detta område över tid. Handlingsplanen innehåller fem strategier för hur staden ska arbeta för att uppnå etappmålen om biologisk mångfald i Stockholms
miljöprogram. Samtidigt bidrar arbetet till att nå det nationella
miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv och, direkt eller indirekt, till flera av FN:s övriga globala hållbarhetsmål enligt Agenda 2030.
Det är mycket glädjande att remissinstanserna genomgående är positiva till att staden nu tar fram en handlingsplan för biologisk mångfald och anser att
den kommer fylla en viktig funktion i det framåtsyftande arbetet med biologisk mångfald.
För att genomföra handlingsplanen behövs det samverkan både inom staden och med externa aktörer. De som bor och verkar i Stockholm ska känna till stadens arbete med biologisk mångfald och hur deras egna insatser kan göra nytta. Ett stärkt samarbete mellan civilsamhälle, näringsliv och staden är också något som önskas av flera remissinstanser, där även vikten av ett stärkt
regionalt samarbete runt den regionala sammanhållande grönstrukturen och de gröna kilarna också understryks. Det är viktigt att kommunikationen förbättras med boende, fastighetsägare, föreningar med flera om hur staden arbetar, och hur stockholmarna själva kan bidra till att gynna den biologiska mångfalden.
Möjligheter till odling nära bostäderna är exempel på effektiva åtgärder, vilket bör beaktas i stadens utveckling av bostäder. Flera remissinstanser har också lyft frågan om vikten av att stärka skötseln av stadens befintliga stadsnära natur exempelvis genom utbildningsinsatser för personal och entreprenörer och genom att ta fram skötselplaner eller naturvårdsplaner för den natur som idag ligger utanför stadens skyddade områden. Dessa är självklart viktiga åtgärder för att naturen och den biologiska mångfalden fortsatt ska vara en rik tillgång i stadens närmiljö. Tillsammans kan vi se till att Stockholm värnar och stärker livsmiljöerna för många arter och samtidigt säkra att staden bidrar till det globala arbetet med att stärka den biologiska mångfalden!
Ändringar som skett efter remissomgången framgår av bifogade dokument.
Då flera remissinstanser önskat stärkt kartunderlag över viktiga naturområden som förvaltas av staden utanför kommungränsen och den regionala
grönstrukturen för hela Stockholms län, med de tio regionala grönkilarna har dessa kartor tagits fram och tillagts i handlingsplanen. Även ordlistan har uppdaterats med en definition av den regionala grön- och blåstrukturen.
Bilagor
1. Reservationer m.m.
2. Handlingsplan för Biologisk mångfald i Stockholms stad (remissversion, med spårade ändringar efter justeringar) 3. Handlingsplan för Biologisk mångfald i Stockholms stad (med
accepterade ändringar efter remissrundan)
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Reservation anfördes av borgarrådet Clara Lindblom (V) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Godkänna Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad.
2. Därutöver anföra följande.
Biologisk mångfald är en av de nio planetära gränser som är grundläggande för en hållbar planet. Det är den planetära gräns som överskrids allra mest och som just nu hotar våra ekosystem mer än något annat. Människan är beroende av
ekosystemtjänster från naturen. Begreppet ekosystemtjänster används för att visa den nytta människan får från naturens arbete. Till exempel renar växter vår luft och bin pollinerar våra grödor. Dessa s.k. ekosystemtjänster skapas och möjliggörs av den biologiska mångfalden. Artrikedom förstärker våra och kommande generationers livsmöjligheter och är grunden för fortsatt välfärd.
Utrotningen av arter sker så snabbt att vissa forskare talar om ett sjätte
massutdöende, forskarna befarar att så mycket som 25 procent redan har försvunnit.
Försvinner insekterna försvinner många av våra ekosystemtjänster. Deras överlevnad är helt avgörande för oss människor och våra samhällen. Stärkt biologiska mångfald ger positiva resultat även för klimatet, naturen och människors välmående. Det är mot denna bakgrund som Vänsterpartiet ser mycket positivt på den handlingsplan för biologisk mångfald som nu presenteras. Vänsterpartiet instämmer i de fem strategier som läggs fram.
Kopplingar till fysisk planering
Stockholm har en lång historia av jord- och lantbruk. Idag har mycket försvunnit i och med urbanisering och att staden breder ut sig. När jord- och lantbruken
försvinner, växer markerna igen och artsammansättningen på platsen förändras. Idag finns vissa kulturlandskap kvar, i form av mindre ängsytor och kantzoner mot skog och bebyggelse. Där återfinns en del av de arter som är förknippade med jord- och lantbruk. Den gamla åkermarken däremot har förvandlats till gräsmattor och idag kvarstår tre stora gräsmarker i staden kvar: Gärdet, Järvafältet och Årstafältet. Dessa områden är idag nedklippta gräsmattor med låg biologisk mångfald som har stor potential för att utvecklas och bli mer artrik.
Staden behöver utveckla den biologiska mångfalden på de kvarvarande
grönområden som finns. Vänsterpartiet instämmer i att Stockholm behöver växa. Fler billiga bostäder behöver byggas, tätortsnära naturmiljöer utvecklas och
stadsutvecklingen ska gå hand i hand med utvecklingen av dessa. I detta utvecklingsarbete kan naturmiljöer anläggas som är väl gestaltade, med god landskapsarkitektur, och som förenar ekologiska, sociala och kulturella värden. Det kan innebära att förena initiativ för klimatanpassning och biologisk mångfald, genom exempelvis anläggning av dammar och växtbäddar som både är attraktivt för
människor, djur och insekter.
Denna typ av arbete behövs inte bara vid nyexploatering och nya bostadsområden.
Prioritera naturbaserade, ofta både enkla, kostnadseffektiva och mångfunktionella lösningar både i planering av nya stadsdelar och i förtätning och förvaltning av befintliga områden där grön infrastruktur blivit åsidosatt. I dagsläget är tillgången till frisk luft, närliggande natur, rent vatten osv. alltför ofta bestämt av socioekonomiska variabler, men vi har nu möjligheten att planera för ett samhälle som är både mer hållbart och mer rättvist. Det är oerhört viktigt att omställningen till ett hållbart
samhälle sker på ett sätt som samtidigt bidrar till ett jämlikt och jämställt samhälle.
Förutom att jämlikhet och jämställdhet givetvis är grundläggande värden i sig så visar forskning att sådana samhällen har långt bättre förutsättningar att klara en snabb omställning mot hållbarhet. Det är också viktigt för legitimiteten i ett sådant projekt att såväl för- som nackdelar fördelas på ett rättvist sätt.
