Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29
CMRapport R2:1972
w" Mt.
HIBLIOTekei
N ' lund
c/; vATTEN
Fritidsbebyggelse — modellkalkyler och kostnadsanalyser
Gunnar Ericsson
Byggforskningen
Fritidsbebyggelse -
modellkalkyler och kostnadsanalyser Gunnar Ericsson
Hur skall ändamålsenliga fritidssam- hällen planeras pch lokaliseras utan att kostnaderna springer i höjden eller mil
jön försämras? Hur förändras kostna
derna med antalet tomter? Vilken tek
nisk standard, gruppering, koncentra
tion och utformning bör eftersträvas?
För att något belysa dessa frågor har en kostnadsstudie gjorts vid institutio
nen för fastighetsteknik, KTH. Syftet med arbetet är dels att redovisa vissa principer för vägars och va-anläggning- ars utformning och dels att via modeller studera hur kostnaderna för vägar och va varierar med fritidsbebyggelsens täthet, omfattning och tekniska stan
dard Parallellt med kostnadsstudien sker även en klassificering av olika al
ternativs för- och nackdelar i skilda hänseenden.
Undersökningen syftar inte till att ge en bild av totalkostnaderna för olika alternativ, utan närmast till att belysa nämnda kostnadsposters relativa för
ändring vid olika antagna förutsättning
ar. Arbetet bör ge en viss uppfattning om de ekonomiska konsekvenserna av olika planlösningar och va-system vid olika givna förutsättningar. Det insamlade datamaterialet bör även underlätta eko
nomisk kalkylering i samband med de
taljplanering för fritidsbebyggelse.
Metod
Kostnadsberäkningarna grundas på teo
retiska planmodeller. En fördel med detta är att arbetet i hög grad kan syste
matiseras. Vidare ges stor frihet vid va
riation av kalkylområdets omfattning och beskaffenhet.
Vid modellkonstruktionen har särskild vikt lagts vid att åstadkomma aktuella, realistiska och enhetliga planmönster.
Till grund för kostnadsberäkningen lig
ger å-priser och kvantiteter (mängder och längder som mätts upp i modellerna).
Eftersom å-priserna varierar mellan olika regioner har en första förutsättning måst införas beträffande kalkylområdets läge. Området förutsätts ligga i Mel
lansveriges inland (utanför Storstock
holms närzon).
I arbetets huvuddel behandlas modeller med 48, 96 och 192 tomter. Modellstu
dien baseras därvid på sju parametrar:
trafiksystem, tomtbredd, tomtareal, ter
rängens brutenhet, bergets läge, va
lösning och räntefot
Såväl anläggnings- som årskostnader har beräknats, men ingen hänsyn har ta
gits till vem dessa kostnader närmast
belastar, inte heller till finansieringsfor
men. Samtliga kända kostnadsposter förenliga med ifrågavarande alternativ har tagits med. Totalkostnaderna har ut
tryckts i relativa tal, varvid den lägsta anläggningskostnaden satts lika med 100 (100=6 880 kr i 1970 års priser).
Även årliga kostnader har inordnats i samma indexserie.
Kostnadsberäkningarna har skett på traditionellt sätt genom kvantiteter och å-priser. Efter grafisk mätning på de teo
retiska modellerna har längder och mängder uttryckts ”per tomt” genom manuell beräkning. Resterande beräk
ningar har utförts maskinellt, varvid varje räkneoperation registrerats på datalistor.
Kvalitetsbedömning av trafik- och va-lösningar
Parallellt med kostnadsstudien görs ett försök att klassificera modellernas och va-alternativens för- och nackdelar ur skilda aspekter. Följande fem faktorer har tagits med i kvalitetsbedömningen:
Trafiklösning: bekvämlighet säkerhet Va-lösning: bekvämlighet
funktion miljöpåverkan
Graderingen görs jämförande i en tre- gradig skala. Ifall ett dyrare alternativ innehåller kvalitetsegenskaper som ett billigare saknar, får man bedöma om dessa egenskaper kan anses motsvara merkostnaderna eller ej. Det bör under
strykas att graderingen är ofullständig och i viss mån subjektiv, varför den mest skall ses som en ansats till hur dyli
ka problem kan angripas.
Redovisningssätt
Resultaten redovisas i diagramform med uppdelning på terrängtyp, trafiksystem och räntefot Inom varje redovisnings- omgång förekommer nio planmodeller och fyra va-lösningar, dvs. 36 alternativ.
Kostnaderna (i kr/tomt) återfinns till vänster i diagrammen och kvalitetsgra- deringen till höger. Exempel på redo
visningsprincip, se figuren på nästa sida.
Resultat
När tomtbredden minskas från 30 m till 16 m får man ingen nämnvärd kost
nadsreduktion. Detta beror bl.a. på att kostnader för parkeringsplatser och för- stärkningsåtgärder för farbara gångvä
gar tillkommer vid 16 m tomtbredd.
Vid samtliga matningsalternativ, tomt-
Byggforskningen Sammanfattningar
R2:1972
Nyckelord:
fritidshus, historik, bebyggelsegrupper, kostnader, kvalitetsbedömning, vägar, va-anläggningar, modellstudie
Rapport R2:1972 avser anslag Bs 275 från Statens råd för byggnadsforskning till professor Gerhard Larsson, institu
tionen för fastighetsteknik, KTH. Ar
betet ingår som meddelande 4:9 i insti
tutionens meddelandeserie.
UDK 711.455.001.57 711.644 69.003.12 SfB A
ISBN 91-540-2002-6 Sammanfattning av:
Ericsson, G, 1972, Fritidsbebyggelse — modellkalkyler och kostnadsanalyser.
(Statens institut för byggnadsforskning) Stockholm. Rapport R2:1972, 154 s., ill. 26 kr.
Rapporten är skriven på svenska med svensk och engelsk sammanfattning.
Distribution:
Svensk Byggtjänst
Box 1403, 111 84 Stockholm Telefon 08-24 28 60
Grupp: samhällsplanering
Kostnader samt kvalitetsbedömning. Jämfö
relse mellan nio planmodeller (M, —M9 ) vid va-alternativ 1 (gemensam vattenförsörjning, separata infiltrationsanläggningar, TC).
FÖRUTSÄTTNINGAR:
MELLANSVERIGE
1970 ARS PRISER RÄNTEFOT 67.
PLAN MARK
FAST BERG PA 150 CM MEDELDJUP MITTMATNING (M-MODELLER)
modell anläggningskostnad/tomt
NR ANTAL TOMT- (REL.TAL) TOMTER BREDD
VA- ALTERNATIV 1 (VA 1)
ÅRSKOSTNAD/TOMT RANG-
(REL.TAL) ORDNING
ANL. ÂRS- KOSTN. KOSTN
BEDÖMNING AV:
TRAFIKLÖSN. VA- LÖSNING
BEKVÄM-SÄKER- BEKVÄM FUNK- MILJÖ- LIGHET HET LIGHET TION PÅVER
KAN
—<D—SF-
M 1 M 2 M3
-©—SF-
—SF-
—©----©—
-©--- ®-
—©—©—
-®—di-
bredder och va-lösningar är modeller med 96 tomter billigare eller i nivå med modeller med 192 tomter. (Detta är oväntat sett mot bakgrund av vad som tidigare hävdats i vissa planerings- kretsar.) Resultatet förklaras främst av den korrektion för räntekostnader som införts vid stora och medelstora om
råden (antagande om successiv försälj
ning av tomterna).
