Värmlands Kreditgarantiförening, VKGF
– en alternativ inriktning av verksamheten
Värmlandskooperativen vill i denna dokumentation påvisa utvecklad och kompletterande inriktning till Värmlands Kreditgarantiförenings
verksamhet som alternativ till beslut om oåterkallelig likvidation av
föreningen. Dokumentationen, dess förslag och undersökningar har gjorts inom förstudien Together, http://www.varmland.coop/together/.
”De förhållanden som var orsaken till att Värmlands Kreditgarantiförening bildades har inte förändrats. Ändamålet med föreningen är i högsta grad
fortfarande relevant, men det finns skäl att överväga en alternativ inriktning av verksamheten”
Innehållsförteckning
Sidan
Till Värmlands kreditgarantiförenings medlemmar 3
Sammanfattning 4
Målgrupp – nytta för målgruppen 5
Nytta för länet 5
Allmänt om den fortsatta verksamheten 6
-‐ där endast det egna kapitalet används 6 -‐ där såväl föreningens egna kapital som annat kapital används 7
Exempel på fortsatt verksamhet 8
I. Kreditgarantier i samverkan med Mikrofonden Sverige 8
II. Egna garantier/borgensåtaganden 8
III. Mikrolån 9
IV Kapitaltillskott 9
V. Exemplet generationsskifte 9
Organisation 12
Tänkbar huvudman 12
Finansiering på kort och lång sikt 13
Bilaga
Alternativ investeringsfond 14
Till Värmlands kreditgarantiförenings medlemmar
I samband med att Värmlands kreditgarantiförening bildades och under några påföljande år var det många som valde att bli medlemmar i föreningen.
Många av Er, likt oss på Värmlandskooperativen, upplevde ett behov av nya
finansieringslösningar, behov av kapital till gagn för utveckling i företag och föreningar – för tillväxt i Värmland.
De förhållanden som då var orsaken till att VKGF bildades och att vi på
Värmlandskooperativen blev medlemmar har inte förändrats. Ändamålet med förenigen är i högsta grad fortfarande relevant, men det finns anledning att överväga en alternativ
inriktning av verksamheten.
Den skrift du nu har i din hand lyfter olika möjligheter förutsatt att föreningen inte begärs i likvidation. En likvidation betyder att föreningen oåterkalleligen avslutas, att en likvidator hanterar likvidationen och att de ekonomiska medel som i slutänden finns kvar återbetalas till medlemmarna i relation till den insats man inbetalt.
En ekonomisk förening är i grunden en öppen och frivillig associationsform vari medlemmar kan träda in liksom ur. I samband med utträde har medlemmarna rätt att återfå insatser, förutsatt att det inte står något annat i stadgarna och att det finns kapital i föreningen.
Det vi menar är att om det finns medlemmar som absolut vill lämna föreningen i denna stund är det möjligt att så göra utan att föreningen i sig likvideras. Samtidigt kan det vara klokt att påtala att begäran om utträde kan göras när som helst – vilket kanske kan motivera några av Er att ”vänta och se” vad en alternativ inriktning kan betyda för tillväxt,
sysselsättning och utveckling i länet.
Denna utredning visar vidare på sambandet mellan s.k. eget kapital och främmande kapital.
Vi menar att om flertalet medlemmar röstar för en fortsättning och mot en likvidation -‐ och kvarstår som medlemmar finns ett inte obetydligt kapital att utgå från. Ett kapital vilket ofta är förutsättning för att attrahera annat/främmande kapital.
Sammanfattning
Inom ramarna för en förstudie, Together (Europeiska socialfonden) har Värmlandskooperativen bl.a. analyserat möjligheter och hinder kopplat till generationsskifte i mindre företag.
Ett hinder handlar om fungerande finansieringslösningar för t.ex. personalövertagande i samband med generationsväxling. Vi noterat att många lönsamma företag inte klarar generationsväxling med följd att dessa läggs ner och viktiga arbetstillfällen går på så vis förlorade.
Det var bland annat med den utgångspunken vi föreslog VKGF att avvakta med beslut avseende föreningens likvidation, vilket också skedde.
Värmlandskooperativen har därefter kunnat inhämta kunskaper, erfarenheter i såväl nationellt som internationellt perspektiv varav mycket sammanfaller med Together förstudien.
