Svenska idrottsstjärnors flytt till skatteparadis

(1)

Adina Gustavsson

Svenska idrottsstjärnors flytt till skatteparadis

Sport stars tax avoidance

Magisterprogrammet i skatterätt D-uppsats

Avdelningen för juridik Termin: VT-20

Handledare: Nick Dimitrievski

(2)

Sammanfattning

Runtom i världen finns länder som knappt tar ur någon skatt eller inte ingen skatt alls, så kallade skatteparadis. Året är 1974 och en av Sveriges mest omtalade tennisspelare, Björn Borg, flyttar vid 18 års ålder till skatteparadiset Monaco tillsammans med sina föräldrar. Borg talar öppet om att skälet till flytten är skatten och svenska folket kallar honom för skattesmitare. Borg var dock inte den enda svenska idrottsstjärnan att lämna Sverige för Monaco.

Ingemar Stenmark, Anja Pärsson, Pernilla Wiberg, Kajsa Bergqvist är bara några få namn av Sveriges alla idrottsprofiler som valt att bosätta sig i Monaco och allt talar för att det är på grund av att slippa den höga skatten i Sverige.

Några av stjärnorna har idag flyttat hem till Sverige, andra har valt att bo kvar i furstendömet. Genom att de svenska idrottsstjärnorna väljer att bosätta sig utomlands uppstår konsekvenser i form av att Sverige går miste om skatteintäkter.

En individuell elitidrottares aktiva karriär är inte relativt långvarig och dessutom erhåller idrottaren oftast höga årsinkomster under dennes aktiva år.

Idrottsutövare beskattas likt en vanlig löntagare i inkomstslaget tjänst. Därmed omfattas idrottaren av den så kallade progressiva skatten som innebär att ju högre årsinkomst som erhålls, desto större andel skatt utgår på inkomsten.

Redan för över 20 år sedan uppmärksammade riksdagsledamöter att den progressiva skatten driver de svenska idrottsstjärnorna ut ur landet och ansåg därför att den svenska skattelagstiftningen bör reformeras. Genom att idrottsutövare med höga årsinkomster bosätter sig utomlands riskerar Sverige att gå miste om skatteintäkter. Sedan år 1998 har det varit uppe till förslag nästan 20 gånger på att Sverige bör införa ett så kallat idrottskonto för individuella idrottsutövare så att de, i likhet med ett skogskonto, kan fördela sina inkomster under en tioårsperiod och på så sätt helt eller delvis undvika progressiv beskattning. Förslagen innebar att inkomsterna beskattas när pengarna plockas ut från idrottskontot, men dessa avvisades.

Att svenska individuella idrottsutövare väljer att bosätta sig i skatteparadis är ett tydligt tecken på att de svenska beskattningsreglerna inte tar hänsyn till idrottarens, vanligtvis, kortvariga karriär. För att svenska individuella elitidrottare som erhåller höga årsinkomster ska vilja stanna kvar i Sverige är det av betydelse att den svenska skattelagstiftningen ses över. Österrike är ett land som valt att införa en särskild inkomstskatt för individuella idrottsutövare som innebär att de beskattas lägre än både vanliga löntagare och lagidrottare.

Sedan Österrike infört förmånliga beskattningsregler för individuella idrottsutövare har bland annat tyska idrottsstjärnor, som tidigare varit bosatta i skatteparadiset Monaco, valt att flytta från skatteparadiset och istället bosätta sig i Österrike, närmre deras hemland. För att den svenska skattelagstiftningen inte ska bidra till att svenska idrottsutövare bosätter sig i länder med förmånligare beskattning och att Sverige på så sätt går miste om skatteintäkter bör det därför undersökas om Sverige bör införa särskilda skatteregler för

(3)

individuella idrottsutövare, likt de i Österrike, i den svenska skattelagstiftningen.

(4)

Abstract

Several countries around the world have barely established taxes or adopted the tax- system at all. These are the ones we refer to as tax heaven. The year of 1974 one of Sweden’s most famous tennis players, Björn Borg, moves with his parents at the age of 18 to one of the countries composing tax heaven. Borg speaks openly about the tax as an incentive of moving and therefor appears as a tax evader in the eyes of the Swedish people. Although, Borg was not the first swedish professional athlete to move to Monaco. Ingmar Stenmark, Anja Pärsson, Pernilla Wiberg, Kajsa Bergqvist are further names of Swedish athletic stars making the same initiative as Borg. A few of the stars have moved back to their home country, Sweden, while others have chosen to stay in the principality. By staying abroad the athletes contribute to consequences for Sweden such as reduced tax revenue.

The carrier of an individual professional athlete is relatively short and the athlete often receives a high annual income during his or her active years. They are being taxed equally as a standard employee. The professional is therefore being comprised by the progressive tax, meaning that a higher annual income results in a greater part of tax withdrawn from the income. Members of the Parliament observed, already 20 years back in time the progressive tax driving the Swedish stars out of the country. They then noted the requirement of re-forming the Swedish tax legislation. Sweden risks to miss out on tax revenue when these Swedish athletic perpetrators move abroad. A proposition has been up almost 20 times suggesting that Sweden ought to impose a sports account for individual athletic perpetrators where they in conformity with a forest account can allocate their income during a ten-year period with the aim of partly or fully avoid progressive taxes. The propositions imply that the income will be taxed when the money is being withdrawn from the sports account but ended up being rejected.

The fact that Swedish individual professional athletes choose to settle down in a tax heaven is an explicit sign of the Swedish tax laws not taking account of the carrier of the athlete generally being brief. It is of most importance to review the Swedish tax legislation in order to attract Swedish individual sports athletes which acquires high annual earnings to stay in the country. Austria is one of the countries that has taken the initiative to impose a particular income tax of individually athletic perpetrators meaning that they will be taxed at a lower rate than standard employees and team players. Ever since Austria instated profitable taxes in terms of individual athletic perpetrators German professional athletes, among several other that is normally fixed at Monaco has now decided to move to Austria, closer to their home land. In order to avoid the Swedish tax legislation from contributing to Swedish perpetrators moving to countries with more profitable taxes that leads to a loss of tax revenue for the country Sweden needs to examine if they should impose certain taxes. Similar to the taxes in Austria these affect individual athletic perpetrators of the Swedish tax legislation.

