Erfarenhetsstudie under covid-19- pandemin

(1)

2020-10-09 Dnr: ÄN 2020/00xxx-1.3.4 NF 2020/00xxx-1.3.4

Vård- och omsorgsförvaltningen 721 87 Västerås

021-39 00 00 • www.vasteras.se

Johan Crusefalk

021-393950 • Johan.Crusefalk@vasteras.se

Erfarenhetsstudie under covid-19-

pandemin

Studie av fem boenden i Västerås

(2)

VÄSTERÅS STAD Erfarenhetsstudie under covid-19-pandemin

2020-10-06

2 Innehållsförteckning

1. Sammanfattning ... 3

2. Definitioner ... 5

3. Uppdragsbeskrivning och syfte ... 5

3.1. Uppdragsbeskrivning ... 5

3.2. Syfte ... 6

4. Metod och metodgranskning... 6

4.1. Metod ... 6

4.2. Metodgranskning ... 7

5. Bakgrundsfaktorer av betydelse ... 7

5.1. Granskning på grund av coronapandemin ... 7

5.2. Framgångsfaktorer för att förhindra smittspridning (IVO) ... 8

5.3. Väsentliga utvecklingslinjer inom vård och omsorg 1990–2020 ... 8

5.4. Juridiska förutsättningar för smittskyddsarbete inom kommunernas vård- och omsorg jämfört med inom regionernas sjukvård ... 10

6. De undersökta enheterna och smittspridningen ... 10

6.1. Fackliga företrädare (Kommunal och Vårdförbundet) ... 10

6.2. Verksamhetsledning Västerås stads egenregi samt enhetschef hälso- och sjukvårdsenheten ... 13

6.3. Ankaret (Västerås stads egenregi) ... 17

6.4. Rösegården (Västerås stads egenregi) ... 22

6.5. Rönnoxelgatan (Västerås stads egenregi) ... 27

6.6. Pilfinksgården (Vardaga) ... 30

6.7. Tujagården (Attendo t.o.m. 2020-04-30, Vardaga från 2020-05-01) ... 38

6.7.1. ATTENDO (T.O.M. 2020-04-30) ... 38

6.7.2. VARDAGA (FR.O.M. 2020-05-01) ... 42

7. Analys/Sammanfattande bedömning ... 44

7.1. Kund ... 44

7.2. Kvalitet ... 46

7.3. Ekonomi ... 49

7.4. Medarbetare ... 50

8. Källmaterial ... 51

8.1. Processbeskrivning ... 51

8.2. Intervjuer ... 51

8.3. Övrigt källmaterial ... 51

(3)

2020-10-06

3

1. Sammanfattning

Fem enheter för vård- och omsorg i Västerås, äldreboendena Ankaret, Röse- gården, Pilfinksgården och Tujagården samt Rönnoxelgatans gruppbostad enligt LSS, bedöms ha drabbats hårdare av covid-19-smitta än andra motsvarande enheter i Västerås. Tre av enheterna drivs av Västerås stads egenregi och två av externa utförare.

Förvaltningsdirektören vid vård- och omsorgsförvaltningen, Västerås stad, har gett förvaltningen uppdraget att utifrån perspektiven kund, kvalitet, ekonomi och medarbetare analysera:

• bakomliggande faktorer till smittspridningen vid enheterna

• vidtagna smittåtgärder/upplevelsen av stöd från organisation

IVO har i sin riksomfattande tillsyn av äldreboenden och LSS-verksamheter under våren 2020 identifierat några nyckelfaktorer för att förhindra spridning av covid- 19:

• ett närvarande ledarskap • säkrade basala hygienrutiner

• personalplanering/bemanning för att hindra smittspridning

• ändrat arbetssätt för att hindra smittspridning

• gott liv för boende trots begränsningar

• skapa tydligt och källkritiskt informationsflöde

• möta närståendes och medarbetares oro

• uppdaterade riskanalyser/handlingsplaner

• förutseende materialbeställningar

Vård- och omsorgsförvaltningen har därefter i ett antal intervjuer undersökt verksamhetslednings, enhetschefers, medicinskt ansvariga sjuksköterskors (MAS), undersköterskors och fackliga företrädares bild av smittspridningen och deras bild av de smittåtgärder som vidtagits. Uppgifterna från enheterna i Västerås har sedan ställts emot IVO:s nyckelfaktorer för att hindra covid-19-smitta.

En sammanfattande bedömning visar att ledningen vid alla de fem undersökta enheterna snabbt har försökt hindra fortsatt spridning av covid-19 genom att till exempelvis begränsa smittade boendes rörlighet, öka bemanningen för att kunna avdela personal som enbart arbetar mot smittade och sjuka boende, säkerställa en tillräcklig tillgång på skyddsutrustning, ha en nära samverkan med smittskyddsenhet och MAS för omvärldsbevakning av kunskapsläget kring covid-19 och

(4)

2020-10-06

4

ett synligt ledarskap där enhetschef arbetar nära omvårdnadspersonalen och även ger löpande information till anhöriga.

Samtidigt har det funnits andra viktiga faktorer som fungerat motverkande för det arbete som gjorts vid enheterna för att stoppa spridningen av covid-19-smittan.

Vid alla de fem boendena bor en i huvudsak äldre målgrupp och tre av enheterna är uttalade demensboenden. Hög ålder, demenssjukdom samt annan samtidig kroppssjukdom, så kallad multisjuklighet, uppges som de främsta riskfaktorerna för att insjukna i covid-19. Dementa boende kan inte alltid förmedla om de känner sig sjuka eller har nya och annorlunda symtom. Demenssjukdomen kan ge ett vandringsbeteende som gör det svårt att isolera de boende och gör även att de boende inte kan ta till sig instruktioner som ges för att motverka smittspridning.

I Rösegårdens fall ökade risken för smitta ytterligare till följd av att de boende delar toaletter och hygienutrymmen.

På samma gång ger inte lagstiftningen inom vård- och omsorgsområdet lagstöd för att begränsa de boendes rörelsefrihet genom isolering. Varje boende har också kontrakt på och besittningsskydd till ett specifikt lägenhetsobjekt. Också detta försvårar möjligheten att göra omflyttningar av personer inom ett boende för att begränsa smitta.

En annan faktor som framkommit i flera intervjuer och som bedöms ha haft stor betydelse för smittutvecklingen är att kunskapsläget kring covid-19 fortlöpande har utvecklats under våren 2020. I slutet av mars när smittspridningen startade vid de fem enheterna så ansågs luftvägssymtom med hosta och feber vara huvud- symtom på covid-19. Flertalet boende uppvisade dock oklara symtom som yrsel, och magbesvär som till en början bedömdes vara tecken på stroke eller calici- smitta (vinterkräksjuka).

Företrädare för i princip samtliga drabbade enheter har upplevt det stora och föränderliga informationsflödet under våren 2020 som en utmaning att hantera.

Verksamhetsledning och MAS hos alla berörda utförare har sett som en av sina främsta uppgifter att omvärldsbevaka information och anpassa den till tydliga rutiner och riktlinjer för verksamheten. Verksamhets-/enhetschefer vid de fem boendena bekräftar alla att de haft stöd av sin verksamhetsledning när det gäller att sålla och hantera information, men vissa upplever att de skulle ha behövt ytterligare stöttning.

Visserligen har alla de drabbade enheterna så långt det varit möjligt strävat efter att bedriva kohortvård, där viss personal arbetar enbart med sjuka och smittade och andra med smittfria boende. Ledningen för samtliga verksamheter säger dock

(5)

2020-10-06

5

samtidigt att renodlad kohortvård inte är möjlig att bedriva med den bemannings- nivå som verksamheternas budget medger. På samma gång har sjukskrivningstalen vid de drabbade enheterna bedömts som mycket hög. Enligt ledningen vid de olika enheterna kan frånvaron till en del förklaras av de starka rekommen- dationerna från Folkhälsomyndigheten om att omvårdnadspersonal skulle stanna hemma vid minsta luftvägssymtom. En annan viktig förklaring uppges vara oro och osäkerhet. Rent allmänt ger ledningen bilden att situationen med snabb spridning av ett nytt och till stora delar okänt virus, där många boende smittades, skapade en stor oro och rädsla i personalgruppen. Medarbetarna ville ha mer omfattande skyddsutrustning och fick visst stöd från fackförbunden, främst Kommunal, som i ett läge hotade med skyddstopp på grund av nivån på den utrustning som fanns tillgänglig,

2. Definitioner

• Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS):

Funktion som enligt 11 kap. 4§ hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska finnas inom den hälso- och sjukvård som bedrivs i kommunens regi. I Västerås har varje vårdgivare som är verksam i kommunen, såväl kommunal egenregi som extern utförare, sin egen MAS. MAS har ett övergripande ansvar för hälso- och

sjukvårdens kvalitet inom organisationen och arbetar till exempel med att skapa och uppdatera och rutiner och riktlinjer för hälso- och sjukvårdsarbetet samt följa upp hur hälso- och sjukvårdsarbetet fungerar ute i verksamheten.