Sammanfattningsvis finns följande argument för att inte likvidera VKGF, utan istället komplettera nuvarande verksamhet.
1. Det finns behov av kapital för utveckling av små företag i Värmland, inte minst utanför de mera urbana områdena. Vi ser mikroföretag, företag i
generationsväxling och företag inom den sociala ekonomin som prioriterad målgrupp.
2. Vi ser fortsatt behov av kreditgarantier och då särskilt riktade till mindre företag inte minst i samband med generationsväxling och vid personalövertagande.
3. Vi ser behov av mikrolån vanligtvis upp till 100 000 kr med korta
avbetalningstider, förslagsvis 3 år, vilka föreningen kan tillhandahålla med eget kapital.
4. Vi bedömer att det finns möjligheter att i framtiden alstra annat kapital förutsatt att det finns ett eget kapital, via bl.a. det statligt ägda riskkapitalbolaget
Inlandsinnovation AB
5. Den utveckling som pågår i riket i övrigt med utveckling av Mikrofonder där tidigare kreditgarantiföreningar ombildas och helt nya föreningar uppstår.
Mikrofonderna har redan idag fungerande verksamhet i några län och har också redan attraherat annat kapital till sin verksamhet.
6. Enskilda medlemmar som vill träda ur föreningen kan göra så utan att föreningen måste likvideras. Utträde kan ske närhelst man så önskar.
I detta dokument har vi redovistat på vilka villkor man kan och får använda dels det egna kapitalet liksom annat kapital i angivna syfte. Vilka regelverk som gäller och eventuella tillstånd som krävs liksom kostnader förknippade med detta.
Vi exemplifierar några fall avseende hur en utvecklad VKGF kan agera. Vi har vidare berört organisation, huvudman, finansiering på kortare och längre sikt etc.
Målgrupp – nytta för målgruppen
Målgruppen för en fortsatt verksamhet i Värmlands KGF bör företrädelsevis vara mikroföretag och i viss mån små företag enligt EU kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003. Enligt denna definieras mikroföretag som företag som sysselsätter färre än 10 personer och har en omsättning eller balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro per år. Små företag definieras som företag som sysselsätter färre än 50 personer och har en omsättning eller balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner per år.
Det kan också vara motiverat att bland dessa företag inrikta sig speciellt på att finansiera företag som ägs av dem som arbetar i verksamheten, medarbetarna, och företag i glesbygd. Speciellt i samband med övertagande av en verksamhet som annars riskerar att läggas ner eller försvinna från orten. Motivet för denna inriktning är att utveckla och behålla kompetens för att finansiera företag av detta slag.
Nytta för länet
Värmlands kreditgarantiförening, VKGF, tillkom med anledning av upplevt behov av finansieringslösningar. Vår bedömning är att behov av finansieringslösningar också finns idag. Vi menar att det fortsatt finns behov av lånegarantier i den anda som VKGF verkat. Vi menar vidare att det också finns andra finansieringsbehov och föreslår således att VKGF breddar verksamheten till att också innefatta mikrolån liksom tillskjutande av ägarkapital i form aktieposter liksom förlagsandelar i ekonomiska föreningar.
Relaterat till tidigare verksamhet inom VKGF menar vi att flertalet av de ärenden man handlagt och beviljat krediter till genererat tillväxt i företag, nya sysselsättningstillfällen och/eller bidraget till överlevnad i företag, vilket också varit till nytta för länet. VKGF mindre lyckade satsningar har (vår bedömning) tagit fokus från det som faktiskt varit positiva delar i verksamheten, något som idag tycks hindra/bromsa nytänkande och utveckling av föreningen.
Under senare år har nya organisationer utvecklats och nya uppdrag tillkommit relaterat till finansieringsfrågor i företag. Två exempel är dels det statligt ägda riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB, http://www.inlandsinnovation.se/ liksom Mikrofond Sverige, http://www.helasverige.se/fileadmin/user_upload/HSSL_Kansli/PDF/Informationsmat erial/Mikrofonden_folder.pdf .
I relation till såväl Inlandsinnovation som Mikrofond Sverige kan en regional organisation som ett utvecklat VKGF hitta ett sammanhang vilket kan gagna länet.