(5)

Förkortningar

BAO Bundesabgabenordnung

HFD Högsta förvaltningsdomstolen

IL Inkomstskattelagen (1999:1229)

NJA Nytt juridiskt arkiv

Prop. Proposition

RÅ Regeringsrätten, nuvarande Högsta

förvaltningsdomstolen

SFS Svensk författningssamling

SkU Skatteutskottet

SOU Statens offentliga utredningar

SvJT Svensk Juristtidning

SvSkT Svensk skattetidning

TfR Tidsskrift for Rettsvitenskap

(6)

Innehållsförteckning

FÖRKORTNINGAR ... 5

1. INLEDNING ... 8

1.1 PROBLEMBAKGRUND ... 8

1.2 SYFTE ... 9

1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

1.4 METOD OCH MATERIAL ... 9

1.4.1 Inledning ... 9

1.4.3 Komparativ metod ... 12

1.4.4 Rättspolitisk argumentation ... 15

1.4.5 Material ... 16

1.5 AVGRÄNSNING ... 17

1.6 FORSKNINGSLÄGET ... 18

1.7 DISPOSITION ... 20

2. ETT PROGRESSIVT SKATTESYSTEM ... 22

2.1 INLEDNING ... 22

2.2 BESKATTNINGENS SYFTE ... 22

2.3 NEUTRALITETSPRINCIPEN ... 22

2.4 PROGRESSIVT SKATTESYSTEM ... 23

2.4.1 Progressiv beskattning ... 23

2.4.1 Skiktgräns ... 24

2.4.2 Brytpunkt ... 25

3. INKOMSTBESKATTNING AV INDIVIDUELLA ELITIDROTTARE ENLIGT SVENSK SKATTELAGSTIFTNING ... 26

3.2 BESKATTNING AV INDIVIDUELLA IDROTTSUTÖVARE ... 26

3.2.1 Inkomstslaget tjänst ... 26

3.2.2 Avgränsning av inkomstslaget tjänst ... 27

3.2.3 Tävlingsvinster ... 29

3.2.4 Sponsring ... 29

3.3 OBEGRÄNSAD SKATTSKTLDIGHET ... 30

3.3.1 Idrottarens skattskyldighet i Sverige ... 30

3.3.2 Bosatt i Sverige ... 31

3.3.3 Stadigvarande vistelse ... 31

3.3.4 Väsentlig anknytning ... 32

3.3.4.1 Anknytningspunkter ... 32

3.3.4.2 Om personen har en bostad i Sverige som är inrättad för åretruntbruk ... 33

3.3.4.3 Om personen har sin familj i Sverige ... 34

3.3.4.4 Om personen bedriver näringsverksamhet i Sverige och om denne är ekonomiskt engagerad i Sverige genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här ... 35

4. FÖRSLAG OM IDROTTSUTÖVARKONTO ... 37

4.2 FÖRSLAG PÅ INFÖRANDE AV IDROTTSKONTO ... 37

4.2.1 Motioner från riksdagsledamöter ... 37

4.2.2 SOU 2006:23 ... 38

5. ÖSTERRIKE ... 40

5.2 SKATTEPLIKT OCH SKATTESATSER FÖR FYSISKA PERSONER ENLIGT ESTG ... 40

5.3 BESKATTNING AV INDIVIDUELLA IDROTTSUTÖVARE ... 41

(7)

5.3.1 VO BGBI II 2000/418 ... 41

5.3.2 Förutsättningar för att omfattas av Sportsman Flat Rate förordningen ... 43

6. ANALYS ... 44

6.1 HUR BESKATTAS EN INDIVIDUELL IDROTTARES INKOMSTER ENLIGT DE SVENSKA SKATTEREGLERNA? ... 44

6.2 BÖR SVERIGE UR ETT RÄTTSPOLITISKT SYFTE INFÖRA REGLER SOM TAR HÄNSYN TILL IDROTTSUTÖVARENS KARRIÄR OCH SKULLE ETT SÅDANT INFÖRANDE I SÅ FALL VARA FÖRENLIGT MED NEUTRALITETSPRINCIPEN? ... 44

6.3 HUR BESKATTAS EN INDIVIDUELL IDROTTARES INKOMSTER ENLIGT DE ÖSTERRIKISKA SKATTEREGLERNA? ... 45

7. SLUTSATS ... 47

(8)

1. Inledning

1.1 Problembakgrund

Skatteparadis kännetecknas av att de erbjuder ytterst lite skatt eller ingen skatt alls.¹ Många flyttar från sitt hemland och bosätter sig i skatteparadis enbart för att kunna ta del av den låga beskattningen och det är just därför som skatteparadisen sedan långt tillbaka utgör ett hot mot ett flertal stater runt om i världen.² Svenska individuella elitidrottare med höga årsinkomster har sedan tidigt 70-tal valt att bosätta sig i skatteparadiset Monaco med anledning av att dels undvika den höga marginalskatten i Sverige och för att dessutom slippa betala skatt.³ Detta har uppmärksammats av flera partier i Riksdagen varav dess ledamöter ett flertal gånger väckt idén om att i svensk lagstiftning inför ett idrottskonto för individuella idrottsutövare som möjliggör för idrottaren att portionera ut sina inkomster över en längre tid och på så sätt undvika en hög marginalskatt. Motivet bakom idrottskontot var att hindra svenska elitidrottare med höga årsinkomster från att bosätta sig i länder med förmånligare beskattning.⁴ Nackdelen med att svenska individuella idrottsutövare bosätter sig i andra länder är att Sverige kan förlora beskattningsanspråket och på så sätt går landet då miste om skatteintäkter.⁵

Trots flertalet förslag har Sverige fortfarande inte ställt sig positiv till att införa ett idrottskonto i svensk rätt. För att svenska framgångsrika individuella elitidrottare som under deras aktiva karriär erhåller stora summor pengar inte ska flytta från Sverige på grund av skatteskäl bör därför andra alternativ ses över. Bland annat har Österrike infört en förordning som omfattar beskattning av individuella idrottsutövare och innebär att de ska beskattas lägre än både vanliga löntagare och lagidrottare under åren de är aktiva inom sin idrottsgren.⁶ Syftet med förordningen var att motverka att österrikiska idrottsstjärnor bosätter sig i skatteparadis.⁷ Förordningen har medfört positiva effekter, bland annat har tyska Formel-1 stjärnor som tidigare varit bosatta i skatteparadiset Monaco valt att istället bosätta sig i Österrike, närmre deras hemland.⁸ Frågan är därför om Sverige, likt Österrike, bör införa regler om skattelättnader för landets individuella elitidrottare i den svenska skattelagstiftningen med motivering att

1 Dahlberg, Mattias, Skatteparadis och utbyte av skatteupplysningar i en globaliserad värld, SvJT 2011, s. 384.

2 Lundborg, T., Världspolitikens Dagsfrågor- Skatteparadisen och hotet mot välfärden, s. 3.

3 Expressen, Svenskarna som ”flydde” till Monaco, 2017-05-25.

4 Motion 1998/99Kr27; Motion 1998/99:Sk611; Motion 2000/01:Kr 524; Motion 2000/01:Sk617;

Motion 2000/01:Sk708; Motion 2001/02:Kr279; Motion 2001/02:Sk301; Motion 2001/02:Sk381;

Motion 2002/03:Kr226; Motion2002/03:Kr335; Motion 2003/04:Kr285; Motion 2004/05:Kr365;

Motion 2005/06:Kr334; Motion 2005/06:Kr375; Motion 2005/06:Sk407; Motion 2006/07:Sk230;

Motion 2006/07:Sk239; Motion 2008/09:Sk277.

5 Se b.la. Motion 2006/07:Sk239.

6 Se BGBI II 2000/418.

7 Deloitte Österrike, Tax & legal news, Einkommensteuer, Die österreichische sportlerpauschalierung- ein vorteilhaftigkeitsvergleich, 2016-06-29.

8 Aftonbladet, Sportbladet, Kajsas skatt i Monaco: 0 kr, 2001-04-07; Edwards, C., Mitchell, D., Global Tax revolution- The rise of competition and the battle to defend it, s. 9.