• Verksamhetschef

Inom Västerås stads egenregi innebär funktionen verksamhetschef ett övergripande ansvar inom ett verksamhetsområde, till exempel för alla

egenregins särskilda boenden för äldre. Motsvarande funktion kallas i de externa utförarnas verksamheter regionchef.

Hos de externa utförarna används beteckningen verksamhetschef för den chef som har det övergripande ansvaret för en viss enhet, till exempel ett särskilt boende för äldre. Motsvarande roll kallas inom Västerås stads egenregi enhetschef.

3. Uppdragsbeskrivning och syfte

3.1. Uppdragsbeskrivning

Uppdraget från vård- och omsorgsförvaltningens direktör är:

• att i samverkan med representanter från Västerås stads egenregi, Attendo och Vardaga analysera bakomliggande faktorer till att det skett större

(6)

2020-10-06

6

smittspridning vid enheterna Ankaret, Rösegården, Rönnoxelgatan, Attendo (sedan 1 maj 2020 Vardaga) Tujagården och Vardaga Pilfinksgården

• att analysera vidtagna åtgärder vid enheterna och upplevelsen av stöd från övrig organisation.

Analysen ska enligt uppdragsbeskrivningen genomföras i nära samverkan med berörda enheter och bygga på relevanta frågeställningar utifrån de fyra perspektiven kund, kvalitet, ekonomi och medarbetare. Viktiga roller i analysarbetet är enligt uppdraget MAS, enhetschefer och verksamhetschefer. Även andra roller kan vara aktuella utifrån vad som framkommer i analysen.

3.2. Syfte

Syftet med undersökningen är:

• att fördjupa lärandet om vilka faktorer som påverkat smittspridningen.

• att fördjupa lärandet kring effekterna av vidtagna åtgärder och kring upplevelsen av det stöd som erbjudits under pågående smittspridning.

4. Metod och metodgranskning

4.1. Metod

Ombudsman för äldre och personer med funktionsnedsättning har varit samman- hållande handläggare och genomfört studien i samverkan med enheten för beställning, upphandling och avtalsuppföljning (BUA).

Den fortsatta undersökningen gjordes sedan i tre steg:

• Till att börja med upprättades en projektplan med inventering av relevanta frågeställningar för undersökningen och en tidsplanering.

Projektplanen har skickats ut till verksamhets/regionchefer, enhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor inför mötena md dem.

• Undersökningens huvudfokus var sedan de video-, telefon- och fysiska möten som gjordes med verksamhetschefer/regionchefer, enhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal/skyddsombud samt företrädare för fackförbunden Kommunal och Vårdförbundet. Dessa möten, sammanlagt 17 stycken, har varit huvudkälla för att samla in förstahandserfarenheter från de personer och funktioner som varit direkt involerade i arbetet med covid-19-smittan vid de drabbade enheterna. Det har också funnits en medveten tanke att belysa händelseförloppet från olika perspektiv. Alla intervjupersoner har fått möjlighet att läsa igenom och godkänna utskriften från sin egen intervju innan texten lagts till rapporten.

• Uppgifterna som framkommit vid mötena har sedan kompletterats med faktamaterial från olika skriftliga källor. Syftet har varit att sätta in intervju-

(7)

2020-10-06

7

personernas erfarenheter från sina respektive enheter i Västerås i ett större, nationellt perspektiv.

4.2. Metodgranskning

När det gäller projektplaneringen, så har utmaningen varit att bestämma hur undersökningen ska avgränsas. Fokus ska enligt undersökningens uppdrag och syfte ligga på att analysera smittsspridningen vid ett antal enheter i Västerås.

Samtidigt går inte händelserna kring covid-19-smittan vid enheterna i Västerås att förklara fullt ut utan att samtidigt komma in på övergipande regelverk och

nationella beslut på vård- och omsorgsområdet i Sverige.

Det faktum att större delen av undersökningen genomfördes under sommaren och semestertiden 2020 har medfört vissa svårigheter att kunna genomföra intervjuer. Det har dock funnits ett stort intresse från alla tillfrågade parter att delta i undersökningen och lämna sitt bidrag.

I och med att fyra av de fem granskade enheterna ligger inom äldrenämndens område, så får undersökningen ett större fokus mot äldreomsorgen

Verksamhetsledningen inom Västerås stads egenregi har fått ett eget avsnitt i rapporten, vilket inte Attendos och Vardagas verksamhetsledning fått. Skälet är att egenregins verksamhetsledning i sin intervju beskriver förhållanden vid tre olika enheter inom både äldre- och funktiosnnedsättningsområdet, vilket har bedömts svårt att på ett naturligt sätt väva in i beskrivningen från respektive enhet. Attendos och Vardagas verksamhetsledning uttalar sig istället om enstaka boenden, Pilfinksgården respektive Tujagården, och Tujagårdens

verksamhetsövergång från Attendo till Vardaga under perioden med smitta.

I valet av skriftliga källor till undersökningen har den främsta utmaningen varit att sovra i den stora mängden tillgänglig information. Ambitionen har varit att ta fram förstahandsmaterial från avsändare med hög trovärdighet, till exempel

organisationer som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Socialstyrelsen, Region Västmanland och även material som tagits fram eller sammanställts av Västerås stad.

5. Bakgrundsfaktorer av betydelse

5.1. Granskning på grund av coronapandemin

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har under den pågående coronapandemin våren 2020 genomfört en granskning av landets samtliga 1700 särskilda

(8)

2020-10-06

8

boenden. Fokus har varit om de boende får individuella bedömningar av sitt hälsotillstånd och vård- och behandling i enlighet med denna bedömning.

Vid regeringens pressträff 7 juli 2020 gjordes en presentation av resultatet från IVO:s granskning. Undersökningen har visat 40 av Sveriges 290 kommuner står för nära 70 % av alla bekräftade dödsfall i covid-19. Västerås är en av dessa särskilt drabbade kommuner. IVO har valt att gå vidare med en fördjupad granskning vid 91 äldreboenden. Rösegården och Tujagården i Västerås är två av dessa boenden.

5.2. Framgångsfaktorer för att förhindra smittspridning (IVO) IVO har i tidigare delrapportering från vårens tillsyn av LSS-verksamheter och särskilda boenden för äldre framhållit följande faktorer som viktiga för att förhindra smittspridning av covid-19:

• Ett närvarande ledarskap

• Säkerställa att basala hygienrutiner följs

• Ett förändrat arbetssätt för att förhindra smittspridning

• Personalplanering och bemanning för att förhindra smittspridning

• Gott liv för de boende trots begränsningar, till exempel alternativa aktiviteter

• Skapa ett tydlligt och källkritiskt informationsflöde

• Möta närståendes och medarbetares oro

• Förberedelse och planering, till exempel uppdaterade riskanalyser och handlingsplaner samt förutseende i materialbeställningar.

5.3. Väsentliga utvecklingslinjer inom vård och omsorg 1990–2020 Rapporter som publicerats på både nationell som regional nivå beskriver ett utgångsläge inför coronapandemin där boenden både för äldre och för personer med funktionsnedsättning sedan ÄDEL-reformerna inom äldreomsorgen och på funktionsnedsättningsområdet 1992 respektive 1995 förändrats från institutioner med sjukhusprägel till boenden med mera hemlik miljö. I rapporterna beskrivs den här utvecklingen som en till stor del positiv förändring, men där det samtidigt finns växande utmaningar. På äldresidan har gruppen äldre ökat från 1990-talet och framåt. På funktionsedsättningssidan har under samma period antalet

personer som beviljats insatser ökat kraftigt, delvis beroende på ny lagstiftning, till exempel lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som tillkom i syfte att stärka gruppens rättigheter och självbestämmande. Vid ÄDEL-reformen 1995 övergick huvudmannaskapet för bl.a. gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning till kommunerna.

