Budgetunderlag 2020-2023
Socialnämnden
2020
Förord
Socialnämndens uppdrag innebär ansvar för vård och omsorg av de mest utsatta individer och grupper i samhället som har rätt till insatser i enlighet med gällande lagstiftningar och utifrån individernas behov och enskilda förutsättningar. Verksamheten i Marks kommun har stora utmaningar då de statliga myndigheternas förändrade arbetssätt och regelverk innebär en övervältring av kostnader till kommunen. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket är tre myndigheter som påverkar ekonomin för socialnämndens
kärnverksamheter. Även den förkortade utskrivningstiden från Västra Götalandsregionens psykiatriska slutenvård från 15 dagar till 3 dagar kommer att påverka verksamheterna från och med 2020.
Bristande tillgång till hyresrätter, saknad av sammanhållande arbetsmarknadsåtgärder, bristande samordning av flykting- och integrationsfrågor, högre ohälsotal bland målgruppen i jämförelse med övriga kommuner, högre kompetenskrav hos personal för att möta mer komplexa behov i verksamheterna inom socialnämnden. Förutsättningarna kräver några förändringar inom kommande budgetperiod med målet att minska vissa utgifter för att kunna utföra kvalitativt arbete. Exempelvis bör kostnader för lokaler, vissa andra fasta utgifter, olika avtal samt ej lagstadgade verksamheter analyseras och minskas för att öka förutsättningarna för kvalitativ utveckling av kärnverksamheterna.
Komplexiteten inom socialnämndens verksamhetsområden ökar bland annat genom åldrande målgrupper inom funktionshinder och socialpsykiatri, ökad samsjuklighet, ökad psykisk ohälsa samt kontinuerlig ökning av antalet brukare med LSS-tillhörighet varav en hög andel med stort omvårdnadsbehov. I relation till andra kommuner (se tabeller i verksamhetsanalys) är Marks kommuns kostnadsnivå för individ- och familjeomsorgen (IFO) lägre och antalet invånare med LSS-tillhörighet betydligt högre.
En viktig insats inom kommande budgetperiod är införandet av ett nytt verksamhetssystem för hela socialförvaltningen som involverar ca 500 medarbetare inom socialnämnden och beräknas ta ett till två år och är resurskrävande. Även Införandet av ett nationellt arbetssätt gällande utredning och dokumentation (Individens Behov I Centrum, IBIC) bör nämnas i
sammanhanget. Dessa insatser innebär också att socialförvaltningen behöver sätta en ny organisation för förvaltning av system, support och utveckling.
Ny teknik och utveckling av digitala verktyg påverkar samhället och ställer nya krav på
verksamheterna. Genom att ta tillvara på utvecklingen kan vi öka kvalitén. I samklang med de nationella digitaliseringsmålen gällande E-hälsa bör socialnämndens verksamheter skapa förutsättningar så att brukarnas möjlighet till delaktighet och självständighet ökar.
Socialnämndens verksamheter ska kunna utvecklas genom att följa den nationella
handlingsplanen för E-hälsa. Utvecklingen kommer att kräva resurser för inköp av tekniken samt utbildning av personal inom teknik och därmed införande av nya arbetsmetoder.
3
Innehållsförteckning
Förord...2
1 Analys av verksamhetens resultat...4
2 Verksamhetsutveckling ...8
3 Omvärldsanalys...9
4 Analys av den egna verksamheten...13
5 Grunduppdrag ...14
5.1 Stöd till personer med funktionsnedsättning...14
5.2 Individ- och familjeomsorg ...14
6 Agenda 2030 ...15
7 Personal ...16
7.1 Analys av personalbehov...16
8 Ekonomi ...17
8.1 Driftbudget ...17
8.2 Kommentar driftbudget ...17
8.3 Effektiviseringsbehov...20
8.4 Förteckning statsbidrag ...20
8.5 Budgetreserv ...21
8.6 Investeringsbudget ...21
8.7 Taxor och avgifter ...22
Bilagor
Bilaga 1: Taxor SN 2020 bilaga till budget
1 Analys av verksamhetens resultat
Analysen beskriver hur kommunens verksamhet står sig i relation till andra kommuner avseende kvalitet och resurser.
Funktionshinder
KKiK tabell 19. Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, FSB), minus ersättning från FK, är i Mark 7 763 kronor att jämföra med rikssnittet som är 6 473 kronor. Marks kostnader har ökat markant mer än rikssnittet de senaste åren. Från att 2007 ha legat omkring 10
procentenheter lägre kostnader till omkring 20 procent högre kostnader än rikssnittet. Vi kan se att en av anledningarna är bruttokostnaderna för lokaler som ökat från 50 kr/inv till 400 kr/inv det senaste tre åren (se tabell nedan), vilket motsvarar ca 12 miljoner kronor.
Funktionshinderverksamhetens lokaler hyrs till största del av Teknik- och servicenämnden.
Kvalitetsmåtten för Funktionshinder visar att ett något större antal personer med verkställda beslut enligt LSS den 1/10 2017 har insatser enligt LSS i Marks kommun jämfört med de andra kommunerna. I Mark har 0,77% av invånarna insatser medan värdet för alla kommuner är 0,74%, alla kommuner i Västra Götaland är 0,75% och för pendlingskommun nära större stad är 0,73%. Detta innebär att Marks kommun har något fler antal invånare med behov av stöd enligt LSS. Som tabellen nedan visar har Marks kommun ett högre antal brukare med stora och omfattande behov av stöd. Bedömningarna av behov är samstämmiga med
försäkringskassan då vi ser att personer med personlig assistans bedömda av kommunen och de som är bedömda av försäkringskassan ligger högre än genomsnittet. Vi ser också att antalet personer som får beviljade beslut enligt SFB minskar samtidigt som antalet ökar inom kommunens LSS. Detta innebär att Marks kommun har ett stort antal personer med stora och omfattande behov vilket medför höga kostnader, dels för den egna assistansen samt för de 20 första timmarna som bekostas av kommunen för de som beviljats assistans enligt SFB.
5 För övriga insatser, exklusive personlig assistans, har kommunen en något högre kostnad än genomsnittet. I kostnaderna som redovisas vid insatser av LSS ingår även kommunal hälso- och sjukvård. Brukare med omfattande vårdbehov har oftast behov av hälso- och
sjukvårdande insatser. Varför antalet personer med stora och omfattande behov är många i Marks kommun har vi inte lyckats finna något svar på.
