Budgetunderlag 2020-2023
Plan- och byggnadsnämnden
2020
Innehållsförteckning
1 Analys av verksamhetens resultat ... 3
1.1 Bygglov och detaljplaner ... 3
2
Verksamhetsutveckling ... 4
3 Omvärldsanalys ... 5
4 Analys av den egna verksamheten ... 8
5
Grunduppdrag ... 9
5.1 Bygglov och detaljplaner ... 9
6 Agenda 2030 ... 10
7
Personal ... 11
7.1 Analys av personalbehov ... 11
8 Ekonomi ... 12
8.1 Driftbudget 2020-2023 ... 12
8.2 Kommentar driftbudget ... 12
8.3 Effektiviseringsbehov ... 13
8.4 Förteckning statsbidrag ... 13
8.5 Budgetreserv ... 13
8.6 Taxor och avgifter ... 14
Bilagor
Bilaga 1: Förslag på ny PBN Taxa 2020
1 Analys av verksamhetens resultat
Analysen beskriver hur kommunens verksamhet står sig i relation till andra kommuner avseende kvalitet och resurser.
1.1 Bygglov och detaljplaner
Bygg har ett NKI-värde på 52 år 2018 (källa: Företagsklimat enl. ÖJ Insikt - Totalt, NKI www.kolada.se). NKI-gradering: 80 eller högre är Mycket högt, 70 till 80 är Högt, 62 till 69 är Godkänt, 50 till 61 är Lågt, 50 eller lägre är Mycket lågt (källa: https://insikt.origogroup.com/) Mest utvecklingsbehov enligt mätningen finns inom området upplevd effektivitet, vilket
stämmer överens med Byggenhetens självbild år 2018. Utvecklingsinsatser, inom ramen för de tekniska hjälpmedel som finns tillhanda, har genomförts gällande mallar, delegationsordning mm. Detta samt att nya handläggare succesivt kommit in i arbetet under 2019 har medfört förbättringar för handläggningstiden på bygglovsverksamheten.
Situationen är likartad på detaljplanverksamheten. Verksamheten ligger fortfarande efter med gamla ärenden men har börjat öka produktionen i takt med att nya handläggare kommit in i arbetet.
Byggenheten har under flera år nedprioriterat arkivarbete till förmån för andra, mer akuta uppgifter. Nämnden har uppdaterat dokumenthanteringsplanen för att effektivisera på sikt, men är långt ifrån att komma i fas med flera års eftersläp med avslutande av ärenden och digitalisering av äldre pappershandlingar. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en konsekvensbeskrivning samt att fördjupa undersökningen med kostnadsberäkningar.
Förvaltningen upplever att vi har hamnat på efterkälken i digitaliseringsarbetet jämfört med andra kommuner. En rad olika myndigheter ansluter sig till e-tjänster som effektivt förser allmänheten med information och besked. Exempelvis kan du ansöka och följa ditt
bygglovsärende i vissa kommuner.
Regering och riksdag har tagit beslut om att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen, i den processen är planinformationen en kritisk punkt som för närvarande sackar efter. Målet är att hela Sveriges planbestämmelser ska kunna läsas från en gemensam databas på sikt.
2 Verksamhetsutveckling
Rubriken verksamhetsutveckling beskriver behov samt prioriteringar med utgångspunkt från gjord kvalitetsanalys.
Verksamheten har ett stort behov av effektivisering genom digitalisering. Exempel på detta är verksamhetsanpassat ärendehanteringssystem och digitalisering av detaljplaner.
Bygg har ett lågt NKI-värde år 2018 (källa: Företagsklimat enl. ÖJ Insikt - Totalt, NKI www.kolada.se). Att våga ta klivet mot ökad digitalisering möjliggör att förvaltningens personal kan arbeta med mer meningsfulla uppgifter för individ och samhälle. Smidigare
tekniska/digitala system kan exempelvis möjliggöra kortare väntetider, snabbare registreringar och mer rättssäker dokumenthantering. Även upplevelse kan förbättras genom att exempelvis ansluta till e-tjänst och ge möjlighet att individerna enkelt kan ansöka, komplettera, få besked samt själva följa sitt eget ärende i realtid.
En annan del av digitaliseringen som bör prioriteras är detaljplaner. Detta för att effektivisera arbetet internt men framförallt för att förbättra vår service till individ och samhälle.