Ljusföroreningars påverkan på biologisk mångfald
Så kallad ”ljusförorening” är ett problem som diskuterats under många år men som med fortsatt urbanisering blivit allt mer akut. Vänsterpartiet anser att det är positivt att handlingsplanen pekar ut ljusföroreningar som ett område för kunskapsutveckling, men menar att staden redan nu också behöver en aktiv plan för fortsatt arbete.
För oss människor är det tråkigt men inte livsnödvändigt att kunna se vintergatan en stjärnklar kväll men för nattlevande djur och insekter, som till stor del navigerar efter stjärnorna, är det just livsnödvändigt. Till skillnad från de andra stora faktorerna som pekas ut i handlingsplanen (invasiva arter och stadsutveckling exempelvis) kan ljusföroreningarna ganska enkelt kan förhindras genom att släcka ”onödigt” ljus och att använda ordentliga skärmar för ljuskällorna.
Vänsterpartiet anser därför att Stockholm stads handlingsplan bör ha en tydlig strategi för hur ljusföroreningar ska minska. Denna strategi behöver, liksom övrigt arbete med biologisk mångfald, vara en del av arbetet med grön infrastruktur och bör användas i ett tidigt skede av planprocesserna. Det gynnar också klimatet, tryggheten och de estetiska värdena.
Bevara skogarna
En natur med många arter klarar lättare av den stress som ett förändrat klimat innebär. Bevarande av naturskogar ger stora mängder lagrat kol och är samtidigt hem för djur- och växtliv. Skogen förser oss med en rad ekosystemtjänster som vatten- och luftrening och produktion av råvaror. En rik biologisk mångfald ökar skogens produktionsförmåga och ger större motståndskraft mot klimatförändringar.
Skogsmarken binder stora mängder kol och påverkar vattenbalansen och har därmed en betydelse för både det lokala och globala klimatet.
Skogen har även stora sociala och kulturella värden. Dess betydelse för rekreation, friluftsliv och undervisning är omfattande.
Skogen och biobränslet
Behovet av förnybar energi riskerar att skapa målkonflikter då ökat behov av biobränslen innebär ökat uttag från skogarna. Den största delen av bränslet till
fjärrvärmen kommer att komma från skogen i form av biobränsle. Det är problematiskt då skogen behövs för många ändamål. Klimatfärdplan 2050 anger att potentialen för bioenergi i länet har uppskattats till cirka en TWh idag och upp till två TWh 2050.
Med övergång till ett kontinuitetsskogsbruk kommer tillgången till bioenergi under en övergångsperiod på cirka 25 år att vara mindre.
För att skydda skogen och den biologiska mångfalden bör länets egen skog bidra med högst 0,5 TWh i form av biobränsle. Länet behöver därför ”importera” biobränsle från andra delar av landet. Därför är energieffektivisering och andra värmelösningar viktiga att genomföra.
Kopplingar till staden och regionens utvecklingsarbete
Biologisk mångfald måste vara en integrerad del av hela Stockholm stads och region Stockholms utvecklingsarbete. I det förslag som nu presenteras listas därför
flera dokument som har bäring på handlingsplanen, Vänsterpartiet skulle därtill vilja inkludera RUFS 2050 - Regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen.
Särskilt uttalande gjordes av borgarråden Jan Valeskog och Kadir Kasirga (båda S) enligt följande.
Stockholm har under lång tid legat i framkant vad gäller kunskapsutveckling och skydd av naturmiljöer viktiga för den biologiska mångfalden. Stockholm arbetade med begreppet grönstruktur redan i översiktsplanen 1999 och har under lång tid byggt upp en stor kunskap kring stadens naturmiljöer. Under förra mandatperioden togs nya riktlinjer för utvecklingen av park- och naturmiljöer fram inklusive särskilda satsningar. I den senaste översiktsplanen har vikten av den gröna strukturen fått en tydligare plats både i kartmaterialet och i måltexterna.
Vi välkomnar handlingsplanen för biologisk mångfald, och de efterföljande åtgärdsprogrammen för biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden är en viktig och akut fråga. Biologisk mångfald är en av de grundläggande förutsättningarna för att våra ekosystem ska kunna leverera funktioner och nyttor som vi människor behöver och använder. Staden behöver en övergripande vägledning kring hur dessa ska bevaras och utvecklas samtidigt som staden växer.
Handlingsplanen identifierar viktiga frågor att besvara inom stadens exploateringsprocess. Men ska Stockholms mål om 140 000 nya bostäder gå att genomföra behövs tydligare exempel på hur avvägningar vid exploatering ska göras.
Det saknas vägledning för viktiga frågor så som vilka grönsamband och naturmiljöer som behöver prioriteras, i vilka lägen en exploatering kan frigöra resurser som kan användas till förstärkningsåtgärder, etc. Genom att i ett tidigt stadium ta hänsyn till den biologiska mångfalden och identifiera hur befintliga grönområden kan stärkas kan staden fortsatt växa och värna både den sociala, ekonomiska och ekologiska
hållbarheten. Handlingsplanen ger vissa verktyg och pekar på viktiga prioriteringar, men den skulle vara betjänt av att tydligare ge stöd i avvägningar vid exploatering.
Vi ser allvarligt på att handlingsplanen inte kommer att kunna genomföras med nuvarande förutsättningar. Genomförandet ligger i första hand på stadsdelsnämnderna som ansvarar för skötseln av naturmarken, inklusive naturreservaten, och
exploateringskontoret som ansvar för stadens investeringar vid nybyggnation. De åtgärder som föreslås i handlingsplanen kräver resurser. Utan dessa resurser är handlingsplanen främst en intressant sammanställning av kunskapsläget kring biologisk mångfald i Stockholm.
Föredragande borgarråd kommenterar några av remissvarens synpunkter, men nämner inte den mest allvarliga och mest förekommande kritiken – nämligen att det krävs resurser som idag saknas för att kunna leva upp till ambitionerna i
handlingsplanen.
