Budgetunderlag 2020-2023

(1)

Budgetunderlag 2020-2023

Teknik- och servicenämnden

2020

(2)

Innehållsförteckning

1 Analys av verksamhetens resultat ... 4

1.1 Vatten- och avloppsförsörjning ... 4

1.2 Avfallshantering ... 5

1.3 Gator, vägar och parker ... 5

1.4 Lokalförsörjning ... 5

1.5 Kost- och städverksamhet ... 6

1.6 Verksamhetsservice ... 6

2 Verksamhetsutveckling ... 7

3 Omvärldsanalys ... 10

4 Analys av den egna verksamheten ... 15

5 Grunduppdrag ... 19

5.4 Internservice ... 20

6 Agenda 2030 ... 21

6.1 Mål 3 - God hälsa och välbefinnande ... 21

6.2 Mål 6 - Rent vatten och sanitet... 21

6.3 Mål 7 - Hållbar energi för alla ... 22

6.4 Mål 9 - Hållbar industri, innovationer och infrastruktur ... 22

(3)

6.5 Mål 11 - Hållbara städer och samhällen ... 22

6.6 Mål 12 - Hållbar konsumtion och produktion ... 22

6.7 Mål 13 - Bekämpa klimatförändringen ... 23

6.8 Mål 15 - Ekosystem och biologisk mångfald ... 23

7 Personal ... 24

7.1 Analys av personalbehov ... 24

7.2 Personalplan ... 25

8 Ekonomi ... 26

8.1 Driftbudget 2020-2023 ... 26

8.2 Driftbudget 2020-2023 VA Avfall ... 31

8.3 Effektiviseringsbehov ... 33

8.4 Förteckning statsbidrag ... 34

8.5 Budgetreserv ... 34

8.6 Investeringsbudget ... 35

8.7 Taxor och avgifter ... 39

(4)

1 Analys av verksamhetens resultat

Analysen beskriver hur kommunens verksamhet står sig i relation till andra kommuner avseende kvalitet och resurser.

1.1 Vatten- och avloppsförsörjning

Kvalitetsjämförelse inom VA-verksamheten görs med hjälp av Svenskt vattens

statistikdatabas, VASS. Sedan 2016 genomförs även Hållbarhetsindex, en undersökning som har fokus på vad VA-organisationen behöver utföra för att kunna leverera tjänster långsiktigt och hållbart. Hållbarhetsindexet är ett hjälpmedel för att styra verksamheten och det kommer att ta många år innan Marks kommun och andra kommuner blir "grön" på alla punkter.

Utfallet för förnyelsetakten för dricksvatten- spillvatten- och dagvattenledningar i Marks kommun har de senaste tre åren legat på 0,1-0,4 %. Medel för alla kommuner i Sverige ligger på 0,5 % för spill- och dricksvattenledningar och 0,2 % för dagvattenledningar. Marks

kommun har alltså en lägre förnyelsetakt än många andra kommuner. Förnyelse av ledningsnätet i Marks kommun pågår, men takten behöver ökas på grund av ett åldrande ledningsnät till i snitt 0,8 % vilket innebär att ca 5 800 meter per år till en kostnad av ca 30 mnkr/år.

Kvalitetsmåttet debiterat vatten i förhållande till behandlat avloppsvatten beskriver hur mycket av den totala mängden avloppsvattnen till reningsverken som kommer från hushåll och

industrier. Marks kommun redovisar 34 % (2018), jämfört med medel för alla kommuner som är 52,6 %. Det innebär att Mark får in mer tillskottsvatten i avloppssystemet jämfört med genomsnittet.

Även utläckaget från vattenledningsnätet är ca 34 % 2018 vilket är högre än genomsnitt, men siffrorna på utläckage behöver kvalitetssäkras.

Andel mikrobiologiska analyser "Tjänligt med anmärkning" har ökat under några år och låg 2018 på 8,4 % i Marks kommun (Hållbarhetsindex). Orsaken till ökningen är framförallt igångkörningsproblem i samband med uppstart av ett nytt vattenverk i Örby.

Andra områden som behöver åtgärdas enligt Hållbarhetsindexet för att bli "grön" så småningom är till exempel:

-Genomföra en mikrobiologisk barriäranalys, MBA, för att analysera riskerna och få klarhet i hur effektiva skydden är i varje vattenverk.

-Reservvattenförsörjning

-Åtgärdsplan med en underbyggd uppfattning om förnyelsebehov på 10 års sikt eller längre kopplat både till VA-anläggningarnas status och utmaningar i form av klimatanpassning, nya reningskrav, försämrad råvattenkvaliteten mm.

-Stort reinvesteringsbehov av befintliga vattenverk, tryckstegringsstationer, reningsverk och pumpstationer.

-Tillgång till kompetens inom el, styr- och regler, processteknik under beredskap och semestrar samt rekrytering av specialistkompetens

- Framtagande av en regional vattenförsörjningsplan av Länsstyrelsen med kommunernas medverkan.

(5)

1.2 Avfallshantering

I KKiK-rapporten redogörs för öppettider sammantaget för bibliotek, återvinningscentral samt simhall med utgångspunkt från öppettiderna kl. 8 - 17 på vardagar. Mark hamnar ungefär på medel men återvinningscentralen har öppet betydligt mer än dessa tider.

Avseende kvalitetsmåttet över mängden hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, ligger Mark betydligt bättre än medel enligt Kolada, vilket är positivt. Övergången till tvåkärlssystem har minskat mängden förpackningar i avfallet.

Avgiften för avfallshämtning inklusive moms, för typfastighet enligt Nils Holgersson-modellen, är i Marks kommun 21,86 kr/kvm. Detta är något högre än Sverigemedel som är 21,47 kr/kvm år 2018.

Kostnaden för den vanligaste avfallsavgiften totalt inklusive moms för en- och tvåfamiljshus är, 76 kronor lägre i Mark (2042 kr/år) än Sverigemedel (2118 kr/år). De kommuner som redan har infört fyrfacksystem och samlar in förpackningar vid fastighetsgräns har en dyrare avfallsavgift.

1.3 Gator, vägar och parker

I undersökningen Kolada jämförs kostnad väg- och järnvägsnät, parkering, kr/invånare. Marks kommun kostnad uppgår till 1 183 kr/invånare mot Sverigemedel som var 1 489 kr/invånare under 2018.

I Kolada finns också ett mått för parkkostnader per invånare. Marks kommuns utfall för 2017 är 207 kr/invånare vilket kan jämföras med riksgenomsnittet för Sveriges kommuner som är 455 kr/invånare (finns inga jämförelsesiffror för 2018). Även tidigare år ligger Mark långt under genomsnittet avseende detta mått. Under åren 2016 och 2017 satsades det 0,5 mnkr extra/år på kommunens gröna miljö vilket blev mycket uppskattat, men inga extra medel tillfördes under 2018.

I Kolada finns uppgift på meter gång- och cykelväg sverigemedel (statlig, kommunal och enskild) per invånare. 2018 hade Mark 2 meter GCM-väg per invånare medan sverigemedel var 2,2 meter per invånare.

Sweco gör beläggningsmätningar och analys av gatu- och GCM-standarden i ca 80 kommuner i Sverige. I Mark finns det ca 21 mil gator och ca 5 mil gång- och cykelvägar. Analysen visar på att Marks kommun har en av de tio sämsta standarderna år 2018.

1.4 Lokalförsörjning

För att göra en jämförelse avseende lokalförsörjning har Marks kommun deltagit i Ernst &

Youngs Benchmarkingprogram för jämförelse med lokaler, måltider, städ och fordon under 2017 och 2018. Totalt har 11 kommuner deltagit i jämförelsen. I denna jämförelse står sig Marks kommuns lokalförsörjning väl som en mellanstor kommun.

Avseende mediaförsörjning (el, uppvärmning och vatten och avlopp) ligger kommunen i mitten med 143 kr/m2 (jämförelse 127-216 kr/m2). I relation till vårt äldre fastighetsbestånd är detta att bedöma som ett mycket effektivt mått, då andelen nybyggnation för Marks kommun är lägre än i jämförelsekommunerna.

Brukarnöjdheten ligger väl i linje med genomsnittskurvan och verksamheten har också gjort förbättring av sin brukarnöjdhet inom skola sedan mätningen 2017.

Mätningar inom lokalförsörjning och i jämförelse med andra kommuner så är ägda lokalers totala kostnad lägre än motsvarande hyrd lokal. Totalkostnaden per hyrd kvadratmeter är dyrare för såväl Marks kommun som i jämförande kommuner. Totalkostnaden per ägd

kvadratmeter för förskola är lägre än genomsnittet, så även för äldreomsorgens lokaler samt ungefär likvärdigt med genomsnittet för en skollokal.