3 Omvärldsanalys
Omvärldsanalysen beskriver förändringar i omvärlden som kan påverka verksamheten. Det kan bland annat handla om förändringar i brukares behov, förändrad lagstiftning eller nya trender.
Högkonjunkturen i byggsektorn i Sverige förväntas bestå ännu en tid men har passerat toppen. I Göteborg kunde de skönja en avmattning av bygglovsutvecklingen i slutet av 2018, vilket förväntas ge effekter på påbörjade byggnationer under 2019. Denna avmattning
förmodas avspegla sig i hela storregionen runt Göteborg inom budgetperioden, således även i vår kommun. Just nu är dock efterfrågan på fastigheter och då framförallt bostäder stor.
Efterfrågan är störst i de centrala samt nordvästra delarna av kommunen. En av anledningarna till det högre trycket i dessa delarna beror på närheten till Göteborg samt utbyggnaden i
Härryda kommun vid Landvetter flygplats och Landvetter Södra.
En hög efterfrågan på byggnation i Västsverige innebär att entreprenörer och arbetskraft inte kommer att räcka till. Vilket innebär att det kommer vara fortsatt svårt att rekrytera vissa befattningar. Flera rapporter, bland annat från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, problematiserar kring rekryteringsbehovet för kommuner och regioner. SKL för fram möjliga lösningar för att minska behovet av antalet anställda. Att kraftfullt nyttja digitaliseringens möjligheter är en lösning. Att fokusera på grunduppdraget, minska administration och göra tydliga prioriteringar är också viktigt. Den stora utpendlingen från Marks kommun gör att kommunen har en möjlighet i att locka kvar arbetskraften i Mark.
Omvärldsförändring 1 - Ändring i plan- och bygglagen (PBL) gällande avgiftsreducering
Plan- och bygglagen har efter årsskiftet 2018/2019 ändrats på så sätt att det nu blir avgiftsreducering för varje vecka som överstiger 10 veckors handläggningstid.
Påverkan på verksamheten
Högre krav gällande översyn/kontroll över ärendeflödena och eventuell nedprioritering av ärenden inkomna före årsskiftet 2018/2019 för att hålla 10 veckors handläggningstid på berörda ärenden.
Anpassningsåtgärd
Översyn av mallar och förhållningssätt i handläggningsförfarandet sker. Exempelvis ser
förvaltningen över delegationsordningen så att fler ärenden tas på delegation och därmed inte är beroende av nämndens mötesramar.
Konsekvenser
Negativ påverkan på budgeten om de personella resurserna och verksamhetsstöd/system inte uppfyller förväntningarna. Detta kan innebära bortfall av intäkter men också försämrad service för individ och samhälle i de ärendetyper som inte är högprioriterade eller ger lägre intäkter.
Omvärldsförändring 2 - Ändrade regler kring byggnation på jordbruksmark Nya regler har kommit som innebär restriktioner gällande byggnation på jordbruksmark.
Påverkan på verksamheten
Större restriktioner gällande byggnation på jordbruksmark innebär större utmaningar och större samverkansbehov mellan kommunens nämnder och förvaltningar.
Anpassningsåtgärd
Förvaltning- och nämndöverskridande diskussioner har inletts under våren 2019 gällande byggnation på jordbruksmark.
Konsekvenser
På grund av diskussioner som fortgår gällande jordbruksmark och den restriktiva hållningen vi ska hålla mot etablering på jordbruksmark, kan vi se risk för många avslag och överklaganden.
Som en följd kan vi se minskning av beviljade bygglov på sikt och därigenom minskade intäkter.
Omvärldsförändring 3 - Ökad digitalisering i omvärlden
Ökad digitalisering i omvärlden leder till högre förväntningar på effektivitet och snabba besked.
Idag är det omodernt att behöva ringa in för att få svar på enklare frågor eller att få sina beslut via brev. Exempel: Hur betalar du dina räkningar? Hur deklarerar du?
Påverkan på verksamheten
Att hänga med i en ökad digitalisering ställer högre krav på personalens förmåga att vara adaptiva inför ny teknik och nya förhållningssätt. Verksamheten på förvaltningen ligger inte i fas med digitaliseringen vilket har negativ påverkan på upplevd effektivitet gentemot
allmänheten, vilket återspeglas i NKI-mätningar. Nuvarande diariesystem är inte anpassat efter verksamhetens behov av effektiva processer och handläggning. Nämnden hanterar ett stort antal ärenden per år där processerna är mer komplicerade. Det är vanligt förekommande att kommuner har anpassade system för bygglov- och miljöverksamheter. Nuvarande system saknar kopplingar till andra system som direkt påverkar tidsåtgången. Exempel på detta är kopplingar till karta, fastighetsregister, fakturasystem och rapporteringsinstanser men också digitalisering av taxan och verksamhetsanpassade mallar direkt i ärendehanteringssystemet.
