Särskilt yttrande

(1)

KUNGÖRELSE 1 [2]

Kommunfullmäktige

2017-09-28

Tid 2017-09-28, kl. 17:30

Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen

Incheckning för närvaro för förtroendevalda sker vid presidiet mellan kl. 17:00-17:30.

Sammanträdet och upprop börjar 17:30.

Ärenden

Justering 4 oktober 2017, kl. 17:00

155 Svar på interpellation: Om centrets koppling mellan ägardirektiven och faktisk verksamhet (M)

156 Svar på interpellation: Angående miljömässighet och energieffektivitet i kommunens fastigheter (C)

157 Svar på interpellation: Om uthyrningar av kommunala lokaler till AKP:s valkampanjer i Europa (M)

158 Strukturplan Storvreten - antagande

159 Optionsavtal - AB Botkyrkabyggen/kommunen avseende centrala Tullinge/Storvreten

160 Revidering ägardirektiv AB Botkyrkabyggen

161 Förändrad rutin för årlig uppräkning av taxa för Södertörns brandförsvarsför- bund - sotning och brandskyddskontroll

162 Uppräkning av taxor 2017 - Södertörns brandförsvarsförbund 163 Erbjudande om delägarskap i Inera AB

164 Stärkt närdemokrati i Botkyrka kommun

165 Uppsägning av medlemskap i filmpool Stockholm-Mälardalen

(2)

BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE 2[2] Kommunfullmäktige

2017-09-28

166 Svar på motion - Bygg en badbrygga vid Maden (TUP) 167 Svar på motion - Inför intraprenadsystem (M)

168 Svar på motion - Utöka livsmedelskontrollerna (SD)

169 Svar på motion - Inför familjecentraler i både norra och södra Botkyrka (KD) 170 Svar på medborgarförslag - Inför förändringar vid Tullinge strand

171 Anmälningsärenden

172 Avsägelser och fyllnadsval

173 Nya interpellationer

174 Nya motioner

175 Nya medborgarförslag

176 Enkla frågor

Inger Ros (S) Sara Hultqvist

Kommunfullmäktiges ordförande Sekreterare

(3)

INTERPELLATION Kommunfullmäktige

2017-03-30 Till Mångkulturellt Centrums ordförande, Christina Zedell (S).

Om centrets koppling mellan ägardirektiven och faktisk verksamhet

Mångkulturellt Centrum (MKC) befinner sig, inom flera verksamhetsfält, vid frontlinjen i samhällsdebatten. Inom forskningsfältet så har t.ex. vithet, rasifiering, jämlikhetsdata och svenskhet som teman från MKC tagit en stor plats i den svenska samhällsdebatten under de senaste åren. Detta är något vi delvis ställer oss positiva till, då frågorna och debatten som MKC väcker behöver föras, inte minst i ljuset av främlingsfientliga partiers valframgångar.

Vi är däremot emot insamlandet av jämlikhetsdata som metod i allmänhet och användandet av ”ras” i den vidhängande terminologin i synnerhet. Centret förefaller tidvis fungera som den extrema vänsterns tummelplats - samt en aktiv förespråkare av identitetspolitiska idéer. Detta blev särskilt tydligt genom utställningen ”Varning för Ras” samt boken ”Om Ras och Vithet i det samtida Sverige”. Vi moderater anser att skattebetalarnas pengar borde användas till viktigare saker än via en omstridd akademisk vinkling underblåsa ett anakronistiskt rastänkande.

Inom kulturfältet kan MKC ha en viktig roll att fylla, i skärningspunkten mellan forskningstematiken och det fria, kulturella uttrycket. Ett uttryck som tar sig former i utställningar som foton, målningar, graffiti, folkdräkter, filmer eller skulpturer.

Inom fältet ungdomsverksamhet så har MKC på senare tid och med delvis nya tillvägagångssätt, kopplat till de två fälten ovan, börjat samarbeta med olika

ungdomsgrupper, primärt i Fittja och Alby, vilket vi hittills aktivt har uppmuntrat. Men nu så startade en ny verksamhet där lokala ungdomar ex. ska kunna bli DJ:s och

gangsterrappare. Bör inte fritidsgårdsverksamheter ligga under Kultur & Fritid?