I Agenda 2030 mål 7, Hållbar energi för alla, så ligger Marks kommuns energiförbrukning (såväl kommun, industri som invånare) i den bästa kvartilen i förhållande till rikets alla kommuner, dvs den gröna lägsta gruppen med 21 Mwh/inv. Lokalförsörjningens egen verksamhet kommer att mätas utifrån mer verksamhetsanpassade mål i linje med Agenda

(6)

2030. Dessa mål kommer att upprättas i samråd med andra kommuner.

1.5 Kost- och städverksamhet

Under 2017 och 2018 har kost- och städverksamheten deltagit i ett benchmarkingprogram och jämförts i programmet med elva andra kommuner i landet.

Enligt Kolada är den årliga kostnaden i Marks kommun för måltider per elev i grundskola åk 1–

9, 7 785 kr. Snittet för kommunerna i landet är 6 319 kr per elev. Under de senaste fyra åren har Mark haft en högre kostnadsnivå jämfört med rikssnittet. Personalkostnaden står för ca 50 % av den totala kostnaden. Livsmedelskostnaden har varierat något men ligger ungefär på ca 29 %. En faktor som bidrar är de senaste två upphandlade avtalsperioderna som från våren 2014 inneburit högre totalkostnad. Ytterligare är den högre nivån kopplad till satsningen inom pedagogiska måltider från läsåret 2015/2016.

Inom jämförelsen med benchmarkingprogrammet ligger kostnaden för måltider i grundskolan istället väl i förhållande till snittet mot deltagande kommuner. Personalkostnader och

livsmedelskostnader är i god nivå med övriga kommuner. Skillnader finns avseende antal tillagade portioner per årsarbetare samt transportkostnader som är högre. Marks kommun tillagar i snitt 21 700 portioner per årsarbetare inom grundskolan vilket är 13 % färre portioner per årsarbetare än snittet bland kommunerna. Transportkostnaderna har ökat ca 35 % inom kommunen sedan 2016 i samband med nytt upphandlat avtal.

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) (U07514) i KKiK-rapporten visar att Marks kommuns andel ekologiska livsmedel var 27 % under 2017 i jämförelse med

medelvärdet 33 % för landets kommuner. Marks kommun placerades för 2017 års Ekomatsliga på 75:e plats av totalt 221 kommuner i den årliga mätning som utförs av Ekocentrum. För 2018 är resultatet 30 % ekologisk andel men gav 136:e plats i ekomatsligan av totalt 255 kommuners rapportering. Medelvärdet är för 2018 för landets kommuner på 36 %.

Kommunens städverksamhet har i jämförelse med andra kommuner inom

benchmarkingprogrammet en högre städkostnad om ca 15–20 % per kvm inom förskola och skola. Samtidigt är andelen städade kvm per årsarbetare inom förskola och grundskola i snitt lägre med en skillnad om ca 25 %.

1.6 Verksamhetsservice

I 2018 års servicemätning över kommunens tillgänglighet, bemötande och om man fått ett svar direkt på en enkel fråga, hamnar Mark när det gäller gott bemötande på en högre nivå än medel och när det gäller tillgänglighet är resultatet lägre. Enligt KKiK-rapportens mätning har 35 % av telefonsamtalen fått svar direkt på en enkel fråga.

Avseende de lägre resultaten ser man att tillgängligheten ute i kommunens förvaltningar är sämre men att tillgängligheten i växeln är god. För att få svar på en enkel fråga bör

samarbetet mellan förvaltningarna utvecklas med mer kunskap och uppdaterad information till personalen som arbetar i växeln.

(7)

2 Verksamhetsutveckling

Rubriken verksamhetsutveckling beskriver behov samt prioriteringar med utgångspunkt från gjord kvalitetsanalys.

Förnyelsetakten av ledningsnätet behöver öka vilket bland annat leder till minskat utläckage från vattenledningarna och minskat inläckage till spillvattenledningarna och reningsverken.

Åtgärder behöver också göras på ledningar och kopplingar utanför det kommunala

ledningsnätet. Där behöver kommunen ha en tydlig dialog med fastighetsägare. Utöver ett minskat utläckage leder tätare ledningar och mindre tillskottsvatten även till mindre

bräddmängder från pumpstationer och reningsverk till vattendrag. En förnyelseplan är framtagen men arbetet behöver kompletteras med arbetsmetodik för tillskottsvatten och utläckage. Att förnya ledningar är väldigt resurskrävande med avseende på pengar och personal. VA-organisationen har genomfört några arbeten med omläggning i egen regi och dessa har indikerat på att det under vissa omständigheter (stadsmiljö) blir bättre kvalité och troligen lägre kostnader än med extern entreprenör. Att genomföra förnyelseprojekten i egen regi kan vara ett sätta att öka förnyelsetakten av ledningsnätet och detta arbetssätt planeras att fortgå och eventuellt utökas.

En mikrobiologisk barriäranalys, MBA, för att analysera riskerna och få klarhet i hur effektiva skydden är i varje vattenverk planeras att genomföras 2019-2020.

Arbetet med att förse tätorterna och västra delen av kommunen med reservvatten från nytt vattenverk i Skene pågår och beräknas vara klart ca 2023-2025.

De anläggningstillgångar som finns i VA-verksamheten är betydande. Dessa behöver

underhållas och driftas för att bibehålla sin standard och funktion. Analys behövs för att veta när det är dags för reinvestering istället för att "lappa och laga". Det finns ett behov av att ta fram åtgärdsplan med en underbyggd uppfattning om förnyelsebehov på 10 års sikt eller längre kopplat både till anläggningarnas status och utmaningar i form av klimatanpassning, nya reningskrav, försämrad råvattenkvalitet mm. Genomgång av Skene avloppsreningsverk är gjord och även analys angående uppgradering av övervakningssystemet.

Problem med att ha tillgång till kompetens inom el, styr- och regler, processteknik under beredskap och semestrar samt svårrekryterat av nyckelpersonalgrupper. Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsplats där medarbetarna trivs, utvecklas och får en jämförbar lön med

konkurrerande grannkommuner.

Länsstyrelsen arbetar med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Kommunen medverkar i arbetet. Planen skall vara framtagen 2020.

Befintlig VA-plan för marks kommun har reviderats. Denna beskriver utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp det närmaste decenniet. Planen ligger för beslut i

kommunstyrelsen. Utbyggnaden av kommunalt VA sker därmed planerat utifrån behov till exempel var kommunen planerar tillväxt av bostäder men även utifrån miljöns behov.

Utbyggnation pågår i och med att överföringsledningar byggs ut åt väster och både nya och befintliga områden kan anslutas. Däremot är det en ekonomisk utmaning eftersom denna typ av utbyggnad av VA-ledningar i befintliga områden är dyra. För att sänka kostnaderna har system med spillvattenpump vid varje fastighet införts (LTA-system) men för att kunna få en bättre täckningsgrad och därmed bättre ekonomi för VA-kollektivet behöver fler fastigheter anslutas.

Kommunen behöver vara aktiv för att delta i de förändringar som uppkom genom den nya förpackningsförordningen SFS 2018:1462. Den ställer krav på att från år 2021 ska 60 % av befolkningen erbjudas fastighetsnära insamling av förpackningar (det som idag samlas in via återvinningsstationerna). Från 2025 ska det gälla för 100 % av befolkningen. Även om förpackningar inte är ett kommunalt ansvar kommer kommuninvånare och företag påverkas genom att nytt avfallssystem för förpackningar införs till exempel ett kärl extra vid tomten för förpackningar, miljöhus i kvarteret. Men vilka lösningar det blir i Mark är inte klart. Med bättre

(8)

förpackningssystem blir utsortering av en högre kvalitet och nyckeltalet för mängden hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling bör öka markant.

Under 2019 har arbetet påbörjats med att revidera den Regionala avfallsplanen som är gällande till 2020. Hela kommunen bör involveras i arbetet med avfallsplanen och samverka för att förebygga avfall. Tanken är att den regionala planen skall ersätta de kommunala avfallsplanerna men även ge möjlighet att lägga specifika kommunbilagor.

För att minska avfallsmängderna och möjliggöra meningsfull sysselsättning för

kommuninvånare med arbetsmarknadsåtgärder behövs en utredning om kommunalt återbruk.

En motion ligger som underlag till en utredning om Marks möjlighet till återbruksverksamhet.

Utredningen skall påbörjas 2019 av teknik- och serviceförvaltningen i samverkan med den nya arbetsmarknadsenheten.