IFO
KKiK tabell 31. Andelen deltagare som börjat arbeta eller studera vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet är i Marks kommun 26 procent, vilket är sämre än
riksgenomsnittet på 39 procent. Socialnämnden har ingen regelrätt
arbetsmarknadsverksamhet som täcker alla delar som berör resultatet av jämförelsen.
Siffrorna som redovisas till sammanställningen blir därmed missvisande då nämnden saknar arbetsmarknadsåtgärder som avtalas med bland annat arbetsförmedlingen. En sammanhållen arbetsmarknadsenhet som det finns planer på i Marks kommun skulle ge bättre förutsättningar för jämförelse med andra kommuner.
Kolada U33461 och U33400 Ej återaktualiserade barn 0–12 år samt ungdomar 13–20 år ett år efter avslutad utredning eller insats (48% resp. 54%). En orsak kan vara att behovet av insats inte är rätt bedömt samt brist på hemmaplansresurser för att möta behoven. En annan orsak är att det har varit hög personalomsättning vilket har täckts upp av inhyrd personal. Detta leder till sämre kontinuitet i ärenden, vilket kan leda till att ärendet avslutas innan behovet är tillgodosett. Vi ser nu en förbättring av siffrorna baserat på helåret (mars till februari) då siffran visar på att 67 % inte återkommer inom ett år. Under våren har personalsituationen stabiliserats och därmed ökar kontinuiteten i ärendena. En faktor är att personalen är kostnadsmedvetna och har kunskap om budgeten, vilket kan påverka beviljade insatser.
U35400 Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+. Utredningstiden är längre på grund av delegationsordningen, där flertalet beslut ska tas i det sociala utskottet. Utredningarna är färdigställda inom tre veckor, men beslutet får avvaktas till nästkommande SU-möte. Enheten handlägger även utredningar gällande våld i nära relation, viket ökar utredningstiden inom missbruksvården. Bara under första kvartalet 2019 jämfört med förra årets kvartal har ärendemängden ökat med ca 26 procent.
Brukarbedömning barn- och ungdomsvård samt missbruksvård IFO. I enkäterna gällande brukarbedömning besvaras enkäten per enhet, dock så ställs frågan om helhetssyn
övergripande om socialtjänsten i Marks kommun. Här har en analys visat på att frågan är bred och om man har kontakt med flera enheter kan svaret påverkas om upplevelsen är negativ mot en av enheterna. Detta gäller speciellt inom missbruksvård, då de ofta har kontakt med de andra enheterna. När det gäller barn och ungdomsvård, har endast sex stycken ungdomar lämnat svar på enkäten. Det ger ett vagt underlag som blir svårt att analysera kring.
Socialnämnden har genomfört brukarundersökningen vid två tillfällen, 2016 och 2018. Det har varit en läroprocess att arbeta med analys och åtgärdsplanering. Verksamheten har tagit stöd av SKL och nu påbörjat ett arbetssätt där personalen deltagit i analysarbetet som leder fram till en handlingsplan. Framåt ser vi att arbetssättet efter kommande undersökningarna kan resultera i ökad kvalité för brukarna.
Kvalitetsmåtten visar att i Mark så tenderar de som har ekonomiskt bistånd ha kvar detta under en något längre tid än i jämförda kommuner men kommunens kostnader ligger på
7 samma nivå som de jämförda kommunerna. För att åstadkomma förändring i långvarigt ekonomiskt bistånd deltar nämnden i ett treårigt rikstäckande projekt tillsammans med SKL.
De samlade kostnaderna för IFO är i den jämförelsen som finns ca 8 % lägre än den statistiska förväntade. De jämförda kommunerna har mellan 10–15 % högre kostnader än den statistiskt förväntade. Om Marks kommun skulle ha kostnader för sin IFO-verksamhet som gruppen pendlingskommun nära större stad så skulle kostnaderna vara ca 18 % högre än den befintliga.
2 Verksamhetsutveckling
Rubriken verksamhetsutveckling beskriver behov samt prioriteringar med utgångspunkt från gjord kvalitetsanalys.
Omvärldsanalys visar på ökade kostnader för kommunernas socialbidrag - besparing lagd.
Verksamhetssystem
Införandet av ett nytt verksamhetssystem berör ca 500 fast personal samt vikarier. Införandet beräknas ta ett till två år och kommer att vara resurskrävande. Utöver ett nytt system
kommer förvaltningen att införa ett nationellt arbetssätt gällande utredning och dokumentation (Individens Behov I Centrum, IBIC), vilket kommer att kräva ytterligare ansträngning vid implementering. Detta innebär också att socialförvaltningen behöver sätta en ny organisation för förvaltning av system, support och utveckling.
Teknik som stöd - digitalisering
De digitala hjälpmedlen för att öka möjligheten till självständighet för brukarna ökar.
Regeringen har beslutat att Sverige ska vara bäst i världen på E-hälsa år 2025. En nationell handlingsplan är utarbetad för hur det ska gå till. E-hälsa utvecklar välfärden och genom att ta tillvara digitaliseringens utveckling så ges möjlighet att:
Ge invånarna ett ökat inflytande och delaktighet i sin vård
Ge verksamheter inom vård och omsorgsverktyg för att bli ännu bättre på e-hälsa.
Försäkra att vården och omsorgen är tillgänglig och jämlik oavsett vem man är, vilket kön man har eller var man bor.
För Marks kommun innebär det att genom att ta tillvara på utvecklingen kan vi öka kvalitén, få en mer jämlik vård och omsorg och använda resurserna mer effektivt. För att möta denna utveckling kommer behov finnas av utbildning av all personal både av teknik och i nya arbetsmetoder.
Ny teknik, kanske främst genom digitalisering, utvecklas i snabb takt och påverkar oss både direkt och indirekt. Utvecklingen går även snabbt framåt när det gäller utveckling av
hjälpmedel av olika slag.
Funktionshinder
Utifrån rådande kostnadsläge kommer riktlinjerna för bistånd inom LSS-verksamheten att revideras. Genom revideringen säkerställa att brukare erhåller goda levnadsvillkor genom kostnadseffektiva insatser.
