Planbeskrivning
Granskningshandling
Diarienummer: BN-2015/02276 Datum: 2018-10-10
Handläggare: Angelica Wiklund
Detaljplan för fastigheten
Täfteå 10:161 samt del av Täfteå 5:19, 5:31, 10:64
inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län
HANDLINGAR - Plankarta - Planbeskrivning - Samrådsredogörelse - Naturinventering - Bullerutredning
- Revirkartering av storspov
PLANENS SYFTE
Syftet med detaljplanen är att skapa planmässiga förutsättningar för bostä- der och detaljhandel.
PLANDATA
1 – Orienteringskarta
Planområdet ligger i Täfteå, ca 12 km från Umeå Centrum. Planen avgrän- sas i norr av jordbruksmark, i öster av jordbruksmark som ansluter till små- husbebyggelse, i söder av väg 642 (Skomakarevägen), samt en dagligvaru- handel, återvinningsstation och småhusbebyggelse i väster. Området har en area på ca 7 000 m2. Planen avses handläggas med utökat förfarande enligt gällande lagstiftning Plan- och bygglagen (2010:900). Handlägg- ningen sker med utökande förfarande eftersom planen inte är helt fören-
Planområde Centrala Umeå
BEHOVSBEDÖMNING
En behovsbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen har gjorts av Umeå kommun, Detaljplanering. Beslutet i behovsbedöm- ningen visar att planen kan innebära betydande miljöpåverkan. En miljöbe- dömning med miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalken 6 kap 11, 12 §
§ bedöms behöva genomföras ifall naturinventeringen visar att planen kan ha stora konsekvenser för artmångfalden och skyddsvärda arter enligt art- skyddsförordningen.
Kommunen har i samband med behovsbedömningen upprättat en naturin- ventering för att utreda behovet av att upprätta en miljökonsekvensbe- skrivning. Inventeringen visar att de arter som noterades var för det mesta triviala odlingsmarksarter och förutsättningarna för låsbräknar bedöms som medelgoda. Områdets värden för fågellivet bedöms som lågt och det finns fortfarande stora arealer bättre lämpade häckningsplatser kvar efter detaljplanens genomförande.
De högsta naturvärdena bedöms finnas i de södra delarna, söder om plan- området. Potentialen för hävdgynnande arter bedöms inte avsevärt för- sämras från dagsläget eftersom området redan nu inte är tillräckligt stort.
Kommunens bedömning är därmed att planen inte innebär någon bety- dande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbal- ken 6 kap 11, 12 §§ har därför inte upprättats.
Länsstyrelsen har den 8 april 2016 tagit del av beslutet och delar kommu- nens bedömning att planen inte innebär någon betydande miljöpåverkan.
Beslutet har offentliggjorts på kommunens anslagstavla under tiden 26 maj 2016 till och med 16 juni 2016.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Gällande översiktsplan
Översiktsplan ”Översiktsplan Umeå Kommun”, antagen i augusti 2018 av kommunfullmäktige beskriver att Täfteå utgör förändringsområde F5 som innebär befintlig fördjupning för Täfteå som ska gälla tillsvidare. Tematiska tillägget för landsbygden framhåller en positiv grundinställning till utveckl- ing på landsbygden.
Fördjupning för Täfteå (tidigare områdesplan för Täfteå), senast antagen 1990-06-18 av kommunfullmäktige förespråkar dock att planområdet ligger i ett område som anges som ” brukningsvärd åkermark”. Riktlinjerna anger att området i huvudsak ska bevaras och bebyggelse i princip inte bör till- komma för annat än med anknytning till jordbruket. Enligt 5 kap. 26 § Plan- och bygglagen (PBL) ska, om ett planförslag avviker från översiktsplanen, avvikelsen och skälet till denna redovisas i planbeskrivningen.
Inom planområdet i anslutning till väg 642 ska det kunna anläggas en gång- och cykelväg. Planområdet angränsar i väster även mot en kulturhistorisk värdefull miljö. Det har bedrivits handel väster om planområdet tidigare men området är numera byggt med ett parhus, varvid handel i detta läge tagits bort.
Reservområden för bebyggelse är enligt fördjupningen tänkta att ligga i samhällets norra delar.
Gällande detaljplaner
Gällande byggnadsplan Sä A3/by 30 (Länsstyrelsens beslut 1981-06-02) medger handel. Byggnad får uppföras i ett plan och byggrätten begränsas med den yta som får bebyggas. Övrigt användningssätt är vägmark.
Övrigt planområde är inte planlagt. Tidigare områdesplan för Täfteå har nu getts status som fördjupad översiktsplan (se ovan under Gällande över- siktsplan).
Områdesbestämmelser
Röbäck och Täfteå – Inventering och bevarandeförslag, upprättad av Väs- terbottens museum 1982. Fast bosättning finns i Täfteå redan på medelti- den. Laga skifte innebar för de flesta byar en utflyttning av gårdarna till nya ägolotter.
I Täfteå har emellertid i stor utsträckning de äldsta gårdsplatserna i bykär- nan förblivit orubbade. Öster om byvägen låg 1855 sex gårdar i rad, var och en med tre eller fyra längor, grupperade kring en fyrkantig gårdsplan. Plan- området ligger inom ett kulturhistoriskt värdefullt område med välbeva- rade gårdar från 1700 – talets slut och fram till omkring sekelskiftet. (Sedan inventeringen upprättades har ytterligare bebyggelse tillkommit men såväl den äldre bebyggelsen och bebyggelsemönstret är väl synligt). För upple- velsen av Täfteå bys kulturhistoriska karaktär anses det väsentligt att den öppna odlingsmarken mellan Byvägen (Fiskebyvägen) och Brånvägen (Öst- byvägen), inom vilket planområdet är beläget, hålls fri från nybebyggelse.
Byggande i byarna
Det politiskt beslutade dokumentet byggande i byarna förespråkar att ny bebyggelse ska placeras med hänsyn till byns individuella mönster och ka- raktär. Byggnader rekommenderas inte heller lokaliseras på odlingsmark utan helst i gränslandet mellan åker och skog. Ny bebyggelse ska i första hand placeras intill befintlig väg.