Vidare så har centret medverkat till och försvarat uppförandet av verket Rest in Peace.

Verket föreställer tre kriminella som blivit dödade, eller dött i en MC-olycka. Verket bidrar ju bara till en glorifiering av en livsstil som redan anmammas av alltför många.

Vilket inte minst Janne Josefssons Uppdrag Gransking om Fittja visat på.

Vi är högst tveksamma till att verksamhetens grundförutsättningar är Botkyrkabornas skattepengar. Det är inte en strikt kommunal kärnverksamhet att bedriva exempelvis migrations-/integrationsforskning, utan det bör snarare, utöver det kommunala engagemanget, kunna utvecklas till att bli en statlig och/eller regional angelägenhet.

Vi har därför som ambition att successivt kunna trappa ner de årliga, fasta anslagen från kommunen samt gradvis införa ett hyresuttag för lokalerna de idag kostnadsfritt

disponerar. MKC bör fortsatt målmedvetet och mer intensifierat arbeta för att hitta en

Sid 1 (2)

(4)

mer stadigvarande finansiering från annat håll än kommunen. Skulle sedan det visa sig att efterfrågan på MKC:s tjänster är så pass låg att det skulle innebära att centret inte kan klara sig utan 60-70 % skattestöd (som idag), är vi inte främmande för att tyvärr tvingas avveckla stiftelsen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga MKC:s ordförande:

1. Hur ser du på användandet av orden ras, vithet och rasifiering?

2. Anser du att en fritidsgårdsliknande verksamhet med bl.a. DJ-utbildning är något som man kan härleda ur ägarens visionsdokument (för stiftelsen)? I så fall varför?

3. Anser du att en utställning med en kommersiell aktör (Redline Records) är något som man kan härleda ur ägarens visionsdokument. I så fall hur?

4. Anser du att visningen av en kommersiell aktörs hiphopvideo (Aki) innehållandes polishatiska budskap är något som man kan härleda ur ägarens visionsdokument? Om ja, på vilket sätt?

5. Hur kan man rättfärdiga att centret beskriver tre yrkeskriminella (avbildade i Fittja C på verket ”Rest in Peace” som ”förebilder” och de är bra på andra saker, ”som att köra motorcykel”?

6. På vilket sätt kan centret, som har majoriteten av sitt stöd från kommunala

skattemedel (fast bidrag, projekt, kostnader kring husen, ständiga extra äskanden för ex.

sommarverksamhet, flyktingmottagandet), sägas vara en del av den kommunala kärnuppgiften?

7. Då utvärderingen av den interkulturella strategin visade att få förvaltningar arbetar med den, eller ens förstår den, har du någon realistisk, floskelbefriad plan för hur medborgarna i förlängningen ska kunna ta till sig den?

8. Då få i Sverige förefaller vara mottagliga för interkulturaliteten på det sätt som den styrande majoriteten definierar den, så är det, enligt ordförande, inte dags för centret att framhålla svenskheten, svenskan och en ökad grad av anpassning som vägen framåt?

9. Sammanfattningsvis, är du redo att verka för följande tre saker; avskaffandet av identitetspolitikens terminologi från MKC, renodlandet av verksamheten så att den exkluderar samarbeten med våldsglorifierande aktörer samt att ompröva/omarbeta det interkulturella förhållningssättet?

Jimmy Baker (M)

Sid 2 (2)

(5)

Svar på interpellation från Jimmy Baker (M)

Mångkulturellt centrum (MKC) befinner sig, precis som Jimmy Baker påpekar, inom flera

verksamhetsfält vid frontlinjen i samhällsdebatten. Men den bakgrund som tecknas i interpellationen är i övrigt inte överensstämmande med verkliga omständigheter.