IFO
Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett viktigt verktyg för försörjningsstödet att möjliggöra egen försörjning för invånarna. Om organisationsförändring sker till en sammanhållen
arbetsmarknadsenhet är det viktigt att möjligheten till arbetslivsinriktad rehabilitering erbjuds även i fortsättningen för målgruppen.
För fyra år sedan genomfördes en genomlysning av arbetsflödet inom familjeenheten. Under kommande period kommer uppföljning av genomlysningen att ske för att identifiera eventuella nya "flaskhalsar" och behov av rutinrevideringar för att säkerställa rättssäkerheten och
effektiviteten i arbetet.
Se över delegationsordningen för utökad delegation kan generera förkortade utredningstider på vuxenenheten.
Socialnämnden har genomfört brukarundersökningen vid två tillfällen, 2016 och 2018. Det har varit en läroprocess att arbeta med analys och åtgärdsplanering. Verksamheten har tagit stöd av SKL och nu påbörjat ett arbetssätt där personalen deltagit i analysarbetet som leder fram till en handlingsplan. Framåt ser vi att arbetssättet efter kommande undersökningarna kan resultera i ökad kvalité för brukarna.
9
3 Omvärldsanalys
Omvärldsanalysen beskriver förändringar i omvärlden som kan påverka verksamheten. Det kan bland annat handla om förändringar i brukares behov, förändrad lagstiftning eller nya trender.
Funktionshinder
Omvärldsförändring 1 - Lagförändringar Det finns ett nytt lagförslag om ändringar i LSS- lagen som ännu inte är antagen.
Påverkan på verksamheten: Förslaget kan innebära en ökning av behovet av grupp- och serviceboenden, ge en ökad efterfrågan på insatsen personlig assistans samt den nya insatsformen personlig service som finns i lagförslaget.
Anpassningsåtgärd: LSS-lagen är en rättighetslag som ska tillförsäkra personer med stora och varaktiga funktionshinder stöd och service för att undanröja deras betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Vilket innebär att kommunen är tvingade att verkställa behovet av stöd.
Konsekvenser: Ökade kostnader för verksamheten.
Omvärldsförändring 2 - Förändrad problematik Vi ser att den yngre målgruppen med autism/autismliknande tillstånd eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ofta i kombination med en psykisk funktionsnedsättning) kommer att öka och behov finns av nya och varierande typer av boenden samt möjlighet till olika inriktningar för den dagliga verksamheten/
sysselsättningen. En ökad kunskap om neuropsykiatriska tillstånd och därigenom fler personer med dessa diagnoser som ger personkretstillhörighet och rätt till insatser enligt LSS både bland barn och vuxna. Vi ser även en ökning av samsjuklighet i form av missbruk hos brukarna inom funktionshinder.
Påverkan på verksamheten: Fler brukare med komplex problematik. Verksamheten blir dyrare då kommunen saknar egna boenden för målgrupperna.
Anpassningsåtgärd: Detta ställer nya krav på medarbetarna, nya arbetsmetoder och nya pedagogiska förhållningssätt samt planering för nya boenden-
Konsekvenser: Svårigheter att rekrytera kompetent personal samt högre kostnader för insatserna.
Omvärldsförändring 3 - Individanpassningar Idag finns en förväntan av mer individuella lösningar. Dagens ungdomar med funktionsnedsättningar och deras föräldrar eftersträvar allt mer en normalisering och ser det som naturligt att man så småningom ska flytta hemifrån.
Behov av daglig hjälp och stöd ska vara mindre beroende av föräldrarnas insatser i takt med att man närmar sig vuxen ålder.
Påverkan på verksamheten: Ställer högre krav på verksamheten utifrån kompetens, individuellt anpassade insatser samt anpassade lokaler och boenden.
Anpassningsåtgärd: Ny- och ombyggnation. Kompetenshöjande utbildningar utifrån de lagkrav på kompetens som verksamheten kräver.
Konsekvenser: Ökade kostnader som stiger i takt med kompetensökningen av personalgrupperna samt anpassningar och nybyggnation av lokaler.
IFO
Omvärldsförändring 1 - Försörjningsstöd och arbetsmarknaden
Två stora statliga utredningar som berör arbetsmarknadspolitik och mottagande av nyanlända är klara med sitt uppdrag. Det är Mottagandeutredningen (SOU 2018:22) som presenterade sitt slutbetänkande i mars 2018 samt Arbetsmarknadsutredningen (SOU A 2016:03) som presenterade sitt slutbetänkande 30 januari 2019.
Ett problem som uppmärksammats sedan gymnasielagen för ensamkommande trädde i kraft är frågan om bostad för målgruppen med tillfälligt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen.
Lagen ger inte rätt till boende, utan enbart uppehållstillstånd för att genomföra gymnasieutbildning.
Påverkan på verksamheten:
Förändringar som föreslås i arbetsmarknadsutredningen kommer att påverka kommunerna på olika sätt. Minskning av anslagen innebär att arbetsmarknadsåtgärderna kraftigt reduceras och fler som i dag har en åtgärd kan avslutas, vilket medför en ökning av sökande till
försörjningsstöd. Även översynen av arbetslöshetsersättningen kan medföra ökade kostnader för försörjningsstöd.
Mottagandeutredningens huvudförslag innebär att staten, kommunerna och landstinget tar ett gemensamt ansvar för mottagandet av nyanlända. Asylsökande tas emot i statliga
ankomstcenter där asylprocessen påbörjas. Asylsökande med högre sannolikhet att få stanna anvisas till en kommun inom fyra veckor. Kommunen får ansvar för att ordna boende och insatser under asyltiden. Kommunens ansvar innebär att bosättningslagens principer
tidigareläggs och inkluderar ansvar för boende och insatser även under asyltiden. Förändringen medför tidigare och utökat ansvar för bostad och insatser för asylsökande för kommunernas del.
Risk för hemlöshet och utsatthet kan öka pga bostadsbrist för gruppen som berörs av Gymnasielagen, tillika de barn som kom som ensamkommande och har fyllt 20 år.
Anpassningsåtgärd:
Organisationsändring kring integrations- och arbetsmarknadsfrågor pågår i kommunen. Enligt förslag ska dessa frågor hanteras av barn- och utbildningsförvaltningen från och med 1 januari 2020. Förändringen berör främst RAMS inom försörjningsstöd.