Samtidigt har den totala andelen yrkesverksamma personer i förhållande till hela befolkningen minskat. Detta har i sin tur medfört att de samlade skatteintäkterna som finansierar kommunernas omsorgsverksamhet också har blivit lägre.

(9)

2020-10-06

9

Den ökande andelen upphandlingar sedan 1990-talet inom ramen för lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV) har varit uttryck för en strävan till effektiv användning av kommunernas resurser. Upphandlingen av vård och omsorg har även fungerat som politisk viljeförklaring att öppna omsorgen för flera aktörer och också öka valfriheten för de personer som är i behov av insatserna. En ändrad terminologi, där de tidigare brukarna och omsorgstagarna istället kallas kunder, är sannolikt uttryck för en medveten strävan att signalera förändrade attityder.

Resultatet av upphandlingarna har blivit att en större del av äldreomsorgen och insatserna för personer med funktionsnedsättning idag bedrivs av externa aktörer med stöd av avtal med kommunerna jämfört med 1990-talet. Fram till nyligen har de flesta upphandlingar av omsorgsboenden i Västerås varit så kallade prisupp- handlingar, där den aktör som lämnar det totalt sätt lägsta anbudet för att driva en enhet antas som utförare. Genom den så kallade likställighetsprincipen i kommunallagen, som innebär ett krav på likabehandling, så finansieras den omsorg kommunen bedriver i egen regi på motsvarande ekonomisk nivå som den upphandlade omsorgen.

Särskilt boende äldre

Samtidigt som andelen äldre personer ökat i samhället har den utveckling som tidigare beskrivits medfört att antalet platser i särskilt boende för äldre minskat.

Ökad tonvikt har istället lagts på hjälpinsatser som möjliggör kvarboende i det egna hemmet, till exempel hemtjänst, hemsjukvård, dagverksamhet och växel- vård. Resultatet har blivit att idag bor personer med ett mycket stort behov av medicinsk omvårdnad vid boenden som ursprungligen utformats för relativt sett friska äldre. Cirka 50 % av de som flyttar in i särskilt boende för äldre avlider inom ett år efter inflyttningen. Äldreboenden har idag medicinska resurser upp till distriktssköterskenivå samt tillgång till läkarkontakt via primärvården, där boendet ofta har ett avtal med en ansvarig familjeläkarenhet. Enligt rapporterna var den beskrivna utvecklingen en utmaning för äldreomsorgen redan innan smittspridningen av covid-19 började. Smittspridningen blev därmed en ytterligare påfrestning. De erfarenheter som gjorts så här långt under covid-19-pandemin visar att hög ålder och andra bakomliggande sjukdomar är en av de främsta bakomliggande faktorerna för att drabbas av covid-19-infektion.

I Västerås drivs drygt 50 % av alla särskilda boenden av externa vårdgivare enligt avtal med Västerås stad.

Boende för personer med funktionsnedsättning

Även om det totala antalet insatser för personer med funktionsnedsättning ökat, så har ökningstakten varit lägre när det gäller beslut om boende enligt LSS eller Socialtjänstlagen (SoL) i förhållande till ökningen av andra insatser. Även boenden för personer med funktionsnedsättning har idag medicinska resurser upp till distriktssköterskenivå, medan varje person i boendet har sin egen

(10)

2020-10-06

10

familjeläkarkontakt. Allmänt sätt är det en liten andel av de boende under 65 år som har hälso- och sjukvårdsinsatser.

I Västerås drivs cirka 30 % av alla boenden för personer med funktionsnedsättning av externa vårdgivare enligt avtal med Västerås stad.

5.4. Juridiska förutsättningar för smittskyddsarbete inom

kommunernas vård- och omsorg jämfört med inom regionernas sjukvård

Inom regionernas slutenvård drivs verksamheten med stöd av bland annat hälso- och sjukvårdslagen, som anger att vårdens resurser ska användas där behoven är störst. Smittskyddslagen ger under särskilda omständigheter vårdgivaren rätt att begränsa smittade patienters rörelsefrihet genom att isolera eller fysiskt flytta dem.

Kommunernas äldreomsorg och insatser för personer med funktionsnedsättning bedrivs istället enligt SoL och LSS. Regelverket betonar här istället starkt kundens rätt till självbestämmande och medbestämmande kring sina insatser och ger inget tydligt lagstöd för att i en krissituation med exempelvis smitta prioritera vissa av kundernas insatser eller göra omflyttningar av- och begränsa kunders rörelse- frihet. Varje boende har också kontrakt på och besittningsskydd till ett specifikt lägenhetsobjekt i ett äldreboende eller en bostad för personer med funktions- nedsättning. Också det här regelverket försvårar därför omflyttningar av personer inom ett boende i syfte att begränsa smitta.

6. De undersökta enheterna och smittspridningen

I det här avsnittet beskrivs förloppet kring smittspridningen vid respektive enhet och det arbete varje enhet gjort för att motverka spridningen av covid-19.

Avsnittet som beskriver de covid-19-drabbade enheterna redovisas utifrån de fyra perspektiven i syftet: kund, kvalitet, ekonomi och medarbetare. Det här avsnittet börjar med en mera allmän del där företrädare för fackförbunden Kommunal och Vårdförbundet beskriver sin syn på kontakten med sina medlemmar respektive arbetsgivarsidan under perioden med smittspridning av covid-19.

6.1. Fackliga företrädare (Kommunal och Vårdförbundet)

Såväl Kommunal som Vårdförbundet deltar i återkommande facklig samverkan med arbetsgivarna inom vård- och omsorgssektorn i Västerås. Den fackliga företrädaren för Kommunal representerar medlemmar inom såväl Västerås stad som hos de externa utförarna. Vårdförbundets representant företräder Vård- förbundets medlemmar inom Västerås stad, men inte medlemmar som arbetar hos externa utförare, till exempel Attendo eller Vardaga.

(11)

2020-10-06

11

Vårdförbundets representant anser att samverkan med arbetsgivaren på ett övergripande plan fungerat bra under tiden med spridning av covid-19-smitta inom egenregins verksamheter. Hon upplever att arbetsgivaren strävat efter öppenhet och transparens och en vilja att löpande lämna information. Antalet mötestillfällen för facklig samverkan, där både Vårdförbundet och Kommunal deltar tillsammans med förvaltningsledning och HR, ökades under våren från en gång/månad till varannan vecka och under sommaren varje vecka. På det viset fanns det möjlighet att snabbt stämma av exempelvis smittläget och beman- ningssituationen vid enheterna samt andra praktiska frågor, till exempel tillgången på skyddsutrustning för personalen. Företrädaren för Vårdförbundet anser också att det vid behov gått lätt att få tag på förvaltningsledning och HR-personer via telefon och e-post även utanför samverkansmötena.

Kommunal och arbetsgivaren Västerås stads egenregi hade olika syn kring vad staden hade tagit för beslut om att överrekrytera personal inför sommaren för att klara en eventuell ökad arbetsbelastning med tanke på eventuell covid-19-smitta.

Kommunal hade tolkat det som att arbetsgivaren skulle ha 20 % högre bemanning än den ordinarie. Enligt Kommunals företrädare handlade det ökade personalbe- hovet inte enbart om smittskyddsarbete på grund av covid-19, utan också om att hinna ordinarie omvårdnadsuppgifter på lite längre tid iförd skyddsutrustning.

Även om både Vårdförbundet och Kommunal säger att de på det stora hela har intagit en enad linje i den fackliga samverkan kring covid-19, så finns det enligt de fackliga företrädarna skillnader i hur de båda förbunden driver sina frågor.

Företrädarna förklarar dessa skillnader med de olikheter som finns i underskö- terskors och sjuksköterskors yrkesroll. Som exempel har Kommunal mera intensivt drivit frågan om utformningen av och tillgången på skyddsutrustning för

personalen vid äldreboenden. Kommunal har gjort detta eftersom underskö- terskor och vårdbiträden i ännu högre grad än sjuksköterskor utför nära omvård- nadsinsatser för de boende.

Enligt facklig företrädare för Kommunal fanns det en uppsjö av information och rekommendationer från exempelvis Folkhälsomyndigheten och SKR kring vilken skyddsutrustning personalen skulle använda för att få ett fullgott skydd mot smitta. Informationen blev snabbt inaktuell och byttes ut allt eftersom kunskapsläget ändrades. Enligt facklig företrädare fick skyddsombuden på enheterna ta ett oproportionerligt stort ansvar att fungera som resurspersoner för både medlemmar som arbetsgivarsidan och avgöra vilken nivå på

skyddsutrustning som höll måttet i omvårdnadssituationen.