MKC är en organisation som ska producera kunskap om migrationsrelaterade fenomens betydelse för det moderna Sverige. Vidare ingår det i MKC:s uppdrag, enligt nuvarande avtal med Botkyrka kommun, att egenproducera utställningar, bedriva pedagogisk verksamhet som ska fungera som en mötesplats för alla Botkyrkabor samt marknadsföra Botkyrka som plats. Allt detta gör MKC idag, och når genom sina olika verksamheter äldre, vuxna, ungdomar och barn från kommunens olika delar och till och med från andra kommuner i Storstockholm.

1: Hur ser du på användandet av orden ras, vithet och rasifiering?

Jag väljer att ta min utgångspunkt i den akademiska världen för att svara på frågan. Vi vet att det görs skillnad i vårt samhälle beroende på människors utseenden, hud- och hårfärg till exempel. Detta är ofta kopplat till oreflekterade och oproblematiserade normer, där det till exempel fortfarande är så att svenskhet kopplas ihop med vithet trots att svenskar sedan länge har många olika hudfärger och utseenden.

Det är i denna akademiska tradition som ras, vithet och rasifiering används som analytiska verktyg.

De används för att beteckna sociala konstruktioner, det fenomen som kan sägas vara produkter av social interaktion och kollektivt handlande som har strukturella effekter. Ras och vithet är här då inte att förstå som oföränderliga och biologiska egenskaper, utan som fenomen som skapas ur etablerade och normaliserade sätt att skapa skillnad mellan vi och dem utifrån ofta oproblematiserade

föreställningar om hur ”vi och de” ”ser ut”.Det som idag kallas rasifiering är ett begrepp som används för att benämna de praktiker, de tankemönster och normer som leder till att individer kategoriseras hierarkiskt i samhället utifrån etablerade associationskedjor där vissa aspekter av kroppars

utseenden, så som hud-, hår-, ögonfärg eller formen på ögonen och näsan, förbinds med specifika egenskaper och kulturer som lokaliseras till specifika världsdelar. Med begreppet rasifiering hamnar då ett görande i fokus: de olika sätt varigenom skillnad skapas, återskapas men också utmanas och förändras. Själva utgångspunkten för begreppet rasifiering är ett kategoriskt avståndstagande från föreställningar om ras som något essentiellt, det vill säga en biologisk kategorisering som på något avgörande sätt säger något om vilka vi är som människor.

Under den senaste tiden har ”vithet” blivit föremål för kritiska analyser i svensk forskning, utifrån tankegångar liknande de om rasifieringsprocesser. Inom den kritiska vithetsforskningen undersöks de historiskt föränderliga processer som leder till att vithet länkas till vissa föreställningar, till vissa kroppar men inte andra, samt hur denna gränsdragning kopplas till bevarandet av privilegier i vissa samhällen. Utifrån detta perspektiv är vithet något som görs, och som ständigt iscensätts. Det öppnar upp för analyser som låter oss undersöka hur till exempel även människor som svårligen betraktas som vita kan upprätthålla vihetsnormer.

(6)

Gemensamt svar på frågorna

2: Anser du att den fritidsgårdsliknande verksamhet med bl.a DJ-utbildning är något som man kan härleda ur ägarnas visionsdokument (för stiftelsen)? I så fall varför?

3: Anser du att en utställning med en kommersiell aktör (Redline Records) är något som man kan härleda ur ägarnas visiondokument?

4: Anser du att visningen av en kommersiell hip-hop video (Aki) innehållandes polishatiska budskap är något som man kan härleda ur ägarens visionsdokument? Om ja, på vilket sätt?