I båda fallen är det tydligt så att säga att ”ett kapital” kan alstra ”annat kapital”.
Vår studie visar således att det på lite längre sikt finns förutsättningar att attrahera främmande kapital i relation till det egna kapitalet vilket naturligtvis ökar möjligheterna att agera för tillväxt i Värmland, till gagn för länet.
I sammanhangen vill vi också påvisa vad som idag sker i riket kopplat till tidigare kreditgarantiföreningar och nya Mikrofonder. I dagsläget finns tre etablerade
Mikrofonder (sprungna ur Kreditgarantiföreningar) varav Mikrofon Väst är den som hunnit längst, http://mikrofondenvast.se/
Fyra Mikrofonder är just nu under bildande, ytterligare fyra kreditgarantiföreningar prövar nu frågan om ombildning. Dessutom har regionala processer för start av Mikrofonder påbörjats i fyra regioner/län.
Vi bedömer att en utvecklad VKGF kan:
-‐ spela roll för mikroföretag och små företag kopplat till finansieringsfrågor och kompetens för ökad tillväxt. Vidare att föreningen kan spela roll i samband med
personalövertagande vid s.k. generationsskifte och således skapa förutsättningar för att företag blir kvar regionalt som alternativ till nedläggning och flytt.
-‐ alstra kapital utifrån till gagn för tillväxt i länet
Allmänt om den fortsatta verksamheten
I detta avsnitt beskrivs först hur VKGF kan använda föreningen eget kapital för att hjälpa företag att finansiera sina verksamheter. Sedan pekar vi kortfattat på möjligheten att utveckla en verksamhet som går ut på att tillsammans med medfinansiärer
tillhandahålla ägarkapital till företag.
-‐ där endast det egna kapitalet används
Denna verksamhet kan omfatta:
• Kreditgarantier/borgensåtaganden för lån hos andra kreditinstitut för företag som är medlemmar i föreningen.
• Lån till företag som är medlemmar i föreningen.
• Kreditgarantier/borgensåtaganden för lån till delägare/medlemmar i företag för att användas till deras kapitalinsatser i företaget.
Utöver den huvudsakliga verksamheten kan föreningen använda det egna kapitalet för placeringar i andels och aktiekapital i medlemsföretag. Detta kapital kan förvaltas av en intern fond eller i ett helägt bolag.
Legala förutsättningar att bedriva denna verksamhet regleras i Lag (2004:297) om bank-‐ och finansieringsrörelse. I lagen definieras finansieringsrörelse på följande sätt:
”Med finansieringsrörelse avses rörelse i vilken det ingår näringsverksamhet som har till ändamål att:
1. ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, och 2. lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande (leasing).”
Både punkt 1 och 2 skall vara uppfyllda. Eftersom den föreslagna verksamheten inte innefattar inlåning från allmänheten, faller den utanför lagens tillämpningsområde. Det behövs därför inget tillstånd av Finansinspektionen.
Verksamheten skall dock anmälas till Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Lagen tar sikte på att förhindra
penningtvätt och innebär viss kontroll av ledningen och upplysningsplikt.
Anmälningsavgiften är 24 000 kr.
En eventuell verksamhet, som innebär att föreningen placerar, direkt eller indirekt, det egna kapitalet i andelar och aktier, får drivas utan offentlig kontroll.
Tillgängligt kapital
Utgångspunkten är föreningens befintliga egna kapital. Hur stort detta kommer att vara efter att medlemmarna sällts inför möjligheten att säga upp sina andelar kan inte
bedömas, men sannolikt kommer det mesta att bli kvar i föreningen om föreningsstämman beslutar att fortsätta verksamheten. En väsentlig del av
kapitalinsatserna är dock förenade med villkor att de skall användas för kreditgarantier (eventuellt även krediter). Dessa villkor måste givetvis respekteras även i
fortsättningen.
Nya medlemmar kommer att bidra med nya insatser, men detta tillskott kommer
rimligen inte att bli så stort. I alla fall om man utgår från att det i huvudsak är de företag som anlitar föreningens finansieringstjänster som står för detta tillskott.
Det viktigaste möjliga tillskottet till kapitalbasen är ovan nämnda offentliga medel som är avsedda för att användas för verksamhet av detta slag. Denna möjlighet har betydelse framförallt på lite längre sikt.