(9)

svenska idrottsutövare inte ska finna det attraktivt att bosätta sig i skatteparadis och att Sverige dessutom i framtiden ska undvika att gå miste om skatteintäkter.

1.2 Syfte

Svenska skattereglers utformning bidrar till att svenska individuella idrottsutövare flyttar till länder med mildare beskattning och Sverige går då miste om skatteintäkter. Den österrikiska skattelagstiftningen har infört en särskild skatt för individuella idrottsutövare som innebär att de beskattas lägre än en vanlig löntagare. För att de svenska idrottsutövarna ska vilja bo kvar i Sverige och på så sätt bidra till att landet får behålla sina skatteintäkter blir därmed uppsatsen syfte att undersöka om det i svensk skattelagstiftning bör införas en bestämmelse gällande mildare beskattning av individuella idrottsutövare, likt den i den österrikiska lagstiftningen.

1.3 Frågeställningar

Uppsatsens syfte kommer att besvaras med hjälp av följande problemformuleringar:

- Hur beskattas en individuell idrottares inkomster enligt de svenska skattereglerna?

- Hur beskattas en individuell idrottares inkomster enligt de österrikiska skattereglerna?

- Bör Sverige ur ett rättspolitiskt syfte införa regler som tar hänsyn till idrottsutövarens karriär och skulle ett sådant införande i så fall vara förenligt med neutralitetsprincipen?

1.4 Metod och material 1.4.1 Inledning

Metoden fastställer om ett arbete är vetenskapligt eller inte och just därför är den betydelsefull inom rättsvetenskapen.⁹ Begreppet metod innebär i det här sammanhanget att ett visst material ska användas på ett ändamålsenligt sätt för att få svar på en viss typ av fråga.¹⁰ Det är viktigt att motivera den eller de metoder som används i ett arbete. Jag har valt att valt använda mig utav tre olika metoder i denna uppsats nämligen den rättsdogmatiska, den komparativa samt den rättspolitiska och jag kommer nu att motivera mitt val av samtliga tre metoder.

1.4.2 Rättsdogmatisk metod

Den rättsdogmatiska metoden används främst till att fastställa gällande rätt för inkomstbeskattning av en individuell idrottsutövare enligt den svenska

9 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare- Ämne, material, metod och argumentation, s.

43.

10 Strömholm, S., Har komparativa rätten en metod?, SvJT 1972 s. 456.

(10)

skattelagstiftningen och även till att beskriva regelverket kring den så kallade progressiva beskattningen som fysiska personer kan omfattas av. Därmed kan det konstateras att rättsdogmatiska metoden endast används till att beskriva hur den gällande rätt är, det vill säga de lege lata.

Begreppet rättsdogmatik anses inte enbart vara termen för en metod, utan främst ett uttryck för ett ämne som tillsammans med rättshistoria, rättssociologi och rättsfilosofi utgör rättsvetenskap.¹¹ Den rättsdogmatiska metoden härstammar från grekisk filosofi och den romerska rätten. Metoden har därmed sitt ursprung i förmodern tid.¹² Det inträffar ofta diskussioner om vad rättsdogmatik faktiskt är.¹³ Enligt Claes Sandgren¹⁴ kan själva ordet ”dogmatik” översättas till ovetenskaplig.¹⁵ Ett utmärkande mål för den rättsdogmatiska metoden är att den framställer rätten som ett sammanhängande nätverk av regler.¹⁶ Rättens koherens ökar genom metodens användning utav traditionella argumentationsredskap så som bland annat ändamålstolkning samt genom systematiseringen, det vill säga att rätten framställs som en systematisk helhet.¹⁷ Systematiseringen av den gällande rätten påstås göra rättsvetenskapen vetenskaplig.¹⁸

En omdiskuterad fråga som ofta ställs inom rättsdogmatiken är vad den gällande rätten faktiskt är.¹⁹ Sandgren påpekar att det finns ett synsätt när det kommer till den gällande rätten och det är att den gällande rätten inte existerar som ett oberoende fenomen, ett faktum. Det kan därför diskuteras om den gällande rätten verkligen går att studera om den inte existerar. Denna diskussion bemöts av Sandgren genom att han förklarar att den gällande rätten inte existerar i sig, utan att den ger uttryck för att en individ följt allmänt accepterade regler för en juridisk argumentation.²⁰ Även professor Aleksander Peczenik,²¹ har gett sin syn på vad som är gällande rätt. Peczeniks anser att den gällande rätten kan beskrivas som att den utgörs av en dom som vinner laga kraft på grund av att uppfyllda lagkriterier.²²

Sandgren, liksom Peczenik, anser att den rättsdogmatiska metoden uppnått sitt mål när rättsdogmatikern fastställt gällande rätt.²³ Rättsdogmatikern fastställer gällande rätt genom att tillämpa rättskällorna, det vill säga lag, förarbeten, praxis och doktrin, i enlighet med rättskälleläran.²⁴ Enligt Peczenik blir lagar,

11 Olsen, L., Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 105-106.

12 Peczenik, A., Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s. 254.

13 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare- Ämne, material, metod och argumentation, s. 48.

14 Professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

15 Sandgren, C., Är rättsdogmatiken dogmatisk?, TfR, 04-05/2005, s. 649.

19 Olsen, L., Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 116.

21 Professor i allmän rättslära.

22 Peczenik, A., Rättsordningens struktur, SvJT 1974, s. 371.

23 Sandgren, C., Är rättsdogmatiken dogmatisk?, TfR, 04-05/2005, s. 649; Peczenik, A., Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s. 249.

(11)

förarbeten och prejudikat gällande rätt på grund av att rättskälleläran uttrycker detta.²⁵ Genom rättskälleläran kan rättsvetenskapen tydliggöra, beskriva, rättfärdiga samt kritisera användandet av rättskällorna.²⁶ Den juridiska traditionen har en allmän uppfattning om att rättskälleläran avgör vilket material som skall, bör och får beaktas.²⁷ De rättskällor som skall beaktas är bindande, vilket skiljer sig från sådana rättskällor som bör beaktas.²⁸ Rättskällorna har därmed olika betydelse och olika placeringar i rättskällehierarkin.²⁹ Jag kommer nu redogöra för de olika material som enligt Peczenik skall, bör och får beaktas;

- Lagar och andra föreskrifter är sådant material som enligt Peczenik skall beaktas.

- Förarbeten, prejudikat och sedvanerättsliga regler är sådant material som i Peczenik’s mening bör beaktas.

