Vision Hur Sverige säkrade klimatmålen, konkurrenskraften och den fortsatta utvecklingen mot ett högteknologiskt välfärdsland.

(1)

Vision 2050

Hur Sverige säkrade klimatmålen,

konkurrenskraften och den fortsatta

utvecklingen mot ett högteknologiskt

välfärdsland.

(2)

Innehållsförteckning

Förord

KLIMATFÖRÄNDRINGARNA ÄR VÅR TIDS STÖRSTA UTMANING 3

Introduktion

UNIONEN SKA BLI KLIMATNEUTRAL TILL 2050 5

Tidslinje

2020–2050 8-10

Sverige 2050

– OCH VÄGEN DIT 11

Ett Sverige med goda levnadsvillkor

TRYGG VÄLFÄRD OCH VÄXANDE EKONOMI 13

En utvecklad och digitaliserad industrisektor

UTVECKLING MED FOKUS PÅ INNOVATION OCH DIGITALISERING 17

En förändrad transportsektor

UTVECKLING MED FOKUS PÅ ELEKTRIFIERING OCH INNOVATION 21

En modern och leveranssäker energisektor

1/3 VINDKRAFT, 1/3 VATTENKRAFT OCH 1/3 KÄRNKRAFT 25

• Elsystemet är robust och ger goda förutsättningar för ett konkurrenskraftigt samhälle 28

• Vattenkraften spelar fortsatt en central roll

²⁹

• Teknikutvecklingen inom kärnkraft går snabbt 30

• Vindkraften byggs ut när och där den behövs 31

Referenser

OCH VIDARE LÄSNING 33

(3)

Mänskligheten står inför ett antal vägval som kommer att avgöra vilken värld vi lämnar över till framtida gene- rationer. Sverige har bestämt sig och ska vara klimatneutralt senast 2045.

Dit är det 25 år.

Det är ett ambitiöst och viktigt mål.

Men det brådskar och det är därför hög tid – för samhället, näringslivet och politiken – att öka takten i om- ställningen.

Sveriges välstånd har byggts upp av en innovativ och konkurrenskraftig industri, samt en stark samverkan mellan arbetsmarknadens parter.

Detta har i sin tur gett förutsättningar för en stark välfärd. Så behöver det vara även i framtiden.

Sverige ska vara ett högteknologiskt land som använder hållbar och fossilfri teknik både hemma och på jobbet.

Industrin behöver vara livskraftig för att ett litet exportberoende land som vårt ska kunna förbli ett av världens bästa länder att leva i.

Den pandemi som drabbade oss under 2020 har visat på samhällets sårbarhet och blottlagt brister i vår beredskap.

Sverige står nu inför en ekonomisk omstart och förutsättningarna att ställa om till en hållbar tillväxt och stärka samhällets beredskap är goda.

Men framtiden kräver mer el!

Tillgången till fossilfri el till en konkurrenskraftig kostnad kommer därför vara helt avgörande för hur väl Sverige – och resten av Europa – lyckas med uppgiften att bli klimatneutrala.

I den här rapporten tar vi er med till år 2050 genom att presentera vår vision om ett fossilfritt, klimatneutralt och konkurrenskraftigt Sverige.

En framtid där industrin och tranport- sektorn elektrifierats och vår långa tradition av innovation lett till klimat- smarta och hållbara lösningar. Ett Sverige som präglas av framtidstro och goda levnadsvillkor för alla.

Rapporten beskriver också den resa Sverige gått igenom för att bli fossilfria. Vi tittar närmare på omställningen inom industri-, transport- och energi- sektorerna och berättar om färdplanen och avgörande politiska beslut.

Vi vet att det är svårt att sia om fram- tiden, men vi är övertygade om att framtiden är positiv och lovande.

Med denna framtidsspaning vill vi bidra till diskussionen om hur Sverige väljer väg och ställer om till ett klimatneutralt samhälle, utan att för den skull göra avkall på vår konkurrenskraft som gett oss vårt välstånd och välfärd.

Stabil och fossilfri el i tillräcklig mängd till en konkurrenskraftig kostnad är nyckeln för att vi ska lyckas, men det är bråttom att ta ut färdrikt- ningen. Energipolitiken måste skapa rätt förutsättningar för samhällets alla sektorer att ställa om till en långsiktigt hållbar utveckling.

Det här är Unipers vision om en utveckling full av möjligheter och håll- bara lösningar. Vi tror på en framtid där klimatneutralitet, tillväxt och välfärd kan gå hand i hand. Vi tror att vägen till en sådan framtid går genom hållbar till- växt och en konkurrenskraftig industri.

UNIPER, NOVEMBER 2020 FÖRORD

Klimatförändringarna är

vår tids största utmaning.

(4)

Följ med oss

på en resa in

i framtiden!

(5)

I Sverige har vi enats om att uppnå klimatneutralitet redan till 2045.

Omställningen kommer att kräva mycket av länder, industrier och individer. Ingen vet exakt hur resan dit kommer att se ut.