Flera remissinstanser, särskilt stadsdelsförvaltningarna, framhåller att stadens resurser för naturvårdsskötsel redan idag är otillräckliga för att kunna upprätthålla värdena i en fungerande blågrön infrastruktur. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skriver att: Resursbehovet är en grundläggande fråga för handlingsplanens genomförande, vilket påpekats av en rad remissinstanser. De behov som lyfts fram är framförallt resurser till investeringar i fysiska åtgärder samt till kontinuerlig naturvårdsskötsel.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden skriver även: Ett utökat samordningsansvar för miljöförvaltningen ryms inte inom nuvarande budgetram. Samordningen kräver resurser i sig men det handlar också om utökade insatser av generell karaktär, till exempel utökad kommunikations- och utbildningsverksamhet samt utökad
nätverksverksamhet med till exempel föreningslivet. Att följa utvecklingen över tid för de indikatorer som föreslås, liksom att hålla de digitala verktygen aktuella och uppdaterade, är också utökade insatser som behöver beaktas. Satsningar på att utveckla och tillgängliggöra de mest centrala av verktygen kommer att behövas.
Det saknas resurser både hos stadsdelarna och på miljöförvaltningen. Även exploateringsnämnden framhåller att handlingsplanens ambitioner inte ryms inom befintliga medel, varken för förstärkningsåtgärder, drift eller miljöövervakning.
Men istället för ökade resurser har stora nedskärningar gjorts på grund av förra årets skattesänkning. Det är inte direkt förvånande att de borgerliga partierna prioriterar skattesänkningar före välfärden, miljön och klimatet. Men det är mer förvånande att Miljöpartiet har accepterat nedskärningar inom äldreomsorg, förskola och skola genom att acceptera skattesänkningar och utförsäljningar. Vad man har fått i utbyte är en förvisso välskriven handlingsplan, men vars innehåll inte kommer att kunna genomföras på grund av minskade resurser.
För den biologiska mångfalden gäller det nu att kunna gå från ord till handling. Vi socialdemokrater är positiva till handlingsplanen för biologisk mångfald och vill se att den följs upp med mer medel för naturvård. För att handlingsplanen ska leda till förbättringar i verkligheten måste även de som ska utföra arbetet få de resurser som krävs.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad, godkänns i enlighet med bilaga 3 till utlåtandet.
2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska samordna handlingsplanens implementering.
Stockholm den 11 november 2020
På kommunstyrelsens vägnar:
Katarina Luhr
Mats Larsson Reservation anfördes av Rashid Mohammed (V) och Lisa Palm (Fi) med hänvisning till Vänsterpartiets reservation i borgarrådsberedningen.
Särskilt uttalande gjordes av Jan Valeskog, Karin Gustafsson och Catharina Piazzolla (alla S) med hänvisning till Socialdemokraternas särskilda uttalande i borgarrådsberedningen.
Särskilt uttalande gjordes av Peter Wallmark (SD) enligt följande.
Syftet med handlingsplanen är att värna och utveckla stadens biologiska mångfald samtidigt som Stockholm växer, varför det behövs ett strategiskt arbetssätt inom detta område. För att bygga 140 000 nya bostäder fram till 2030 krävs samtidigt att idag obebyggd mark tas i anspråk för ny bebyggelse. Våra kommentarer fokuserar därför på de delar i handlingsplanen som är särskilt relevant i stadsplanering och vid bostadsproduktion. De delar som gäller bevarande och skötsel av land och hav som ej berörs av byggande, lämnas därför därhän i detta SU.
Det är särskilt glädjande, ur perspektivet av en ökad befolkning att begreppet ekosystemtjänster har ett brett perspektiv. Vid sidan av stödjande, reglerande, försörjande tjänster nämns i inledningen även kulturella tjänster, fysisk hälsa, mentalt välbefinnande, kunskap och inspiration, social interaktion samt kulturarv och identitet. I Handlingsplanen finns även skrivningar som direkt har relevans vid nyproduktion: Bostadsnära vardagsnatur med artrika inslag, till exempel gamla värdefulla träd i parker och kyrkogårdar.
Det är bra att skydda sällsynta arter. Dock bör skyddet utgå från artens behov av skydd generellt, dvs i ett större sammanhang och perspektiv. En art som är sällsynt på en viss plats men som är mera vanligt förekommande på andra platser, behöver ur artskyddets perspektiv inget högt skydd på den plats där den är sällsynt. En växt- eller djurart som är mycket sällsynt på en viss plats, kan vara det pga att platsens egenskaper och läge och kopplingar till omgivningen via spridningskorridorer etc, inte erbjuder en god miljö för arten i fråga. Artskyddet blir mer effektivt om det riktas till de platser och artbestånd som är livskraftiga och kan utvecklas vidare. Detsamma gäller olika biotoper, skogsmarker och andra naturtyper.
Remissammanställning
Ärendet
Biologisk mångfald innebär en hög variation både inom och mellan arter och ekosystem. Mångfalden är nödvändig för att upprätthålla funktioner och processer i ekosystemen och kunna buffra dem mot olika former av yttre påverkan. Stockholm har en rik och varierad naturmiljö som uppskattas av stadens invånare. Den biologiska mångfalden är en av de grundläggande förutsättningarna för att ekosystem ska kunna leverera funktioner och nyttor som människor behöver och använder. Stockholms blågröna infrastruktur är vital för stadens mångfald och ekosystemtjänster. Stockholms natur har skapats av naturgeografiska, klimatologiska och kulturhistoriska faktorer.
Förutsättningarna ser dock annorlunda ut idag, med fler människor som arbetar och bor i staden.
Handlingsplanen syftar till att peka ut, förmedla och skapa samsyn kring ett antal strategier för att uppnå ett Stockholm med biologisk mångfald i väl fungerande och sammanhängande ekosystem. De fem strategierna är:
Lyft fram prioriterade arter och naturkvalitéer
Uppmärksamma biologisk mångfald i stadens processer
Genomför ekologiska förstärkningsåtgärder
Utveckla kunskap och kommunikation
Utveckla verktyg som underlättar samverkan och genomförande Handlingsplanens fem strategier som syftar till att konkretisera hur staden ska arbeta med etappmålen i miljöprogrammet om biologisk mångfald, samtidigt som målen för bostadsförsörjningen prioriteras med en hög genomförandetakt.
Strategierna riktar sig internt i staden liksom för externa aktörer som är verksamma i Stockholm. Handlingsplanen utgör även ett underlag för samverkan med andra kommuner kring biologisk mångfald.
Handlingsplanen är ett led i arbetet med att nå stadens vision 2040 som anger att stadens grönområden ska ha en rik biologisk mångfald. Den är också i linje med tre av målen i Agenda 2030, mål 11 om hållbara städer och
samhällen, mål 14 om hav och marina resurser samt mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald.