Slutligen kan det finnas privata finansiärer eller konstellationer av sådana, exempelvis i form av investeringsfonder, som vill bidra till utvecklandet av småföretagandet i
regionen.
-‐ där såväl föreningens egna kapital som annat kapital används.
På längre sikt anser vi att det vore önskvärt att det utvecklas en verksamhet inom VKGF som tar sikte på kapitalförsörjning genom tillskott av ägarkapital. En sådan verksamhet skulle kunna få betydelse framförallt när företag byter ägare och vid större
investeringar vid start av nya företag och vid utveckling av befintliga. Den skulle gå ut på att tillsammans med andra investerare äga och förvalta andelar och aktier i företag i syfte att bidra till deras tillkomst eller utveckling. Denna verksamhet kan även omfatta rådgivning, mentorskap, styrelseuppdrag mm som följer av ett aktiv ägande.
En verksamhet av detta slag skulle drivas i en alternativ investeringsfond (AIF) i form av ett aktiebolag eller ett kommanditbolag. Vad en alternativ investeringsfond är och regelverket kring dessa beskrivs utförligt i vårt förra dokument om en fortsatt verksamhet i VKGF, vilken lyfts ur och bifogas som bilaga till detta dokument
Exempel på en fortsatt verksamhet
I. Kreditgarantier i samverkan med Mikrofonden Sverige
Detta alternativ innebär att VKGF, indirekt via Mikrofonden Sverige, deponerar ett visst belopp hos en kreditgivare som säkerhet för ett lån.
I praktiken går det till så att en lokal eller regional mikrofond/förening överför beloppet till Mikrofonden Sverige som sedan placerar beloppet på ett konto hos kreditgivaren.
Enligt överenskommelse mellan Mikrofonden Sverige och kreditgivaren gäller beloppet som säkerhet för krediten under dess löptid. Formellt är det således Mikrofonden Sverige som lämnar kreditgarantin, men garantin beviljas i praktiken av den lokala/regionala mikrofonden.
Eftersom lånet till den del det är garanterat i praktiken inte innebär någon risk för långivaren, löper det med låg ränta. Men utöver räntan skall låntagaren betala en avgift för garantin. Denna fördelas mellan Mikrofonden Sverige och den förening som beviljat garantin.
För närvarande har Mikrofonden Sverige avtal med Ekobanken och JAK banken om denna garantiform. Även andra långivare kan komma i fråga, men detta förutsätter att man först kommer överens med Mikrofonden Sverige villkoren.
Alla detaljer/villkor är ännu inte fastställda. Detta kommer att ske under hösten. De första besluten kommer att fattas på Mikrofonden Sveriges styrelsemöte den 1 oktober.
Medlemmar i Mikrofonden Sverige är för närvarande Coompanion Sverige, Hela Sverige ska leva, Ekobanken Medlemsbank, JAK Medlemsbank. Inom kort kommer även
fackförbundet Kommunal att ansluta sig och föra över 5 miljoner kronor till föreningen.
På sikt är det meningen att alla lokala och regionala mikrofonder (flera före detta KGF) skall ansluta sig som medlemmar.
Mikrofonden Sveriges kapital skall kunna användas som garantier i samarbete med dess medlemmar.
II. Egna garantier/borgenåtagenden
När det gäller lån där långivaren inte har avtal med Mikrofonden Sverige och när det annars är ändamålsenligt kan föreningen lämna kreditgarantier direkt gentemot långivare. Detta kan exempelvis vara det naturliga när långivaren är en lokal/regional bank.
Även i dessa fall handlar det om att placera det belopp som skall garanteras på ett konto hos långivaren som säkerhet under lånets löptid.
Ekonomiskt sett innebär egna garantier att den avgift som kan tas ut för garantin inte behöver delas med Mikrofonden Sverige. I den mån det redan finns överenskommelse om villkoren med långivaren medför egna garantier av detta slag inte heller någon extra administration för föreningen. Från ekonomisk synpunkt kan detta alternativ, när det är möjligt, därför vara att föredra.