Därför är det kanske inte så konstigt att framtidsdiskussionerna ibland genomsyras av oro. Det är dystra scenarier som målas upp om vi inte stoppar uppvärmningen. Det finns en förväntan om att vi måste förändra vårt levnadssätt. Men att rädda klimatet behöver inte nödvändigtvis innebära avkall på moderna bekvämligheter eller en hög välfärdsnivå.

Svaret stavas elektricitet. I över hundra år har el varit den röda tråden i Sveriges utveckling som förändrat våra liv och samhället till det bättre.

Med en elförsörjning i världsklass har en stark och konkurrenskraftig industri växt fram som i sin tur lagt grunden för välstånd och välfärd. Sedan 80-talet är vår elförsörjning i stort sett fossilfri.

Under de kommande 30 åren är fort- satt elektrifiering en förutsättning för hela samhällets omställning till fossilfrihet. Industri- och transportsektorn står idag för över hälften av utsläppen i Sverige, och elektrifiering av dessa är helt avgörande för att uppnå klimatneutralitet till år 2045.

För det krävs rätt förutsättningar.

Det behövs ökad kraftförsörjning från en bred palett av fossilfria energikällor till fossilfria transporter, fossilfri stål- och cementproduktion, batterifabriker och datahallar, dessutom inom ramen för en växande befolkning.

För att motverka global uppvärmning har EU- länderna beslutat att unionen ska bli klimat- neutral till 2050.

INTRODUKTION

Med en elförsörj- ning i världsklass har en stark och konkurrenskraftig industri växt fram som i sin tur lagt grunden för väl- stånd och välfärd.

Sedan 80-talet är

vår elförsörjning i

stort sett fossilfri.

(6)

Rapporter visar att Sverige står inför en enorm utmaning när det gäller den framtida elförsörjningen. Redan år 2030 beräknas Sverige ha 2,5 miljoner elbilar och andra sektorer kommer att ha elektrifierats i allt högre grad.

Svenskt Näringsliv uppskattar att den svenska elanvändningen per år kommer att öka från dagens 140 TWh till drygt 200 TWh år 2045, en ökning med 60 procent.

Därtill prognostiserar Energimyndig- heten att ca 100 TWh av dagens elproduktion kommer att behöva förnyas eller bytas ut mellan åren 2030 och 2050. Det innebär att vi under de kommande 25-30 åren kommer att behöva investera i uppemot 150 TWh ny eller förnyad elproduktion. Oavsett siffran råder det inga tvivel om att elbehovet kommer att öka dramatiskt efter 2030.

För att klara av att leverera denna stora mängd fossilfria el, krävs ett elsystem i balans – både tekniskt och

ekonomiskt. Utvecklingen de senaste 15 åren, där stabila och planerbara kraftslag har ersatts av väderberoende, har lett till minskad leveranssäkerhet.

Den geografiska fördelningen av produktionskapaciteten har skapat effektbrist i södra Sverige samtidigt som det råder akut kapacitetsbrist i större städer. Elnäten behöver byggas ut för att säkra elförsörjningen.

Om Sverige ska klara av omställningen till ett klimatneutralt samhälle till år 2050, krävs det att energipolitiken tar höjd för ett stabilt och leveranssäkert system till en konkurrenskraftig kostnad som skapar rätt förutsättningar för att hantera såväl klimatutmaning som samhällsutveckling. Men hur lyckas vi med det?

I denna rapport reser vi till år 2050 – en framtid där politiken banat vägen för ett fossilfritt och konkurrenskraftigt samhälle med hög levnadsstandard, där Sverige uppnått sina klimatmål.

Om Sverige ska klara av omställningen till ett

klimatneutralt samhälle till år 2050, krävs det att

energipolitiken tar höjd för ett stabilt och leverans-

säkert elsystem till en konkurrenskraftig kostnad

som skapar rätt förutsättningar för att hantera

såväl klimatutmaning som samhällsutveckling.

(7)

(8)

2020 Årtiondet då förändringen fi ck fäste

2025 2028

2020 Årtiondet då förändringen fi ck fäste

2025 2028

År 2020 stod Sverige inför ett stort vägskäl.

Inom 30 år skulle Sverige, EU och flertalet sektorer bli klimatneutrala. Förväntningarna i samhället var höga.

Nationella politiker genom klimatlagstiftning, EU i form av Klimatlag och Green Deal, samt näringslivets färd- planer för fossilfrihet drev effektivt på omställningen.

Samtidigt kantades världen av flera stora utmaningar.

Coronapandemin hade en stor påverkan på ekonomin, i Sverige, inom EU och globalt. Klimatpolitiken effekti- viserades och samtidigt blev det uttalat att den måste kombineras med bibehållen konkurrenskraft för att säkra en fortsatt god levnadsstandard.

Det var under 2020-talet som utvecklingen av digital kommunikation och försöken till AI kunde omsättas i praktiken. Elektrifieringen och digitaliseringen bidrog till ett ökat elbehov i hela Sverige. Det växande elbehovet kom från alla de nya industrier som växte fram som omfattade alltifrån förädling råvaror till bl.a. högkvalitativt fossilfritt stål, nya automatiserade fabriker för t.ex.

batteriproduktion, till serverhallar.

