Lokalbehovsplan 2021 – 2030
1. Inledning ...2
1.1 Syfte och förutsättningar ...2
1.2 Kulturnämndens uppdrag, mål, reglemente och riktlinjer ...3
2. Befolkningsprognos 2019 – 2029 ...3
2.1 Målgrupp barn och unga ...4
2.2 Målgrupp äldre ...4
2.3 Inriktningar utifrån befolkningsutvecklingen ...5
3. Inriktning utifrån Socioekonomiska förhållande ...5
4. Översiktsplan för Malmö...6
4.1 Inriktningar utifrån Malmö stads översiktsplan...7
5. Verksamhetens utveckling...7
5.1 Verksamhetsbeskrivning ...7
5.2 Styrdokument...8
6. Kulturförvaltningens strategi och prioriteringar framåt ...8
Framgångsfaktorer...9
Möjligheter...9
6.1 Kulturförvaltningens prioriteringar i lokaler framåt ...9
6.1.1 Stärkta bibliotek - nyetablering, tillbyggnader och anpassningar för att tillgodose behoven av lättillgängliga, demokratiska mötesplatser över hela Malmö...9
6.1.2 Utvecklingen av museiområdet som en naturlig länk mellan Varvsstaden och Centrum...10
6.1.3 Samutnyttjande och samarbete kring lokaler ...10
6.1.4 Anpassning av lokaler för ökad tillgänglighet...10
6.1.5 Etableringen av ett nytt Konstmuseum - till nytta för Malmö, regionalt, nationellt och internationellt. ...10
1. Inledning
Malmö är en snabbt växande stad med en befolkning som har sin bakgrund i 179 nationaliteter och totalt talas cirka 150 språk. Globala, regionala och nationella förändringar påverkar Malmö och Malmöborna på flera sätt. Globala konjunktursvängningar, förändringar i de nationella sociala stödsystemen, urbanisering och migration är några exempel på företeelser som spelar roll för hur vardagen för Malmöbon ser ut.
Med en årlig befolkningsökning på cirka 1,3 procent den närmaste 10-årsperioden är Malmö Sveriges snabbast växande storstad. Samtidigt är Malmö en stad där segregation och skillnaden mellan Malmöbors socioekonomiska förutsättningar är stor samt invånarnas möjligheter att ta del av och vara delaktiga i kulturupplevelser inte är jämnt fördelade. Malmö är också den stad i Sverige där flest barn växer upp i ekonomisk utsatthet och andelen invånare i åldern 6–19 förväntas öka mer än dubbelt så snabbt som stadens övriga befolkning fram till 2027.
Staden står inför stora utmaningar, framför allt när det gäller de skillnader i hälsa, trygghet och ekonomiska förutsättningar som bland annat den omfattande rapporten från
Malmökommissionen pekat på. En övergripande rekommendation med särskild tyngd i
Malmökommissionens rapport betonar vikten av en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor. Malmös kulturpolitik utvecklar stadens attraktivitet, utjämnar klyftor och bidrar till en mer hållbar stad.
Malmökommissionen konstaterar i sin slutrapport att skillnaderna i hälsa mellan Malmöbor i olika samhällsskikt och delar av staden är stora. Samtidigt kan kultur fungera som en utjämnande faktor. Kommissionen framhåller också att den sociala hållbarheten kan stärkas om kulturen ges möjlighet att ta större plats i stadsplaneringen.
Tillgängligheten till kulturella verksamheter för Malmöbor bör tas i beaktande redan vid planering av nybyggnation och tidigt i stadens stadsplaneringsprocesser. För att effektivisera samt skapa kvalitativ utveckling bör fokus framåt ligga på samutnyttjande av lokaler och andra platser i staden så som skolor och idrottshallar, vilka med fördel kan inhysa kulturverksamhet exempelvis i form av allaktivitetshus och bibliotek.
Förvaltningens lokaler idag varierar stort i storlek, ålder och funktion och flertalet kräver anpassning för att uppfylla dagens krav på säkerhet, inomhusklimat och tillgänglighet. Ökande besökstal medför stora behov av modernisering och renovering av funktioner som entréer, toaletter, kapprum, hissar med mera. Arbetet med renoveringar och anpassningar för Malmöbor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar är påbörjat, men mycket återstår att göra.