Planen redovisar i särskilda avsnitt också behovet av ny kunskap samt hur ansvarsfördelning och samverkan kan ske för att genom-föra planen.
Handlingsplanen var i februari 2020 på remiss inom staden. Synpunkter har därefter inarbetats i dokumentet.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 juni 2020 följande.
1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna
förvaltningens förslag till handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad.
2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att hemställa om att kommunfullmäktige fastställer handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad.
Reservation anfördes av Deniz Butros (V), bilaga 1.
Särskilt uttalande gjordes av Karin Lekberg m.fl. (S), bilaga 1.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 maj 2020 har i huvudsak följande lydelse.
Nedan redovisas de frågor och synpunkter som förvaltningen bedömer vara viktigast att lyfta fram utifrån de synpunkter som har kommit fram under kontorsremissen. För varje avsnitt i handlingsplanen anges större ändringar som gjorts utifrån inkomna remissynpunkter samt kommentarer från förvaltningen. Justeringar av mindre karaktär, exempelvis språkliga och redaktionella ändringar, redovisas inte. Det reviderade förslaget till handlingsplan återfinns i bilaga 1.
Generellt om remissvaren
Sammanfattningsvis kan konstateras att förslaget till handlingsplan tagits emot med genomgående positiva svar – många remissinstanser anser att det är ett genomarbetat förslag till handlingsplan, väl förankrat inom staden och med relevanta strategier för att värna stadens biologiska mångfald.
Handlingsplanen anses genomförbar, men flertalet remissinstanser understryker att resurser behöver tillföras arbetet. Flera remissinstanser, särskilt
stadsdelsförvaltningarna, framhåller att stadens resurser för naturvårdsskötsel idag är otillräckliga för att kunna upprätthålla värdena i en fungerande blågrön infrastruktur.
Flera remissinstanser tar även upp behov av kostnadsberäkningar för åtgärder och skötsel.
Ett större fokus på planeringsprocessen efterfrågas av exploateringskontoret, vilket har föranlett att strategin ”Uppmärksamma biologisk mångfald i stadens processer”
har flyttats fram före strategin ”Genomför ekologiska förstärkningsåtgärder”.
Förtydliganden kring vikten av att arbeta med biologisk mångfald i planeringsprocessen har även gjorts.
Mer utförliga beskrivningar om hur arbetet ska bedrivas i befintliga miljöer efterfrågas, och det ökande slitaget på den bostadsnära naturen när invånarantalet växer är ett problem som lyfts fram av de skötselansvariga förvaltningarna. Flera av stadens bolag påpekar att möjligheten att arbeta med biologisk mångfald i befintlig bostadsnära natur borde lyftas tydligare i handlingsplanen. Flera tillägg i dokumentet har gjorts med anledning av detta.
Handlingsplanen syftar bland annat till att konkretisera hur staden ska arbeta med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, framförallt mål 14 – Hav och marina resurser – och mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald. Stadsbyggnadskontoret har lyft att mål 11 – Hållbara städer och samhällen – också har bäring på arbetet med biologisk mångfald och detta mål har därför lagts till i handlingsplanen.
En tydligare förklaring av förhållandet till miljöprogrammet och andra styrdokument efterfrågas. Ett par remissinstanser påtalar behovet av att synkronisera
handlingsplanen med miljöprogrammet. Ett förtydligande har lagts till i
handlingsplanen om att planen utgör ett tematiskt tillägg till miljöprogrammet samt att dess genomförande kommer att innebära en konkretisering av programmet.
Strategi 1: Lyft fram prioriterade arter och naturkvalitéer
En rad olika naturmiljöer samt arter tas upp här som strategiskt betydelsefulla för Stockholms biologiska mångfald. I handlingsplanen beskrivs stadens blågröna infrastruktur som den viktigaste naturkvaliteten att uppmärksamma inför framtiden.
Stadsbyggnadskontoret vill ytterligare betona betydelsen av denna struktur.
Inledningen till avsnittet har därför justerats något för att framhäva att den blågröna infrastrukturen ska värnas.
Kulturförvaltningen och Skärholmens stadsdelsförvaltning efterfrågar större överensstämmelse med regionalt prioriterade miljömål genom att lyfta begreppet biologiskt kulturarv i texten. Ett stycke om detta har lagts till. Texten har även kompletterats med beskrivningar av stränders och begravningsplatsers betydelse för biologisk mångfald, efter synpunkter från idrottsförvaltningen respektive
kyrkogårdsförvaltningen. Behovet av mer gröna inslag på torg och annan hårdgjord mark påpekas av trafikkontoret, och en komplettering om detta har därför gjorts under naturkvaliteten ”Den bostadsnära naturen”.
Idrottsförvaltningen och Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) lyfter fram att antalet prioriterade arter och artgrupper kan behöva kompletteras. Ett stycke har lagts till om att fler arter och artgrupper kan föreslås under programperioden och infogas i handlingsplanen när den revideras.
Strategi 2: Uppmärksamma biologisk mångfald i stadens processer
Denna strategi behandlar de flesta av stadens olika processer som är relevanta för
fram stadens blågröna infrastruktur i planprocessen som förutsättning för mångfalden, har strategin flyttats fram till nummer två av handlingsplanens fem strategier. Av samma anledning har avsnittet fysisk planering och exploatering kompletterats och ett nytt exempel på angelägna insatser lagts till angående områdesplanering.
Skrivningen om att uppmärksamma biologisk mångfald vid bygglov har förtydligats, efter en fråga från ett par instanser, med att det som avses är bygglov på icke planlagd mark, samt att frivillig hänsyn kan förordas i områden med gällande planer.
Ett verktyg liknande Ledstången för andra processer än exploateringsprocessen efterfrågas av trafikkontoret för att projekt för multifunktionella ytor ska kunna genomföras. Förvaltningen håller med om att ett sådant verktyg bör utvecklas men då frågan är bred och rör många miljöaspekter bör den lyftas i samband med miljöprogrammets implementering.
Flera stadsdelsförvaltningar och bolag vill förstärka arbetet med biologisk mångfald i den bostadsnära naturen. Handlingsplanen har därför förtydligats gällande den bostadsnära naturen i stadens processer. Under rubriken Investeringar i befintliga blå- och grönytor förtydligas att arbetet rör kommunalt ägd mark såväl på allmän plats (t ex parker, stränder, torg och gator) som på kvartersmark (t ex idrottsytor, skolgårdar, begravningsplatser och bostadsgårdar). Att investeringar i befintlig grönstruktur i regel även medför ytterligare skötselbehov har lagts till under rubriken Naturvårdsskötsel.
