Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Frukostvanor, övervikt och daglig aktivitet
hos 15-åriga flickor och pojkar
-en tvärsnittsstudie i Uppsala län
Författare: Handledare/Ansvarig lärare:
Ida Norevall Josefin Westerberg Jacboson Ulrika Rosén
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp. Examinator:
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Birgitta Edlund
Ht 2010
SAMMAFATTNING
Syftet med föreliggande studie var att studera frukostvanor, övervikt och fysisk aktivitet hos 15-åriga pojkar och flickor. Studien är en kvantitativ komparativ tvärsnittsstudie och är en delstudie ur det tidigare utförda projektet ”Mat & Hälsa 2007” där frågor om mat, hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering undersöktes. I denna delstudie användes ett demografiskt frågeformulär som mäter ungdomars frukostvanor, fysisk aktivitet samt vikt och längd. Framkomna resultat visar att majoriteten av studiedeltagarna har regelbundna
frukostvanor samt intar frukost utan sällskap av familjemedlem eller annan person. Vidare framkommer att pojkar tenderar att vara mer fysiskt aktiva än flickor trots att andelen överviktiga pojkar var något högre än andelen överviktiga flickor. Regelbundna eller oregelbundna frukostvanor tycks i denna studie inte ha något samband med ett högt BMI.
Förmedlandet av goda kost- och motionsvanor ligger till stor del på föräldrarnas ansvar men även skolan och skolsköterskan har en betydande roll. Att i skolan erbjuda och servera frukost skulle kunna bidra till mer regelbundna frukostvanor hos barn och ungdomar.
Nyckeord: Overweight, breakfast, adolescents, lifestyle.
ABSTRACT
The aim of this study was to examine breakfast habits, overweight and physical activity among 15-year-old boys and girls. The study is a quantitative comparative cross-sectional study and a substudy of the previously executed project "Mat & Hälsa 2007" in which issues concerning food, health, food habits, physical activity and self-evaluation were examined. In this substudy a demographic questionnaire measuring adolescents breakfast habits, physical activity and weight and height were used. Achieved results shows that the majority of study participants have regular breakfast habits and having breakfast without the company of a family member or an other person. Furthermore, it appears that boys tend to be more
physically active than girls, although the proportions of obese boys were slightly higher than the proportion of overweight girls. Having a high BMI do not seems to have a relationship with either regular or irregular breakfast habits. Except from parents, the school and the school nurse have a significant role and a responsibility in the education of good eating- and exercise habits. To offer and serve breakfast in school could contribute to more regular breakfast habits among children and adolescents.
Keywords: Overweight, breakfast, adolescents, lifestyle.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
2. INTRODUKTION ... 4
3. METOD ... 9
4. RESULTAT ... 12
5. DISKUSSION ... 17
6. REFERENSER ... 23
2. INTRODUKTION
2.1. Övervikt
Övervikt och fetma har i dagens välfärdssamhälle blivit ett växande och ett allt större problem. Enligt WHO´s rapport från 2005 framgår att ca 1.6 miljarder människor (>15 år) världen över är överviktiga och att 400 miljoner är obesa. Vidare rapporteras att fler än 20 miljoner barn under fem år är överviktiga (WHO, 2006). Pojkar är överviktiga i större utsträckning än flickor (Haug et al., 2009). Övervikt uppstår då det råder obalans mellan energiintaget och den förbrukade energin. Övervikt och fetma kan leda till ett flertal allvarliga sjukdomstillstånd såsom kardiovaskulära sjukdomar, diabetes och vissa typer av cancer. Body Mass Index (BMI) anger sambandet mellan vikt och längd där ett högre BMI innebär en större och allvarligare risk att drabbas av ovan nämnda sjukdomar (WHO, 2006). Överviktiga barn har dessutom ökad risk att utveckla kroniska sjukdomar såsom t.ex. högt kolesterol, diabetes typ två och högt blodtryck (Roseman, Yeung & Nickelsen, 2007).
I Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 framgår att 15-20% av svenska barn (1-15 år) är överviktiga och 3-4% är feta. Det framkommer vidare i denna rapport att andelen överviktiga svenska barn fördubblats under de senaste två decennierna och att andelen feta barn har blivit fyra till fem gånger så stor under samma period. Dock rapporterar socialstyrelsen i sin rapport från 2008 att utvecklingen av fetma bland barn har stannat upp och eventuellt börjat minska den senaste tiden (Socialstyrelsen, 2009). Andra studieresultat som talar för denna typ av positiva utveckling är att barn i åldrarna 10-11 år konsumerar mer frukt och grönsaker
samtidigt som konsumtionen av sötade drycker och godis har stabiliserats (Lissner, Sohlström, Sundblom & Sjöberg, 2010).
WHO (2006) spår dock att överviktstrenden kommer att fortsätta, och att ca 2, 3 miljarder människor världen över kommer att vara överviktiga år 2015 samtidigt som 700 miljoner kommer att var obesa vid samma tid.
2.2. Förebyggande åtgärder mot utvecklandet av övervikt och fetma
Det har bevisats att fetma har en negativ inverkan på livskvaliteten, den fysiska och psykiska hälsan och att barn med övervikt och fetma löper större risk att med tiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, ortopediska problem samt att dö i förtid (WHO, 2009). Övervikt och fetma kan dock undvikas och förebyggas genom att uppnå energibalans med avseende på energiintag och energiförbrukning. Detta kan, enligt WHO, uppnås genom ett minskat intag av fett och socker samt ett ökat intag av frukt och grönsaker. Daglig fysisk aktivitet kan också vara en förebyggande åtgärd mot utvecklandet av övervikt och fetma (WHO, 2006). Att ersätta exempelvis TV-tittande och att spela dataspel med fysiskt aktiva lekar och spel kan vara en positiv åtgärd i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn. Ett större utbud av närliggande möjligheter till fysisk aktivitet för barn samt en reducerad tillgång till snabbmat är ytterligare faktorer som kan gynna en hälsosam livsstil (Sonneville, La Pelle, Taveras, Gillman & Prosser, 2009). För att minska risken att utveckla övervikt och fetma, och därmed risken för kroniska sjukdomar, i vuxen ålder är betydelsen av de olika preventiva insatserna i tidiga år viktiga (WHO, 2009). Föräldrars livsstil och kostvanor är också starka bidragande faktorer som formar barns syn på en sund livsstil. En förändring inom familjen är därför ofta nödvändig för barn med dåliga kost- och hälsovanor (Sonneville et al., 2009). På senare år har problemet gällande övervikt samt vikten av hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet
uppmärksammats i svenska media. Detta har bidragit till en ökad allmän probleminsikt och även ett ökat utbud av lokala aktiviteter inom skolor och idrottsföreningar (Lissner et al., 2010).
2.3. Egenvård av övervikt ur ett teoretiskt perspektiv
Övervikt bland barn och ungdomar kan kopplas till Dorothea Orems omvårdnadsteori som utgår ifrån tre olika teorier angående egenvård, egenvårdsbrist samt omvårdnadssystem.