Företrädare för Vårdförbundet betonar dock att även sjuksköterskor kontaktat Vårdförbundet och uttryckt oro kring skyddsutrustningen, i synnerhet tidigt under perioden med smittspridning av covid-19, när kunskapsläget var mer oklart än senare och informationen från Folkhälsomyndigheten och liknande organisationer

(12)

2020-10-06

12

var mera motstridig. Facklig företrädare för Vårdförbundet tar som exempel frågan om personal i nära kontakt med covid-19-smittade skulle använda visir och munskydd i kombination eller enbart visir. Vårdförbundets representant säger att erfarenheter från slutenvården senare visat ett större antal fall av covid-19- infektion hos den personal som använt enbart visir i kontakten med smittade patienter.

Några andra frågor som Vårdförbundet hanterat under perioden med spridning av covid-19-smitta är de temporära förändringar om gjorts i sjuksköterskornas arbetstider och arbetsvillkor, frågan om sjuksköterskors roll som arbetsledare för övrig omvårdnadspersonal i hälso- och sjukvårdsfrågor och frågan om i vilken grad dagens hälso- och sjukvårds organisation inom särskilda boenden haft tillräcklig kapacitet att hantera smittspridningen av covid-19.

Under perioden med smittspridning av covid-19 genomförde de boenden som drabbades mer eller mindre omfattande temporära förändringar av sjuksköter- kornas arbetsvillkor. Som exempel övergick sjuksköterskor vid vissa enheter från att arbeta dagtid vardagar till schemalagt arbete kvällar och helger. Vid boenden med två sjuksköterskor har bemanningen i något fall dragits ner till en

sjuksköterska, på grund av omflyttning av sjuksköterskeresurser eller på grund av sjukdom/sjukskrivning. Från flera håll beskrivs också en större arbetsbelastning genom exempelvis ökat behov av att handleda personalen i basala hygienrutiner och användande av skyddsutrustning samt ökade kontakter med oroliga anhöriga.

Vårdförbundets företrädare anser att de här förändringarna i sjuksköterskornas arbetsuppgifter sannolikt haft konsekvenser, både när det gäller sjuksköterske- bemanningen totalt och övertidsuttaget. Facklig företrädare bedömer ändå att förändringarna i sjuksköterskornas arbetstider och arbetsuppgifter var nödvän- diga för att verksamheten skulle kunna bedrivas i det krisläge som rådde.

Vid intervjuer med i synnerhet vissa företrädare för verksamhetsledningen inom egenregin har det framkommit uttalanden som indirekt gett uttryck för ett önskemål om att sjuksköterskorna, i högre grad än vad som blev fallet, skulle ha tagit en arbetsledande och utbildande roll i smittskyddsarbetet gentemot omvårdnadspersonalen under perioden med pågående spridning av covid-19- smitta. Detta skulle då ha kunnat avlasta boendenas enhetschefer. Företrädare för Vårdförbundet håller med om att sjuksköterskor kan och ska ges utrymme att fungera som arbetsledare för övrig omvårdnadspersonal i hälso- och sjukvårds- frågor, men betonar att det då måste finnas en tydlighet i de förväntningar som ställs. Sjuksköterskorna måste i så fall också få nödvändiga förutsättningar för att kunna utföra ett sådant arbetsledande uppdrag på ett bra sätt, framför allt genom fortlöpande egen uppdatering om ny kunskap och nya rön och en nära samverkan

(13)

2020-10-06

13

med boendenas enhetschefer för att stämma av formerna för sjuksköterskornas arbetsledning.

Vårdförbundets representant hävdar att dagens organisation av hälso- och sjukvårdsinsatserna inom särskilt boende är ett resultat av en lång

utvecklingsprocess. Under tidsperioden från 1990-talet och framåt har gruppen äldre ökat och därmed antalet personer med en demenssjukdom eller

multisjuklighet. På samma gång har antalet platser i särskilt boende minskat.

Resultatet har blivit att det idag bor personer med stora behov av medicinsk omvårdnad vid boenden som ursprungligen utformats för relativt sett friska äldre.

Enligt Vårdförbundets företrädare var denna situation en utmaning för äldreomsorgen redan innan smittspridningen av covid-19 började, och smittspridningen blev därmed en ytterligare påfrestning.

6.2. Verksamhetsledning Västerås stads egenregi samt enhetschef hälso- och sjukvårdsenheten

Enheterna

Verksamhetsledningen anser att det stämmer att de tre av egenregins enheter som identifierats i uppdragsbeskrivningen till rapporten, nämligen Ankarets äldreboende, Rösegården äldreboende och Rönnoxelgatans gruppbostad, har drabbats hårdare av covid-19 än andra jämförbara enheter inom den egna organisationen. När det gäller händelseutvecklingen vid de tre enheterna anser ledningen att det i första hand är enhetscheferna och omvårdnadspersonalen vid respektive boende som är bäst lämpade att beskriva handelsutvecklingen på plats.

Kund

Enligt verksamhetsledningen startade smittspridningen av covid-19 inom en och samma vecka vid alla de tre drabbade enheterna. Rönnoxelgatans gruppbostad drabbades 2020-03-27, Ankarets äldreboende 2020-03-29 och Rösegårdens äldreboende 2020-04-02. Ledningen beskriver att den gemensamma nämnaren för Ankaret och Rösegården är att båda är boenden för personer med

demenssjukdom, vilket i sig medför ett antal försvårande omständigheter som underlättar en snabb smittspridning. Exempelvis kan dementa boende inte alltid förmedla om de känner sig sjuka eller har nya och annorlunda symtom.

Demenssjukdomen gör det dessutom mycket svårare att kunna isolera de boende och gör att de boende inte kan ta till sig instruktioner som ges för att motverka smittspridning. I Rösegårdens fall ökade risken för smitta ytterligare till följd av att de boende delar toaletter och hygienutrymmen.

(14)

2020-10-06

14

Även när det gäller Rönnoxelgatans gruppbostad betonar ledningen att närheten mellan de boende kan ha bidragit till en snabbare smittspridning. De boende vid gruppbostaden vistas ofta tillsammans i det så kallade basutrymmet utanför lägenheterna och äter också sina måltider där.

Ledningen betonar samtidigt att vid tidpunkten för smittspridningen vid de tre enheterna så stämde inte den symtombild med lös mage, rinnsnuva, ostadig gång och yrsel som många av de smittade vid de tre enheterna hade med de

luftvägssymtom med feber och hosta som då ansågs typiskt för covid-19.

Kvalitet

Smittskyddsarbete:

När spridningen av covid-19-smittan startade vid de drabbade enheterna så infördes isolering av de boende som uppvisade symtom. En annan grundläggande åtgärd i smittskyddsarbetet var att så långt det var möjligt genomföra så kallad kohortvård, med en uppdelning av omvårdnaden av smittdrabbade boende respektive boende som inte var smittade av covid-19. En utmaning har varit att bemanningen vid boendena generellt är för låg för att konsekvent kohortvård ska kunna genomföras, detta gäller i synnerhet helgbemanningen. En lösning har varit att i stället prioritera bland personalens arbetsuppgifter och bland de insatser som utförs gentemot de boende. Vid Rönnoxelgatans gruppbostad medförde

lokalernas utformning att det inte alls var möjligt att bedriva kohortvård.

Lösningen blev där att i stället öka bemanningen. Detta genomfördes genom att personalen arbetade övertid och genom att enheten lånade in personal från andra gruppbostäder inom organisationen.

En utmaning i smittskyddsarbetet har enligt verksamhetsledningen varit att lagstiftningen inte ger rätt att begränsa smittade boendes rörlighet, vilket i sig blivit en riskfaktor i spridningen av covid-19. Socialtjänstlagen ger heller ingen tydlig rätt för personalen att i ett krisläge som covid-19-smitta prioritera ner och prioritera bort beslutade insatser som en boende har.

När smittspridningen av covid-19 startade var en annan utmaning inom egenregin att på kort tid få igång försörjningen av en tillräcklig mängd skyddsutrustning och desinfektionsmedel eftersom behoven snabbt blev mycket större än normalt. Som verksamhetsledningen beskriver situationen fanns det heller ingen vana hos personalen att använda visir och munskydd i arbetet och den utrustningen fanns till en början heller inte tillgänglig för leverans. För att lösa tillgången på

skyddsutrustning anmälde egenregin intresse att utnyttja Socialstyrelsens

erbjudande om leverans av utrustning. Enligt verksamhetsledningen tog det dock en månad innan leveranserna kom igång efter ett första informationsmöte i mars.

