per pektiv Kristet Hela året runt Svenska kyrkan i Alingsås Hemsjö Ödenäs nr 1 mars 2011 Kristet Perspektiv

peR pektiv ^s

kR istet

Svenska kyrkan i Alingsås • Hemsjö • Ödenäs • nr 1 • mars 2011

Hela

året

runt

peR pektiv

kRistet

Nr 1 • 2011

s

www.svenskakyrkan.se/alingsas CHRISTINAE

• PåSkvANdRINg

Vid tre tillfällen inbjuds den som önskar uppleva påskens händelser att gå med i en guidad påsk- vandring i Christinae kyrka:

• Torsdag 14/4 kl 12

• Lördag 16/4 kl 11.15 (efter Musikandakten)

• Tisdag 19/4 kl 17.30 (före Passionsandakten)

• RENovERINg av Christinae kyrka Christinae kyrka kommer att renoveras i år.

Renoveringen startar efter påsk och beräknas vara klar i september. Det är i första hand en ut- vändig renovering av fasaden, men också en del interiört när det gäller vapenhuset, tornrummet och sprickor vid korfönster. Dessutom blir det en del snickeri- och fönsterarbeten. Under re- noveringen begränsas antalet besökare till max 250 personer. En del av verksamheten kommer att flyttas till Landskyrkan i sommar. Ytterligare information kommer längre fram.

Även Bälinge kyrka kommer att genomgå en utvändig renovering i sommar.

Eventuella frågor besvaras av fastighetschef Lars Lindberg, 669 151.

• PREdIkoSAmTAl med Jarl Staxäng vid kyrkkaffet i Christinae kyrka ca kl 12.15 följande söndagar: 17/4, 25/4 och 8/5.

I vårens tid

Diana Eliason ReDaKtIONsgRUPP Detta NR Alexander Hagerius Helena Ingeborn Conny Johansson Jan Kesker Katarina Sandblom e-POst diana.eliason@svenskakyrkan.se gRaFIsK FORM Margareta Brisell Axelsson PRODUKtION Lokomotiv kommunikation tIDNINgeN DIstRIbUeRas

av SDR till alla hushåll i Alingsås pastorat vID UteblIveN tIDNINg ring församlingsexp 669 100 UPPlaga 16 500 tRycK WM-tryck, Alingsås OMslagsbIlDeR bland annat påskvandring i Christinae kyrka, kyrkliga textilier av Eva Bengtsson, vår korrespondent Ulla-Stina Rask på Tahrirtorget i Egypten.

Nästa NUMMeR utkommer 5 juni

• PåSk I TAIzé

Efter 2009 års succé med en ungdomsresa till Taizé har Alingsås församling valt att satsa på ännu en resa till klostret som ligger i centrala Frankrike. Under påsklovet åker 41 alingsåsung- domar med ledare till Taizé. Med på resan är också några ungdomar och vuxna från Vårgårda och Tidaholm.

Varje år tar klostret emot tiotusen unga vuxna varav ca 5000 svenskar. Taizé har främst blivit känt för sin musik och sitt sätt att be. Att få besöka detta kloster kan vara ett fint sätt att stanna upp i tillvaron

och vila i bön, stillhet, eftertanke och sång.

För mer info om Taizé:

se www.taize.fr/sv

BälINgE

• FÖRSAmlINgSkåREN i Alingsås inbjuder till samling i Bälinge kyrka tisdag 3/5 kl 18.

Harry Berkelind ansvarar för andakten.

Lars Westberg talar, sjunger och spelar i församlingshemmet .

SToCkSlyCkE

• SToCk oN RoCk

På tisdagskvällar mellan kl 18.30 och 21 har Stockslycke kyrkan en fritidsgård i källaren. Denna anordnas för ungdomar i konfirmandåldern och äldre. Varje vecka gör vi något kul tillsammans såsom bakar, pysslar, snackar, leker och sportar.

Den övriga tiden fikar vi, softar, umgås och har ett ”gôtt” tisdagshäng i sofforna.

Välkommen som du är!

Kontaktperson: Joel Hjort, 669 148 HEmSJÖ

• ÖNSkEPSAlmER i Hemsjö kyrka söndag 1/5 kl 18

Vid orgeln: Margret Holmberg. Lämna gärna dina önskemål om psalmer, senast en vecka i förväg, till madeleine.wengblad@svenskakyrkan.se

• FAmIlJEgudSTJäNST på Hagatorpet söndag 15/5 kl 11 med Staffan Svensson.