- Material som enligt Peczenik får beaktas är något fler. Sådant material som tillhör denna kategori är bland annat svenska domar som inte publiceras i NJA,³⁰ lagförslag, doktrin och privata uttalanden av beredningens medlemmar.³¹

Den rättsdogmatiska metoden beskriver det som kan anses utgöra rättens yttre system, det vill säga beskrivning av gällande rätt på olika områden. En del av rättens yttre system är också ifrågasättandet samt rättfärdigandet av den gällande rätten. Metoden innefattar därmed ståndpunkter som är av värderande slag.³² Den rättsdogmatiska metoden avgör vad som anses utgöra en godtagbar juridisk argumentation.³³ Trots att den rättsdogmatiska metoden kännetecknas av att den är begränsad till att följa gällande rätt, hävdar professor Nils Jareborg³⁴ att rättsdogmatikern kan, vid en rättsdogmatisk argumentation, utvidga sitt perspektiv och gå utanför gällande rätt. Jareborg menar att det är legitimt att finna nya svar och lösningar av gynnsammare karaktär.³⁵ Enligt Sandgren är argumentationen generellt väldigt fri inom rättsvetenskapen.³⁶ Han menar att argumentationer kan ha inslag av värderingar och enligt honom är sådana värderingar tillåtna i den rättsdogmatiska argumentationen.³⁷ Sandgren är dock tydlig med att det vållar problem om en värdering som hämtas utifrån ska anses utgöra en godtagbar argumentation.³⁸

26 Peczenik, A., Vad är rätt?- om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, s. 212.

28 Peczenik, A., Aarnio, A., Bergholtz, G., Juridisk argumentationen lärobok i allmän rättslära, s. 148.

30 Nytt juridiskt arkiv, där domar från Högsta domstolen publiceras.

32 Peczenik, A., Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s. 249-250.

34 Professor emeritus i straffrätt vid Uppsala universitet.

35 Jareborg, N., Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, s. 4.

(12)

Den rättsdogmatiska metoden kännetecknas av att den har en stark avhängighet till befintliga rättskällor. Lena Olsen³⁹ menar därför att nya rättsområden ofta vållar problem inom rättsdogmatiken eftersom att senare tillkomna rättsområden saknar befintligt material att beskriva och analysera.⁴⁰ Oberoende av Olsens uttalande kommer jag att huvudsakligen använda mig av den rättsdogmatiska metoden då jag anser att den är lämplig för min uppsats eftersom att jag fastställer gällande rätt för inkomstbeskattning av individuella idrottsutövare samt för den progressiva skatten. Dessutom redogör jag för gällande rätt angående den fysiska personens skattskyldighet i Sverige vid utflytt.

Det är inte ovanligt att den rättsdogmatiska metoden innehåller ett de lege ferenda resonemang, det vill säga hur rätten bör vara. En nackdel som då kan komma att uppstå är att analysen av gällande rätt kan komma att innehålla drag av rättspolitisk argumentation. Därför är denna fråga gällande argument de lege ferena inom rättsdogmatiken omdiskuterad. Enligt Sandgren kan metoden innehålla argument de lege ferenda enbart om argumentationen skulle utmynna i att analyseringen av den gällande rätten förbättras.⁴¹ När den gällande rätten stöter på problem, menar Olsen att dessa kan klargöras genom de lege ferenda.⁴² I och med att jag i uppsatsen diskuterar om det i svensk skattelagstiftning bör införas en regel gällande skattelättnad för individuella idrottsutövare kommer därmed detta resonemang att falla under den rättsdogmatiska metoden, men resonemanget kommer även att innehålla slag av den rättspolitiska argumentationen, vilket jag redogör för i avsnitt 1.4.3.

1.4.3 Komparativ metod

Världen har blivit allt mer globaliserad och detta har bidragit till att den komparativa metoden blivit allt vanligare.⁴³ Vad är då komparativ metod?

Begreppet är svårdefinierat och dess innebörd har getts olika definitioner.⁴⁴ Själva begreppet komparativ är synonym med ordet jämförelse.⁴⁵ Enligt Sandgren innebär den komparativa metoden således att det ska ske en jämförelse mellan svensk och utländsk rätt.⁴⁶ Michel Bogdan⁴⁷ är av samma uppfattning som Sandgren och menar att syftet med jämförelsen är att fastställa skillnader och även likheter mellan länders rättssystem. Bogdan anser att denna metod också innebär en bearbetning av de skillnader och likheter som finns mellan den svenska och utländska rätten och att det bör ges en förklaring till reglernas uppkomst.⁴⁸ För att uppnå så bra resultat som möjligt vid jämförelse

39 Professor emeritus i civilrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.

43 Hallström, P., Att jämföra situationer, SvJT 2010, s. 573.

44 Bogdan, M., Komparativ rättskunskap, s. 18.

45 Jonsson Cornell, A., Komparativ konstitutionell rätt, s. 19.

47 Professor emeritus vid Lunds universitet.

(13)

av utländska länders rättssystem anser Bodgan att det är det av stor vikt att studera utlandets original- samt primärkällor, såsom dess lagtexter.⁴⁹ Enligt Pär Hallström⁵⁰ innebär den komparativa metoden att i första hand fastställa vilken fråga som ska behandlas. Nästa steg är, enligt Hallström, att ta reda på hur andra rättssystem bidrar till en lösning av den aktuella frågan. Det tredje och sista steget innebär att rättssystemens olikheter liksom likheter motiveras.⁵¹ Konrad Zweigert⁵² och Hein Kötz⁵³ är av en helt annan uppfattning och menar istället att den komparativa metoden är en deskriptiv jämförelse, vilken helt och hållet saknar komparativa analyser och slutsatser. Enligt dem innebär metoden därför att den beskriver vad komparativ rätt inte är.⁵⁴

Bogdan är av den uppfattningen att den komparativa metoden kan medföra att den svenska rätten ses ur en helt annan synvinkel. Vid argumentation de lege ferenda kan det vara av betydelse att titta på andra länders gällande rätt.⁵⁵ Ett exempel på när komparativa studier använts som underlag för att bidra till en argumentation de lege ferenda var vid den senaste reformeringen av regeringsformen.⁵⁶ Sandgren anser att enbart för att en utländsk lösning anses förnuftig behöver det inte innebära att det är en lämplig rekommendation för den svenska rätten. Anledningen till detta beror på att länder kan ha helt olika processuella förutsättningar.⁵⁷ Jag har fullt förståelse för Sandbergs resonemang, dock anser jag att den komparativa metoden kan leda till att utländsk rätt faktiskt kan vara vägledande för svensk rätt och därmed bör metoden, enligt min mening, i så fall tillämpas.

Likt Sandgren och Bogdan är Eleonor Kristoffersson⁵⁸ av samma uppfattning att den komparativa metoden utgår från att jämföra olika länders lagstiftningar.

Kristoffersson ger en djupare beskrivning av metoden och menar att det finns olika nivåer inom den komparativa metoden beroende på syfte. När syftet, som i mitt fall, är att använda den utländska rätten till att lämna förslag om hur den svenska lagstiftningen bör gestaltas, menar Kristoffersson att den utländska rätten har ett tjänande syfte eftersom att den inte hanteras på samma grundliga nivå som den svenska rätten.⁵⁹ Vilka länder bör då jämföras? Kristoffersson anser att valet av jämförelseland har sin utgångspunkt i hur tillförlitliga källor som det finns tillgång till. I likhet med Bogdan anser hon att utlandets primärkällor är de källor som är mest trovärdiga. Kristoffersson anser också att en avgörande faktor för val av utländsk lagstiftning är de språkkunskaper som personen som ska göra jämförelsen besitter.⁶⁰ I uppsatsen jämför jag den

50 Professor emeritus vid Umeå universitet.

51 Hallström, P., Att jämföra situationer, SvJT 2010, s. 584.

52 Tysk professor på den internationella civilrättens område.

53 Tysk jurist som bland annat varit professor vid universitetet i Konstanz.

58 Professor i skatterätt vid Örebro universitet.

59 Kristoffersson, E., Något om komparativ metod i skatterätten, SvSkT 2010:3, s. 279.

60 Kristoffersson, E., Något om komparativ metod i skatterätten SvSkT 2010:3, s. 282.

(14)

svenska skattelagstiftningen och motsvarande skattelagstiftning i Österrike, Steuergesetze. Jag har tillgång till den österrikiska skattelagstiftningen och denna bör ses som en tillförlitlig källa enligt både Bogdan och Kristoffersson.