Efter synpunkter från flera instanser har ett stycke lagts till under Upphandling som berör biologisk mångfald som förklarar betydelsen av naturbeteskött för det svenska jordbrukslandskapets biologiska mångfald.
Insatsförslaget om att ta fram en gemensam kravspecifikation för upphandling av naturvårdskunniga skötselentreprenörer stöds av en rad remissinstanser, inklusive flera av stadens bolag.
På förslag från SVOA har ett insatsförslag lagts till om att inventera befintliga tak på stadens bolag och förvaltningar och se över möjligheter att anlägga gröna tak för att kombinera vattenrening och pollinatörsmiljöer. Fastighetskontoret, med stöd av SVOA och miljöförvaltningen, föreslås bli ansvariga för insatsen.
Ansvarsfördelningen i strategi 2 har utökats och förtydligats, utifrån förslag från en rad olika remissinstanser. Trafikkontoret, stadsdelsförvaltningarna,
idrottsförvaltningen, fastighetskontoret, kyrkogårdsförvaltningen och bolagen har lagts till för olika insatser under rubrikerna Fysisk planering och exploatering samt Investeringar i befintliga blå- och grönytor. Trafikkontoret, stadsdelsförvaltningarna, fastighetskontoret, exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret har lagts till under Åtgärdsarbete för god vattenstatus. Ett avsnitt om fisketillsyn har lagts till under Tillsyn i skyddade naturområden, där idrottsförvaltningen är ansvarig. Under Upphandling som berör biologisk mångfald har serviceförvaltningen lagts till på insatsförslaget om kravspecifikation för skötsel.
Strategi 3: Genomför ekologiska förstärkningsåtgärder
För att gynna stadens biologiska mångfald behöver den blågröna infrastrukturens förstärkas, särskilt i svaga länkar. I strategi 3 beskrivs hur staden kan arbeta med åtgärder i olika naturmiljöer och vilka typer av åtgärder som är särskilt angelägna.
Rubriken på denna strategi, tidigare Analysera behov av ekologiska
förstärkningsåtgärder, har utifrån förslag från exploateringskontoret ändrats till Genomför ekologiska förstärkningsåtgärder.
Exploateringskontoret har framfört att kostnaden för att bygga ekodukter för att överbrygga barriärer inte kan bäras av stadsutvecklingsprojekten. Ekodukterna kan ha flera syften och skulle kunna vara motiverade ur ett bredare perspektiv. Detta insatsförslag har därför omformulerats till att även omfatta ”sociodukter”.
Rubriken Ökad mångfald i gräsmarker samt stadsodling – bra för pollinatörer har utökats till att generellt omfatta bostadsnära natur samt fåglar efter att flera remissinstanser påpekat vikten av att arbeta med den bostadsnära naturen.
Kulturförvaltningen uttrycker att handlingsplanen bör visa möjligheter att kombinera skötsel av kulturhistoriska värden med ekologiska, t ex bete i fornlämningsområden.
Miljöförvaltningen föreslår att denna aspekt tas upp i arbetet med de kommande åtgärdsprogrammen och i arbetet med prioritering av naturvårdsskötsel.
Hänvisning till stadens handbok Gröna lösningar för en bättre ljudmiljö har lagts till efter synpunkt från stadsbyggnadskontoret.
Strategi 4: Utveckla kunskap och kommunikation
Denna strategi handlar främst om att öka stadens interna kunskapsutbyte och utbildning kring biologisk mångfald, men också om utåtriktad information gentemot invånarna om hur man kan bidra till att gynna Stockholms växt- och djurliv.
Efter förslag från exploateringskontoret har ett tillägg gjorts om att de som arbetar med fysisk planering samt planerar investeringar i park- och naturmark också behöver sakkunskap för att kunna beakta biologisk mångfald.
Under Interna målgrupper har flera skrivningar lagts till, efter synpunkter från trafikkontoret om kunskapsbehov vid tillfälliga markupplåtelser och från
utbildningsförvaltningen om skolornas, förskolornas och naturskolornas roll, samt från flera bolag om vad de kan tillföra vid kunskapsutbyte.
Inom denna strategi föreslås aktiviteter som riktar sig utåt mot stadens invånare.
Aktiviteterna har kompletterats med flera nya punkter efter förslag från en rad stadsdelsförvaltningar och bolag: riktad information till koloniträdgårdsföreningar, information via webb och seminarier till boende och fastighetsägare, mallar för enhetliga informationsskyltar samt goda exempel.
Strategi 5. Utveckla verktyg som underlättar samverkan och genomförande Gemensamma digitala verktyg, kartor och underlag behövs för att ge precision åt arbetet med biologisk mångfald. Strategi 5 beskriver hur verktygen ska utvecklas och tillgängliggöras inom staden.
Flera instanser, däribland stadsdelsförvaltningar och bolag, tar upp grönytefaktor
att verktygets resultat för biologisk mångfald bör utvärderas. Skrivningar om GYF har därför justerats på flera platser i dokumentet för att svara mot
exploateringskontorets synpunkt.
Ett förtydligande om att SVOA bedriver övervakning av stadens vattenmiljö och betydelsen av denna för biologisk mångfald har lagts till utifrån bolagets synpunkt.
I Bilaga 1, Lista på digitala verktyg, har skrivningar om grönytefaktor och
ekologiutredningar justerats utifrån exploateringskontorets synpunkter. Rubriken har förtydligats med att listan även omfattar verktyg som behöver utvecklas. Av de verktyg som listas kan vissa bli centrala i att producera data för indikatorer.
Behov av ny kunskap
I detta avsnitt tas stadens behov av kunskapsuppbyggnad i olika frågor som rör påverkan på biologisk mångfald upp, såsom klimatförändringar och ljusföroreningar.
Effekter av buller på biologisk mångfald har lagts till, efter förslag från Stockholmshem.
Ett förklarande stycke om invasiva främmande arter har lagts till utifrån synpunkter från flera stadsdelsförvaltningar. I ansvarsfördelningen under motsvarande
insatsförslag har exploateringskontoret lagts till, efter påpekande från Farsta stadsdelsförvaltning om att nya exploateringar kan bli en grogrund för invasiva arter när mark blottläggs.
Ansvarsfördelning och samverkan
I uppräkningen av ansvarsfördelning gällande grönfrågor inom stadens nämnder och bolag har SVOAs roll förtydligats, efter synpunkt från SVOA.
