Stämmohandlingar. LRF Jämtland

(1)

Stämmohandlingar

LRF Jämtland

(2)

1

Regionstämma LRF Jämtland

Digital Regionstämma Tema: Den normala folkrörelsen Tisdagen den 16 mars klockan 09.30 – ca. 15.00

Inloggning och anmälan från kl. 08.30

Stämman genomförs digitalt hemifrån i systemen Microsoft Teams/ tec Viz event. Se till att koka kaffe, ordna mackor och fika så att ni kan ha det trevligt samtidigt!

08.30 Inloggning och anmälan

Från kl. 08.20 kan ni ansluta till det digitala mötesrummet i Microsoft Teams. Från samma tidpunkt kan ni också anmäla er ”närvarande” i systemet tec Viz Event. Se till att vara inloggade och klara i båda systemen senast kl. 09.15

09.30 Stämmans öppnande

Stämmoförhandlingar

10.30 Paus och bensträckare 10.45 Presentation

Karin Stolt Halvarsson, kommunikationschef på Jämtkraft, stämmotalar via länk.

11.15 Stämman återupptas 12.00 Lunchpaus

13.00 Stämmoförhandlingarna återupptas Ca 15.00 Beräknat avslut av stämman

Avtackning och avslut.

Program

(3)

2

Föredragningslista

vid ordinarie årsstämma för LRF Jämtland Tisdagen den 16 mars 2021 klockan 09.30

1. Stämman öppnas

2. Val av ordförande och vice ordförande 3. Anmälan av styrelsens val av sekreterare 4. Fastställande av röstlängd

5. Val av protokollsjusterare och rösträknare 6. Godkännande av föredragningslista

7. Fastställande av arbetsordning för regionstämman 8. Fråga om stämman utlysts i behörig ordning

9. Styrelsens verksamhetsberättelse och övriga redovisningshandlingar 10. Revisorernas berättelse

11. Fastställande av resultat- och balansräkning 12. Beslut om ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter

13. Bestämmande av ersättning till ledamöter i regionstyrelsen och valberedningen samt revisorerna

14. Fastställande av antal samt val av ledamöter i regionstyrelsen 15. Val av regionordförande bland styrelseledamöterna

16. Val av revisorer jämte suppleanter

17. Fastställande av antal samt val av ledamöter av valberedningen, däribland dess ordförande

18. Val av fullmäktige jämte ersättare till riksförbundsstämmor med Lantbrukarnas Riksförbund

19. Inkomna motioner

20. Ärenden som riksförbundsstyrelsen eller regionstyrelsen hänskjutit till regionstämman

21. Övriga frågor framförda i stadgeenlig ordning 22. Stämman avslutas

(4)

3

Valberedningens förslag vid

LRF Jämtlands regionstämma tisdagen den 16 mars 2021

Stämmoordförande Maria Söderberg Vice stämmoordförande Nils Björid Anmälan av sekreterare Marie Sjölin

Arvoden Till fast årsarvodet för regionordförande föreslås 1,75 inkomstbasbelopp + 2,00 kr/medlem baserat på medlemsantalet vid verksamhetsårets slut (Inkomstbasbelopp 2021 är 68 200 kr).

Årsarvode för övriga styrelseledamöter föreslås

ett belopp motsvarande regionordförandes fasta årsarvode att fördela mellan övriga ledamöter enligt styrelsebeslut.

Traktamenten skall utbetalas i enlighet LRFs riktlinjer.

Reseersättning 18,50 kr/mil (skattefri del)

Sammanträdesarvoden I enlighet med beslut vid LRF Riksförbundsstämma 2020, 245 kr/timme

Antal ledamöter 7 st.

Styrelseledamöter för två år Åsa Gustafsson, Myssjö-Oviken (återval) Catarina Espmark, Ström-Alanäs (återval) Lars Ahlin, Sunne-Norderö-Frösön (återval) Annsofi Collin, Åre-Undersåker (återval) Regionordförande Lars Ahlin, Sunne-Norderö-Frösön (återval) Styrelseledamöter valda för

två år vid regionstämman 2020

Marianne Gråik, Stugun Andreas Karlsson, Ås Johan Vikström, Revsund

Ordinarie revisorer för ett år Marie Johansson, Rödön (återval) Esbjörn Olofsson, Hammerdal (återval) Revisorsersättare för ett år Johan Vejdeland, Rödön (återval)

Bengt Nord, Offerdal (återval) Ordinarie fullmäktige

riksförbundsstämman Regionordförande samt ytterligare 2 personer som utses av regionstyrelsen.

Ersättare fullmäktige

riksförbundsstämman Ersättare utses av regionstyrelsen.

(5)

4

Arbetsordning och allmänna regler till regionstämma i Jämtland

Mötesanslutning

Du ansluter till Teamsmötet genom den länk du fått i e-post, se instruktion Koppla upp till Teamsmöte, via webbläsare eller installerad app på din dator eller surfplatta. Helst vill vi att ni ansluter er via webbläsare eller app. Fungerar absolut inte detta så kan ni ringa in på nummer som står under länken, men då har ni bara ljud och ingen bild, samt ert röstförfarande blir annorlunda, se mer information längst ned.

Lite teamstips att göra:

- Stäng av mikrofonen om du inte talar, det minskar risken för störande ljud - Har du dålig uppkoppling prova att slå av kameran

- Ha kameran riktad från ljuset så syns du bättre Röstningssystem

Efter du kopplat upp dig till mötet så loggar du in dig med telefonen, surfplatta eller datorn (instruktion se bifogat blad) i tecViz Event via QR-kod, länk eller via datorn till

event.tecviz.net

Du kommer att få en unik sifferkod skickat till din e-post som är knutet till ditt namn för att logga in där.

När detta är gjort står du med i röstlängden och kan vara med och rösta.

Du begär ordet genom att använda och trycka på den digitala handen i Teams. Du blir då uppsatt på en talarlista som mötesordförande håller koll på och släpper in dig då det är din tur.

Du har 3 minuter på dig att anföra din fråga eller annat.

För varje punkt i dagordningen kommer vi att gå igenom följande steg:

1. Presentation rapport, huvudförslag 2. Öppet för frågor

3. Presentation av ev. andra förslag, andra yrkanden 4. Debatt med talarlista

5. Sammanställning inför beslut (propositionsordning) Omröstningen kommer att gå till så här:

1.Om det är endast ett förslag så kommer vi i första hand använda oss av omvänd acklamation.

Det innebär att man INTE svarar när man håller med om lagda förslag.

Om man däremot motsätter sig förslaget (alltså vill rösta nej) invänta nästa fråga.

Frågan ställs om ”någon däremot?”

Då svarar man med att trycka på digitala handen i teams så kan presidiet räkna antalet.

2.Vid flera röstningsförslag, votering, motioner, och personval lämnas rösterna via mötessystemet tecViz Event. Då får ni gå in på er telefon, surfplatta eller webbläsare på datorn för att rösta. Förslagen kommer att synas antingen med namnförslag eller med bifall, avslår och avstår. Efter att omröstning genomförts presenteras resultatet och ordförande

(6)

5 fastställer beslutet.

Nya yrkanden

Fullmäktige kan lägga förslag till ändringar i besluts-att-satser, ej i yttrandetexten. Alla yrkanden ska göras skriftligt och detta gör man via möteschatten i Teams.

Sätt att bryta mötet:

Det kan du göra och bryta talarlistan genom att skriva ”ordningsfråga” eller ”replik” i chatten så släpps du in av mötesordförande att prata.

Ordningsfråga – begäran om förtydligande från presidiet eller Regionstyrelsen Replik – endast som svar på tal i sakfråga tid max en minut

Reservation

Vill du reservera dig mot taget beslut ska det lämnas skriftligt i chatten direkt efter beslut.