I mitten av 2020-talet

blev det åter fokus på vikten av konkurrenskraft. Sveriges kommuner drogs med växande budgetunderskott framförallt till följd av ökade kostnader för välfärden. Coronapandemin hade lett till en global nedgång i ekonomin som även drabbade Sverige som ett litet exportberoende land. Detta drev på behovet av att skapa förutsätt- ningar för stärkt tillväxt och konkurrenskraft i hela landet.

År 2025

^{antogs en}

nationell hållbar tillväxtstra- tegi med brett politiskt stöd, vilket skapade förutsättning- ar för en effektiv klimatkamp kombinerat med stärkt konkurrenskraft för svensk industri. Därmed kunde nya arbetstillfällen skapas och på sikt delar av kommuner- nas budgethål täppas till.

2025 års

energiöverens- kommelse

var en del i denna över- gripande tillväxtstrategi.

Fossilfrihet och leverans- säkerhet till ett konkurrenskraftigt totalpris för slut- kunden var utgångspunkten som samlade en bred parlamentarisk majoritet.

2028 passerade Sveriges folk- mängd 11 miljoner.

Befolkningsökningen och att allt fler blir äldre bidrog till diskussioner om en dyrare välfärd för kommunerna och behovet av att skapa bättre förutsättningar för tillväxt i hela landet.

(9)

2 9

2020 Årtiondet då förändringen fi ck fäste

2025 2028 2030

2038

2030 Årtiondet då elektrifi eringen och omställningen skedde

Digitaliseringen ledde till en tillgänglighetsrevolution för offentlig service

i hela landet.

2

2020 Årtiondet då förändringen fi ck fäste

2025 2028 2030

2038

2030 Årtiondet då elektrifi eringen och omställningen skedde

3

Digitaliseringen ledde till en tillgänglighetsrevolution för offentlig service

i hela landet.

Med hjälp av teknik, som 3D-printers

^,

ökade även Sveriges förmå- ga att producera och tillverka varor inom landet. Denna utveckling skedde runtom i världen, vilket påverkade de globala handels- mönstren. Detta gynnade Sveriges traditionella basindustri då världen efterfrågade material med en positiv klimatprofil.

Under 2030-talet tog elektrifieringen i transport- sektorn och industrin fart på riktigt, och energisektorn underlättade för omställ- ningen genom en utbyggd elproduktion stöttad av forskning och ny teknik.

Robotar med generell AI

(människoliknande intelligens) och kvantdatorer hjälpte industrier och transportsektorn till fossilfri omställning.

Det ledde till automatiserade fabriker, avancerad styrning av logistikkedjor och av olika trafiksektorer, som alla ställde krav på hög elkvalitet och leveranssäkerhet.

...hade Sveriges industristäder ökat i attraktionskraft utifrån den strategi som sattes tio år tidigare.

Det, tillsammans med det faktum att nästan 20 procent av Sveriges befolkning arbetade på distans år 2039, bidrog till att fler arbetstill- fällen kunde etableras runt om i landet.

I slutet av 2030-talet...

9

(10)

2041

Årtiondet då Sverige 2040

blev världsledande inom innovation, energi och industri

2043

2050 2041

Årtiondet då Sverige 2040

blev världsledande inom innovation, energi och industri

2043

2050

40 TWh

År 2041 var fossilfri el en av Sveriges viktigaste exportprodukter med en årlig nettoexport på drygt 40 TWh.

2043 fick svensk GEN IV-teknologi med blykylda reaktorer sitt internationella ge- nombrott.

2040-talet var även

årtiondet då Sverige upp- fyllde klimatmålen inom

bland annat transportsektorn,

industrisektorn och energisektorn.

2043 uppfylldes målet om nettonollutsläpp av växthusgaser i Sverige, vartefter negativa utsläpp uppnåddes. Viktiga underlag i detta arbete var de färdplaner för fossilfrihet som togs fram tillsammans med industrin i slutet av 2010- och början av 2020-talet.

I slutet av 2040-talet var serverhallar och den nya cyberindustrin en av Sveriges mest framgångsrika och snabbväxande sektorer, drivet av samhällets växande behov av datalagring. Sverige var nu i ännu högre grad ett elintensivt samhälle där elanvändningen ökade från 140 TWh år 2020 till cirka 200 TWh år 2045.

(11)

2050 har Sverige uppfyllt Parisavtalets mål om klimatneutralitet och därtill bidragit till att andra länder kunnat nå klimatmålen. En starkt bidragande förutsättning är det upphävda samban- det mellan koldioxidutsläpp och fortsatt tillväxt som Sverige åstadkom redan på 1980-talet. Genom att utveckla den fossilfria elförsörjningen kunde även andra sektorer bli fossilfria genom att elektrifieras.

Sverige är fortfarande ett litet

exportberoende land, men har lyckats befästa sin ställning som ett av världens mest moderna, hållbara och innovativa industriländer. I kölvattnet av Corona- pandemin som drabbade världen 2020 flyttade många företag hem produktion till Sverige och Europa för att få bättre kontroll över sina leverantörskedjor och dess bristande arbetsförhållanden.