Dokumentet belyser även att en skickligt gestaltad nybyggnad, som inte följer den lokala byggnadstraditionen men utgår från platsens förutsätt- ningar, kan utgöra ett positivt tillskott i bebyggelsen och landskapet, vilket är ambitionen i planförslaget.
Samlad bedömning
Enligt 5 kap. 26§ Plan- och bygglagen redovisas nedan anledningen till att planförslaget avviker från översiktsplanen. Här motiveras även ställningsta- gandet att ta jordbruksmark i anspråk för bebyggelse utifrån följande aspekter:
• Den brukningsvärda jordbruksmarkens kvalitet.
• Det exploaterande intresset verkligen är ett väsentligt samhällsin- tresse.
• Varför förutsättningarna att ta annan mark i anspråk inte är till- fredsställande.
Planförslaget avviker från översiktsplanen eftersom att området är utpekat som ”brukningsvärd åkermark”. Förslaget i sin helhet stödjer dock grund- tanken med tillväxtstråk utanför staden som anges i Fördjupning för Umeå (FFU) 2011, där ett stråk går via Täfteå.
Täfteå har i likhet med andra tätortsnära landsbyar runt Umeå haft ett ökat bebyggelsetryck för bostäder de senare åren. För Täfteå by har flera av dessa exploateringar, i likhet med den nu aktuella, inte haft stöd i fördjup- ningen för Täfteå som ingår i ”Översiktsplan Umeå kommun”. Platsen be- traktas som lämplig eftersom ny bebyggelse kan placeras nära huvudtrafik- led, kan nyttja befintlig infrastruktur samt har nära till nödvändig service.
Särskilt med tanke på målgruppen anses denna lokalisering fördelaktigare än i t.ex. utkanten av Täfteå.
Inventeringar i området tyder på att odlingsmarken brukas sporadiskt, då det finns tecken på igenväxning på flera håll. Den huvudsakliga orsaken att vissa marker fortfarande hålls öppna tycks vara hästhållningen och planför- slaget möjliggör att viss mark kan ha kvar sin funktion av djurhållning.
Följaktligen kan resterande delar av åkermarken hållas öppen och värna om kulturmiljön i byn.
Vidare anses att den föreslagna bebyggelsens negativa konsekvenser sam- mantaget, kunna vägas upp mot det samhällsviktiga intresset att tillskapa fler olika typer av boendeformer i Täfteå. Särskilt utifrån Umeå kommuns egna övergripande målsättning om att bli 200 00 invånare år 2050, där landsbygden ingår i tillväxtscenariot. Fler olika boendetyper ger möjlig- heter att bosätta sig i området oavsett förutsättningar, vilket riktar sig främst till äldre och ungdomar, som helt saknas i Täfteå idag.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur
Under planarbetet har kommunen tagit fram en natur- inventering av det område som avses bebyggas och den därtill anslutande jordbruksmarken. Kravet på att utreda planförslagets påverkan på miljön framgår av PBL 2010:900 4 kap 34§.
Syftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer och artförekoms- ter inom inventeringsområdet. Syftet är vidare att ut- reda och belysa områdets värde för bland annat fågelli- vet samt områdets värde som möjlig livsmiljö för den hotade fjärilen violett guldvinge. Planområdets värde för hela investeringsområdets ekologiska samband samt förutsättningar för bibehållandet av slåtter och bete i området ska också belysas och utredas.
Naturvärden - I det inventerade området identifierades två objekt med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde), tre objekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt natur- värde) och två objekt med naturvärdesklass 4, (visst na- turvärde). Dessa finns redovisade i detalj Karta 3 ne- dan.
Då området är så uppbrutet av olika fastigheter och framförallt utgörs av före detta åkermark med olika brukningsformer är gränserna mellan olika objekt i de flesta fall tydliga och väl avgränsade. De områden som har högt naturvärde är två objekt naturbetesmark vilka då har delvis olika flora och markstruktur. De områden som har bedömts till klass 3 är framför allt mar- ker med pågående slåtter- eller beteshävd. Inga objekt har bedömts hålla naturvärdesklass 1 (högsta naturvärde). Av resterande inventeringsområde bedöms igenväxande betesmarker och mer ensartad ängsmark ha visst na- turvärde. Sammantaget bedöms i stort sett hela det inventerade området hysa någon form av naturvärde. Undantagen är hårdgjord mark, mindre del av tomtmarkskaraktär och vägar.
Samlad bedömning av områdets naturvärde och en bedömning av hur förutsättningarna för fortsatt hävd av markerna kan påverkas med en ex- ploatering av planområdet.
Inventeringsområdet utgörs till största del av odlingsmarker som brukas på lite olika sätt. Markerna i de centrala delarna norr om landsvägen utgörs av mindre tegar åtskilda med diken. De olika tegarna tillhör för det mesta olika fastigheter, vilket ger en variation i markanvändningen. Största de- larna av området består idag av beteshagar för hästar. I dessa hagar är
2 – inventeringsområde samt planområde
Planområde
vegetationen betad och kort. Några mindre delar är stadd i igenväxning med hög vegetationen av älggräs, brännässlor tuvtåtel och mjölkört.
Söder om planområdet är odlingsmarkerna mer sam- manhängande och åtminstone de södra delarna av åker- marken slås enligt markägaren av en gång om året främst för att hållas öppet, i andra delar tas hö troligen tillvara som foder åt hästar. All mark som inventerats i planarbetet bedöms enligt Sweco 2018 ha använts som åkermark åtminstone periodvis, även om det i de flesta fall säkert är tämligen länge sedan det plöjdes upp.
Det är i naturvärdesobjekt A och B (se Karta över natur- värdesklass) som man finner de rikaste förekomsterna av hävdgynnad flora i inventeringsområdet. De arter som noterades i beteshagarna här är dock för det mesta triviala odlingsmarksarter, och inte särskilt krävande när det gäller hävd eller annan skötsel av området.