Anpassningsåtgärd
Verksamheten har idag fått utforma egna lösningar i de digitala hjälpmedel som finns tillhanda, då lösningar på behoven inte är inbyggda i diariesystemet.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med plan- och byggnadsnämnden och miljönämnden framfört behov och önskemål till kommunens högsta ledning.
Konsekvenser
Långa och tungrodda verksamhetsstöd har en negativ påverkan på handläggningens och administrationens flöden och tidsåtgång. Vissa arbetsuppgifter prioriteras ned till förmån för mer akuta uppgifter, exempel på detta är arkiveringen. Både förvaltning och nämnd vill få ordning på arkivet/dokumenthanteringen då det blivit nedprioriterat under många år.
Den tid som läggs ned på tungrodda arbetsmoment hade i stället kunnat användas på
uppgifter som skapar värde för individ och samhälle, exempelvis snabbare och bättre service, arbeta av äldre nedprioriterade ärenden samt få ett proaktivare förhållningssätt. Vi ser även att ökad digitalisering och smartare ärendehantering skulle spara väntetid vid exempelvis remisser mellan verksamheterna miljö och bygg. En fungerande e-tjänst med BankID skulle ha positiva effekter för invånaren, både ansöknings- och kompletteringsprocessen men även ökad möjlighet att följa sitt eget ärende. Digital signering för nämndprotokoll är ett ytterligare exempel som skulle kunna göra processen smidigare, då inte alla behöver vara på plats fysiskt i kommunens lokaler för undertecknandet, vilket innebär snabbare besked för invånaren.
Omvärldsförändring 4 - Digitalisera samhällsbyggnadsprocessen
Regering och riksdag tagit beslut om att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen. I den processen är planinformationen en kritisk punkt som för närvarande sackar efter. Målet är att hela Sveriges planbestämmelser ska kunna läsas från en gemensam databas på sikt.
Påverkan på verksamheten
1. Då alla detaljplaner är digitala så påverkar det både det interna arbetet och servicen till individ och samhälle positivt. Medborgare kan själva söka fram direkt vilka regler som gäller för deras fastighet. Byggherrar kan ladda ner planbestämmelser för mark de är intresserad att bygga på. Det ger en enklare överblick av planbestämmelser, särskilt när planer gränsar varandra. Dessutom behövs digitala planer som underlag till e- tjänster så som bygglovsansökan, tillstånd mm.
2. Boverket väntas anta nya bindande regleringar av plankartors och planbeskrivningars utformning och tekniska standard.
Anpassningsåtgärder
1. Vi har inte påbörjat arbetet med digitalisering av detaljplaner och ser ett stort behov av att påbörja arbetet snarast. Det finns ca 700 planer att digitalisera, vilket innebär ca 5 800 timmar. Det motsvarar 4,8 antal helårsanställda.
2. Regleringen förutsätter att kompetensinsatser görs och att nya mallar och rutiner tas fram och genomförs.
Konsekvenser
Skall verksamheten göra detta inom ramen så blir konsekvensen att mindre antal detaljplaner kommer att färdigställas. Anlitats konsulthjälp så är den beräknade kostnaden ca 4,8 mkr plus 0,7 mkr för eget arbete inom verksamheten, vilket inte ryms inom budgetramarna.
4 Analys av den egna verksamheten
Analysen av den egna verksamheten beskriver förhållanden internt i verksamheten som påverkar grunduppdraget och hur nämnden ska hantera situationen.
Förvaltningen har gjort en omorganisation och har många nya medarbetare. Detta gör att det finns en bra grund för att utföra utvecklingsarbeten och ge bättre service till medborgarna. En annan uppgift är att tillsammans med övriga förvaltningar klargöra hur det interna samarbetet ska fungera och gränsdragningar med övriga förvaltningar och enheter.