Barn- och Mellankören. Efter gudstjänsten: fika och korvgrillning (vid dåligt väder i Hemsjö kyrka).

• våRkoNSERT i Hemsjö kyrka lördag 28/5 kl 18

Stockholms Poliskör och Hemsjökören

Körledare: Erik Wadman och Madeleine Wengblad.

Konserten inleder årets sommarmusikserie.

ÖdENäS

• lEkmANNAFÖRBuNdETS STIFTSkoNvENT i Ödenäs kyrka lördag 7/5 kl 9–16

Medverkande: Johan Norén, Jan Kesker, Alingsås manskör m fl.

foto: alexander hagerius

Den franska byn Taizé har blivit en vallfarts- ort för människor från hela världen.

va beNgtssON har vid sidan av sitt läraryrke arbetat med bildskapande i hela sitt liv. Inte sällan påverkat av kyrkans symbolspråk.

– Jag har levt så enormt mycket i kyr- kans värld. Kyrkan har varit ett andra hem och kyrkoårets växlingar är lika viktiga som de vanliga årstiderna för mig.

1993 fick Eva uppdraget att göra tex- tilierna till altaret och predikstolen i den nybyggda Noltorpskyrkan. Det har sen också blivit mässkrudar och stolor (det långa band som prästen bär runt halsen) med mera, sammanlagt 27 olika textilier i Noltorpskyrkan och Christinae kyrka.

Den största utmaningen har kanske mässkrudarna varit. Eva berättar om ett intensivt sökande både hemma och utom- lands för att hitta rätt tyg med rätt nyans och struktur.

– Tyget måste vara mjukt men inte för sladdrigt så att det faller fint. Och de litur- giska färgerna ska vara klara, men samti- digt inte för grälla.

eva vIsaR DeN gröna skruden i Christinae kyrka. Den har koppling till färgsättningen i kyrkan och Bo Beskows mosaikfönster med de karakteristiska bladen. De hand- sydda applikationerna berättar om en vandring nerifrån och upp, en väg med ett Kristusmonogram i lila och rött. Här finns

också en liksidig triangel, en symbol för treenigheten eller kanske för tro, hopp och kärlek.

– Under arbetets gång föddes mitt första barnbarn

och jag känner att all min glädje och tack- samhet över livets mysterium finns inarbe- tat i denna skrud, säger Eva.

Två år senare, när andra barnbarnet föddes, gjorde Eva en stola som passade till den gröna skruden och som hon skänkte till församlingen. Där finns ett ”kärnord”

av Margareta Melin broderat: ”Gudom- liga ljus i mitt hjärta, genomlys min tanke, känsla och handling.” Dessa ”kärnord” har varit en återkommande inspirationskälla i Evas konstnärliga arbete.

KyRKOåRets söNDagaR har olika liturgisk färg. Den gröna färgen står för växande, både i människan och naturen, och är den dominerande färgen under andra halvan av kyrkoåret.

Vitt är glädjens färg och den färg som inleder kyrkoåret Första Advent. Den vita mässkruden i Christinae kyrka handlar om relation och gemenskap, om rörelse, fest och glädje, men också om renhet och helighet.

– Att uttrycka detta på en vit skrud var en spännande utmaning, säger Eva. För- utom vitt kan man nämligen bara använda guld och möjligen lite blått, som står för vatten och himmel.

– Den violetta skruden i Noltorpskyr- kan var svårast att göra och den jag fick arbeta mest med. Det violetta står för bot och bättring och används både under advents- och fastetiden. Liksom med de

Kyrkoåret – en spännande resa • I kyrkan finns en annan tidsindelning än det vanliga kalenderåret. Kyrkoåret har sin egen rytm och sina årstider, som utifrån Bibelns texter och berättelser speglar olika faser av livet. Att följa med i kyrkoåret är en spännande resa där bland annat färg, symboler och musik spelar en viktig roll.

kyrkoåret i textil färg och form

andra skrudarna har det känts viktigt att arbeta med den under den tidsperiod den representerar.

Den röda färgen är eldens, blodets och kärlekens färg. Den används vid Pingst och på martyrdagarna. Det röda antependiet (altarklädet) i Noltorpskyrkan symboli- serar bland annat Jesu tolv lärjungar som sändes ut i världen och i många fall led martyrdöden.