Endast för dig som ringer in. Du kommer inte kunna se eventuella framlagda nya yrkanden eller andra bilder utan kan bara höra. Vill du begära ordet så får du ropa ut ditt förnamn så blir du uppsatt på talarlistan. Vill du avbryta för ordningsfråga eller replik får du ropa ut det. Vid om röstning är du likt andra tyst om du håller med, annars får du ropa ditt namn efter frågan någon däremot? Vid användning av tecViz röstningssystem kommer du att få ringa eller skicka sms till telefonnummer 070-340 12 16 Maria Lindström LRF för att avlägga din röst och hon samlar ihop och meddelar presidiet antal röster och hur de är fördelade.

(7)

6

Liten ordlista för regionsstämma

Ajournera: Mötet tar paus.

Anteckning i protokollet: Kan begäras av mötesdeltagare, som vill markera en uppfattning eller få sin åsikt i en viss fråga nedtecknad. Exempel när man reserverar sig mot ett beslut.

Huvudförslag: Regionstyrelsens förslag utgör alltid huvudförslag i av ordförande ställt beslutsproposition.

Presidium: Utgörs av mötesordförande och vice ordförande samt sekreterare som väljs av stämman vid inledningen av mötet.

Reservation: En person har under mötet rätt att reservera sig mot ett beslut om denna ogillar detta.

Detta görs skriftligen i chatten direkt efter taget beslut

Röstlängd: En lista över dem som deltar och får rösta på ett möte.

Rösträtt: Rätt att genom röstning delta i beslut.

Streck i debatten: Kan begäras när som helst under mötet. Bifalls det, får ingen mer sätta upp sig på talarlistan, utöver de som anmäler sig omedelbart.

Tidsbegränsning: Innebär att varje talare bara får prata ett visst antal minuter. Kan införas när som helst under mötet.

Tilläggsyrkande: Innebär att man föreslår ett tillägg en till att-sats till ett förslag.

Yrkande: Förslag till beslut och nya yrkanden kan ställas av Regionstyrelsen och fullmäktige.

Yttranderätt: rätt att få yttra sig i en fråga eller i ett ärende på ett möte. Alla medlemmar har rätt att yttra sig.

Förklaring Om regionstyrelsens motionsyttranden

I regionstyrelsens yttranden till motionerna finns deras förslag till åtgärd för stämman att besluta om. Dessa förslag kan vara att:

- Bifalla: Regionstyrelsen tycker förslaget är bra och uppmanar stämman att säga ja till förslaget.

- Besvara: Regionstyrelsen bedömer att förslaget redan har genomförts eller kommer att genomföras i verksamheten och ytterligare åtgärd inte är nödvändig.

- Avslå: Styrelsen tycker att förslaget inte är bra, hållbart, genomförbart eller att förslaget ligger utanför stämmans befogenhet eller LRFs verksamhetsområde och föreslår stämman att säga nej till förslaget.

Om motionen har flera att-satser kan regionstyrelsen föreslå olika åtgärder för varje att-sats eller en åtgärd för motionen som helhet.

(8)

7

(9)

8

(10)

9

(11)

10 LRF Jämtland har använt tjänsten Scrive för digital signering

(12)

11

(13)

12

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND

HAMMERDALS LRF-AVDELNING

MOTION TILL REGIONSTÄMMAN

Nr 1

Motion angående allemansrätten

I och med pandemin och isolering har nyttjandet av naturen på hemmaplan och inom Sverige ökat dramatiskt. Och detta har satt fokus på slitaget av naturen. I närområdet har vi

Jämtlandstriangeln och Blanktjärnarna som exempel och nu i media skrivs det om Sörmlandsleden.

Detta sätter fokus på okunskapen om allemansrätten. Allt för många tror att allemansrätten gör att man kan nyttja naturen hur som helst till vandring, cykling, ridning mm. De har alltså missat informationen om att man inte får orsaka skada på naturen. Det är ofrånkomligt att om många går eller cyklar så slits marken hårt. Och i många fall drabbas privata markägare. Och som grädde på moset tillkommer nedskräpning.

Det skulle behövas information från staten liknande utskicket från MSB ”Om krisen eller kriget kommer” med information om allemansrätten och vilka skyldigheter som ingår.

Hammerdals LRF föreslår regionstyrelsen

att i motion till riksförbundsstämman arbeta för en riktad information om allemansrätten i enlighet med motionen.

Elisabeth Lundström, ordförande

/ Motionen antagen vid Hammerdals LRF-avdelnings årsmöte 1/2 2021.

(14)

13

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND

TÄNNÄS LRF-AVDELNING

Nr 2

Motion angående allemansrätten

Allemansrätten är en sedvanerätt som inskränker markägarens möjlighet att hindra någon från att tillfälligt vistas på markägarens egendom. Sedan 1930-talet har den ursprungliga rätten att färdas till fots över annans egendom utnyttjats för att motivera allt fler aktiviteter av

friluftslivskaraktär.

Utvecklingen har följt införandet av svenskarnas lagstadgade semester. Med mer och mer fritid för medborgarna följde ett ökat behov av att vistas i naturen.

Olika regeringar och dess myndigheter har förmedlat en bild av att allemansrättens innehåll på ett okomplicerat sätt kan utvidgas över tid för nya ändamål. I vissa fall har lagstiftning

använts för att överföra rättigheter från enskilda till allmänheten, ett sådant exempel är

bestämmelsen att det är tillåtet för var och en att fiska med handredskap längs Sveriges kuster och i de stora insjöarna. I andra fall sker utvidgandet genom myndigheternas

informationsverksamhet där exempelvis framförande av fordon i terrängen (cykel och skoter) på oklar grund ibland ansetts ingå i sedvanerätten. Att färdas med fordon i terrängen ingår inte i den på sedvanerätt grundade allemansrätten. Utvecklingen av allt fler friluftsaktiviteter och allt fler tekniska hjälpmedel såsom exempelvis terrängcyklar gör att störningar och skador på mark och egendom ökar. De ökade skadorna och störningarna leder till att acceptansen för allemansrätten undergrävs alltmer.

I tillägg har allemansrätten i modern tid tagit ett oproportionerligt långt kliv från den begränsade sedvanerätten för var och en att färdas till fots över annans mark, till något som genom regler om bland annat strandskydd och fastighetsbildning kan hindra markägarens utveckling och användning av sin egen fastighet.

(15)

14 Tännäs LRF-avdelning yrkar mot bakgrund av ovanstående

att LRF Jämtlands stämma antar motionen och skickar den vidare till LRFs riksförbundsstämma.

att LRF ska arbeta för ökad förståelse i samhället om allemansrätten i grunden är en begränsad rätt att färdas till fots över annans mark utan särskilt tillstånd.

att användningen av olika fordon i terrängen inte ingår i allemansrätten och därför kräver tillstånd från berörd markägare.

att LRF ska arbeta för ändrade regler i de regelverk som med friluftslivsändamål och/eller allemansrättsliga motiv hindrar markägarens användning och utveckling av sin mark

Stefan Dahlsten, ordförande

/Motionen antagen vid Tännäs LRF-avdelnings årsmöte 28/1 2021.

(16)

15

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND

KÄLARNE LRF-AVDELNING

Nr 3

Motion angående allemansrätten

Är det dags för revision av allemansrätten?

Allmänheten vädersätter det som privata jord- och skogsägare gör i skog och mark. Det är till välskötta skogar och marker som man vill ha tillgänglighet. Detta är positivt och det unika vi har i Sverige till naturen bör även fortsatt värnas, inte minst för att upprätthålla någon slags förståelse för vår verksamhet.

Allemansrätten ger en unik tillgång till vår natur och ska ses som en förmån snarare än en rättighet trots sitt namn. Det ger människor tillträde till naturen under förutsättning att man inte stör eller förstör. Denna grund i allemansrätten har under årens lopp mer och mer kommit att stå tillbaka för en spridd uppfattning att allemansrätten går att åberopa i situationer där andra lagar sätter begränsningar. Dessutom så krävs det kunskap många gånger för att man förstå att man stör eller gör skada vilken saknas vid många tillfällen.