I Marks kommun är anslagen för underhåll av gator och vägar lägre än i många andra

kommuner. Nybyggnationen av bostäder i kommunen medför fler gator att underhålla. Detta i kombination med ökade entreprenadpriser på grund av högkonjunktur i branschen och löner som ökar i högre grad än ramen gör att underhållet kommer att försämras. Redan idag finns en underhållsskuld som kommer att öka, med ökat missnöje från invånarna som följd. En tredjepartsutredning som utfördes under 2018 pekade på att beläggningsunderhållet är underfinansierat vilket leder till ett sjunkande vägkapital dvs ökad underhållsskuld.

Verksamheten måste ständigt hålla sig i framkant till teknikutveckling för att på ett effektivare sätt drifta gator, vägar och parker.

Även parkverksamheten har lägre budget per invånare än genomsnittet i Sverige enligt Koladas jämförelsestatistik. Budgeten ökar inte i samma takt som kostnaderna och mängden tillkommande ytor som byggs. Detta innebär att kvalitén måste sänkas. Ett exempel är att vissa gräsytor som tidigare klippts numera körs över av slaghacken en till två gånger per år.

Behovet av lokalresursplanering, avseende kommande lokalbehov, förskolor, skolor, LSS och äldreomsorg, ökar i takt med att kommunen växer och nya bostäder byggs. Planeringen för nya lokaler behöver ske flera år innan byggnation kan påbörjas. En årlig lokalresursplan har tagits fram under 2018 och kommer att vidareutvecklas under hösten 2019 för antagande i kommunfullmäktige.

Personalstyrkan inom förvaltningen kommer att successivt utökas för att möta nybyggnads- och underhållsbehovet samt förstärka lokalresursplaneringsarbetet inom verksamheten. Detta är nödvändigt för att fortsätta ha effektivitet i arbetet och ligger helt i linje med utvecklingen av arbetet med strategisk lokalresursplanering och den ökande omfattningen av kommande projekt.

För att förbättra KKIK-statistiken avseende förnybar energi så kommer verksamheten att följa riktlinjerna i Agenda 2030 (SKL). I nuvarande planering ligger en ny solcellsanläggning årligen.

En solcellsanläggning planeras för att förse den egna byggnaden med energi och inte för att i första hand producera en överkapacitet.

För att möta kraven på en tydlig kontaktprocess och en god brukardialog så kommer

husmöten att fortsätta genomföras och nya internhyresöverenskommelser tas fram. Dialoger med köpande förvaltningar hålls också med regelbundenhet med respektive

förvaltningsledningar.

Utökade krav från myndigheter/regelverk om rapportering/uppföljning inom många områden, även kraven för skolor avseende innemiljö innebär att mycket resurskrävande arbete både som akutinsatser och planeringsresurser krävs för att undvika stängningssituationer, mycket beroende på skolornas skick. För att möta detta har lokalförsörjning tagit fram en rutin som ska säkerställa denna process, vilken nu ska implementeras.

(9)

Kostverksamheten arbetar fokuserat med att utveckla menyplaneringen för att elever skall få en hälsosam och god måltid serverad varje skoldag. De senaste årens livsmedelskostnader har ökat och samtidigt finns utmaningen att skapa måltider med en minskad klimatpåverkan med god kvalitet och som ger eleverna en god och hälsosam måltid.

Resursfördelningen inom köken justeras i syfte att fördela kompetens och behov inom de kök som har högre eller lägre portionsantal i samband med verksamhetsförändringar inom förskola och skola. I samband med att Strömskolan från höstterminen 2019 är ett tillagningskök med matsal minskar behovet från andra kök som Lyckeskolan och Kunskapens Hus. Olika köks resursbehov och servicegrad står i relation till kompetensen av kock. Då brist på kockar fortskrider behöver verksamheten prioritera vilka kök som kan vara tillagningskök. Färre tillagningskök med kompetensen av kockar leder till fler kök som får delar av måltiden skickad via transporter. Det i sin tur bidrar negativt till miljön. Detta kommer i sin tur kräva ett utökat samarbete och dialog med berörda förvaltningar.

Matsvinn är mat som slängs i onödan. Kostverksamheten utvecklar en digital mätmetod inom kommunens kök. Mätningarna utförs målinriktat och ska kommuniceras på skolor för att minska tallrikssvinnet. En viktig prioritet är att minska matsvinnet även genom att arbeta aktivt med matsvinnshantering i serveringen i matsalarna. Behov av samarbete med skolans pedagoger är stort gällande att undvika beteenden som kan öka/ökar matsvinnet. En

gemensam åtgärd är att skapa förbättringar gällande lunchtider på flera skolor. Köbildningar skapar en miljö av stress som i sin tur leder till att mer mat än nödvändigt läggs på tallriken för att slippa stå i kö igen och mer mat slängs.

Andelen ekologiska livsmedel om 30 % är i en god nivå för 2018 års utfall. Samtidigt är 30 % en utmaning ekonomiskt då en ökad andel innebär högre kostnad. I jämförelse med

målsättningen på nationell nivå om 60 % offentliga livsmedelsinköp 2030, bör kommunen öka takten på andelen ekologiska livsmedelsinköp. Ekonomiska förutsättningar begränsar

möjligheten att öka andelen kommande år. Främst kommer ekologiska livsmedel att prioriteras gällande inköp av mjölk, lokalt nötkött, frukt och grönsaker.

Städverksamheten arbetar med lokalförsörjningen för att skapa hållbara entrélösningar på skolor och förskolor. En hållbar entrélösning bidrar till en bättre inomhusmiljö, minskar på slitage på golv som ger mindre golvvårdsbehov och ger effektivare städning.

Städmetoder med rätt maskinutrustning/maskinpark inventeras för att även inkludera robotmaskiner för både skurning och dammsugning.

Organisatoriskt har verksamheten också en större andel medarbetare som närmar sig

pensionsålder de kommande tre åren, ca 15 % under 2020-2023. Bemanningsstrukturen inkl.

schemaläggning ses över i samband med rekryteringsbehoven.

Kompetensutveckling ingår som en prioriterad del i verksamheten och får fortsatt fokus genom utbildningar i golvvård samt certifiering av städpersonalen. Verksamheten arbetar även aktivt med åtgärder som bidrar till att minimera ensamarbete, skapa större självständighet inom arbetsgrupperna samt öka trivsel och arbetsmiljö.

Verksamhetsservice råder bara delvis över kvaliteten på svar på telefonsamtal eftersom dessa hanteras ute på förvaltningarna i stor utsträckning. För att förbättra kvaliteten och få ett effektivare arbetssätt kan växeln utformas och utvecklas till att bli ett gemensamt

"kundcenter". Verksamheten kan även arbeta för ett större samarbete och ett förbättrat informationsflöde mot förvaltningarna och följa upp medborgarförväntningar och upplevelser och utifrån detta göra förändringar som medför ökad kundnöjdhet.

Inom de administrativa verksamheterna ekonomi- och löneservice, fortsätter arbetet med att genomföra de föreslagna åtgärderna som framkommit under utredningen hösten 2018.

Arbetsverktygen bör utvecklas mot nya eller mer utvecklade IT-system samt automatiserade flöden som leder till ett effektivare arbetssätt där färre manuella arbetsuppgifter uppstår.

Detta medför ett ökat behov av ny teknik som artificiell intelligens (AI), personalutbildning, konsult- och supportuppdrag.

(10)

3 Omvärldsanalys

Omvärldsanalysen beskriver förändringar i omvärlden som kan påverka verksamheten. Det kan bland annat handla om förändringar i brukares behov, förändrad lagstiftning eller nya trender.

Med korthet kan man beskriva tre framtida fokusområden inom VA:

Ökat investeringsbehov + Säkert dricksvatten + Klimatpåverkan

De omvärldsfaktorerna som kommer att påverka verksamheten vatten- och avloppsförsörjning bedöms vara:

- Ökad investeringstakt. Det allmänna kommunala vatten-och avloppstjänsterna byggdes ut snabbt under framförallt 60- och 70-talen och både ledningar och VA-verk börjar bli slitna.

Detta innebär både ökade underhållskostnader men också behov av mer investeringar. I snitt i Sverige behöver investeringsnivån under de kommande 20 åren öka med 35 % för att klara ett säkert dricksvatten och rena sjöar och hav även i framtiden. För att finansiera denna ökning kommer VA-taxorna att behöva fördubblas i dagens penningvärde de kommande 20 åren.

- Behov av fler bostäder i Göteborgsregionen. Därför satsar Mark på nya överföringsledningar till nordvästra Mark. I samband med att överföringsledningen byggs ut kommer fler lokala ledningsnät byggas ut och fler kommunala verksamhetsområden skapas. Fler anslutande fastigheter behövs för att få en bättre täckningsgrad för utbyggnationen och därmed möjlighet till bättre ekonomi för VA-kollektivet.

- Värdet på VA-verksamhetens anläggningstillgångar är inte obetydligt. Dessa måste

underhållas och driftas på ett bra sätt för att inte tappa onödigt mycket i värde. Det är viktigt att driftarbetet går från akut underhåll till förebyggande underhåll för att minska kostnaderna långsiktigt och öka leveranssäkerheten. För detta krävs förnyelseplaner, rätt arbetsmetoder, mer digitalisering, kompetent och erfaren personal och initialt mer pengar för att köpa system och bemanna upp med mer personal. Branschorganisationen Svenskt vatten håller på att ta fram nya riktlinjer där man sneglat på industrin. Ett orosmoment är att hitta rätt personal och att vår VA-organisation är relativt liten och därmed sårbar.

- Ökade krav på fysiskt skydd vid anläggningar för vattenproduktion och vattendistribution pga. en ökad hotbild i samhället där terrorism/sabotage blivit ett faktum även i Sverige. Men även skydd i form av datasäkerhet för dricksvattenproduktionen är i fokus nu eftersom ny lagstiftning i form av Säkerhetsdatalagen och NIS-direktivet är införd. Investeringar i säkerhetsutrustning vid anläggningarna pågår och uppstart av projekt med avseende på datasäkerhet är påbörjad.

- Ökade krav gällande utsläpp från avloppsverk och ledningsnät bland annat genom EU:s ramdirektiv för vatten. Tillståndet från Länsstyrelsen för Skene reningsverk är gammalt och krav kan komma om att uppdatera tillståndet med ändrade kravnivåer. Rening av läkemedel kan var exempel på framtida krav eftersom Linköping redan kört pilotförsök i stor skala. Det är också viktigt att ha ett aktivt uppströmsarbete och tydlig information om vad som får och inte får avledas till ledningar och reningsverk. Ökade krav på hantering av avloppsslam och

fosforåtervinning kan komma, men där råder otydlighet på nationell nivå.

- Klimatförändringarna tros medföra mer extrema vädersituationer än idag, till exempel stora nederbördsmängder under kort tid samt torka. Råvattenmängden och kvalitén påverkas negativt. Livsmedelsverket har under 2019 tagit fram "Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning". Vattenförsörjningen måste säkerställas i centralorten för att öka robustheten i vattenleveranserna. Ett vattenverk, med tillhörande vattenskyddsområde, i Skene är under utredning och planeras att byggas under budgetperioden. Även

reservvattenförsörjning för de sydvästra orterna såsom Horred behöver utredas.

- Klimatförändringarna kommer, enligt SMHI, innebära mer extrema regn som kan leda till översvämningar till exempel i källare. Här behöver kommunen ta fram dagvattenpolicy och riktlinjer för lägsta golvnivåer vid nybyggnation. Det finns bra och visuella publikationer från Svenskt vatten som vänder sig till fastighetsägare, plan- och byggverksamheten och gatu- och

(11)

VA-verksamheten eftersom ett gott samarbete behövs för att klara en bra hållbar dagvattenhantering

- Kommunen har sett en ökad efterfrågan från kunder efter så kallade självservicetjänster. Mer skall göras i mobiltelefonen som till exempel lämna in uppgifter om vattenmätarens ställning och möjlighet att upptäcka läckage på den egna fastigheten. Detta leder till behov av nya system och ändrade arbetsmetoder inom kundtjänstverksamheten.

- Ökat behov av samverkan med andra kommuner. För att klara utmaningarna långsiktigt behöver VA-organisationen bli större. Det är relativt svårt att få tag i kompetent VA-personal vid nyrekryteringar och organisationen är sårbar till exempel märks det markant i

verksamheten då tjänster står tomma innan nytillsättning kan ske. Önskad investeringstakt har inte kunnat hållas de senaste åren då det behövs både insatser av driftpersonal och projektledare där i vakanta tjänster och driftpersonal i dessa projekt. Svenskt vatten uppmanar kommuner med färre invånare än 50 000 att se över sin möjlighet att klara VA- försörjningen långsiktig och uppmanar till samverkan.

De viktigaste omvärldsfaktorerna som kommer att påverka verksamheten avfallshantering bedöms vara:

- Den mest närstående förändringen på avfallsområdet är den nya

förpackningsförordningen SFS 2018:1462. Den ställer krav på att från 2021 ska 60 % av befolkningen erbjudas fastighetsnära insamling av förpackningar (det som idag samlas in via återvinningsstationerna). Från 2025 ska det gälla för 100 % av befolkningen. Värt att notera är att ansvaret för denna fortsatt ligger utanför kommunens ansvarsområde. Istället ska det skötas via ett godkänt insamlingssystem, men det ska göras i samråd med kommunen. Idag är det svårt att sia om hur Marks kommun kommer att påverkas, men sannolikt är att det kan kräva en del utredningstid under införandet och behjälplighet med anvisningar av plats etcetera.

- Det finns ett ökat fokus på återbruk som ett komplement till återvinning av material och för att undvika att användbara produkter slängs i onödan. Borås och Göteborg har väl fungerande verksamheter. Arbetsuppgifterna är lämpliga för personer som är föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket innebär att flera platser för denna kategori kan erbjudas.

- Naturvårdsverket har lagt fram ett förslag som går ut på att hela kommunen bör involveras i arbetet med avfallsplanen och samverka för att förebygga avfall. Begreppet hushållsavfall har ersatts av begreppet avfall som kommunen ansvarar för, vilket tydliggör att kommunen ansvarar för både hushållsavfall och avfall som uppkommer i kommunens egna verksamheter.

Naturvårdsverket vill att kommunerna ska lägga mer fokus på att ta fram mål och åtgärder för att förebygga och hantera avfall och mindre tid på att beskriva nuläget. Mål och åtgärder ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. I kommunens roll ligger att verka förebyggande för avfallsuppkomst. Detta är dock inget som får bekostas av renhållningskollektivet. Efter framtagandet av avfallsplanen kommer en rad åtgärder på området att föreslås och då krävs också att medel för detta finns avsatta.

- Minska rest- och matavfallet för att klättra högre upp på EU:s avfallstrappa (se bild nedan).

Avfall Sverige som är kommunernas branschorganisation har antagit ett nytt mål: till år 2025 ska mat- och restavfallet minska med 25 procent, jämfört med 2015 - kort kallat 25/25-målet.

En del i att nå detta mål är att minska förpackningarna i restavfallet, vilket är miljömässigt bra men också en ekonomisk vinst för kommunens renhållningskollektiv. Slänger man

förpackningen idag på en ÅVS betalas avfallshanteringen av FTI (förpackningsindustrin) men läggs det i restavfallskärlet så betalas det av avfallskunderna i kommunen. Det nya systemet med mer fastighetsnära insamling av förpackningar som skall bekostas av FTI kommer att bidra till att målet kan uppnås.

(12)

- Textilavfall hanteras idag inte enligt avfallshierarkin, utan förbränns ofta och detta

diskuteras på EU-nivå. Det kan komma att ställas krav på kommuner att sortera ut textilavfall.

Ett mål som har nämnts är att 60 % ska sorteras ut från restavfallet till år 2025. För Marks kommun skulle det innebära drygt 150 ton. Ett av alternativen är att det lagstadgas att kommunerna står för denna insamling på samma sätt som mat- och restavfall samlas in separat.

- Fokus på plast har inte undgått någon. Idag har producenterna ansvaret för den del av plasten som utgörs av förpackningar, men för resten finns det idag inte någon insamling i Mark. Det är troligt att verksamheten kommer behöva satsa på att kunna lyfta denna plast i avfallshierarkin; från dagens förbränning till materialåtervinning.

- När nuvarande upphandling för hushållsentreprenör skrevs ställdes inget krav på fossilfritt bränsle. I Sveriges arbete med de nationella miljömålen pekas kommunerna ut som en viktig aktör som ska föregå med gott exempel. Detta bör beaktas vid nästa upphandling.

- Kommun har sett en ökad efterfrågan från kunder efter så kallade självservicetjänster.

Mer skall göras i mobiltelefonen som till exempel på uppgift på vilken dag kommer sopbilen eller slamsugningsbilen, se fakturor flera år bakåt mm. Detta leder till behov av nya system och ändrade arbetsmetoder inom kundtjänstverksamheten.

De viktigaste omvärldsfaktorerna som kommer att påverka verksamheten gator, vägar och parker bedöms vara:

- Stora infrastrukturprojekt är på gång eller startade i Västsverige vilket gör att

entreprenadresurser blir en bristvara vilket trissar upp priserna. Även konkurrensen om erfaren personal, till exempel projektledare, ökar.

- Ökade förväntningar på fler och bättre cykelvägar från politiker och invånare. I den nya översiktsplanen för Mark utpekas cykelvägar som ett viktigt alternativ för transporter. Mark har sen 2017 en beslutad trafiksäkerhetsplan som listar och prioriterar cykelvägar som bör anläggas. Tyvärr utökas inte budgeten för drift av nya GCM-vägar så kvalitén i verksamheten minskar därmed långsiktigt.

- Trafikverket tar över belysningsanläggningar från kommunerna längs alla statliga vägar inom 10 år. Det innebär kostnader för kommunen då anläggningar behöver uppgraderas tex byta ut trästolpar och armatur innan övertagandet eller så behöver belysningsanläggningar monteras ned om detta utrymme inte finns i budgeten.

(13)

- Naturvårdslagets verksamhets bedöms också påverkas i framtiden. I dag är det

högkonjunktur och företag har svårt att få tag i arbetskraft. I en framtida lågkonjunktur som verkar komma så kommer behov av beredskapsplatser inom kommunen att öka då färre människor får jobb. Detta kommer också påverka skatteintäkten för kommunen.

Verksamheten ser också ett stort behov av mer arbetskraft inom kommunen till exempel för att skapa en återbruksverksamhet av både kommunala inventarier och inlämnat material till ÅVC. Andra behov är skräpplockning då mängden skräp i naturen ökar och allt fler

"smygtippar" dyker upp.

De viktigaste omvärldsfaktorerna som kommer att påverka lokalförsörjning bedöms vara:

Idag ställs höga krav på tydlig och snabb återkoppling på förfrågningar från

brukare/verksamheter med enkla och tydliga kontaktprocesser, detta kan skapa stress och störningar i verksamheten på grund av att onödiga akutsituationer uppstår.

Omvärlden, både myndigheter, regelverk, kommunens verksamheter och brukare av lokaler ställer högre krav på utredning, återkoppling och snabb och akut hantering. Detta ställer organisationen inför ideliga omställningar och omprioriteringar av befintliga resurser. I förlängningen leder detta till ökade kostnader och kvalitetsförsämring pga tidsbrist. Många utredningar kräver sakkunskap som måste köpas in eller mätas under en tidsperiod varför färdigställandet av utredningar tar viss tid och inte alltid kan forceras.

Omfattande renoveringsbehov av verksamhetslokaler, framförallt förskolor och skolor, leder till nyproduktion samt större ombyggnationer. Detta kommer att genomföras under relativt lång tid framöver, sannolikt minst till 2030.

Allt större krav ställs på minskad energiåtgång inom fastighetsbeståndet, dels genom

byggregler kopplade till EU-krav samt nationella klimat och miljökrav. Energisparande åtgärder genomförs kontinuerlig av direktverkande el till annat energislag genomförs enligt plan.

Antalet solceller utökas årligen.

Otryggheten ökar i kommunen vilket märks genom en ökad hotbild mot lokaler och verksamheter. Hotbilden finns inom kommunens alla verksamhetslokaler såsom skolor, förskolor, äldreomsorg och kontorslokaler. Förekommande situationer har varit reella hot om brand eller skadegörelse. I skolor behöver hotbilden utredas och anpassningar göras i

lokalerna, framför allt i samband med nya projekt planeras för en trygg miljö.

Då kommunen nu växer och bostäder byggs på flera håll inom kommunen så ökar behovet av lokalresursplanering avseende kommande lokalbehov, förskolor, skolor, LSS och äldreomsorg.

Planeringen för nya lokaler behöver ske flera år före byggnationen startas.

Växthusgaserna skall minska med 30 % - det är målsättningen inom Klimat 2030 i Västra götalandsregionen. Den torra sommaren 2018 gav kostverksamheten betydande ökande livsmedelskostnader. Sannolikheten för att klimatförändringar med extremare väder påverkar livsmedelsproduktionen allt mer. Kostverksamheten har prioritering på att minska

livsmedelsinköpens klimatpåverkan och räknar på klimatavtrycket. Kommande period bedöms verksamheten kunna utgå från 2018 års utfall om 1,66 Co2-ekv/kg livsmedel, till max 1,4 Co2-ekv/kg livsmedel. Koldioxidekvivalenter/Co2-ekv är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser (metangas, lustgas och koldioxid) har olika förmågor att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. Klimatsmarta och hälsosamma måltider ger en utmaning till alla matgäster i alla åldrar utifrån att både äta upp tagen mat på sin tallrik till att välja mer av de gröna rätterna i flervalsmodellen.

Den nationella livsmedelsstrategin handlar både om att öka andelen ekologiska livsmedel till 2030 med 60 %. Självförsörjningsgraden av livsmedel i landet är ca 50 %. Den offentliga sektorn ska aktivt delta och bidra till att öka självförsörjningsgraden. Kostverksamheten nätverkar med flera organisationer som t ex Landsbygdsnätverket/MATtanken

(Jordbruksverket), LRF och Länsstyrelsen och kunskapshöjer genom utbildning över var Marks kommun möjligheter till att öka inköpen av svenska råvaror finns.

(14)

Städverksamheten studerar olika städmetoder för att utmana befintliga rutiner. Genom

studiebesök och workshops med medarbetare inom verksamheten har kunskaper för golvvård utökats. En modern och snabb städmetodik för golvvård har påbörjats (i-wax metoden) är avsedd att ersätta tidigare rutin som idag kräver både längre planering och större

resursbehov.

Städmetoder med hjälp av städrobotar blir allt vanligare inom städbranschen. Inom kommunen satsas nu på dammsugarrobotar inom kontorsmiljöer genom testkörningar.

Digitalisering av städplaner med frekvenser och scheman genom enkla webbverktyg prioriteras i fler och fler kommuner i landet. Marks kommun har tagit del av kunskaperna för vad

verktyget kan bidra med och kommer besöka en kommun som har implementerat systemet inom sin städverksamhet.

Det ställs ökade krav på tillgänglighet andra tider på dygnet och att vara tillgängliga via andra kontaktvägar som till exempel chatt och sociala medier. Flexibilitet och ökade öppettider kräver en annan planering av bemanning och digitala lösningar som till exempel artificiell intelligens (AI) där enklare frågor kan besvaras.

En ökad användning av el-bilar och bilar som drivs med förnyelsebara drivmedel. Fortsatt satsning på anskaffning av miljöbilsklassade tjänstebilar.

Det ökade kravet på att den administrativa verksamheten ska utvecklas till att bli mer

effektiviserad skapar ett behov av att automatisera. Detta kräver nya tekniker och arbetssätt som bland annat artificiell intelligens (AI), utvecklade IT-system, personalutbildningar, konsult- och supportuppdrag vid uppbyggnad och den fortsatta utvecklingen. Satsningen är viktig för att verksamheten ska kunna möta upp samhällets utveckling och framtida

rekryteringar samt uppfylla sina effektiviseringskrav.

(15)

4 Analys av den egna verksamheten

Analysen av den egna verksamheten beskriver förhållanden internt i verksamheten som påverkar grunduppdraget och hur nämnden ska hantera situationen.

Det är positivt att verksamheten får fler anslutna områden genom att överföringsledningar och lokalnät byggs ut. Fler anslutningar är en förutsättning för att få en högre täckningsgrad och bättre ekonomi för denna stora VA-utbyggnad. Dock måste en medvetenhet finnas om att det går åt resurser i driftverksamheten för enheterna rörnät och VA-verk och för

anslutningsgruppen i ett inledningsskede när ledningar skall driftsättas och nya kunder

anslutas. Till exempel behöver de ofta underhållsspola vattenledningsnätet då inte alla kunder hunnit ansluta sig i ett område. Reningsverket i Skene belastas därmed högre vilket innebär ökade energikostnader och kemikaliekostnader. Verksamheten kommer ha nya områden tex Sjödal som använder LTA-pumpar (tryckavloppssystem) och vid problem med dessa pumpar, så är det verkens personal som behöver rycka ut.

För att klara den ökande investeringstakten behövs inte bara resurser för att bygga och anlägga VA-anläggningar och ledningar utan även fler medarbetare som kan utföra förstudier och projektleda investeringarna.

VA-verksamheten kommer få högre kapitalkostnader som belastar driftverksamheten på grund av det stora investeringsbehov som finns på både befintliga VA-verk och ledningsnät och nybyggnationer. Detta innebär att verksamheten behöver utveckla sig och effektivisera. Ett exempel är att prova om läcksökning kan ske effektivt via loggar. Utvecklingen inom

läcksökning pågår i branschen och är väldigt intressant. Målet är att hitta utläckaget från vattenledningarna med mindre personalinsatser vilket idag ofta utförs nattetid. Ett annat är att utföra mer förnyelseprojekt av VA-ledningar i egen regi, men att anställa kompetent och erfaren VA-personal är en utmaning. En annat prioriterat område för att öka effektiviteten är att införa ett bra, digitalt och lättanvänt underhållssystem för verksamhet rörnät. Detta är viktigt även med tanke på kommande pensionsavgångar inom rörnätsenheten som är ca 20 % av personalstyrkan inom fem år.

Motsvarande siffra är ännu högre för VA-verken, ca 36 % av personalstyrkan går i pension inom fem år. Därför är det viktigt att ha dialog med yrkeshögskolor och ta in sommarjobbare och praktikanter i verksamheten. Inom närtid (2020) behövs en ny tjänst på VA-verken med inriktning på styr- och regler bland annat för att förbereda framtida pensionsavgångar och behov av att uppgradera gamla övervakningssystem. Antalet verk minskar med avseende på utbyggnation av överföringsledningar åt nordväst men antalet pumpstationer och LTA-pumpar (Lätt TryckAvlopp) ökar så bemanningen kan inte minska på grund av utbyggnaden av

överföringsledningar.

Mark växer så det är mycket plan-, bygglovs- och anslutningsfrågor för VA-verksamheten som behöver utredas och om det fortsätter öka behövs även mer personal som kan hantera detta.

Under 2020-2023 gör en underhållssatsning med 400 t kr per år på ledningsnätet genom att dels luft-vattenspola vattenledningsnätet men också byte av vattenventiler där det behövs mest. Detta är ett sätt att bevara anläggningstillgångarnas värde.

Den nya återvinningscentralen (ÅVC) på Skene skog fungerar bra och är uppskattad av kommuninvånare. Avfallsverksamhet är inte längre att slänga sopor i containrar. Mängden anställda på ÅVC behöver inte öka i antal men kompetensen behöver ökas speciellt inom hantering av farligt avfall. Idag behöver all personal som jobbar med avfall ha kunskap om miljönyttan, kunskap om avfallssortering och effekterna vid felsortering samt ha ett trevligt och korrekt kundbemötande.

Kommunen har sett en ökad efterfrågan från kunder efter så kallade självservicetjänster.

Mer skall göras i mobiltelefonen. Detta leder till behov av nya system och ändrade arbetsmetoder och kompetensutveckling inom kundtjänstverksamheten.

(16)

Gata- och parkverksamheten har under lång tid haft för liten budget för att kunna tillhandahålla den kvalitén som kommuninvånarna förväntar sig.

Budgetramen ökas med ca 1 % men kostnaderna med ca 3 %, vilket ger konsekvenser för gata-parkverksamheten. Dessutom växer kommunen och mer gator, GCM-vägar och parkytor behöver skötas om. Under 2019 har arbete tillsammans med planenheten utförts för att redan i detaljplaneskedet förtydliga vilka driftkostnader (i kronor baserat per kvadratmeterkostnad) som en utbyggd detaljplan ger upphov till för gatu- och parkverksamheten. Besparingar som genomförts är till exempel neddragning av säsongsanställda från 9 till 8 stycken och från 7,5 månad till 7 månader 2019 och 2020 till 6 månader. Minskat antal m2 som klipps med gräsklippare och istället klipper ytorna med slaghack 1-2 gånger per år. Inga palmer i Kinna centrum och mindre blommor vid påsk i rondeller. Senareläggning av starten av vattenfallet i Skene på grund av att pumpen behöver repareras igen (gjordes även 2018).

Vinterväghållningens budget har gått med underskott under flera år och därför föreslås att medel 2020 överförs från beläggningsunderhållet till vinterväghållningens budget. Det innebär mindre lagning av skador till exempel potthål, hyvling av grusvägar och småasfalteringar.

Mark växer och därmed ökar både parkytor och gator och GCM-vägar och därmed driftbehovet, både maskiner och personal. Då den kommunala verksamheten ökar inom Socialförvaltningen ökar även bilarna och därmed verkstans verksamhet. Idag arbetar 21 fast anställda och 8 säsongsanställda inom park- och gatuverksamhetens drift för att kunna behålla befintlig standard och möta framtida behov kommer arbetsstyrkan med stor sannolikhet

behöva utökas eftersom arbetsuppgifterna är svåra att automatisera.

Det finns behov av ytterligare en administrativ personal vilket medför längre svarstider till kommuninvånare för till exempel p-tillstånd, svar på motioner och medborgarförslag och telefonsvar. Verksamheten har gradvis försämrat sin leverans till kommuninvånarna.

Gatustandaren på de kommunala vägarna försämras hela tiden eftersom det inte finns budgetmedel att upprätthålla en tillräckligt bra förnyelsetakt. Det skulle behövas 9 miljoner per år (12 mnkr behövs för bästa effekt) till beläggning (budgeten 2020 är 6 miljoner) för att upprätthålla en godtagbar vägstandard. Med bara 6 miljoner så minskar vägstandarden årligen vilket innebär att det inte räcker med att belägga ytan med asfalt i framtiden utan att

vägkroppen behöver göra som också om det går för långt.

Även standarden på de 35 broar som kommun är huvudman för försämras enligt en besiktning som är utförd. Investeringsmedel har satsats på broreparationer de senaste åren men det innebär att utbyggnaden av GCM-vägar har fått stå tillbaka.

Det finns ett behov av att inom en snar framtid bygga ut lokalerna på Näs för det är väldigt trångt och slitet inom personaldelen, omklädningsrum och parkeringsplatser.

För att minska kostnaderna för egenregiarbete vore det lämpligt att se över ett inköp av egen grävmaskin istället för att hyra en då avtalet går ut 2022. Då kan även samarbete mellan gatu-parkverksamheten och VA-verksamhetens rörnät öka till exempel om det uppstår två vattenläckor samtidigt.

Även gata- och parkverksamheten behöver digitalisera och effektivisera sitt arbetssätt. Till exempel införs surfplattor till driftpersonalen för att de i fält skall kunna se kartor, få ut arbetsorder och inrapportering till debiteringssystemet för att få bättre och snabbare koll på ekonomin.

Naturvårdslaget behöver mer budgetutrymme för att hantera nedskräpning i naturen (ca 0,2 mnkr/år). Nedskräpning är ett av de områdena som Naturvårdsverket vill skall prioriteras i en avfallsplan.

I och med att regeringen tog bort möjligheten till nya extratjänster 1 januari 2019 och en budgetfördelning med 0,3 mnkr från Naturvårdslaget till den nya Arbetsmarknadsenheten så har under våren 2019 personaltätheten på enheten minskat från 34 till 25 personer. Med ett större anslag till nämnden, ca 0,7 mnkr/år, så skulle ca 15 personer kunna anställas.

Konsekvenserna blir annars att möjligheten att hjälpa andra förvaltningar och föreningar minskar. Ju fler anställda Naturvårdslaget har desto mindre försörjningsstöd behöver

(17)

kommunen betala vilket är ekonomiskt fördelaktigt för kommunen och desto mer möjlighet finns det att sälja ekonomiskt fördelaktiga tjänster till andra förvaltningar. Dessutom får personer utanför den ordinarie arbetsmarknaden en meningsfull sysselsättning och egen försörjning.

Ur kultur - och miljösynpunkt och möjlighet till rekreation för kommuninvånare och turister är det positivt att nya reservat bildas. Om det bildas fler reservat behövs dock högre anslag till nämnden för att kunna sköta dessa enligt uppsatta skötselplaner.

Lokalförsörjningen uppfyller uppdraget att leverera lokaler till samtliga verksamheter inom kommunen och kan därför klassificeras som " i hög grad".

Fortsatt planering och projektering för nya Lyckeskolan pågår. Byggstart med ett första

spadtag har genomförts och ett färdigställande är fastställt till höstterminen 2021. Projektering av två idrottshallar med en läktardel om 500 personer pågår med förslag om placering och utformningar. Färdigställandetiden för hallarna beräknas bli samtidigt med övriga skolan.

Under budgetperioden 2020-2023 kommer om- och tillbyggnader att ske inom framför allt förskola och skola. Följande projekt planeras i enlighet med den framtagna strategiska lokalresursplanen och i enlighet med lagd investeringsplan: Ängskolan F-9, Nybyggnad förskola i Skene och Kinna, Ny förskola och skola Ubbhult, utbyggnad Hyssnaskolan, Stommenskolan och Kaskad badhus. För äldreomsorgen innebär det utökning av ett

äldreboende, Stomsåker, installation av sprinklersystem samt större renoveringar av storkök.

Detta innebär att en utökning av personella resurser erfordras för genomförande av planering inför kommande projekt samt resurser för genomförande av byggprojekt. En analys av

organisationen har genomförts av en extern konsult. Utredningen påvisar behovet av utökning av personal för projektledning. En utökning är genomförd och ytterligare en utökning är

planerad och ska implementeras i höst. Detta innebär att totalt två projektledare finns på Lokalförsörjningen samt ytterligare en förvaltare från och med augusti 2019. Kommande utökningar planeras men är beroende av takten i investeringsökningen. En fastighetsstrateg planeras att anställas för att genomföra arbetet med uppdatering och utveckling av den strategiska lokalförsörjningsplanen samt arbetet med lokaleffektivisering.

Lokalförsörjningen arbetar aktivt att möta köpande förvaltningar på flera olika sätt för att nå en tät och bra dialog. Arbete och utveckling kommer att fortgå gällande dessa processer och även inkluderande husmöten.

Energibesparingsåtgärder tas hela tiden i beaktande, detta även för att kunna fortsätta

bibehålla en kostnadseffektiv drift. Det pågår arbete att omställa från direktverkande el till mer hållbara energialternativ.

Lokalförsörjningen arbetar aktivt med att försöka bearbeta den underhållsskuld som finns sedan tidigare genom de ny- och ombyggnadsprojekt som tagits fram i lokalresursplanen. På sikt kommer underhållsskulden därför att kunna minskas.

Specialkostbehovet i kommunens förskolor och skolor är ca 17 % och ökar främst med fler individuella kostanpassningar för barn och elever med neuropsykiatriska diagnoser. Rutinen för att ansöka om specialkoster revideras årligen för att vara aktuell utifrån behov samt behovet återkommer gällande att möjliggöra utbildningsinsatser för kökspersonalen. Samtidigt

balanseras det ökade behovet specialkoster med hjälp av flervalsmodellen. Andelen tillagade specialkoster är idag ca 11 % i jämförelse med 2016 som var ca 18 %.

Kostverksamheten har under en tid befunnit sig i tuffa utmaningar med att rekrytera utbildade kockar. Färre andel utbildade kockar ställer höga krav på tillagningskökens möjligheter att hantera de olika måltidsbehov som unga och äldre har i kommunen. Färre medarbetare som är utbildade begränsar vilken servicegrad som är möjlig att ge.

(18)

Fokus inom Klimat 2030 för klimatsmart och hälsosam mat ligger på tre delområden;

• Minskat matsvinn

• Främja hållbart lantbruk

• Mer vegetariskt på tallriken

Framtida livsmedelsupphandlingar kräver ett behov av att skapa närmare samarbeten och dialog med lokala och regionala livsmedelsproducenter.

Matgäster, köpande förvaltningar, föräldrar och politiker ställer specifika krav på mat såsom ursprung, ekologiskt, lokalproducerat, trender, livsmedelsval, pris etc.

Den nationella livsmedelsstrategin pekar tydligt på inriktningsmålet för att mer livsmedel ska upphandlas ekologiskt. Miljöanpassad livsmedelsupphandling med perspektiv på

livscykelkostnader bör öka. Livsmedelskostnaderna har ökat markant senaste året, i snitt ca 7%. Klimatförändringarna pekar på att kostnadsnivån kommer ligga kvar de närmsta åren.

Det bär med sig konsekvensen att nuvarande livsmedelsbudget är för låg i relation till vad maten kostar.

Offentlig sektor ska verka för att kunskapsnivån, såväl generellt, som hos barn och unga, vad gäller livsmedelsproduktion, inom mat och måltider höjs, gärna i samarbete med lokala

livsmedelsproducenter. Det innebär att information och samarbete med köpande förvaltningar är avgörande för att nå framgång inom den nationella livsmedelsstrategin.

För att nå 60 % ekologiska livsmedelsinköp uppskattas livsmedelskostnaden öka med ca 17 % utifrån kommunens befintliga avtalspriser. Kvalitetskraven innebär positiva mervärden i

matgäster som känner delaktighet. Det i sin tur kan bidra till kunskapshöjning inom området mat och hälsa som kan bidra till ett förbättrat helhetsperspektiv inom området mat, miljö och hälsa för kommunens medborgare.

Efterfrågan på städning har avtagit senaste perioden med minskning av städning och uppsägning av städning. Städverksamhetens kostnader består till 85-90 % av

personalkostnader. Städverksamheten har många mindre städobjekt som innebär att flera medarbetare förflyttar sig mellan en till tre städobjekt under arbetsdagen. Det bidrar till ineffektiv tid och påverkar kostnaden negativt.

Folkhälsomyndigheten genomförde under 2014-2015 ett nationellt tillsynsprojekt om

inomhusmiljön i skolan, med fokus på ventilation och städning. Syftet med projektet var att miljöbalkens krav på inomhusmiljön i skolorna skulle uppfyllas och ge en förbättrad

inomhusmiljö. Miljöenheten i kommunen har i sina senaste rapporter från inspektioner på skolor ställt krav på åtgärder gällande lokalvård på höga höjder. T ex gäller detta rengöring av väggar, tak mm inom idrottshallar och lokaler med höjder över 2,5 - 3 meter. Damm och smuts som ligger på ventilationsrör och dylikt innebär en försämrad inomhusmiljö och kräver förbättrade rutiner och egenkontroll framöver.

Verksamhetsservice ansvarar för internservice inom kommunens egen organisation samt bemöter kommunens medborgare via telefonväxel/reception och felanmälningar. Detta interna stöd har utvecklats och anpassats utifrån förvaltningarnas behov och bedömningen är att verksamhetsservice uppfyller kravet helt.

Kommunen ser att det finns en efterfrågan och behov av att få ett lättare och effektivare sätt att få stöd som till exempel självservicetjänster och få svar på enkla frågor direkt. Detta leder till ett behov av en annan eller mer utvecklad teknik för att kunna möta upp förvaltningar och kommunens medborgare. Verksamhetsservice behöver också kompetensutveckla personalen för att möta upp nya arbetsmetoder.

(19)

5 Grunduppdrag

I budgeten fastställer kommunfullmäktige nämnders och styrelsers uppdrag. I

budgetunderlaget kan nämnder och styrelser vid behov föreslå förändringar i uppdragen.

5.1 Vatten- och avloppsförsörjning Nuvarande beskrivning

Teknik- och servicenämnden ska

• tillhandahålla ett hälsosamt dricksvatten

• ta hand om avloppsvatten så att samhällets miljöbelastning minimeras.

• ansvara för ny- och ombyggnad samt drift och underhåll av kommunens dricksvatten- och avloppsreningsverk med tillhörande ledningssystem

Förslag till förändring

Teknik- och servicenämnden ska tillhandahålla ett hälsosamt dricksvatten samt ta hand om avloppsvatten så att samhällets miljöbelastning minimeras. Nämnden ska härvid ansvara för ny- och ombyggnad samt drift och underhåll av kommunens dricksvatten- och

avloppsreningsverk med tillhörande ledningssystem.

5.2 Avfallshantering Nuvarande beskrivning

• tillhandahålla ett insamlingssystem för hushållsavfall och slam så att samhällets miljöbelastning minimeras och möjligheten till materialåtervinning ökar.

Teknik- och servicenämnden ska tillhandahålla ett insamlingssystem för hushållsavfall och slam så att samhällets miljöbelastning minimeras och möjligheten till materialåtervinning ökar.

5.3 Gator, vägar och parker Nuvarande beskrivning

• tillhandahålla offentliga platser samt handlägga ärenden som rör enskild väghållning.

• där kommunen är huvudman, ansvara för drift och underhåll, ny- och ombyggnad samt projektering, utredning och planering av grön miljö, gator och vägar samt

gatubelysning.

Teknik- och servicenämnden ska tillhandahålla offentliga platser samt handlägga ärenden som rör enskild väghållning. Nämnden ska härvid, där kommunen är huvudman, ansvara för drift och underhåll, ny- och ombyggnad samt projektering, utredning och planering av grön miljö, gator och vägar samt gatubelysning.

(20)

5.4 Internservice Nuvarande beskrivning

• ansvara för service inom kommunens egen organisation.

Det gäller exempelvis lokaler, fritidsanläggningar, städning och den kost som serveras i förskolor, skolor samt inom äldreomsorgen.

Teknik- och servicenämnden ska ansvara för service inom kommunens egen organisation. Det gäller exempelvis lokaler, fritidsanläggningar, städning och den kost som serveras i förskolor, skolor samt inom äldreomsorgen. Telefoni- och ekonomitjänster, löner och tjänstebilar

hanteras också under internservice.

(21)

6 Agenda 2030

6.1 Mål 3 - God hälsa och välbefinnande

Teknik- och serviceförvaltningens uppdrag är ett leverera ett gott och hälsosamt dricksvatten som är vårt viktigaste livsmedel. Att säkra dricksvattenförsörjningen för framtida generationer är viktigt. Det finns en strategisk vattenförsörjningsplan för kommunen. Denna togs fram år 2015 och Marks kommun deltar i Länsstyrelsens pågående arbete med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Arbetet med denna beräknas vara klar under 2019.

De kommunala vattentäkterna är skyddade med vattenskyddsområden med tillhörande föreskrifter enligt aktuell lagstiftning (Miljöbalken). Detta gäller dock inte vattentäkten i Ubbhult som skall läggas ner och Haby skola som, enligt Länsstyrelsen, är för litet.

6.2 Mål 6 - Rent vatten och sanitet

Teknik och serviceförvaltningens uppdrag är ett leverera ett gott och hälsosamt dricksvatten och rena avloppsvattnet till en acceptabel nivå.

Alla kommunala vattentäkter är skyddade med vattenskyddsområden med tillhörande föreskrifter enligt aktuell lagstiftning (Miljöbalken) utom Ubbhult som skall läggas ner och Haby skola som, enligt Länsstyrelsen, var för litet. Det är ändå viktigt att jobba med målet 6.3 som säger att " Till 2030 förbättra vattenkvalitén genom att minska dumpningar och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material och halverat andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt". Det är viktigt att

kommunen informerar sina kunder om vad som får avledas till reningsverk, eftersom allt inte går att rena i verken för tekniken är till för att rena "kiss, bajs och papper". Ju färre farliga ämnen som kommer in till verken desto mindre går ut på andra sidan till vattendraget eller lagras i slammet som långsiktigt bör köras ut på åkern.

Figuren visar vad som inte skall spolas ner i toaletten (källa Svenskt vattens Vattenskola) För att förbättra vattenkvalitén är det bra om dagvatten renas där det är möjligt bland annat i öppna dagvattensystem innan det avleds till vattendragen och detta behöver planeras redan i

(22)

detaljplanskedet.

Utbyggnaden av kommunal anslutning enligt VA-planen bidrar till att lokala vattendrag får en renare vattenkvalité.

VA-organisationen behöver också aktivt arbeta med att minska mängden tillskottsvatten som kommer till spillvattenledningar och sedan till reningsverken för då minskar också mängden orenat avloppsvatten så kallat bräddvatten. Att koppla om vatten som inte är spillvatten och täta ledningar är en uppgift för både fastighetsägare och kommunen. Detta är ett kostsamt och tidskrävande arbete som verksamheten måste jobba med att uppnå målen 2030.

Även målet 6.4 berör Teknik och serviceförvaltningens verksamhet " Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag". De två senaste torra somrarna 2017/2018 har verkligen fått många människor att fundera på hur man kan spara sin vattenanvändning. Förvaltningen arbetar aktivt med att hitta och laga vattenläckor och följer intresserat branschens utveckling av läcksökningsutrustning baserat på AI.

6.3 Mål 7 - Hållbar energi för alla

Lokalförsörjning arbetar med att ta fram nya nyckeltal och indikatorer gällande energi, som på ett bättre sätt knyter samman till SKL:s energimål i Agenda 2030. Tidigare nyckeltal och indikatorer var mätbara mot mål till 2020, som lokalförsörjningen uppnådde redan 2016.

6.4 Mål 9 - Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Teknik - och serviceförvaltningen berörs av mål 9.1 "Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridanden infrastruktur för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande med fokus på ekonomisk överkomlig och rättvis tillgång till alla". Infrastruktur som byggs ut av förvaltningen är gator, gång- och cykelvägar och VA-ledningar och anläggningar. Även underhållet av

befintlig infrastruktur är viktig för att klara uppgiften långsiktigt.

6.5 Mål 11 - Hållbara städer och samhällen

Även detta miljömål berör verksamheten vid Teknik- och serviceförvaltningen.

Mål 11.2 innefattar till exempel förbättring av trafiksituationen. Det arbetas dagligen med detta mål i förvaltningen. En trafiksäkerhetsplan för GCM-vägar är framtagen 2017.

Hållbara städer inkluderar hur verksamheten ska klara framtida översvämningar från

vattendrag och kraftiga regn och då behövs det en bra planering och hantering av dagvatten.

Det behövs skyfallskartering, dagvattenpolicy, riktlinjer för lägsta källargolvsnivåer, bra

dagvattenplanering i detaljplaner och utbyggnad av fördröjande öppna dagvattenåtgärder både på tomtmark och på allmän platsmark i nya områden. I befintliga områden är det en utmaning att hitta plats för bra dagvattenåtgärder då dessa ofta är platskrävande. En annan fördel med dagvatten som fördröjs och omhändertas lokalt på tomtmark är att det ökar

grundvattentillförseln. Detta arbete leds av andra förvaltningar men teknik- och serviceförvaltningen kan bidra i projekten med spetskompetens inom till exempel dagvattenhantering.

6.6 Mål 12 - Hållbar konsumtion och produktion

Detta miljömål berör teknik- och serviceförvaltningen genom att bland annat avfallshanteringen ingår i förvaltningens verksamhet.

I mål 12.3 anges "Till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butiks- och konsumentledet". Detta är mycket en beteendefråga och där information kan leda till minskning av matsvinnet. Information för att förbättra utsorteringen av matavfall har skett under 2019 genom information på hemsidan, artikel i Borås tidning och reklam på sopbilarna.

Kampanjen heter "Gör det inte svårare än vad det är " och är utformad tillsammans med andra kommuner i Borås- och Göteborgsregionen.

Kostverksamheten har initierat ett projekt "Maträddarna i Mark", tillsammans med en matbutik i Skene. Syftet med projektet är att utveckla och öka kunskaper om matsvinn samt bidra till det samhällsnyttiga värdet med minskad klimatpåverkan genom mindre mängd matsvinn i

(23)

kommunen. Projektet innebär att matbutikens matsvinn av frukt och grönt hämtas av medarbetare från naturvårdslaget och körs till tre kök i kommunen som tar hand om råvarorna. Projektet pågår under tre månader, mellan mars - maj 2019.

Ett annat mål som berör förvaltningen är mål 12.5 "Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall". Införandet av en kommunalt återbruksverksamhet har flera gånger varit upp på agendan och detta ligger helt i linje med detta miljömål.

6.7 Mål 13 - Bekämpa klimatförändringen

Även mål 13 Bekämpa klimatförändringar berör teknik och serviceförvaltningens verksamhet.

Mål 13.1 är "Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder". Dricksvattenproduktionen förväntas påverkas av klimatförändringarna till exempel stora nederbördsmängder som påverkar råvattenkvalitén negativt samt torka som ger lägre grundvattentillgång. Under 2018 gjordes en inledande analys om klimatpåverkan på den största kommunala vattentäkten enligt Livsmedelsverkets handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning.

Klimatförändringarna kommer innebära mer extrema regn som brukar leda till översvämningar till exempel i källare. Det finns bra och visuella publikationer från Svenskt vatten som vänder sig till fastighetsägare, plan- och byggverksamheten och gatu- och VA-verksamheten eftersom ett gott samarbete behövs för att klara en bra hållbar dagvattenhantering.

Mål 13: År 2030 ska Sveriges fordonsflotta vara fossiloberoende. För att nå det målet krävs ansträngningar från både politiker, företag och privatpersoner. Ska Sverige klara målet behövs andelen miljöbilar öka avsevärt

Andelen miljöklassade tjänstefordon i Marks kommunen ligger på ca 80 %, målet för 2020 är 90 %. För att uppnå målet 2020 krävs fler laddstationer för el-bilar och etablering av

biogasstationer. Ett ytterligare alternativ är att stimulera kollektivåkandet, distansarbete och användandet av bilpooler.

6.8 Mål 15 - Ekosystem och biologisk mångfald

Målet 15 Ekosystem och biologiskt mångfald berör förvaltningen genom förvaltning av kommunens skogar och allmän platsmark. En grön skogsbruksplan med blå målklassning är framtagen för att öka biologiskt mångfalden i skogen och dess vattendrag. De kommunala reservaten sköts enligt reservatplaner som beaktar mångfalden. Några reservat betas av djur till exempel nötdjur.