Området eftersöktes noggrant efter låsbräken, vilket an- getts ha funnits här, men inga låsbräknar hittades. Lås- bräknar kan dock vara svårfunna, särskilt om de tram- pats av eller betats av hästarna, så en liten risk att de förbisetts finns alltid. Förutsättningarna för låsbräknar bedöms som medelgoda, främst på grund av markernas hävdhistorik. Själva marktypen är dock inte den vanlig-
aste för låsbräkenförekomster med mullrik före detta åkermark med tecken på kvävepåverkan. De flesta arter låsbräken föredrar något torrare, magra och väldränerade marker.
Sweco Environment AB har genomfört en häckningsin- ventring av Storspov under försommaren och våren 2018. Utredningsområdet har besökts vid tre tillfällen under denna period. Genom inventeringarna kunde det fastställas att det under året för inventering inte före- kom någon storspovshäckning inom utredningsområ- det. Området utgör dock en födosökslokal som nyttjas regelbundet av storspov.
Med hänvisning till att det finns rikligt med aktiv och in- aktiv åkermark i utredningsområdet som är bättre läm- pade och som dessutom nyttjas som häckplatser samt
att det i Västerbottens kustland finns stora arealer och riklig mängd häck- ningar bedöms utredningsområdet inte utgöra ett område av vikt för stor- spovens lokala eller regionala bevarandestatus. Ett antagande av detaljpla- nen och följande byggnation bedöms därför inte påverka storspovens
4 – Storspov (Arkivbild)
3 – Karta över naturvärdesklass Rött: högt naturvärde
Orange: Påtagligt naturvärde Grönt: Visst naturvärde
lokala eller regionala bevarandestatus negativt. Områdets värden för fågel- livet bedöms av samma resonemang som lågt.
Områdets potential för att hysa violett guldvinge be- döms som liten, främst för att violett guldvinge är en tämligen krävande art som är beroende av god tillgång till värdväxten ormrot. För att vara attraktiv bör den dessutom stå i öppna och ljusa miljöer där fjärilarna kan komma åt att lägga ägg nära marken på ormro- tens blad. Igenväxning med tätare vegetation kan såle- des vara ett hot även om ormrot är rikligt förekom- mande. Blir vegetationen för tät med skuggande bus- kar försvinner ofta också ormroten och då saknas för- utsättningar helt för den violetta guldvingen. I de om- råde som hyser mest ormrot, naturvärdesobjekt A och
B, håller gräs, älggräs och buskar på att växa in och hotar på sikt att utkon- kurrera ormroten.
De flesta ormrotsplantor står redan idag i tämligen tät vegetation, och ofta skuggade av buskar eller höga örter. Området är alltså inte helt gynnsamt för violetta guldvingen även om det finns små partier med ljusöppna, låg- vuxna växtsamhällen med ormrot där den bör kunna trivas. Slutsatsen är att det är fullt möjligt att violett guldvinge finns på lokalen. Däremot är det osannolikt att den finns i närheten av planområdet och därmed skulle på- verkas direkt av en detaljplanändring.
Förändringar – Visst naturvärde knutet till betes- och slåtterhävd mark kommer försummas vid detaljplanens genomförande. Utförda invente- ringar visar dock att inga hotade arter kommer att påverkas negativt av fö- reslagen exploatering.
Beträffande värdet av planområdet ur ett lanskapsekologiskt perspektiv så beror troligen det fortsatta brukandet och hävden av markerna av helt andra saker än bygget av hus på den nu aktuella platsen. Då markerna är uppdelade i olika fastigheter är det sannolikt att brukandet fortsätter som tidigare och marken kan då fortsatt hållas öppen. För de värdefullaste om- rådena i söder finns ingen anledning att tro att planändringen skulle på- verka bevarandet av naturvärdet.
Den enskilt viktigaste naturvårdsåtgärden inom det inventerade området är skötsel av betesmarkerna i söder, objekt A och B, för att bromsa och för- hindra igenväxning med lövsly. Någon form av buskröjning kombinerat med regelbundet men inte för hårt bete rekommenderas. I brist på bete kan högvuxna örter och gräs slås maskinellt.
5 – Violett guldvinge
Geotekniska förhållanden
I samband med upprättandet av om- rådesplanen för Täfteå Samhälle (nu status som fördjupad översiktsplan för Täfteå) utfördes en översiktlig in- ventering av geotekniska förhållan- den. Planområdet utgörs bortsett från de delar som idag är hårdgjorda och bebyggda enligt denna utredning (Upprättad 1976) huvudsakligen av ett sedimentområde (Sand – Silt – Lera), men det finns även viss risk för berg i området (Moränområde). En del av det område som enligt denna utredning kan utgöras av berg är dock redan bebyggt. Trots att inven- teringen av jordartsförhållanden byg- ger på flygbildstolkning och glesa borrpunkter, anser kommunen att det i planskedet inte krävs vidare geo- tekniska undersökningar. I bygglovskedets tekniska granskning ska det re- dovisas hur byggnaderna ska grundläggas.
Förorenad mark och radon
I planområdet finns ett område som är utpekat som potentiellt förorenat på grund av påstådd tidigare drivmedels- hantering. Ser man till tidigare bygg- lov, foton och samtal med boende, finns det dock inga indikationer på att det förekommit någon drivmedelshan- tering på denna plats, utan kommu- nen utgår ifrån att det blivit ett fel i sy- stemet. Drivmedelshanteringen har pågått på den motsatta sidan vägen som även den är utpekad som potenti- ellt förorenad.
Beträffande radon är planområdet klassat som ett lågriskområde.
Planområde
6 – Ur översiktlig geotekniska undersök- ningen av området. Streckad linje = plan- område; Blåa fält = Moränområde; Röda fält = sedimentområde
7 – Röd cirkel = Felaktigt utpekat område för drivmedelshantering; Röd, fylld cirkel
= Område för tidigare drivmedelshante- ring
Planområde
Risk för höga vattenstånd och översvämningar
8 – Avvattningsdike som leder mot Täfteån; 8 – Högt vattenstånd invid Skomakarvägen; 9 – Planområdet i förhållande till verksamhetsområde dagvattenfastighet.