1.1 Syfte och förutsättningar
Förvaltningens lokalbehovsplan är ett verktyg som ligger till grund för arbetet med lokalutvecklingen utifrån Malmöbornas och verksamheternas framtida behov.
Lokalbehovsplanen anger riktning och prioritering för Kulturnämndens planering framåt.
Inriktningen vilar på befolkningsprognos, socioekonomiska förhållanden i Malmö och
prioriterade målgrupper. Inriktningen bygger även på en rad styrdokument som anger den roll kulturen kan och bör spela för Malmöbor i hela Malmö. Lokalbehovsplanen utgör ett kvalitativt och tydligt beslutsunderlag som underlättar beslutsgångar och möjliggör prioriteringar med en tydlig koppling till de politiska målen.
Fokus för planen är att ge en helhetsbild av förvaltningens lokalbehov under planeringsperioden 2021–2030 samt grundläggande uppgifter om verksamheternas lokalanvändning och
lokalkostnader. Planen ska även beskriva nya och förändrade lokalbehov, samt möjliga
effektiviseringar och visa på behov av fördjupade utredningar som är av strategiskt intresse för Malmö stad.
Kulturförvaltningens lokalbehovsplan fungerar också som en vägledning för fastighets- och gatukontoret som sammanställer en lokalförsörjningsplan för hela staden.
Lokalbehovsplanen utgår från befolkningsprognosen som tas fram av stadskontoret. Prognosen utgår från den befolkning som fanns i Malmö den 31 december 2018 och sträcker sig tio år framåt, med utblick mot Malmö halvmiljonstaden. Det är viktigt att notera att prognosen grundar sig på tillgängliga data och kunskap som var känd vid tiden för framtagandet. Det blir svårare att säkerställa befolkningsutveckling, dess sammansättning och omfattning och i förlängningen volymutvecklingen, längre fram i prognosen.
Lokalbehovsplanen utgår även från gällande Översiktsplan (ÖP) för Malmö, med tillhörande fördjupningsdokument, och ska bidra till dess övergripande mål att göra Malmö till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad. I linje med ÖP strävar kulturförvaltningen efter att förvaltningens lokaler ska vara flexibla och yt-effektiva och med sin placering bidra till att staden byggs samman och människor möts - ett viktigt steg i arbetet med att etablera en social
investeringspolitik. I områden och på platser där det bedöms lämpligt bör samutnyttjandemöjligheter med andra förvaltningar och lokala aktörer utredas.
Till lokalbehovsplanen hör Bilaga: Objektsförteckning 2019
1.2 Kulturnämndens uppdrag, mål, reglemente och riktlinjer
Kulturnämndens budget innehåller 8 nämndsmål för verksamheterna. Målen speglar nämndens huvudsakliga utmaningar och prioriteringar för de kommande åren samt anger inriktning för verksamheten och därigenom också lokalbehovsplaneringen. Nämndsmålen har en
kompensatorisk utformning och pekar ut en riktning med fokus på likvärdig tillgång och möjligheter för alla Malmöbor och kulturens bidrag till den attraktiva och hållbara staden.
Enligt kulturnämndens reglemente ska nämnden företräda och ha det samlade ansvaret för kommunens kulturverksamhet, främja samordning och utveckling inom kulturområdet samt bidra till kulturutbyte och samverkan på regional nivå.
2. Befolkningsprognos 2019 – 2029
Malmö är Sveriges snabbast växande storstad och år 2047 förväntas Malmö vara en
halvmiljonstad. Befolkningsutvecklingen har stor inverkan på den kommunala planeringen, både på kort och lång sikt. Med en snabb befolkningsökning och långsamma beslutsprocesser måste vi blicka framåt för att kunna möta efterfrågan på kommunal service.
Under 2019 förväntas Malmös befolkning öka med cirka 5 000 invånare. Befolkningsökningen beror på ett fortsatt högt antal födda kombinerat med att få avlider samtidigt som inflyttningen från resten av Sverige ökar.