Nämnden ser svårigheter att anpassa den egna verksamheten då nämnden inte äger bostadsförsörjningsfrågan i kommunen.
Konsekvenser:
130 arbetsförmedlingskontor i landet kommer att stängas. Kontoret i Mark kommer med all sannolikhet att stängas. Mer av servicen kommer att vara nätbaserad, vilket inte gynnar de svagare grupperna på arbetsmarknaden. Det finns oklarheter kring hur arbetsförmedlingen kommer att hantera etableringsuppdraget för nyanlända i fortsättningen. En farhåga är att det uppstår glapp i etableringsuppdraget, vilket innebär att kommunerna får ta större ansvar. I dagsläget är det 38 personer på arbetsförmedlingen i Mark som varit inom
etableringsuppdraget de föreskrivna två åren och som inte kommit i arbete och egen
försörjning. Dessa kommer med sannolikhet bli aktuella på försörjningsstöd. De flesta av dessa 38 personer har också familjer.
Vid hemlöshet ökar risken för kriminalitet och missbruk samt psykisk ohälsa.
Omvärldsförändring 2 - Barn och unga inkl ensamkommande barn
För att förebygga en extern placering, behövs antalet Ungbo-lägenheter genom Marks Bostads AB utökas. Ungbo-boende som inkluderar insatser från familjebehandlarna är en del av
hemmaplanslösningen inom familjeenheten. Utifrån det samverkansarbete som görs med skola och polisen har det blivit tydligt att det förebyggande arbetet måste utvecklas och förstärkas.
Detta för att kunna ge tidiga insatser till ungdomar som riskerar att hamna i missbruk och kriminalitet samt utanförskap (tex hemmasittare).
Barnkonventionen blir lag 2020.
Påverkan på verksamheten:
11 Förändrade arbetsmetoder och verktyg. Ökning av ungas missbruk kräver kompetenshöjning hos personalen.
Anpassningsåtgärd:
Socialsekreterare kommer att under viss del av tjänst vara utplacerad på berörd skola samt hos polisen. Mer uppsökande insatser i form av fältarbete behövs där arbetet sker i nära samverkan med skola, fritid och polis. Omfördelning och utökning av kommunala resurser krävs.
Konsekvenser:
Ju tidigare (förebyggande) insatser som kan erbjudas desto färre placeringar behöver göras.
Omvärldsförändring 3 - Missbruk och beroende
Den nya lagstiftningen om tillsyn gällande tobaksförsäljning som träder i kraft 1 juli 2019 är att jämföra med hanteringen av serveringstillstånd/alkoholtillsyn och ställer stora krav på arbetsinsatser från vuxenenheten.
Påverkan på verksamheten:
I dagsläget finns inget utrymme resursmässigt att utföra den nya tobakslagens uppgifter.
Anpassningsåtgärd:
Det behövs utökning med en tjänst på enheten. Intäkterna från tillsyn bör till en del finansiera tillsynsarbetet. Förslag på översyn av tillstånds- och tillsynsfrågor i kommunen.
Konsekvenser:
Tillstånds- och tillsynsfrågorna gällande alkohol och tobak med mera tar tid och resurser från missbruksarbetet.
Omvärldsförändring 4 - Socialpsykiatri
Behovet av ett nytt socialpsykiatriboende är aktuellt. I dag finns två gruppboenden inom verksamheten. Alla platser är belagda, det finns inte möjlighet för nya att flytta in då det knappast sker någon utflyttning alls. Verksamheten måste i dag köpa externa platser för att tillgodose behovet. Ordinarie lägenheter i kommunen ska inte tas i anspråk för gruppboende.
Det är viktigt att planerna för ett nytt boende startar omgående och att hänsyn tas till behovet i kommande budgetprocess. Behov av korttidsplatser beräknas öka från och med 2020 då utskrivning från slutenvård ska ske inom tre dagar, jämfört med idag 30 dagar.
Påverkan på verksamheten:
Ökade kostnader och personer med komplex problematik och nya behov.
Anpassningsåtgärd:
Kompetenshöjning krävs hos personalen.
Konsekvenser:
Personer som tillhör målgruppen kan inte erbjudas insats enligt närhetsprincipen, vilket leder även ökade kostnader för köpta platser.
Omvärldsförändring 5 - Våld i nära relationer
Våld i nära relationer är ett samhälls- och folkhälsoproblem som kan få allvarliga konsekvenser för den som utsätts. Både kvinnor och män kan vara utsatta och våld, förekommer också i samkönade relationer. Även barn kan bli utsatta för våld i en nära relation eller uppleva när en anhörig blir utsatt för våld. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, lever cirka 150 000 barn i Sverige tillsammans med en förälder som blivit misshandlad av den andra föräldern. Särskilt sårbara kvinnogrupper är: funktionsnedsatta, missbruksproblem, äldre och yngre, utländska samt hbtq-personer. Alla som blir utsatta för eller bevittnar våld i nära relationer har rätt till stöd och skydd. Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär gör att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga. De som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta.
Påverkan på verksamheten:
Anmälningarna om att barn far illa grundar sig oftare på utsatt/bevittnat våld än tidigare. IFO har arbetat aktivt de senaste åren med kompetensutveckling kring våld i nära relation, skapat rutiner och implementerat metoder för att tidig upptäckt och riskbedömning (FREDA).
Anpassningsåtgärd:
Fortsatta utbildningsinsatser inom hela socialförvaltningen.
Konsekvenser:
Ökad kunskap vid tidigare upptäckt av risk för eller våld i nära relation inom alla
verksamhetsområden. Ärendemängden per handläggare ökar. Kompetenshöjning kan även synliggöra personal som är utsatta för våld i nära relation.
13
4 Analys av den egna verksamheten
Analysen av den egna verksamheten beskriver förhållanden internt i verksamheten som påverkar grunduppdraget och hur nämnden ska hantera situationen.
Lokaler/bostäder
Verksamheterna är hänvisade till att TSF administrerar lokaler och lägenheter både för
förvaltningen och enskilda invånare (brukare). Denna hantering medför en ökad kostnad både för verksamheterna och den enskilde. När den enskilde inte har ekonomiska förutsättningar så genererar det kostnader för nämnden genom ekonomiskt bistånd. Lokaler och lägenheter som är tomställda eller under ombyggnation/renovering genererar idag höga kostnader, bland annat höjs tomhyran direkt till kommande hyresnivån under ombyggnation. Diskussioner är pågående med TSF kring detta.