Den svarta färgen är sorgens färg och används endast på Långfredag. Här ser man Kristusmonogrammet, omgivet av sorgens svarta band, och en spricka i silver – något har gått sönder, ”förlåten i templet rämnade”.

– MaN bRINNeR för olika saker. Jag brinner för att göra bilder, säger Eva, som under årens lopp också gjort mycket annat än kyrkliga textilier.

Drivkraften har funnits där allt sedan hon som liten satt och tecknade tillsam- mans med sin far.

– Känslan när man känner att en bild har blivit färdig är fantastisk. Man har gjort allt man kan, bilden har landat. Det är belöningen för allt arbete.

– Och att få göra dessa textilier att an- vändas i kyrkorummet har varit en stor lycka, säger Eva. Jag är väldigt glad och tacksam för det jag fått bidra med.

TExT oCH BIld: oloF koNNEBäCk

De fem liturgiska färgerna beskriver olika stämnings- lägen i kyrkoåret och återfinns bland annat i textilierna i kyrkan och i prästens klädsel.

Eva Bengtsson

astetIDeN haR precis börjat då jag sitter och samtalar om kyrkoårets variationer med de båda kyrkomu- sikerna i Christinae kyrka: Margareta Andréasson och Lars Storm. Tillsammans har de stor erfarenhet av sång och musik i kyrkans liv.

Förutom att de arbetar en hel del med förberedelser och genomförande av guds- tjänster, så spelar de vid många dop, vigs- lar och begravningar. Båda två leder flera körer, som övar varje vecka och sjunger regelbundet i gudstjänster, musikandakter och konserter i Christinae kyrka.

Kyrkomusikernas plats i gudstjänsten är central då de antingen spelar och leder psalmsången eller dirigerar sina körer. Frå- gan är vad kyrkoåret betyder för dem och hur de påverkas av kyrkoårets växlingar?

– Man kan likna kyrkoåret vid våra nordiska årstidsväxlingar, tycker Margare- ta. Det ger en tydlig rytm genom året som underlättar förståelsen av det som händer i kyrkoårets berättelser. Kyrkoårets texter spelar upp ett drama som handlar om Jesu liv. Här ryms livets alla sidor, från födelse

till död och evighet. I berättelserna ryms ett stort känslospann: glädje, sorg, längtan, besvikelse med mera.

aDveNtstIDeN äR en tid i kyrkoåret som vill vara en förberedelsetid inför julen. När det är som mörkast i naturen så inleds det nya kyrkoåret med första adventsguds- tjänst, en av årets pampigaste gudstjänster med mycket människor, intåg, pukor och trumpeter.

– För oss som arbetar i kyrkan gäller det att hitta ett förhållningssätt till adventsti- den, som egentligen är en fastetid och bor- de vara en slags innerlig förberedelsetid för julen. Det kan vara svårt att hitta lugnet mitt i en hektisk tid, konstaterar de båda.

Kyrkoåret är allra tydligast i gudstjänst- sammanhanget och ledstjärnan i valet av sång och musik.

– När man jobbar med barnkörerna måste man tänka efter hur man presenterar det som sångerna handlar om, och den tid vi befinner oss i kyrkoåret, säger Margare- ta, som har lett barnkörer i cirka 20 år.

– Det har blivit viktigt för mig att låta

barnen sjunga vid samma tillfälle under kyrkoåret. Under våren sjunger de på Kyn- delsmässodagen, Marie bebådelsedag och Påskdagens familjegudstjänst. Då försöker jag låta berättelsen löpa som en tråd genom sångerna: från julen då Jesusbarnet föds, till tillfället när Jesus bärs fram i templet och mötet med Symeon. Andra hållplatser är Marie bebådelsedag och kyrkans stora högtid Påskdagen.

Margareta och Lars är noggranna med urvalet av sånger. Sångerna kanske till en början bara framstår som bilder för bar- nen, bilder som senare i livet kan ge en dju- pare förståelse och hjälp att tolka livet. Det är fantastiskt när barnkören upplever igen- kännandets glädje och växer med sångerna och berättelserna. Då blir det tydligt vilket värde högtider och ritualer i livet har.

saMtalet FORtsätteR med en mer person- lig fråga: Vilken del av kyrkoåret tycker ni mest om och vilken tid utmanar er mest?