Frågorna som ställs är om det går att koppla ”en fritidsgårdsliknande verksamhet med bland annat dj-utbildning”, ”en utställning om en kommersiell aktör Redline Recordings” och visningen av en

”kommersiell aktörs hip-hop video med polishatiska budskap” till ägarens ”visionsdokument”. Det som förenar dessa tre frågor är om hip-hop kulturens olika uttryck faller inom ramarna för MKC:s olika verksamheter och kan sättas i relation till dess stadgar och avtal med kommunen. Svaret är ett otvetydigt ja. Då MKC inte följer ett ”visionsdokument”, som det står i interpellationen, väljer jag att utveckla svaren utifrån stiftelsens stadgar samt det aktuella avtalet mellan Botkyrka kommun och stiftelsen, där det framgår som tidigare nämnts att organisationen ska producera kunskap om migrationsrelaterade fenomens betydelse för det moderna Sverige. Jag menar att hip-hop ur dessa perspektiv på alla sätt är ett relevant och viktigt kunskapsspår för Mångkulturellt centrum att fördjupa sig i.

Under MKC:s trettioåriga verksamhet har centret från början arbetat med frågor om urban kultur och dess roll i det mångkulturella samhället, genom publikationer, utställningar, programverksamhet, forskning och genom pedagogisk lärande. Även detta ingår i MKC:s uppdrag. Ett av de starkaste uttrycken för urban kultur idag är hip-hopkulturen som sedan den uppstod också har en stark

koppling till erfarenheter av migration och av en position som etnisk minoritet i ett samhälle. Flera av hip-hopens kulturella element, som t ex graffitti, rap, och dj-ing räknas idag till världens största deltagarkulturer. Hip-hopkulturen också en möjlighet att bearbeta dessa erfarenheter kollektivt, organisera sig, sätta igång gemensamma lärandeprocesser och i förlängningen bli mer delaktig i sitt i sitt närområde och därmed mer aktiva medborgare.

Med det sagt vill jag också vara tydlig med att hip-hopen aldrig får användas som alibi för att sprida olika former av hat.

I Sverige är hip-hop vidare en del av det moderna, immateriella kulturarvet som MKC har i sitt uppdrag att arbeta med. Botkyrka omnämns ofta som den svenska hip-hopens

födelseort. Skivbolaget Redline Recordings, med legendariska rapgruppen Latin Kings som nu är invald i the Swedish Music Hall of Fame bredvid storheter som ABBA, kommer från kommunen. Detta är någonting som Botkyrka kommuns ledning har lyft som en extraordinär insats. När MKC

producerar utställningar och programpunkter, bygger det alltid på någon form av lokalt intresse och/eller ett behov som identifieras genom dialog med medborgare i olika åldrar, kön och bakgrunder. Därför faller det sig naturligt att producera en utställning om Redline Records, deras tjugoåriga musikarv, och deras betydelse för den svenska musikscenen samt starka lokala förankring i Botkyrka.

(7)

Jag har nu svarat på frågor som berört hip-hopens självklara plats i MKC:s verksamhet, men vill också påminna om att det i själva verket bara utgör en liten del av de frågor och teman som centret arbetar med. Parallellt upplåter MKC samma lokaler till nattvandrande kvinnor, målarcirklar, poesiverkstad och mycket annan verksamhet som är både generationsöverskridande och skapar möten mellan olika typer av kulturformer och konstyttringar. Det är synd att Moderaterna återigen valt att fokusera på en, i sammanhanget, liten del av det publika arbetet på MKC.

5: Hur kan man rättfärdiga att centret beskriver tre yrkeskriminella (avbildade i Fittja C på verket

’rest in Peace’) som ’förebilder’ och de är bra på andra saker, ’som att köra motorcykel’ ? Människan har ett värde som måste respekteras även om handlingar kopplade till kriminalitet avslutar livet tidigt för de inblandade. Dock kommer jag aldrig att acceptera att vi glorifierar våld och kriminalitet. Diskussionen kring målningen Rest i Peace har varit levande i området. I debatten som förts offentligt har det dock funnits en klar demonisering av verket och de avbildade ungdomarna som bör ses med en moralisk tolkning. Jag menar att verket även ger en signal om att en brottslig bana kan sluta med en tidig död.