Funktionshinder
Sedan flera år tillbaka ser vi en kontinuerlig ökning av antalet personer med LSS-insatser.
Samtliga brukare inom funktionshinder har särskilda behov vilket ställer höga krav på
kompetent personal och individanpassade aktiviteter och stödinsatser. Marks kommun har ett stort antal med personlig assistans vilket redovisa under rubriken Analys av verksamhetens resultat.
Utöver detta finns även information under rubriken Omvärldsanalys.
IFO
Sedan 2017 har statsbidragen för ensamkommande barn kraftigt sänkts. Det innebär att verksamheten har fått ansvara för en allt större del av kostnaderna. Att kommunen under dessa kända förutsättningar inte budgeterat verksamheten rätt, utan utgått från en nollbudget skapar per automatik ett betydande underskott som drabbar resten av socialnämndens
verksamhet. Tidigare år har statsbidragen genererat överskott, som har täckt övrigt underskott inom nämnden. Verksamheten har en årsarbetare på ekonomiskt bistånd som enbart arbetar med försörjningsstöd och boende till nyanlända, kvotflyktingar och anhöriga till ensamkommande. Nämnden erhåller ingen del av det individuella schablonbidraget som kommunen får för flyktingmottagande, utan kostnaden belastar befintlig personalbudget.
Under flera år har IFO myndighetsutövning haft svårigheter att rekrytera utbildad personal enligt lagkrav. Detta har nu vänt och personalsituationen har stabiliserats, vilket har lett till att det förebyggande arbetet och hemmaplanslösningarna har ökat och vårdkostnaderna har minskat.
Olika avtal gällande samverkan kring barn och unga har upprättats samt nya planeras att upprättas centralt utan extra budgettillskott. Kostnaden för avtalen belastar nämndens budget, vilket innebär att det sker på ordinarie verksamhets bekostnad. Följden är att verksamhetens egna insatser får stå tillbaka, tex det egna förebyggande arbetet. Exempel på detta är avtal gällande Ungdomsmottagningen och planeringen av Mini Maria.
Utöver detta finns även information under rubriken Omvärldsanalys.
5 Grunduppdrag
I budgeten fastställer kommunfullmäktige nämnders och styrelsers uppdrag. I
budgetunderlaget kan nämnder och styrelser vid behov föreslå förändringar i uppdragen.
5.1 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nuvarande beskrivning
Socialnämnden ska
ge kommuninvånare med funktionsnedsättning det stöd och den hjälp de behöver för sin dagliga livsföring.
med verksamheten enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet med målet att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
ge stöd som utgår ifrån de individuella behoven. Den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. med verksamhet enligt SoL (socialtjänstlagen) främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. inrikta insatserna på att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser.
Den enskilde ska tillförsäkras skälig levnadsnivå.
Förslag till förändring
Texten ovan har redaktionella felaktigheter och ska ändras till:
Socialnämnden ska
ge kommuninvånare med funktionsnedsättning det stöd och den hjälp de behöver för sin dagliga livsföring.
med verksamheten enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet med målet att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Ge stöd som utgår ifrån de individuella behoven. Den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor.
med verksamhet enligt SoL (socialtjänstlagen) främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Inrikta insatserna på att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser. Den enskilde ska tillförsäkras skälig
levnadsnivå.
5.2 Individ- och familjeomsorg Nuvarande beskrivning
Socialnämnden ska
ge barn och vuxna som vistas i kommunen stöd, hjälp och behandling för att kunna leva under trygga och goda förhållanden samt delta i samhällets gemenskap.
Stöd och insatser ska anpassas individuellt och utgå ifrån ett rättssäkert och kunskapsbaserat arbetssätt.
ansvara för mottagandet av ensamkommande barn och unga.
Nämnden ska tillgodose vård och boende, skapa trygga och goda förhållanden samt möjliggöra deltagande i samhällets gemenskap.
Förslag till förändring
Byta ut kunskapsbaserat till kunskaps- och evidensbaserat.
15
6 Agenda 2030
Förvaltningen har sammanställt ett arbetsunderlag med vilka olika mått som Kolada tagit fram som berör nämnden utifrån de 17 målen, vilka delmål som berör nämnden samt valt ut tips på agerande för att öka måluppfyllelse. Samråd har påbörjats med folkhälsosamordnare i
kommunen för stöd i arbetet. Utifrån sammanställningen kommer förvaltningen att fortsätta se över om indikatorer eller följetal genom Kolada kan användas som måluppföljning. Vidare kommer tipsen för eget agerande att spridas inom verksamheterna och arbetas vidare med inom verksamhets- och enhetsplaner.
Förvaltningen har identifierat några huvudmål och delmål att påbörja arbetet kring:
Mål 1 Ingen Fattigdom
Mål 3 God hälsa och välbefinnande
Delmål 3:4 - främja psykisk hälsa och välbefinnande Delmål 3:5 - förebygga och behandla alkoholmissbruk Metod 3:A - genomföra ramkonvention om tobakskontroll Mål 5 Jämställdhet
Delmål 5:2 - utrota våld mot och utnyttjande av kvinnor och flickor Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Delmål 8:6 - väsentligt minska andel ungdomar som varken arbetar eller studerar Mål 10-Minskad ojämlikhet
Delmål 10:2 - möjliggöra och verka för att alla människor blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.
Samt till dessa tillhörande framtagna mått att följa över tid.
7 Personal
Nämnden ska redovisa de effekter på bemanning och kompetensförsörjning som identifierats utifrån bland annat omvärldsanalys, ekonomiska förutsättningar och effektiviseringsbehov.
7.1 Analys av personalbehov
Under detta avsnitt beskrivs förändrade behov inom personalområdet med utgångspunkt från bland annat analyser av den egna verksamheten, samt vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas.
Det föreligger lagstadgade krav på kompetens för många av befattningarna. Nämndens
uppdrag är till stor del lagstyrd och kan inte prioriteras bort vid personalbrist utan skall utföras oavsett med god kvalitet.