Egenvårdsbegreppet definieras av Orem som de aktiviteter en individ medvetet och frivilligt gör för att upprätthålla god hälsa och välbefinnande. Egenvårdsbegreppet följs av
egenvårdsbrist som innebär att en individ själv inte är kapabel nog att främja sin egenvård på grund av begränsade kunskaper samt begränsad kunnighet i beslutsfattande och
handlingsutförande. I detta skede ska, enligt Orem, en närstående överta ansvaret. Då inte heller detta är möjligt behövs professionell omvårdnad som innefattas i ovan nämnda omvårdnadssystem. Med olika hjälpmetoder samt ökade kunskaper och färdigheter kan
utbildad sjukvårdspersonal stå till tjänst med olika handlingar som främjar individens förmåga till egenvård (Orem, 2001). Då ett barn eller ungdom på grund av okunskap om mat, hälsa och övervikt samt ovilja att utföra fysisk aktivitet innehar en osund livsstil kan denne tänkas hamna under begreppet egenvårdsbrist där i första hand föräldern blir den ansvarige för barnets egenvård. Även skolan är viktig vid förmedlande av kunskap samt motivation och genomförande av fysisk aktivitet som också kan kopplas till att främja barns och ungdomars egenvård. Då inte föräldern och skolan klarar av detta, hamnar ansvaret även på sjukvården.
Även O´Dea och Wilson (2006) anser att skolan har ett stort ansvar i främjandet av barnets egenvård genom insatser bestående av förmedling av hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet.
2.4 Social bakgrund och etnicitet
Barn- och ungdomstiden är en kritisk tid för att utveckla övervikt och fetma. Övervikt kan vara orsakat av genetiska faktorer, mat och livsstilfaktorer samt fysisk inaktivitet (Sun, Sekine
& Kagamimori, 2009). En annan bidragande faktor till övervikt hos barn är att tillhöra de lägre socioekonomiskt eftersatta grupperna i samhället (Socialstyrelsen, 2009). Barn med denna tillhörighet som dessutom har överviktiga föräldrar har visat sig vara mer drabbade av övervikt än barn från högre social grupptillhörighet (Frost-Andersen et al., 2005). Vidare rapporteras att barn från lägre samhällsklasser hoppar över frukosten i större utsträckning, samtidigt som de intar frukost av lägre kvalitet, än barn från högre samhällsklasser. Dessa barn har därmed en ökad benägenhet att utveckla ett högt BMI (O´Dea & Wilson, 2006). Barn från låginkomsttagarfamiljer som fått möjligheten att äta en väl sammansatt frukost i skolan har visat sig uppnå bättre betyg, vara mer punktliga och ha högre närvaro än då frukosten konsumerades i hemmet (Nicklas, O´Neil & Myers, 2004). Barn tillhörande familjer i den högre samhällsklassen och vars föräldrar har en högre utbildning tenderar att ha mer regelbundna kostvanor (Keski-Rahkonen, Kaprio, Rissanen, Virkkunen & Rose, 2003).
2.5. Aktivitet och livsstil
En faktor som visat sig ha stor betydelse vid förebyggande av övervikt hos barn och senare i kommande vuxen ålder är fysisk aktivitet. De barn som är aktiva uppnår en balans mellan energiintag, energiförbrukning och optimalt näringsupptag då fysisk rörelse ger en ökad förbrukning av energi samt högre aptit (Folkhälsoguiden, 2009).
År 2003 antog Sveriges riksdag olika folkhälsomål varav ökad fysisk aktivitet var ett av dessa. En daglig fysisk aktivitet på minst 30 minuter för vuxna och 60 minuter för barn ges som ett riktmärke för detta mål. Vidare bestämdes att skolan, i möjligaste mån, ska erbjuda daglig fysisk aktivitet till alla elever (Folkhälsoguiden, 2009). Ändå visar socialstyrelsens folkhälsorapport (2009) att 25 % av flickorna och 19 % av pojkarna i årskurs nio tränar mindre än en gång i månaden. Studier av skillnader i aktivitetsnivå mellan könen har visat att pojkar är mer aktiva än flickor oberoende av geografisk härkomst (Haug et al., 2009). Inom de båda könen utövar överviktiga pojkar fysisk aktivitet i mindre utsträckning än
normalviktiga pojkar samtidigt som överviktiga flickor har visat sig vara mer stillasittande framför tv:n i jämförelse med normalviktiga flickor (D´Adessa et al., 2010). De barn som äter frukost regelbundet gör av med mer energi under dagarna då de orkar vara mer aktiva än de barn som inte regelbundet äter frukost (Alexander et al., 2009).
Barn som har en mer inaktiv livsstil spenderar mer tid inomhus vilket leder till att den fysiska aktivitetsnivån begränsas till stillasittande aktiviteter såsom läsning och tv-tittande (Brophy et al., 2009).
2.6. Frukostvanor och dess inverkan
Av de måltider som intas dagligen är frukosten den viktigaste måltiden som förser kroppen med många av de nödvändiga näringsämnen som behövs. Vid regelbundna frukostvanor uppnås det rekommenderade intaget av vitaminer och mineraler. Det har visat sig att barn som utesluter frukosten får i sig ett lägre intag av vitaminer och mineraler samt ett högre intag av kalorier (Sun et al., 2009). Enligt Nicklas och medarbetare (2004) löper barn med
oregelbundna frukostvanor två till fem gånger större risk att drabbas av bristfällig kost.
Barn som inte har regelbundna frukostvanor småäter i större utsträckning än barn som äter frukost dagligen. Föräldrars närvaro under frukosten ser ut att påverka frukostintaget positivt (Sun et al., 2009). Att förutom frukost även äta andra måltider med familjen har visat sig ha positiv inverkan på att förhindra barnfetma, samtidigt som det också har en positiv inverkan på regelbundna måltidsvanor samt god kostkvalitet (Lazarou, Panagiotakos, Kouta & Matalas,
2009). I många fall innebär föräldrars arbetssituation att barn måste klara sig själva vad gäller frukostförberedelser och frukostintag. Detta kan leda till en bristfällig frukost med avseende på kvalitet och näringsinnehåll, samtidigt som det leder till en ökad oregelbundenhet med avseende på frukostvanor (Nicklas et al., 2004). Oregelbundna frukostvanor, eller att inte äta någon frukost alls, ökar dessutom risken för att drabbas av övervikt och ohälsa. Ytterligare följder av oregelbundna frukostvanor är depressiva symtom, stress, förkylning och ett högt BMI (Yang, Wang, Hsieh & Chen, 2006). Barn, oavsett kön, med en oregelbunden
frukostkonsumtion har större risk för att utveckla övervikt och fetma (Brophy et al., 2009).