Dessutom har jag tidigare läst tyska och kan behärska språket tillräckligt bra för att kunna utföra arbetet.

I min uppsats kommer jag att jämföra den svenska skattelagstiftningen med den österrikiska. I Österrike heter inkomstskattelagen Einkommensteuergesetz, EStG. Dock regleras beskattning av individuella idrottsutövare i inkomstskattelagens förordning ESt-VO. För att kunna ta ställning till om förordningen Est-VO är jämförbar med den svenska inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anser Kristoffersson att bestämmelsernas funktioner är avgörande. Vad Kristoffersson menar med detta är om de båda bestämmelserna har till syfte att beskatta inkomst och om de reglerar samma skatteobjekt.⁶¹ I den österrikiska skattelagstiftningen finns regler om hur en individuella idrottsutövare ska inkomstbeskattas. I den svenska skattelagstiftningen beskattas en idrottsutövare normalt i inkomstslaget tjänst då begreppet idrottsutövare inte kan utläsas i den svenska skattelagstiftningen, istället går idrottaren under begreppet fysisk person. Kristoffersson menar att bestämmelser inte behöver ha samma rättspolitiska syfte för att vara kunna godtas som jämförelseobjekt.⁶² Även om den österrikiska bestämmelsen gällande beskattning av individuella idrottsutövare är en förordning torde detta inte vara något problem då IL, liksom den österrikiska förordningen, har till syfte att beskatta inkomst och dessutom beskattar samma skatteobjekt, det vill säga den individuella idrottaren.

Varför valet föll på att göra en jämförelse mellan den österrikiska och svenska skattelagstiftningen var främst på grund av att den österrikiska skattelagstiftningen har en bestämmelse som tar sikte på beskattning av individuella idrottsutövare, vilket svensk skattelagstiftning inte har. Andra bidragande faktorer till att jag valt den österrikiska rätten beror på att jag till viss del behärskar det tyska språket, men också för att jag haft tillgång till den österrikiska skattelagstiftningen. Både Bogdan och Kristoffersson är tydliga med att det inom den komparativa metoden är av betydelse att använda primärkällor från det land vars rätt ska jämföras med den svenska.

Jag har under uppsatsen gång gjort en jämförelse mellan den svenska och den österrikiska skattelagstiftningen och redogjort för en åtskillnad som föreligger mellan de skattelagstiftningarna, nämligen att Österrike definierar individuella idrottare som ett eget skattesubjekt, medan den svenska skattelagstiftningen saknar en sådan reglering. Därmed har jag till stor del i uppsatsen använt mig utav den komparativa metoden, i alla fall enligt Sandgrens, Bogdans och Kristofferssons mening. Enligt Kristoffersson har den komparativa metoden olika nivåer. Jag anser att jag befunnit mig på nivån då den utländska rätten har ett tjänande syfte eftersom att mitt syfte med att använda den utländska rätten är att bidra till ett lagförslag om hur den svenska lagstiftningen bör utformas.

Av vad som nu har framförts kan jag med andra ord konstatera att jag går efter

(15)

Sandgrens, Bogdans och Kristofferssons uppfattning av den komparativa metoden och inte den uppfattning Zweigerts och Kötz har.

1.4.4 Rättspolitisk argumentation

Jag använder till viss del den rättsdogmatiska metoden i min uppsats, men då denna metod enbart inriktar sig på hur gällande rätt ser ut på området är den rättsdogmatiska metoden inte en lämplig metod för den fysiska verklighetens beskaffenhet. Dessutom är den rättsdogmatiska metoden, enligt Olsen, en metod som inom sina ramar inte framställer lagstiftningsförslag.⁶³ Jag vill tydliggöra att det övergripande syftet med min uppsats innehåller rättspolitisk argumentation av den anledning att jag anser att en reformering av den svenska skattelagstiftningen kan komma att medföra att svenska individuella idrottsutövare inte väljer att flytta från Sverige och bosätta sig i skatteparadis.

På så vis går då inte Sverige miste om skatteintäkter. Åsa Gunnarsson⁶⁴ är av den uppfattningen att de lege ferenda, det vill säga hur rätten bör vara, uttrycker rättspolitiska ställningstaganden.⁶⁵

Vad gäller förhållandet mellan juridik och politik fann Preben Lauridsen⁶⁶ att rättspolitiken kan ta sig in på det rättsvetenskapliga området utan att det orsakar problem.⁶⁷ Rättspolitikern Alf Ross var en dansk rättsfilosof och jurist som ansåg att rättspolitiken ”inkluderar alla handlingsproblem som uppstår genom användning av lagens teknik, särskilt lagstiftningen, för att uppnå sociala mål.”⁶⁸ Inom den rättspolitiska argumentationen är det ofta förekommande att de lege lata är ofullständig.⁶⁹ Sandgren är av uppfattningen att den rättspolitiska argumentationen innebär att en lagändring ska tillgodose ett visst ändamål.

Vidare uttrycker han också att han anser att en politisk argumentation kan bidra till att lagstiftningens utgångspunkter samt dess grundläggande drag ifrågasätts.

Sandgren är noga med att framföra hur viktigt det är med en objektiv rättspolitisk argumentation och att denna argumentation skall baseras på ett allsidigt material.⁷⁰

Med anledning av vad som nu har framförts bör därför uppsatsen även innehålla slag av rättspolitisk argumentation då jag i uppsatsen argumenterar för resonemang de lege ferenda genom att jag föreslår en reformation av den svenska skattelagstiftningen i form av att individuella idrottsutövare ska beskattas mildare än en vanlig löntagare och att ett sådant införande ska motverka att svenska elitidrottare flyttar till länder med förmånligare beskattning. I detta fall är ändamålet med lagändringen att Sverige på så sätt

64 Professor vid Umeås universitet.

65 Gunnarsson, Å., Skatteförmåga och skatteneutraliet- juridiska normer eller skattepolitik?, SN 1998, s. 550.

66 Professor emeritus.

67 Lauridsen, P. S., Studier i retspolitisk argumentation, s. 70.

68 Strömholm, S., Rättsvetenskap och rättspolitik, SvJT 1973, s. 665.

(16)

inte ska gå miste om skatteintäkter. Därmed uppfyller jag den rättspolitiska argumentationens syfte då jag föreslår en regeländring med anledning av att denna ska tillgodose ett specifikt ändamål. I alla fall om man ser till Sandgrens uppfattning av den rättspolitiska argumentationen.