Ytterligare en bidragande orsak till flytten var EU’s införande av en sär- skild koldioxidskatt på alla varor inom unionen. Det gynnade länder med en fossilfri elproduktion och tillverkningsindustri. Grunden för den svenska framgången är tre fossilfria industri- kategorier:

• Utvecklad basindustri

med fossilfria produkter som konkurrerar på nischmarknader världen över.

• Digitaliserad tillverkningsindustri med automatiserade processer och hög produktivitet.

• Cyberindustri med server- hallar, avancerade säkerhets- lösningar, spelutveckling och tillhörande kluster.

Sverige 2050 - och

vägen dit

(12)

200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80

2020 2030 2040 2050 TWh

Ett Sverige

med goda

levnadsvillkor

(13)

2050 är Sverige ett välmående land, med trygg välfärd, växande ekonomi och goda levnadsvillkor i hela landet.

En sammanhållen och långsiktig energipolitik har lett till ett starkt elsystem i balans, vilket fått den nya och elektrifierade industrin att blomstra. Detta har i sin tur fördelat välståndet över landet och gjort Sverige till en konkurrenskraftig nation.

Tidigare utsläppstunga sektorer som transportsektorn och den tillverkande industrin har blivit fossilfria. Samtliga fossila bränslen har fasats ut och i stället används en blandning av flytande biodrivmedel, el och vätgas. Även de fossila bränslen som använts inom industrin har ersatts av el. Använd- ningen av el har ökat med 40 procent sedan 2020 och behovet 2050 uppgår till 190-200 TWh per år.

Ett Sverige med goda levnadsvillkor

Användningen av el har ökat med 40 procent sedan 2020 och behovet 2050 uppgår till 190-200 TWh per år.*

*Källa: Svenskt Näringsliv (2019)

(14)

Samhället är sammankopplat både inrikes och utrikes med hjälp av elbilar, höghastighetståg och elflyg.

På grund av elektrifieringen, digitaliseringen och nya fossilfria innovationer har vi 2050 fortsatt goda möjligheter att resa samt upprätthålla sociala kontakter på avstånd. 3D-hologram

har skapat ännu mer verklighets- trogna miljöer för de möten

som sker digitalt.

2050 lever Sveriges nu 12 miljoner invånare längre och blir äldre. En 65-åring för- väntas i genomsnitt leva till hen blir 90. Detta har ställt stora krav på sjuk- vården. Digitala vårdlösningar har lett till ett stort genombrott för preventiv vård på distans, vilket bidragit till att öka vårdens tillgänglighet och kvalitet, samtidigt som kostnaderna har sänkts.

På grund av elektrifieringen,

digitaliseringen och nya fossilfria

innovationer har vi 2050 fortsatt goda

möjligheter att resa och upprätthålla

sociala kontakter på avstånd.

(15)

Digitala vårdlös- ningar har lett till ett stort genombrott för preventiv vård på distans, vilket bidragit till att öka vårdens tillgänglig- het och kvalitet, samtidigt som kost- naderna har sänkts.

Befolkningen är fortsatt urbanise- rad och bor i städer, men teknikgenombrotten har inneburit nya, attraktiva

möjligheter att bo och arbeta runt om i hela Sverige. Det fysiska avståndet till arbetsplatsen är inte längre lika avgö- rande för var vi väljer att bo. E-handeln är det normala sättet att göra inköp, och med hjälp av drönare levereras varor smidigt och miljövänligt över hela landet.

Hemmen är energieffektiva, digitaliserade och byggda av återvinningsbara material. Med ny teknik har möjligheten skapats att använda hemmet som arena för fler aktiviteter, såväl underhållning som arbete. Efter många års slitsamma förhandlingar inom EU och på global nivå löstes frågan om PropTech, dvs. vem som äger och har tillgång till all data som genereras

i samband med detta.

Digitaliseringen och robotiseringen har med- fört att både människor och företag är effektivare och har en generellt högre kompetensnivå. Individer har fått andra förväntningar på såväl flexibilitet inom arbetslivet som vidareutbildning. Stora delar av befolkningen har övergått till att jobba fyradagarsveckor och använder en dag i veckan för vidareutbildning – inom eller utanför yrket. En fråga som nu diskuteras intensivt är en s.k.

robotskatt för att kompensera för den långtgående automatiseringen av tillverkningsprocesser och därmed lägre skatteintäkter på arbete.

(16)

(17)

Liksom idag är en konkurrens- kraftig industri i hela landet en viktig grundförutsättning för den svenska välfärden år 2050. De traditionella industrigrenarna runt om i Sverige är fortfarande viktiga för den svenska ekonomin – men under nya former.

Forsknings- och utbildningskluster har skapats kring de orter där industrierna är verksamma och ett nätverk av nya lokala underleverantörer har vuxit fram. Industrin är i hög utsträckning automatiserad, och de arbetstillfällen som erbjuds är ofta högkvalificerade.

En stor del av produktionen har flyttat hem från Asien, dels som en effekt av korta leverantörs- och logistikkedjor som visade sig sårbara

under Coronapandemin, dels för att den automatiserade produktionskost- naden gjorde att lokaliseringen inte spelade lika stor roll längre. Detta fick många gamla bruksorter att leva upp igen med nya och utvecklade affärer.