Vidare har barn med oregelbundna frukostvanor större andel bukfett än barn med regelbundna frukostvanor. Bukfetma är en stor bidragande orsak till höga blodfetter och diabetes varför överviktiga barn löper större risk att drabbas av detta (Alexander et al., 2009). Hos barn som inte äter frukost regelbundet ses även sämre skolresultat relaterade till otillräcklig energi under morgontimmarna och dessutom lägre motivation till att delta i fysisk aktivitet (Yang et al., 2006). Barn och ungdomar med regelbundna frukostvanor har vanligen en sundare livsstil jämfört med barn och ungdomar med oregelbundna frukostvanor. Barn som inte äter frukost ersätter ofta denna måltid med godis, glass, kakor, läsk och liknande vilket ökar risken för övervikt ytterligare (Socialstyrelsen, 2009). Det är viktigt att etablera goda vanor redan tidigt i barndomen då detta påverkar individen senare i livet (Statens Beredning för Medicinsk
Utvärdering [SBU], 2004). Detta då det har visats att överviktiga barn tenderar till att bli obesa i vuxen ålder (Roseman et al., 2007). Det är därför av stor vikt att genomföra olika insatser i skolan för att undervisa barnen om goda frukostvanor (O´Dea et al., 2006).
Det finns en rad bidragande orsaker till att övervikt bland barn har ökat. Frukostvanor och den fysiska inaktiviteten verkar ha en stor inverkan på utvecklandet av övervikt. Då övervikt kan medföra konsekvenser iform av olika följdsjukdomar finns det ett intresse att studera detta vidare ur individ-, samhälls- och sjukvårdssynpunkt.
2.7 Syfte
Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur frukostvanorna hos 15-åriga pojkar och flickor ser ut och om skillnader finns mellan könen. Syftet är vidare att studera om det finns ett samband mellan frukostvanor, övervikt och BMI samt om sällskap, av familjemedlem eller annan person i samband med frukost, inverkar på regelbundna frukostvanor. Ett ytterligare syfte är att undersöka huruvida pojkar och flickor med oregelbundna frukostvanor är mindre fysiskt aktiva än jämnåriga kamrater med regelbundna frukostvanor.
2.8 Frågeställningar
1. Hur ser frukostvanorna ut hos 15-åriga pojkar respektive 15-åriga flickor?
2. Föreligger skillnader gällande regelbundna och oregelbundna frukostvanor mellan de båda könen?
3. Hur många pojkar respektive flickor rapporterar att de har sällskap av familjmedlem eller annan person vid frukostintag?
4. Skiljer sig frukostvanorna åt mellan ungdomar som har sällskap, av familjemedlem eller annan person vid frukostintag, jämfört med de som inte har sällskap?
5. Skiljer sig pojkar och flickor med oregelbundna respektive regelbundna frukostvanor åt, med avseende på fysisk aktivitet?
6. Skiljer sig pojkar och flickor med oregelbundna respektive regelbundna frukostvanor åt, med avseende på BMI?
3. METOD
3.1 Forskningsdesign
Föreliggande studie är en kvantitativ komparativ tvärsnittsstudie.
3.2 Urval
Genom ett stratifierat slumpässigt urval valdes tio av Uppsala läns 69 skolor ut för att delta i studien ”Mat & Hälsa 2007”. För att få ett så representativt urval som möjligt var de utvalda skolorna belägna i både stad och på landsbygd. Deltagare i studien var 11- och 15-åriga pojkar och flickor och totalt valde ca 600 elever att delta. Varje ålderskategori innefattade ca 300 elever varav hälften var pojkar och hälften var flickor. Föreliggande studie innefattar 301 15-åriga ungdomar varav 149 stycken är pojkar och 152 stycken är flickor.
3.3 Tillvägagångssätt
Kontakt med skolsköterskan och rektorn på varje skola togs via e-post (bilaga 1). Brevet som skickades ut innehöll information om studiens syfte och dess tillvägagångssätt. Därefter hölls ett informationsmöte där de utvalda skolornas skolsköterskor, skolöversköterska och
skolöverläkare ställde sig positiva till deltagande i studien. Ett informationsbrev skickades ut till de föräldrar vars barn ingick i studiens urvalsgrupp (bilaga 2). Elevernas deltagande i studien bestod i att besvara en enkät, angående egna, bland annat, mat- och hälsovanor.
Deltagandet i studien var frivilligt och eleverna kunde välja att inte delta i studien. Det var
även möjligt att när som helst avsluta sitt deltagande i studien utan att behöva uppge några skäl till det.
Vid ifyllandet av enkäten uppgavs inga namn. Eleverna satt vid åtskilda bänkar då de fyllde i enkäten, vilket gjorde det svårt för dem att titta på varandras svar. De ifyllda enkäterna samlades in i en förseglad låda vilket gjorde det omöjligt att granska enkäterna innan all data inkommit. Tack vare dessa åtgärder bibehölls deltagarnas anonymitet och integritet, vilket var en viktig faktor vid elevernas besvarande av enkätens frågor som kunde anses vara av känslig karaktär. Vid dataöverförande av frågeformulären kodades varje skola och varje
frågeformulär för möjligheten att kunna gå tillbaka till ett specifikt formulär och studera avvikande svar ytterligare.
Frågeformuläret delades antingen ut direkt till deltagarna av projektmedarbetare, eller via skolsköterskan. Skolsköterskan hade sedan tidigare erhållit instruktioner om projektet.
Enkäten tog ungefär 45 minuter att fylla i.
3.4. Etiska överväganden
Enkätens frågor kan anses vara både privata och känsliga att svara på, vilket kan ha medfört att svaren inte blivit helt sanningsenliga. Eleverna i undersökningsgrupperna kunde dock välja att avstå från att delta i studien. De kunde även när som helst under studiens gång avsluta sitt deltagande om de själva så önskade utan att behöva ange något skäl till det. Ett brev skickades ut till de berörda elevernas föräldrar med information om studien. De föräldrar som inte samtyckte till sitt barns deltagande i studien hade möjlighet att kontakta skolsköterskan för att diskutera detta. Då enkäterna inte krävde namn på deltagaren utlovades anonymitet. För att bibehålla deltagarnas integritet placerades bänkarna, eleverna satt vid, åtskilt under
enkätifyllnaden. Det var heller inte möjligt att kunna utläsa svaren innan all data var insamlad tack vare de förseglade insamlingslådorna.
3.5. Datainsamlingsmetod
3.5.1 Demografiskt frågeformulär
Frågeformuläret innefattade frågor angående inställning till mat, hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering bland elever i årskurs fem och nio. I föreliggande studie används frågor gällande frukostvanor, övervikt och fysisk aktivitet. Totalt innefattar detta sju frågor (bilaga 3).
Regelbundna frukostvanor har i föreliggande arbete definierats som ett intag av frukost vid sex eller sju tillfällen per vecka. Således definieras oregelbundna frukostvanor som intag av frukost vid fem eller färre tillfällen per vecka. Vidare har svarsalternativen som behandlar sällskap vid frukostintag definierats som ”sällskap” och ”icke sällskap”. Kategorin ”sällskap”
omfattar svarsalternativ ”mamma”, ”pappa”, ”syskon”, ”familjen” eller ”annan”. Kategorin
”icke sällskap” omfattar således svarsalternativet ”ensam” .