1.4.5 Material

Enligt det vetenskapliga synsättet ska sådant material som inte är av betydelse väljas bort. Det är därför viktigt att söka, identifiera och värdera det material som används i en uppsats.⁷¹ Det material som används i denna uppsats är sådant material som enligt den rättsdogmatiska metoden skall, bör och får beaktas.⁷² Jag kommer även att använda mig utav utländskt material, främst primärkällor.

För att belysa att svenska individuella elitidrottare bosätter sig i skatteparadis som Monaco av den anledning att undvika att bli högt beskattade under deras år som aktiva idrottare har jag främst använt mig utav motioner som lämnats av riksdagsledamöter, men också av material från media såsom Expressen och Aftonbladet. I närmre 20 stycken motioner har det framförts att Sverige bör vidta åtgärder i form av att införa ett så kallat idrottskonto för individuella idrottsutövare på grund av att svenska individuella elitidrottare med höga årsinkomster flyttar från Sverige och bosätter sig i länder med förmånligare beskattning. Enligt Peczenik är lagförslag sådant material som får användas.

Anledningen till varför jag valt att använda mig utav motioner i min uppsats är för att stärka mitt resonemang om att de svenska skattelagstiftningens regler gällande inkomstbeskattning av den individuella idrottaren bör ses över. För att få ett ytterligare perspektiv på att de svenska inkomstskattereglerna inte tar hänsyn till svenska individuella idrottsutövare har jag också använt mig utav SOU 2006:23, där den så kallade idrottsskattekommittén belyser behovet utav ett särskilt idrottskonto för individuella idrottare. Jag är väl medveten om att sådant material såsom Expressen och Aftonbladet, som är en nyhetstidningar, inte har något rättskällevärde enligt rättskällehierarkin. Peczenik förespråkar material som ska, bör och får beaktas enligt rättskällehierarkin. Nyhetstidningar kan enligt Peczeniks mening inte tillhöra något sådant material som varken ska, bör eller får beaktas. Jag vill därför tydliggöra anledningen till varför jag valt nyhetstidningar som material i min uppsats och detta beror på att nyhetstidningen specifikt uppmärksammat att ett flertal framgångsrika svenska idrottsstjärnor valt att flytta från Sverige och bosätta sig i Monaco av den anledning att undgå den progressiv skatten som Sverige har.

För att finna svar på hur individuella idrottare inkomstbeskattas har jag använt mig utav Skatteverkets rättsliga vägledning av den anledning att varken lag, förarbeten eller praxis gett ett tydligt svar på detta. Rättslig vägledning är Skatteverkets uppfattning om vilka regler som ska tillämpas på ett rättsområde samt hur dessa ska tillämpas.⁷³ Då en bestämmelse inte kan ge någon tydlig

72 Se avsnitt 1.4.1.1.

73 Lodin, S-O., Lindencrona, G., Melz, P., Silvfverberg, C., Simon-Almendal, T., Persson Österman, R., Inkomstskatt- del 1, s. 19.

(17)

precision bör svaret sökas i förarbeten och praxis.⁷⁴ Även Skatteverkets allmänna råd från deras hemsida kan ibland ge större klarhet vad som åsyftas med bestämmelsen.⁷⁵ De allmänna råden är dock inte bindande.⁷⁶ Jag har dessutom använt mig utav skatterättslig litteratur som skrivits utav personer som besitter stor kompetens inom det skatterättsliga området.

Vid min redogörelse för en fysisk persons skattskyldighet här i Sverige använder jag mig främst av lag, men också förarbeten, praxis och doktrin. Jag har använt mig utav så gamla förarbete som möjligt för att tydliggöra vad lagstiftaren en gång åsyftade med bestämmelsen/bestämmelserna. För att tydliggöra bestämmelsernas utformning hänvisar jag till praxis från högsta instans, vilket är prejudicerande. I uppsatsen har också hänvisningar till Skatteverkets rättsliga vägledning gjorts av den anledning för att belysa verkets uppfattning gällande regler på rättsområdet. Litteratur har använts endast i den mån då det som anges i uppsatsen inte finns i lag, förarbeten eller praxis.

När jag redogör för beskattning av den individuella idrottsutövaren enligt den österrikiska rätten använder jag huvudsakligen Österrikes skattelagstiftning, Steuergesetze. Enligt Kristoffersson och Bogdan innebär detta att jag använder mig utav en trovärdig källa då denna klassificeras som en primär källa i Österrike. Österrike har också en officiell tidning som heter Bundesgesetzblatt i vilken landets grundlagar, lagar, förordningar, kungörelse och internationella överenskommelser kungörs. Därför bör den officiella tidningen också tillhöra de österrikiska primärkällorna. Förutom den österrikiska skattelagstiftningen samt Österrikes officiella tidning Bundesgesetzblatt har jag endast haft tillgång till begränsat med material rörande den österrikiska rätten. För att förklara den bakomliggande orsaken till införandet av Sportsman Flat Rate förordningen har jag tillexempel fått använda mig av både en tidningsartikel samt en österrikisk tidskrift. Vidare har också den österrikiska inkomstskattelagens riktlinjer, praxis samt litteratur använts i avsnittet. Trots begränsat med material anser jag att jag använt mig utav källor som anses vara tillförlitliga. Det mest betydelsefulla är att jag använt en primärkälla för att fastställa gällande rätt angående inkomstbeskattning av den individuella idrottaren enligt österriska rätten.

1.5 Avgränsning

Då uppsatsen tar sikte på skattskyldighet för fysiska personer som tidigare bott i Sverige kommer jag därför att utesluta reglerna om begränsad skattskyldighet och endast beröra den obegränsade skattskyldigheten, vilken tar sikte på en utflyttad persons anknytning till Sverige. Detta på grund av att den begränsade skattskyldigheten främst omfattar beskattning i SINK, vilket inte omfattas av den progressiva beskattningen.

74 Tjernberg, M., Skatterättslig tolkning, s. 97.

75 Hultqvist, A., Hur vag får en skattelag va’?, s. 22.

(18)

I min uppsats behandlar jag idrottsstjärnor inom individuella sporter såsom bland annat tennis, friidrott etc. Individuella idrottare ges inte samma förutsättningar som en lagidrottare för vilken föreningen bland annat bekostar resor, utrustning etc. Elitidrottare inom lagidrotter kommer därför att uteslutas helt av den anledning att dessa är anställda av en förening och oftast inte själv bekostar utgifter som har med idrottsutövandet att göra. Dessutom tar min uppsats sikte på idrottsutövare som flyttar från Sverige. En lagidrottare är i stort sett bunden av att bosätta sig på det ställe där laget utövar sina träningar samt spelar sina matcher. På så sätt kan en lagidrottare inte flytta från Sverige lika enkelt som exempelvis en friidrottare som endast är i behov av en träningsanläggning, vilket i stort sett finns i de flesta städer/länder.

Uppsatsen behandlar inkomstbeskattning av en individuell idrottsutövare. En idrottsutövare kan sätta sin idrottsliga verksamhet på bolag. Jag kommer enbart att beröra idrottare som fysisk person och därmed kommer endast inkomstslaget tjänst att beröras av den anledning att idrottarens inkomster beskattas i detta inkomstslag. Anledningen till varför jag väljer att inte beröra den individuella idrottsutövarens idrottsliga verksamhet i bolagsform är på grund av att jag i min uppsats vill framföra den situation som leder till att idrottsutövaren omfattas av den höga marginalskatten. Jag kommer enbart benämna att en idrottare kan erhålla inkomst av näringsverksamhet. Sådana regler som föreligger vid ett anställningsförhållande eller för egenföretagare kommer inte heller att beröras i uppsatsen.