Många ägare av skog och åker i norra Sverige kan vittna om isbränna på åkermark och skador i skogsplanteringar förorsakade av snöskotertrafik. Visserligen lyder snöskotertrafiken under terränglagstiftningen men den legitimeras ofta med allemansrätten. I södra Sverige är, av naturliga orsaker, problem med andra intrång som är mycket beroende på befolkningstäthet och bristande kunskap om allemansrättens skyldigheter alternativt nonchalans. Tätortsnära lantbruk har problem med betesdjur och bristande hänsyn vid tillträde till beteshagar, fotosessioner i växande gröda osv.

Är det dags att initiera en revision av Allemansrätten där man begränsar tillträde till åkermark.

Vi i Kälarne LRF tycker det. Det har gjorts och görs informationsinsatser men det verkar inte få godtagbart resultat utan problemen ökar trots det. En begränsning av tillträde till känslig mark och mark där felaktigt uppträdande kan innebära fara, tex vall och beteshagar, är mot bakgrund av dom problem som uppstår trots informationsinsatser vara motiverat.

” Stör ej och förstör ej” är i stort sett omöjligt vid beträdande åker och betesmark med djur.

Mot bakgrund av det anförda och med tanke på informationsinsatser som är gjorda utan resultat anser vi i Kälarne LRF att det är dags att se över allemansrätten och att skärpa ordalydelsen avseende skyldigheterna.

(17)

16 Kälarne LRF-avdelning yrkar

att motionen går vidare till riksförbundsstämman.

att LRF initierar en process med att revidera allemansrätten i syfte att undanta åkermark i bruk och betesmark med djur från allemansrätten.

Björn Jonsson för Kälarne lokalavdelning, motionär.

Bengt Johansson, ordförande Kälarne LRF-avdelning

/Motionen antagen vid årsmöte med Kälarne LRF-avdelning 10/2 2021.

(18)

17 REGIONSTÄMMAN 2021

LRF JÄMTLAND REGIONSTYRELSENS YTTRANDE

Nr 1

Motion nr 1, 2 och 3

Motionen har initierats enligt följande:

Motion nr 1 – Hammerdals lokalavdelning Motion nr 2 – Tännäs lokalavdelning Motion nr 3 – Kälarne lokalavdelning

Motionens innehåll

Hammerdal, Kälarne och Tännäs LRF-avdelningar lyfter allmänhetens brist på kunskap om allemansrätten och yrkar att LRF skall arbeta för en riktad informationsinsats

Kälarne och Tännäs LRF yrkar även att LRF skall verka för en översyn av allemansrätten.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Styrelsen delar motionärernas beskrivning av det rådande läget. I grund och botten är det positivt att allt fler människor letar sig ut i skog och mark. Det kan i förlängningen bidra till både ökad förståelse och nya affärsmöjligheter för gröna näringar. Problemet är att det brister i kunskap och att det saknas verktyg för hur man skall hantera det ökande trycket från

friluftsutövande allmänhet och de skador som kan uppstå på mark och verksamhet.

Allemansrätten har ingalunda varit oförändrad sedan sedvanerätten tillkom. I sin nuvarande form är den inskriven i grundlag på 1990-talet. På senare tid har tillämpning av annan lagstiftning, framför allt Miljöbalken, i ökad omfattning vägt in de allemansrättsliga principerna. Många markägare upplever att allemansrättens rättigheter utökas sakta men säkert, på ett sätt som man står maktlös inför då det dessutom ofta är svårt att lagföra dem som går utanför allemansrättens tillåtlighet.

LRF har tillsammans med Naturturismföretagen, Visit Dalarna och Jordägarförbundet tagit fram materialet Turism på annans mark. Det är en vägledning som visar hur

naturturismföretag kan och bör samverka med markägare, via dialog och avtal. Materialet är riktat till dem som vill utveckla friluftsverksamhet på mark de inte själva äger, men delar av det kan också användas av den enskilde markägaren för dialog med allmänhet, politiker och lokal besöksnäring. Turism på annans mark är ett stort steg framåt men faktum kvarstår att vi saknar verktyg för att hantera de skador som kan uppstå på mark och verksamhet när ett ökat antal människor oorganiserat rör sig i skog och mark.

Några större aktörer driver projekt för att öka intresset för friluftsliv och locka flera ut i naturen. Tyvärr ges ofta markägarperspektivet litet eller inget utrymme. Ett exempel på detta är Friluftslivets år 2021 - Luften är fri. Syftet är att få fler människor att utöva friluftsliv, och

(19)

18 att öka samarbetet mellan friluftslivets aktörer. Projektet har en budget på 35 miljoner och en detaljerad projektplan. Markägare/markägarorganisationer nämns på några få ställen i planen och då som ”önskvärda att få med” i de planerade aktiviteterna.

LRF finns med i en bilaga som en av de 150 organisationer som uttryckt intresse för att delta.

Projektets ambition är vällovlig, men vi saknar avtryck av markägarperspektivet.

Svenskt Friluftsliv har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram sju olika filmer som

kommunicerar allemansrätten, däribland exempelvis om cykling och jordbruksmark. Filmerna sprids i sociala medier och på bra sändningstid i reklamfinansierad tv. Budskapet är att det finns begränsningar i vad man får göra med stöd av allemansrätten. Det är presenterat med humor, lättsamt och bra, men det är tveksamt om det har någon påverkan på de problem man lyfter i motionerna.

Centrum för naturvägledning/SLU höll nyligen ett seminarium under namnet ”Älgen i

rummet - konsten att kommunicera allemansrätten”. Förläsare var bland annat Peter Fredman som är forskare på Mittuniversitetet och målgruppen i huvudsak naturguider och andra som jobbar med vägledning inom friluftsliv. I de workshops som hölls framkom tydligt bristen på kunskap om allemansrätten och det faktum att vi behöver ha en plan för hanteringen av

ökande oorganiserat friluftsliv. En av de kommentarer som lämnades under dagen var att ”Det är en missuppfattning att allemansrätten är gratis. Det är den inte, den betalas av någon som investerat i sin mark”.

Naturvårdsverkets informationsmaterial om allemansrätt har förändrats i positiv riktning med hänsyn till markägare. På den egna hemsidan konstaterar man att det nya friluftslivet innebär andra krav på allemansrätten. Naturvårdsverket ställer där också frågan, utan att ge svar på den: Hur mycket friluftsaktiviteter ska en markägare acceptera på den privata marken?

Under februari 2021 startas en ”Nationell dialoggrupp för allemansrätt” där Naturvårdsverket, LRF och Svenskt Friluftsliv kommer att diskutera utmaningar inom allemansrätten. Frågorna skall sen lyftas till en vidare krets med ambitionen att hitta samsyn och kunna gå vidare med förslag till lösningar. Arbetet skulle även kunna öppna för revidering av allemansrätten.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen föreslår stämman besluta

att LRF Jämtlands styrelse i linje med Hammerdal, Kälarne och Tännäs motioner ges i uppdrag att författa en motion till riksförbundsstämman, med yrkande att LRF skall genomföra en riktad informationsinsats om allemansrätten.

att LRF Jämtlands styrelse ges i uppdrag att författa en skrivelse till

riksförbundsstyrelsen med uppmaning om att i ”Nationell dialoggrupp för allemansrätt” lyfta frågan om hantering av skador på mark och verksamhet, och hur markägare skall ersättas för detta, samt begära en rapport som tydliggör arbetet med dialoggruppen.

att Motionerna därmed anses besvarade.

(20)

19

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND

MITTHÄRJEDALENS LRF-AVDELNING

Nr 4

Motion angående skogsutredningen

Motionen är ett svar på ”Skogsutredningen 2019” som nu lämnat sitt betänkande. Några bra förslag har varvats med dåliga som till exempel förslaget att avsätta stora arealer skogsmark, främst i fjällnära skog. Det handlar om cirka 525 000 hektar fjällnära skog och likaså cirka 170 000 hektar i övriga landet.