Fysisk aktivitet har studerats och en inaktiv livsstil har definierats som att uppge sig tillhöra något av de två första alternativen ”Sitter mest still (t.ex. cyklar, idrottar aldrig och är nästan aldrig ute” eller ”Är ute ibland (t.ex. idrottar, cyklar eller promenerar). En aktiv livsstil innebär därför tillhörighet till något av de tre övriga alternativen: ”Är ute ganska ofta (t.ex.
idrottar, cyklar eller promenerar)”, ”Är ute ofta (t.ex. idrottar, cyklar eller promenerar) eller
”Går in för idrott. Tränar flera gånger i veckan”.
Övervikt och fetma studerades genom att beräkna Body Mass Index (BMI). BMI anger sambandet mellan vikt och längd genom beräkning av kroppsvikten (kg) dividerat med längden i kvadrat (mätt i meter). Därefter kan resultatet klassificeras in i någon av
kategorierna ”undervikt”, ”normalvikt”, ”övervikt”, och ”fetma”(WHO, 2004). En modifierad och mer anpassad indelning av BMI speciellt framtagen för barn utifrån kön och ålder har använts. Enligt denna indelning räknas flickor som överviktiga vid ett BMI över 23,94 och pojkar som överviktiga vid ett BMI över 23,29 (Cole, Bellizzi, Flegal & Dietz, 2000).
3.5.2 Bearbetning och analys
För att besvara frågeställning ett, om hur frukostvanorna ser ut hos 15-åriga pojkar respektive 15-åriga flickor, samt frågeställning tre där det undersöks hur många pojkar respektive flickor som har sällskap av familjmedlem eller annan person vid frukostintag, har deskriptiv statistik användts där resultatet presenteras i form av tabeller och diagram. För att besvara
frågeställning två, fyra och fem har ett Chi2-test användts där skillnader gällande frukostvanor mellan de båda könen, sällskapets inverkan på frukostvanor samt frukostvanors påverkan på den fysiska aktiviteten har studerats. För att presentera svar gällande samband och skillnader i frågeställning sex har Mann Whitney U-test utförts. Frågeställning fem, avseende daglig aktivitet, har även besvarats med hjälp av deskriptiv statistik.
Dataanalyseringen har utförts med hjälp av Excel och SPSS (Statistical Packages for the Social Sciences). En signifikansnivå på p=< 0,05 har valts att användas.
4. RESULTAT
4.1. Hur ser frukostvanorna ut hos 15-åriga pojkar respektive 15-åriga flickor?
Merparten av 15-åriga pojkar och flickor äter frukost dagligen (tabell 1). Av 149 pojkar åt 71,8 % (107 stycken) frukost regelbundet, och av flickorna (ntotal= 152) åt 78,9 % (120
stycken). Av pojkarna åt 4,7 % (n= 7, ntotal= 149) aldrig frukost och 65,8 % (n= 98, ntotal= 149) åt frukost sju dagar i veckan. Av flickorna åt 2,6 % (n= 4, ntotal= 152) aldrig frukost och 69,7
% (n= 106, ntotal= 152) åt frukost dagligen. Inget bortfall registrerades.
4.2. Föreligger skillnader gällande regelbundna och oregelbundna frukostvanor mellan de båda könen?
Flickor med regelbundna frukostvanor visade sig innefatta ett antal på 120 stycken medan pojkar med samma regelbundna vanor var 107 stycken, var god se figur 1. En liten skillnad kan alltså utläsas ur nedan figur. Resultaten visar dock inga signifikanta skillnader gällande frukostvanorna hos de båda könen vid utförd Chi2-test i SPSS (p-värde= 0,151).
Figur 1
Flickors och pojkars rapport av frukostvanor ( N=301)
4.3. Hur många pojkar respektive flickor rapporterar att de har sällskap av familjmedlem eller annan person vid frukostintag?
Pojkars och flickors frukostsituation med avseende på sällskap eller inte vid frukostintag går att se i figur 2. Som ses i figur nedan är resultaten mellan de båda könen liknande. Större andelen av deltagarna, inom båda könen, intar frukost utan sällskap av familjemedlem eller annan person. Bland pojkarna uppgav 53,0 % (n= 79, ntotal= 149) sig inte ha sällskap under frukostintag medan motsvarande siffra bland flickorna var 56,6 % (n= 86, ntotal= 152). Ett bortfall på fem pojkar registrerades.
Figur 2
Procentuell andel pojkar och flickor som uppger att de äter frukost ensamma eller med sällskap (N=301)
4.4. Skiljer sig frukostvanorna åt mellan ungdomar som har sällskap, av familjemedlem eller annan person vid frukostintag, jämfört med de som inte har sällskap?
I nedanstående figur 3 presenteras resultatet huruvida sällskap påverkar frukostintag i positiv riktning gällande båda könen. Resultatet visar att regelbundna frukostvanor är en vanligare företeelse bland de barn som äter frukost utan sällskap.
Figur 3
Rapport av frukostvanor bland ungdomar som äter frukost ensamma eller i sällskap ( N=301)
Av de ungdomar som uppger att de inte har sällskap vid frukostintaget rapporterar 40,9 % (n=
123, N= 301) att de äter frukost regelbundet medan 14,0 % (n= 42, N= 301) uppger att de har oregelbundna frukostvanor. Av de barn som uppger sig ha sällskap vid frukostintag
rapporterar 35,5 % (n= 104, N= 301) sig äta frukost regelbundet medan 9,7 % (n= 27, N=
301) har oregelbundna frukostvanor. Vid analys med Chi2-test med avseende på sällskapets påverkan på frukostvanor framkommer inga signifikanta resultat (p-värde= 0,328). Ett bortfall på fem personer registrerades.
4.5. Skiljer sig pojkar och flickor med oregelbundnarespektive regelbundna frukostvanor åt, med avseende på daglig aktivitet?
Huruvida studiedeltagarnas frukostvanor har ett samband med graden av fysisk aktivitet beskrivs i figur 4. Som går att utläsa av figuren har studiedeltagare med regelbundna
frukostvanor en högre fysisk aktivitetsnivå än deltagare med oregelbundna frukostvanor. Av samtliga studiedeltagare anger sig 53,5 % (n= 161, N= 301) utöva fysisk aktivitet regelbundet samt ha regelbundna frukostvanor medan 14,3 % (n= 43, N=301) uppger sig ha oregelbundna frukostvanor samtidigt som de har en regelbundet fysikt aktiv livsstil. 22,2 % (n= 66, N= 301) av samtliga studiedeltagare rapporterar att de har en inaktiv livsstil samt regelbundna
frukostvanor. Samtidigt rapporterar 9,7 % (n= 27, N= 301) sig ha oregelbundna frukostvanor och en inaktiv livsstil. Ett bortfall på två pojkar och fyra flickor registrerades.