MKC medverkade till en dialog mellan ungdomar som beställt verket och Botkyrkabyggen på vars vägg ungdomarna utan tillstånd inledningsvis placerade det. Målningen sattes först upp utan tillstånd och fick sedan sitta uppe ett tag innan den togs ned och förvarades hos MKC i väntan på en placering som kunde bli mer långvarig. Denna placering kom att bli det nya utomhuskonstgalleriet

”Konstkuben” i Fittja, ägd av bostadsbolaget Botkyrkabyggen. Målningen sattes upp i juni 2016 och ska tas ned månadsskiftet april/maj 2017. Syftet med Konstkubens verksamhet är att visa verk som har med Fittjas samtid och historia att göra. På en annan av konstkubens sidor sitter verket ”Fittja vårt hem” målat av ungdomar i Fittja i samverkan med konstnären Saadia Hussain. Målningen kom till av sorg och behovet att sörja. Ytterst handlar det om att lyssna in en medborgargrupps önskan att skapa en tillfällig minnesplats för sorg. Migrationsvillkoren innebar att två av tre begravdes

omgående utanför landets gränser. En situation som lämnade kvar ett behov i området bland många unga att hitta ett sätt att lokalt sörja och påminnelse om att en kriminell bana kan sluta i en allt för tidig död.

MKC:s arbete med målningen och dialogen finns också beskrivet på centrets hemsida.

6: På vilket sätt kan centret, som har majoriteten av sitt stöd från kommunala skattemedel (fast bidrag, projekt, kostnader kring husen, ständiga äskande för ex. sommarverksamhet,

flyktingmottagande), sägas vara en del av den kommunala kärnuppgiften?

Andelen stöd till stiftelsen från kommunala skattemedel under 2016 utgjorde 48% av de totala intäkterna, inkl hyra. Det kommunala stödet uppgick alltså inte till majoriteten av MKCs

verksamhetsmedel vilket felaktigt påstås i interpellationen. MKC har under senare år ansökt om extra medel för att pröva utökat öppethållande under sommaren (2015), medel för att stärka insatser för flyktingar ur statens ändringsbudget (2016) samt för att under innevarande år uppmärksamma MKCs trettioårsjubileum (2017). Hittills har två av dessa äskanden bifallits och verksamheten på MKC har kunnat komplettera kommunala insatser med sommaraktiviteter för barn och unga,

tillgängliggörande av utställningen för både lokala och turistande besökare samt utvidgad och uppsökande kulturpedagogisk verksamhet för nyanlända unga.

(8)

MKC utgör en del av den kommunala kärnuppgiften genom att tillhandahålla ett kunskapsstöd inom centrets kompetensområde som främst utgörs av migrationsrelaterade samhällsfrågor. Tack vare att kommunen instiftat MKC har kunskapsstödet kunnat vara till nytta för både kommunen,

Stockholmsregionen och resten av landet i trettio års tid. I avtalet står att MKC också ska

marknadsföra Botkyrka som plats, vilket det gör genom att betona forskning, kunskap och lärande genom en bred verksamhet från en lokal utkikspunkt.

Mot bakgrund av stadgarna ska MKC enligt avtal utgöra en strategisk resurs för kommunens nämnder/förvaltningar och helägda bolag och inom sitt kompetensområde kunna erbjuda medverkan i olika utvecklingsinsatser inom kommunkoncernen. Utifrån dessa åtagande bidrar mångkulturellt centrum med kvalitetssäkring och utveckling i genomförandet av det som kan anses vara den kommunala kärnuppgiften – vård, skola och omsorg.

7: Då utvärderingen av den interkulturella strategin visade att få förvaltningar arbetar med den, eller ens förstår den, har du någon realistisk, floskelbefriad plan för hur medborgarna i

förlängningen ska kunna ta den till sig den?

Att arbeta med interkulturalitet är att arbeta med mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Ett sånt arbete kan aldrig vara en floskel!

Det interkulturella arbetssättet i Botkyrka ska genomsyra alla kommunens verksamheter. Genom att arbeta interkulturellt ska alla de som bor i Botkyrka uppleva att den negativa segregation som ofta finns i samhället kan minska och på sikt förhoppningsvis även försvinna helt. Det kommer att påverka människor vardag på ett positivt sätt. Hit har vi ännu inte nått. Det kommer krävas ett fortsatt arbete från hela den kommunal organisationer för att det interkulturella arbets- och tankesättet ska kunna komma Botkyrkaborna till gagn.