Ny organisation och många nya medarbetare innebär också att förvaltningen är i behov att fortsatt arbeta med att hitta effektiva arbetsformer. Förvaltningen behöver säkerställa en säker och god hanteringen av ärenden, handlingar och styrdokument. För att få kraft i utvecklingsarbeten och fokusera på rätt saker finns det ett behov av att skapa en helhet och en enhetlighet för hur förvaltningen hanterar sitt grunduppdrag med styrning, ledning och utvecklingsfrågor.
Inom förvaltningen har medarbetare upplevt arbetsmiljöbrister och personalomsättningen inom förvaltningen har de senaste åren varit hög. Ett fortsatt fokuserat arbete krävs för att förbättra arbetsmiljön och få en stabilitet i bemanningen.
Flera enheter upplever en hög arbetsbelastning och en hög efterfrågan på enhetens tjänster och leveranser. För att arbeta mer effektivt, strategiskt och proaktivt är förvaltningen i behov av att införa nya arbetssätt, ha fokus på att göra rätt saker och kompetensutveckling av medarbetare.
Bygglov- och inspektionsverksamheten har genomfört mindre utvecklingsinsatser med hjälp av de digitala hjälpmedel som verksamheten har tillgång till i dagsläget, exempelvis samla alla mallar på en gemensam arbetsyta.
Detaljplaneverksamheten är i behov av utvecklingsåtgärder. Förvaltningen undersöker
möjligheter att ha färre möten/arbete med intressent innan vi kräver ansökan om planbesked, skärpa rutinerna kring/inför markanvisningsavtal och planavtal, bättre rutiner kring
tidsrapprotering för att öka debiterad tid.
Att våga öka digitalisering möjliggör att förvaltningens personal kan arbeta med mer
meningsfulla uppgifter i syfte att öka värde för individ och samhälle. Nuvarande diariesystem är inte anpassat efter verksamhetens behov av effektiva processer och handläggning, vilket återspeglas i NKI-mätningar.
5 Grunduppdrag
I budgeten fastställer kommunfullmäktige nämnders och styrelsers uppdrag. I
budgetunderlaget kan nämnder och styrelser vid behov föreslå förändringar i uppdragen.
5.1 Bygglov och detaljplaner Nuvarande beskrivning
Plan- och byggnadsnämnden ska
• ansvara för kommunens arbetsuppgifter vad gäller detaljplanläggning
bygglovsprövning, strandskyddsdispenser, baskartproduktion,
uppgiftslämnande enligt lagen om lägenhetsregister.
• utöva aktiv tillsyn för att säkerställa att krav utifrån plan- och bygglagen uppfylls.
• säkerställa att bebyggelsemiljöer av kulturhistoriskt värde bevaras.
• ansvara för energiplanering och energirådgivning.
• ansvara för geotekniska utredningar av områden med risk för skred och naturolyckor.
Förslag till förändring
Inga förslag på förändringar av grunduppdraget.
6 Agenda 2030
Nämnd och förvaltning bidrar eller har möjlighet att bidra till flera av målen i Agenda 2030, fokusområden visas nedan:
Mål 7 Hållbar energi för alla (Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla)
Genom energi- och klimatrådgivning kan vi påverka beteenden internt i verksamheten och externt för individ och samhälle för delmålen 7.3 som handlar om förbättringstakten vad gäller energieffektivitet.
Mål 11 Hållbara städer och samhällen (Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara)
Inom detta målet kan vi påverka flera delmål genom att få in flera perspektiv i
detaljplaneringsverksamheten. Delmål 11.3 handlar om inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och
förvaltning av bosättningar. Delmål 11.7 avser tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
Delmål 11.4 går ut på att skydda och trygga världens kultur- och naturarv. Genom vår kommunantikvarie kan vi påverka inom detta målet.
7 Personal
Nämnden ska redovisa de effekter på bemanning och kompetensförsörjning som identifierats utifrån bland annat omvärldsanalys, ekonomiska förutsättningar och effektiviseringsbehov.
7.1 Analys av personalbehov
Under detta avsnitt beskrivs förändrade behov inom personalområdet med utgångspunkt från bland annat analyser av den egna verksamheten, samt vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas.
För att kunna arbeta med styrning och ledning samt arbeta med utvecklingsfrågor har förvaltningen under det senaste året tillsatt en verksamhetsutvecklare samt arbetat med att behålla befintlig kompetens. Hög personalomsättning skapar stora utmaningar för
arbetsmiljön. Därför har vi arbetat aktivt med att förbättra arbetsmiljön.