Genom planområdet leder ett avvattningsdike för omkringliggande åkrar, jordbruks- och bostadsfastigheter som kan bevaras efter detaljplanens ge- nomförande. Dagvattnet leds via det delvis kulverterade diket under Sko- makarvägen till Täfteån och vidare till Täftefjärden. Vid platsbesök kunde det konstateras höga flöden och en ytterligare hårdgörning av marken kan leda till risk för översvämningar, som kan medföra skada på åkermarken och väg. Nordväst och sydväst om planområdet ligger verksamhetsområ- den för dagvatten, dock anser kommunen att det inte är aktuellt och eko- nomiskt försvarbart att utvidga verksamhetsområdet.
I syfte att undvika risk för ovan nämnda skador på marken och väg ska för- dröjning av dagvatten inom planområdet säkerställas så att flöden till diken inte ökas. Lämpligtvis skapas i förhållande till befintliga markförhållanden nedsänkta ytor i planområdets östra del mot vilket planområdet lutar. Att lämpliga nedsänkta ytor skapas säkerställs i plankartan genom att mark inte får bebyggas och att åtgärder för fördröjning får vidtas [n1]. För ytterli- gare minska översvämningsrisken ska minst ¾ av friytan inne på kvarters- mark vara genomsläpplig.
Planförslaget gränsar till Täfteå dikningsföretag från 1937. Bedömningen är att detaljplanen inte föranleder någon ändring av flöden till diket eftersom allt dagvatten ska tas omhand lokalt på fastigheten. Om någon ändring sker krävs omprövning av tillståndet och när många markägare ingår i diknings- företag görs omprövningen i mark- och miljödomstolen.
Fornlämningar
Inga fornlämningar finns registrerade inom planområdet enligt uppgift hämtad från Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Vid funna fornläm- ningar ska dock arkeologisk sakkunnig hos Länsstyrelsen kontaktas och byg- get tillfälligt avbrytas.
Planområde
Planområde
Bebyggelseområden
Byggnadskultur, gestaltning och bostäder
En inventering och bevarandeförslag av kulturhistoriskt värdefulla byggna- der och miljöer för Täfteå togs fram 1982. Kartan till vänster visar på ett av de två kulturhistoriskt betydelsefulla områden i Täfteå som även berör ak- tuellt planområde. I lila är området markerat i sin helhet, inringat är bety- delsefulla byggnader och byggnads- grupper och med stjärnor har byggna- der markerats som har rivits eller på annat vis försvunnit sedan dess.
Enligt inventeringen är bebyggelsen inom det avgränsade området karak- teriserat av gårdar från 1700 – talets slut och fram till omkring sekelskiftet 1900. Huvudbyggnaderna (parstugor i två våningar) ligger med sina lång- sidor mot vägen. Innanför dessa är ekonomibyggnaderna orienterade mot det öppna slättlandskapet. För upplevelsen av Täfteå bys kulturhistoriska karaktär är det väsentligt att den öppna odlingsmarken mellan Fiskebyvä- gen och Östbyvägen hålls fri från nybebyggelse.
11 – Vy söderut längs med Fiskebyvägen (Karin Eriksson 1973); 12 – Flygfoto över Täfteå
(1985, Håkan Karlsson); 16 – Kor på bete i Täfteå 1958.
Förändringar – Planförslaget innebär att planmässiga förutsättningar ges för [B] Bostäder om maximalt 350 m2 byggnadsarea exklusive skärmtak och annan öppen yta. Detta förorsakar ett ingrepp i kulturmiljön genom att åkermark tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Täf- teå är en fiske- och jordbruksbygd, och att ta i anspråk jordbruksmark försvårar läsbarheten av byns historiska kontext och förståelsen för dess tillkomst. Det är såle- des betydelsefullt att tillkommande bebyggelse inte stänger utsikten mot jordbruksmarken. För att främja öppenheten mot åkermarken i öster får inte plank eller
bygglovspliktiga uteplatser anordnas där enligt bestämmelse [q]. Av 10 – Kulturhistoriskt värdefullt
område i Täfteå
Planområde
Planområde
13 – Fiskebyvägen 1950
samma skäl får endast heller balkonger och uteplatser anordnas åt väster [f] för ny byggrätt närmast åkermarken i öster.
Att skapa planmässiga förutsättningar för bostadsbebyggelse grundar sig på såväl ett enskilt intresse, men även ett uttalat allmänt av boende i Täf- teå som önskar att flytta från villan till ett mindre krävande boende i lägen- het utan att lämna orten.
Beträffande ett mera omfattande allmänt intresse av att bevara en kultur- miljö, så anser kommunen att den byggrätt som detaljplanen medger inte påverkar byns läsbarhet. Planförslaget tar hänsyn till byns kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemönster genom att skapa en gårdsstruktur med sikt mot odlingslandskapet. Genom att man till viss del kommer kunna bevara öppenheten mot landskapet, så anses det även i framtiden möjligt att för- stå grunderna till varför folk ursprungligen bosatte sig i detta område. I syfte att anpassa ny bebyggelse till Täfteås karaktär som jordbruks- och fis- kebygd ska även fasader, på både bostadshus och komplementbebyggelse, i huvudsak utföras med trä i traditionell kulör samt med tak i bandtäckt plåt eller tegel.
Planförslaget ansluter inte till det kulturhistoriska fenomenet radby vilket är ett karakteristika, men det påverkar inte heller bebyggelsen eller mönst- ret längs med Fiskebyvägen negativt. I motsats till yngre bebyggelse i Täf- teå som mestadels utgörs av villor i två plan med branta sadeltak, kommer bebyggelsen i proportioner att närma sig den bebyggelse som utgör det kulturhistoriskt bevarandevärda arvet. Detaljplanen avser att tillåta bo- stadsbebyggelse med en byggnadshöjd som motsvarar mellan två till tre plan. Den lägsta bebyggelsen ligger i öster för att sedan mot väster stegra sig till bebyggelse motsvarande tre plan. Intentionen är inte att skapa plan- mässiga begränsningar för en bebyggelse som i skala är identisk med be- byggelsen längs med Fiskebyvägen, men som inte heller känns artfräm- mande i sitt sammanhang.