De utförda beräkningarna visar vidare, att för att ett gemensamt avloppssystem skall kunna konkurrera med en infiltra- tionsanläggning måste alla möjligheter till kostnadsreduktioner tillvaratas.
Detta betyder bl.a. att de gemensamma avloppsledningarna måste läggas myc
ket grunt och utan elvärmning. I annat fall är separata lösningar med slam- avskiljning och infiltration billigare.
Trots att föreliggande beräkningar utgår från en rad kostnadsbesparande åtgärder blir kostnaderna många gånger höga. Det finns därför skäl att ytterliga
re granska de antaganden som ligger bakom beräkningarna.
Vägar
Kostnaderna för gångvägar uppgår ibland till betydande belopp (500—
1 500 kr/tomt). Frågan är om inte gång
vägarna även för framtiden (såsom nu vanligen är fallet) bör anläggas av tomt
ägarna själva i ett senare skede av ex
ploateringen, t.ex. på initiativ av tomt
ägareföreningen. (Gångvägsystemet bör givetvis utformas vid planläggningen och illustreras i byggnadsplanen.)
Med hänsyn till vägkostnademas betydelse vid exploatering av mark för fritidsbebyggelse bör man alltid under
söka möjligheterna att bygga ut vägnä
tet etappvis och att höja standarden successivt.
© LÄGSTA ANLÄGGNINGSKOST
NAD/ÅRSKOSTNAD INOM RESP. VA-ALTERNATIV (D NÄST LÄGSTA ANLÄGGNINGS
KOS T N AD / ÄR S KO S T N A 0 ... OSV
Vatten och avlopp
Också på va-sidan finns vissa möjlighe
ter att göra kostnadsbesparingar genom att gå fram successivt mot en högre va
standard och genom att underlätta själv
verksamhet. Bl.a. kan man tänka sig en lägre bekvämlighet i fråga om vatten
försörjning under nybyggnadstiden. När det gäller avloppet kan de separata av
loppssystemen också medföra reducera
de kostnader genom att en stor del av arbetet kan utföras av tomtplatsägama själva.
Vid vägning av alla faktorer — kostna
der, bekvämlighet, miljöpåverkan, funk
tion etc. — framstår alternativet med ge
mensam vattenförsörjning kombinerat med separat avloppslösning som det för närvarande bästa, om naturliga för
utsättningar föreligger. Detta särskilt sett mot bakgrund av vattenvårdsin- tresset och möjligheterna till själv
verksamhet. Alternativet bör därför nor
malt uppfattas som huvudalternativet vid planering för fritidsbebyggelse — i synnerhet vid måttliga gruppstorlekar.
Gruppstorlek
Med stöd av detta material kan hävdas att exploateringsenheter över ca 100 tomter ej motiveras av rent ekonomiska skäl. I vissa speciella fall kan dock fin
nas anledning att välja ett större antal tomter, t.ex. för att få bättre underlag för landskapsvårdande åtgärder, vid komplicerad vattenrening eller vid nyan
läggning av lång utfartsväg.
Mindre exploateringsområden av stor
leksordningen 20—30 tomter leder till något högre kostnader per tomt. Här finns dock bättre möjligheter att utnyttja befintliga ägovägar, brunnar och liknan
de, varigenom kostnaderna stundtals
KVALITETSGRAD I
I I m
i är mest fördelaktig., osv
kan reduceras avsevärt Denna grupp
storlek tycks också motsvara många människors önskemål.
Rätt lokaliserad och planlagd är fri
tidsbebyggelse i mindre grupper om 5-10 hus i varje ett intressant alternativ till övriga bebyggelseformer, både med hänsyn till konsumentönskemål, kost
nader och miljöpåverkan. Särskilt in
tressant är denna bebyggelsetyp i de perifera delarna av landet, där marktill
gången är god och efterfrågesituationen mera osäker. Bebyggelseformen för
utsätter något slag av separat avlopps
lösning. En förutsättning för en ekono
misk utbyggnad är dock att bebyg
gelsegrupperna förläggs i närheten av äldre vägar och helst även nära befintli
ga vattentäkter. Alternativet har den ekonomiska fördelen att kunna byggas ut successivt, om grupperna görs relativt oberoende av varandra. Ytterligare en fördel är att de fritidsboendes önskemål om själv verk samhet kan tillgodoses i hög grad. Nackdelarna av sämre boen
deservice och färre gemensamma anläggningar tycks — enligt institutio
nens boendestudier — i flertalet fall upp
vägas av fördelarna av mera lugn och ro och ett friare umgänge med natur och landsbygd.
Stora eller små exploateringsenheter?
Tät fritidsbebyggelse eller bebyggelse i små grupper? Stora eller små tomter?
Hög eller låg bekvämlighet? Självfallet kan inte sådana frågor besvaras katego
riskt. Olika intresseriktningar och värde
ringar liksom skillnader i ekonomiska förutsättningar gör att det finns stort ut
rymme för differentierade lösningar.
Klart är emellertid att kostnadsaspekten måste tillmätas större betydelse än hit
tills vid planering och exploatering för fritidsbebyggelse.
UTGIVARE: STATENS INSTITUT FÖR BYGGNADSFORSKNING
Holiday houses -
model estimates and analyses of costs Gunnar Ericsson
How should suitable holiday communi
ties be planned and located without the costs shooting sky-high and the environ
ment being spoiled? How are costs affect
ed by the number of plots in question?
What technical standard, grouping, den
sity and design should be aimed at?
The Department of Real Estate Plan
ning at the Royal Institute of Technolo
gy in Stockholm has recently conducted a study of costs in order to achieve at least a degree of clarity on these questions. The aim of the work was to provide documentation on the principles governing the layout of roads and sewer
age and water supply networks and al
so to study with the aid of models how the costs of roads and services vary ac
cording to the density, size and technical standard of the holiday development. As a parallel project to the cost study, the advantages and disadvantages of var
ious aspects of different alternatives were classified.
The study was not designed to give an outline of the total costs of different al
ternatives but rather to provide informa
tion on the relative changes in the items of cost listed under different given condi
tions. The work should provide some idea of the economic consequences of different layouts and water supply and sewerage systems under various given conditions. The data assembled should also be of use when drawing up econo
mic estimates in conjunction with the de
tailed planning of holiday developments.
Method
The calculations of costs are based on theoretical planning models. One of the advantages of this is that a high degree of systemization is possible. Ample scope is also allowed in varying the size and nature of the areas for which the esti
mates were made.
In evolving models special emphasis was placed on producing realistic, ho
mogeneous and up-to-date planning patterns.
Calculations are based on unit prices and quantities (quantities and lengths measured using the models). As unit prices vary from region to region it was necessary to introduce a basic prere
quisite as to the location of the area for which estimates were drawn up.