– Jag tycker mycket om Alla helgons dag, säger Margareta. En av mina körer,

kyrkoåret ger rytm åt sången och musiken

– Kyrkoåret är en slags cirkelrörelse som inbjuder till hållplatser på vägen, och som ger en slags puls till arbetet. Det blir ett hjälpmedel att reflektera över saker och ting som man annars inte reflekterar över, menar de båda kyrkomusikerna i Christinae kyrka, Margareta Andréasson och Lars Storm.

I centrum av kyrkoåret

Påsken är den kristna trons, och därmed hela kyrkoårets, utgångspunkt.

En dramatisk tid som rymmer det mesta, menar Esbjörn Särdquist.

– Det är ju en väldigt konkret, fysisk be- rättelse. Det är blod, svett och tårar, på ett sätt som gör ont i den egna kroppen.

– I berättelserna runt påsken finns grymhet och svek, men också mycket gläd- je, hopp och skönhet. Här ryms de flesta grundläggande mänskliga erfarenheter som vi alla kan känna igen oss i.

I stora drag har kyrkoåret två nav:

våR tID och vår del av världen har julen fått en stark position i det all- männa medvetandet. Men påsken är ju mycket äldre och firas egentligen året om, eftersom varje söndag är en påskdag till minne av Jesu uppståndelse.

Veckan före påsk kallar vi Stilla veckan.

Den kallas också Stora veckan. Ett väl så bra namn tycker Esbjörn:

foto: alexander hagerius

Advent

Jul

Trettondagstiden

Fastan

Påsk

Pingst Trefaldighetstiden

påskkretsen och julkretsen, berättar Es- björn. Själva högtiden, firningstiden, före- gås i båda fallen av en förberedelsetid och en efterfirningstid, vilket återspeglas i de liturgiska färgerna.

Påskhögtidens färg är vit. Påskens för- beredelsetid är fastan med den liturgiska färgen lila. Efterfirningstiden är den gröna Trefaldighetstiden.

På samma sätt är det vid jul. Förbere- delsetiden heter Advent (lila) och efterfir- ningstiden är Trettondedagstiden (grönt).

Fasta äR jU ett universellt fenomen som fö- rekommer i många sammanhang. Hur har fastan kommit in i kyrkoåret?

– Påskfastan börjar 40 dagar före påsk och anknyter framförallt till att Jesus fastade 40 dagar i öknen i början av sin gärning. I den tidiga kyrkan var fastan en förberedelsetid för de nykristna som skulle döpas på påsknatten.

– Det finns många infallsvinklar på fas- tan. Idag handlar det i vår tradition inte så mycket om att avstå från mat. Men tanken på mental eller själslig återhållsamhet är också en viktig del av fastan, att avskärma sig från yttre intryck för att fokusera på det inre livet och vad som är viktigt i livet. Det behovet kanske är större än någonsin.

TExT oCH BIld: oloF koNNEBäCk

Som kyrkomusiker lever vi ständigt med ett ansvar att förmedla kyrkans lära.

Det gäller att hitta ett förhållningssätt så att det blir trovärdigt. Kanske är det vår största utmaning? funderar Margareta och Lars. Här blir kyrkoårets val av sånger och musik en stor tillgång.

TExT: dIANA ElIASoN Christinaekören, gör då ett större verk

som framförs just den dagen. Det finns ett väldigt lugn i allhelgonatiden, ett lugn som också finns i naturen. Under allahelgonahelgen tänder vi många ljus.

Ljus som uttrycker saknad och som hjäl- per oss att minnas, ljus som visar oss att mörkret kan besegras.

Lars har varit kyrkomusiker i Christinae kyrka betydligt kortare tid än Margareta, men han har under sina år i yrket hittat sin

”favorittid”.

– Tiden före Första Advent, söndagarna mellan Alla helgons dag och Advent är viktiga för mig, säger Lars. Texterna dessa söndagar inger hopp! De handlar om att något ska finnas efter det här livet – som ibland kan vara så svårt att leva. Dom- söndagen är egentligen en glad högtid om Kristi återkomst, men i vår lutherska tradition har den kommit att handla mer om domslut än av återseendets glädje vid Kristi återkomst.

– ”Kristi återkomst dag” kanske skulle ge en annan känsla för den dagen?

Även fastetiden är en favorittid för Lars.