Pension, som är en form av uppskjuten inkomst, kommer inte heller att tas upp i uppsatsen då detta inte tillför uppsatsen någon relevans. En individuella idrottsutövare kan förutom inkomster även erhålla gåvor. Gåvor är enligt 8 kap.

2 § IL skattefria och därmed kommer gåvor inte att behandlas i uppsatsen.

Då jag i min uppsats diskuterar om Sverige bör införa regler som tar hänsyn till idrottsutövarens karriär och om ett sådant införande i så fall är förenligt med neutralitetsprincipen kommer jag enbart att behandla neutralitetsprincipen i uppsatsen och därmed inte övriga skatterättsliga principer såsom likformighetsprincipen m.m. Anledningen till detta är på grund av att neutralitetsprincipen är av betydelse för mitt resonemang samt konstaterande i uppsatsens analys respektive slutsats. Noterbart är dock att skatteförmågeprincipen kommer att nämnas i avsnitt 2.4.1, men inte behandlas ingående.

1.6 Forskningsläget

Media har flitigt uppmärksammat att svenska elitidrottare flyttar utomlands för att slippa betala skatt.⁷⁷ Media har också skrivit om Österrikes särskilda reglering som innebär att individuella idrottare betalar mindre skatt än vanliga löntagare under de år de är verksamma inom deras idrott.⁷⁸ Det finns inga

77 Expressen, Svenskarna som ”flydde” till Monaco, 2017-05-25; Aftonbladet, Sportbladet, Kajsas skatt i Monaco: 0 kr, 2001-04-07; Idrottens affärer, Stjärnorna slipper skatt, 2005-05-20.

78 Tennisportalen, Därför flyttar tennisspelare till Monaco, 2017-12-27.

(19)

vetenskapliga artiklar gällande införandet av en lagbestämmelse som säger att individuella idrottsutövare ska ges lägre beskattning än en vanlig löntagare under åren de är aktiva inom deras idrott. Dock har det lagts fram förslag på att införa skattekonto för individuella elitidrottare som innebär att de ska ges möjlighet att portionera ut sin inkomst över en längre tid.⁷⁹ Bland annat tillsatte Regeringen år 2004 en kommitté, den s.k. idrottsskattekommittén, med uppdrag att se över inkomstbeskattningen av idrottsföreningar och idrottsverksamhet i övrigt.⁸⁰ I en SOU från år 2006 ger idrottsskattekommittén förslag på att införa ett idrottskonto, i likhet med reglerna för ett skogskonto, för elitidrottare under deras år som aktiva. Kommittén menar att idrottskarriären oftast inträffar i det skede då det är som vanligast att börjar studier eller liknande och anser därför att ett kontot som innebär att elitidrottarens idrottsinkomster fördelas över åren medför att denne efter sin idrottskarriär enklare kan inleda ett nytt kapitel i sitt yrkesliv.⁸¹ Vidare är kommittén av den uppfattning att ett sådant konto troligtvis skulle motverka att svenska elitidrottare flyttar utomlands för att åstadkomma mildare beskattning.⁸²

Som jag tidigare nämnt kommer jag inte att behandla den individuella elitidrottarens idrottsliga verksamhet i bolagsform, men jag tycker ändå att den artikel Jerker Löfgren⁸³ skrivit om idrottare som sätter sina verksamheter på bolag bör uppmärksammas. I artikeln belyser Löfgren frågan huruvida idrottsutövare, liksom fria yrkesutövare, självständigt ska kunna driva verksamhet. Löfgren anser att idrottare inte ska skiljas från yrkesutövare och menar därför att de skattemässigt kan driva själva idrottsutövandet i bolagsform. Enligt hans mening bör det vara enklare för en individuell idrottare än en lagidrottare att få sitt bolag skattemässigt godtaget då det förekommer mindre självständighet i en lagidrott.⁸⁴ Frågan gällande om idrottare kan bedriva sin idrottsliga verksamhet i bolagsform har även diskuterats av LRF Konsults skattechef Urban Rydin, som inte delar Löfgrens åsikt då han menar att idrottare inte kan driva bolag gällande sin idrottsverksamhet av den anledning att det inte är bolaget som utför de tävlingar som idrottaren deltar i, utan idrottaren själv.

Dock anser Rydin att en idrottare bör kunna bolagisera sitt namn och

”kringtjänster” av typen tillhandahållande av företag.⁸⁵ Peter Sundgren⁸⁶ diskuterar idrottare som sätter verksamhet på utländska bolag i en av honom skriven artikel. Han framför i sin artikel att det är attraktivt att bilda bolag i skatteparadis dels eftersom bolagsskatten är så pass låg eller lika med noll och dels för att bolag i skatteparadis ges ett skydd mot sekretess och insyn.⁸⁷ Sundgrens artikel berör personer som är bosatta i Sverige, men som skaffar sig

79 2000/01:SkU14, s. 5.

80 SOU 2006:23, s. 1.

81 SOU 2006:23, s. 187.

82 SOU 2006:23, s. 205.

83 Skattejurist som engagerat sig i idrottsjuridiska frågor under en längre tid, tidigare ledamot av Riksidrottsstyrelsen och ordförande i Riksidrottsförbundets juridiska kommitté.

84 Löfgren, J., Några funderingar kring spörsmålet om en idrottsutövare kan sätta sin verksamhet på bolag, SvSkT 1999:9, s. 723.

85 Rydin, U., Idrottsmäns möjlighet att periodisera sina inkomster, SN 1999, s. 23.

86 Skattejurist och expert inom internationell skatterätt.

87 Sundgren, P., Idrottsutövare som sätter sin verksamhet på utländska bolag, SvSkT 2000:4, s.

288.

(20)

skattefördelar genom att driva bolag i utlandet. Min uppsats tar istället sikte på när personer erhåller mildare beskattning genom att flytta från Sverige till ett i utlandet skatteparadis.

Gällande forskningsläget på det område jag berör har det ännu inte påtalats att införa en lagreglering som innebär att individuella elitidrottare ska ges lägre beskattning än en vanlig löntagare. Det har dock tidigare framförts att införa bestämmelser som tar hänsyn till den individuella elitidrottarens karriär, vilket kan utläsas av ovanstående.

1.7 Disposition

Uppsatsen är uppdelad i följande kapitel:

Kapitel 1- Inledning

Uppsatsen inleds med en problembakgrund för att beskriva problematiken av samt den bakomliggande orsaken till att svenska idrottsstjärnor flyttar till skatteparadis. Därefter redovisas uppsatsens syfte samt frågeställningar, vilka besvaras i kapitel 7. I kapitlet presenteras även uppsatsens olika metoder samt de material som använts. Vidare beskriver avgränsningen det som är irrelevant att ha med i uppsatsen.

Kapitel 2- Progressivt skattesystem

Uppsatsens andra kapitel behandlar huvudsakligen den så kallade progressiva beskattningen som innebär att en person vars inkomster överstiger en viss nivå beskattas hårdare. Vidare redogör kapitlet för den så kallade neutralitetsprincipen.

