• No results found

Hitta ditt framgångsrecept

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hitta ditt framgångsrecept"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

12

Arvensis 06 • 2016

Hitta ditt framgångsrecept

I tider som generellt präglas av sämre lön- samhet fi nns det fortfarande företagare som presterar bra. Om vi tar del av de siff- ror vi har, kanske vi kan se vägen mot framgång?

I denna artikel väljer vi att fokusera på höstvete och genomsnittsgårdens höstve- tekalkyl som grund för att se hur de mest lönsamma gårdarna urskiljer sig. Siffrorna är baserade på 15 utvalda och jämförbara konventionella gårdar i Skåne som alla deltagit i Hushållningssällskapets ekonomi- tjänst ”Lönsam Gröda” under 2015.

Bättre eller sämre än snittet

De 15 studerade gårdarna odlade i fjol i genomsnitt 108 hektar höstvete och tog en skörd på 8,8 ton per hektar. Resultatet uppgick i snitt till +1 900 kronor per hek- tar före EU-stöd, arrende och företagsge- mensamma kostnader (TB 2), se tabellen.

När vi tittar på de enskilda kalkylerna är skillnaden mellan den mest lönsamma vetekalkylen och den minst lönsamma hela 7 300 kronor per hektar. Det innebär på årsbasis en skillnad på 790 000 kronor för snittgårdens höstveteareal. Det är pengar som är värda att diskutera och undersöka närmare. Hur de 15 gårdarnas höstvetekal- kyl skiljde sig från snittgårdens kan stude- ras i diagrammet.

Hög skörd och bra pris sällsynt

Gårdens skördeintäkter påverkas av både

skördenivå och avsalupris. Fyra av de fem mest lönsamma gårdarna (Gård 11-15) hade tack vare skörden god lönsamhet.

Gård 5 som hade högst skörd hamnade dä- remot på fel sida snittet resultatmässigt.

Dessutom har den mest lönsamma gården en skörd som var sämre än snittet och ser ut att ha tagit första platsen genom andra faktorer.

Avsalupriset för höstvetet varierade mellan ca 1,30 till 1,60 kronor. Två av de fem mest lönsamma gårdarna uppnådde ett bättre avsalupris än genomsnittet medan övriga inte slog snittet. En tydlig kombina- tion av hög skörd och bra pris var sällsynt

och det var bara två av gårdarna som lycka- des med det.

Helheten i maskinparken

Vad som är rätt storlek på maskinparken fi nns det många åsikter om. Tre av de fem mest lönsamma gårdarna har en total ma- skinkostnad som är lägre än snittet medan två har högre maskinkostnad. Det är med andra ord inte helt klart att låga maskin- kostnader är avgörande för att uppnå hög lönsamhet. Däremot har både Gård 3 och Gård 5 så höga maskinkostnader att deras också höga skördenivåer äts upp och resul- taten hamnar under snittet.

Visst undrar vi alla hur de bästa före- tagarna gör för att lyckas med sina re- sultat? Genom att närmare studera 15 gårdars kalkyler får vi en indikation.

Framgång ligger i att lägga energi på det du är duktig på och att inte låta dina svagheter få vara en belastning.

Vägen till framgång. Den tydligaste gemenskapen hos de mest lönsamma gårdarna är att de tar höga skördar med avvägda kostnader för utsäde, gödning och växtskydd.

Areal 108 ha

Skörd 8,8 ton/ha

Avsalupris 1,49 kr/kg

Summa intäkt 13 100 kr/ha

Direkta kostnader (gödning, ut-

säde och växtskydd) 4 230 kr/ha Total maskinkostnad (Arbete, av-

skrivning, ränta, inhyrda körslor, underhåll & diesel)

5 430 kr/ha

Övriga kostnader (Torkning, frakt,

analys & ränta rörelsekap.) 1 540 kr/ha

Summa kostnader 11 200 kr/ha

Resultat före EU-stöd och arrende 1 900 kr/ha I snitt två tusen i TB2. Höstvetekalkylen för 2015 är baserad på 15 utvalda och jämför- bara konventionella gårdar i Skåne.

-6 000 -5 000 -4 000 -3 000 -2 000 -1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

Övriga kost. Maskinkost. Direkta kost. Avsalupris

Skörd Resultat

Genomsnittsgården

De fem mest lönsamma gårdarna kr per hektar

Styrkor

Svagheter

(2)

13 Arvensis 06 • 2016

Hitta ditt framgångsrecept

Det vi ser i vårt arbete med gårdarna är att det viktigaste är att se till helheten och att inte stirra sig blind på dieselåtgång eller timmar per hektar. Därför är den to- tala maskinkostnaden, det vill säga arbete, diesel, underhåll, avskrivning, ränta och inhyrda körslor, ett rättvist mått för lant- bruk med liknande inriktning.

Kostnader efter skördenivå

När skördeintäkt och maskinkostnader av- handlats är det dags att ta en titt på de di-

rekta kostnaderna som består av växtskydd, gödning och utsäde. Nivån för dessa följde någorlunda utsikterna för förväntad skörd.

Strategin för en lantbrukare som förväntar sig 10 ton vete bör medföra högre direkta kostnader per hektar jämfört med den som förväntar sig 8 ton. Fortsätter vi titta på de mest lönsamma gårdarna tog fyra av fem en skörd över genomsnittet medan deras direkta kostnad inte var märkbart högre per hektar jämfört med snittet. De gårdar som har sämre förutsättningar för

hög skörd bör ha låga direkta kostnader per hektar. Dock fi ck gårdarna 1, 4, 8 och 10 lägre skördar samtidigt som de direkta kostnaderna var högre än snittet. Antingen har de alla haft otur med fjolårets skörd eller så har de högre förväntningar på skör- den än vad som är uppnåbart.