Karaktären i Domsöndagen och fastetiden liknar varandra, menar han. Vårt lika vär- de är centralt och manar till ansvar.

Den stora utmaningen i kyrkoåret är ändå påsken, menar Lars. Att försöka greppa det som händer där tar sin tid.

– När jag ser den tomma graven frågar jag mig: Hur påverkar det mig?

foto: olof konnebäck

Första adv ent kyrkoårets början

Alla helgons dag

Långfredagen

Kyrkoåret

etstghidendialefTr

Advent

Jul

Trettonded agstiden

Fastan

skPå en tid

gst Pin

Kyrkoåret innehåller enstaka söndagar med annan liturgisk färg som bryter grundmönstret.

Esbjörn Särdquist Margareta Andréasson

och Lars Storm

Gudstjänster _{i påsktid}

Påskdagen 24/4

11.00 Högmässogudstjänst.

Jan Kesker. Christinaekören 16.00 Familjegudstjänst.

Christina Lövestam

Christinae barnkör, Christinae Voice, Christinae flickkör och Christinae Boys. Påskspel:

”Kvinnorna vid graven”

Annandag påsk 25/4

11.00 Högmässa. Gert Alnegren.

Jessica Johansson, blockflöjter.

Närradio 98,6 MHz Tisdag 26/4

18.00 Bön i övre rummet.

Församlingskåren onsdag 27/4

18.30 Mässa i taizéanda.

Anders Mulec lördag 30/4 10.30 Musikandakt

”Välkommen sköna maj!”

Herrljunga manskör.

Ledare: Sara Engernäs Nyberg.

Reijo Oivaeus, andakt Andra söndagen i påsktiden 1/5

11.00 Högmässa. Gert Alnegren.

Jan Steenbrink

Landskyrkan

Palmsöndagen 17/4 17.00 ”Tankehörna med Sofia”

18.00 Sinnesrogudstjänst. Sofia Eriksson. Ellen Konnebäck, flöjt.

Emma Undemar, piano

långfredag 22/4

19.00 vox Femina med musiker.

”Var inte rädd!” Musikgudstjänst mellan Skärtorsdagsnatt och Påskdagsmorgon. Emma Unde- mar, ledare. Sofia Eriksson, präst Påskafton 23/4

10.00 Estnisk gudstjänst.

Jaak Reesalu

Annandag påsk 25/4 18.00 Musikgudstjänst. ”För kärlekens skull” – 10 år med Mariakören. Emma Undemar, körledare. Madeleine Wengblad, piano. Kenneth Holmström, bas.

Sofia Eriksson, reflektioner Andra söndagen i påsktiden 1/5

18.00 ”Tvivla inte, utan tro.”

Leva-vidaregudstjänst.

Alingsås församlings dansgrupp.

Gunilla Möller. Lena Kesker.

Reijo Oivaeus

Bälinge kyrka

Påskdagen 24/4

08.00 Påskotta. Jan Kesker.

Lasse Hermansson, sång.

Billy Westerholm, trumpet.

Påskfrukost

Stockslyckekyrkan

Palmsöndag 17/4 10.00 Söndagsgudstjänst Sofia Eriksson

17.00 Finsk gudstjänst Reijo Oivaeus

Skärtorsdag 21/4 19.00 Skärtorsdagsmässa.

Katarina Sandblom.

Elin Lundgren, tvärflöjt

långfredag 22/4

10.00 Långfredagsgudstjänst.

Staffan Svensson. Stockslycke- kören

Påskdagen 24/4 10.00 Påskdagsmässa.

Katarina Sandblom. Grupp ur barnkören. Stockslycke kören.

Trumpet. Vid kyrkkaffet:

Festligt knytkalas med dignande bakverk.

Andra söndagen i påsktiden 1/5

10.00 Söndagsgudstjänst.

Katarina Sandblom Vid kyrkkaffet berättar Gunnar Ljungman, präst och missionär, om sin tid i Tanzania och om den nyskrivna boken Buhaya X 2.

Noltorpskyrkan

Palmsöndagen 17/4 11.00 Söndagsgudstjänst.

Thomas Lundblad.

Noltorpskyrkans blåsensemble måndag 18/4 – onsdag 20/4 20.00 Passionsandakt Skärtorsdag 21/4 20.00 Skärtorsdagsmässa.