Funktionshinder
Efterfrågan på personal med vård- och omsorgsutbildning beräknas öka med drygt 65 procent fram till 2035. Den ökade efterfrågan kommer att vara särskilt stor inom funktionshinder och socialpsykiatrin. Det innebär en betydande risk för stor brist på personal med gymnasial vård- och omsorgsutbildning.
Kompetensförsörjning idag gällande omvårdnadspersonal sker inom kommunens egna vård och omsorgscollage som möter behoven med en flexibilitet. Ex. på detta är lärlingsprogram, validering och Komvux. Förvaltningen har även en omfattande kompetensutvecklingsplan för vår omvårdnadspersonal men även för övriga befattningar. Exempelvis delegeringsutbildning, förflyttningsteknik och dokumentationsutbildning.
IFO
Efterfrågan av personal med socionomutbildning inom individ- och familjeomsorgen är fortfarande stor. Arbetsmarknaden för socionomer är mycket god och det råder stor
konkurrens mellan kommunerna, där löneläget spelar stor roll. Även socialpedagoger är svårt att rekrytera till behandlartjänster. Framtida lösningar på rekryteringsproblemen kan vara att köpa tjänster av andra kommuner i regionen, främst från kommuner som har en mer
omfattande verksamhet.
Gemensamt
Förvaltningen påbörjar under 2019 att byta ut de två olika verksamhetssystem som hanterar handläggning, social dokumentation och journalföring till ett verksamhetssystem.
Implementeringen kommer att ske stegvis och fortsätter under 2020. Utbildning i både systemhantering och ny arbetsmetod (Individens Behov i Centrum, IBIC) kommer att ske till personal som arbetar med vuxna brukare. Långsiktigt bedöms ett system och processtyrt arbetssätt effektivisera dokumentationsansvaret.
17
8 Ekonomi
Ekonomiavsnittet beskriver hur kommunens verksamheter ska finansieras. Det avser både driftkostnader och investeringar.
8.1 Driftbudget
Driftbudget,
belopp i tkr Utfall
2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Budget 2022 Budget 2023
Intäkter 48 605 41 200 30 400 29 400 28 700 29 000
Personalkostn
ader -223 404 -237 200 -244 200 -250 900 -256 400 -259 300
Övriga
kostnader -187 393 -170 600 -163 800 -163 700 -164 200 -165 500
Totala nettokostnad
er -362 192 -366 600 -377 600 -385 200 -391 900 -395 800
Fördelning på huvudverksamheter, netto Stöd till
personer med funktionsneds ättning
-194 473 -208 600 -214 400 -219 500 -224 100 -225 900
Individ- och
familjeomsorg -126 733 -120 000 -123 900 -126 200 -128 000 -129 900
Administration /Central förvaltn/Nämn d
-34 997 -38 000 -38 200 -39 100 -40 000 -40 500
Netto huvudverksa
mheter -356 203 -366 600 -376 500 -384 800 -392 100 -396 300
Flyktingverksa mhet -
intäkter 17 858 15 564 4 900 3 400 2 200 1 500
Flyktingverksa mhet -
kostnader -23 847 -15 564 -6 000 -3 800 -2 000 -1 000
Flyktingverk samhet -
netto -5 989 0 -1 100 -400 200 500
Totala nettokostnad
er -362 192 -366 600 -377 600 -385 200 -391 900 -395 800
8.2 Kommentar driftbudget
Socialnämndens totala driftbudgetram uppgår till en nettokostnad om 377,6 mnkr år 2020, 385,2 mnkr år 2021 och 391,9 mnkr år 2022. Budgetramarna beslutades i
kommunfullmäktige i december 2018, men ramen för år 2020 har i detta underlag justerats ned med 2,1 mnkr efter en revidering av resursfördelningsmodellen i samband med en uppdaterad befolkningsprognos.
Budgettabell, belopp
i tkr 2020 2021 2022 2023
Budget efter 382 100 390 400 397 700 399 800
Budgettabell, belopp
i tkr 2020 2021 2022 2023
uppräkning
Budgetram 377 600 385 200 391 900 395 800
Krav på
anpassningsåtgärder -4 500 -5 200 -5 800 -4 000
Budgeten är beräknad enligt kommunens anvisningar gällande budgetramar för åren 2020- 2023 med anpassning till kända förändringar som framgår av omvärldsanalysen.
Beräkningarna i omvärldsanalysen innebär att vissa förändringar inte inryms i beslutad budgetram.
Anpassningsåtgärder åren 2020-2023 mnkr
Förändringar inlagda i
budgeten 2020 2021 2022 2023
IFO
Utbetalt f-stöd. 1,4 1,4 1,4 1,4
Ifo, administration -0,4 -0,4 -0,4 -0,4
Flyktingverksamheten 1,1 0,4 -0,2 -0,5
Befintliga avtal med olika
samarbetspartners -0,5 -0,5 -0,5 -0,5
Tillstånd/tillsyn gällande alkohol
och tobak 0,5 0,5 0,5 0,5
Förändring av kosthantering -0,2 -0,2 -0,2 -0,2
Förändring av verksamhet inom
socialpsykiatrin -0,7 -0,7 -0,7 -0,7
Justering intäkter och övriga poster -0,3 -0,1 -0,1 1,0
Summa ifo 0,9 0,4 -0,2 0,6
Funktionshinder 2020 2021 2022 2023
Internatkostnader i andra län -2,0 -2,0 -2,0 -2,0
Förändring av kosthantering -0,5 -0,5 -0,5 -0,5
Daglig verksamhet -1,0 -1,0 -1,0 -1,0
Stöd till ekonomisk förening -1,1 -1,1 -1,1 -1,1
Justering intäkter och övriga poster -0,3 -0,2 -0,2 0,8
Summa funktionshinder -4,9 -4,8 -4,8 -3,8
Ledning/administration/central
adm 2020 2021 2022 2023
Avsluta avtal med Boråsregionen,
Utväg -0,1 -0,4 -0,4 -0,4
Justering budget nämnd -0,4 -0,4 -0,4 -0,4
Summa ledning/adm/central
adm -0,5 -0,8 -0,8 -0,8
Totalt -4,5 -5,2 -5,8 -4,0
Ovanstående tabell redovisar de anpassningar/besparingar som har lagts in i budgeten för att inrymmas i tilldelad budgetram.