Mitt Härjedalen LRF-avdelning yrkar

att LRF Jämtland aktivt och kraftfullt verkar för att dessa avsättningar aldrig får genomföras mot den enskilda skogsägarens vilja.

att frågan förs vidare till LRF riksförbundsstämma.

Birgitta Bredesen, ordförande

/Motionen antagen vid Mitt Härjedalens LRF-avdelnings årsmöte 4/2 2021.

(21)

20

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND

Nr 5

Motion angående skogsutredningen kopplat till fjällnära skogar

I november 2020 kom skogsutredningens betänkande. Vi ifrågasätter rimligheten i detta förslag att när det ska avsättas skog för att uppnå målen som finns i Konventionen för biologisk mångfald, är det den fjällnära skogen som ska skyddas. Av de 700 000 ha som ska avsättas till biotopskydd ligger 525 000 ha fjällnära.

Att dessa skogar har ett högt biologiskt värde kan i många fall härledas till generationers brukande på ett varsamt och biologiskt riktigt sätt. Att staten då ska konfiskera denna mark (eller betala en symbolisk summa) slår undan benen för boende och försörjning i stora delar av Norrlands inland. Detta påverkar inte bara de direkt berörda markägarna utan även närområdets service och kommunernas skatteintäkter.

Av Sveriges totala skogsinnehav är ca 4% skyddat idag. Av den fjällnära skogen är 55%

skyddat. Det finns ingen anledning att ytterligare mark ska avsättas i Norrlands inland. Om mot förmodan mark ska avsättas bör det i första hand ske mot byte av mark i närområdet från ex.vis SCA. Om detta ej är möjligt bör en årlig avgift erläggas för marken så att värdet består även för kommande generationer.

Hammerdals LRF föreslår regionstyrelsen

att i motion till riksförbundsstämman arbeta för att nuvarande förslag om fjällnära skogar i skogsutredningens ej genomförs.

(22)

21

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND

Nr 6

Motion angående fjällnära skog

Skogsutredningen (SOU 2020:73) har föreslagit omfattande avsättningar av skogsmark ovan och i anslutning till gränsen för fjällnära skog. För hela landet rör det sig om mer än en halv miljon hektar nya markavsättningar.

Då stora skogsarealer i främst Norr- och Västerbotten redan är avsatta i form av naturreservat faller en stor del av utredningens förslag på att fjällnära skog i Jämtlands län ska tas ur bruk.

Närmare bestämt 234 000 hektar produktiv skogsmark föreslås tas ur bruk i Jämtland och Härjedalen. Dessa avsättningar ska fortsatt kunna ske tvångsvis såsom i dag. Värt att nämna är att utredningen vad gäller avsättningar i övriga delar av landet föreslår att dessa ska ske på frivillig grund, utan möjlighet för myndigheter att använda tvång.

De stora avsättningarna i fjällnära skog motiveras i utredningen av att skogen påstås vara

”orörd” eller ”opåverkad” av skogsbruk. För Härjedalen är detta en felaktig beskrivning.

Jorden och skogen i Härjedalen har under mycket lång tid brukats av bönder, även i

fjällområdena. Här finns rikliga fynd av stenålders- och järnåldersboplatser. Pollenanalyser visar att det odlades korn i västra Härjedalen under sen stenålder. Detta bruk har en

kontinuitet ända fram till våra dagars jordbruk med fäboddrift i fjällområdet. Till jordbruket hörde också att skogen nyttjades för många olika ändamål där virke var ett av de viktigaste.

I västra Härjedalen bedrevs också gruvverksamhet med bas i Ljusnedals bruk från mitten av 1600-talet till slutet av 1800-talet. Både brytningen av malm och tillverkningen av koppar och järn krävde mycket virke, vilket ledde till stora avverkningar i de omkringliggande skogarna.

Detta intensiva bruk av fjällen skiljer ut Härjedalen (och västra Jämtland) från Norr- och Västerbotten. Detta är också orsaken till att mycket fjällmark i Härjedalen ägs av enskilda. I Lappland är jord- och skogsbruk en senare företeelse och den mesta marken ägs av staten, särskilt i Norrbotten.

Mot denna bakgrund framstår Skogsutredningens generaliserade slutsatser om stora orörda skogar längs hela fjällkedjan rent historielös och i Härjedalen och Jämtland direkt felaktig.

Regering och riksdag bör därför bortse från utredningens framställan om stora avsättningar av fjällnära skog i Härjedalen och Jämtland. Det virke som i dag växer i och i anslutning till det fjällnära området i Härjedalen och Jämtland är en viktig och nödvändig råvaruresurs för länet – en resurs som behövs för kritiska arbetstillfällen och möjligheter till utkomst. Att ta

ytterligare produktiv skogsmark ur bruk försvårar också omställning till en växande bioekonomi och fossilfrihet.

(23)

22 Tännäs lokalavdelning yrkar

att LRF Jämtlands stämma antar motionen och skickar den vidare till LRFs riksförbundsstämma.

att LRF arbetar för att inga nya arealmål för avsättningar av fjällnära skog sätts upp i Härjedalen och Jämtland.

att LRF arbetar för att inga tvingande avsättningar av skog genomförs i det fjällnära området i Härjedalen och Jämtland.

(24)

23

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

OFFERDALS LRF-AVDELNING

Nr 7

Motion angående skogsutredningar, inventeringar och reservatsbildningar

Nu krävs krafttag för den enskilde skogsbrukaren och landsbygden!

Den nya skogsutredningen innehåller flera förslag, som inte kommer att hjälpa eller stötta den enskilde skogsägaren eller landsbygden. Utan de kommer snarare att stjälpa den samme.

Dessutom pågår i länet inventeringar vars enda syfte verkar vara att förbereda och skapa nya reservat. Detta sammanvägt kommer att ödelägga många gårdar och byar.

Små skogsägare som i generationer bedrivit ett ansvarsfullt brukande och som tack vare detta nu har skogar med både produktion och biologisk mångfald, blir i media allt oftare

framställda som skogsskövlare. Olika myndighetspersoner smyger runt och inventerar våra skogar utan att innan informera oss skogsägare.

Vi anser att det är ett helt fel arbetssätt att förbigå ägarna, ägarna måste få vara delaktiga hela vägen och inget skall ske utan ägarnas medgivande.

Från myndighetshåll saknas en långsiktig konsekvensanalys och förståelsen hur detta slår undan benen för en aktiv och levande landsbygd för kommande generationer. Många vittnar om en obehagskänsla och en känsla av en ytterst oviss framtid för sin fastighet och för sin bygd! Bara i Offerdal handlar det om tusentals hektar som kan komma att fråntas ägarna om planerna blir genomförda.

Offerdals LRF-avdelning yrkar

att LRF än hårdare står upp för äganderätten!

att LRF aktivt jobbar för att ingen tvångsinlösen av skog får ske!

att LRF driver på för att både naturvårdsavtal och naturreservat skall vara tidsbestämda och att ersättningen skall vara årlig!

att LRF arbetar för att kommunikationen från myndighetshåll måste bli bättre, så att skogsägarna själva får vara delaktiga i sin skogs framtid!

Gert Ålund, ordförande Offerdals LRF-avdelning.

/Motionen antagen vid årsmöte med Offerdals LRF-avdelning 26/1 2021

(25)

Nr 2

Motion nr 4, 5, 6 och 7

Motion nr 4 – Mitt Härjedalens lokalavdelning Motion nr 5 – Hammerdals lokalavdelning Motion nr 6 – Tännäs lokalavdelning Motion nr 7 – Offerdals lokalavdelning

Motionernas innehåll

Mitt Härjedalen, Tännäs, Hammerdal och Offerdals lokalavdelningar påtalar det orimliga i skogsutredningens förslag kring ytterligare avsättning av fjällnära skog och förslaget att detta skall kunna göras mot markägares vilja. Samtliga vill att LRF Jämtland ska arbeta för att detta ej ska ske samt att detta även förs vidare som uppdrag till Riksförbundsstyrelsen via

riksförbundsstämman. Tännäs påtalar även felaktigheten i begreppet Fjällnära skog och att detta skulle omfatta av människan orörda arealer med skog. Offerdals lokalavdelning framför även förslagen om tidsbestämda naturvårdsavtal med årliga ersättningar samt att

kommunikationen från myndigheterna måste bli bättre.