Minsta byggnadshöjd är reglerad till 5 meter [e3] respektive 4 meter [e4] för att säkerställa en viss exploateringsgrad och att planen således utgör ett samhällsviktigt intresse.
Arbetsplatser
Tillgången till arbetsplatser är begränsad i Täfteå och merparten av de ar- betsföra boende pendlar mest sannolikt till Umeås centrala delar. Den till- tänkta bebyggelsen riktar sig i huvudsak till den äldre generationen bosatta i Täfteå, vilket innebär att pendlingsresandet inte kommer att tillta avse- värt.
Offentlig service
I Täfteå finns idag ett antal förskolor och skola upp till årskurs sex. För hög- stadieskola är elever hänvisade till centrala Umeå med buss. Postombud finns i samband med närbutiken. Vårdcentral och äldreboende saknas i Täf- teå, vilket dock med hänsyn till närheten till såväl centrala Umeå och Sävar inte bör betraktas som hinderligt för en utbyggnad av bostadsbeståndet.
Kommersiell service
Kommersiell service finns idag i Täfteå i form av en närlivsbutik som ligger i planområdets sydvästra hörn. Idag är handeln begränsad till en yta som motsvarar cirka 15 m x 30 m (450 kvm) och byggnad får uppföras i ett plan.
För all annan form av handel är de boende hänvisade till Umeås centrala delar.
Förändringar – Planförslaget medger att befintlig handel [H] kommer att få utöka sin verksamhet från idag cirka 450 kvm till 1 200 kvm. Dagligvarueta- bleringar över 1000 kvm ska enligt översiktsplanen föregås av konsekvens- analyser. Påverkan på närservice, trafikkonsekvenser, transportarbete, bul- ler, föroreningar och stadsbyggnadseffekter ska analyseras. Riktlinjen i översiktsplanen syftar till att i ett tidigt skede i de centrala stadsdelarna ut- reda hur en handelsetablering kan påverka omkringliggande handel, och exempelvis förhindra att mindre butiker i stadsdelcentra konkurreras ut.
Med hänsyn till butikens isolerade läge i Täfteå anser kommunen att riktlin- jen inte adresserar denna typ av små butiker.
Enligt rådande parkeringsnorm krävs det i detta läge av kommunen (Zon C) 18 bilparkeringsplatser per 1000 kvm handel (15 stycken besökare, 3 stycken anställda). Enligt tillåten exploateringsgrad skulle detta innebära att det måste tillhandahållas mellan 21 och 22 parkeringsplatser vid fullt utnyttjande av exploateringsgraden. Detaljplanen säkerställer yta för par- kering i väster enligt bestämmelse [n2].
14 – Del av plankarta för byggnadsplan Sä A3/by 30; 19 – Planillustration
Tillgänglighet
Planområdet är väl tillgängligt då det ligger inom ett område med etable- rad infrastruktur. För att säkerställa god allmän tillgänglighet till
återvinningsstationen får marken mot handelsområdet i söder inte använ- das för parkering [n3].
Utmärkande för den tilltänkta bebyggelsen ur en tillgänglighetsaspekt är att såväl dagligvaruhandel (och därmed även apotek samt post) och åter- vinning finns inom maximalt 150 m från tilltänkta bostäder. Busshållplats som trafikerar Umeås centrala delar finns cirka 200 m från tilltänkt bo- stadsbebyggelse.
Friytor
Lek, rekreation och naturmiljö
Inom planområdet finns goda förutsättningar för rekreation och lek. Plan- området medger buller skyddade lek- och rekreationsytor. Samtidigt som närområdet bjuder på vackra naturmiljöer med Täftefjärden i söder och skog i norr. Nya byggrätter har placerats så att kvalitativa och samman- hängande friytor kan tillskapas i mitten av planområdet. För nya bostäder ska dessutom följande riktlinjer tillgodoses:
• Friytan ska ha ett skyddat läge för buller och avgaser.
• Friytan ska innehålla buskar och träd samt ge en god rumsverkan och möjlighet att följa årstidsväxlingarna.
• Barns behov av friytor ska särskilt beaktas.
Gator och trafik
Gatunät samt in- och utfarter
Gatunätet är väl utbyggt kring plan- området. Söder om planområdet lig- ger Skomakarvägen som även utgör närmaste väg till Umeås centrala stadsdelar. Alla vägar inom planområ- det kommer att ha enskilt huvudman- naskap. Planområdet ansluter i väster mot Fiskebyvägen (Väg 685) som ägs av en samfällighet (blå pil) och väghål- lare är staten. I söder ansluter områ- det till Skomakarvägen (Väg 642) som även den har statligt huvudmanna- skap. Angöring till planområdet ska ske via gemensam infart längs med Skomakarvägen [g1]. Befintlig infart från Skomakarvägen kommer att flyttas cirka 10 m längre österut (ny infart:
röda pilar, gammal infart: svart pil) och såväl utgöra in- och utfart till affä- ren, återvinningsstationen samt den ny tilltänkta bebyggelsen.
En flytt av in- och utfarten innebär att ytterligare yta frigörs för bilparke-
15 – Angöring till planområdet
på detta vis även längre bort från infarten till Fiskebyvägen vilket innebär en förbättring av trafiksäkerheten. Även befintlig busshållplats avses flyttas längre österut vilket innebär att en flytt av in- och utfarten är nödvändig.
Körbar utfart får inte anordnas på någon annan del av handelsområdet för att säkerställa en god trafikmiljö.
Utfartsförbud sätts mot resterande delar av Skomakargatan för att säker- ställa en god trafiksäkerhet.
Gång- och cykeltrafik
Gång- och cykelvägnätet är obefintligt omkring planområdet. Tillväxt och utveckling inom Täfteå skapar ett bättre underlag för att utöka gång- och cykeltrafiken i byn. Fiskebyvägen har en hastighetsbegränsning på 30 km/h, men kan trots det inte anses vara lämplig som gång- och cykelväg för alla.