The area is thus assumed to be situated in the inland region of Central Sweden (outside the zone immediately adjacent to Greater Stockholm).
The main part of the work deals with models comprising 48, 96 and 192 plots.
This model study is based on seven parameters, i.e. road networks, widths of plot§, number of plots, topography,
location of bedrock, solution to the question of water supply and sewerage systems and interest rate.
Calculations have been made of both production and annual costs, although without taking into account the person or persons by whom these costs are de
frayed or the form in which the project is financed. All known items of cost asso
ciated with the alternatives in question have been included. The total costs have been expressed in relative terms, where
by the lowest production cost was 100 (100 = Sw. Kr. 6880 according to 1970’s price level). The same index se
ries has been applied for annual costs.
Costs were calculated in the traditional fashion using quantities and unit prices.
After graphic measurements based on the theoretical models, lengths and quantities were specified ”per plot” by means of manual calculations. Other calculations have been carried out by automated methods, each calculating operation then being registered on print
outs.
Assessment of the quality of roads and water supply and sewerage sys
tems
An attempt is being made parallel to the study of costs to classify the advantages and disadvantages of different aspects of the models and various alternatives for water supply and sewerage systems. The following five factors have been taken into account in assessing the quality:
Roads:
— convenience
— safety
Water supply and sewerage systems:
— convenience
— function
— effect on environment.
These factors are ranked for compa
rison on a three-point scale. In the event that a more expensive alternative entails qualities lacking in a cheaper system, it must be decided whether these qualities can be said to justify the extra costs involved or not. It should be emphasized that ranking according to this scale is not final and to a certain extent subjec
tive. It must therefore be regarded as an attempt to show how problems of this nature could be approached.
Method of documentation
The results are presented in the form of diagrams and are classified according to the type of terrain, traffic system and the rate of interest in question. Each block of diagrams contains nine planning mo
dels and four alternatives for water supply and sewerage systems, i.e. 36 al
ternatives in all. The costs (in terms of
National Swedish Building Research Summaries
R2:1972
Key words:
holiday houses, historical background, groups of development, assessment of quality, roads, water supply and sewer
age systems, model study
The term holiday houses in the sense in which it is used here refers to properties used for recreational purposes and is thus not limited to houses intended for summer use only.
Report R2:1972 has been supported by Grant Bs 275 from the Swedish Council for Building Research to Pro
fessor Gerhard Larsson of the Depart
ment of Real Estate Planning at the Royal Institute of Technology in Stock
holm. The report corresponds to Bulletin 4:9 in the Department’s publication series.
UDC 711.455.001.57 711.644 69.003.12 SfB A
ISBN 91-540-2002-6 Summary of:
Ericsson, G, 1972, Fritidsbebyggelse — modellkalkyler och kostnadsanalyser.
Holiday houses — model estimates and analyses of costs. (Statens institut för byggnadsforskning) Stockholm. Report R2:1972, 154 p., ill. Sw. Kr. 26.
The report is in Swedish with summaries in Swedish and English.
Distribution:
Svensk Byggtjänst
Box 1403, S-lll 84 Stockholm Sweden
Costs and assessment of quality. Comparison of nine planning models (M—Mf) incorporat
ing alternative 1 for water supply and sewer
age systems, (common water supply plus separate infiltration arrangements for sewage disposal — earth closets).
PREREQUISITES:
Central Sweden
1970's prices rate of interest 6%
Level ground
Bedrock at average depth of 150 cm Central access for motor vehicles (M models)
MODEL_________ PRODUCTION COST/PLOT Code No. of Plot (Rel. figs.)
plots width
Sw. Kr. per plot) are listed on the left- hand side of the diagrams and ranking of quality on the right. An example of the principles of documentation used is given in the figure above.
Results
A decrease in the width of plots from 30 m to 16 m achieves no notable reduction in costs. This is partly due to the fact that a plot width of 16 m is accompanied by extra costs for parking facilities and reinforcement of roadways to render them suitable for traffic.
With all alternatives regarding access for motor vehicles, plot widths and wa
ter supply and sewerage systems, models with 96 plots are cheaper or on a par with models with 192 plots. (This is somewhat unexpected in view of previous claims made by planners.) This result can be explained mainly by the fact that a correction for interest costs was intro
duced in large and medium-sized areas (assuming gradual sale of the plots).
The calculations show that if a com
mon sewerage system is to be capable of competing against an arrangement where
by waste water is filtered down into the ground (infiltration), it is essential to take advantage of every chance of reducing costs. One of the measures this entails is that sewage mains must be laid very near the surface of the ground and without electrical heating. In other cases, other systems involving precipitation of sludge and infiltration are cheaper. De
spite the fact that the calculations refer
red to here are based on a number of money-saving measures, the costs are still often high. There is thus good reason for subjecting the assumptions behind the calculations to further exami
nation.
Roads
The costs of providing footpaths are sometimes quite considerable (Sw. Kr.
500—1500/plot). The question here is whether the footpaths should even in the future be laid by the owners of the plots themselves — as indeed is commonly the case at present - at a later stage in the
ANNUAL COST/PLOT RANKING ASSESSMENT OF:
(Rel. figs.) Prod. Annual TRAFFIC ARRAN- WATER SUPPLY AND cost cost GEMENTS SEWERAGE SYSTEMS
Conven- Safety Conven- Func- Environm.
ience ience Hon effects
©
©
mss?1/ -©—<S>— Ml — r 1 1 1 Hiv
—©--- ©— m? iBBBMHIli MBHH ! 1 1 1 ■■■■m2
—(3)---(2)— m3 lllllHllllftH BBfeÉÄ ^ IP 1 (Hilf m^
mmmßm1 ? —(&)--- (5}— Mesums HIBiillIllDI 1 HwwwWl
^ipllbllhfi| —(2)---@— M5 iHUHiBBII: 1 tililUlliüUJ WXÊHÈàM 5
—(?)---(?)— ç, 1 I I 1 IHIlillllIfffi M fi
7i
=Éfflpü^20 —<D----(â) M7 KfePTI llHHIIHffffl ____ i BÎÎÎÏÏÎÎÎM1 3WBBm7
i g —^^— Mflmum [jtftttffitfni i itiüiHitiitti ■■■■m»
—®—<S>— M9S#88ffl nii miuiiHiii muHitiiHiiMQ
Lowest production cost /annual cost for resp.
water supply and sewerage systems Next lowest production cost /annual cost etc.
Quality grade
rzn
1 is best etc .
I II III
development, e.g. on the initiative of the owners’ association. (The system of footpaths should of course be decided upon at the planning stage and should be illustrated on the building plan.)
In view of the considerable costs in
volved in road construction when devel
oping land for production of holiday houses, we should always investigate the possibilities of extending the road net
work stage by stage, thus providing a gradual rise in standard.
Water and sewerage systems
Certain savings can also be made in the field of water supply and sewerage sys
tems by means of gradual improvements in the standard and by facilitating do-it- yourself activity. One might, for exam
ple, accept a lower standard as regards water supply during the construction period. As regards sewage disposal, se
parate sewerage systems may also help to reduce costs in that a large amount of the work can be carried out by the plot owners themselves.