Det är i många avseenden svårt att förstå hur debatten som drivs av dem som säger sig vara miljörörelser så ofta innebär att man skall minska produktionen av den råvara och resurs som kan göra störst nytta i kampen mot klimatförändringarna. Särskilt då när vi i Norden har världens bästa skogsbruk, något andra länder är här och studerar för att kunna lära sig av. Hur media, allmänhet och organisationer drivna av att rekrytera medlemmar förhåller sig till sanningen och hur idéer ska genomföras i praktiken är något vi förstås får acceptera att vi behöver jobba hårt med att utbilda och informera, men att en statlig utredning som har som uppdrag att se över äganderätten i samband med skog kan göra så stora misstag är svårare att svälja. Det märks även ute hos våra lokalavdelningar och medlemmar att detta är något som berör och upprör.

När det kommer till skogliga avsättningar så måste rätt fakta ligga till grund till alla myndighetsbeslut, där kan vi glädjas åt att vi nu får se en utredning som ska beräkna hur mycket mark som är avsatt och skyddad i olika former så vi får korrekta underlag att jämföra med andra länder för att utifrån detta se över hur vi ska arbeta med frågorna. LRF

presenterade en rapport i maj 2020, där en jämförelse gjordes mellan hur Naturvårdsverket rapporterar skyddad natur och hur flera andra europeiska länder rapporterar skyddad natur.

När svenska myndigheter som Naturvårdsverket beräknar skyddad natur inkluderas bara den

(26)

25 formellt skyddade naturen, det vill säga naturreservat, nationalparker, Natura 2000-områden och biotopskyddsområden. Summan av dessa är 14,5 procent av Sveriges areal.

Om man i stället räknar på liknande sätt som de flesta andra länder i Europa blir andelen skyddad natur betydligt högre, upp till 58 procent. Då ingår förutom formellt skydd också impediment, frivilliga avsättningar, hänsynsytor, strandskydd, biosfärområden, världsarv och riksintressen för naturvård och friluftsliv.

I rapporten redovisas även att sammantaget är 27 % av skogsmarken (13 % av den produktiva skogsmarken) undantagen från skogsproduktion.

LRF arbetar vidare med att detta är mer än tillräckliga avsättningar och att fokus nu bör ligga på att öka produktionen av bioråvara för att möjliggöra den gröna omställningen. När det gäller åtgärder för ökad mångfald och hänsyn så tar branschen mer än väl sitt ansvar och då än mer de privata familjeskogsbruken som ofta går längre än branschstandard när det gäller åtgärder som ska öka mångfalden. Där anser vi att det är viktigare att myndigheterna stöttar skogsbruksinsatser som kräver extra hänsyn och att man ser över skötseln i redan avsatta områden så mångfaldsarbetet optimeras där innan man tar över mera skog från privata ägare.

När det gäller fjällnära skog så är situationen ännu värre. Där har vi under lång tid haft särskilda regler när det gäller avverkning och trädslagsval. Vi har med framgång drivit ett framtvingat rättsligt mål mot Skogsstyrelsen för att ha kvar ersättningen vid nekad

avverkning. Att trots detta läsa förslaget att man vill avsätta ännu mera skog i dessa redan drabbade områden och att man anser att man ska få göra det mot markägarens vilja är

beklämmande och visar avståndet från utredare och myndigheter till den verklighet som våra skogar och skogsägare befinner sig i. Begreppet Fjällnära skog är något som precis som begreppet Nyckelbiotop har använts felaktigt av myndigheter. Ursprunget kommer från att det berör områden som bedömts svårföryngrade och där ökad hänsyn för återväxt behövs. Nu används det som en svepande beskrivning över områden som skulle vara orörda av människan och automatiskt inneha högre naturvärden som skulle skadas av skogsbruket – man bommar helt moderna skogsbruksmetoder, nya plantmaterial och övriga åtgärder som gör det möjligt till annan anpassning av skogsbruket i dessa områden och som behöver bedömas individuellt och sättas i de större sammanhangen som skogliga avsättningar behöver göras. Som både Tännäs och Offerdals lokalavdelningar påtalar så är dessa skogar ofta brukade under lång tid och de miljövärden man hittar ofta resultat av generationers vårdande skogsägare skötsel.

Dessutom har skogen ännu mera i dessa områden betydelsen för dem som ska bo och verka där – säkerheter för banklån och avkastningar har sämre villkor i dessa områden varför det får större konsekvenser än på andra ställen i landet. Vidare är redan drygt 50 % av skogsarealen formellt skyddad inom det område som samlas under begreppet ”Fjällnära”.

När det kommer till löpande naturvårdsavtal och årliga ersättningar är detta en mycket bra idé som vi har undersökt tillsammans med våra äganderättsexperter på riks. Utredningen pågår, och det finns både positiva och negativa aspekter med årlig ersättning. En negativ aspekt är att

(27)

26 ersättningen troligtvis blir mycket låg, eftersom den skulle beräknas utifrån avkastning och inte markvärdet. En nackdel är även att ett större engångsbelopp kan användas för att köpa ersättningsmark. Samtidigt så möjliggör det en större effektivitet i hur samhället använder de ekonomiska resurserna för naturvård, det kan möjliggöra flexiblare tidshorisonter för olika skyddsformer.

Vad gäller kommunikationen från myndigheterna finns mycket kvar att förbättra där. Även om löftet från tidigare landshövdingen om att ingen skog skall fråntas någon mot dennes vilja fortfarande gäller så är det flera myndigheter som måste samverka och förbättra sin

kommunikation och arbetssätt ända ner till varje enskild tjänsteman. Detta är ett arbete som vi jobbar med löpande, både på region och riksnivå och som vi kommer att fortsätta med.

Skogsfrågan och avsättningarna är väldigt viktiga och prioriterade för hela vår organisation.

Vi jobbar både med direkta insatser där det går fel som tex de pilotmål vi drivit med god framgång och vi jobbar även med förebyggande insatser i dialog med myndigheter. Utöver det så arbetar vi väldigt mycket med att få fram den korrekta beskrivningen av det svenska skogsbruket både till politiker, allmänhet och myndigheter – det sker i olika former där vi är aktiva i både Svenska Skogens kampanjarbete och våra egna initiativ i bland annat Nordic Green Business Forum där vi vill visa upp fördelarna med den svenska skogsproduktionen och lägga fokus på hur vi kan öka den och därmed den miljönytta vi för med oss i det dagliga arbete vi gör i våra skogar.

LRF Jämtland anser dock att förslagen från skogsutredningen kring den fjällnära skogen är så allvarliga att vi behöver intensifiera detta arbete mera och då med särskild inriktning mot våra områden i Norrlands inland.

att bifalla motionärerna och ge Regionstyrelsen i uppdrag att formulera en motion som avser ge Riksförbundsstyrelsen i uppdrag att intensifiera arbetet med att vi ska få bruka våra skogar även inom det fjällnära området.

Att anse motionerna i övrigt vara besvarade.

(28)

27

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND

Nr 8

Motion angående lokal upphandling

I många år har det pratats om vikten av att kommuner och regioner försöker handla lokalt. Vid senaste upphandlingen gjorde Jämtlands saluhall ett försök att lägga anbud på köttfärs som var utbrutet ur den stora upphandlingen. Tyvärr förlorade vi den affären.

Orsaken till det var säkert flera. Men en var att de som skötte upphandlingen inte hade tillräcklig kunskap om frågorna de skulle hantera. En var att man inte fick lägga bud på det utbrutna om det lades bud på det totala, vilket dock skedde. Dessutom trodde man att det inte fanns tillräckligt med kött i länet för att klara av att leverera, en kunskapsbrist. Jämtlands län är ett överskottslän både på mjölk och kött.