Med hänsyn till planområdets läge (se även under rubriken Tillgänglighet ovan) anser kommunen dock att en planläggning inte är olämplig.
Enligt översiktsplanen för Täfteå är det planerat att det ska leda en gång- och cykelväg längs med Skomakarvägens norra sida mellan Fiskebyvägen och Rovågersvägen. Då gång- och cykelvägen ligger i anslutning till en väg med statligt väghållarskap kommer Trafikverket att stå för såväl utförandet och driften av densamma. Finansiering sker via länstransportplanen och så- ledes kommer det inte vara möjligt med ett genomförande innan 2024. I detaljplanen skapas planmässiga förutsättningar för en kantbunden gång- och cykelbana, vilket även förutsätter att inte hastigheten på valt vägav- snitt får höjas (idag 50 km/h).
Kollektivtrafik
Cirka 200 m från den planerade bostadsbebyggelsen ligger det en busshåll- plats som trafikeras av länstrafiken. Linje 118 trafikerar sträckan Umeå, Täfteå och Sävar med idag 16 avgångar från centrala Umeå mot Täfteå, och tolv avgångar från Täfteå mot centrala Umeå. Antal avgångar avser varda- gar och är väl fördelade över dagen. Detta möjliggör såväl arbets-, och skol- pendling och även på helgerna är förbindelserna goda.
Parkering och varumottagning
Parkeringsplatser ska anordnas inom planområdet utefter nu gällande par- keringsnorm. Antalet platser för bostäder ska tillgodoses inom egna fastig- heten enligt tabellen nedan. Detaljplanen tillhör område C övriga delar av kommunen men med hänsyn till bebyggelsens nära avstånd till handel och en busshållplats med goda kommunikationer mot centrala Umeå under alla veckodagar (se även avsnitt Kollektivtrafik), samt den målgrupp som tillta- las i det tilltänkta bostadsprojektet, som kan anses ha ett lägre behov av bilparkeringsplatser, anser kommunen att det är rimligt med en 10% redu- cering av normtalet.
10 % reducering från normtalet är aktuellt längs lokaltrafikens stomlinjenät.
Inkl. besöksparkering 0,1 bpl/lgh 17 – Bilparkeringsnorm för flerbostadshus.
Kommunen anser att det är rimligt att utgå ifrån Zon B, se tabell nedan:
Zon Per mindre lgh ≤ 35 kvm (bpl/lgh)
Lgh ˃ 35 kvm ˂55 kvm (bpl/lgh)
Per större lgh ˃ 55 kvm
A 0,3 0,6 0,75
B 0,8 0,8 0,9
C 0,9 0,9 1,2
För handel gäller följande norm som redovisas nedan:
Planområde
16 – Busshållplatser och stomlinjer
Zon Kommentar Beskrivning C 13 anställda samt 60 besö-
kande per 1 000 kvm BTA
Butiker, varuhus, försäljning av varutjänster till privatpersoner, samhällsservice
Anställdas bilparkeringsplatser Besökandes bilparkeringsplatser
18 – Bilparkeringsnorm för verksamheter/ handel
I planområdets västra del finns ett område som enkom får användas för handelsändamål. Det finns såväl förutsättningar att tillgodose handelns och bostädernas parkeringsbehov enligt parkeringsnormens krav i de respek- tive renodlade användningsområdena.
Varumottagning sker idag på butikens norra långsida och det finns i rå- dande stund inga planer på att flytta varumottagningen. Vid en eventuell flytt ska hänsyn tas till besökandes säkerhet.
Buller
Den 11 maj 2017 trädde nya riktlinjer i kraft gällande buller vid bostadsbyg- gande i form av Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (Svensk författningssamling, förordning 2015:216). Nya riktvärden kan tillämpas på redan påbörjade detaljplaner. Ändringen innebär att för bostäder upp till 35kvm läggs nivån nu på 65 dBA istället för tidigare 60dBA. För bostäder större än 35 kvm höjs riktvärdet till 60 dBA mot det tidigare 55 dBA, vilket leder till lägre krav på bulleråtgärder i planförslaget.
I förordningen finns bestämmelser om riktvärden gällande buller utomhus vid bostadsbyggnader från spårtrafik, vägar och flygplatser. Förordningen innehåller även bestämmelser att beräkningsresultatet ska redovisas som frifältsvärde vid fasad samt att framtida trafik ska beaktas för bullernivå- erna vid bostadsbyggnader.
Ekvivalent A- vägd ljud- nivå, LpAeq,
[dBA]
Maximal A- vägd ljudnivå, LpAFmax, [dBA]
Ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad som inte bör överskridas
Dock om bostaden ≤ 35 m2
601) 651)
- -
Ljudnivå som inte bör överskridas vid en uteplats, om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden
50 702)
Om ljuddämpad sida krävs, se 1), gäller att ljudnivån vid fasad på den bullerskyddade sidan får vara högst
55 70 (kl. 22-06)
1) Kan överskridas om minst hälften av bostadsrummen är vända mot bullerskyddad sida.
2) Kan överskridas med som mest 10 dBA-enheter fem gånger per timme mellan kl.
06.00 och 22.00.
Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen.
Riktvärden för vägtrafikbuller
Uträkningar och källdata utgår från svensk standard samt tidigare mät- ningar. I nedanstående tabell redovisas på vilka avstånd från Skomakarevä- gens mittpunkt som de ekvivalenta nivåerna 55 dBA (planlösning beaktas) och 50 dBA (uteplats beaktas) samt maximalnivån 70dBA. Ekvivalenta ni- våer förkortas med Leq och maximala nivåer Lmax.
Trafikbuller- nivå
Plan 1 (2 m ovan mark)
Plan 2 (5 m ovan mark)
Plan 3 (7,5 m ovan mark)
Leq = 55 dBA 15 17 17
Leq = 50 dBA 26 50 50
Lmax = 70 dBA 30 37 37
Avstånd från Skomakarevägen som angivna trafikbullernivåer erhålls
I figuren redovisas nivåer intressanta ekvivalenta och maximala trafikbullernivåer.