On weighing up all the factors involved (cost, comfort, environmental effects, function etc.) the alternative entailing a common water supply combined with separate sewerage systems would at pre
sent seem to be the best, if the natural conditions are suitable, in particular in view of the interest in water conservancy and the scope for do-it-yourself activity.
This alternative should therefore nor
mally be regarded as alternative No 1 when planning holiday developments — in particular in the case of groups of mo
derate size.
Size of groups
This material supports the assumption that units of development exceeding 100 plots cannot be justified purely for reasons of economy. In certain special cases, however, reasons may exist for choosing a larger number of plots; e.g. in order to obtain a better basis for taking steps to preserve the natural surround
ings, in cases where complicated pro
cesses of water purification are necessa
ry or where a long access road must be constructed to the development.
Smaller areas of development contain
ing 20—30 plots entail somewhat high
er costs per plot. In such cases, however, there is better scope for utilizing exist
ing private roads, wells and so on, meaning that the costs can occasionally be substantially reduced. A group of this size also appears to correspond to the preferences of many.
Suitably located and planned, small groups of 5—10 holiday houses are an interesting alternative to other forms of development, both as regards the wishes of consumers, costs and environmental effects. This type of development is of special interest for the peripheral parts of the country where land is in good supply and the demand more uncertain. This group size requires some form of indivi
dual sewage disposal. The groups of de
velopment must, however, be located near to existing roads and preferably near to existing sources of water supply.
This alternative has the economic ad
vantage of permitting gradual expansion, if the groups are rendered relatively independent of one another. A further advantage is that this provides an out
let for the plot owners’ interest in do- it-yourself activity. The disadvantages of a lower standard of service and fe
wer common amenities would seem — according to the previous studies of holi
day houses conducted by the Depart
ment of Real Estate Planning — in most cases to be compensated for by the ad
vantages of having a more peaceful en
vironment and closer contact with the natural surroundings.
Large or small development units?
Dense holiday development or develop
ment in small groups? Large or small plots? High or low standard of modern comforts? Obviously, such questions cannot be answered categorically. Differ
ent fields of interest and bases of eva
luation and differences in economic background leave ample room for differ
entiated solutions. It is, however, clear that the aspect of cost must be accorded greater significance than has been the case to date in planning holiday develop
ments.
UTGIVARE: STATENS INSTITUT FÖR BYGGNADSFORSKNING
Rapport R2:1972
FRITIDSBEBYGGELSE - MODELLKALKYLER OCH KOSTNADSANALYSER
HOLIDAY HOUSES - MODEL ESTIMATES AND ANALYSES OF COSTS
av Gunnar Ericsson
Denna rapport avser anslag Bs 275 från Statens råd för bygg
nadsforskning till prof. Gerhard Larsson, institutionen för fastighetsteknik, KTH.
Försäljningsintäkterna tillfaller fonden för byggnadsforskning.
Statens institut för byggnadsforskning, Stockholm ISBN 91-540-2002-6
FÖRORD
Föreliggande arbete har utförts inom institutionen för fastig
hetsteknik vid Tekniska Högskolan i Stockholm.
Arbetet ingår som ett led i institutionens forskningsuppgift be
titlad "Kostnader och funktionsduglighet vid olika typer av fri
tidsbebyggelse", vilken finansierats av Statens råd för bygg
nadsforskning (forskningsanslag nr Bs 275). För det nu fram
lagda arbetet har också medel erhållits från anslaget till
"Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksam
het".
I ett tidigare meddelande från institutionen för fastighetsteknik - meddelande 4:6 - har de fritidsboendes erfarenheter från den detaljplanelagda fritidsbebyggelsen belysts ur skilda syn
vinklar. En liknande undersökning av boende i spridd fritids
bebyggelse har publicerats i institutionens meddelande 4:8.
Dessa undersökningar kompletteras nu med kostnadskalkyler jämte kvalitetsbedömningar av mera principiell natur. Före
liggande arbete, vilket ingår som meddelande 4:9 i institu
tionens serie, redovisar en metod att via modellstudier bely
sa skillnader i kostnadshänseende mellan fritidsbebyggelse av olika standard, tomtantal, tomtstorlek m m. Utöver kostnads- studien sker även en klassificering av olika alternativs för- och nackdelar i skilda avseenden.
Arbetet har utförts som en enmansutredning med täta samråd utanför högskolan. Det har varit en medveten strävan från min sida att på detta sätt kontinuerligt hålla kontakten med praktiskt verksamma personer.
Till de firmor och enskilda personer, som bidragit med upp
gifter av skilda slag, ber jag få framföra mitt tack. Ett sär
skilt tack vill jag rikta till dem inom sektionen för lantmäteri vid Tekniska Högskolan i Stockholm, som på olika sätt biträtt mig i arbetet.
Gävle i oktober 1971 Gunnar Ericsson
INNEHÅLL
ENGELSKA FIGURTEXTER (CAPTION) 7
DEL I. PLANERING FÖR FRITIDSBEBYGGELSE 9 1 FRITIDSBEBYGGELSENS UTVECKLING 11
1. 1 Historik i 1
1.2 Den detaljplanelagda fritidsbebyggelsen 17
1.3 Aktuella tendenser 18
2 UNDERSÖKNINGENS SYFTE OCH
UPPLÄGGNING 21
3 VÄGAN LÄGGNINGAR FÖR FRITIDS
BEBYGGELSE 22
3. 1 Trafiknätets uppbyggnad 22
3.2 Vägarnas utformning 28
3. 3 Planeringsprinciper 29
3.4 Valda trafikmodeller 29
4 SANITÄRA ANLÄGGNINGAR FÖR
FRITIDSBEBYGGELSE 31
4. 1 Råd och anvisningar 32
4. 2 Konsumentreaktioner 33
4. 3 Tekniska lösningar mm 35
4. 3. 1 Klosetter 35
4. 3. 2 Vattenförsörjning 36
4.3.3 Avlopp 38
4.3.4 Kostnadsbesparande åtgärder 41
4.4 Valda va-alternativ 42
5 BEBYGGELSE, TYP OCH TÄTHET 44
5. 1 För- och nackdelar vid olika
bebyggelsestruktur 44
5.1.1 Landskapsvård 44
5. 1. 2 Markkonkurrens 45
5.1.3 Service 46
5. 1.4 Teknisk standard 46
5.1.5 Organisation 47
5.1.6 Boendesynpunkter 48