Borgensåtaganden är något som bör användas endast undantagsvis, men är en möjlighet i speciella situationer. Exempelvis kan sådana komma i fråga som säkerhet för
köpeskillingen vi företagsöverlåtelser. Exempelvis när överlåtelsen är en förutsättning för fortsatt drift av en önskvärd verksamhet.
III. Mikrolån
Som framgår av genomgången av de legala förutsättningarna är det inget som hindrar att VKGF lämnar lån direkt till företag. Fördelen med direkta lån i jämförelse med
kreditgarantier är att den ränta som kan tas ut i sin helhet går till föreningen. Nackdelen är att verksamheten kräver mer administrativt arbete.
För att minimera administrationen skulle det vara ändamålsenligt att i huvudsak lämna standardiserade lån, här kallade mikrolån.
Mikrolån bör avse ett visst högsta belopp och en viss längsta löptid. Exempelvis högst 100 000 kr som skall betalas inom tre år.
För att minimera risken bör lånen i princip endast lämnas till nyinvesteringar i befintlig verksamhet.
Målgruppen kan också vara begränsad, exempelvis till mikroföretag enlig definitionen ovan.
IV. Kapitaltillskott
Kapitaltillskott kan vara ett alternativ till kreditgarantier och lån vid företagsförvärv, se exempel nedan, och vid större nyinvesteringar. Risken vid kapitaltillskott får i allmänhet vara något större och bör därför komma i fråga endast när förutsättningarna är de rätta.
Kapitaltillskott kan ske i form av aktier eller konvertibla skuldebrev när det är fråga om ett aktiebolag och förlagsinsatser när det är fråga om en ekonomisk förening.
Konvertibla skuldebrev och förlagsinsatser har stora likheter. De löper i regel under en viss tid och medför ingen rösträtt i bolaget respektive föreningen.
VKGF kan göra kapitaltillskott direkt eller via en investeringsfond. Det senare alternativet förutsätter att det finns medfinansiärer och får ses som en möjlighet att utveckla för framtiden.
V. Exemplet generationsskifte
Inom förstudien Together (Europeiska socialfonden) har bl.a. generationsskifte i mindre företag studerats dels genom att vi tillgodogjort oss nationell forskning, genomfört egna intervjuer och gjort jämförande internationella studier. Då förstudien pågår finns idag inga färdiga resultat att bilägga denna utredning.
Studien visar att lönsamma småföretag har så stora problem i samband med
generationsväxlingar att många helt enkelt läggs ner. Det finns många orsaker till detta, men en vanlig orsak är att ägaren inte vill sälja företaget ”till vem som helst”.
I de fall nästa generation inte vill ta över, vill man helst att anställda och i andra hand att personer i ”lokalt nätverk” övertar ägandet. Dessa orsaker tycks bottna i rädsla att företaget läggs ned alternativt flyttar. Man vill som pensionär kunna beskåda ”sitt livsverk”.
Oförmågan att erbjuda rätt stöd och support i dessa skeenden gör att lönsamma företag och arbetstillfällen går förlorade i onödan.
Vår studie visar på tre problemställningar i samband med generationsskiften. För att möta dessa skulle VKGF kunna spela en betydelsefull roll:
1. Det omgivande samhället gör skillnad på entreprenörer och anställda så att steget till
etc. relaterat till t.ex. befintlig maskinpark/utrustning.
I detta skede behövs support i form av affärsutveckling vilket VKGF genom medlemmar/nätverk och kontakter bör kunna erbjuda och/eller förmedla.
2. Kompetensen att leda/driva ett företag saknas hos anställda. VKGF, dess nätverk och kontakter bör kunna tillhandahålla utbildning, köpta tjänster och mentorer delvis under devisen ”hjälp till självhjälp”.
3. Förutsättningar att finansiera ett personalövertagande finns inte. I vår studie (Together) har vi haft kontakt med ett specifikt företag i Värmland, dess nuvarande ägare liksom de anställda i syfte att hitta möjliga fungerande finansieringslösningar för personalövertagande. Med utgångspunkt i dessa samtal har en modell kopplat till personalövertagande utvecklats.
Vår modell kan beskrivas på följande vis:
Nuvarande ägare, man och hustru äger aktiebolaget tillsammans.
Priset på aktierna är satt till 4 miljoner kronor.