Med stålindustrin i spetsen har kol- dioxidavtrycket minskat rejält. Betong- och cementbranschen har ställt om sina processer och är i princip också koldioxidneutral. Fossilfri ståltillverk- ning står för den största ökningen av elanvändning. Processindustrin har fler eldrivna lösningar jämfört med 2020 och det finns ett hållbart skogs- bruk som odlar och skördar bioråva- ror för användning inom industri och samhälle.

En utvecklad

och digitaliserad

industrisektor

(18)

CA 1 MILJON INVÅNARE

CA 7 MILJONER INVÅNARE

CA 2 MILJONER INVÅNARE

2

1

ÖVERSKOTT

UNDERSKOTT 250 000

INVÅNARE

I början av 2020- talet fanns en utbredd oro kring det svenska el- systemets fortsatta leveransförmåga.

Tydliga tecken på växande obalanser och effektbrist för- stärkt av otillräcklig

nätkapacitet var ett faktum, framförallt i södra Sverige.

Utveckling

med fokus på

innovation och

digitalisering

(19)

År 2025

ingicks en bred politisk energi- överenskommelse som säkerställde förutsättningarna för elsystemet att leverera stabil, fossilfri el utifrån samhällets och in- dustrins behov till ett konkurrens- kraftigt totalpris.

Ett stabilt och konkurrenskraftigt elsystem hade traditionellt varit en svensk konkurrensfördel, men i bör- jan av 2020-talet fanns en utbredd oro kring det svenska elsystemets fortsatta leveransförmåga. Tydliga tecken på växande obalanser och effektbrist förstärkt av otillräcklig nätkapacitet var ett faktum, framförallt i södra Sverige. Under 2020-talet tilltog därför hoten från industrin om att flytta sina verksamheter till länder med stabilare elproduktion och lägre elpriser. År 2025 ingicks en bred politisk energiöverens- kommelse som säkerställde förutsätt- ningarna för elsystemet att leverera stabil, fossilfri el utifrån samhällets och industrins behov till ett konkurrenskraftigt totalpris. Detta viktiga genombrott gjorde att svensk industri återigen började investera och utvecklas.

I skiftet mellan 2020-tal och 2030-tal blev AI, robotar och Internet of Things (IoT) revolutionerande för svensk industri. Ett tidigt arbete med digitala tvillingar, möjliggjorda av ultrasnabb mobilteknologi och IoT, skapade förutsättningar för svensk industri att få djupa insikter om dynamiken i såväl produkter som tillverkningsprocesser, vilket i sin tur gjorde att svensk forskning och utveckling tog ett stort språng framåt. Liksom i tidigare avgörande industristeg ersattes många fysiska arbeten i hög utsträckning av automatiserade och digitaliserade processer.

Nu skolades produktionsenheterna med hjälp av djup förstärkt inlärning.

Stora kvantdatorer slog igenom och 2050 blev Sverige världsledande inom kvantteknologi. Redan 2035 hade gruv- och mineralbranschen blivit fossilfri.

Den globala efterfrågan på svenskt, fossilfritt stål ökade i snabb takt, som med hjälp av vätgas hade ersatt fossil energi i tillverkningsprocessen.

(20)

(21)

En förändrad

transportsektor

År 2050 är Sverige ett land med en större befolkning, som transporterar sig smidigt och snabbt både inom landet och globalt – men fossilfritt och i effektivare transportmedel. Hög- hastighetståg har förenklat resandet inom Sverige och har samtidigt frigjort kapacitet för ökade godstransporter på räls. Varor har gått från att transpor- teras på väg till frakt med järnväg och sjöfart. Transportsektorns elektrifiering var en starkt bidragande faktor till att Sverige uppnådde klimatmålen 2045, utan att göra avkall på mobiliteten.

2050 domineras transportsektorn av elbilar, elvägar, drönare och elflyg.

Sjöfarten har ställt om till elfärjor och fossilfria gasformiga bränslen. Själv- körande fordon gör trafiken säkrare

och optimerar trafikflödena så att tid och resurser används på ett bättre sätt. Städerna är anpassade till andra mobilitetslösningar där stora bilvägar inte längre dominerar stadsbilden.

Även om gaturummet fortfarande trafikeras av vissa självkörande fordon, så har det i hög utsträckning återta- gits av fotgängare, eldrivna cyklar, segways, hoverboards m.m. Den senaste innovationen, drönare för persontransport, har också bidragit till att reducera antalet fordon i gaturummet. Kollektivtrafiken är helt automatiserad. Mellan större städer och som del i ett europeiskt nätverk har hyperloop utvecklats.

Tunga transporter drivs framförallt av gasformiga bränslen som vätgas och biogas.

(22)

Utveckling

med fokus på elektrifiering och innovation

Under 2020-talet påbörjades en stor-

skalig elektrifiering av fordonsflottan.

Allt fler valde elektriskt när mobilitet och laddinfrastruktur utvecklades.

Utvecklingen gick snabbt och bara några år senare, 2030, hade Sverige 2,5 miljoner laddbara fordon i trafik.