5. 2 Konsumentundersökningar 48 5.3 Fritidsbebyggelseområdenas framtida
storlek 49
6 VISSA ÖVRIGA PLANERINGSPRINCIPER 51 6. 1 Lokalisering av tätare fritidsbebyggelse 51 6. 2 Detaljplanens utformning 51 6.2. 1 Bebyggelsens utformning och
lokalisering 51
6. 2. 2 Utnyttjandegraden 52
6. 2. 3 Grönområdenas beskaffenhet och
utformning 52
7 PLANEKONOMI OCH EXPLOA TERINGS-
KOSTNADER 54
7. 1 Planekonomi 54
7.2 Exploateringskostnader 54
DEL II.MODELLSTUDIER AV FRITIDS
BEBYGGELSE 57
8 TIDIGARE UTFÖRDA MODELLSTUDIER 58 8. i Eskilstunabygden Regionplan 58
8. 2 Friluftslivet i Sverige 60
8. 3 Stockholmstraktens regionplaneskiss 61 8.4 Andra modell- och kostnads studier
av fritidsbebyggelse 63
8.5 Jämförelse med Scape:s beräknings
metod 63
9 MODELLSTUDIENS FÖRUTSÄTTNINGAR 66 9. 1 Modeller i föreliggande arbete 66 9. 2 Förutsättningar beträffande kalkyl
områdets läge och markbeskaffenhet 66 9. 3 Beskrivning av ingående parametrar 68
9. 3. 1 Trafiksystem 68
9. 3. 2 Tomtbredd 68
9. 3. 3 Tomtantal 70
9.3.4 Terrängens brutenhet 70
9. 3. 5 Avstånd till fast berg 71
9. 3. 6 Va-alternativ 74
9.3.7 Räntefot 75
9.4 Antal kombinationer 75
10 KVALITETSBEDÖMNING AV TRAFIK-
OCH VA-LÖSNINGAR 77
10.1 Trafiklösningens bekvämlighet 77 10.2 Trafiklösningens säkerhet 78 10.3 Va-lösningens bekvämlighet 78
10.4 Va-lösningens funktion 78
10. 5 Va-lösningens miljöpåverkan 78
11 KOSTNADSBERÄKNING 80
11.1 Kostnadsberäkning i detta arbete 80
11.2 Kostnadselement 80
11.3 Kvantiteter 81
11.4 Korrektioner 82
11.5 Enhetspriser 82
11.6 Anläggningskostnader 84
11.7 Årskostnader 84
11.8 Beräkningsmetodik 85
12 RESULTAT AV KOSTNADSBERÄKNINGEN 86 12. 1 Princip för redovisningen 86
12.2 Tolkning av resultaten 86
12.3 Analys, anläggningskostnader 87 12.3. 1 Trafiksystem - mittmatning och
sidomatning 90
12. 3. 2 Tomtbredd - 16 m, 30 m och 40 m 90 12.3.3 Tomtantal - 48 st, 96 st och 192 st 91
12. 3. 4 Ya-lösning - VA 1, VA 2, VA 3 och VA 4 92 12. 3. 5 Anläggningskostnadernas förändring vid
olika terrängtyper 92
12. 3. 6 Sammanfattning 94
12. 4 Analys, årskostnader 94
12.4. 1 Årskostnader vid räntefoten 6 % 94 12.4. 2 Årskostnadernas förändring vid
räntefoten 9 % 95
13 SAMMANVÄGNING AV KOSTNADER
OCH KVALITET 96
14 VISSA KOMPLETTERANDE MODELL
STUDIER 99
14. 1 Modeller med 24 tomter 99
14. 2 Modell med 4 tomter 102
14. 3 Jämförelse mellan två alternativ för
koncentrerad fritidsbebyggelse 104
15 SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER 106
15. 1 V ägsystem 106
15. 2 Va - system 107
15. 3 Bebygg else sy stem 108
15. 4 Slutord 110
REFERENSER 111
BILAGOR 115
BIL 1 Modeller 116
BIL 2 Bestämning av tillägg till
modellernas teoretiska mått 118 BIL 3 Principer för ledningsdragning m m 122 BIL 4 Dimensionering av vissa anläggningar 126 BIL 5 Enhetspriser för väganläggningar 128 BIL 6 Enhetspriser för va-ledningar 129 BIL 7 Enhetspriser för diverse va
anläggningar 134
BIL 8 Årskostnader 139
BIL 9 Exempel på datalista 144
BIL 10 Sammanfattande diagram över kost-
nader samt kvalitetsbedömning 145
■BIL 11 Sammanställning över anläggnings
kostnadernas indexhöjning vid över-
gang till svarare terräng 152
ENGELSKA FIGURTEXTER CAPTIONS
FIG 1
FIG 2.
FIG 3.
FIG 4.
FIG 5.
FIG 6.
FIG 7.
FIG 8.
FIG 9.
FIG 10
"Summer residence in the country by M. Isaeus"
Drawings of the elevation, a section through the building and the plans. (Extract from Teknisk Tidskrift 1880. )
Photograph by courtesy of the Nordic Museum.
Summer residence in the Stockholm archipelago.
Photograph dating from 1890/s by courtesy of the Nordic Museum.
"Summer visitors move from Dalarö".
Photograph from 1902 by courtesy of the Nordic Museum.
Draft plan for parcelling out the southern and western parts of the island of Mjölkö in the Parish
of Österåker in the County of Stockholm. The plan was drawn up and approved in 1928. On the right an extract from the specification accompanying the draft.
Draft plan for parcelling out of the nothern part of the island of Mjölkö. The plan was drawn up and approved in 1929.
Real estate on the island of Mjölkö in 1971. Extract from updated real-estate map No. 10899 (economic map 101 Stockholm 9j, Mjölkön).
Examples of traffic models showing different degrees of traffic segregation.( Extract from the publication
"Detaljplanering för fritidsbebyggelse" 1967:2 issued by the National Swedish Board of Public Building.) Basic principles for directing of traffic.
Requirements regarding standard in holiday houses.
Families resident in towns with more than 10, 000 inhabitants. Respective percentages of households considering certain equipment to be necessary or desirable. (Extract from Friluftslivet i Sverige, del I, SOU 1964:47.)
. Distribution of answers to the question: "If on the ba
sis of your present experience you were to buy a ho
liday house today, which of the following alternatives would you choose ? "(Extracts from Bulletins 4:6 and 4:8 issued by the Department of Real Estate Planning at the Royal Institute Technology in Stockholm.)
8
FIG il. Rough sketch of comprehensive development plan for an area of shore with holiday house development, plus rough sketch of groupings of the houses. (Extract from the regional plan for the Eskilstuna district,
1964.)
FIG 12. Layout of blocks containing plots of different widths.
FIG 13. Rough sketch showing adaptation of the theoretical model to the topography with the aid of correction factors.
FIG 14. Theoretical longitudinal sections with bedrock at mean depths of 50 cm an 150 cm.
FIG 15. Models showing 24 plots. The detailed layout of the blocks is shown in FIG 12.
FIG 16. Model showing 4 plots.
FIG 17. Two types of blocks with plot widths of 16 m.
DEL I. PLANERING FÖR
FRITIDSBEBYGGELSE
10
FIG i. "Sommarvilla på landet af Lektor M. Isaeus
Vid Kragenäs och St Bredvik å Lidingö är nyligen efter ritningar af Lektor M Isaeus uppförd en liten, häradshövding G B Holm tillhörig, nätt sommar- villa, af hvilken vi . . . återgifva fasad, genomskärning och planer. " (Ur
Teknisk Tidskrift 1880.) /Foto Nordiska museet/
i FRITIDSBEBYGGELSENS UTVECKLING
1. 1 Historik
Dubbel bosättning för nöjesbruk har under tiden fram till 1930- talet som regel varit förbehållen de välsituerade i samhället.