Kommentar:
I våra intervjuer (Together) har flertalet nuvarande ägare deklarerat att de inte behöver få hela köpeskillingen direkt vid affär utan att en avbetalningsplan om ca fem år är ett möjligt tillvägagångsätt.
1. Bildande av ekonomisk förening
Detta steg är inte nödvändig vid ett personalövertagande, men vi bedömer att processen underlättas t.ex. om man tar in fler delägare och/eller när delägare inte längre vill vara kvar. Den nybildade ekonomiska föreningen är dem som sedan köper aktierna. Bolaget blir därmed föreningens dotterbolag. Alternativet är att de anställda själva köper aktierna direkt.
2. Finansiering genom bank med kreditgaranti
I exemplet finansierar sex anställda köpesumman på lika villkor. Detta innebär att de skall skjuta till insatser i föreningen med sammanlagt 2 miljoner kronor eller drygt 333 000 kronor per delägare. Deras insatser finansieras genom banklån och en utvecklad VKGF garanterar banken om hälften, 1 miljon kronor.
Personalägd
Ek.för. Dotterbolag
Aktiebolag
Bankgaranti om 1 milj.
2 miljoner kr
ca 330 000/per delägare
Banklån till 2 miljoner
3. Finansiering genom förlagsinsatser
Den resterande finansieringen av de 4 miljonerna för företagsköpet sker genom förlagsinsatser. Förlagsinsatser i ekonomiska föreningar regleras i 5 kap. i
föreningslagen. De kan sägas ha en mellanställning mellan medlemsinsatser och lån och regleras i förlagsandelsbevis som har stora likheter med vanliga skuldbrev. I dessa regleras bl.a. rätten till utdelning och hur inlösen ska ske.
I exemplet krävs således 2 miljoner kronor i form av förlagsandelar.
VKGF kan tänkas göra detta ensamt eller i samverkan med andra aktörer.
Sådana aktörer kan vara lokalsamhället, i form av byalag (crowfunding), andra företag (underleverantörer) och förra ägaren utgöra.
I exemplifieringen har vi räknat in lokalsamhället (byalaget) samt tidigare ägaren vilka tillsammans tillskjuter förlagsinsatser om 800 000 kr och att VKGF tillskjuter
förlagsinsatser om 1.2 miljoner kronor.
Kredit Förlagsinsatser Förlagsinsatser garanti 1,2 milj. 800 000 kr 1 milj
2 miljoner kr
ca 330 000/per delägare
Personalägd
Ek.för. Dotterbolag
Aktiebolag Nya VKGF
Sex delägare Bank
Personalägd Ek.för.
Dotterbolag Aktiebolag Nya VKGF
Bank
Tidigare ägare Byalag
4. Andra alternativ att underlätta finansiering
Ovanstående exemplifiering är som ovan nämnt relaterat till konkret behov i befintligt lönsamt företag på glesbygd i Värmland i nutid. I processen har vi också tänkt in andra behov. Det kan handla om möjligheter att annan aktör övertar ev. fastigheter i ett fastighetsbolag och sedan hyr ut lokaler till företag efter generationsväxling.
Likaledes kan man organisera t.ex. maskinpark och fordon ”vid sidan av företaget” och avtala om hyra och/eller leasing.
Organisation
Den beskrivna verksamheten kan bedrivas i den befintliga organisationen, dvs den ekonomiska föreningen. Stadgarna måste dock ändras så att beskrivningen av
ändamålet med föreningen omfattar den verksamhet som skall drivas i fortsättningen.
Beträffande viss verksamhet kan det också vara ändamålsenligt att ha en kompletterande, hel eller delägd, juridisk person.
Den dagliga löpande verksamheten kan skötas av en samarbetspartner. När det gäller hanteringen av garantier, krediter och investeringar bör lämplig kompetens knytas till föreningen, exempelvis genom samarbete med Företagsakuten och liknande
verksamheter som fortlöpande arbetar med att bedöma kreditvärdighet,
utvecklingsmöjligheter mm hos företag av det slag som hör till målgruppen för en
fortsatt verksamhet i Värmlands KGF. Föreningen bör även samarbete med en eller flera banker i fråga om förutsättningar och villkor i kreditgarantiverksamheten.