Kapitel 3- Inkomstbeskattning av individuella idrottare enligt svensk skattelagstiftning

Kapitlet redogör för beskattning av individuella idrottsutövare enligt den svenska skattelagstiftningen samt vilka olika former av ersättningar som denne kan komma att erhålla. Kapitlet behandlar också Sveriges rätt till beskattning av den individuella idrottsutövaren vid dennes utflytt.

Kapitel 4- Förslag på införande av idrottskonto

I detta kapitel behandlas de motioner samt den tillsatta idrottsskattekommitténs förslag på införande av ett skattekonto.

Kapitel 5- Österrikes förordning gällande beskattning av individuella idrottsutövare

Kapitel 5 behandlar huvudsakligen den österrikiska skattelagstiftningens förordning som medger att individuella idrottare beskattas mildare än landets vanliga löntagare och lagidrottare.

(21)

Kapitel 6- Analys

Uppsatsens sjätte och näst sista kapitel består av uppsatsens analytiska del.

Uppsatsens frågeställningar delas in i varsin underrubrik där de med hjälp av ovanstående kapitel analyseras.

Kapitel 7- Slutsats

Detta kapitel är uppsatsens allra sista och det är även det kapitlet som knyter ihop säcken för hela uppsatsen. I detta sista kapitel redovisar jag slutsatserna jag kommit fram till i min analys.

(22)

2. Ett progressivt skattesystem 2.1 Inledning

Uppsatsen belyser hur Sveriges progressiva skattesystem bidrar till att individuella idrottsutövare med höga årsinkomster väljer att flytta från Sverige och bosätta sig i länder med förmånligare beskattning.⁸⁸ För att läsaren ska ges förståelse vad som menas med progressiv skatt och varför den medför negativa effekter för en individuell idrottsutövare som erhåller höga årsinkomster kommer därför kapitlet att redogöra för detta system. Kapitlet belyser dessutom den så kallade neutralitetsprincipen av den anledning att principen tar sikte på att skatter inte ska påverkas den enskildes beteende.

2.2 Beskattningens syfte

Den svenska skattelagstiftningen har ett så kallat fiskalt syfte, vilket innebär att beskattningens primära uppgift är att tillhandahålla kapital för statens och kommunens utgifter. Det rör sig bland annat om utgifter som berör samhällets olika funktioner och den gemensamma välfärden såsom exempelvis polisen, vägar, pensioner, sjukvård, utbildningar, m.m.⁸⁹ Förutom de fiskala syftena har beskattningen även andra syften, de så kallade sekundära syftena. De sekundära syftena omfattar bland annat ett fördelningspolitiskt syfte, vilket har till ändamål att med hjälp av skatten utjämna inkomst- och förmögenhetsskillnader mellan medborgare.⁹⁰ Skattelagstiftningen har också så kalla icke fiskala ändamål, som innebär att den också används som ett styrmedel. Bestämmelser som har icke fiskala syften har till ändamål att påverka ett visst beteende hos människor. Ett exempel på en sådan bestämmelse är bland annat miljöskatten som antas bidra till att miljöförstöringen minskar.⁹¹

2.3 Neutralitetsprincipen

Den svenska skattejuristen och före detta chefen för skatteavdelningen på Industriförbundet⁹², Sven-Olof Lodin, har uttalat sig om betydelsen av en god skattelagstiftning.⁹³ Lodin menar att en god utformning av skattelagstiftningen medför önskade effekter, medan en skattelagstiftning som innehåller brister ger upphov till oönskade effekter.⁹⁴ I OECD:s⁹⁵ rapport ”OECD Guiding Principles for Regulatory Quality and Performance” uppges det bland annat hur viktigt det är att lagstiftningen utformas efter medborgarnas perspektiv och på ett icke

88 Motion 2000/02:Sk381.

91 Påhlsson, R., Kleist, D., Rendahl., P., Svensson, B., Grundläggande inkomstskatterätt, s. 32.

92 Branschorganisation som berör frågor om bland annat skatter.

93 Lodin, S-O., Några kvalitetskrav på en god skattelagstiftning, SN 2007, s. 477.

95 OECD är en ekonomisk samarbetsorganisation som består av för tillfället 36 medlemsländer.

(23)

diskriminerande sätt.⁹⁶ En skattelagstiftning som skattebetalarna anser vara legitim är enligt Lodins mening en lagstiftning som är funktionellt utformad.⁹⁷ Inkomstskattesystemet styrs utav ett antal principer⁹⁸ bland annat skatteförmågeprincipen, likformighetsprincipen, neutralitetsprincipen, etc.⁹⁹ Det sistnämnda principen uppmärksammades i samband med skattereformen 1991 och bygger på en målsättning om att skattereglerna ska vara så pass neutrala i sin utformning att de inte ska påverka den enskildes val mellan olika handlingsalternativ.¹⁰⁰ Flera alternativ ska ha lika inbördes värderelation före liksom efter skatt.¹⁰¹ Den skattskyldiges beteende ska följaktligen inte styras utav skatterna.¹⁰² Neutralitetsprincipen kommer inte till uttryck i lag, utan istället genom inkomstskattelagstiftningens systematik. Exempel på en neutral utformning av skattereglerna är att erhållen lön, kontanta medel liksom ersättning i annat än pengar, beskattas lika.¹⁰³ Neutralitet föreligger också i reglerna gällande val av företagsform, i reglerna gällande val av boendeform samt i reglerna gällande val av kapitalplaceringsalternativ.¹⁰⁴ Bland annat Lodin anser att neutrala skatteregler bidrar till en symmetrisk beskattning, som i sin tur påverkar förtroendet för skattesystemet.¹⁰⁵ Neutraliteten motiveras av samhällsekonomiska skäl då neutralitetsprincipen grundas på teorin om att bäst resursallokering uppnås genom att skattereglerna inte har en ytterst liten påverkan på marknaden.¹⁰⁶

2.4 Progressivt skattesystem 2.4.1 Progressiv beskattning

I Sverige har vi haft en så kallad progressiv beskattning sedan början på 1900- talet.¹⁰⁷ Vad som menas med progressiv beskattning är att ju högre förvärvsinkomster, det vill säga inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet,¹⁰⁸ en fysisk person har, desto högre procentuell skattesats utgår på dennes inkomstdel.¹⁰⁹ Inkomskatten som betalas till både kommun och stat är en utav landets viktigaste skatter. En fysisk person som är skattskyldig i

96 OECD Guiding Principles for Regulatory Quality and Performance, 2005, s. 5.

99 Dahlberg, M., Om principer vid tolkning av skattelag, SN, 2004, s. 664.

100 Gyland, C., Jakobsson, O., Skatterätt- en introduktion, s. 17; Tikka, K., Om principer vid tolkningen av skattelag, SN, 2004, s. 660.

107 Prop. 1878:16, s. 41.

108 Se 1 kap. 3 § IL.

109 Prop. 1975/76:217, s. 5; Lodin, S-O., Lindencrona, G., Melz, P., Silvfverberg, C., Simon- Almendal, T., Persson Österman, R., Inkomstskatt- del 1, s. 107.