Det är stora skillnader i tillväxttakt mellan olika åldersgrupper. Snabbast växer gruppen i gymnasieåldern (16–19 år) och gruppen 80–89-åringar. Dessa grupper växer med över 40
respektive 30 procent. Samtidigt förväntas gruppen i förskoleåldern (1–5 år) endast växa långsamt och gruppen som är 90 år eller äldre till och med minska. Gruppen i arbetsför ålder förväntas växa något långsammare än befolkningen som helhet.
Befolkningstillväxten förväntas till stor del vara koncentrerad till nybyggnadsområdena Hyllie (speciellt Hyllievång), Centrum (speciellt Västra hamnen) och Limhamn-Bunkeflo (speciellt
Limhamns hamnområde). 2019 års prognos ligger i linje med den långsiktiga prognos som togs fram som en del av arbetet med Malmö som halvmiljonstad.
Malmökommission lyfter vikten av att fortsätta satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser, vilket blir än viktigare när staden växer för att motverka ytterligare segregation.
Dessa mötesplatser kan bidra till en ökad kollektiv styrka och ökad trygghet i Malmös olika områden. Beroende på olika behov kan en del mötesplatser skapa rörelse i staden medan andra ger plats för vardagsnära möten. Det är också viktigt att möjliggöra generationsöverskridande mötesplatser för alla, som skapar trygghet och fungerar överbryggande mellan olika grupper i samhället oberoende av ålder.
2.1 Målgrupp barn och unga
Grundskole- och gymnasieåldern är den snabbast växande åldersgruppen och gruppen 16–19 år förväntas öka med 40 procent fram till 2029, men även antalet grundskolebarn kommer att öka kraftigt. Malmö är sedan flera år tillbaka inne i en babyboom. Sedan 2010 har det varje år fötts runt 5 000 barn i Malmö. Även om det flyttar ut fler 0–5-åringar ur Malmö än vad som flyttar in betyder det att det i dagsläget finns väldigt stora grupper i förskolan. Framöver förväntas antalet födda fortsätta ligga runt 5 000.
2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 80
90 100 110 120 130 140
0 1-5 6-15 16-19
Index
Figur 1.Hur snabbt växer gruppen Malmös barn och unga?
Diagrammet visar hur snabbt Malmös befolkning förväntas växa uppdelat på olika planeringsåldrarna.
Diagrammet visar ett index där 2018=100 för varje grupp. Till exempel har åldersgruppen 16–19 år 2029 ett värde på 143. Det betyder att det förväntas finnas 43 procent fler malmöbor i åldersspannet 16–19 år 2029 jämfört med 2018. (Stadskontoret)
2.2 Målgrupp äldre
De tre olika grupperna av äldre som presenteras i figur 2 nedan förväntas utvecklas på tre olika sätt. Gruppen med de yngsta äldre, de som är mellan 65 och 79 år gamla, förväntas växa något snabbare än befolkningen i arbetsför ålder. Totalt förväntas gruppen växa med 18 procent eller 6 800 personer under prognosperioden. Gruppen med de lite äldre, 80–89 år, förväntas växa mycket snabbare. Detta är ett resultat av att 40-talisterna under prognosperioden kommer
komma in i denna åldersgrupp. Totalt förväntas gruppen växa med 32 procent, mer än dubbelt så
snabbt som staden totalt sett. Detta innebär att det förväntas finnas 3 700 fler 80–89-åringar i Malmö år 2029 än vad det gjorde i slutet av 2018.
2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 80
90 100 110 120 130 140
20-64 65-79 80-89 90-w
Index
Figur 2. Hur snabbt växer gruppen Malmös vuxna och äldre?
Diagrammet visar hur snabbt Malmös befolkning förväntas växa uppdelat på olika planeringsåldrarna.
Diagrammet visar ett index där 2018=100 för varje grupp. Till exempel har åldersgruppen 80–89 år 2029 ett värde på 132. Det betyder att det förväntas finnas 32 procent fler malmöbor i åldersspannet 80–89 år 2029 jämfört med 2018. (Stadskontoret)
2.3 Inriktningar utifrån befolkningsutvecklingen
Malmös växande befolkning ställer stora krav på underhåll och utveckling av kulturnämndens befintliga lokaler men även etablering av nya, inte minst mot bakgrund av den särskilt kraftiga tillväxten i nämndens prioriterade målgrupper och översiktsplaner på nya och förtätade stadsdelar.