2026 lanserades de första regionala elflygen i Sverige, mellan Stockholm och Visby. Embryon till mindre flyg- farkoster i form av drönare fanns redan i mitten av 2020-talet, men det var först kring 2040 som de fick sitt riktiga genomslag.

(23)

Framsteg gjordes inom gasindustrin,

och den svenska biogasmarknadens målsättning om 10 TWh egen produktion till 2030 uppnåddes.

Den långa

erfarenheten från pilotprojekt bi- drog till att Sverige blev en internationell testbädd för nya trans- portlösningar. Genom

samarbete mellan transportsektorn och mjukvaruföretag möjliggjordes att både bilar och vägar blev uppkopplade och säkrare. Ett viktigt tillägg till eldrivna transporter var ”vätgasrevolu- tionen” som inträffade på 2030-talet, och som gjorde att även fordon för tunga transporter kunde bli fossilfria.

Batteriteknologin utvecklades snabbt under 2020-talet. Detta ledde till att elbilarnas räckvidd ökade mar- kant, genom att batterier- na kunde göras mindre och

effektivare. Råvarutillgången visade sig dock vara en utmaning för batteri- producenterna inom fordonssektorn.

Något avgörande teknikgenombrott för storskalig energilagring på energi- systemsnivå uppnåddes aldrig.

Elektrifieringen och innovations- arbetet med nya transportlös- ningar stöttades av politiska beslut, till exempel genom Elektrifieringskommis-

sionen som började sitt arbete

under Coronapandemin på 2020-talet.

Strategier och planer för elvägar och elflyg togs fram som även omfattade hur det kraftigt ökade behovet av el och effekt skulle kunna tillgodoses.

Under 2040-talet färdigställdes höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, och kopplades ihop med kontinenten. Plötsligt var det möjligt att nå Hamburg på fem timmar från Stockholm genom Fehmarn Bälttunneln som varit i drift sedan slutet av 2020-talet. Trots att självkörande bilar och bussar funnits på prov sedan tidigt 2020-tal så fick de fullt tillträde i trafiken först år 2030. Anledningen till att det dragit ut på tiden var att det tog lång tid att lösa flera svåra frågor, till exempel kring ansvarsreglering.

Strategier och planer

för elvägar och elflyg togs

fram som även omfattade hur

det kraftigt ökade behovet av

el och effekt skulle kunna

tillgodoses.

(24)

En modern och leveranssäker energisektor

VÄDER- BEROENDE BALANSERADE

STABILA OCH PLANERBARA

(25)

En modern och leveranssäker energisektor

År 2050 har det svenska elsystemet en hög leveranssäkerhet, vilket har bidragit till att Sverige fortsatt är en global förebild i kampen mot fossilutsläpp och klimatförändringar. Grunden för energisystemet lades genom 2025 års blocköverskridande överenskommelse.

Då antogs en modell för hur klimat, miljö-, energi- och konkurrensintres- sen skulle kunna integreras. Aggressiv CO2-reduktion kombinerades med satsning på konkurrenskraft, skydd för biologisk mångfald och bevarande av viktiga naturvärden. Genom att kombi- nera olika fossilfria tekniker med kom- pletterande egenskaper i energimixen, skapades förutsättningar för både hög leveranssäkerhet och ett konkurrenskraftigt totalpris på el för både industri och konsumenter. Sveriges elproduktion består av ca 1/3 vindkraft, 1/3 vattenkraft och 1/3 kärnkraft.

År 2050

består Sveriges elproduktion av ca 1/3 vindkraft, 1/3 vattenkraft

och 1/3 kärnkraft.*

*Källa: Svenskt Näringsliv (2020)

(26)

En katalysator för den nya energi- överenskommelsen var de obalanser i elsystemet som blottlades i början av 2020-talet. Fram till dess hade energipolitiken kännetecknats av en storskalig, subventionerad och oplane- rad utbyggnad av väderberoende kraftslag. I och med den nya överens- kommelsen lade slutligen politiken de gamla ideologiska låsningarna bakom sig och fokus flyttades till hur förutsättningar kunde skapas för ett fossilfritt elsystem i balans både tekniskt och ekonomiskt utifrån samhällets och industrins behov.

2025 antogs även ett högt ställt nationellt leveranssäkerhetsmål.

Riktlinjer för en optimerad mix med flexibel baskraft, balanserande resurser och väderberoende kraft togs fram för att säkra leverans och ekonomi.

Ett elektrifieringsråd tillsattes för att säkerställa att energiöverenskom- melsens alla delar och målsättningar genomfördes.

NY ENERGI-

ÖVERENSKOMMELSE NATIONELLT

LEVERANSSÄKERHETSMÅL

(27)

Även i övriga Europa väcktes insikten om att det varken går att bortse från systemperspektivet eller från sam- hällets kompromisslösa krav på att uppnå både klimatmål och en hög leveranssäkerhet. Då det stod klart att frågan om lagringskapacitet inte lösts på ett trovärdigt sätt styrdes den europeiska gröna given (European Green Deal) om till att fokusera på fossilfrihet och högt ställda krav på utsläppsminskningar som kunde leverera nettonollutsläpp senast år 2050.