Vi behöver arbeta smartare och göra det vi har i uppdrag och samtidigt minimera den tid vi lägger på det som inte ligger i uppdraget. För att bli mer effektiva behöver vi öka samarbetet mellan förvaltningsgränser och med kommuninvånarna.
I samband med att Plan- och bygglagen ändrades vid årsskiftet på så sätt att det nu blir avgiftsreducering för varje vecka som överstiger 10 veckors handläggningstid, har en stor översyn gjorts av mallar och förhållandesätt i handläggningsfasen för att klara
handläggningstiden. Det verksamhetsstöd som finns påverkar handläggningens och
administrationens flöden negativt gällande tidsåtgång. Vissa arbetsuppgifter prioriteras ned till förmån för mer akuta uppgifter, exempelvis på detta är arkiveringen. Så snart ett nytt
verksamhetssystem är på plats kommer arbetstid frigöras för att även jobba med det
nedprioriterade uppgifterna. Vi ser då att byggverksamheten kommer att fullgöra sitt uppdrag.
Planverksamheten står inför stora utmaningar. Det är ett stort ärendeinflöde och långa handläggningstider. Med nuvarande bemanning kan vi bara arbeta med högt prioriterade planer och inte med strategisk planberedskap. Vi har inte heller möjlighet att arbeta med digitaliseringen av detaljplaner som är en del i att förbättra både det interna arbetet men också servicen till individ och samhälle.
8 Ekonomi
Ekonomiavsnittet beskriver hur kommunens verksamheter ska finansieras. Det avser både driftkostnader och investeringar.
8.1 Driftbudget 2020-2023
SBF Budgetunderlag 2020-2023
Utfall 2018 Budget
2019 Budget
2020 Budget
2021 Budget
2022 Budget 2023 Total
Intäkter -9 289 -10 151 -9 909 -10 172 -10 555 -10 961
Personalkostnader 18 136 13 735 13 606 13 614 14 035 14 470
Övriga kostnader 3 719 2 716 2 803 2 859 2 920 2 991
Nettokostnad 12 566 6 300 6 500 6 300 6 400 6 500
Nämnd / ledning / adm
Nettokostnad 5 414 4 055 4 233 4 366 4 493 4 625
Planverksamhet
Nettokostnad 654 1 441 1 489 1 131 1 104 1 072
Kartverksamhet
Nettokostnad 248 296 217 325 333 341
Bygglovsverksamhet
Nettokostnad 1 249 508 560 478 470 462
Översiktlig planering
Nettokostnad 1 299 0 0 0 0 0
Mark- och exploatering
Nettokostnad 3 704 0 0 0 0 0
2018 ingick verksamheterna översiktlig planering och mark- och exploatering i plan- och byggnadsnämndens ansvarsområde. 2019 har dessa verksamheter ramjusterats till kommunstyrelsen.
Under 2018 redovisades nämndens kostnader avseende geotekniska utredningar av områden med risk för skred och naturolyckor under verksamheten för översiktlig planering. Geotekniken kvarstår inom nämndens ansvarsområde och redovisas från 2019 under verksamheten för bygglov.
8.2 Kommentar driftbudget
Plan- och byggnadsnämndens budgetram för 2020 fram till 2022 fastställdes i
Kommunfullmäktige 2018-12-17. Därefter har med anledning av organisatoriska förändringar, KS § 48/2019, en ramväxling fastställts där verksamheterna för översiktlig planering och mark och exploatering ramjusterats till kommunstyrelsen.
I samband med fullmäktiges budgetbeslut om ramar 2018-2021 utökades plan- och
byggnadsnämndens budgetram för 2018 och 2019 med 1,0 mnkr genom politisk prioritering.
Utökningen bidrog till förstärkningar inom verksamheterna för detaljplan och mark- och
exploatering. Förutsättningarna i plan- och byggnadsnämndens budgetunderlag för 2020-2023 grundar sig i att 0,5 mnkr ramjusteras till plan- och byggnadsnämnden från kommunstyrelsen, detta då verksamheten för mark- och exploatering från 2019 arbetar på kommunstyrelsens uppdrag. Budgetramarna för plan- och byggnadsnämnden väntas därmed uppgå till 6,5 mnkr 2020, 6,3 mnkr 2021, 6,4 mnkr 2022 och 6,5 mnkr 2023.
Driftbudgeten är i övrigt utformad i enlighet med kommunens anvisningar och kommenteras utifrån verksamhetsområde. Eventuella förändringar av verksamheten i jämförelse med innevarande år kommenteras särskilt.