Figur 4
Rapport av frukostvanor bland fysiskt aktiva och inaktiva ungdomar (N=301).
Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan regelbundna respektive oregelbundna frukostvanor och fysisk aktivitet (p-värden = 0,134).
För klargörande av hur graden av fysisk aktivitet rapporteras för flickor respektive pojkar har ytterligare deskriptiva analyser gjorts. Var god se figur 5 och 6 nedan.
Av figur 5 går att utläsa att fördelningen mellan flickornas utövande av fysisk aktivitet är relativt jämn. Fler flickor uppgav sig vara ”ute ibland” i jämförelse med flickor som uppgav sig ”gå in för idrott”. Endast fem av 152 flickor rapporterade sig ”sitta mest stilla”. Hos de deltagande flickorna tillhör 44,7 % gruppen, som enligt författarna, klassas som fysiskt aktiva.
Figur 5
Rapport av den fysiska aktiviteten hos den 15-åriga flickorna (ntotal= 152)
Figur 6 beskriver fördelningen av den fysiska aktiviteten hos de, i studien, deltagande pojkarna. Störst andel pojkar (59 av 149) uppgav sig ”gå in för idrott” medan 13 pojkar rapporterade sig ”sitta mest stilla”. Hälften av de deltagande pojkarna (50,3 %) har en, enligt författarna, fysiskt aktiv livsstil.
Figur 6
Rapport av den fysiska aktiviteten hos den 15-åriga pojkarna (ntotal= 149)
4.6. Skiljer sig pojkar och flickor med oregelbundna respektive regelbundna frukostvanor åt, med avseende på BMI?
Ingen signifikant skillnad med avseende på BMI har påvisats mellan de båda grupperna
”oregelbundna” och ”regelbundna” frukostvanor (p-värde= 0,901).
Fördelningen mellan normalviktiga och överviktiga 15-åriga pojkar respektive flickor kan ses i figur 7. Som ses nedan är majoriteten av de, i studien, deltagande barnen normalviktiga.
Andelen överviktiga pojkar uppgår till 10,7 % (n=16, ntotal= 149) medan andelen överviktiga flickor är 5,9 % (n=9, ntotal= 152). Fördelningen mellan de båda könen skiljer sig något. Totalt tillhörde 8,3 % av deltagarna den överviktiga gruppen. Indelningen normalviktig och
överviktig bygger på Cole et al.´s (2000) BMI-klassificering för barn. Ett bortfall på 17 pojkar respektive 26 flickor rapporterades.
Figur 7
Andelen normalviktiga och överviktiga 15-åriga pojkar och flickor (N=301)
5. DISKUSSION
Resultatdiskussion
Som framgår av resultatet i denna studie verkar merparten av de deltagande 15-åringarna inta frukost regelbundet och ingen skillnad har kunnat uppvisas mellan könen. En något större andel studiedeltagare, av båda kön, rapporterar sig äta frukost ensamma och sällskapets betydelse tycks inte ha någon inverkan på regelbundet frukostintag. Frukostvanor tenderar att
inverka på graden av fysisk aktivitet då resultaten tydde på att ungdomar med regelbundna frukostvanor var fysiskt aktiva i större utsträckning än ungdomar med oregelbundna frukostvanor. Resultatet tydde även på att pojkar var mer fysiskt aktiva än sina jämnåriga studiekamrater av motsatt kön. Majoriteten av de deltagande ungdomarna kan klassas som normalviktiga och vidare visade sig oregelbundna respektive regelbundna frukostvanor inte ha något samband på studiedeltagarnas BMI.
Majoriteten av de studiedeltagande 15-åringarna konsumerade frukost regelbundet, det vill säga sex eller sju dagar i veckan. Något fler flickor än pojkar hade regelbundna frukostvanor, men det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen. Flertalet tidigare studier har visat att flickor verkar vara mer benägna, än pojkar, att hoppa över frukostintag vilket motsäger resultatet i föreliggande studie (Harding, Teyhan, Maynard & Cruickshank ,2008; Haug et al., 2009). Enligt utförda studier finns olika orsaker till att flickor hoppar över frukost i större utsträckning än pojkar. Skäl till detta kan exempelvis vara en önskan efter att gå ner i vikt (Lazarou et al., 2009), större medvetenhet om kaloriintag och dess innebörd (Haug et al., 2009) och en större grad av påverkan av skönhetsideal och samhällets syn på hur flickor bör se ut (Keski-Rahkonen et al., 2003). Tidigare utförd forskning visar att oregelbundna
frukostvanor och övervikt har ett starkt samband (Haug et al., 2009) samtidigt som bristfälligt frukostintag leder till otillräckligt intag av den dagliga rekommendationen av vitaminer och mineraler (Sun et al., 2009). Ett otillräckligt frukostintag har vidare visat sig leda till ett större intag av onyttig mat under resten av dagen (D´Adessa et al., 2010). Det regelbundna
frukostintag bland 15-åriga pojkar och flickor som resultatet tyder på är därmed positivt utifrån ovan nämnda forskningsresultat.
Sällskapets betydelse, av familjemedlem eller annan person, vid frukostintaget är av stor vikt.
Det har visat sig att föräldrars närvaro vid frukostintag har en positiv inverkan på barns frukostvanor och frukostens kvalitet (Lazarou et al., 2005). Denna studie visar att drygt hälften av både 15-åriga flickor och pojkar konsumerar frukost ensamma. Detta anses vara anmärkningsvärt då det förväntats att majoriteten av ungdomarna skulle ha haft sällskap under frukosten. Ett starkt bidragande fenomen till att barn och ungdomar konsumerar frukost ensamma kan, enligt Nicklas och medarbetare (2004), vara föräldrarnas arbetssituation som medför att barnen måste klara sig själva vid iordningställande och intag av frukost. Detta kan tänkas medföra bristfällig frukostkvalitet och eventuell fokus på andra sysslor som av
ungdomarna anses vara mer prioriterade. Det kan även tänkas att de ungdomar som har
oregelbundna frukostvanor påverkas av föräldrar med liknande vanor. En studie utförd av Keski-Rahkonen och medarbetare (2003) har visat att den viktigaste faktorn för ett barn att hoppa över frukosten var att föräldrarna gjorde det. Grunden för att skapa regelbundna frukostvanor hos barn är att föräldrar föregår med gott exempel och själva har goda frukostvanor. Till skillnad från tidigare utförda studier tyder resultatet på att de ungdomar, oavsett kön, som intar frukost utan sällskap har mer regelbundna frukostvanor. Ett förbättrat resultat, där en större majoritet av de deltagande ungdomarna kan tänkas uppnå ännu bättre frukostvanor, skulle kunna åstadkommas med en god och stressfri miljö där mer tid är avsatt för frukostintaget. Detta poängterar även Vanelli och medarbetare (2005) som menar att trötta stressade barn ofta hoppar över frukosten för att hinna till skolan medan den mer stressfria och avslappnade miljön som infinner sig under helgerna medför ett ökat frukostintag bland barnen. Sällskapets betydelse är viktigt, men kanske inte den viktigaste aspekten, då det framgår av aktuell studie att även merparten av de ungdomar som intar frukost ensamma verkar inneha regelbundna frukostvanor.