Tänkbar huvudman
Vi ser ingen anledning att ätt ändra huvudman i den meningen att ersätta VKGF med en annan juridisk person. Vi bedömer den ekonomiska föreningen med dess medlemmar och demokratiska styrskick som ändamålsenlig relaterat till verksamheten.
Relaterar vi till de Mikrofonder som nu uppstår i Sverige ser vi en tydlig koppling till de regionala Coompanionkontoren. Man upplåter lokaler och handhar administrationen.
Parallellt arbetar paraplyorganisationen Mikrofonden Sverige för att få fram medel i syfte att finansiera administration de regionala Mikrofonderna under ett
uppstartsperiod.
Värmlandskooperativen bedömer att vi likt andra Coompanionkontor har möjlighet att husera och administrera en utvecklad kreditgarantiförening vilken på sikt kan förväntas finansiera sina egna kostnader. Det kan vidare aktualiseras att finansiering för en första fas kan sökas från t.ex. Sparbanksstiftelsen Alfa,
http://www.sparbanksstiftelsenalfa.se/index.htm
Finansiering på kort och lång sikt
En förutsättning för en fortsatt verksamhet i VKGF är förstås att merparten av det befintliga egna kapitalet blir kvar i föreningen. Som nämnts är storleken på detta är dessutom avgörande för möjligheterna att få tillgång till mer kapital.
Bedömningen är att det nuvarande kapitalet skulle vara tillräckligt för den beskrivna garanti och låneverksamheten under de närmaste åren. Kapitalets storlek är också tillräckligt för att kunna ge ett bidrag till driftskostnaderna under denna tid. Under förutsättning nuvarande kapital i huvudsak blir kvar i föreningen skulle det därför, på kort sikt, inte behövas tillförsel av kapital.
På lång sikt och speciellt om verksamheten avseende kapitaltillskott utvecklas blir behovet av eget kapital större. Det är dock svårt att för närvarande bedöma detta behov.
En viktig källa till kapital och medfinansiering är det statliga riskkapital som för närvarande förvaltas av ett antal statliga fonder och indirekt av deras
samarbetspartners. Till de förra hör bland andra ALMI Invest och Inlandsinnovation och till de senare bland andra Ekoväst Invest och Ekonord Invest. Värmland tillhör
verksamhetsområdet för samtliga dessa fonder. Inriktningen för deras investeringar dock för närvarande inte i linje med den som en fortsatt verksamhet i VKGF kan komma att ha under de närmaste åren. Men den statliga riskkapitalverksamheten är under utredning och det är sannolikt att den kommer att få en mer flexibel inriktning i framtiden.
Som framgick under avsnittet om Mikrofonden Sverige har man förhandlat sig till ett kapitaltillskott på 5 miljoner. Enligt uppgift är det möjligt att Kommunal skjuter till lika mycket till förutsatt att det redan tillskjutna kapitalet kommer till ändamålsenlig användning. Man för även förhandlingar med ett annat fackförbund. Detta kapital kommer att kunna användas för kreditgarantier till företag över hela landet.
I detta sammanhang kan även nämnas att Göteborgs stad beslutat om att ställa 10 miljoner kronor till Mikrofond Västs förfogande. Användningen är villkorad till finansiering av så kallade arbetsintegrerande sociala företag.
Dessa exempel visar att det även är möjligt att hitta ”otraditionellt” kapital som ställs till förfogande för finansiering av företagande. Men förutsättningen är förstås att det finns någon som letar.
Bilagor
Alternativ investeringsfond
Karlstad 2014-‐09-‐30
Värmlandskooperativen
Leif Tyrén
Bilaga – Alternativ investeringsfond
En alternativ investeringsfond är ett företag som har bildats för kollektiva investeringar och som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare.
Fonden kan förvaltas av bolaget självt (intern förvaltning) eller av VKGF, extern förvaltning.
Fonden som sådan är inte en juridisk person. Den utgör en självständig
förmögenhetsmassa som ägs av finansiärerna i förhållande till deras andelar av kapitalet.
Från en riskkapitalfond av detta slag skall man skilja riskkapitalföretag. De senare använder sitt egna kapital för att investera i andelar och aktier.