(15)

2020-10-06

15

Egenregin var då tvungen att köpa in skyddsutrustning från annat håll för att täcka behoven. MAS säger att även leveranskedjorna när det gäller läkemedel

påverkades negativt av covid-19-pandemin.

Enligt ledningen så gjordes dagliga egenkontroller ute vid enheterna kring efterlevnaden av basala hygienrutiner och kring rutiner för användande av

skyddsutrustning. Det var enhetscheferna som hade det huvudsakliga ansvaret för egenkontrollerna.

Verksamhetsledningens bild är att hela egenregins organisation har dragit lärdomar av spridningen av covid-19 och av det smittskyddsarbete som gjordes.

När smittspridningen var som mest omfattande låg fokus på att lösa uppgifter här och nu. På senare tid har det funnits mer tid för reflektion och lärande samt tid att förbereda organisationen så att samma situation inte ska inträffa igen. MAS informerade i detta sammanhang om att Region Västmanland har gått igenom journalanteckningar för 68 personer med insatser från Västerås stads egenregi.

Informationen från regionens granskning ska sedan samköras med de uppgifter om samma personer som finns inom Västerås stads egenregi. Verksamhetsled- ningen skulle önska att covid-19-pandemin och det smittskyddsarbete som bedrivits kunde fungera som en impuls att på nationell nivå se över om nivån på den hälso- och sjukvård som bedrivs inom äldreomsorgen idag är tillräcklig utifrån äldreomsorgens uppdrag och medarbetarnas utbildningsnivå.

Intern information/kommunikation/stöd inom den egna organisationen:

Verksamhetsledningen beskriver att det varit ett mycket stort flöde av

information om coronaviruset och covid-19 vid de dagliga krisledningsmötena inom Västerås stad. Mängden av information gjorde, främst till en början av pandemin, att det var svårt att bedöma kvaliteten på uppgifterna och avgöra vilka uppgifter som var mer eller mindre korrekta och viktiga. Informationen kom från olika håll och publicerades snabbt, vilket gjorde att kunskapsläget snabbt

förändrades under covid-19-pandemins gång. Mycket av informationen från organisationer som Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SKR har dessutom karaktären av rekommendationer och riktlinjer medan personal ute i verksam- heterna hade ett stort behov av tydliga rutiner och instruktioner i sitt smittskyddsarbete vid enheterna.

Framför allt MAS men även verksamhetschefer har ägnat mycket arbete åt omvärldsbevakning av ny information samt att samla och tydliggöra den omfattande information som presenterats vid stadens krisledningsmöten. MAS och verksamhetschefer anpassade rekommendationer och riktlinjer från exempelvis Folkhälsomyndigheten och SKR till tydliga rutiner som är anpassade

(16)

2020-10-06

16

efter egenregins förhållanden ute i vård- och omsorgsverksamheter och

vidareförmedlade sedan uppgifterna till enhetscheferna ute i organisationen. På detta sätt skulle alla berörda medarbetare kunna få den relevanta information de behövde för sitt arbete. En ytterligare uppgift för MAS och verksamhetsledning har varit att medverka i vård- och omsorgsförvaltningnens och egenregins försörjningslinje för skyddsutrustning och desinfektionsmedel och samordna leveranserna till de enheter som haft störst behov. MAS har också haft omfattande vardagskontakter och avstämning i olika uppkomna frågor med enhetschefer och sjuksköterskor per mail, telefon och videolänk.

Extern information/kommunikation/stöd från aktörer utanför organisationen:

MAS upplever att kontakten med Region Västmanlands enhet för smittskydd har bidragit med mycket värdefull kunskap i smittskyddsarbetet. De olika utförarnas MAS:ar hade samverkansmöten en gång i veckan under perioden med mest intensiv smittspridning. MAS upplever att de gemensamma mötena bidrog till en ökad samordning i smittskyddsarbetet mellan olika utförare. Samordningen minskade i sin tur den osäkerhet som det ofullständiga kunskapsläget kring covid- 19-smittan medförde.

MAS har varit kopplad till både stadens och regionens krisledningsorganisationer.

En viktig uppgift har varit att förmedla information när exempelvis regionen vill ha uppgifter om smittläget vid boenden i Västerås stad och staden vill ha

motsvarande uppgifter om smittläget inom slutenvården. MAS har också för- medlat uppgifter till bland annat hälso- och sjukvårdsenheten (HSE) om aktuellt smittläge vid olika boenden som stöd för HSE:s planering kring inflyttning till äldreboenden och boenden för personer med funktionsnedsättning.

MAS beskriver även en omfattande vardagskontakt och rådgivning i olika uppkomna frågor också mot enhetschefer och sjuksköterskor hos externa utförare, mycket beroende på att egenregins MAS är placerad lokalt i Västerås och har haft koppling till Västerås stads och Region Västmanlands krisorganisa- tioner. MAS upplever det själv som att under denna period ha varit ¨allas MAS¨.

Ekonomi

Verksamhetsledningen inom egenregin har ingen upplevelse av att det förkommit påtryckningar från korttidsboenden, Västerås sjukhus eller från biståndsenheterna om att de smittdrabbade enheterna ska fortsätta att ta emot nya boende för att fylla tomma lägenheter och för att frigöra platser inom akutsjukvården och vid korttidsboenden.

(17)

2020-10-06

17

Ledningen beskriver att det finns en samsyn mellan alla berörda parter kring att platser i särskilt boende inte ska stå tomma utan erbjudas till de personer med behov som väntar på att få sitt beslut om boende verkställt. Att människor med ett tydligt behov inte får sitt behov tillgodosett ser ledningen i sig vara ett större problem än att det blir negativa ekonomiska konsekvenser för förvaltningen att stå med outnyttjade platser i särskilt boende.

Enhetschef vid hälso- och sjukvårdsenheten upplever att det inte finns någon egentlig konflikt mellan arbetet med att förhindra smittspridning vid särskilda boenden och viljan att kunna förmedla boendeplatser till personer med boendebeslut. Enhetschef informerade vid mötet bland annat om att det upprättats särskilda rutiner vid vård- och omsorgsförvaltningen för säker in- och utflytt i särskilt boende under covid-19-pandemin. Samtliga utförare av särskilt boende har löpande rapporterat in uppgifter om smittläget vid enheterna till HSE Medarbetare

Verksamhetsledningen betonade att det i första hand är medarbetare själva, det vill säga omvårdnadspersonal och enhetschefer, som är bäst lämpade att beskriva situationen på plats vid de drabbade enheterna under smittspridningen av covid- 19-viruset.

Rent allmänt ger ledningen bilden att situationen med snabb spridning av ett nytt och till stora delar okänt virus, där många boende smittades på kort tid, skapade en stor oro och rädsla i personalgruppen. Inte minst var oron för den egna hälsan stor.

Ledningen har uppfattat att medarbetare har varit osäkra på vad termen skyddsutrustning egentligen innefattar. Enligt ledningen tänker inte personalen alltid på att sådan utrustning som de normalt använder, till exempel förkläde och handskar, också är skyddsutrustning. Medarbetarna såg i stället framför sig hur personal vid sjukhusens intensivvårdsavdelningar skyddat sig och ville ha mer omfattande skyddsutrustning. De fick då visst stöd från fackförbunden, främst Kommunal. I ett läge hotade Kommunal med ett skyddsstopp på grund av nivån på den skyddsutrustning som fanns tillgänglig för personalen, men Kommunal och vårdgivana kom fram till en överenskommelse innan hotet om skyddsstopp hann förverkligas. Ledningen ser i detta sammanhang att sjuksköterskornas roll som handledare och arbetsledare för omvårdnadspersonalen skulle kunna utvecklas.

6.3. Ankaret (Västerås stads egenregi) Enheten

Ankaret är ett boende för personer med demenssjukdom och ligger vid Öster

(18)

2020-10-06

18

Mälarstrand. Boendet har 45 vård- och omsorgsplatser fördelat på tre våningar.