Många instanser stöder utpekandet av ansvariga för handlingsplanens föreslagna insatser inom de olika strategierna, men större tydlighet efterfrågas angående huvudansvariga. Flera bolag vill också vara medansvariga för olika insatser.
Förvaltningen har kompletterat med ansvariga där det framkommit ett behov.
Utpekande av huvudansvariga har bara kunnat göras där det finns ett tydligt huvudansvar idag kopplat till t.ex. reglemente eller budgetuppdrag. För de insatser där flera ansvariga anges har initiativtagare lagts till för att hålla ihop arbetet och se till att det blir av. I övrigt ansvarar alla uppräknade för att insatsen utförs inom den egna organisationen.
Flera remissinstanser tar upp att samverkan inom staden behöver utvecklas i frågor kring naturvård och biologisk mångfald. En ökad medverkan från
stadsdelsförvaltningarna i det interna Naturvårdsnätverket bör kunna tjäna detta syfte. Formerna för nätverket bör utvecklas för att skapa mer delaktighet och samverkan i naturvårdsfrågor inom staden, vilket har förtydligats i handlingsplanen.
Strategiska samordningsgruppen för Grönare Stockholm har en viktig roll i att verka för utökad samordning och samverkan rörande naturvård i staden.
Flera instanser vill även se ökad extern samverkan t ex med stadens naturskolor, föreningsliv, boende och fastighetsägare om vad man själv kan göra för biologisk mångfald på sin mark. I samband med framtagandet av handlingsplanen ordnade
Miljö- och klimatroteln ett rundabordssamtal för föreningar som arbetar med biologisk mångfald i Stockholm. Önskemål framkom om ett nätverk för fortsatta kontakter och eventuell samverkan. Texten under Extern samverkan har
kompletterats med exempel på aktuella föreningar.
Implementering
I kommunfullmäktiges budget för 2020 anges att miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ”implementera strategin för biologisk mångfald med åtgärdsprogram för biologisk mångfald”.
Framtagandet av handlingsplanen innebär ett övergripande strategiskt steg, som därefter behöver konkretiseras i form av genomtänkta och riktade åtgärdsprogram på stadsdelsnivå. Ett nära samarbete med berörda förvaltningar i arbetet med att ta fram stadsdelsvisa åtgärdsprogram kommer att vara mycket viktigt. För att nå framgång i implementeringen behöver även de olika centrala insatserna som föreslås i
handlingsplanen vad gäller processer, kunskapsutbyte, kommunikation, verktyg samt nya kunskapsområden genomföras. Detta arbete kan påbörjas efter beslut om denna handlingsplan.
Förslaget om att konkretisera handlingsplanen genom stadsdelsvisa åtgärdsprogram stöds av många remissinstanser. Flera av dem betonar vikten av att alla förvaltningar som sköter naturmiljöer involveras i åtgärdsprogrammen. Genomförandet av åtgärder kommer att behöva ett stort mått av engagemang av respektive stadsdelsförvaltning och andra berörda parter inom staden.
Resursbehovet är en grundläggande fråga för handlingsplanens genomförande, vilket påpekats av en rad remissinstanser. De behov som lyfts fram är framförallt resurser till investeringar i fysiska åtgärder samt till kontinuerlig naturvårdsskötsel.
Flera instanser har lyft behovet av kostnadsberäkningar för åtgärder. I det kommande arbetet med åtgärdsprogram kommer förslag på platsspecifika åtgärder att tas fram vilket innebär att kostnaderna kan beräknas med större precision än för de generella insatser som föreslås i handlingsplanen. Stadens arbete med lokala åtgärdsprogram för god vattenstatus bör kunna fungera som förebild för hur arbetet kan bedrivas.
När det gäller naturvårdsskötsel har flera remissinstanser lyft att öronmärkta medel behövs för prioriterade objekt som ligger utanför de skyddade områdena. De stadsdelar som har naturreservat kan söka extra medel ur centrala medelreserven (CM), men för naturmark utanför reservat finns inte denna möjlighet. Det kan medföra att skötseln av värdefulla naturkvaliteter utanför reservaten blir eftersatt.
Flera stadsdelsförvaltningar framhåller att skötselbehov med tillhörande kostnader behöver beaktas inom gröna investeringsprojekt. Detsamma gäller det ökade skötselbehovet av bostadsnära natur på grund av ökat besökstryck. Södermalms stadsdelsförvaltning lyfter fram att ansvarsfördelningen inom staden för skötsel av vattenmiljöer idag är oklar.
Utöver stadsdelsvisa åtgärdsprogram föreslår handlingsplanen även ett antal angelägna centrala insatser inom stadens processer, kunskapsuppbyggnad samt ett
insats som skulle kunna sättas igång redan inom en snar framtid är att undersöka möjligheten att få igång ett samarbete inom stadens berörda kontor kring en gemensam kravspecifikation för upphandling av entreprenörer för naturvårdsskötsel.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning föreslår att handlingsplanen ska bli ett levande dokument med kontinuerliga översyner och tillägg som krävs vartefter som nya rön tillkommer. En översyn av handlingsplanen föreslås genomföras vart fjärde år i samband med framtagandet av nytt miljöprogram. Handlingsplanens
genomförande kommer även att följas upp genom att samordningsgruppen för Grönare Stockholm utgör styrgrupp inom staden för arbetet med att ta fram åtgärdsprogram.
Micasa föreslår att en vägledning tas fram med generella åtgärder för biologisk mångfald som kan tillämpas av fastighetsägare i den bostadsnära naturen. Förslag om att ta fram sådana åtgärder har lagts till i handlingsplanen.
Stöd från miljöförvaltningen
Ett antal remissinstanser betonar att miljöförvaltningen bör ha huvudansvar för handlingsplanens genomförande samt för vissa processer/åtgärder, t ex
uppmärksamma värdefulla naturområden utanför reservaten. Förvaltningens stöd efterfrågas till exempel när det gäller information och kunskap vid genomförande av åtgärder. Kemikaliecentrums kommunikationskanal "Forum för kemikaliesmart byggande" anges som exempel på hur arbetet kan bedrivas. Vissa instanser efterfrågar även handledning gällande de underlag och verktyg som bör användas i arbetet med biologisk mångfald. Kyrkogårdsförvaltningen efterfrågar stöd vid naturinventeringar inom den mark de ansvarar för.
Miljöförvaltningen har i kommunfullmäktiges budget för 2020 fått i uppdrag att implementera handlingsplanen genom att ta fram stadsdelsvisa åtgärdsprogram.