Hög skörd och avvägd kostnad

Slutsatsen för vad de mest lönsamma går- darna gjorde 2015 för att lyckas bättre än genomsnittet, i denna sammanställning Text: Axel Lundberg, HIR Skåne

axel.lundberg@hushallningssallskapet.se

-6 000 -5 000 -4 000 -3 000 -2 000 -1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

Övriga kost. Maskinkost.

Direkta kost. Avsalupris

Skörd Resultat

Genomsnittsgården

De fem mest lönsamma gårdarna kr per hektar

Styrkor

Svagheter

Var och ens nycklar för framgång. Hur de 15 gårdarnas höstvetekalkyl skiljde sig från snittgårdens kan studeras i diagrammet. Befi nner sig intäkts- eller kostnadsposten (stapeln) under snittet (svarta linjen vid noll) betyder det att beloppet har haft en negativ inverkan på resultatet jämfört med snittgården. Har däremot gården lägre kostnader eller högre intäkter än snittet befi nner sig stapeln ovanför linjen. Hur resultatet ligger till jämfört med snittgården visar den svarta pricken.

▲▲▲

(3)

14

Arvensis 06 • 2016

med 15 skånska växtodlingsgårdar, får än så länge ses som tendenser. Antalet gårdar är inte tillräckligt för att benämnas som statistik utan meningen är att skapa en dis- kussion.

Den tydligaste gemenskapen hos de mest lönsamma gårdarna är att de tar höga skördar med avvägda kostnader för utsäde, gödning och växtskydd. Om skördenivån beror på bördighet eller prestation kan diskuteras men kostnadssidan påverkas till största del av beslut på gårdsnivå.

Balanserade maskinkostnader

På maskinsidan ser vi inte lika tydliga sig- naler om att låga maskinkostnader är en framgångsfaktor. Det handlar snarare om sunt förnuft så att inte maskinkostnaderna springer iväg och blir en belastning för kal- kylen. Avsaluprisets inverkan på lönsamhet kunde ses på vissa gårdar även om skörde- nivå verkar ha spelat en större roll. Genom att titta på de olika intäkts- och kostnads- posterna var för sig är ”framgångsreceptet”

än så länge lite tvetydigt.

Styrkan ligger i få svagheter

Tittar vi istället på helheten, ser vi att de mest lönsamma gårdarna inte låter sina svagheter vara en belastning för växt-

odlingen. Ett exempel på detta är Gård 14 som har mycket låga maskinkostnader och tar en hög skörd. Gårdens kostnader för utsäde, gödning och växtskydd avviker inte nämnvärt från genomsnittet och deras av- salupris är i nivå med övriga. Det räcker med andra ord att vara riktig bra på något samtidigt som man inte låter en svaghet vara sämre än snittet. Tittar vi på de övriga mest lönsamma gårdarna ser vi att svag- heterna jämfört med genomsnittet, inte är stora.

Uppföljning lönsamt

Det goda resultatet för de mest lönsamma gårdarna verkar handla om det som kan mynna ut i två råd. Det första är att lägga energi på det du är duktig på såsom hög skörd eller att förhandla avsalupris. Det andra är att inte låta dina svagheter få belasta dina framgångar. För att det ska vara möjligt att upptäcka sina svagheter och styrkor är uppföljning ett välbehövligt verktyg för att få ett grepp om helheten. n

Se helheten. På maskinsidan ser vi inga tyd- liga tecken på att låga maskinkostnader är en framgångsfaktor.

Mer information: Lars Kruse Andersen +45 51 24 90 70, Rikard Larsson 070-292 22 28.

ADAMA Northern Europe B.V. | adama.com | Medlem i Svenskt Växtskydd.

Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning. Observera alla varningsfraser och symboler!

Bli av med gräsogräs och spillsäd! Agil® 100 EC är en nyregistrerad eff ektiv herbicid med snabb verkan.

Godkänd i fl er än 25 grödor. Läs mer på adama.com

Nyhet!

Agil ® 100 EC

References

Related documents

Prognosen för de administrationskostnader som belastar anslaget 2017 har höjts med 3 miljoner kronor (0,5 procent) jämfört med den prognos som... Orsaken är främst ett fortsatt

Marknadens mest lönsamma och miljövänliga

Effektiv kommunikation är grunden till ett högt engagemang; det spelar inte så stor roll om du inför en rad dyra förmåner och är världens snällaste chef.  Det kan absolut bidra

Snabbast tillväxt förra året hade Hybris med en tillväxt på 114 procent till 81,5 miljoner kronor.. Tyska Hybris, som främst arbetar mot större e-handlare, har varit mycket synlig

Kantträd (träd avverkade utanför skogsgatan): Ersättning i kr per m3sk för förtidig avverkning och för ökad väntetid på föryngring (30% av markvärdet) vid ett rotvärde av 10

Relevanta i det här sammanhanget är alla verksamheter och insatser som kommunen tillhandahåller inom vård och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning i enlighet

• Bilden visar totala kostnader - ekonomiskt bistånd inom respektive ålderskategori år 2016 och 2015, samt antal månader med utbetalt stöd. • Föregående år ökade kostnaderna

I Mariestad har 62 procent av företagen fått en ökad kreditvärdighet – bäst i länet och 15:e plats i Sverige... Småföretagskonjunkturen har utvecklats positivt över hela