Kommentarer – Bebyggelsen är placerad så att det ekvivalenta bullerrikt- värdet på 60dBA inte överskrids vid fasad. Av den anledningen kan planlös- ningen utföras fritt.
Återvinningsstation - En återvinningsstation placeras mellan ICA-butiken och bostäderna. Det uppstår ett visst dagligt buller från denna som fram- förallt orsakas av glaskross och slag i bildörrar. Väldigt högt buller erhålls vid byte av containrar men detta sker vid enstaka tillfällen under dagtid, veckovis, varför hänsyn till detta inte behöver tas. Med avseende på buller från glaskross etc. finns ingen möjlighet att beräkna buller eller relatera till ett riktvärde. Vi föreslår dock att vissa åtgärder vidtas för att minska risk för störningar.
I figuren redovisas förslag till bullerdämpande åtgärder.
Bullerskyddsplank monteras kring återvinningscentral enligt rekommendat- ion från bullerutredning (Tyréns, 2018), vilket säkerställs via planbestäm- melse [m]. Ytterligare åtgärder som kan göras är att fönster upphandlas med ljudkravet Rw ≥38 dB för fönster vända mot bullrig verksamhet och en bullerskyddsskärm för en uteplats med avseende på trafikbuller, se vidare i figur ovan.
Teknisk försörjning
Vatten, avlopp och dagvatten
Bostadsbebyggelsen ska kunna anslutas till det kommunala vatten- och av- loppsnätet. Bebyggelsen avses inte att anslutas till det kommunala dagvat- tennätet utan tas omhand lokalt inom fastigheten.
Pumpning av spillvattnet kan komma att krävas från några av bostadshusen beroende av byggnadernas höjdsättning, för detta ansvarar fastighetsäga- ren.
Avfallshantering och återvinningsstation
Där så är möjligt rekommenderas att avfall ska kunna tas omhand via käll- sortering och kompostering av köks- och trädgårdsavfall. UMEVA:s gällande anvisningar för ny- eller ombyggnationer av avfallsutrymmen (NOA) ska föl- jas. Vändmöjlighet och utrymme för hämtningsfordon i anslutning till av- fallsutrymmet ska uppfylla anvisningarna i NOA11. Avfallsutrymmen ska placeras för att främja sammanhängande och kvalitativa friytor.
Återvinningsstationen placeras på kvartersmark. För att ta sig till ytan måste man köra via fastighetsmark och därmed är det rimligt att avtalet om återvinningsstation tas med fastighetsägaren. Det är dock viktigt att återvinningsstationen blir allmänt tillgänglig.
El
En befintlig el station säkerställs i detaljplanen som teknisk anläggning [E].
Planen har även ett markreservat för befintliga underjordiska ledningar i det sydöstra hörnet för starkström men även tele.
Konsekvenser av planens genomförande Vägtrafikbuller
De antal bostäder som detaljplanen tillskapar, tillsammans med en generell trafikökning i samhället, bedöms inte innebära några risker för påtaglig skada för omkringliggande bostäder över tid.
Kulturmiljö och landskapsbild
Kulturmiljön utgörs såväl av bostadsbebyggelse längs med Fiskebyvägen och av åkermark. Det ny tilltänkta bebyggelseområdet ansluter inte till det befintliga bebyggelsemönstret med bostadshus uppradade längs befintlig väg, utan utgörs istället av en samlad grupp av flerbostadshus arrangerat kring fri- och parkeringsytor. Betraktat från Fiskebyvägen anses planförsla- get inte påverka de kulturhistoriska värden, d.v.s. upplevelsen av radbyn.
Åkermarken utgör en del av det kulturhistoriska landskapet och är sam- manflätat med den mot Fiskebyvägen orienterade bebyggelsen. Det är bland annat åkermarkens historiska betydelse för försörjningen som moti- verade att åkrarna hölls fria från bebyggelse och bebyggelsen trängdes mot vägen, och det är åkermarken som till stora delar överhuvudtaget motive- rade bosättning i detta område. Planförslaget innebär i detta avseende en negativ påverkan på kulturmiljön och landskapsbilden. Den tilltänkta be- byggelsen försvårar möjligheten att tyda de huvudsakliga motiv som bidrog till bosättning längs med Fiskebyvägen och varför bebyggelsen anlades som den gjorde. Den ny tilltänkta bebyggelsen tar av denna anledning inte i sin helhet anspråk på jordbruksmarken längs med Skomakarvägen och tillåter på detta vis en fortsatt tolkning av historien, dock anser kommunen att ingen vidare bebyggelse får planeras längre österut än vad som föreslås.
Trafik
Kommunen anser inte att föreslagen exploatering påverkar framkomlig- heten för trafiken på ett påtagligt sätt. Ur en trafiksäkerhetsaspekt innebär planförslaget delvis en förbättring då befintlig in- och utfart till handelsom- rådet och återvinningsstationen flyttas längre bort i förhållande till kors- ningen Skomakarvägen, Sjöbovägen och Fiskebyvägen.
Parkering
Planförslaget innebär att det kan komma att anordnas fler parkeringsplat- ser för befintlig handel än det som är möjligt idag.
GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Genomförandetid
Planens genomförandetid är fem år från det datum som beslut om anta- gande av detaljplanen har vunnit laga kraft.
Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad byggrätt en- ligt detaljplanen. Kommunen kan efter genomförandetidens utgång ändra eller upphäva detaljplanen utan att fastighetsägare får någon ersättning för byggrätt som inte kan utnyttjas. Efter genomförandetidens utgång fortsät- ter detaljplanen att gälla till dess att den ändras eller upphävs.
Ansvarsfördelning och huvudmannaskap
Respektive fastighetsägare samt tomträttshavare svarar för alla åtgärder inom kvartersmark.