Resultatet visade att ungdomar med regelbundna frukostvanor tenderar att ha en mer aktiv livsstil. De ungdomar som angav sig ha en fysiskt aktiv livsstil samt regelbundna frukostvanor uppgick till 53,5 % medan 22,2 % av studiedeltagarna istället rapporterade sig ha en mer inaktiv livsstil samt oregelbundna frukostvanor. Ungdomar med regelbundna frukostvanor orkar vara mer aktiva under dagen än ungdomar med oregelbundna frukostvanor (Alexander et al., 2009), därför är regelbundna frukostvanor av stor vikt för att orka utöva fysisk aktivitet senare under dagen. En koppling mellan medveten frukostregelbundenhet och en aktiv livsstil kan göras, där de ungdomar som är fysiskt aktiva samtidigt är medvetna om vikten av ett gott och regelbundet frukostintag.
I den svenska läroplanen skrevs det år 2004 in att skolan bör erbjuda alla elever möjlighet till daglig fysisk aktivitet (Folkhälsoguiden, 2009). För att uppnå optimal effekt av ovanstående riktlinjer bör även skolan erbjuda undervisning för både barn och föräldrar där kostens betydelse och regelbundna måltidsvanors innebörd behandlas. En vidare åtgärd som skulle kunna leda till bättre skolprestationer samt högre aktivitetsnivå är att erbjuda ungdomarna möjligheten att äta frukost i skolan. Detta bekräftas av Nicklas och medarbetare (2004) där det framkomna resultatet visar att barn från låginkomsttagarfamiljer som givits möjligheten att äta frukost i skolan har visat sig uppnå bättre betyg, högre punktlighet och närvaro. Ovan givna förslag skulle kunna bidra till en bättre livsstil där kost och aktivitet är två viktiga faktorer.
Resultatet visar att ungefär hälften av de deltagande flickorna respektive pojkarna skulle kunna klassas som fysiskt inaktiva. Detta kan relateras till resultaten från socialstyrelsens folkhälsorapport (2009) som säger att 25 % av flickorna och 19 % av pojkarna i Sveriges niondeklasser tränar mindre än en gång i månaden.
En något större andel pojkar än flickor tenderar att ha en aktiv livsstil. Detta resultat kan styrkas med ett flertal tidigare studier som alla kommit fram till slutsatsen att pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor (Haug et al., 2009; Lazarou et al., 2009; Harding et al., 2008).
En inaktiv livsstil kan förknippas med mer tid spenderad inomhus samtidigt som detta medför begränsningar i utbudet av fysiskt aktiva aktiviteter (Brophy et al., 2009). Det framkom att fem flickor respektive 13 pojkar tillhörde den minst fysiskt aktiva gruppen ”sitter mest stilla (cyklar, idrottar aldrig och är nästan aldrig ute)”, detta anses vara anmärkningsvärt då tidigare resultat tyder på att pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor. Totalt sett utgör pojkar, i denna studie, den större andelen individer i gruppen som anses ha en aktiv livsstil, vilket
överrensstämmer med att pojkar är mer aktiva än flickor.
Av det totala antalet deltagare tillhörde 8,3 % den överviktiga gruppen således tillhörde de flesta av deltagarna alltså den normalviktiga gruppen. Det visade sig att andelen överviktiga pojkar var något större än andelen överviktiga flickor trots en mer aktiv livsstil bland pojkar.
Detta resultat stödjer, till viss del, tidigare studier som visar att pojkar är överviktiga i större utsträckning samtidigt som de är mer fysiskt aktiva.Socialstyrelsen (2009) rapporterar att 15- 20 % av svenska barn (1-15 år) är överviktiga och att 3-4 % är feta, vilket är en större andel än vad som framkommer i denna studie. Vidare hävdar Socialstyrelsen (2008) att
utvecklingen av övervikt bland svenska barn stagnerat och eventuellt minskat den sista tiden.
Detta skulle kunna vara en av förklaringarna till att resultatet i föreliggande studie är som ovan beskrivet, det vill säga att merparten studiedeltagare tillhör den normalviktiga gruppen.
En annan förklaring till det framkomna resultatet kan vara fyndet i den rapport där Lissner och medarbetare (2010) redogör för en ökad konsumtion av frukt och grönt bland barn
samtidigt som en minskning av konsumtionen av sötade drycker och godis har skett. En annan aspekt värd att nämnas är att studier visat att barn med högutbildade föräldrar tenderar att ha ett lägre BMI och en sundare livsstil än barn med lågutbildade föräldrar (Frost-Andersen et al., 2005). Uppsala med omnejd, som en väletablerad studentstad, kan tänkas ha en stor andel högutbildade personer och därmed föräldrar till flertalet ungdomar som deltagit i denna
studie. Detta kan ha påverkat de framkomna resultaten som visar att en majoritet av de deltagande ungdomarna kan klassas som normalviktiga.
Som tidigare studier visat riskerar barn med oregelbunden frukostkonsumtion att utveckla övervikt och fetma, vilket leder till ett högt BMI (Brophy, et al., 2009; Yang et al., 2006).
Koppling mellan BMI och ”regelbundna” respektive ”oregelbundna” frukostvanor som i denna studie analyserades, visar inga signifikanta resultat. Detta betyder att andelen
överviktiga studiedeltagare är någorlunda jämnt fördelad mellan grupperna och att ett högre BMI därför inte verkar kunna förknippas med att ha oregelbundna frukostvanor. Som tidigare diskuterats bör undervisning om kost, regelbundna måltidsvanor och fysisk aktivitet ingå i skolundervisningen för att motverka en vidare utveckling av övervikt bland svenska barn. Då barnen i tidiga år inte har tillägnat sig kunskapen om hälsans betydelse för det egna
välbefinnande hamnar de under Orem´s begrepp ”egenvårdsbrist”. I detta skede måste en närstående, i de flesta fall föräldrarna, överta ansvaret för egenvården (Orem, 2001). För att främja barnets egenvård bör i vissa fall en förändring inom hela familjen ske då föräldrars beteende och kostvanor formar barnets synsätt på vad en god livsstil innebär (Sonneville et al., 2009).
Metoddiskussion
Bortfall har förkommit i samtliga frågeställningar bortsett från frågan om hur frukostvanor ser ut hos 15-åriga ungdomar. Bortfallen påverkade inte resultaten nämnvärt, förutom möjligtvis i frågeställning sex där 17 pojkar respektive 26 flickor valde att ge ofullständiga svar.