Denna form av tillfällig bosättning har under alla tider haft sin fasta pol i stads samhället - det är tätorternas befolkning som
sökt den avkoppling och omväxling som vistelse i eget fritids
hus på landet innebär.
Redan på 1600-talet anlade adelsmän och förmögnare borgare sommarhus i de större städernas omedelbara utkanter. Det rörde sig vid denna tid om mycket korta flyttningar. Mest kän
da är landerierna utanför Göteborg samt den gårdsbebyggelse, som uppstod på de stockholmska malmarna (Forsstrand, 1919).
På såväl landerier som malmgårdar förekom viss livsmedels
produktion och de kan därför sägas vara storskaliga föregång
are till dagens koloniträdgårdar. Städernas adelsfamiljer sva
rade även för en annan och mera exklusiv form av dubbel bo
sättning i det att man flyttade ut till sina gods under den varm
are årstiden (Hedenstierna, 1967).
Under 1700-talet och 1800-talets första hälft tillkom bebyggel
se i mindre omfattning på öar och uddar samt på andra attrak
tiva strandområden i närheten av framförallt Stockholm och Göteborg. Resorna företogs vanligen med segelslupar eller roddbåtar, vilket bestämde rörelsefältens utsträckning (Ljung
dahl, 1938; Mohlund, Nyquist, Petersson & Ridal, 1962).
I och med att reguljära ångbåtsförbindelser upprättades vid mitten av 1800-talet skapades förutsättningar för bebyggelse på längre avstånd från helår sbostaden. Runt ångbåtarnas till - läggsplatser uppfördes hus, som fick sin huvudsakliga använd
ning sommartid (Ljungdahl, 1938). Tomterna var mestadels rejält tilltagna och priserna för dessa markbitar var förhållan
devis låga även efter den tidens mått. Bebyggelsen lokalisera
des till stränderna, kanske främst därför att man ville förlägga husen till goda utsiktslägen. En del av dessa villor brukar
stundtals benämnas "grosshandlarvillor" efter den tidens mer
kantila överklass. Utmärkande för dessa träslott i två eller flera plan är de stora ofta inglasade verandorna samt de rika utsirningarna i snickeriet (Ljungdahl, 1938).
Kurortsepoken, som inleddes i början av 1800-talet, domine
rades till en början av gäster tillhörande societeten. Så små
ningom ändrade kurorterna funktion och fick en starkare in
riktning mot badliv. Med ångbåtar transporterades badgäster
na till orter som Marstrand och Lysekil på västkusten samt Furusund och Dalarö i Stockholms skärgård. I anslutning till badorterna byggdes efter hand villor, som ofta ägdes eller hyr
des av personer som tidigare besökt pensionat i området (Nordström & Mårtensson, 1966).
Friluftsbad enligt dagens mening blev vanligt först vid sekel
skiftet. Vid tiden för första världskrigets utbrott började t ex de välbelägna och attraktiva strandområdena vid Hallands-
FIG 2. Sommarvilla i Stockholms skärgård, foto från 1890-talet.
/Foto Nordiska museet/
i
FIG 3. "Sommargästerna flytta från Dalarö", foto 1902.
/Foto Nordiska museet/
kusten utnyttjas för friluftsliv och rekreation. Idag riksbekan
ta områden som Tylösand och Mellbystrand var ursprungligen sommarvisten främst för de förmögnare familjerna i de när
belägna städerna Halmstad och Laholm. I takt med kommuni
kationernas utveckling och det stegrade behovet av friluftsliv blev så småningom större delen av Hallandskusten av intresse för merparten av landets fritidsmänniskor (Jönsson Palm
kvist, 1968).
Utvecklingen av järnvägskommunikationerna kom att indirekt påverka sommarstugebebyggelsen i vissa regioner. Så fick t ex Siljansområdet järnvägsförbindelse med Falun vid 1800- talets slut och detta fick avgörande betydelse för hotell- och pensionatsturismen därstädes (Aldskogius, 1968). Gästerna fick de kontakter med omgivningen som var nödvändiga för
sommarbosättning i egen stuga.
Hela pensionatsrörelsen, som inleddes vid sekelskiftet, blev en viktig lokaliserande faktor för stugbebyggelsen. Under 1800- talets senare decennier lokaliserades således sommar stugebe - byggeisen kring de kommunikationsleder, som utgick från de större städerna samt kring vissa välbelägna bad- och turist
orter.
En del av egnahemsrörelsens idéer avspeglas i sommarstuge
bebyggelsen från 1900-talets början; husen var av enklare typ och tomterna bidrog ofta till livsmedelsförsörjningen (Ljung
dahl, 1938). Här bör också nämnas en liknande form av dubbel bosättning, som daterar sig från samma tid - kolonistugerörel- sen. Koloniträdgårdarna bidrog även de till försörjningen och gav samtidigt rekreationsmöjligheter för den ekonomiskt sva
gare delen av stadsbefolkningen.
En annan form av dubbel bosättning, som än i dag praktiseras i vissa trakter, började tillämpas i Stockholms skärgård och på västkusten runt sekelskiftet. Under några korta sommar
månader övergav den bofasta befolkningen sina ordinarie bo
städer till förmån för "sommargästerna" och flyttade ut i brygghuset eller upp på löftet.
Gemensamt för de tidigaste bebyggelseformerna var den star
ka anknytningen till sommarbruk samt avsaknaden av plan
mässighet vid utbyggnaden. Den okontrollerade bebyggelsen ansågs emellertid efter hand olämplig och från slutet av 1920- talet krävdes avstyckning splaner då det gällde större tomtom
råden. Karakteristiskt för planlagstiftningen före 1947 var om
tanken om den enskilde markägaren. Avstyckning splanen blev närmast ett instrument med vars hjälp markägaren kunde upp
nå ett effektivt markutnyttjande. Åtskilliga exempel finns på planer där andelen tomtmark inom planområdet uppgår till över 80 %. I FIG 4 och 5 visas exempel på avstyckningsplaner från 1920-talet med intensivt utnyttjande av mark och stränder.
Avstyckningsplaner förekom dock endast i jämförelsevis be
gränsad omfattning - fortfarande tillkom merparten av bebygg
elsen "spontant", eller rättare sagt: styrd av markägarens vil
ja att upplåta eller avhända sig eftersökt tomtmark.
14
éCtoAtn. ■CÿJL# _ À:/ÿÿn/L-
FÔPÔLAGJ1LL V
rJiyCKNlNGSPLAn
MJÔLKÔ
ÅA,"i »
C'a pi /or j {ycÀn/ngapta- T/opnoorh
ôppno ploé-icr Schema Jor dopoadne/s Créas Jor /omŸp/a/i
MAP G PE TEL UND
dSJTUÂKEB-S SOCKEN OCH STOCKHOLMS LAN
FIG 4.
Förslag till avstyck- ningsplan för södra och västra delarna av ön Mjölkö i Österåkers socken, Stockholms län.
Planen upprättad och godkänd år 1928. Till höger ett utdrag ur plan
förslagets beskrivning.
"Mjölkö är beläget c:a 1 kilometer från fastlandet och c:a 7 kilometer nordost om Vaxholm samt innehåller i areal c:a 60 hektar. Ön står medelst reguliära ångbåtsturer i förbin
delse med Stockholm.