Alla kostnadsökningar utöver en procent ställer krav på anpassningar/besparingar i verksamheterna. Kostnadsberäkningarna för nämndens alla verksamheter innebär att
kostnaden för arbetskraft beräknas öka med 3,1-3,4 procent årligen, externa kostnader räknas oftast upp med indexuppräkningar (t.ex prisbasbeloppet, prisindex kommunal verksamhet). De internt köpta tjänsterna som lokalhyror och städ ökar med 0,75-2,4 respektive 3 procent i
19 budgetperioden. En större förändring inför år 2020 är att verksamheterna kommer att förändra sin kosthantering och har sagt upp så gott som hela avtalet med teknik- och
serviceförvaltningen (TSF). De kommande åren finns endast enstaka portionsbeställningar kvar. Denna förändring innebär dock inte någon större minskning av kostnaderna för
nämnden, utan dessa sänks med endast 0,3 mnkr (från 1,4 mnkr till 1,1 mnkr). Detta innebär att nämnden måste anpassa kärnverksamheterna för att finansiera internt köpt service.
Individ- och familjeomsorgen
Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd har visat en tydlig minskning under de senaste åren, men sedan föregående år har kostnadsminskningen stannat av. Istället befaras kostnaderna att öka något i budgetperioden hänförligt till förändringar i
omvärlden som statliga organisationsförändringar med risk för övervältringseffekter till kommunerna och svårigheter för nyanlända att komma i arbete och därmed egen försörjning.
Inom administrationen föreslås en omstrukturering av arbetsuppgifter vilket skulle ge en besparing motsvarande 0,4 mnkr.
Nämnden har flera olika samarbetsavtal med externa aktörer. I vissa fall finns kompetensen hos den egna personalen och behoven kan tillgodoses ändå, vilket innebär att avtal avslutas som en besparingsåtgärd. Tillkommande avtal som sluts centralt, men där kostnaden hanteras av socialnämnden, är inte finansierade i budgeten. Det finns ett behov av utökade resurser för att hantera dessa kostnader.
En ny lag ställer nya och utökade krav på verksamheten. Konsekvensen blir utökade kostnader, vilket hanteras genom en ökning av taxorna alternativt utökning av budgetramen med motsvarande.
En översyn av vårdinsatser inom socialpsykiatrin genererar en besparing under kommande budgetår efter omfördelning av resurser från natt till dag.
Justering av intäkter och övriga poster är kopplat till förändringarna i budgetposterna.
Intäkterna för t.ex kosten sänks som ett led i en förändrad hantering av kosten i båda verksamheterna.
Funktionshinder
Möjligheten att välja skola i ett annat län än det egna finns i kommunen idag.
Kostnaderna för boende, omsorg och skolgång belastar då socialnämnden. En
förändring i riktlinjerna skulle innebära en besparing på 2,0 mnkr årligen för nämnden.
En omstrukturering bland lokaler inom daglig verksamhet öppnar för en ökad flexibilitet i bemanning när verksamheterna flyttar ihop. Detta genererar en besparing om 1,0 mnkr i budgetperioden.
Inom funktionshinder förekommer viss ekonomisk kompensation till en ekonomisk förening. Detta är inte lagstadgad verksamhet och ger en besparing på 1,1 mnkr när kompensationen till föreningen upphör. Socialnämnden har i en skrivning till
kommunstyrelsen bett om en kommunövergripande översyn av principerna gällande bidrag till ekonomiska föreningar.
Flyktingverksamheten
Verksamhetens omfattning och förutsättningar har förändrats kraftigt sedan åren 2015- 2016, vilket har påverkat både intäkter och kostnader. I budgetperioden antas
verksamheten fortsatt att minska, då ungdomarna avslutas i samband med att de fyller 20 år. Detta innebär att år 2020-2021 förväntas kostnaderna inte täckas av intäkterna från Migrationsverket, vilket påverkar andra verksamheter inom socialnämnden då flyktingverksamhetens kostnader måste täckas av kommunens budget. Situationen blir omvänd under åren 2022-2023 då antalet barn är så få, att kostnaderna täcks av de generella schablonersättningarna samt lämnar ett viss överskott till övriga
verksamheter. Budgeten är baserad på nuvarande underlag och gäller under förutsättning att inga andra förändringar sker.
Administration/central förv/nämnd
Avtalet med regionen gällande den öppna verksamheten Utväg delas med
äldreomsorgsnämnden. Avtalet sägs upp under år 2019, kompetensen finns hos den egna personalen som kan möta upp behoven på hemmaplan.
Budgeten för nämndsverksamheten har sänkts med 0,4 mnkr mellan åren 2019-2020.
Skillnaden är att för år 2019 finns budget om 0,2 mnkr för utbildningskostnader och verksamhetsgenomgångar för nya ledamöter efter valåret 2018 samt en budget för extra pensionsarvode (0,5 mnkr). Dessa budgetposter är inte aktuella i budgetperioden.
8.3 Effektiviseringsbehov
I samband med budgetdialog inför år 2020 med teknik och serviceförvaltningen har socialförvaltningen tagit upp frågan om höga kostnader för lokaler och vissa andra köpta tjänster med förhoppningen att kunna hitta lämpliga eller alternativa åtgärder för minskning av verksamheternas fasta kostnader. Effektiviseringen är nödvändigt då ökningen av interna kostnader inte är i takt med budgetökningen, medan kärnverksamheterna kräver intensivare och mer omfattande insatser av fler medarbetare med höga kompetenskrav.
Socialnämnden har idag ansvar för tillstånd och tillsyn enligt Alkohol- och Tobakslagen samt tillsyn av handel med receptfria läkemedel. Utökning av tillsynsområden inom detta har tillkommit genom lagförändringar. Nämnden har inte resursutrymme varken ekonomiskt eller personellt för att möta lagkraven. Kommunen har även tillsyn inom andra områden så som livsmedel, restaurang och arbete med ANDT som sker genom andra nämnders försorg. För att effektivisera allt arbete kring dessa frågor bör kommunen se över möjligheterna att skapa en sammanhållen tillsynsenhet. Nämnden har erfarit av bland annat näringslivet som påtalat att flera olika personer kommer och gör tillsyn av verksamheten, vid olika tillfällen och inom endast ett område. En sammanhållen verksamhet skulle kunna samordna arbetet på ett effektivare sätt.