Kulturförvaltningen skapar, tillgängliggör och underhåller kulturella mötesplatser för
Malmöborna som ökar tryggheten och attraktiviteten i stadsrummet. För att säkerställa att alla Malmöbor i takt med att staden växer, får en jämlik tillgång till konst och kultur kommer det behövas fler och mer strategiskt placerade kulturella mötesplatser i Malmö. Kulturen har en viktig kompensatorisk roll i arbetet med dessa utmaningar och är en kraft som kan bidra till att läka samman staden genom att erbjuda fria, inkluderande mötesplatser som skapar förutsättningar för delaktighet och demokratiskt inflytande.
Den stora förväntade ökningen av barn och unga kommer att ställa lokalmässiga krav på flera av nämndens verksamheter för att dessa ska kunna upprätthålla och vidareutveckla en god service för Malmöborna; detta gäller inte minst biblioteken, nämndens olika mötesplatser och
kulturskolan. En växande äldre befolkning ställer krav på ett intensifierat arbete för ökad
tillgänglighet i flera verksamheter. Varje verksamhets specifika behov redogörs för i större detalj under avsnitt 4. Kulturförvaltningens verksamheter och lokalbehov.
3. Inriktning utifrån Socioekonomiska förhållande
Staden står inför stora utmaningar, framför allt när det gäller de skillnader i hälsa, trygghet och fattigdom som bland annat den omfattande rapporten från Malmökommissionen pekat på. Med socioekonomiska förhållande avses ett områdes demografiska profil utifrån befolkningens inkomst- och utbildningsnivå. Malmö är den stad i Sverige där flest barn växer upp i ekonomisk utsatthet och andelen invånare i åldern 6–19 år förväntas öka mer än dubbelt så snabbt som stadens övriga befolkning fram till 2027. Genom ökad kulturell delaktighet och inflytande för barn och unga bidrar kulturen till ett mer hållbart Malmö. Kulturen verkar också kompensatoriskt för barn och unga från områden med socioekonomiska utmaningar.
Parametern är viktig utifrån kulturförvaltningens kompensatoriska roll och uppdrag att särskilt arbeta gentemot de i nämndsmålen fastställda kulturnämndsmålen och prioriterade
målgrupperna. Särskilt prioriterade områden för kulturförvaltningen ur ett socioekonomiskt perspektiv i dagsläget är: Rosengård, Lindängen, Holma/Kroksbäck och i viss mån
Kirseberg/Segevång.
4. Översiktsplan för Malmö
31 maj 2018 antog kommunfullmäktige Malmös gällande översiktsplan. Översiktsplanen vägleder bland annat hur Malmös stadsmiljö ska utvecklas och styr utvecklingen långt in i framtiden.
Översiktsplanen lägger grunden för en fortsatt positiv utveckling av Malmö och för att bygga den unga globala staden. I översiktsplanen ligger de långsiktiga strategierna fast – Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Översiktsplanen revideras och fördjupas löpande och arbete pågår med en uppdaterad översiktsplan med utblick mot halvmiljonstaden. Den nya översiktsplanen förväntas antas 2022 och den kommer att ligga till grund för kulturförvaltningens
lokalbehovsplanering.
Enligt Malmös översiktsplan kommer staden att byggas inåt, förtätas och byggas samman.
Stadsbygget ska vara hållbart i alla aspekter, robust och flexibelt.
Centrum
Södra InnerstadenVästra Innerrstade n
Limha
mn-Bunkeflo
Hyllie Fosie Oxie Rosengård
Husie Kirseberg 0
10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000
2018 2024 2029
Figur 3. Hur många kommer att bo i Malmös olika stadsdelar?
Diagrammet visar befolkningen i Malmös tio stadsdelar 2018, prognos för 2024 och utblick 2029. (SCB, Stadskontoret)
Figur 4. Hur snabbt växer Malmös olika stadsdelar fram tills 2024?