ETS-systemet (det europeiska han- delssystemet med utsläppsrätter) reformerades mellan 2025 och 2030 och var ett viktigt verktyg i denna process. Ett stort antal utsläppsrätter annullerades, vilket gjorde att koldi- oxidpriset översteg 50 euro/ton som i sin tur gjorde infångning och lagring av koldioxid (CCS) lönsam. Krav ställ- des på de kraftverk som använder biomassa som bränsle att använda CCS-teknologi.

EUROPEAN GREEN DEAL

STYRS OM INFÅNGNING OCH LAGRING

AV KOLDIOXID BLIR LÖNSAM

(28)

Redan 2020 hade Sverige i stort sett en fossilfri elproduktion, vilket var en fördel när hela samhället skulle ställas om till klimatneutralitet. Sverige kunde därmed också underlätta för grannlän- der i Östersjöområdet som inte hade lika bra förutsättningar, genom export av fossilfri el.

Sveriges produktionskapacitet av el år 2050 är 210 TWh, varav omkring 190-200 TWh används inom landets

del väderberoende kraft, där varje tredjedel uppgår till ca 70 TWh var.

Marknadsmodellen ”Energy Only” har kompletterats med en marknadsplats för kapacitet och stödtjänster.

2050 är produktionssystemet både decentraliserat och centraliserat på en och samma gång. Många privat- personer har investerat i egna energi- lösningar, men ytterst få har kopplat bort sig från det allmänna nätet. I stället är många hushåll som producerar egen el en integrerad del av elsystemet.

De stora produktionsanläggningarna står för balans och effekt i nätet. Dessa utgörs i huvudsak av kärnkraft och vattenkraft, kombinerat med stora vindkraftsparker till havs. I anslutning till städerna spelar kraftvärmeanlägg- ningar och små kärnkraftverk också en viktig roll. Effektbehovet 2050 är mycket högre än jämfört med 2020.

Med hjälp av en flexibel bas kombinerat med balanserande resurser har ande- len väderberoende elproduktion, främst vindkraft, kunnat öka till ca 70 TWh.

Vätgas har blivit en etablerad ener- giform. I ett första steg tillverkades vätgas med hjälp av överskottsel från vind- och solkraft. Det visade sig dock snart att industrin krävde större och mer förutsägbara volymer än vad vind- och solkraft kunde leverera. 2040 driftsatte Sverige en av världens första kärnkraftdrivna vätgasfabriker med högtempererad elektrolys, där vatten omvandlas till vätgas och syre. Genom den kombinerade produktionen, ökade volymen exponentiellt och Sverige blev nu en stor global exportör av vätgas.

Elsystemet

är robust och

ger goda för-

utsättningar

för ett konkur-

renskraftigt

samhälle

(29)

Vattenkraften spelar fortsatt en av- görande roll i det svenska elsystemet 2050, nu främst som balanserande resurs. Justeras till: Genom en optime- ring utifrån ett balansperspektiv kan nu vattenkraften reglera hela 40 TWh el från väderberoende kraftslag.

De fyra nationalälvarna är fortsatt fredade på grund av sina stora natur- värden. Befintliga vattenkraftverk har uppgraderats, vilket har gett ytterligare 1 GW i installerad effekt. Samtidigt har 1,5 TWh vattenkraft avvecklats som ett resultat av omprövade miljötillstånd, vilket är i linje med Energiöverens- kommelsen från 2016. Kraftfulla miljö- åtgärder i mångmiljardklassen har också vidtagits i kvarvarande vatten- drag som finansierats av Vattenkraftens Miljöfond som branschen etablerat.

Vattenkraften

spelar fortsatt

en central roll

(30)

År 2050 är kärnkraften en naturlig del i många länders elmix där den utgör en flexibel bas och ett kraftfullt verktyg i kampen mot klimatförändringarna, framförallt i de länder som saknar vattenkraft.

På global nivå 2050 kommer 25 pro- cent av elproduktionen från kärnkraf- ten. Kärntekniken bidrar även med andra typer av fossilfri energi, så som fjärrvärme till bostäder, processvärme till industrin, vätgas, syntetiska bräns- len samt används för framställning av dricksvatten genom avsaltning. Tack vare höga koldioxidpriser och en refor- merad elmarknad och utvecklad teknik fick ny kärnkraft sitt globala genombrott under 2030-talet.

framåt och år 2050 är generation IV en mogen teknik som drivs av återvunnet bränsle från tidigare reaktorer. Genom att bränslecykeln slöts blev kärnkraf- ten därmed cirkulär där det använda kärnbränslet utgjorde en attraktiv resurs. Även generation III-tekniken har utvecklats och det finns en mängd olika storlekar och applikationer att välja på.

Sverige har år 2050 en blandning av generation III och IV-teknik. Av de ursprungliga reaktorerna är Forsmark 1, 2 och 3 samt Oskarshamn 3 fortsatt i drift efter drifttidsförlängning som påbörjades i slutet av 2030-talet och fortsatte in på 2040-talet. År 2026 togs det första beslutet att börja ersätta några av de befintliga reaktorerna med nya, och mellan 2030 och 2035 påbörjades dessa projekt.