Huvudman för vatten och avlopp (VA)
Planområdet ligger inom verksamhetsområdet för vatten och spillvatten, men inte avloppsvatten, och därmed utanför verksamhetsområdet för dag- vatten. Detta betyder att fastighetsägarna ansvarar för dagvattenhante- ringen.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Planområdet omfattar Täfteå 10:161, del av Täfteå 5:31, del av Täfteå 5:19 samt del av Täfteå 10:64. Umeå kommun är lagfaren ägare till Täfteå 10:161 och 10:64, där Täfteå 10:161 är upplåten med tomträtt. Täfteå 5:19 och 5:31 är privatägda fastigheter.
En eller flera fastigheter för bostadsändamål kan bildas inom planområdet.
Fastighetsbildning ska ske så att kvartersmarken utlagd för ändamålet bo- stad ombildas på ett sådant sätt att en med hänsyn till friytekrav och bygg- rätt lämplig fastighetsindelning åstadkommes. Kravet om friyta på minst 1/3 av totala BTA är styrande för hur dessa fastigheter kan komma att bil- das. Genom fastighetsreglering bör gränsen mellan de kommunala fastig- heterna Täfteå 10:161 och 10:64 flyttas i enlighet med vad som anges i pla- nen. Återvinningsstationen kan utgöra en egen fastighet. Det område inom Täfteå 5:19 som är utlagt för ändamålet (H) kan genom fastighetsreglering överföras till Täfteå 10:161. Nya fastigheter ska anslutas till det allmänna vatten- och avloppssystemet.
För den eller de fastigheter som bildas inom [B] området ska utfart ske di- rekt mot väg 642 (Skomakarvägen). Utfarten mot väg 642 kommer vara ge- mensam för fastigheten(er) inom [B] området, [H] området samt området för återvinning. Respektive fastighets tillgång till utfarten bör säkras genom inrättande av gemensamhetsanläggning. I samband med en anläggnings- förrättning kan utfarten flyttas österut.
För ett ändamålsenligt nyttjande av återvinningsfastigheten fordras det att det i anslutning till återvinningsstationen bildas ett utrymmesservitut till förmån för den blivande återvinningsfastigheten och som belastar Täfteå 10:161. Detta för att säkerställa åtkomsten till anläggningen för tömning, underhåll m.m. Det aktuella området ska även nyttjas av tomträttsinneha- varen på 10:161 för in- och utlastning av varor samt av butikens kunder för in- och utfart.
Om det i framtiden uppstår ett behov av att ytterligare byggnader eller an- läggningar ska nyttjas av flera fastigheter gemensamt kan gemensamhets- anläggning bildas för dessa ändamål efter sedvanlig lämplighetsprövning.
Gemensamhetsanläggning inrättas enligt anläggningslagen (1973:1149);
ansökan om sådan förrättning kan göras av någon av de berörda fastighets- ägarna. Samfällighetsförening kan bildas för att förvalta nya gemensam- hetsanläggningar. Ansökan om fastighetsbildning görs av fastighetsägaren till Lantmäterimyndigheten Umeå kommun.
Inom utlagt u-område sträcker sig idag genom ledningsrätt säkerställda led- ningar för tele samt starkström. Transformatorstationen som är lokaliserad till det inom planen utlagda E-området är även säkerställd genom lednings- rätt. Rättighetshavarens tillgång till starkströmsledningar samt transforma- torstation är säkrad genom ledningsrättsbeslutet, akt 2480K-13/68.
Inom kvartersmark ska gemensamhetsanläggning för va-anläggningar bil- das om fler än en fastighet för bostadsändamål skapas. Plats för gemensam mätning av vattenförbrukning måste ordnas, helst i närheten av planens sydöstra hörn, där förbindelsepunkterna för vatten och spillvatten troligen kommer att upprättas.
Fastighetsrättslig konsekvensbeskrivning Fastighet Konsekvenser
Täfteå 10:64 Den del av fastigheten som är utlagd inom B-område bör genom fastighetsreglering överföras till den eller de bo- stadsfastigheter som planen medger att bildas. Del av fas- tigheten planlagt som H-område kan överföras till Täfteå 10:161.
Den gemensamhetsanläggning som kan komma att inrät- tas för utfart mot väg 642 kommer att belasta Täfteå 10:64.
Täfteå
10:161
Tomträtt har upplåtits i fastigheten. Inskrivningsdag för tomträtten var 1982-01-13 och avser ändamålet livsme- delsbutik.
En del av fastigheten reserveras för underjordiska led- ningar. Ledningarna är befintliga.
Genom fastighetsreglering bör den del av Täfteå 10:64 som i planen är utlagd som H-område överföras till Täfteå 10:161. Genom avstyckning kan del av 10:161 avskiljas för att bilda en fastighet som inrymmer återvinningsstat- ionen.
Tomträttsinnehavaren ska få andel i gemensamhetsan- läggning för utfart mot väg 642.
Utrymmesservitut som belastar 10:161, och därmed tomträtten, bör bildas till förmån för den blivande åter- vinningsfastigheten. Denna fråga kan lösas genom upprät- tande av ett avtalsservitut med tomträttsinnehavaren.
Täfteå 5:19 Den del av Täfteå 10:64 som är utlagd som B-område kan genom fastighetsreglering överföras till den eller de bo- stads- eller exploateringsfastigheter som medges att bil- das. Den del av fastigheten som ligger inom H-område kan överförs till Täfteå 10:161 för att utöka handelsområ- dets parkeringsmöjligheter.
Täfteå 5:19 kommer inte längre ha ett behov av delaktig- het i Täfteå GA:35, gemensamhetsanläggning för utfart.
Fastigheten bör därför utträda ur gemensamhetsanlägg- ningen.
Täfteå 5:31 Den del av Täfteå 5:31 som är utlagd som B-område kan genom fastighetsreglering överföras till den eller de bo- stads- eller exploateringsfastigheter som medges att bil- das.
ÖVRIGA
PLANEKONOMISKA FRÅGOR
Planavtal har tecknats Täfteå fastigheter AB.
Ekonomiska konsekvenser för övriga berörda
Skanova har en markförlagd kabel inom detaljplaneområdet. Skanova öns- kar så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning.
Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare
