Budgetunderlag 2020-2023
Kommunstyrelsen
2020
När ordet förvaltningen används i dokumentet menas både kommunledningskontoret och de på samhällsutvecklingsenheten som arbetar åt kommunstyrelsen.
Innehållsförteckning
1 Analys av verksamhetens resultat ... 4
2 Omvärldsanalys ... 8
3 Analys av den egna verksamheten ... 11
4 Grunduppdrag ... 12
4.1 Övergripande utvecklingsfrågor ... 12
4.2 Styrning och ledning ... 12
5 Agenda 2030 ... 13
6 Personal ... 14
6.1 Analys av personalbehov ... 14
7 Ekonomi ... 15
7.1 Driftbudget ... 15
7.2 Kommentar driftbudget ... 15
7.3 Effektiviseringsbehov ... 15
7.4 Förteckning statsbidrag ... 16
7.5 Budgetreserv ... 16
7.6 Investeringsbudget ... 16
7.7 Taxor och avgifter ... 17
1 Analys av verksamhetens resultat
Analysen beskriver hur kommunens verksamhet står sig i relation till andra kommuner avseende kvalitet och resurser.
Befolkningen i Marks kommun har från och med 2013 ökat. Ökningen för Marks kommun mellan 2013 och 2018 är drygt 3 procent, vilket procentuellt sett är lägre än kringliggande kommuner.
Marks finansiella profil 2017 visade att kommunen låg klart över genomsnittet för samtliga fyra perspektiv; finansiell utveckling, riskförhållande samt långsiktig och kortsiktig
handlingsberedskap. När Kommunforskning i Väst, KFI, utifrån resultat och finansiell ställning under 2017 rangordnar de 55 kommunerna som var med i jämförelsen, hamnar Mark i topp och är bland de 22 kommuner som bedöms ha både starkt resultat och en stark finansiell ställning.
Andel av hushållen i Mark som har tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund är 70,1 procent år 2018, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2016. Marks kommun är nu i nivå med genomsnittet för kommunerna. I Marks kommuns bredbandsstrategi står bland annat att Marks kommun ska ha en högre ambitionsnivå när det gäller bredbandsutbyggnad än de nationellt ställda målen och att bredbandsutbyggnaden ska förse alla hushåll i Marks
kommun med möjlighet att kunna ansluta sig till höghastighetsnät. Det står också att full fibertäckning i kommunen utifrån ett knutpunktsperspektiv skall uppnås till 2020.
Vid en undersökning av företagsklimatet, NKI, har Marks kommuns sämst resultat av de kommuner som deltog.
Vid Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner rankades Marks kommun på plats 190. Det är en förbättring med 35 placeringar jämfört med året innan. Av de 96 företag i Mark som svarat på enkäten tycker en tredjedel att företagsklimatet är bra.
Diagrammet visar andel invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar avsaknad av tillit, det vill säga andel personer som svarat nej på frågan. Marks resultat är 26 procent, vilket är något bättre än rikets 28 procent. Kommunstyrelsen kommer under 2019 påbörjat ett fokuserat arbete för att ge förutsättningar att öka tilliten och tryggheten.
Marks kommun har ett högt ohälsotal jämfört med andra kommuner. Ohälsotalet beräknas genom att summa dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen i åldern 16-64 år.
Förvaltningen gör under våren 2019 en nulägesanalys av folkhälsan i Marks kommun för att kommunen utifrån resultatet från den ska kunna besluta om åtgärder.
Tillgänglighetsundersökningen som gjordes hösten 2018 visar på låga resultat för Marks kommun när det gäller andel som via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga samt andelen som får svar på e-post samma dag. Delar av koncernledningsgruppen har besökt andra kommuner för att se och lära om lösningar för "en väg in" och kundcentra i syfte att öka tillgängligheten och förbättra svarstider m.m.
2 Omvärldsanalys
Omvärldsanalysen beskriver förändringar i omvärlden som kan påverka verksamheten. Det kan bland annat handla om förändringar i brukares behov, förändrad lagstiftning eller nya trender.
Ökade behov inom välfärdsuppdraget
Befolkningen i Marks kommun har ökat sedan 2013 och kommer enligt prognosen att fortsätta öka.
Andelen barn och ungdomar samt äldre kommer att öka åren framöver. Detta ställer nya krav på bland annat kommunens ekonomi, kompetensförsörjning och lokalförsörjning.
För att kommunen ska klara sitt uppdrag framöver är det nödvändigt att öka effektiviteten.
Detta kan göras bland annat genom att minimera den tid som läggs på det som inte ligger i verksamhetens grunduppdrag och minimera ”slöserier”, och det kräver att vi arbetar smartare.
För att bli mer effektiva behöver verksamheter samverka mer över förvaltningsgränser och se till det mest effektiva för kommunen som helhet. Kommunen behöver också utveckla
samarbetet med andra, t.ex. staten, föreningsliv, samhället i övrigt, regionen och andra kommuner.
När befolkningen ökar kräver det att kommunen har en modell för att fördela resurserna mellan nämnder och verksamheter. Kommunen har en väl fungerande resursfördelningsmodell med demografimodellen, som ger nämnderna ramar utifrån förändringar i befolkningen.
Kommunstyrelse och förvaltningen behöver följa upp modellen så att den håller även vid större förändringar i befolkningen.
När medlen blir begränsade kommer det att ställas ökade krav på att redovisa vad
skattebetalarna får för sina pengar och vilka prioriteringar som görs och hur de motiveras.
Detta innebär att förvaltningen behöver kunna ta fram underlag för prioriteringar och vilka konsekvenser olika prioriteringar får. Kommunen behöver vara transparent om vad som görs och vad kommunens olika verksamheter kostar. Det kommer att ställas andra krav på vår redovisning -att vi redovisar mer frekvent och snabbare samt att redovisningen är pedagogisk.
Kommunstyrelsen och förvaltningen behöver arbeta för att förenkla administrationen i hela kommunorganisationen. Det handlar om att minska detaljstyrning och göra uppföljningen systematisk och strukturerad med så få parametrar som möjligt för att skapa så lite extraarbete som möjligt för medarbetare i verksamheterna. Det handlar också om att
underlätta det administrativa arbetet för första linjens chefer för att skapa utrymme att vara bra ledare.
Det ökade välfärdsuppdraget ger utmaningar i hur kommunen ska finansiera framtida investeringar och till vilka villkor.
Fortsatt, och ökad, brist på kompetens
Det är fortsatt svårt att rekrytera vissa befattningar, framför allt sjuksköterskor,
socialsekreterare, kockar och tekniska projektledare, liksom vissa lärarbefattningar, rektorer och andra chefstjänster och specialister (ex. erfarna upphandlare). Flera rapporter, bland annat från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, problematiserar kring rekryteringsbehovet för kommuner och regioner. SKL för fram möjliga lösningar för att minska behovet av antalet anställda. Att kraftfullt nyttja digitaliseringens möjligheter är en lösning. Att fokusera på grunduppdraget, minska administration och göra tydliga prioriteringar blir viktigt. Andra lösningar är att få ut fler värdeskapande timmar av de anställda vi har, t.ex. genom att:
• minska sjukfrånvaron
• minska personalomsättningen
• få anställda att stanna kvar i arbetslivet längre
• öka sysselsättningsgraden (alla har rätt till heltid)
• rätt kompetens gör rätt saker, t.ex. att omvårdnadspersonal inte utför städning hos vårdtagare
För att ha förutsättningar att lösa det framtida behovet på arbetskraft är en framgångsfaktor att vara en attraktiv arbetsgivare.
Ökat behov av kommunikation och medborgardialog
Olika grupper vill styra och äga agendan för det offentliga samtalet och så kallade trollkonton riktar ilska mot enskilda instanser och för att skapa politiska slagträn i enskilda frågor, enligt kommunikationsföretaget Prime. Enligt SKL tyder statisk på att tilliten i Sverige håller på att minska. En minskad tillit till kommunen och till politiker ger en hårdare press på politiker, bland annat från media. Låg tillit riskerar att skapa ett politiskt klimat där ton och inriktning markant ändras.
I dag styr inte kommunorganisationen bilden av kommunen och bristande
kommunikationsförmåga slår mot kommunens varumärke och attraktionskraft, då bilden av kommunen påverkas av hur kommunen porträtteras i media och sociala medier.
Marks kommun har behov av att bygga en kommunikativ organisation som har förståelse för kommunikationens betydelse för kommunens varumärke, för måluppfyllelse och framgång. Det innebär bland annat att både äga sin egen agenda och det innebär ett aktivt lyssnande i
medborgardialoger för att öka förtroende och tillit till kommunens verksamheter och mål.
Då kommunikationen ska präglas av öppenhet bör organisationen satsa på mer planerad kommunikation samt medborgardialoger till exempel genom kvällsträffar och en så kallad Markvecka, där kommunorganisation och politiker möter medborgarna.
Ökad digitalisering
Digitaliseringen i samhället ökar, vilket ställer högre krav på kommunens förmåga att möta och tillgodose behoven hos förvaltning, invånare och brukare. Ökad digitalisering innebär att resurser läggs på IT för att sedan hämtas hem i verksamheten. Detta ställer krav på att kommunstyrelsen har modell och underlag för att föreslå förändringar i nämndernas ramar.
Utöver ökade förändringskostnader för förvaltningen så ökar kraven på tillgänglighet och upptid på systemen, speciellt på vård- och styrsystem.
Den ökade digitaliseringen syns också tydligt inom skolan, och eleverna har avsevärt fler IT- verktyg nu än tidigare.
Högkonjunktur inom byggsektorn
Högkonjunkturen i byggsektorn i Sverige förväntas bestå ännu en tid men har passerat toppen. I Göteborg kunde de skönja en avmattning av bygglovsutvecklingen i slutet av 2018, vilket förväntas ge effekter på påbörjade byggnationer under 2019. Denna avmattning
förmodas avspegla sig i hela storregionen runt Göteborg inom budgetperioden, således även i vår kommun. Just nu är dock efterfrågan på fastigheter och då framförallt bostäder stor.
Efterfrågan är störst i de centrala samt nordvästra delarna av kommunen. En av anledningarna till det högre trycket i dessa delarna beror på närheten till Göteborg samt utbyggnaden i
Härryda kommun vid Landvetter flygplats och Landvetter Södra.
En hög efterfrågan på byggnation i Västsverige innebär att entreprenörer och arbetskraft inte kommer att räcka till för alla som har behovet. Detta kommer också att innebära att priser pressas upp.
Ökat behov av infrastruktur
Kommunens aktiva landsbygd med boende, näringsliv och skolor har ett stort beroende av
allra bästa förutsättningarna för tillväxt.
Destinationsutvecklingen i kommunen kommer att vara en utmaning de kommande åren då den befinner sig i ett utvecklingsskede med att bygga upp en infrastruktur med företag samt besökare till kommunen.
Återupptagande av totalförsvarsplaneringen
Statens krav på återupptagandet av totalförsvarsplaneringen påverkar hela den kommunala verksamheten och ställer krav på nya samarbeten och prioriteringar. Totalförsvaret består av det militära försvaret och det civila försvaret och planeringen av totalförsvaret omfattar all den verksamhet som ska bedrivas om Sverige är i krigsfara eller krig.
Marks kommun behöver säkra förmågan att bedriva sådan verksamhet som ses som så viktigt för att samhället ska fungera att vi måste bedriva verksamheten även vid krigsfara. Detta kräver ett omfattande planeringsarbete, genom att identifiera vilken verksamhet som vi behöver hålla igång. Arbetet kräver också att vi klarar av att hålla igång verksamheten under störda förhållanden, exempelvis kraftiga störningar i livsmedels-, el- eller IT-leveranser under långa perioder. Under kommande år ska kommuner ta fram en krigsorganisation som visar hur kommunen ska organisera sig och upprätthålla verksamhet under krigsfara och krig.
Lagförändringar m.m.
Kommande lagändringar m.m. som kan komma att påverka kommunstyrelsens uppdrag:
• Ny kommunal redovisningslag. Lagförändringen innebär inte stå stora ändring i hur vi redovisar, men uppställningar i ex. resultat- och balansräkning
• Barnkonventionen blir lag 2020
• En översyn av kostnadsutjämningen för kommuner är ute på remiss under våren 2018, föreslagen förändring bedöms inte ha stor påverkan på Marks kommun
• Sveriges Kommuner och Landsting förespråkar att de riktade statsbidragen fasas ut för att istället blir generella. Detta kan komma att påverka kommunens
resursfördelningsmodell
• För att säkerställa en god och likvärdig välfärd i hela landet är det nödvändigt att kommunerna har kapacitet som står i proportion till deras samlade uppgifter och åtaganden tillsattes 2017 en kommunutredning. Våren 2019 flyttades deras tid för slutredovisningen och uppdraget ska nu redovisas senast 28 februari 2020.
• Tillgänglighetsdirektivet trädde i kraft den 23 september men olika tjänster har olika lång tid på sig att uppfylla kravet. En tillgänglig webb ska fungera för alla oavsett funktionsnedsättning eller ej. Webbplatser som lanserats innan lagens tillkomst ska ha uppfyllt lagen innan 23 september 2020, publika appar innan 23 juni 2021 samt ska filmer som t ex videor och direktsändningar som t ex kommunfullmäktige som lanseras externt också uppfylla lagkravet. Alla pdf:er som produceras måste också
tillgängliggöras.
3 Analys av den egna verksamheten
Analysen av den egna verksamheten beskriver förhållanden internt i verksamheten som påverkar grunduppdraget och hur nämnden ska hantera situationen.
Ny organisation och nya medarbetare
Förvaltningen har under 2018 gjort en omorganisation och har många nya medarbetare. Detta gör att det finns en bra grund för att kraftfullt utföra utvecklingsarbeten och bli ett starkt stöd till kommunens övriga förvaltningar. En uppgift är att tillsammans med övriga förvaltningar klargöra hur det interna samarbetet ska fungera och gränsdragningar med övriga förvaltningar och enheter.
Behov av att lägga en grund och struktur
Ny organisation och många nya medarbetare innebär att förvaltningen är i behov att fortsatt arbeta med att hitta effektiva arbetsformer. Förvaltningen behöver säkerställa en säker och god hanteringen av ärenden, handlingar och styrdokument. För att få kraft i
utvecklingsarbeten och fokusera på rätt saker finns det ett behov av att skapa en helhet och en enhetlighet för hur förvaltningen hanterar sitt grunduppdrag med styrning, ledning och utvecklingsfrågor.
Arbetsmiljön
Vid enheter inom förvaltningen upplever medarbetare arbetsmiljöbrister och
personalomsättningen inom förvaltningen har de senaste åren varit hög. Ett fortsatt fokuserat arbete krävs för att förbättra arbetsmiljön och få en stabilitet i bemanningen.
Flera enheter upplever en hög arbetsbelastning och en hög efterfrågan på enhetens tjänster och leveranser. För att arbeta mer effektivt, strategiskt och proaktivt är förvaltningen i behov av att införa nya arbetssätt, ha fokus på att göra rätt saker och kompetensutveckling av medarbetare.
Behov av att kartlägga nuläge
I flera av kommunstyrelsens områden finns behov av att kartlägga nuläget för att ta rätt framtida steg. Under våren 2019 pågår exempelvis nulägeskartläggning inom folkhälsa och inom Agenda 2030.
Behov av utökat och utvecklat IT-stöd
Flera av kommunstyrelsens ansvarsområde kräver utveckling av system som stödjer ett effektivt arbetssätt, exempelvis:
• Beslutsstöd/verksamhetsstöd där chefer har tillgång till data inom personal, ekonomi och verksamhet
• E-handel
• Ärendehanteringssystem
• Verktyg inom kommunikation
• Inrättandet av en digital plattform för samverkan mellan skola-näringsliv.
4 Grunduppdrag
I budgeten fastställer kommunfullmäktige nämnders och styrelsers uppdrag. I
budgetunderlaget kan nämnder och styrelser vid behov föreslå förändringar i uppdragen.
4.1 Övergripande utvecklingsfrågor Nuvarande beskrivning
Kommunstyrelsen ansvarar för frågor som rör Marks kommuns övergripande och långsiktiga utveckling samt ekonomiska ställning.
Kommunstyrelsen har ansvar för
• exploateringsverksamheten och översiktsplanering
• näringslivsfrågor
• övergripande frågor om besöksnäringen
• kommunens arbete med etableringsinsatser för nyanlända invandrare
• arbetsmarknadsfrågor
Kommunstyrelsen ska leda och samordna kommunens arbete med övergripande samhällsutveckling såsom
• välfärdsfrågor
• utbildningsfrågor
• folkhälsofrågor
• infrastrukturfrågor
• planering och användningen av mark och vatten
• mark- och bostadspolitik
• kommunal demokrati
• regionala och internationella frågor
• övergripande miljövårdsfrågor Förslag till förändring
4.2 Styrning och ledning Nuvarande beskrivning
Kommunstyrelsen har ansvar för
• kommunens ekonomiska ställning
• uppsikt över nämnders och styrelsers arbete
• frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare
• kommunens centrala informations- och kommunikationsverksamhet samt kommungemensamma IT-system
• övergripande säkerhetsfrågor
• det civila försvaret inom kommunen Kommunstyrelsen ska leda och samordna
• planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet
• kommunens finansiella utveckling
• kommunikation och IT
• medborgar- och brukarinflytande
• kvalitets- och verksamhetsutveckling
• samspel mellan politik och förvaltning
• reformering av det kommunala regelbeståndet
• effektivisering av administrationen Förslag till förändring
5 Agenda 2030
Kommunstyrelsen har en central roll i att leda och samordna kommunens arbete med Agenda 2030 där samhällsutvecklingsenheten är drivande. Under våren 2019 genomförs
informationsinsatser genom Glokala Sverige och förvaltningen har varit med i en arbetsgrupp där RKA, Rådet för kommunala analyser, och SKL har tagit fram nyckeltal för att stödja
kommunernas genomförande av Agenda 2030. Förvaltningen arbetar också med att ta fram en nulägesanalys för Marks kommun utifrån målen i Agenda 2030.
Kommunstyrelsen kommer att ha en viktig roll med möjligheten att styra upphandlingar för att stödja målen i Agenda 2030. En annan viktig roll blir vid uppdateringar och upprättande av kommunens styrdokument, vars innehåll bör harmoniera med Agenda 2030.
Flera av målen i Agenda 2030 har ett arbetsgivarperspektiv och då kommunstyrelsen har ansvar för de övergripande personalfrågorna blir det en viktig funktion för att bidra till att målen uppnås. Marks kommun är dessutom en stor arbetsgivare och har kopplat till vissa mål stor påverkan på Marks resultat som helhet.
Kommunstyrelsen bidrar konkret till flera av målen i Agenda 2030, bland annat genom:
Mål 3 Hälsa och välbefinnande (Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar)
Kommunstyrelsen har ansvar för folkhälsofrågorna som har en tydlig koppling till Mål 3.
Exempelvis handlar delmål 3.4 om att främja psykisk hälsa och välbefinnande, delmål 3.5 om att förebygga drogmissbruk och 3.a om WHO´s ramkonvention om tobakskontroll.
Samhällsutvecklingsenheten gör under våren 2019 en nulägesanalys av folkhälsan i Marks kommun som kommer att vara klar i september 2019 och som kommer att vara ett underlag i det vidare arbetet med folkhälsan. Marks kommun har också en viktig roll att som arbetsgivare t.ex. när det gäller att bidra till att främja psykisk hälsa och välbefinnande.
Mål 5 Jämställdhet (Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt)
Kommunen är en stor arbetsgivare och har möjlighet att påverka andel heltidsarbetande män och kvinnor samt att påverka resultatet för delmål 5.5 som handlar om att ge kvinnor och män lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer.
Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla)
Delmål 8.5 handlar om att uppnå anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. Där har kommunstyrelsen en roll bland annat som ansvarig för kommunens övergripande
personalfrågor och som ansvarig för upphandling och näringslivsfrågorna.
Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (Bygga motståndskraftig
infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation) Kommunstyrelsen arbetar bland annat med bredbandstillgången för Markborna, infrastrukturen i form av vägar och tågförbindelser samt kollektivtrafikfrågor som har koppling till delmål 9.1, att bygga ut en hållbar infrastruktur. Kommunstyrelsen har också ansvar för
näringslivsfrågorna.
Mål 10 Minskad ojämlikhet (Minska ojämlikheten inom och mellan länder)
6 Personal
Nämnden ska redovisa de effekter på bemanning och kompetensförsörjning som identifierats utifrån bland annat omvärldsanalys, ekonomiska förutsättningar och effektiviseringsbehov.
6.1 Analys av personalbehov
Under detta avsnitt beskrivs förändrade behov inom personalområdet med utgångspunkt från bland annat analyser av den egna verksamheten, samt vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas.
För att kunna arbeta med styrning och ledning samt arbeta med utvecklingsfrågor har förvaltningen under senaste året arbetat aktivt med att höja kompetensen inom ett flertal områden samt att säkra befintlig kompetens. Inom det utvecklingsarbete som
kommundirektören tidigare påbörjat finns sedan januari 2019 en ny samhällsutvecklingsenhet, sedan oktober 2018 en ny skydds– och säkerhetsenhet och en ny kommunikations- och
näringslivsenhet samt sedan december 2018 en upphandlingsenhet.
Den höga personalomsättningen som har varit är ett betydande problem men har också i vissa fall gett möjlighet att rekrytera annan kompetens än den som lämnar oss.
Den höga personalomsättningen skapar även stora utmaningar för arbetsmiljön. Därför behöver också satsningar på arbetsmiljön göras för att dels inte förvärra situationen, men också för att skapa bra grogrund för en minskande personalomsättning. Men fler anställda inom fler områden innebär också större och förändrat behov av lokaler, där kommunhusens generella användning och syfte måste ingå. Behovet av strategisk lokalförsörjning är viktig, både på kort och lång sikt och de förestående och kommande personalbehoven kräver ett helhetsgrepp.
Vi behöver arbeta smartare och göra det vi har i uppdrag och samtidigt minimera den tid vi lägger på det som inte ligger i uppdraget. För att bli mer effektiva behöver vi öka samarbetet mellan förvaltningsgränser och se till det mest effektiva för kommunens om helhet.
7 Ekonomi
Ekonomiavsnittet beskriver hur kommunens verksamheter ska finansieras. Det avser både driftkostnader och investeringar.
7.1 Driftbudget
Driftbudget,
belopp i tkr Utfall 2018 Budget
2019 Budget
2020 Budget
2021 Budget
2022 Budget 2023
Intäkter 41 800 32 187 33 200
Personalkostn
ader -45 200 -69 002 -71 200
Övriga
kostnader -154 300 -137 485 -137 000
Nettokostna
der -157 700 -174 300 -175 000
7.2 Kommentar driftbudget
Kommunstyrelsen har flera år gått med ett överskott, vilket bland annat har hängt samman med många vakanser på förvaltningen. Under 2018 och 2019 har förvaltningen förstärkt organisationen och räknar med en stabilitet i bemanningen, vilket kommer att ge effekter på det resultat som förvaltningen kan åstadkomma, samtidigt som det innebär högre kostnader än tidigare. Budgetförslaget för 2020 bygger på nuvarande förstärkta organisation och verksamhet.
Diskussioner pågår med övriga ägarkommuner om fördelningen av kostnaderna för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF. Budgetförslaget 2020 är beräknat med en kostnadsminskning för räddningsförbundet på 1 mnkr.
Kommunfullmäktige beslutade i Budget 2018-2023 att öka plan- och byggnadsnämndens ram med 1 mnkr 2018 och 2019 med anledning av politisk prioritering. Denna tillfälliga ökning fördelade nämnden mellan planverksamheten och exploateringsverksamheten. I
kommunstyrelsens och i plan- och byggnadsnämndens budgetförslag för 2020 har hänsyn tagits till detta med en fördelning på 50/50. Förslaget på denna omfördelning mellan
kommunstyrelsen och plan- och byggnadsnämnden kommer att behandlas i samband med det uppdaterade budgetbeslutet på kommunfullmäktiges junimöte. I budget 2019-2022 gav kommunfullmäktige i uppdrag till kommunstyrelsen att fastställa ramväxlingen mellan kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, plan- och byggnadsnämnden samt
miljönämnden med anledning av bildandet av samhällsutvecklingsenheten. Kommunstyrelsen fastställde ramväxlingarna för 2020 i mars. För ramjusteringarna åren 2021-2023 kommer kommunfullmäktige även här att behandla detta i det uppdaterade budgetbeslutet på sitt junimöte.
Med anledning av att nya ramar inte är fastställda för åren efter 2020 innehåller kommunstyrelsens budgetförslag i nuläget ingen driftbudget för dessa år.
7.4 Förteckning statsbidrag
Statsbidrag (tkr) Utfall
2018 Budget
2019 Budget
2020 Budget
2021 Budget
2022 Budget 2023 Försäkringskassan 250
Länsstyrelsen 1 200
Myndigheten för Samhällsskydd och
Beredskap (MSB) 200 1 600 1 600 1 600 1 700 1 700
Migrationsverket 26 500 19 500 19 500 19 500 19 500 19 500
Sommarjobb till
ferier 400
Arbetsförmedlingen 200
Tillväxtverket 200 200 200 200 200 200
Summa 28 950 21 300 21 300 21 300 21 400 21 400
Kommentar
För 2020 budgeteras statsbidragen till 19 700 tkr varav 19 500 är bidrag från Migrationsverket tör nyanlända som är i etablering.
Kommunstyrelsen budgeterar med 1 600 tkr från Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB) för finansiering av en säkerhetssamordnare och en civilförsvarshandläggare.
I bidraget ingår även ersättning för att stärka det civila försvaret.
Från Tillväxtverket budgeteras med 200 tkr årligen för delfinansiering av hemsändningsstöd.
7.5 Budgetreserv
Nämnderna ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader.
Reserven ska hantera variationer i behov och för händelser som inte kunnat planeras in i budgeten från början.
Budgetreserv 2020 2021 2022 2023
Belopp (tkr)
Procent av bruttokostnaderna
Kommunstyrelsens budgetreserv är kommunreserven och denna ligger under gemensamma verksamheter, inte inom kommunstyrelsens driftram.
7.6 Investeringsbudget
Investeringsprojekt Utfall
2018 Budget
2019 Budget
2020 Budget
2021 Budget
2022 Budget 2023
Kommunstyrelsen 6 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000
Summa 6 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000
Kommunstyrelsens årliga investeringsram är avsedd för strategiska fastighetsköp samt köp av inventarier företrädesvis för kommunens behov inom IT.
7.7 Taxor och avgifter Sammanställning samtliga taxor
Taxa/taxe- område
Kort beskrivning av
taxan Belopp 2019
Senaste ändring av taxan
i KF (åååå-
mm)
Förslag till ny taxa 2020 (samt kort motivering)
Nytt taxebelopp 2020 efter indexuppräkning eller uppräkning
på annat fastställt sätt (om
uppräkning, ange vilket index/sätt) Taxa för
parkeringsköp Avser rätten att utnyttja kommunägd kvartersmark i anslutning till flerbostads- fastighet
40 000- 55 000 kr 1993-06 Ingen förändring Svår att låta följa ett index.
Taxa för mark till
verksamheter
Pris vid försäljning av mark till verksamhet
30-150 kr/m2 2016-09 30 – 200 kr/m2 (för att markpriserna har gått upp och att 150 kr/kvm i vissa lägen är för lågt)
-"-
Tomtpristaxa för
småhus Pris vid
försäljning av villatomter
30 000-500 000
kr/tomt 2014-12 30 000 – 750 000 (Markpriserna har gått upp i värde på vissa orter)
-"-
Jaktarrende 110 kr/ha 2015-11 Ingen förändring -"-
Jordbruks-
arrende 250 - 1 000 kr/ha 2015-11 Ingen förändring -"-
Trädgårdsodling
för privatperson 350 kr/upplåtelse 350-750kr/
upplåtelse (Beroende på storleken på ytan)
-"-
Master för tele,
teknikbod o.d. 10 000 kr/år Ingen förändring -"-
Taxa för kopior
och avskrifter Se tabell nedan
Papperskopior
Format A4 Svartvitt Färg
1-9 sidor Kostnadsfritt Kostnadsfritt
10 sidor-varje sida därutöver 30 kr 3 kr/sida 60 kr 6 kr/sida
Format A3 10 kr/sida 20 kr/sida
Papperskopior
När försändelsen väger mer än 100
gram Portokostnad
När försändelsen skickas mot
postförskott eller liknande Portokostnad eller annan kostnad för sändningen
Förändrade taxor
Taxa Taxa 2019 Taxa 2020 Kommentarer
Avgift för plats i
tomtkö 300 kr vid
anmälningstillfället och därefter 100 kr per år
300 kr vid
anmälningstillfället och därefter 300 kr per år
Denna taxa har tidigare ingått i Regler för förmedling av tomter (KF 1994/§7)