Kartan visar förväntad befolkningsutvecklingen i Malmös tio stadsdelar mellan 2018 och 2024. Ju mörkare färg, desto snabbare tillväxt. (SCB, Stadskontoret).
4.1 Inriktningar utifrån Malmö stads översiktsplan
Kulturförvaltningens mötesplatser ska bidra till den demokratiska utvecklingen, skapa trygghet och inspirera till kulturellt deltagande och skapande, och som medborgare ska det vara lätt att delta. Detta kräver ytterligare profilering och utveckling av verksamheterna men också att förvaltningen arbetar strategiskt för att kulturverksamheter ska finnas representerade i tättbefolkade delar av staden och nära kollektivtrafiknoderna.
I den nya översiktsplanen finns strategiska infrastruktursatsningar med stadsutvecklingsprojekt kring Östervärns station och Rosengårds station som gör det möjligt att bygga en fysiskt och socialt mer sammanhållen stad. Utvecklingen av nya stadsdelen Nyhamnen utgör här en viktig del. Andra tillväxtområden när det gäller nybyggnation och förväntad befolkningsökning är Centrum, Hyllie samt Limhamn-Bunkeflo.
5. Verksamhetens utveckling
5.1 Verksamhetsbeskrivning
Vilka kulturyttringar och aktiviteter som stadens invånare efterfrågar förändras över tid. Något som inte förändras är människors rättighet till kultur som både berör och vidgar perspektiv. Det är då viktigt att det finns kulturverksamhet med en god geografisk spridning i staden för att tillgodose behoven.
Den kommunala omorganisationen som trädde i kraft 2017 har haft stor påverkan på kulturnämndens uppdrag och har medfört både utmaningar och möjligheter. Nämndens nya organisation innefattar numera verksamheter i hela Malmö, vilket möjliggjort ett arbete utifrån staden som en helhet. Den geografiska spridningen ger ett helhetsperspektiv i planeringen, lokal närvaro, samt inblick i frågor som berör samutnyttjande av lokaler, exempelvis skolor och idrottshallar, vilka med fördel kan inhysa kulturverksamhet exempelvis i form av allaktivitetshus och bibliotek.
Enligt kulturnämndens reglemente ska nämnden företräda och ha det samlade ansvaret för kommunens kulturverksamhet, främja samordning och utveckling inom kulturområdet samt bidra till kulturutbyte och samverkan på regional nivå. Kommunstyrelsen är kommunens arkivmyndighet, varför ansvaret för kommunens arkivvård och stadsarkivets roll i denna ligger hos kommunstyrelsen.
5.2 Styrdokument
Förutom befolkningsprognosen och översiktsplanen, socioekonomiska faktorer som beskrivits ovan, finns fler styrdokument som påverkar lokalutvecklingen. Med hjälp av Kulturstrategin har förvaltningen initierat ett förvaltningsövergripande arbete med att realisera det övergripande målet att stärka Malmös hållbarhet med hjälp av konstnärliga och kulturella processer. Ett delmål i strategin är att kulturen ska vara delaktig i den långsiktiga stadsutvecklingen.
Malmökommissionen konstaterade i sin slutrapport att skillnaderna i hälsa mellan Malmöbor i olika samhällsskikt och delar av staden är stora. Samtidigt kan kultur fungera som en utjämnande faktor. Kommissionen framhåller också att den sociala hållbarheten kan stärkas om kulturen ges möjlighet att ta större plats i stadsplaneringen.
En av Malmökommissionens uppmaningar var att ”öka medborgarnas inflytande och delaktighet på alla plan för att öka känslan av sammanhang, och i förlängningen av detta, uppleva en ökad kontroll över sitt eget liv”. Delaktighet och inflytande beskrivs som en av folkhälsans mest grundläggande förutsättningar. En hög delaktighet ska utmärka förvaltningens
lokalbehovsplanering.