Varje våning består av två så kallade hemvister där 7–8 personer bor i lägenheter med egen dusch och toalett. Varje hemvist har ett gemensamt kök där personalen lagar mat till de boende och ett gemensamt vardagsrum. De boendes kläder tvättas separat i gemensamma maskiner vid varje hemvist. Personalkläder tvättas på plats vid Ankaret. Vid Ankaret finns totalt 39 anställda varav 35 är

omvårdnadsarbetare. 1 april var cirka 20–25 timvikarier anställda. Verksamheten leds av enhetschef och en avdelningschef.

Vid tillfället för smittspridningen fanns totalt cirka 35 boende vid Ankaret, och omkring 10 lägenheter var lediga. Det hade varit besöksstopp sedan den 13 mars 2020. Några boende blev sjuka andra halvan av mars, och tillståndet bedömdes i något falls som lunginflammation som behandlades med antibiotika. Vid samma tid var flera personal sjuka med förkylningssymtom och försämrat allmäntillstånd.

Ingen testning för covid-19 förekom vid denna tidpunkt.

Det skedde även några in- och utflyttningar under slutet av mars, och anhöriga slussades då in för att städa ur och tömma lägenheterna. Fem personer var planerade att flytta in den 1 april.

Kund

Målgruppen vid boendet är äldre personer med fastställd demensdiagnos och ett omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov.

Söndagen den 29 mars 2020 insjuknade en boende i feber. Dagen efter tittade sjuksköterska till den boende som då var feberfri. På tisdagen uppvisade den först smittade fler symtom och även grannen var då sjuk. På onsdagen, 1 april, togs test för covid-19 på sammanlagt fyra personer vid tre enheter. Tre personer av de fyra var positiva för covid-19.

Det är inte fullt klarlagt hur covid-19-smittan kom in till Ankaret. I och med att det vid smittans början varit besöksstopp för utomstående i över två veckor och eftersom de boende inte rör sig mellan hemvisterna är det sannolikt att det är personal som först har spridit smittan mellan enheterna. Personer med demenssjukdom kan dock ha ett vandringsbeteende och dessa boende är svåra att isolera. På de två mest smittdrabbade enheterna har flera boende varit ute och rört sig i korridoren och varit svåra att skilja åt trots personalens ansträngningar.

Enhetschef betonar samtidigt att det i det här läget var svårt att identifiera symtomen som covid-19. Symtombilden med lös mage, rinnsnuva, ostadig gång och yrsel stämde inte med de luftvägssymtom med feber och hosta som vid den här tidpunkten beskrevs som typiskt för covid-19. Enhetschef bedömer att de här faktorerna sammantaget kan ha bidragit till smittspridningen. Totalt konstate-

(19)

2020-10-06

19

rades åtta personer vid Ankaret ha smittats av covid-19 under sjukdomsutbrottet.

Flera av de smittade hade ett snabbt sjukdomsförlopp

Anhöriga blev oroliga och många hörde av sig direkt till hemvisterna. Det är framför allt sjuksköterska som mött anhörigas oro och frågor genom att informera. Smittan begränsades till framför allt de två första hemvisterna som drabbades. En ytterligare boende blev smittad vid en tredje hemvist. Det senaste fallet av smitta inträffade den 22 april.

Kvalitet

Smittskyddsarbete:

Enhetschef betonar att Ankaret hade ett helt annat utgångsläge i smittskyddsarbetet än exempelvis Rösegården. Varje boende hade sin egen dusch och toalett och i varje lägenhet finns en hall som kunde fungera som sluss, där personalen exempelvis satte på- och tog av skyddsutrustning och hanterade avfall.

Redan 1 april, när covid-19-smittan började påvisas, så införde medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) inflyttningsstopp vid Ankaret. Enhetschef rapporterade in misstänkt covid-19-smitta till Region Västmanlands smittskyddsenhet. I samråd med enheten för smittskydd och vårdhygien

beslutade enhetschef om snabb isolering av boende med uppvisade symtom vid de drabbade enheterna. Det infördes slussystem i de boendes lägenheter och användande av skyddsutrustning i omvårdnadsarbetet. Boendet hade gott om förkläden, handsprit och handskar, medan tillgången på munskydd och visir till en början var begränsad. I ett tidigt skede tillverkade boendet sina egna visir.

Boendet införde också en så kallad coronavagn där all skyddsutrustning som personalen behövde fanns tillgänglig.

En grundläggande åtgärd i smittskyddsarbetet har varit att så långt det är möjligt genomföra kohortvård, med en uppdelning i smittdrabbade och smittfria

avdelningar. Boendet har också planerat personalförsörjningen i syfte att minska smittspridningen. Bland annat har bemanningen ökats i perioder för att minska behovet av resursturer, där så kallade springare rör sig mellan flera hemvist.

Också nattbemanningen har utökats med en personal i perioder för att kunna fördela nattpersonalen mellan hemvist med covid-19-smitta och smittfria enheter. Sjuksköterskejouren på kvällar, nätter och helger kom under perioden med covid-19-smitta ut till Ankaret restriktivt, och har då följt boendets rutiner för basal hygien och smittskydd.

Från och med 2 april slutade de smittdrabbade enheterna med matlagning på plats, utan fick dagliga leveranser av färdiga måltider till enheten. Detta var både ett led i det smittförebyggande arbetet och ett sätt att styra över tid till det

(20)

2020-10-06

20

direkta omvårdnadsarbetet med de sjuka boende. I vanliga fall äter flertalet boende sina måltider gemensamt ute i hemvisten. Under april månad åt så många som möjligt inne i sina respektive lägenheter i syfte att minska risken för smittspridning.

Enhetschef och avdelningschef har så långt det varit möjligt arbetat i det

patientnära arbetet för att bäst kunna stötta omvårdnadspersonalen och löpande kunna kontrollera hur personalen efterlevt smittskyddsrutinerna.

Morgonrapporterna har fungerat som tillfällen att lämna aktuell information och instruera personal kring exempelvis basala hygienrutiner. Dessutom har personal från regionens enhet för smittskydd och vårdhygien besökt boendet och

informerat personalen om bland annat basala hygienrutiner. Enhetschef har konsekvent ringt enheten på kvällar och helger under tiden med covid-19-smitta.

Dels för att hålla sig informerad om läget, dels för att lyssna på och stötta personalen på plats.

Styrkor: Det har hela tiden varit god tillgång till den skyddsutrustning som föreskrivs i de lokala hygienrutinerna samt desinfektionsmedel, bortsett från en period i början av smittspridningen, när det var ont om munskydd och personalen använde egentillverkade visir. Också företrädare för Kommunal uppmärksam- made i ett tidigt skede av smittspridningen att tillgången på skyddsutrustning brast. Kommunal ser även ett samband mellan bristen på skyddsutrustning och tre fall av personalsmitta på kort tid. Facklig företrädare anser dock att enheten sedan snabbt fick till goda rutiner i smittskyddsarbetet och en fungerande försörjning med skyddsutrustning.

Enhetschef anser att samverkan med MAS har fungerat bra och att MAS hela tiden har funnits till hands att rådfråga och löpande har förmedlat ny information från sina kontakter med Region Västmanland och andra externa aktörer.

Samarbetet med MAS har varit viktig i och med att kunskapen om covid-19 och dess symtom har ändrats flera gånger under våren 2020.

Samarbetet med chefskollegor inom organisationen har varit betydelsefull.

Enhetschef blev under våren kontaktad av en enhetschef inom organisationen för hjälp i samband med spridning av covid-19 vid ett annat boende. En informell samverkan upprättades mellan dem. Enhetschef har också haft regelbunden kontakt med sin egen chef, så gott som dagligen när det var som mest.

Förbättringsområden: Enhetschef såg det som en utmaning att under det pågående sjukdomsutbrottet hinna med att förmedla den ständigt föränderliga informationen om covid-19 till personalen.

(21)

2020-10-06

21

I efterhand kan enhetschef se att samverkan i enhetschefsgruppen kring covid-19 kunnat bli mera effektiv om samverkan i högre grad formaliserats med exempelvis krisledningsmöten.

Styrkor: Samverkan med regionens enhet för smittskydd och vårdhygien har enligt enhetschef bidragit med viktig kunskap och praktiska råd i uppbyggnaden av de lokala smittskyddsrutinerna vid Ankaret.

Enhetschefs bild är att samarbetet med boendets ansvarige primärvårdsläkare vid Viksängs vårdcentral fungerat bra. Läkare och sjuksköterska har haft

telefonronder sedan besöksstoppet infördes vid boendet i mitten av mars.