Åsa Helgesson, Jonathan Andersson, Thomas Lundblad långfredag 22/4

11.00 Långfredagsgudstjänst.

Thomas Lundblad Påskdagen 24/4 11.00 Familjemässa.

Thomas Lundblad.

Påskspel. Sångare ur bl a Noltorpskyrkans kör, Puls, Mixen.

Christinae kyrka

onsdag 13/4

18.30 Mässa i taizéanda.

Christina Lövestam lördag 16/4 10.30 Musikandakt.

Christinae Vokalensemble.

Ledare: Lars Storm.

Esbjörn Särdquist, andakt Palmsöndagen 17/4 11.00 Högmässogudstjänst.

Jan Kesker. Christinaekören.

Närradio 98,6 MHz måndag 18/4 18.30 Passionsandakt Jan Kesker

Tisdag 19/4

17.30 Påskvandring för allmän- heten.

18.30 Passionsandakt. Försam- lingskåren. Johan Ivarson, sång onsdag 20/4

18.30 Passionsandakt.

Marita Larsson Skärtorsdag 21/4

12.00 Skärtorsdagsmässa mitt på dagen. Christina Lövestam 19.00 Skärtorsdagsmässa.

Jan Kesker långfredag 22/4

11.00 Långfredagsgudstjänst.

Christina Lövestam. Christinae Vokalensemble

17.00 Aftonsång ”vid Jesu grav”. Jan Kesker

PRäSTBESÖk FRåN TySklANd

I maj månad får Alingsås pastorat besök av den tyske prästen Nor- bert Stapfer. Han kommer att vara gäst i Alingsås pastorat under tiden 12–31 maj. Hans besök ingår i ett prästutbyte mellan Skara stift och den Evangelisk lutherska kyrkan i Bayern i Sydtyskland.

Förra året var alingsåsprästen Christina Lövestam på ett treveckorsbesök i Norbert Stapfers hemförsamling Bad Füssing och fick ta del av verksamheten där. Nu är det dags för den andra delen av utbytet när Norbert Stapfer kom- mer hit. Han kommer bland annat att predika i Ödenäs kyrka den 22 maj, och

ANdRum mEd oRgElmuSIk I CHRISTINAE kyRkA Onsdagar kl 12.

Efteråt serveras soppa i Christinaesalen

13/4 ”Händels messias”, vid orgeln: Lars Storm 20/4 ”musik i Stilla veckan”, vid orgeln: Lars Storm 27/4 ”mina egna toner”, vid orgeln: Claes Hilliges

Andra söndagen i påsktiden 1/5

11.00 Söndagsgudstjänst.

Jan-Olof Edlund

Hemsjö kyrka

Palmsöndagen 17/4 11.00 Familjegudstjänst.

Staffan Svensson. Barnkören måndag 18/4

19.00 Passionsandakt.

Hemsjö kyrkliga syförening Tisdag 19/4

19.00 Passionsandakt.

Hemsjökören onsdag 20/4 19.00 Passionsandakt.

Kyrkorådet Skärtorsdag 21/4 19.00 Skärtorsdagsmässa Staffan Svensson

långfredag 22/4

11.00 långfredagsgudstjänst.

Esbjörn Särdquist Hemsjökören Påskdagen 24/4

11.00 Påskdagsgudstjänst.

Reijo Oivaeus.

Hemsjökören och trumpetare Annandag påsk 25/4 11.00 Gudstjänst.

Staffan Svensson Andra söndagen i påsktiden 1/5 18.00 Musikgudstjänst (se notis på sid 2).

Bertil Hedlund

ag gIllaR KyRKOåRets växlingar. Det hjälper mig att leva.

Känslor och tankar ryms i texter och liturgi. Mör- ker och ljus avlöser varandra eller samexisterar, bero- ende på hur man ser det. Sorgen som får finnas med glädjen, besvikelsen med tilliten, får olika uttryck i musik och färg, i moll och dur, i gammalt och nytt.

Gudstjänstmusiken och färgerna i kyrkan gör något med mig. Det är inte lika jämt.

Många olika bibelberättelser gör mig bekant med män- niskor som levde för flera tusen år sedan. Människoöden som tolkats genom generationer. Det finns en lång kedja bakåt som jag är en del av. Och jag vet, att samtidigt som vi firar de olika faserna i kyrkoåret här, så är det likadant i kristna kyrkor världen över. Samtidigt.