6. Kulturförvaltningens strategi och prioriteringar framåt
Kulturen i Malmö verkar för att öka alla Malmöbors möjligheter till meningsfulla liv präglade av inflytande, demokrati, möjlighet till yttrandefrihet och en känsla av samhörighet. Konst och kultur i det offentliga rummet skapar kulturell närvaro och bidrar till ökad trygghet, en känsla av ägarskap över närområdet och attraktiva offentliga miljöer för invånarna.
För att även framåt kunna möta stadens och Malmöbornas kulturella rättigheter och behov behöver Kulturnämndens verksamheter växa parallellt med att befolkningen gör det.
Malmös och Malmöbornas behov och perspektiv ligger till grund för kulturförvaltningens lokalbehovsplanering. Kulturförvaltningen ska sträva efter att vara möjliggörare för detta, men också säkerställa ett kulturutbud med hög professionell kvalitet och relevans. För att kunna åstadkomma det tar förvaltningen i beaktande var staden växer, vilka behov, utmaningar och möjligheter som karaktäriserar olika delar av staden. Den infrastruktur som planeras framåt bygger därför på befolkningsprognos, socioekonomiska förhållanden/det kompensatoriska perspektivet och prioriterade målgrupper. Prioriteringarna bygger också på de styrdokument som beskrivs ovan och den roll kulturen kan och bör spela för Malmöbor i hela Malmö.
Framgångsfaktorer
Att säkerställa ett likvärdigt och jämlikt utbud av kultur för Malmöbor i hela Malmö i takt med stadens snabba tillväxt.
Att öka tryggheten, säkerheten, attraktiviteten och tillgängligheten för Malmöbor i verksamhetens nuvarande och framtida lokalbestånd.
Att säkra finansieringen av kommande investeringar i befintliga och nybyggda lokaler.
Att säkra en aktiv delaktighet och påverkansmöjlighet i stadens stadsutvecklingsprocesser och investeringsplanering i syfte att tillgodose kulturförvaltningens framtida behov av fysisk infrastruktur för kulturverksamhet.
Möjligheter
Med hjälp av samlokalisering och samutnyttjande med andra aktörer kan resurser sparas och användas till verksamhet samt möjliggöra utbyggnaden av lokaler. Detta är
nödvändigt för att kunna möta den snabbväxande stadens behov av lokaler för kulturverksamhet.
Med hjälp av hög delaktighet i planeringsprocesserna kan en högre relevans i
lokalbeståndet och kulturutbudet säkras. En hög delaktighet möjliggör att Malmöbornas synpunkter och efterfrågan på kultur tillvaratas och kan utgöra underlag för
förvaltningens prioriteringar.
6.1 Kulturförvaltningens prioriteringar i lokaler framåt
6.1.1 Stärkta bibliotek - nyetablering, tillbyggnader och anpassningar för att tillgodose behoven av lättillgängliga, demokratiska mötesplatser över hela Malmö.
Prioriteringar i närtid är biblioteken i Rosengård och Lindängen i första hand och
Kirserberg/Östervärn/Värnhem i andra hand. Biblioteken är mycket välbesökta och spelar en viktig roll för de boende i området. Men de är slitna och underdimensionerade i sin nuvarande form.
Nuvarande bibliotekslokaler i Kirseberg är undermåliga, slitna och medför i dagsläget stora problem både vad gäller utrymmesbrist, tillgänglighet och arbetsmiljö. Lokalerna upplevs också som otrygga och biblioteket har varit utsatt för brand, väpnat rån, vilket gjort att besökssiffrorna har sjunkit de senaste åren. Förutom att de nuvarande lokalerna är undermåliga och inte
tillgodoser behovet av biblioteksverksamhet i området, är placeringen av biblioteket inte optimal utifrån hur området växer. I den nya översiktsplanen blir Östervärns station en sammanlänkande
”hotspot” med nästan fördubblat antal boende och sysselsatta i närområdet. Runt Värnhem planeras fler bostäder och Malmös östra centrum ska länkas samman med Kirsebergsstaden.
Dessutom planeras bostäder i Nyhamnen som ytterligare utökar området norrut.
I ett längre perspektiv är Hyllie prioriterat. Hyllie är ett av de områden i Malmö som växer snabbast. Området söder om Annelundsvägen/Inre Ringvägen saknar idag tillgång till biblioteksservice enligt närhetsprincipen. Att stärka biblioteksnärvaron i de angränsande områdena Holma/Kroksbäck och Nydala är också prioriterat ur socioekonomiskt perspektiv.