Sjuksköterska upplever sig ha fått stöd och att samarbetet har varit gott. Enligt enhetschef har besluten om vård i livets slutskede (VILS-beslut) tagits av läkare och varit individuella.

Ekonomi

I samband med coronapandemin har organisationen fortsatt att fördela kostnader på den enhet där kostnaden uppstår. Varje chef har konterat på ett särskilt konto utifrån covid-19-smitta så att det går att hålla isär de kostnader som beror på covid-19 och som därmed ligger utöver vanliga utgifter.

Medarbetare

I början av april så insjuknade personal, och som mest var 19 av 35 medarbetare samtidigt sjuka. Det skedde ingen smittspårning eller provtagning när personal insjuknade i början av smittutbrottet. Då fanns inte sådana riktlinjer eller

provtagningsmöjligheter. Provtagning av personalen dröjde cirka en vecka och få av medarbetarna hade positivt resultat när provtagning gjordes. Det var svårt att planera personalförsörjningen när nästan hälften av all personal var frånvarande.

Bemanningen löstes genom att många ordinarie personal arbetade övertid och att enheten fick personal från andra enheter samt fick tillgång till nyrekryterad sommarpersonal.

Enhetschef anser att Ankaret på det stora hela taget klarade att hantera covid-19- utbrottet på ett bra sätt. De främsta framgångsfaktorerna enligt enhetschef var att boendet hade en yrkeserfaren sjuksköterska som tidigare hade arbetat lång tid vid infektionsklinik. Det fanns även skickliga sjuksköterskevikarier som på ett bra sätt kunde stötta ordinarie sjuksköterska. I och med att det fanns två chefer, en enhetschef och en avdelningschef, så kunde de hjälpas åt att hantera de

(22)

2020-10-06

22

verksamhetsfrågor som behövde lösas. Arbetet med personalförsörjning har underlättats av att det finns en bemanningsassistent placerad lokalt vid Ankaret.

6.4. Rösegården (Västerås stads egenregi) Enheten

Rösegården är ett boende i Skälby för personer med demenssjukdom. Boendet består av sex sammanbyggda villor samt en senare tillbyggnad med två

avdelningar. De sammanbyggda villorna består av 5–6 rum med två gemensamma toaletter och en gemensam dusch. De två tillbyggda avdelningarna har 10 rum vardera, där toalett och dusch finns i varje rum. Varje avdelning har ett gemensamt kök och vardagsrum. Olika boendes kläder tvättas separat i gemensamma maskiner vid respektive hus. Personalkläder tvättas på plats vid Rösegården. Vid tillfället för smittspridningen fanns totalt 47 boende vid

Rösegården, och en plats var ledig. Äldrenämnden har tagit beslut om avveckling av enheten 2021.

Kund

Målgruppen är äldre personer med fastställd demensdiagnos och ett omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov.

Såväl enhetschef, sjuksköterska som undersköterska beskriver förloppet kring smittspridningen vid Rösegården på ett samstämmigt sätt. 2 april 2020 uppvisade boende diffusa symtom i form av yrsel, trötthet och allmänpåverkan. Senare tillkom även kräkning. Det var ett oklart tillstånd som bedömdes som misstänkt stroke. Den 7 april uppvisade fler kunder i samma hus symtom i form av kräkning, diarréer, yrsel och trötthet. Eftersom de uppvisade symtomen inte var de som vid den tidpunkten betraktades som typiska symtom vid covid-19 så misstänktes istället magsjuka.

Den 8 april beslutade läkare i samband med ronden om att för säkerhets skull genomföra provtagning för covid-19. Resultatet visade smitta. Den 9 april beslutades om provtagning för samtliga som uppvisade någon form av symtom.

Fram till 30 juni har 29 boende vid enheten konstaterats smittade av covid-19.

Enhetschef ser informationen till och kommunikationen med anhöriga som ett område som fungerat bra. Enhetschef upprättade snabbt aktuella maillistor till anhöriga och har arbetat medvetet med att vara snabb ut med generell information om smittläget på boendet och hur situationen förändrats. När det gäller anhöriga till boende som blivit smittade och sjuka så har enhetschef istället haft telefonkontakt.

(23)

2020-10-06

23

Också sjuksköterskorna vid Rösegården upplever att de under perioden med covid-19 vid boendet ägnat mycket tid åt anhörigkontakter. Intervjuad sjuksköter- ska upplever att de flesta anhöriga har varit nöjda, men att några har varit svårare att nå med information. Sjuksköterska säger att hon la mer tid på vissa anhöriga än på andra.

Undersköterska upplever att kontakten med anhöriga fungerade ganska bra och berättar att de som var i tjänst skötte kontakten och enhetschef svarade på en del frågor. Undersköterska upplevde att anhöriga hade förståelse för de åtgärder som satts in i syfte att stoppa smittan och att det fanns ett ömsesidigt förtroende.

En boende av samtliga som insjuknade i covid-19 har vårdats vid sjukhus Kvalitet

Smittskyddsarbete:

Enhetschef betonar att Rösegården redan från början hade ett dåligt utgångsläge i smittskyddsarbetet, eftersom flera avdelningar har gemensamma toaletter och dusch som flera boende delar på.

Enhetschef ser det också som en svaghet ur ett patientsäkerhetsperspektiv att sjuksköterskeresurser inte finns på plats kontinuerligt i en verksamhet med ett så stort antal svårt sjuka personer. Jourorganisationen var för underdimensionerad och enligt enhetschef hade boendet behövt ha sjuksköterskor på plats i verk- samheten i större utsträckning, exempelvis på kvällar och helger. Sjuksköterska berättar att hon och hennes kollega varje eftermiddag under perioden med smittspridning av covid-19 vid Rösegården skrev utförlig överrapportering till joursjuk- sköterskefunktionen som tog över kväll och natt för att skapa så god kontinuitet som möjligt i hälso- och sjukvårdsarbetet.

2 april 2020, det vill säga samma dag som boende började uppvisade symtom på covid-19, så beslutade enhetschef om isolering även om smitta ännu inte konstaterats. Enhetschef kontaktade samma dag regionens smittskyddsläkare och rapporterade in misstänkt covid-19. Anmälan resulterade i förhöjd skyddsnivå och användning av skyddsutrustning. Enhetschef skapade samtidigt lokala rutiner för smittskyddsarbetet i omvårdnaden i samverkan med regionens smittskyddsläkare.

Beslutad skyddsutrustning bestod av en grundnivå med visir, munskydd, långärmat förkläde och handskar. Vid all nära omvårdnad användes ytterligare förkläde och handskar. Personalen fick också byta arbetskläder innan de vistades i boendets gemensamma personalrum.

Från och med 8 april slutade enheten med matlagning på plats utan fick dagliga leveranser av färdiga måltider till enheten, som ett led i smittförebyggande

(24)

2020-10-06

24

arbetet och som ett sätt att styra över tid till det direkta omvårdnadsarbetet med de sjuka boende. Kohortvård, där viss personal har arbetat bara med smittade boende och andra med friska boende, har tillämpats i den utsträckning som varit möjlig med tanke på tillgången på personal, och har inte fullt ut kunnat tillämpas nattetid. Det förekom även att personalen flyttade boende för att försöka förhindra fortsatt smittspridning och kunna bedriva bättre kohortvård.

Enhetschef ökade dock i ett tidigt skede av smittspridningen nattbemanningen vid hela Rösegården, med ambitionen att två personer skulle arbeta mot friska boende och två mot smittade.

Den ökade nattbemanningen infördes i två steg. Från och med den 9 april förlängdes ett pass så att samtliga tre nattpersonal jobbade kl. 21.00–07.00. I vanliga fall jobbar en till kl. 06.00. Sedan utökade bemanningen med ytterligare en person den 22 maj. I efterhand ser enhetschef att den utökningen troligen skulle ha gjorts på ett tidigare stadium. Samtidigt hade detta varit svårt att genomföra eftersom boendet hade höga sjukskrivningstal. 9 april inrättade också slussystem för personalens omklädning/byte av skyddsutrustning före och efter omvårdnad av smittade boende.

Enhetschef har genom att konsekvent befinna sig ute i omvårdnadsarbetet löpande kunna kontrollera hur personalen efterlevt smittskyddsrutinerna. Hon upplever att hygienrutinerna har fungerat bra trots lokalernas förutsättningar och att boendet trots en utmanade situation bibehållit en god patientsäkerhet.

Styrkor: Det har hela tiden funnits tillräcklig tillgång till den skyddsutrustning som föreskrivs i de lokala hygienrutinerna samt desinfektionsmedel.