Sydvästra delen av ön är avsedd att styckas till tomtplat
ser under det att nordöstra delen skall utgöra en jordbruks
fastighet, Mjölkö gård.
Området är endast avsett för sommarbostäder.
Tomtplatserna komma icke att innehålla mindre areal än 1500 kvadratmeter.
Södra udden har reserverats för allmänt ändamål och finnes a densamma strand lämplig för bad. I öns inre del har ävenle
des ett område, bevuxet med gles lövskog reserverats för all
mänt bruk.
Att utlägga nagot större område till park har icke ansetts behövligt.
ön är starkt kuperad samt bevuxen med löv- och barrskog.
Ledningar för vatten och avlopp äro icke avsedda att anläggas. "
15
MjöViim I' under MargretehincL i»h Österåkers socken, och
Stockholms han, iijywrittnd. &r 1929 OV Pile Lagergren, or företedd harta.rätt kopierad, betygar
l/./././l åppna. plainer
*---LvJnmgsrOcbun g
befintliga, byggnader
FIG 5. Förslag till avstyckningsplan för norra delen av ön Mjölkö.
Planen upprättad och godkänd år 1929.
Trots det mycket intensiva utnyttjandet av mark och strän
der, som blev följden av 1928 års plan, gick man vidare med denna renodlade strandplan år 192 9. I och med detta återstod endast några få remsor fri strand.
FIG 6.
Fastighetsindelningen år 1971 på ön Mjölkö. Utdrag ur den à - jourhållna fastighetskartan nr 10899 (ekonomiska kartan
101 Stockholm 9j Mjölkön).
Särtryck ur Ekonomiska kartan från Rikets allmänna kartverk. Publiceringstillstånd nr 672, Svenska Reproduktions AB SR A, Fack, 162 10 Vällingby 1. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Rikets allmänna kartverk 1972.01.26.
Ett stegrat intresse för friluftsliv och fritidsbebyggelse upp
stod under 1930-talet. Förklaringen härtill kan sökas i förhål
landen som den allmänna välståndsutvecklingen, den förkorta
de arbetstiden, den tilltagande urbaniseringen och utvecklingen på kommunikationsteknikens område. Även arbetare och lägre tjänstemän fick nu ekonomiska förutsättningar att efterfråga enklare sportstugor eller att hyra in sig som sommargäster.
Husen från denna tid inrymmer många av funktionalismens idéer; de byggdes i regel i ett plan, hade enkla fönster och flacka tak och omfattade vanligen endast ett rum med sovalkov
samt kök (Ljungdahl, 1938). Flertalet fritidsbyggare började nu söka tomter längre bort från tätorterna men med nära till
gång till vildmarksnatur.
På 1930-talet övertog busstrafiken den formande effekt, som ångbåts linjerna tidigare haft på sommarbebyggelsens utbred- ningsmönster. Genom båtsportens och badlivets utveckling blev trycket mot stränderna allt kraftigare, samtidigt som priserna för dessa begärliga marker sköt i höjden.
Under mellankrigsåren inleddes den rationalisering inom fiske- ri- och jordbruksnäringen som sedan dess pågått. Åtskilliga torp och fiskarboställen har övergått i fritidsfolkets ägo,
främst inom västkustens fiskelägen och skärgårdens jordbruks- byar (Larsson, 1965).
Den växande efterfrågan på sommarstugor, som kunde märkas under 1930-talet, stegrades ytterligare efter krigsårens natur
liga avmattning. Motorismens snabba utveckling efter kriget förbättrade inte bara resmöjligheterna utan skapade också ett behov av resmål för bilutflykten. Genom motorismen åstad
koms förutsättningar för ett mera utbrett och rörligt frilufts
liv (Fritidsbebyggelsen - några synpunkter, 1962). Den ohäm
made sommarbebyggelsens nackdelar blev nu uppenbara: sam
tidigt som allemansrätten fick vidgad social betydelse restes hinder mot dess utövande. Genom byggnadslagens tillkomst
1947 ersattes avstyckningsplaneinstitutet med byggnadsplane- institutet, som fick byggnads reglerande verkan. Befogenheten att avgöra var och när tätbebyggelse skulle få komma till stånd lades därmed i samhällets hand. Möjligheterna att reglera gles
bebyggelsen - speciellt vid stränderna - var dock inte till
fyllest, varför särskilda bestämmelser speciellt avpassade för strandförhållandena trädde i kraft 1952. Härigenom fick det allmänna rätt att för de värdefullare stränderna intill 300 me
ter från stranden förhindra all bebyggelse, som ej erfordrades för jord- och skogsbrukets behov - dock mot viss ersättnings
skyldighet. Under 50- och början av 60-talet kom strandlags- förordnanden att omfatta allt större områden. Samtidigt med
förde det växande trycket från fritidsbyggarnas sida liksom risken för alltför stora ersättningskrav att dispenser från för
buden lämnades i betydande utsträckning.
Strandlagen var ett uttryck för den betydelse man tillmätte det rörliga friluftslivet. Vikten av att bevara fria och attraktiva områden för allmänhetens behov framstod allt klarare och blev ett av ledmotiven i 1964 års naturvårdslag, i vilken även strand- lagen inarbetades.
Det var först under efterkrigstiden som detaljplaneläggningen för fritidsbebyggelse började ägnas ett mer allmänt intresse.
Här kan erinras om det pionjärarbete som utfördes vid läns
arkitektkontoret i Hallands län under 1950-talet (Fritidsbe- byggelsen vid Hallandskusten, 1961). Senare studier av bety
delse har utförts av 1962 års fritidsutredning, byggnadssty
relsen, lantmäteristyrelsen, Statens planverk, Statens insti
tut för byggnadsforskning samt olika högskoleinstitutioner - främst institutionerna för fastighetsteknik (KTH) och stads
byggnad (CTH och KTH).
1.2 Den detaljplanelagda fritidsbebyggelsen
I meddelande 4:6 från institutionen för fastighetsteknik (Larsson, 1969) gjordes en sammanställning av resultaten från olika undersökningar rörande den detaljplanelagda fritids
bebyggelsen - i huvudsak sådana områden som färdigställts under 50- och 60-talen. Här lämnas ett sammandrag av resul
taten:
Detaljplaneområdena är i regel relativt små med medianvär
den omkring 20-25 tomter. Frånsett inom storstadsregionerna har utbyggnad i regel skett genom tillfällighetsexploatörer.
Den genomsnittliga anläggnings standarden har varit relativt låg med vägar av ganska enkel standard och vattenförsörjning främst baserad på brunnar (privata eller gemensamma) eller gemensam brunn och sommarvattenledning till tappställe. Av
lopp, i den mån sådant förekommit, har vanligen ordnats på den egna tomten genom någon enklare form av infiltrationsan- läggning. Av övriga anläggningar har i allmänhet något slag av badplats och båtbrygga ordnats, medan frekvensen av för
ströelseanordningar såsom boll- och lekplaner varit låg. Även servicestandarden är låg i genomsnitt - en naturlig följd av att det normalt rör sig om små områden. Affär, kiosk och sär
skild samlingslokal inom området är sålunda sällsynta.