Ett steg i att förtydliga vårt interkulturella arbete och ansvar är att det nu föreslås bli en del av strategin för ett jämlikt Botkyrka. Genom att koppla det interkulturella arbetet med det övriga jämlikhetsarbetet hoppas jag att det ska bli tydligare för till exempel medarbetare i kommunen hur allt hänger samman och därmed enklare att implementera i sitt dagliga arbetssätt. När alla

kommunens medarbetare på ett tydligare sätt ser hur de i sitt arbete kan arbeta interkulturellt kommer det på sikt även komma Botkyrkaborna till del.

8: Då få i Sverige förefaller vara mottagliga för interkulturaliteten på det sätt som den styrande majoriteten definierar den, så är det, enligt ordförande, inte dags för centret att framhålla svenskheten, svenskan och en ökad grad av anpassning som vägen framåt?

Det som beskrivs som ett interkulturellt perspektiv i kommunen är i grunden förankrat i att den mångfald som präglar kommunen och är en resurs och utgångspunkten för dess verksamheter.

Vidare utgår ett interkulturellt perspektiv från behovet att verka för social jämlikhet, inom ramarna för rättsstaten och de olika konventionerna om Mänskliga Rättigheter som Sverige skrivit under på.

Perspektivet säger också att det är viktigt att arbeta mot etnisk diskriminering i samhället.

I interpellationen presenteras interkulturaliteten som något som står i kontrat till ”svenskheten, svenskan och en ökad grad av anpassning”. Detta håller jag inte med om. För mig handlar interkulturalitet att vi oavsett bakgrund ska kunna leva tillsammans och lära av varandra.

Interkulturalitet handlar lika mycket om ”svenskhet” som någon annan bakgrund, att skapa ett

(9)

hållbart samhälle där många perspektiv får plats. Här får varje individ chans att skapa sin egen identitet istället för att bli placerad in i en förbestämd mall.

Här har MKC en uppgift att stödja den nödvändiga kunskapsspridning som möjliggör detta.

9: ”Är du redo att verka för följande tre saker;

a) avskaffandet av identitetspolitikens terminologi från MKC.

För mig är det lite underligt att i den tidigare frågan vilja att MKC ska framhålla ” svenskheten och svenskan” för att i nästa fråga kräva ett avskaffande av ”identitetspolitikens terminologi”. MKC kommer att fortsätta att arbeta med kunskapsproduktion om migrationsrelaterade fenomen för att underlättad ett mer hållbart interkulturellt samhälle.

b) Renodlandet av verksamheten så att den exkluderar samarbeten med våldsglorifierande aktörer.

För mig som ordförande för MKC kommer det aldrig att vara accepterat att MKC sammarbetare med våldsglorifierade aktörer. MKC kommer alltså inte arbeta med våldsglorifiering men vi får inte blanda ihop det med att ta en svår debatt. Det ingår i MKC:s uppdrag, både som kunskapsorganisation och som mötesplats, att arbeta med olika typer av aktörer och att möjliggöra dialoger, även de svåra.

c) Ompröva/omarbeta det interkulturella förhållningssättet

Det interkulturella arbetet är en viktig del av både MKC och Botkyrka kommun. Att arbeta

interkulturellt är att arbeta för de mänskliga rättigheterna och mot etnisk diskriminering. Det arbetet anser jag, som jag även varit inne på under tidigare frågor att både MKC och kommunen ska fortsätta med och utveckla vidare.

(10)

Kommunfullmäktige Interpellation

Till Fredrik Olsson, tekniska nämndens ordförande

Angående miljömässighet och energieffektivitet i kommunens fastigheter

Att vara en miljövänlig kommun är så mycket mer än fina projekt som ger

majoritetens politiker bra media. Vår organisation måste också vara bättre på de små sakerna.