Förvaltningen har redan idag genom reglementet och budgeten en utpekad roll som expertstöd i ekologiska frågor.
För att nå framgång i implementeringen av handlingsplanen bör miljöförvaltningen ges en uttalad roll för samordning av planens genomförande. Ett samordningsansvar kan till exempel handla om Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad att initiera och bereda möjlighet för samverkan för de insatser i planen där det i dagsläget inte finns ett utpekat huvudansvar samt att tillse att planen revideras i samband med att nytt miljöprogram tas fram. Ett utpekat samordningsansvar för planens genomförande skulle även vara en logisk koppling till miljöförvaltningens budgetuppdrag om att implementera planen genom ta fram åtgärdsprogram. Den strategiska samordningsgruppen för Grönare Stockholm ansvarar för samordningen av genomförandet av åtgärder för naturmarken i vidare mening. Fortsatt rapportering av planens genomförande till samordningsgruppen kommer därför att vara viktigt.
Ett utökat samordningsansvar för miljöförvaltningen ryms inte inom nuvarande budgetram. Samordningen kräver resurser i sig men det handlar också om utökade insatser av generell karaktär, till exempel utökad kommunikations- och
utbildningsverksamhet samt utökad nätverksverksamhet med till exempel
föreningslivet. Att följa utvecklingen över tid för de indikatorer som föreslås, liksom att hålla de digitala verktygen aktuella och uppdaterade, är också utökade insatser som behöver beaktas. Satsningar på att utveckla och tillgängliggöra de mest centrala av verktygen kommer att behövas.
Miljöprogrammets indikatorer
En förutsättning för att indikatorerna ska fungera är att insamling av relevant data kan ske, samt att frekvensen på och omfattningen av miljöövervakningen av dessa parametrar utökas. Detta förutsätter i sin tur engagemang från stadens olika förvaltningar och bolag för att möjliggöra datafångst, både från exploaterande och skötselansvariga kontor.
Beredning
Ärendet har initierats av miljö- och hälsoskyddsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden,
idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, servicenämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta
stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norrmalms stadsdelsnämnd, Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Östermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Botaniska sällskapet i Stockholm/Floraväktarna, Danderyds kommun, Ekerö kommun, Entomologiska föreningen i Stockholm, Fältbiologerna i Stockholm,
Förbundet för Ekoparken, Föreningen C/O City, Huddinge kommun, Järfälla kommun, KTH - Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH - Institutionen för Samhällsplanering och miljö, Lidingö stad, Länsstyrelsen Stockholm, Nacka kommun, Region Stockholm, Sollentuna kommun, Solna stad, Sportfiskarna Stockholm, Stockholms biodlarförening, Stockholms Herpetologiska förening, Stockholms koloniträdgårdar,
Stockholms Naturskyddsförening, Stockholms Ornitologiska förening, Stockholm Resilience Centre, Stockholms Svampvänner, Stockholms Universitet – områdesnämnden för naturvetenskap, Sundbybergs stad, Symbios, Tyresö kommun och Världsnaturfonden WWF.
Stockholms Stadshus AB har i sin tur remitterat remissen vidare till dotterbolagen AB Svenska Bostäder, Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), Stockholms Hamn AB och Stockholm Vatten och Avfall AB.
Kyrkogårdsförvaltningen samt Skärholmens stadsdelsförvaltning har besvarat remissen med ett kontorsyttrande.
Nacka kommun har avstått från att besvara remissen.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby
stadsdelsnämnd, Botaniska sällskapet i Stockholm/Floraväktarna, Danderyds kommun, Ekerö kommun, Entomologiska föreningen i Stockholm,
Fältbiologerna i Stockholm Huddinge kommun, Järfälla kommun, KTH - Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH - Institutionen för Samhällsplanering och miljö, Lidingö stad, Solna stad, Sportfiskarna Stockholm, Stockholms biodlarförening, Stockholms Ornitologiska förening, Stockholm Resilience Centre, Stockholms Svampvänner, Symbios och Tyresö kommun har inte inkommit med svar.
Därutöver har Koloniträdgårdsförbundet, U&We och Nätverket Stockholm loves pollinators inkommit med ett remissvar.
Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2020/931)... 1 Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad 1 Hemställan från miljö- och hälsoskyddsnämnden... 1 Ärendet... 1 Beredning... 1 Mina synpunkter... 6
Remissammanställning 13
Stadsledningskontoret... 24 Exploateringsnämnden... 25 Fastighetsnämnden... 27 Idrottsnämnden... 28 Kulturnämnden... 29 Kyrkogårdsförvaltningen... 30 Servicenämnden... 31 Stadsbyggnadsnämnden... 32 Trafiknämnden... 33 Utbildningsnämnden... 36 Bromma stadsdelsnämnd... 37
Farsta stadsdelsnämnd... 38 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd... 39 Kungsholmens stadsdelsnämnd... 40 Norrmalms stadsdelsnämnd... 41 Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd... 43 Skarpnäcks stadsdelsnämnd... 44 Skärholmens stadsdelsförvaltning... 45 Södermalms stadsdelsnämnd... 45 Östermalms stadsdelsnämnd... 47 Stockholms Stadshus AB... 48 Kommunstyrelsens Råd för Agenda 2030... 50 Förbundet för Ekoparken... 51 Föreningen C/O City... 58 Länsstyrelsen Stockholm... 60 Region Stockholm... 61 Sollentuna kommun... 63 Stockholms Herpetologiska förening... 63 Stockholms koloniträdgårdar... 64 Stockholms Naturskyddsförening och Naturskyddsföreningen i
Stockholms län... 64 Stockholms Universitet – Områdesnämnd för naturvetenskap... 76 Sundbybergs stad... 78 Världsnaturfonden WWF... 78 U&We och Nätverket Stockholm loves pollinators... 82 Koloniträdgårdsförbundet... 89
Reservationer m.m. 92
Miljö- och hälsoskyddsnämnden... 92 Exploateringsnämnden... 96 Fastighetsnämnden... 100
Idrottsnämnden... 103 Kulturnämnden... 108 Stadsbyggnadsnämnden... 110 Trafiknämnden... 115 Utbildningsnämnden... 119 Bromma stadsdelsnämnd... 123 Farsta stadsdelsnämnd... 125 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd... 127 Kungsholmens stadsdelsnämnd... 130 Norrmalms stadsdelsnämnd... 131 Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd... 132 Skarpnäcks stadsdelsnämnd... 136 Södermalms stadsdelsnämnd... 137 Östermalms stadsdelsnämnd... 139 Kommunstyrelsens Råd för Agenda 2030... 141
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2020 har i huvudsak följande lydelse.