Självklart finns betydande variationer. Vid den yrkesmässigt bedrivna exploateringen är standarden normalt högre och ser
vicen något rikligare.
Bebyggelsetyper, tomtstorlekar o d visar en benägenhet att följa ett likartat mönster, dock med vissa karakteristiska skillnader mellan de olika regionerna. I exempelvis Stock
holms län har det stora flertalet fritidstomtplatser arealer på 2000-3000 m^, medan tomtstorlekar om ca 1000 m^ är vanligt förekommande i Hallands län. Även vad beträffar exploate
ringsgraden har utvecklingen varit olika inom skilda landsän
dar. Exploateringsgrader på ca 50 % är vanliga i Sydsverige samt på västkusten - i Stockholms län dock betydligt lägre.
Den exploateringsgrad, som ansetts acceptabel från planmyn
digheternas sida, har under senare år i regel visat en sjunkan
de tendens. En förklaring till dessa regionala olikheter kan vara skilda lokala betingelser. I många fall torde det dock rö
ra sig om en tillfälligt utbildad praxis inom olika län.
18 Institutionens för fastighetsteknik undersökningar visar således
att man kan tala om en "traditionell" typ av tätbebyggelse, till vilken den helt övervägande delen planområden inom en viss fritidsbebyggelseregion hör. Dessa regionala olikheter bekräf
tas också i den undersökning av planegenskaper m m som ut
förts vid Statens institut för byggnadsforskning (Floderus, 1970).
I undersökningen ingår flertalet av de byggnadsplaner för fri
tidsbebyggelse som fastställts år 1967.
Enligt institutets undersökningar varierar det genomsnittliga antalet tomter inom planområdena starkt mellan olika regioner.
Vid södra västkusten är medianvärdet 60 tomter per planom
råde, i Mälar-Hjälmarregionen drygt 40 tomter per planom
råde och i Norrlands inland ca 15 tomter per planområde.
När det gäller tomtstorleken bekräftas tendenserna från tidi
gare undersökningar: små tomter är vanligt förekommande i planområdena på Öland - Gotland och på södra västkusten, medan planområdena i Stockholmstrakten har betydligt större tomter.
Som genomsnitt för ett planområdes utnyttjandegrad anges mellan 2 och 2 1/2 tomt per hektar mark innanför plangränsen.
Stora variationer förekommer dock i materialet, från ca 1 till 7 tomter per hektar. I vissa planområden förklaras de mycket små friytorna av att huvuddelen av friarealen ligger utanför plangränsen (ingår t ex som del i ett strandskyddsområde).
Antalet gemensamhetsanläggningar ökar med ökande tomtan
tal. Särskilt markant är ökningen i planområden med ca 100 tomter eller fler.
Även den bebyggelsefria strandzonens bredd ökar med antalet tomter inom planområdet. I planområden med upp till 50 tom
ter ligger två tredjedelar av tomterna inom 200-metersgrän- sen. I större planområden sjunker samma andel till ungefär en tredjedel.
Endast ca 1 plan av 15 uppvisar en konsekvent trafiksepare
ring. Trafiksystemet utgörs därvid vanligen av korta säckvä
gar, vilka har direkt förbindelse med gångstråk på parkmark.
En mindre vanlig metod är att parkeringen förläggs utanför byggnadskvarteren och med farbara gångvägar ledande in i kvarteren.
1. 3 Aktuella tendenser
Till de viktigare förändringar som skett inom fritidsbebyggel
sesektorn under senare år hör stegringen av standarden såväl med avseende på själva fritidsbebyggelsen som dess komple
ment i form av gemensamma anläggningar. Fritidshusen har i ökad omfattning byggts vinterbonade, utrustats med elektrici
tet och effektiva uppvärmningsanordningar samt försetts med vatten och avlopp i någon form.
Samtidigt som den genomsnittliga tekniska standarden har sti
git har kostnaderna per tomt skjutit i höjden. Men kostnads steg-
ringarna är inte bara en följd av den ökade tekniska standar
den. Framförallt följande faktorer bör också nämnas: det öka
de kravet på förundersökningar i samband med detaljplane
ringen, sänkningen av exploateringsgraden samt det höga rän
teläget i förening med den allt mer komplicerade behandlingen av planärendena. Det senare har oftast verkat fördröjande och på så sätt stegrat priset för den färdiga tomten; räntekostna
derna har ibland uppgått till avsevärda belopp.
Kostnads stegringar får inte bara privatekonomi ska utan också samhällsekonomiska konsekvenser. Det kan t ex ifrågasättas om samhället skall medverka till en högklassig fritidsbosätt
ning så länge inte det permanenta bostadsbehovet har tillgodo- setts. Frågeställningen skärps genom att den högre standar
den - speciellt när det gäller vatten och avlopp - medför faror från miljösynpunkt, om inte samtidigt stor vikt läggs vid ut
förandet av va-anläggningarna samt dessas skötsel och drift (Brink, 1970).
Konkurrensen mellan olika markanvändningsalternativ har ökat genom de tendenser som under senare år framträtt be
träffande bebyggelseutvecklingen. I synnerhet i vissa tätorts - regioner har konkurrensen om marken stegrats genom större markbehov för permanentbostäder och övriga stadsbaserade funktioner samt genom att allt större hänsyn tagits till det rörliga friluftslivets behov. Som ett uttryck för nämnda strä
van att i första hand tillgodose det rörliga friluftslivets och naturvårdens intressen kan ses de översiktliga planer av fred- ningskaraktär, som framlagts under 1960-talet.
Den successiva omvandling av fritidsbebyggelse till helårsbe- byggelse som äger rum inom de större tätorternas närzoner har blivit ett allt större problem under senare år. Tidigare var omvandlingen uteslutande ett storstadsproblem, men nu
mera har allt fler av de expansiva tätorterna ställts inför des
sa frågor. Hittills gjorda erfarenheter visar att omvandlingen är både tidsödande och kostnadskrävande. Erfarenheterna vi
sar också att resultatet av omvandlingen många gånger blir mindre tillfredsställande från allmänna plan- och miljösyn
punkter.
Inom vissa län har märkts ett ökat intresse för glesbebyggel- setomter på den senaste tiden. Starka kostnads stegringar hos den detaljplanelagda fritidsbebyggelsen bidrar givetvis till att efterfrågan på detta sätt mera inriktas mot de billigare gles- bebyggelsetomterna.
Ett särskilt problem vid dagens planering av fritidsbebyggelse utgör den oreglerade glesbebyggelsen. Svårigheterna att be
mästra denna har framhållits i olika sammanhang, bl a av lantmäteristyrelsen, naturvårdsverket och planverket i en ge
mensam skrivelse till Kungl Maj:t år 1970.
Våren 1971 avgav Kungl Maj:t en proposition till riksdagen med förslag till ändring i byggnadslagen, byggnadsstadgan och naturvårdslagen för minskande av olägenheterna med den oreglerade glesbebyggelsen (Kungl Majrts proposition nr 118 år 1971). Ändringarna godkändes av riksdagen hös
ten 1971 och trädde i kraft 1. 1. 1972.