NäR Det äR sOM MöRKast i gränslandet mellan november och december tar kyrkan ut nyårsfirandet i förskott första advent. När det är som mörkast anar vi ljusningen, tänder vi ljus, är vi som den där fågeln som sjunger i gryningen medan det fortfarande är mörkt.

När vintermörkret kring oss står då gryr på nytt vårt kyr- koår …

En månad senare, jul, firar vi ljuset. Att Jesusbarnet föds.

Gud av Gud, Ljus av Ljus. Mitt i mörkret denna stora gläd- jefest, som på trots. Ett erkännande av livets realiteter: Där mörkret är som djupast föds ljuset. Ett barn är fött på den- na dag…

Nu är det jul igen … och efter jul så kommer påska … nej det var inte sant … för däremellan kommer fasta …

Fastetid, med återhållsamhet och reflektionen inför dö- den som realitet. Kristus död, näras död, min egen död. In- för lidandet i världen. Hur delar man solidariskt med den som inget har?

så KOMMeR PåsKeN med långfredag och påskdag. Sorgen byts i glädje. Påskliljorna lyser mot oss. Från död till liv.

Och påsktidens alla möten med den Uppståndne.

Pingsten påminner mig om att gränserna i livet ser annorlunda ut än jag trodde.

Det finns det heliga, som utma- nar och blåser som en vind vi inte styr över, men har att rätta vårt se- gel efter. Nya uttryck, hänförelse.

Och den långa växandets tid,

trefaldighetstiden, … som varar hela vägen mellan sommar och senhöst. Med tacksägelse för jordens frukt. Med all- helgona fyllt av gravarnas ljus, av minnen. Tacksamhet och plåga. Sorgen väckt, och fladdrande ljus på gravarna.

Vi lever våra liv mellan födelse och död.

Mitt i det som varit, på väg till det som möter oss. Här och nu. I den rörelsen hjälper mig kyrkoåret att leva.

CHRISTINA lÖvESTAm, PRäST

Kyrkoåret hjälper mig att leva

Ödenäs kyrka

Palmsöndagen 17/4 11.00 Familjegudstjänst Reijo Oivaeus. Klubb Fisken Bibelutdelning till femåringar Kollekt och kyrklunch till förmån för Svenska kyrkans internatio- nella arbete.

måndag 18/4 – onsdag 20/4 19.00 Passionsandakt.

Ödenäs församlingskår Skärtorsdag 21/4 19.30 Skärtorsdagsmässa.

Reijo Oivaeus långfredag 22/4

11.00 Långfredagsgudstjänst.

Jan Kesker. Ödenäs kyrkokör Påskafton 23/4

23.30 uppståndelsemässa.

Reijo Oivaeus. Ungdomsgruppen Påskdagen 24/4

11.00 Påskdagsgudstjänst.

Esbjörn Särdquist. Ödenäs kyrkokör. Lennart Johnsson – trumpet

Annandag påsk 25/4 11.00 Sammanlyst till Hemsjö kyrka. Staffan Svensson.

kyrkvandring till Hemsjö.

Start kl 8.00 från Ödenäs församlingshem.

Andra söndagen i påsktiden 1/5

11.00 Gudstjänst. Reijo Oivaeus onsdag 4 maj

08.30 Morgonmässa.

Reijo Oivaeus

J

16/4 Christinae vokalensemble Ledare: Lars Storm

30/4 ”välkommen sköna maj!”

Herrljunga manskör Ledare: Sara Engernäs Nyberg 7/5 Christinae barnkör och Christinae flickkör Ledare: Margareta Andréasson

foto: alexander hagerius

muSIkANdAkTER I CHRISTINAE kyRkA Lördagar kl 10.30 (fram till 11 juni, ej 23/4 och 4/6).

Efteråt serveras kyrkkaffe i Christinaesalen.

De tre närmaste lördagarna:

muslimer och kristna stöttade varandra

RåN MIN taKteRRass ser jag ut över det klarblå Röda havet och tänker på berättelsen om Mose och israeliterna.

Det måste ha varit en överraskning för det flyende folket när befrielsens väg öppnade sig framför dem, rakt genom vattnet.

En lika stor upplevelse verkar det ha va- rit för dagens egyptier när deras rop om befrielse plötsligt fick resultat. När jag frå- gar folk jag möter vad de tycker om revo- lutionen i januari sprider sig stora leenden i deras ansikten, och ögonen lyser av hopp och framtidstro. ”Vi är glada,” säger de.