Hammerdals LRF vill uppdra åt regionstyrelsen

att se till att upphandlingskontoret är informerat om näringens möjligheter till leverans av specifika livsmedel till kommun och region.

(29)

Nr 3

Motion nr 8

Motion nr 8 – Hammerdals lokalavdelning

Motion angående lokal upphandling.

Motionen handlar om lokal upphandling av lokalt producerade livsmedel.

Upphandlande myndighet hade försvårat möjligheten att lägga anbud på delar av en stor upphandling samt att det förekom kunskapsbrist hos upphandlande myndighet angående tillgång på livsmedelsprodukter i Jämtlands län. Motionären vill LRF att

upphandlingskontoret är informerat om näringens möjligheter till leverans av specifika livsmedel till kommun och region.

Styrelsen delar motionärens beskrivning kring att det behövs mer information till det

regionala upphandlingskontoret om möjligheten att upphandla lokalt producerade livsmedel.

Nationellt arbetar LRF för att öka andelen svenska och lokalt producerade livsmedel inom den offentliga sektorn. LRF anser att kommuner ska upphandla mat som ligger i nivå med svensk lagstiftning exempelvis inom djurskyddsområdet och att kvalitet ska efterfrågas, inte bara pris. LRF är medskapare till projektet MATtanken. Projektet arrangerar regionala

upphandlingsdagar i syfte att skapa kunskapsutbyte och inspiration till producenter och dem som är involverade i upphandling av offentliga måltider. Offentliga måltidens dag (15

oktober) är en dag då offentliga måltidsverksamheter i hela landet visar upp sina verksamheter på olika sätt och sprider kunskap om hur man upphandlar på ett hållbart sätt.

Vi ser positivt till dessa stora nationella och regionala satsningar kring hållbara offentliga måltider. Vi tror att detta arbete med ökat nätverkande och inspiration leder till ökad kunskap om svensk livsmedelsproduktion - som på sikt leder till att det köps in mer lokalt producerade livsmedel och tillagas mer hållbar mat med lokala livsmedel i de offentliga köken.

att anse motionen besvarad.

(30)

29

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND

BRUNFLO-MARIEBY LRF-AVDELNING

Nr 9

Motion angående översyn, förtydligande och förändring av

lagstiftning och kunskap för att skydda jordbruks- och skogsmark

I pandemins spår nu det senaste året har friluftslivet på det lokala planet formligen exploderat.

Under de senaste 15 åren har intrången av motorfordon, cyklar och ridning/hundträning på stig, åker och skogsmark ökat. Kunskapen om de skador detta orsakar är i princip obefintlig och man ser inte heller behovet av att lära sig. Detta följer samma utveckling som

skoterkörning i fjällterräng samt fyrhjulskörning i skogsterräng/myrmark som har ökat markant.

Fler skotrar, fyrhjulingar (ATV), crossmotorcyklar, terrängcyklar med och utan elmotor har ökat samt att intrång på åkermark för hundträning ökar främst vid lantbruksnära

stadsbebyggelse. Ridning av kommersiell karaktär och hobbyridning har även det börjat påverka främst lantbruk när man väljer att rida ut på fält eller använda stigar i sådan omfattning att de tar skada.

Motionen syftar till att öka kunskapen kring påverkan på åker och skogsmark samt förtydliga och informera om lagstiftning så att det ger en säkerhet för allmänhet vad som är tillåtet eller inte.

Följande områden behöver tydliggöras och förståelsen ökas.

Körning med fyr-/sexhjulingar

Lagstiftning finns men kunskap om skador på åkermark saknas. Ökade brott mot terrängkörningslagen där man kör både i skog och på åker.

Cykling /elcyklar

Ingår elcykel i allemansrätten? Är det ok att använda stigar eller skog för motionscykling?

Ridning

Här finns ett pågående arbete men kunskapen saknas om skador på mark. Stigar som används ofta kan påverkas där marken är mjukare.

Skoterkörning

Idag, ett förbud att köra på skogs och åkermark, med det finns en

tolkningsklausul i lagen som meddelar ”om det inte är uppenbart att det kan ske utan risk för skada på skog eller mark”. Det leder till att beslutet att köra eller inte köra lämnas över till föraren som ser en slät snöyta utan att förstå vilka skador som kan uppstå.

Hundträning/rastning

Ökad spårläggning/träning av hundar. I skogsmark och på åkermark.

Man åker ut och övar med hundklubb mm. utan tillåtelse. Rastar hundar på vall mm.

(31)

30 att LRF Jämtland tydligare driver och initierar frågor om allemansrätt och

terrängskörningslagstiftning i media, i kontakt med politiker och i samarbeten med andra organisationer. Frågorna bör också ges ökat utrymme i stödet till, och i form av informationsmaterial till, kommungrupper och lokalavdelningar att LRF Jämtland utformar en motion till LRF riksförbundsstämma med syfte:

att LRF verkar för att aktuell lagstiftning ses över och tydliggörs särskilt vad gäller el-cyklar

att LRF söker samverkan med Naturvårdsverket för att tillse att information tas fram som bidrar till att öka kunskapen om allemansrättens förhållande till äganderätten.

att LRF verkar för att öka kunskapen kring terrängkörningslagstiftningen via snöskoterrådet och skoterförarutbildningen, där kunskapen om skoterns påverkan på underliggande mark måste få ett ökat utrymme.

Maj Elgendahl, ordförande

/Motionen antagen vid Brunflo-Marieby LRF-avdelnings årsmöte 21/1 2021.

(32)

Nr 4

Motion nr 9

Motion nr 9 – Brunflo-Marieby lokalavdelning

Motionen syftar till att öka kunskapen kring påverkan på åker och skogsmark samt förtydliga och informera om lagstiftning så att det ger en säkerhet för allmänhet vad som är tillåtet eller inte. Under de senaste 15 åren har intrången/omfattningen av motorfordon, cyklar och ridning/hundträning på stig, åker och skogsmark ökat. I pandemins spår har nu det senaste året friluftslivet på det lokala planet formligen exploderat. Fler skotrar, fyrhjulingar (ATV), crossmotorcyklar, terrängcyklar med eller utan elmotor har ökat samt att intrång på åkermark för hundträning, ridning av kommersiell karaktär samt hobbyridning ökar främst vid

lantbruksnära stadsbebyggelse. Kunskapen om de skador detta orsakar upplevs i princip obefintlig.

Motionären lyfter följande områden att tydliggöras och förståelsen ökas.

körning med fyr-/sexhjulingar; cykling/elcyklar, ridning, skoterkörning. hundträning/rastning.

Motionen består av två delar; den ena delen är en översyn, ett förtydligande och förändring av befintlig lagstiftning med syfte att skydda jordbruks och skogsmark. Den andra delen handlar om att öka kunskapen angående påverkan på jord och skogsmark enligt nuvarande lagstiftning i förhållande till allemansrättens rättigheter och skyldigheter.

I motionen lyfts fem områden fram som behöver tydliggöras och där förståelsen för

konsekvenserna bör ökas för hur dessa verksamheter påverkar jord-och skogsmark. Dessa är körning med fyr-/sexhjuling, skoterkörning cykling/elcykling, ridning, och rastning/träning av hundar.

Motionens två delar och dess fem områdena vävs samman i ett flertal frågeställningar där LRF på riks- och regional nivå idag har ett pågående internt och externt arbete i samverkan med en eller flera aktörer i samhället avseende både påverkansarbete och även

informationsarbetet.

Motionen föreslår att LRF Jämtland tydligare driver och initierar frågor om allemansrätt och terrängskörningslagstiftning i media, i kontakt med politiker och i samarbeten med andra

(33)

32 organisationer.

Man föreslår också att frågan i det interna arbetet ges ökat utrymme i stödet till och i form av informationsmaterial till kommungrupper och lokalavdelningar.