Enligt kommunfullmäktiges budget ska 140 000 bostäder byggas mellan 2010 till 2030 varav 70 000 till år 2025. Det är en historiskt hög byggtakt. Samtidigt ska den en rika och varierade naturmiljön inom staden beaktas.
Stadsledningskontoret anser att det är positivt att målen avseende biologisk mångfald i miljöprogrammet konkretiseras genom handlingsplanen. För att värna och utveckla de blå och gröna värdena när Stockholm växer behövs ett strategiskt angreppssätt, där behov och förutsättningar definieras och lämpligt tillvägagångssätt i stadens olika aktiviteter föreslås. Handlingsplanen stödjer det arbetet genom att visa på hur vi kan gynna och stärka biologisk mångfald i den fysiska miljön och se till att frågan uppmärksammas i stadens olika arbetsprocesser.
Stadsledningskontoret anser att handlingsplanen är välformulerad och det omfattande innehållet är av relevans för staden och dess fortsatta utveckling.
Stadsledningskontoret vill poängtera att det är av vikt att ansatsen i handlingsplanen, om att konkretisera hur staden ska arbeta med biologisk mångfald samtidigt som målen för bostadsförsörjningen prioriteras med en hög genomförandetakt, också präglar genomförandet av handlingsplanen
Exploateringsnämnden
Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 september 2020 följande.
Exploateringsnämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Reservation anfördes av Susanne Urban m.fl. (V), bilaga 1.
Särskilt uttalande gjordes av Maria-Elsa Salvo m.fl. (S), bilaga 1.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2020 har i huvudsak följande lydelse.
Exploateringsnämnden ser positivt på att biologisk mångfald lyfts på stadens agenda genom denna handlingsplan. Både globalt och lokalt minskar både naturtyper och arter och med den snabba utveckling som Stockholm just nu genomgår behöver stadens blågröna infrastruktur och dess värden för staden beaktas.
Handlingsplanen innehåller fem strategier som syftar till att konkretisera hur staden ska arbeta med etappmålen i miljöprogrammet om biologisk mångfald, samtidigt som målen för bostadsförsörjningen prioriteras med en hög
genomförandetakt. En viktig slutsats som exploateringsnämnden drar efter att ha läst handlingsplanen är att handlingsplanens ambitioner inte ryms inom befintliga medel, varken för förstärkningsåtgärder, drift eller miljöövervakning, vilket borde lyftas i dokumentet. En snabbt ökande befolkning innebär t.ex. ökat slitage på stadens park- och naturmark och ska stadens dessutom höja ambitionsnivån för driften av park- och naturmark för att öka den biologiska mångfalden, kommer det kräva en ökad
driftsbudget. De större förstärkningsåtgärderna som staden behöver genomföra för att t.ex. överbygga barriärer för att möjliggöra förstärkning av vissa spridningssamband är också exempel på större investeringar som förmodligen måste ske genom
öronmärkta pengar, t.ex. liknande den modell som LÅP god vattenstatus arbetat efter.
En svaghet i handlingsplanen är att vissa av strategierna saknar förslag på åtgärder och därmed också initivativtagare och ansvariga. En ökad tydlighet i dokumentet skulle behövas där strategierna beskrivs på ett mer likartat sätt. Vissa av strategierna är mer beskrivna som en information och ett resonemang men konkreta åtgärder saknas. Under implementering står det att en förutsättning för att handlingsplanens
åtgärder tas fram, men hur själva åtgärderna skall finansieras är oklart. Utöver detta finns också ett behov av att utveckla processer, rutiner och hantering av
kunskapsunderlag för att kunna göra kloka avvägningar i planprocessen vilka har stor påverkan på stadens biologiska mångfald.
I strategi två, uppmärksamma biologisk mångfald i stadens processer, saknas förslag på åtgärd för att utveckla hanteringen av biologisk mångfald i
detaljplaneprocessen. I löpande text ges råd såsom att planering av ekologisk kompensation bör komma in tidigt i processen och att driftsaspekten ska beaktas i planering av nya bebyggelseområden, men detta är något som redan görs idag.
Detta är ett exempel där fokus på genomförandet av handlingsplanen saknas. Att tillräcklig ekologisk kompensation inte alltid görs beror på att de flesta
exploateringsprojekt inte kan bära den kostnad som krävs för att förstärka stadens svaga samband. Dagens driftbudget för park och natur är också redan hårt ansträngd och inte anpassad för fler människor på en mindre yta samtidigt som ambitionsnivån för biologisk mångfald ska höjas. Frågan är hur biologisk mångfald ska
uppmärksammas mer än idag när ingen åtgärd för detta föreslås. Förslag på åtgärd skulle kunna vara att se över hur biologisk mångfald hanteras och kan förtydligas i relevanta processbeskrivningar, såsom ledstången, exploateringshandboken och planhandboken.
För strategi tre, genomför ekologiska förstärkningsåtgärder, saknas förslag på åtgärder. Strategin beskriver behovet av förstärkningsåtgärder och vilka principer som bör gälla för val av förstärkningsåtgärder, men önskvärt vore att handlingsplanen tydligare pekade ut hur det ska gå till och att det finns ett behov av riktade medel för att det ska kunna genomföras.
För strategi fyra, utveckla kunskap och kommunikation, ges exempel på aktiviteter (ej åtgärder) som t.ex. att konkreta kommunikations- och utbildningsinsatser ska tas fram i handlingsplanens implementering. Det är dock oklart om man menar att detta ska göras i de geografiskt kopplade åtgärdsprogram som ska tas fram. Inga ansvariga föreslås heller.
För strategi fem, utveckla verktyg som underlättar samverkan och genomförande, vore det önskvärt med tydligare åtgärder. Här ges också exempel på verktyg som kan utvecklas, men inga ansvariga anges.
I handlingsplanen föreslås att fler indikatorer tas fram än de som finns i
miljöprogrammet för 2020-2023. Exploateringsnämnden vill lyfta att vid ett eventuellt framtagande av fler indikatorer är det mycket viktigt att klargöra vem som ansvarar för uppföljning och framtagande av underlag, att processen för uppföljning klargörs och stäms av med berörda förvaltningar innan indikatorn antas samt att indikatorn går att följa upp på ett rimligt sätt i relation till arbetsinsats.