Legala förutsättningar för att bedriva alternativ investeringsfond
Bestämmelserna om tillstånd respektive registrering av förvaltare av AIF finns i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. I lagen definieras en AIF som är ett företag som har bildats för kollektiva investeringar och som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd
investeringspolicy till förmån för dessa investerare, och som inte är en investeringsfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder. Definitionen är vidlyftig och innebär att de flesta fonder, utöver investeringsfonderna, som investerar flera investerares kapital i andelar, aktier och andra värdepapper omfattas av lagstiftningen.
Med AIF-‐förvaltare avses juridisk person vars normala verksamhet består i förvaltning av en eller flera alternativa investeringsfonder. Man skiljer mellan intern AIF-‐förvaltare och extern AIF-‐förvaltare. Den senare är en från den fonden fristående juridisk person som förvaltar fonden.
En AIF-‐förvaltare som endast förvaltar fonder där förvaltaren själv eller företag i samma koncern är enda investerare faller utanför lagens tillämpningsområde. Men, eftersom den föreslagna verksamheten förutsätter att det, förutom föreningen, finns andra finansiärer som deltar med kapital i fonden, kommer fonden att betraktas som en AIF och förvaltningen därmed omfattas av lagen.
Lagen om förvaltare av AIF ställer inte några särkskilda krav på juridisk form för vare sig fonden eller förvaltaren. Den tar i stället sikte på hur verksamheten skall bedrivas.
Lagens utgångspunkt är att en AIF-‐förvaltare skall ha tillstånd. Men det finns undantag.
Om AIF-‐förvaltaren direkt eller indirekt förvaltar portföljer av AIF som understiger vissa tröskelvärden, räcker det med att förvaltaren registreras hos Finansinspektionen.
De tröskelvärden som gäller för portföljer av alternativa investeringsfonder är:
1. högst 100 miljoner euro, om tillgångarna helt eller delvis förvärvats genom finansiell hävstång, eller
2. högst 500 miljoner euro, om portföljerna består av alternativa investeringsfonder utan finansiell hävstång och utan rätt till inlösen under en period på fem år från dagen för den första placeringen i fonden.”
Med dessa tröskelvärden kommer AIF-‐förvaltaren, exempelvis VKGF, av de föreslagna
fonderna inte att behöva tillstånd för verksamheten. Det räcker att denne anmäler sig för registrering. Denna registrering kostar 24 000 kr.
Investeringskapital
Det kapital som är tillgängligt för denna verksamhet är dels föreningens egna kapital inom ramen för de villkor som gäller för medlemmarna tillskott av detta. Dels det investeringskapital som investeras av andra finansiärer.
Med anledning av att storleken på föreningens egna kapital efter verksamheten ändrats är osäker och det faktum att en betydande del av detta är villkorat för finansiering i form av garantier och krediter, kommer detta att ha mindre betydelse för investeringar via AIF (i alla fall under överskådlig tid). Men oavsett storleken på investeringen blir föreningen en part i det avtal som reglerar hur fondens kapital skall investeras och förvaltas. Observera att det kan skapas en fond för investeringar i ett visst företag, för företag av ett visst slag osv.
När det gäller andra investerare i AIF är det i princip endast professionella investerare som kan komma i fråga. Enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden hör bland annat enheter som har tillstånd att verka på finansmarknaden, stora företag, statliga myndigheter och vissa andra institutionella investerare till denna kategori. Anledningen till att endast dessa kommer i fråga är att en AIF som även vänder sig till icke-‐
professionella investerare bland annat måste ha en investeringspolicy som går ut på att skaffa sig kontroll över de företag fonden investerar i. Det torde inte bli aktuellt att VKGF medverkar i en verksamhet som har en sådan policy.
Även i denna verksamhet är nämnda offentliga medel den viktigaste källan till investeringskapital och merparten av detta förvaltas av professionella investerare.
Bedömningen är att det på sikt borde finnas stora möjligheter sådant kapital. De som förvaltar medlen kan förlita sig på att AIF-‐förvaltaren uppfyller de krav som krävs, eftersom denne är registrerad hos Finansinspektionen och därmed underkastad tillsyn.
När det gäller privata finansiärer eller konstellationer av sådana, exempelvis i form av investeringsfonder, innebär denna verksamhet sannolikt större möjligheter än den som avser garantier och krediter.