8.4 Förteckning statsbidrag
Statsbidrag (tkr) Utfall
2018 Budget
2019 Budget
2020 Budget
2021 Budget
2022 Budget 2023
Psykisk hälsa 2018 207 0 0 0 0 0
Stärkt bemanning inom barn- och
ungdomsvården 1 138 0 0 0 0 0
Stöd utveckla arbete mot våld i nära
relationer 196 0 0 0 0 0
Stärkta insatser för barn och unga med
psykisk ohälsa 366 0 0 0 0 0
Statsbidrag
habiliteringsersättnin
g 1 085 0 0 0 0 0
Lönebidrag 248 253 250 250 250 250
Personliga ombud 605 605 605 605 605 605
Migrationsverket 17 401 15 564 5 348 3 386 1 807 1 510
Utvecklings- och förbättringsinsatser psykisk hälsa, lokala närvårdssamverkan
0 0 0 0 0 0
Summa 21 246 16 422 6 203 4 241 2 662 2 365
21 Kommentar
Statsbidragen till socialnämndens verksamheter kommer från Migrationsverket, Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Bidragen från Migrationsverket är främst schablonersättningar baserade på antalet ensamkommande barn eller på andra generella bestämmelser. Dessa bidrag varken återrapporteras eller återbetalas. Övriga bidrag ska återrapporteras och återbetalas till den del bidragen inte har nyttjats. De flesta bidrag budgeteras inte på grund av flera
osäkerhetsfaktorer som ovisshet om statsbidragen är aktuella under kommande år, till vilket belopp, samt om nämnden kommer att kunna nyttja bidraget.
Bidraget för att stärka bemanningen inom familjeenheten nyttjas genom utökning av
administratör, socialsekreterare eller arbetsledare. Regeringen avser att under bidragets sista år 2020 avsätta ca 40 procent av 2019 års bidrag för ändamålet för stärkt bemanning, beslut tas dock inte innan efter årsskiftet.
Statsbidragen gällande psykisk hälsa samt medel för arbete mot våld i nära relationer kommer hela socialförvaltningen till nytta. I överenskommelsen gällande psykisk hälsa ingår samverkan med både interna och externa aktörer. Bidraget gällande psykisk hälsa kan sträcka sig över en tvåårsperiod, varför bidraget för år 2018 även delvis nyttjas under år 2019. SKL och
regeringen har tidigare år tecknat överenskommelser för att stimulera satsningar inom
psykiatri och psykisk hälsa. För 2019 finns ännu ingen överenskommelse, förhandlingar pågår.
Statsbidraget gällande personligt ombud täcker en av två tjänster inom
funktionshinderverksamheten. Statsbidraget grundar sig i Förordning (2013:522) om
statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Inga tecken på att förordningen skulle upphöra 2020, dock kan summan öka/minska beroende på hur många tjänster som tillsätts nationellt.
Bidraget för att stärka insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa stärker familjeenheten med samverkanspartners. Regeringen avser att under bidragets sista år 2020 avsätta samma totalsumma som 2019 års bidrag för ändamålet, beslut tas dock inte innan efter årsskiftet.
Statsbidrag gällande habiliteringsersättning riktar sig till brukare inom daglig verksamhet.
Bidraget syftar till att införa ersättningen i kommunerna alternativt höja befintliga
ersättningsnivåer. För Marks kommuns innebär bidraget att befintliga ersättningsnivåer höjs.
Kommunen har fått bidraget under åren 2018 och 2019. Regeringen har inte aviserat något för kommande år kring detta statsbidrag.
Antalet ensamkommande barn har minskat från runt 140 barn år 2016 till 20 barn i maj 2019.
Därmed minskar även intäkterna från Migrationsverket och förmodas ligga på betydligt lägre nivåer under de kommande åren.
8.5 Budgetreserv
Nämnderna ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader.
Reserven ska hantera variationer i behov och för händelser som inte kunnat planeras in i budgeten från början.
Budgetreserv 2020 2021 2022 2023
Belopp (tkr) 0 0 0 0
Procent av bruttokostnaderna
Ingen budgetreserv finns planerad under budgetperioden.
8.6 Investeringsbudget
Investeringsprojekt Utfall
2018 Budget
2019 Budget
2020 Budget
2021 Budget
2022 Budget 2023
Inventarier 1 491 1 300 1 300 1 300 1 300 1 300
Summa 1 491 1 300 1 300 1 300 1 300 1 300
Socialnämndens investeringsplan innehåller vanligen inventarier till särskilt boende och korttid, daglig verksamhet. År 2018 nyttjade nämnden ett statsbidrag gällande välfärdsteknik i
omsorgen och kunde då göra större satsningar än tidigare år. Det överskridande värdet jämfört med beslutad budget täcks av bidraget.
8.7 Taxor och avgifter Sammanställning samtliga taxor
Taxa/taxe-
område Kort beskrivning
av taxan Belopp 2019
Senast e ändrin
g av taxan i (åååå-KF
mm)
Förslag till ny taxa 2020 (samt kort motivering)
Nytt taxebelopp 2020 efter indexuppräkning eller uppräkning på
annat fastställt sätt (om uppräkning, ange vilket index/sätt) Se bilaga 1.
Förändrade taxor
Taxa Taxa 2019 Taxa 2020 Kommentarer
Inga förslag till förändrade taxor år 2020.
Totala intäkter taxor och avgifter
Verksamhetsområde Utfall 2018 Budget 2019 Prognos 2019 Budget 2020
Omsorgsavgifter 475 360 400 366
Tillsyn alkohol, tobak,
läkemedel 347 400 470 570
Kost 1 317 1 155 1 250 877
Summa (tkr) 2 139 1 915 2 120 1 813
Omsorgsavgifter
Budgeten för år 2020 är uppräknad enligt anvisningar. I beloppet ingår en kostnadspost för avgiftsreducering motsvarande 110 tkr för år 2018. Prognos för år 2019 är en budget i balans baserat på utfallet under årets första kvartal.
Tillsyn alkohol, tobak och läkemedel
Vad gäller intäkterna för tillsynsavgifter finns ännu inget utfall för år 2019 att grunda någon prognos på. Budgeten för år 2020 har utökats något på grund av en förväntad intäktsökning på grund av en ny tobakslag.
Kost
Budgeten för år 2020 är förändrad i enlighet med justerad beställning av måltider internt via TSF.