Materialförsörjningen har skötts inom den interna organisationen. Enhetschef har löpande kontrollerat tillgången på skyddsutrustning och följt upp personalens användning och kunnat vara förutseende i beställningarna.

Samverkan har fungerat bra med MAS, som hela tiden har funnits till hands att rådfråga och som löpande har förmedlat ny information från sina kontakter med Region Västmanland och andra externa aktörer. Samarbetet med andra

chefskollegor inom organisationen har varit mycket betydelsefull. Enhetschef kontaktade själv en annan enhetschef inom organisationen för hjälp i ett tidigt skede under smittspridningen, och en informell samverkan upprättades mellan dem.

Förbättringsområden: Även om enhetschef anser att samverkan inom chefsgruppen var betydelsefull, så anser hon att samverkan skedde i för liten

(25)

2020-10-06

25

omfattning och borde ha formaliserats. Enhetschef beskriver att det hela tiden hängde på henne att ta kontakt. I synnerhet gäller detta omfördelningen av personal till drabbade enheter, som enhetschef inte upplevde fungerade när smittan började spridas, arbetsbelastningen snabbt ökade samtidigt som många ur personalen började insjukna.

I ett senare skede avdelades fyra enhetschefer för att omfördela sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Totalt lånades dock bara sex personal ut till Rösegården under hela smittspridningsperioden, vilken enhetschef anser var för lite när sjukskrivningstalen vissa dagar uppgick till 45 % av total personalstyrka.

Undersköterska beskriver i sin intervju att de som var friska i personalgruppen vid hennes enhet arbetade väldigt mycket extra på dagtid. Det omfördelades senare först personal från de andra husen vid Rösegården och längre fram lånades det in personal från andra boenden inom egenregin.

Ett annat förbättringsområde är enligt enhetschef kommunikationen med den interna ledningen och ledningens förståelse av situationen. Enhetschef ser exempelvis behov av ett ökat HR-stöd kring att på bästa sätt hitta alternativa arbetsuppgifter för personal i riskgrupp för covid-19 och ett ökat stöd från exempelvis utvecklingsledare det gäller möjligheterna att som chef hinna med ordinarie administrativ dokumentation och att genomföra systematiskt

kvalitetsarbete under det pågående sjukdomsförloppet. Enhetschefs skulle även ha uppskattat ett besök på boendet från verksamhetsledningen, och att de bildade sig en egen uppfattning som situationen på plats.

Enhetschef skulle även ha önskat ännu mera handfast hjälp att löpande bevaka ny information och nya rön angående covid-19 som har betydelse för

smittskyddsarbetet och omvårdnaden vid Rösegården. I den pressade arbets- situation som varit, upplever enhetschef att det varit svårt att bearbeta ett så pass stort informationsflöde. Sjuksköterska bekräftar att enhetschef i första hand har tagit de löpande kontakterna med Rösegårdens medicinskt ansvariga

sjuksköterska (MAS) och i samråd med MAS tagit fram lokala rutiner för Röse- gården. Hon säger att sjuksköterskorna har kunnat fokusera på sjukvårdsinsat- serna och alla kontakter med anhöriga.

Styrkor: Den täta samverkan med regionens smittskyddsläkare har enligt enhetschef bidragit med viktig kunskap och praktiska råd i uppbyggnaden av de lokala smittskyddsrutinerna vid Rösegården. Dock upplevde enhetschef att smittskyddsläkaren åtminstone från början inte hade full insikt om Rösegårdens

(26)

2020-10-06

26

dåliga förutsättningar med exempelvis delade toaletter.

Förbättringsområden: Enligt enhetschef har samverkan med och kontaktvägar till ansvarig primärvårdsläkare vid Rösegården varit ett förbättringsområde. Ansvarig läkare gjorde inga fysiska besök på enheten på sex veckor under tiden för covid- 19-utbrottet. Läkaren har enbart varit tillgänglig per telefon under en period när det fanns ett stort antal boende som var svårt sjuka, befann sig i livet slutskede och avled.

Enhetschef ser inte detta som tillräckligt under de förhållanden som rådde. Hon ser en avsaknad av läkarstöd när det gäller brytpunktssamtal med anhöriga inför vård i livets slutskede, beslut om vård i livets slutskede och att meddela dödsfall.

Sjuksköterska upplever dock inte på samma sätt att hon saknat läkarstöd under perioden med covid-19 vid Rösegården. Enligt sjuksköterska skiljer sig inte arbetssättet under perioden med smitta så mycket från hur det går till annars.

Också då sker mycket av läkarkontakten via telefon och meddelandefunktion.

Ekonomi

Enhetschef säger att i en ekonomiskt slimmad organisation ligger mycket fokus på att hålla budget. I samband med coronapandemin har organisationen fortsatt att fördela kostnader på den enhet där kostnaden uppstår i stället för att i ökad grad fördela resurser efter behov till de enheter som har merkostnader på grund av covid-19-smitta. De främsta merkostnaderna vid Rösegården under

smittperioden har varit förhöjda personalkostnader och höga kostnader för skyddsutrustning.

När det gäller samverkan med hälso- och sjukvårdsenheten kring inflytt så upplever enhetschef att det finns ett behov av större samsyn i hanteringen av lediga boendeplatser och att rapporteringen av lediga platser under pågående sjukdomstid varit en belastning. Enhetschef upplever att argumentation kring varför inflyttning till en ledig plats på Rösegården är olämpligt har tagit kraft som hon bättre kunnat använda till att hantera sjukdomssituationen på plats vid boendet.

Medarbetare

Styrkor: Enhetschef vill framhålla sina skickliga medarbetare med lång erfarenhet och hög kompetens. Enhetschef anser att covid-19-pandemin också har medfört en snabb kompetensutveckling för personalen, till exempel när det gäller omvårdnadsdokumentation. Hon påtalar att när det pågår omfattande smittspridning av covid-19 vid boendet och är extra nödvändigt att

återkommande bedöma de boendes allmäntillstånd, så är det viktigt att det finns

(27)

2020-10-06

27

uppdaterad information om exempelvis hur de boende sovit eller hur mycket vätska de fått.

Den nära samverkan mellan enhetschef och personalen upplever alla intervjuade har varit en styrka under perioden med smittspridning. Enhetschefs bedömning är att det var absolut nödvändigt att som chef finnas tillgänglig och röra sig ute i verksamheten för att kontinuerligt hjälpa, stötta och påminna personal gällande hygienrutiner och användning av skyddsutrustning. Enhetschef bedömer att det arbetssättet bidrog till en skapa ett lugn i personalgruppen.

Såväl sjuksköterska som undersköterska bekräftar att enhetschefs närvaro betydde mycket för att skapa trygghet under en väldigt orolig tid. Sjuksköterska beskriver även hur hon och hennes kollega följt upp hur medarbetarna tagit till sig basala hygienrutiner och rutiner kring skyddsutrustning. Enligt sjuksköterska ser det olika ut från person till person, något som enligt sjuksköterska till viss del kan handla om språkförbistring. Sjuksköterska har sagt till personalen och enhetschef har informerat och haft personliga samtal.

Sjuksköterska berättar att hon och hennes kollega även har försökt bemöta personalens tankar och eventuella frågor, rädslor och ifrågasättande genom att samtala med dem. Också undersköterska lyfter att sjuksköterskorna var närva- rande och stöttade personalen.

Förbättringsområden:

Enhetschef anser att hon hade behövt större hjälp och avlastning i arbetet med att finnas till hands för personalen ute i det patientnära arbetet.

6.5. Rönnoxelgatan (Västerås stads egenregi) Enheten

Rönnoxelgatans gruppbostad enligt LSS ingår som en enhet bland fyra inom Västermalms gruppbostäder och är inrymd i ett flerfamiljshus i Råby centrum.

Gruppbostaden består av nio lägenheter med egen toalett och dusch.

Gruppbostaden har gemensamt kök och vardagsrum samt gemensam tvättmaskin för alla boende.

Kund

Både enhetschef och undersköterska vid boendet beskriver förloppet kring

smittspridningen på ett likartat sätt. Rönnoxelgatan är enligt båda den enhet inom egenregins gruppbostäder som drabbades hårdast av covid-19-smitta. 28 mars 2020 blev sex av nio boende sjuka samtidigt. Symtomen var av varierande art, till exempel lätt feber, snuva och hosta. Tre boende vårdades vid sjukhus och en