6.1.2 Utvecklingen av museiområdet som en naturlig länk mellan Varvsstaden och Centrum.
Staden växer och museiområdet står inför stora förändringar de kommande åren med framväxten av den nya Citadellsstaden. Omgivningarna runt museiområdet ändrar karaktär under de
närmaste åren, från industriområde till bostäder och kontor. Detta ställer nya krav på Malmö Museer och området så att det upplevs attraktivt och tryggt. Den tidigare baksidan på Teknikens
& Sjöfartens hus blir t ex en ny framsida och öppnas upp för vistelse alla dygnets timmar.
Taggtrådsstaketen runt museets byggnader ska tas bort för att öka tillgängligheten och trivseln.
Passagen mellan Citadellsvägen och Malmöhusvägen är en viktig länk mellan Varvsstaden och museiområdet. Ytan mellan Garveriet och hoddorna behöver få en annan utformning så att marinan och omgivningen blir en fin plats att cykla eller promenera igenom.
6.1.3 Samutnyttjande och samarbete kring lokaler
Allaktivitetshusmodellen är områdesbaserad och lokaliserad i skolan, där alla boende i området kan delta. Verksamheten engagerar barn från områden med socioekonomiska utmaningar och deltagare kan ta plats, föreslå aktiviteter och ta ansvar, vilket skapar en känsla av trygghet och gemensamt ägarskap för verksamheten och den fysiska platsen. El Sistema engagerar barn i områden med socioekonomiska utmaningar att spela ett instrument på sin skola. Uppföljning visar att deltagande i El Sistema ökar barnens prestationer i skolan samt föräldrarnas engagemang i barnens skol- och fritid. Även övrig kulturskoleverksamhet kan förläggas till skolor, där behöver man planera för ett samutnyttjande av speciallokaler som till exempel danssalar, musikrum med mera. För att möjliggöra en viktig spridning av båda dessa verksamheter bör kulturförvaltningens lokalbehov beaktas i samband med renoveringar, anpassningar och nybyggnationer.
6.1.4 Anpassning av lokaler för ökad tillgänglighet
Malmökommission lyfter vikten av att fortsätta satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser. Det är också viktigt att skapa generationsöverskridande mötesplatser för alla, ung- som gammal, som kan skapa trygghet och fungera överbryggande mellan olika grupper i
samhället oberoende av ålder. Kulturförvaltningen prioriterar anpassningar av befintliga lokaler som bibliotek, mötesplatser, museilokaler och konsthall, för att öka tillgängligheten för
Malmöborna.
6.1.5 Etableringen av ett nytt Konstmuseum - till nytta för Malmö, regionalt, nationellt och internationellt.
Malmö Konstmuseum behöver nya, större och ändamålsenliga lokaler för att ge museet möjlighet att utveckla verksamheten. Det kommer att ge en rad positiva effekter för såväl för Malmöbor och Malmö stad i en större kontext – lokalt, socialt, globalt och stärker såväl stadens attraktivitet som känslan av stolthet hos stadens invånare. Museets befintliga lokaler är inte ändamålsenliga, varken ur ett publikt tillgänglighetsperspektiv, arbetsmiljöperspektiv eller ett säkerhetsmässigt perspektiv. 2018 beslutade kommunstyrelsen att ge kulturnämnden i uppdrag att fördjupa lokaliseringsalternativen innan beslut tas om etablering av ett nytt konstmuseum. Arbetet med den fördjupade utredningen pågår och tre möjliga lokaliseringar undersöks. Utredningens syfte är att på ett tydligt och åskådligt sätt redovisa effekter av skillnader och likheter mellan olika
alternativ beroende på lokaliseringarnas olika förutsättningar. Oavsett var i staden ett nytt konstmuseum skulle placeras är ett ändamålsenligt konstmuseum ett bra exempel på det som Malmökommissionen beskriver som en generationsövergripande och trygg mötesplats öppen för olika grupper i samhället oberoende av ålder.