Motionären föreslår även att LRF Jämtland utformar en motion till LRF riksförbundsstämma med syfte att LRF verkar för att aktuell lagstiftning ses över och tydliggörs särskilt vad gäller elcyklar, att LRF söker samverkan med Naturvårdsverket för att tillse att information tas fram som bidrar till att öka kunskapen om allemansrättens förhållande till äganderätten samt att LRF verkar för att öka kunskapen kring terrängkörningslagstiftningen via snöskoterrådet och skoterförarutbildningen, där kunskapen om skoterns påverkan på underliggande mark måste få ett ökat utrymme.

att LRF Jämtland ges i uppdrag att tydligare driva och initiera frågor om

allemansrätt och terrängskörningslagstiftning i media, i kontakt med politiker och i samarbeten med andra organisationer och att området ges internt

ökat/fortsatt utrymme i stödet till kommungrupper och lokalavdelningar

att LRF Jämtland föreslår att regionstyrelsen i samverkan med motionären författar en skrivelse till LRF Riksförbundsstyrelse med begäran om förtydligande utifrån motionens frågeställningar om aktuell status samt information om pågående samt planerat internt och externt arbete gällande förändringar av aktuell lagstiftning samt åtgärder för ökad kunskaps- och informationsspridning.

Att motionen därmed anses besvarad.

(34)

33

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND

Nr 10

Motion angående grundlagen och egendomsskydd

Sveriges grundlag står över annan lagstiftning och i regeringsformens regler om

egendomsskydd stadgas att ingen ska tvingas avstå sin egendom annat än för angelägna allmänna intressen. När så sker ska ekonomisk kompensation utgå. Ändå har respekten för egendomsskyddet inte upprätthållits i myndigheternas verksamhet. Myndigheter har alltmer lättvindigt fattat beslut om restriktioner i brukandet av mark och samtidigt bestridit att staten är skyldig att ersätta markägaren för det intrång som besluten förorsakar. Aktuella exempel är avverkningsförbud i fjällnära skog och hindrande av avverkningar med hänvisning till

artskyddsförordningen.

Skyddet av egendom har successivt stärkts i grundlagen. En kvarstående svaghet är dock att endast pågående markanvändning som exempelvis skogsbruk eller jordbruk är skyddade.

Markägarens planer och ambitioner med sin mark såsom att bygga ett hus eller bruka sin mark på ett på annat sätt än gårdagens, är alltför enkla för myndigheterna att omöjliggöra och förhindra. Att begränsa egendomsskyddet till den för tillfället pågående markanvändningen är en omotiverad inskränkning i äganderätten.

Tännäs lokalavdelning yrkar mot bakgrund av ovanstående

att LRF Jämtlands stämma antar motionen och skickar den vidare till LRFs riksförbundsstämma,

att LRF ska arbeta för att åstadkomma:

ändringar i miljöbalken och skogsvårdslagen och/eller i myndigheternas instruktioner som tydliggör innebörden av egendomsskyddet, en ändrad

grundlag som stärker den privata äganderätten till jord och skog där skyddet av egendom även innefattar ändrad markanvändning och annan utveckling av egendomen.

(35)

34

REGIONSTÄMMAN 2021

Nr 5

Motion nr 10

Motion nr 10 – Tännäs lokalavdelning

Motionärerna beskriver hur egendomsskyddet som regleras i grundlagen i myndigheters tolkning urholkats och medfört restriktioner i brukandet av mark, som exempelvis restriktioner i avverkning av fjällnära skog. Motionärerna menar även att markägarens möjlighet till förändrad markanvändning på privat ägd mark allt för lätt kan förhindras av myndigheter, och yrkar därför att LRF ska verka för ändringar i miljöbalken, skogsvårdslagen och/eller i myndigheternas instruktioner.

Att stärka ägande- och brukanderätten till sin mark är en mycket viktig del i LRFs arbete, där det bland annat genomförs påverkansarbete på flera plan och drivs/har drivits flera principmål främst inom skogsbruket (lavskrikan, bombmurklan och fjällnära skog som främsta exempel).

En stor del i detta arbete utgörs också av att få myndigheter och kontrollorgan att hålla sig till rimliga och med verkligheten överensstämmande tolkningar av lagar och förordningar, vilket sker både på regional och nationell nivå. Vi delar motionärernas syn på den otydlighet som finns i hur olika lagstiftningar tillämpas i förhållande till varandra, och myndigheternas 'frihet' att själva avgöra när det allmännas intresse väger tyngre än de enskildas. Det är en

rättssäkerhetsprincip, och det är viktigt att skicka signaler till riksförbundet om att fortsätta bevaka och arbeta med frågorna om egendomsskydd och äganderätt. Detta görs fortlöpande via regionala rådet och LRF Jämtlands deltagande i forum för äganderättsliga frågor, samt regionalt i kontakter med länsstyrelse och övriga myndigheter.

När det gäller motionärernas yrkande att LRF ska verka för att åstadkomma förändringar i miljöbalk och grundlag är det en lång och besvärlig process som kräver en genomgående konsekvensanalys. Detta har riksförbundsstyrelsen påbörjat i och med riksförbundsstämmans bifall till Tännäs motion från 2019 (se yttrande 27 i 2019 års stämmoprotokoll). De

konstaterade då bland annat att: ”Mot bakgrund av utvecklingen i vägledande praxis från Mark- och miljööverdomstolen menar styrelsen att det finns behov av att förändra bestämmelserna om skyddet för brukningsvärd jordbruksmark, så att byggnationer och anläggningar som syftar till att bibehålla och utveckla en verksamhet som bedrivs på fastigheten inte regelmässigt hindras.” Ett arbete i motionärernas övergripande syfte är därmed redan initierat, men är som nämnts en lång process.

(36)

35 Förslag till beslut

att motionen med detta anses besvarad.

(37)

36

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND

BERG - HACKÅS LRF-AVDELNING

Nr 11

Motion angående friåkning med snöskoter på enskild mark

Den nuvarande terrängkörningslagen kom för drygt 45 år sedan, lag nr 1975:1313. Sedan dess har antalet snöskotrar ökat från 10 000 till drygt 320 000. Under de senaste 20 åren har

dessutom cirka 117 000 fyrhjulingar tillkommit. Den kraftiga ökningen av terrängfordon har påverkat både jord- och skogsbrukare.

Skoter- och fyrhjulingar är en del av livet på landsbygden och skotern är viktig för

turistnäringen. Men lagen måste vara tydligare med var man får köra och överträdelserna måste beivras. Berg-Hackås LRF-avdelning vill att skoter ska köras på tillåtna leder och i utpekade friåkningsområden, eller där markägaren uttryckligen har gett sin tillåtelse. Vid en enkätundersökning som LRF gjorde 2018 med 6242 medlemmar i hela landet (varav 291 var från Jämtland) upplevde drygt 25 % av markägarna att de hade skador eller störningar från terrängfordon. Det är främst skotrar och fyrhjulingar som är problemet, enligt enkäten.

På mindre vägar/stigar, jordbruksmark och på skogsplanteringar sker flest skador. Den typ av skador som dominerar är trädplantor (sönderkörda/knäckta, frostskadade), is- och tjälbränna och sönderkörda vägar. Kunskapen om de areella näringarna är låg även bland landsbygdsbor numera. Den lek med snöskoter som en del ägnar sig åt, orsakar ekonomisk skada för den som brukar marken. Trots att problemet har ökat så har endast 6 procent av de drabbade

markägarna polisanmält händelsen. Anledningen till den låga anmälningsgraden förklaras av att polisen inte prioriterar dessa frågor. Vilket också har bekräftats av de som har anmält: “Det lades förstås ned, polisen visste inte vad de skulle göra med anmälan”, dominerade

kommentarerna i enkäten.

Det är inte rimligt att ”fri åkning ” av terrängfordon skall medföra stora skador och störningar för jord- och skogsbruket. Nu är det dags att göra något åt detta! Att det inte finns någon motoriserad allemansrätt konstaterades i den utredning om terrängkörningslagen som presenterades 2019.