Bortfallen kan bero på vissa frågors känsliga karaktär. Att exempelvis uppge den egna egentliga vikten är det främsta exemplet på en sådan fråga. Pojkars tendens att vara mer överviktiga än jämnåriga flickor, trots högre fysisk aktivitet är något som även framkommit i tidigare utförda studier. Detta är ett intressant fenomen som kan vara av intresse att studera vidare. Ett annorlunda resultat skulle eventuellt kunna ses om studien istället utförts mellan två storleksmässigt jämlika grupper av normalviktiga och överviktiga ungdomar. I en sådan studie skulle antagligen tydligare skillnader mellan de båda grupperna framkomma gällande frukostvanor och fysisk aktivitet. I likhet med Socialstyrelsens rapport (2009) kan även föreliggande studies resultat eventuellt tyda på en stagnation och en möjlig minskning av övervikt bland svenska barn. Ytterligare intresse finns att studera om överviktstrenden verkligen har stagnerat eller minskat, vilka åtgärder som åstadkommit detta samt eventuella ekonomiska vinster av denna förändring.
Slutsats
Som tidigare nämnts har övervikt och fetma blivit ett växande och ett allt större problem i dagens välfärdssamhälle. Vuxnas beteende och dåliga kost- och motionsvanor påverkar ungdomarnas vanor och kan ses som en av många bidragande orsaker till att det i nuläget finns ett stort antal överviktiga barn världen över. Resultaten från denna studie tyder på att ungdomar med regelbundna frukostvanor, till skillnad från ungdomar med oregelbundna frukostvanor, har en mer aktiv livsstil. Pojkar verkar vara mer aktiva än flickor trots att de samtidigt tenderar till att vara överviktiga i större utsträckning. Skolan har en viktig roll i förmedlandet av kunskapen om goda kost- och motionsvanor. Att i skolan erbjuda och servera frukost skulle kunna bidra till mer regelbundna frukostvanor hos barn och ungdomar vilket, i sin tur, skulle kunna medföra många positiva effekter så som minskad övervikt och ökad fysisk aktivitet. I arbetet att förhindra övervikt och fysisk inaktivitet bland barn och ungdomar har föräldrarna men också skolan och skolsköterskan en betydande roll. Med tanke på
överviktens konsekvenser i form av olika följdsjukdomar och stora kostnader för samhället är vidare studier inom detta område både intressanta och nödvändiga.
6. REFERENSER
Alexander, K.E., Ventura, E.E., Spruijt-Metz, D., Weigensberg, M.J., Goran, M.I. & Davis, J.N. (2009). Association of breakfast skipping with viceral fat and insulin indices in
overweight Latino youth. National institutes of health.17(8), 1528-33.
doi:10.1038/oby.2009.127
Brophy. S., Cooksey. R., Gravenor. M.B., Mistry. R.,Thomas. N., Lyons. R.A & Williams. R.
(2009). Risk factors for childhood obesity at age 5: Analysis of the Millennium Cohort Study.
BioMed Central Public Health. 9(467). doi:10.1186/1471-2458-9-467
Cole, T. J., Bellizzi, M. C., Flegal, K. M. & Dietz, W. H. (2000). Establishing a standard definition for children overweight and obesity worldwide: International survey. British Medical Journal , 320 (7244), 1-6. doi:10.1136/bmj.320.7244.1240
D´Adessa, D., D´Addezio, L., Martone, D., Censi, L., Scanu, A., Cairella, G., Spagnolo, A. &
Menghetti, E. (2010). Dietary Intake and Physical Activity of Normal Weight and Overweight/Obese Adolescents. International Journal of Pediatrics, 2010(2010). doi:
10.1155/2010/785649.
Folkhälsoguiden. (2009). Barn och fysisk aktivitet. Stockholm: Folkhälsoguiden. Hämtad 12 oktober 2010, från http://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=2313 Folkhälsoguiden. (2009). Allt du behöver veta om fysisk aktivitet. Stockholm:
Folkhälsoguiden. Hämtad 12 oktober 2010, från
http://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=2319
Frost Andersen, L., Lillegaard, I.T., Øverby, N., Lytle, L., Klepp, K.I., Johansson, L. (2005).
Overweight and obesity among Norwegian schoolchildren: Changes from 1993 to 2000.
Scandinavian Journal of Public Health, 33(99), 99–106.
doi:10.1080/140349404100410019172
Harding, S., Teyhan. A., Maynard. M. J. & Cruickshank. J. K. (2008). Ethnic differences in overweight and obesity in early adolescence in the MRC DASH study: the role of adolescent and parental lifestyle. International Journal of Epidemiology, 37, 162–172.
doi:10.1093/ije/dym252
Haug. E., Rasmussen, M., Samdal, O., Iannotti, R., Kelly, C., Borraccino, A., Vereecken, C., Melkevik, O., Lazzeri, G., Giacchi, M., Ercan, O., Due, P., Ravens-Sieberer, U., Currie, C., Morgan, A. & Ahluwalia, N. (2009). Overweight in school-aged children and its relationship with demographic and lifestyle factors: Results from the WHO-Collaborative Health
Behaviour in School-aged Children (HBSC) Study. Journal of Public Health, 54(2),167-79.
doi: 10.1007/s00038-009-5408-6.
Keski-Rahkonen, A., Kaprio, J., Rissanen, A., Virkkunen, M. & Rose, R.J. (2003) Breakfast skipping and health-compromising behaviors in adolescents and adults. European Journal of Clinical Nutrition, 57, 842-853. doi: 10.1038/sj.ejcn.1601618
Lazarou, C., Panagiotakos, D.B.P., Kouta, C. & Matalas, A.L. (2009). Dietary and other lifestyle characteristics of Cypriot school children: results from the nationwide CYKIDS study. BMC Public Health, 9(147). doi: 10.1186/1471-2458-9-147
Lissner. L., Sohlström. A., Sundblom. E. & Sjöberg. A. (2010). Trends in overweight and obesity in Swedish schoolchildren 1999–2005: has the epidemic reached a plateau?.
Department of Public Health and Community Medicine, Public Health Epidemiology Unit, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, 11(8), 553-9. doi:
10.1111/j.1467-789X.2009.00696.x.
Nicklas, T.A., O´Neil, C. & Myers, L. (2004). The Importance of Breakfast Consumption to Nutrition of Children, Adolescents, and Young Adults. Nutrition Today, 39(1): 30-39.