Nämnd / ledning / administration
Kostnaderna har räknats upp enligt anvisningar och förväntad prisökning. Ingen större förändring finns inom verksamheten i jämförelse med budget 2019.
Detaljplansverksamhet
Beslutade budgetramar ställer krav på ökad effektivitet. Budgetunderlaget ställer krav på att verksamheten ökar sina taxeintäkter med 0,4 mnkr från år 2021.
Kartverksamhet
Under 2019 tecknades ett nytt samverkansavtal, ABT-avtal mellan Marks kommun och
Lantmäterimyndigheten. Avtalet avser verksamhetsåren 2019-2020 och motsvarar intäkter om 0,1 mnkr för respektive år.
Bygglovsverksamhet
Plan- och byggnadsnämnden erhåller årligen statsbidrag från energimyndigheten avseende energi- och klimatrådgivning. Från 2021 väntas statsbidrag för energi- och klimatrådgivning utgå. I budget 2020 väntas bidraget finansiera större delen av verksamheten.
8.3 Effektiviseringsbehov
För att nå en ekonomi i balans ställs krav på effektiviseringar. I jämförelse med 2019 behöver antal debiterbara timmar öka med ca 2 procent gentemot total tillgänglig handläggningstid.
För plan- och byggnadsnämnden gäller detta framför allt från 2021 och framåt enligt
fullmäktige fastställda ramar. Mellan åren 2020 och 2021 behöver antalet debiterbara timmar öka med ca 400 timmar / 4 procent samtidigt som resurser motsvarande 0,5 Åa minskar inom bygglovsverksamheten.
Det är framför allt verksamheten för detaljplaner som har behov att öka sin andel debiterbara timmar.
Från 2021 väntas statsbidrag för energi- och klimatrådgivning utgå. 2020 väntas bidraget finansiera större delen av verksamheten. Behov av att förändra och effektivisera
verksamheten.
8.4 Förteckning statsbidrag
Statsbidrag (tkr) Utfall
2018 Budget
2019 Budget
2020 Budget
2021 Budget
2022 Budget 2023 Statsbidrag från
arbetsförmedlingen 118 0 0 0 0 0
Energi- och
klimatrådgivning 310 316 316 0 0 0
Summa 428 316 316 0 0 0
Kommentar
Bidraget avseende Energi- och klimatrådgivning erhålls från Energimyndigheten och redovisas under verksamheten för bygglov i driftbudgettabellen. Bidraget väntas utgå 2021.
8.5 Budgetreserv
Nämnderna ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader.
Reserven ska hantera variationer i behov och för händelser som inte kunnat planeras in i budgeten från början.
Budgetreserv 2020 2021 2022 2023
Belopp (tkr) 50 50 50 50
Procent av bruttokostnaderna 0,3 0,3 0,3 0,3
8.6 Taxor och avgifter Sammanställning samtliga taxor
Taxa/taxe-
område Kort beskrivning
av taxan Belopp 2019
Senast e ändrin
g av taxan i (åååå-KF
mm)
Förslag till ny taxa 2020 (samt kort motivering)
Nytt taxebelopp 2020 efter indexuppräkning eller uppräkning på
annat fastställt sätt (om uppräkning, ange vilket index/sätt) Plan-och
bygglovstaxan Se bilaga. Se bilaga. 2018-
12-17 Se bilaga. Räknas upp med PKV.
Taxa för tillsyn och prövning av strandskydd och kulturreservat enligt miljöbalken
Se bilaga. Se bilaga. 2018-
12-17 Se bilaga. Räknas upp med PKV.
Förändrade taxor
Taxa Taxa 2019 Taxa 2020 Kommentarer
Plan- och
bygglovstaxan Se bilaga Se bilaga Se bilaga
Taxa för tillsyn och prövning av strandskydd och kulturreservat enligt miljöbalken
Inga förslag på
förändringar. Inga förslag på
förändringar. Inga förslag på förändringar.
Totala intäkter taxor och avgifter
Verksamhetsområde Utfall 2018 Budget 2019 Prognos 2019 Budget 2020
Planverksamhet 1 768 2 088 2 063 2 153
Kart- och
mätverksamhet 462 527 423 543
Bygglovsverksamhet 5 620 6 820 6 087 6 387
Summa (tkr) 7 850 9 435 8 573 9 083