Berg-Hackås LRF-avdelning yrkar

att LRF fortsatt bevakar hur terrängkörningslagen efterlevs av våra myndigheter.

att LRF initierar en kampanj tillsammans med länsstyrelser, kommuner och skoterallianser i berörda län kring hur s.k. friåkning får ske.

/Ola Rörborn, ordförande

/Motionen antagen vid Berg-Hackås LRF-avdelnings årsmöte 21/1 2021.

(38)

Nr 6

Motion nr 11

Motion nr 11 – Berg-Hackås lokalavdelning

Motionen handlar om terrängkörning på jord och skogsbruksmark och de skador som åsamkas markägarna i form av nedkörd skogsplant och tjälbrännor. Då friåkning med snöskoter breder ut sig över känsliga marker drabbas markägaren och lider där ekonomisk skada.

Man påtalar vikten av skoter och fyrhjulingar på landsbygden för bl.a. turistnäringen och för markägarna. Och man menar att lagen måste bli tydligare för var man får köra. Dessutom att polisen inte prioriterar denna typ av lagöverträdelser vilket medfört att anmälningsgraden sjunker från markägare som drabbats.

Motionären hänvisar i motionen till den enkätundersökning som LRF gjorde 2018 med 6242 medlemmar som svarade. Den undersökningen visade att 25 % av de tillfrågade hade upplevt problem med terrängkörning.

Terrängkörningslagen är en gammal lag som instiftades 1975 då förhållandena såg annorlunda ut, med färre terrängmotorfordon. Lagen är egentligen ganska tydlig men tar i första hand avstamp i barmarkskörning men lämnar ett tolkningsföreträde för körning på snötäckt mark.

Alltså, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på marken.

LRFs undersökning 2018 kokade ihop till en sammanfattning som man arbetar utifrån. Där man sätter fingret på de delar som brister i lagen samt hur man tolkar den:

Att samtycke behövs från markägaren och att lagen skall vara lätt att lyda.

Ett förslag på en skoterfond som skall finansieras av ledkort.

Markägare måste ha tillgång till sin egen mark.

Kravet på reglerad körning och ordning kring friåkning är något som LRF är överens med snöskoterorganisationerna och myndigheterna om. Fast fokus ligger på olika intressen. Och att dialoger sker med berörda myndigheter.

(39)

38 LRF tog på uppdrag för Internationella snöskoterrådet fram en film som bär namnet Under snön. Det är en informationsfilm som har använts bl.a. till förarbevisutbildningarna för snöskoter. Den marknadsförs även inför vintersäsongerna som information.

Det ligger i LRFs intresse att bevaka terrängkörningsfrågorna med markägandet i fokus och med det har man en levande kontakt med myndigheter som kommun, länsstyrelser och polis för att öka förståelsen för problematiken.

att anse motionen besvarad.

(40)

39

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND

HAMMERDAL LRF-AVDELNING

Nr 12

Motion angående virtuella stängsel

Utvecklingen på det digitala området inom växtodling går nu mycket snabbt och nya lösningar och system tillkommer hela tiden. Men animalieproduktionen hänger inte med i samma utveckling och stora delar av svenskt lantbruk geografiskt hamnar utanför denna utveckling.

Ett område är virtuella stängsel. Tekniken är inte ny utan har funnits i över tio år. Frågan är varför de inte börjat användas eftersom de skulle underlätta beteshållning radikalt. Tekniken erbjuder stora ökade möjligheter till djurtillsyn för betesdjur som vistas utomhus och rör sig över stora ytor. Data överförs ofta mellan djur och människa med hjälp av s.k. molntjänster.

Virtuella stängsel skulle möjliggöra utökad betesdrift och biologisk mångfald genom att på nytt möjliggöra bete i utmarker, fäbodar med mera med ny teknik. Samt fullfölja

livsmedelsstrategins mål. Men det finns fortfarande många frågetecken att räta ut, inte minst vad gäller lagstiftningen, eftersom användningen av elektricitet för att styra djurbeteende är hårt reglerad i Sverige.

Vanliga elstängsel är enligt svensk djurskyddslag inte godkända att användas inom svensk animalieproduktion men Jordbruksverket har föreskrivit om ett undantag för dessa. Men osynliga stängsel finns det ännu inget lagstöd för. Det här måste hanteras med någon typ av lagstiftning och innan dess krävs mer forskning. Det vetenskapliga underlaget är svagt och forskning i större skala krävs. Det behövs anslås forskningsmedel och att systemen utvecklas vidare tillsammans med företagen på marknaden.

Hammerdals LRF-avdelning yrkar

att LRF verkar för fortsatt forskning gällande virtuella stängsel

att LRF verkar för ett undantag i lagtexten så att bruk av virtuella stängsel tillåts inom svensk animalieproduktion.

/Motionen antagen vid Hammerdal LRF-avdelnings årsmöte 1/2 2021.

(41)

Nr 7

Motion nr 12

Motion nr 12 – Hammerdal lokalavdelning

Motionen handlar om att de gröna näringarna får möjlighet att använda virtuella stängsel för att hålla betesdjur. Det framhävs att den nya tekniken kommer att förbättra djurtillsyn och ge möjlighet till utökad betesdrift och därigenom förbättra den biologiska mångfalden. Det är förbjudet att använda el för att styra djurbeteende i Sverige och Jordbruksverket beslutar därför om undantag för de elstängsel som vi använder idag.

Det finns hinder i lagstiftningen att använda virtuella stängsel och det vetenskapliga

underlaget är svagt och forskning krävs så att systemet utvecklas tillsammans med företagen på marknaden.

Motionären vill att LRF verkar för fortsatt forskning gällande virtuella stängsel och

att LRF verkar för ett undantag i lagtexten så att bruk av virtuella stängsel tillåts inom svensk animalieproduktion

Tekniken för virtuella stängsel är inte godkänd i Sverige. Det beror på att det är förbjudet att styra djurbeteenden med el. Jordbruksverket beslutar om undantag för elstängsel.

De system som finns utvecklade hittills ger mindre ström till djuret än de skulle få av att gå emot ett elstängsel.

Jordbruksverkets djurskyddsgrupp grundar sin tveksamhet till att förorda ett beslut om undantag på Yttrande från SLUs vetenskapliga råd för djurskydd om digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus, SLU ID: SLU.scaw.2019.2.6-21. I sammanfattningen skriver SLU vetenskapliga råd ”Vad gäller virtuella stängsel saknas vetenskapliga studier av

inlärningsförmåga, stressnivå och välfärd hos de individer som utsätts för många elchocker.

Det saknas också studier av långsiktiga effekter av virtuella stängsel i jämförelse med vanliga elstängsel ”.

Enligt Lotten Wahlund på RISE, pågår det just nu mycket forskning inom detta område i hela världen bl.a. i New Zeeland och Europa. Forskning som när de skriver slutrapporter kommer att klart förbättra kunskapsläget inom området.

(42)

41 I Norge där tillståndsprocessen ser annorlunda ut, krävs inget godkännande utan det nya är tillåtet så länge det inte förbjuds. Mattillsynet, dvs motsvarigheten till Jordbruksverket har aktivt följt framtagningen av systemet Nofence som nu används i Norge. De verkar ha goda erfarenheter och det som lyfts fram är möjligheten till betesmarker som är svåra och dyra att använda med vanlig stängsling. Kunskaper som hittills efterfrågas är kring inlärningen, och påverkan på kort och lång sikt.

Styrelsen ser precis som motionären stora fördelar och möjligheter med virtuella stängsel, inte minst för glesbygden. Med virtuella stängsel skulle det vara möjligt att tillfälligt använda betesmarker, och använda tidigare svårtillgängliga marker såsom skogsområden och utmarker där el inte finns.

att uppdra till styrelsen att ställa motion enligt motionärernas intentioner till Riksförbundsstämman.

att LRFs riksförbundsstyrelse ska verka för tillstånd för virtuella stängsel i Sverige.