O´Dea, J. & Wilson, R. (2006). Socio-cognitive and nutritional factors associated with body mass index in children and adolescents: possibilities for childhood obesity prevention. Oxford Journals, 21(6), 796-805. doi: 10.1093/her/cyl125
Orem, D.E. (2001). Nursing concepts of practice. (6th ed.). St. Lousi: Mosby
Roseman, M.G., Yeung, W.K., Nickelsen, J. (2007). Examination of Weight Status and Dietary Behaviors of Middle School Students in Kentucky. Journal of the American Dietetic Association, 107(7), 1139-45. doi:10.1016/j.jada.2007.04.015
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009.Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 12 oktober, 2010, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-
71/Documents/2_Barns.pdf
Sonneville. R.K., La Pelle. N., Taveras. E.M., Gillman. M.W & Prosser. L.A. (2009) Economic and other barriers to adopting recommendations to prevent childhood obesity:
results of a focus group study with parents. BMC Pediatrics, 9(81). doi:10.1186/1471-2431-9- 81
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2004). Förebyggande åtgärder mot fetma: En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport, 173. ISBN 91-85413-01-1). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Sun, Y., Sekine, M. & Kagamimori. (2009). Lifestyle and Overweight Among Japanese Adolescents: The Toyama Birth Cohort Study. Journal of Epidemiology, 19 (6), 303-310.
doi:10.2188/jea.JE20080095
Yang, R.J., Wang E.K., Hsieh, Y.S. & Chen, M.Y. (2006). Irregular breakfast eating and health status among adolescents in Taiwan. BioMed Central Public Health, (6),
doi:10.1186/1471-2458-6-295
Vanelli, M., Iovane, B., Bernardini, A., Chiari, G., Errico, M.K., Gelmetti, C., Corchia, M., Ruggerini, A., Volta, E., & Rossetti, S. (2005). Breakfast habits of 1,202 Northern italian children admitted to a summer sport school. Breakfast skipping is associated
with overweight and obesity. Acta Biomed, 76(2): 79-85.
WHO. (2006). Obesity and overweight. Genève: WHO. Hämtad 12 oktober 2010, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/
WHO. (2009). Prevalence of overweight and obesity in children and adolescents. Genève:
WHO. Hämtad 12 oktober, 2010, från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0005/96980/enhis_factsheet09_2_3.pdf
BILAGA 1
Mat, Hälsa, Måltidsvanor, Fysisk aktivitet och Självvärdering
Till Er skolsköterskor
Syftet med den här studien är att beskriva ungdomars inställning till mat och hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering. Elever i skolår 5 och 9 medverkar.
Vi är oerhört tacksamma att Ni medverkar så att denna studie kan genomföras!
Viktigt att tänka på:
Det är viktigt att varje elev sitter så pass fritt så att det inte finns någon risk att någon annan elev kan se vad den andra skriver.
Eleverna får inte prata med varandra.
När varje elev är färdig med ifyllandet av enkäten är det viktigt att enkäten läggs i en låda som inte går att ta upp av någon annan (t ex en större kartong med en öppning för enkäten).
Frågor om frågorna:
Om det är svårt att bestämma sig för vilket svar eleven ska välja så säg att de ska välja det svar som stämmer med hur de oftast brukar göra och tänka, brukar vara det svar som de först kom att tänka på. På vissa frågor om t ex deras föräldrar får de skriva vad de tror – om det är svårt att svara.
Vanliga frågor på specifika frågeformulär:
Frågeformulär nr 17. Generellt för frågorna gäller att om de inte funderat på frågan eller vet vad det betyder (t ex kolesterolvärde) så väljer de att kryssa i mittenalternativet 4.
Frågeformulär nr 36 (”Jag tycker jag är”) delfråga 7: ”Jag är dum i det mesta” kan förklaras med ”Jag är inte särskilt bra på det mesta”
Frågeformulär nr 37 (Vad Du tycker om mat, ätande och motion):
Delfråga 5 ”Jag skär min mat i små bitar” kan förklaras med ”Jag skär min mat i pyttesmå bitar”.
Delfråga 18 ”Jag tycker att maten kontrollerar mitt liv” kan förklaras med ”Jag tycker att maten styr mitt liv”.
Delfråga 20 ”Jag känner att andra pressar mig att äta” kan förklaras med ”Jag känner att andra vill att jag ska äta mer”
BILAGA 2
Information till föräldrar med barn i grundskolans år 5 och 9
Under nästa vecka kommer ditt barn tillfrågas om att anonymt besvara ett frågeformulär med frågor som gäller inställningen till mat, måltidsvanor, fysisk aktivitet, och självvärdering. Alla som tillfrågas får ett informationsbrev där det framgår att det är helt frivilligt att besvara formuläret samt att svaren besvaras anonymt, det vill säga inga svar kan härledas till en specifik person.
Formuläret delas ut av skolsköterskan vid Ditt barns skola.
Frågeformuläret distribueras i samarbete med skolhälsovården och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, som under hösten 2007 genomför en studie avseende flickors och pojkars inställning till mat och hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering. Studien är en uppföljning av en undersökning som genomfördes mellan åren 1995-2002. Syftet med studien är att få kunskap om ungdomars uppfattningar idag och om de har förändrats under de senaste åren.
Skolbarns inställning till mat, måltidsvanor och fysisk aktivitet spelar en central roll för deras aktuella och framtida hälsa. Bättre kunskaper är därför en förutsättning för att kunna förstå och förebygga problem.
Om du anser att Ditt barn inte bör tillfrågas om att besvara frågorna kontaktar du skolsköterskan vid Ditt barns skola.
Har du några frågor kring studien kan du kontakta Birgitta Edlund, universitetslektor.
Tel: 018 /471 66 50 E-post: birgitta.edlund@pubcare.uu.se
Undersökningen görs som en kartläggning av ca 500 ungdomar i åldrarna 11 och 15 år från hela Uppsala län. Uppgifterna om enskilda ungdomar är konfidentiella och kommer bara till projektpersonalens kännedom. De resultat som presenteras från undersökningen gäller enbart barnen som grupp. Skolöverläkare Björn Wettergren känner till undersökningen och ställer sig positiv till dess genomförande.
BILAGA 3
Frågor om mat, hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering.
Var snäll och sätt X vid det ord eller de svar som Du tycker passar bäst för varje fråga. Ofta kan det vara det första Du tänkte på. Tack för att Du hjälper oss.
1. Är Du kille eller tjej? Kille □ Tjej □
2. Jag är ____ år
5. Hur många dagar per vecka brukar du äta frukost? (kryssa för en ruta)
Ingen □
1 dag □
2 dagar □
3 dagar □
4 dagar □
5 dagar □
6 dagar □
7 dagar □
Vad äter du oftast till frukost? ____________________________________
6. Jag brukar oftast äta frukost på vardagarna tillsammans med (du får sätta flera kryss)
mamma □
pappa □
syskon □
familjen □
annan □ vem:___________________
ensam □
29. Hur mycket väger Du? _________
30. Hur lång är Du? __________
34. Vad passar bäst in på dig? (välj ett alternativ) Sitter mest stilla (t ex cyklar, idrottar aldrig och är nästan aldrig ute)
Är ute ibland (t ex idrottar, cyklar eller promenerar ) Är ute ganska ofta (t ex idrottar, cyklar, eller promenerar) Är ute ofta (t ex idrottar, cyklar eller promenerar)
Går in för idrott. Tränar flera gånger i veckan.