”Mycket glada.”

Unga och gamla, taxiförare, butiksbiträ- den, kristna, muslimer – hos så gott som alla jag pratar med märks ett slags yrvaken förundran över befrielsen de upplever: att efter decennier av förtryck och otrygghet kunna säga vad de vill, öppet, utan risk för liv och lem. Och att få vara med och bestämma.

MeN Det FINNs också oro och rädsla. Jag ser det hos en del kristna vänner, och biskop Thomas i den koptiska kyrkan bekräftar

det när vi träffar honom på retreatcentret Anafora ute i öknen.

– Många kristna är rädda för muslimer.

Men de behöver lära sig att inte vara räd- da. Det de ser, och som gör dem rädda, är bara en liten del av verkligheten. Det var fantastiskt att se hur muslimer och kristna stöttade varandra under revolutionen, sä- ger han och tillägger med eftertryck:

– Rädslan är det största hindret för en positiv framtid!

I eN KyRKa invid Tahrirtorget kom musli- mer in och satte sig på de nedersta bänk- raderna som ”mänskliga sköldar” under gudstjänsterna, för att skydda de kristna efter nyårsaftonens bombdåd i en kyrka i Alexandria.

David, präst i en kyrka i Hurghada, be- rättar att hans församling inlett dialogsam- tal med muslimer, och nu har han inbjudits att komma och predika i en moské. ”Kon- flikter kan undvikas om vi samtalar och lär oss förstå varandra,” säger David.

Biskop Thomas berättar att man i den koptiska kyrkan ska utbilda både präster,

Av Egyptens 80 miljoner

invånare är majoriteten muslimer.

Cirka tio procent är kristna varav de flesta tillhör den koptiska kyrkan. Den räknar sig som världens äldsta kyrka, enligt traditionen grundad av aposteln Markus. De äldsta klostren här är från 300-talet.

F

Ulla-Stina Rask har bytt ut alingsåskylan mot Egyptens värme denna omvälvande vårvinter. Här rapporterar hon några av sina intryck till Kristet Perspektivs läsare.

ledare och kyrkfolk i demokrati, besluts- fattande, mänskliga rättigheter, jämställd- het. Dels för att kyrkan behöver vara med och ta plats i det nya samhällsbyggandet, men också för att kyrkan själv behöver förnya sig och förändra gamla hierarkiska och patriarkala strukturer i demokratisk riktning.

– Tänk den dag när Egypten får en kris- ten kvinna som presidentkandidat – det är en dröm att sträva efter! säger biskopen och ler.

TExT oCH BIld: ullA-STINA RASk Biskop Thomas

Viktigt att dela erfarenheter

INteRNatIONella gRUPPeN i Svenska kyrkan i Alingsås har mycket på gång. Förra året koncentrerade man sig på frågor kring mel- lanöstern och den kristna minoriteten som har det väldigt svårt.

– För en utsatt minoritet är det viktigt att veta att det finns grupper och enskilda människor som ber och berättar om

säger Reijo Oivaeus som är ordförande i internationella gruppen i Alingsås pastorat.

– I år kommer Internationella gruppen att ha fokus på systerkyrkor i Tyskland och därifrån får vi också besök under våren när vi gästas av prästen Norbert Stapfer. Att dela erfarenheter är viktigt i en föränderlig värld, menar Reijo.

Internationella gruppen kommer också att koncentrera sig lite mer på Tanzania och se hur den Lutherska kyrkan där arbetar vidare med arvet från missionens tid.

här av tankar, idéer och kanske personer så småningom.

Internationella gruppen arbetar för att in- hämta kunskaper och ge inspiration i arbetet med Hela världens insamlingskampanjer.

Just nu pågår fasteinsamlingen till Svenska kyrkans internationella arbete. Fastebössor finns i kyrkorna och samlas in på Palmsönda- gen 17 april. Mer info: www.svenskakyrkan.se

Kontaktperson för Internationella gruppen i Alingsås är Reijo Oivaeus, 669 191.

Revolutionssouvenirer blev snabbt en ny inkomstkälla för driftiga egyptier.

Ulla-Stina Rask på Tahrirtorget, bland flaggor, rockmärken, bildekaler m m märkta med ”25 januari”.