Parallellt byggdes även ett antal mindre modulära reaktorer (SMR) på nya platser runtom i landet. Framför- allt byggdes de nära storskalig elinten- siv industri, t.ex. gruvnäring, stålfram- ställning och cementtillverkning, samt i anslutning till större städer där de även producerar fjärrvärme.

Startskottet för generation IV-teknikens utveckling i Sverige var det bidrag om 50 miljoner kronor som Strategiska forskningsstiftelsen år 2020 gav till projektet Sunrise. Därefter gjordes också medel från Energimyndigheten tillgängliga för kärnkraftsforskning och utveckling i större skala. En svensk blykyld reaktor blev tillgänglig på marknaden i mitten av 2030-talet som även exporterades till andra länder.

Teknik-

utvecklingen

inom kärnkraft

går snabbt

(31)

I början av 2020-talet byggdes vind- kraften ut med hög hastighet med hjälp av elcertifikatssystemet. Det var bland de snabbaste utbyggnaderna av fossilfri kraft i världen under den peri- oden, men den geografiskt oplanerade utbyggnaden ledde samtidigt till stora obalanser och inlåsningseffekter som påverkade elsystemet negativt.

Priserna på Energy Only-marknaden dök kraftigt, och eftersom denna marknadsmodell inte gav betalt för balans och effekt, tvingades viktiga stabiliserande och balanserande resurser ut från marknaden, vilket spädde på obalanserna ytterligare.

Ett första steg för att komma tillrätta med detta var att säkra systemkritiska anläggningar som levererar balanserande stödtjänster. Samtidigt började EU:s nya regelverk tillämpas så att alla kraftslag bidrog till frekvensreglering, spänningsreglering m.m. Tillsammans

med ett leveranssäkerhetsmål utgjorde detta det första viktiga steget mot en fungerande marknad för systemtjänster.

För att hantera överetableringen av kraftproduktion i norr tillämpades en djup systemprincip för anslutning till det gemensamma kraftnätet där anslutande produktion fick stå för hela kostnaden inklusive utbyggnaden av transmissionskapacitet. Tills så skett var anslutningsavtalen villkorade med att den senast anslutna produktionen fick reglera ner först när överförings- kapaciteten inte räckte till. Detta blev ett effektivt ekonomiskt styrmedel som gjorde det attraktivt att välja platser där överföringskapaciteten inte utgjorde ett problem.

Genom 2025 års energiöverenskom- melse antogs nya regler för vindkrafts- utbyggnaden. Liksom i Danmark och Norge byggdes vindkraften därefter ut i tydligt anvisade områden som utgick från elsystemets behov.

När all existerande vindkraft som byggts fram till tidigt 2020-tal, totalt ca 40 TWh, började bytas ut av åldersskäl från mitten av 2030-talet hade de geografiska obalanserna mellan norr och syd minskat tack vare snabb industri- ell utveckling i form av serverhallar, batterifabriker m.m. i norra Sverige.

Många av de gamla vindkraftverken ersattes med nya som även hade större turbiner. Dessutom satsades det på storskaliga vindkraftsparker till havs, kombinerat med en del landbaserad vindkraft i södra Sverige. Kraftverken var färre men större, på upp till 15 MW.

I stället för att byta ut hela kraftverket vart 20 år så moderniseras de löpande genom att olika slitdelar byts ut.

Vindkraften

byggs ut när

och där den

behövs

(32)

(33)

Energiföretagen (2020).

> Färdplan el

Fossilfritt Sverige (2020).

> Färdplan för fossilfri konkurrens- kraft

(Sammanfattningar 2018-2020)

.

Hacket, Robert (2020).

> IBM plans a huge leap in superfast quantum computing by 2023.

Fortune. 15 sep 2020.

IVA (2019).

> Så klarar svensk industri klimat- målen

(Delrapport från Vägval för klimatet).

IVA (2019).

> Så klarar Sveriges transporter kli- matmålen

(Delrapport från Vägval för klimatet).

IVA (2016).

> Vägval el IPCC (2005).

> Special Report on Carbon Dioxide Capture and Storage,

kapitel 8

Ménard, Ostojoic, Patel & Volz (2020).

> A game plan for quantum computing. McKinsey

Nestor, Sepulveda, Sisternes, Les- ter, Jenkins (2018).

> The Role of Firm Low-Carbon Electriity Resources in Deep Decarbo- nization of Power Generation. Joule.

Power Circle (2019).

> Sverige är på väg mot 2,5 miljoner laddbara fordon 2030.

SCB (2020).

> Befolkningsprognos för Sverige.

Svenskt Näringsliv (2019).

> Framtidens elbehov.

Svenskt Näringsliv (2020).

> Kraftsamling elförsörjning – Långsiktig scenarioanalys.

World Nuclear Association (2020).

> The Harmony Programme.

REFERENSER OCH VIDARE LÄSNING

Utgiven av Uniper Sverige 2020 Foton: Istock / Unsplash

Illustrationer & Layout: Josefin Herolf November 2020

(34)