Även om elen kommunen köper in är grön så innebär en stor elförbrukning som minst ökade kostnader för kommunen. Mycket kan göras för att minska el-

förbrukningen inom kommunens verksamheter. Bland annat ersätta vanliga lampor med LED-lampor och byta ut vanliga strömbrytare mot rörelsevakter.

Det ska vara lätt att källsortera och därför måste det finnas bättre system och rutiner för återvinning. Vi vill ha ett hållbart samhälle och då måste vi minimera, återanvända och återvinna soporna vi slänger. SRV har, tillsammans med nästan alla andra av länets kommuner, startat en kampanj för att öka andelen av matavfallet som sorteras. Därför vore det ju rimligt att kommunen följde med gott exempel och också sorterade sitt matavfall.

Därmed frågar jag:

1. Hur stor andel av kommunens inköpta lampor är av LED-typ?

2. Finns det någon övergripande plan att byta ut strömbrytare på t.ex. toaletter mot rörelsevakter?

3. Hur stor andel av kommunens verksamheter sorterar sitt matavfall?

4. Om det finns delar av kommunens verksamhet som inte sorterar sitt matavfall, finns det då någon plan för att börja med detta?

Robert Steffens (C)

(11)

INTERPELLATION Kommunfullmäktige

2017-06-20 Till kultur- och fritidsnämndens ordförande, Robert Aslan (S).

Om uthyrningar av kommunala lokaler till AKP:s valkampanjer i Europa I mitten av mars kom din förvaltning i fokus när företrädare för densamma försvarade att Erdogans islamistiska och nationalistiska parti AKP hade tillåtits bedriva valkampanj i Fittja (i kommunala lokaler). Arrangör var Konyaspor, en förening som erhåller stöd från din nämnd.

I styrelsen för Konyaspor sitter dessutom flera miljöpartistiska politiker med uppdrag i kommunen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och fritidsnämndens ordförande:

1. Anser du att AKP:s politik gentemot etniska minoriteter som exempelvis kurder och assyrier/syrianer samt politiskt oliktänkande är något som är förenligt med

kommunens värdegrund?

2. Bör verkligen Konyaspor (som ju är en fotbollsklubb?) erhålla föreningsbidrag för sin idrottsverksamhet i ljuset av att man bjuder in företrädare för AKP att agitera och valtala i Sverige?

3. Eller är det kopplingarna till Miljöpartiet i Botkyrka som gör att Konyaspor bör få någon form av särbehandling?

4. Ser du några problem med om någon förening i kommunen skulle välja att bjuda in exempelvis en hatpredikant eller en nazist till kommunala lokaler?

5. Upplever du att det finns en oro mellan de turkiska och kurdiska föreningarna i Fittja (med sprängdåd och skottdåd i färskt minne)?

6. Om ja, på vilket sätt kommer valmöten med företrädare för AKP i kommunala lokaler bidra till en avspänning och förbrödring?

Jimmy Baker (M)

Sid 1 (1)

(12)

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2]

Kommunstyrelsen

2017-09-04 Dnr KS/2015:296

§ 147

Strukturplan Storvreten - antagande (KS/2015:296)

Beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige antar strukturplanen för Storvreten.

2. Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att åter- komma till kommunstyrelsen med ett förslag på principiell inriktning för markanvisningar och utbyggnad av området närmast Storvretens centrum samt området mellan Harbrovägen och Bryggarvägen. Uppdraget ska vara återrapporterat senast 2017-12-31.

3. Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden förbereda utveckling av

Storvretsparken och en bättre entré till Lida. Det ska återredovisas som ett underlag till kommunens investeringsplanering. Uppdragets ska vara åter- rapporterat 2018-02-28 inför analysdagar och beslut om förutsättningar för Mål och budget.

4. Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden i uppdrag att bygga ett vård- och omsorgsboende vid Odlingsvägen i enlighet med strukturplanens för- slag, samt att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan.

Kommunstyrelsen beslutar för egen del:

5. Kommunstyrelsen betraktar uppdragen att ta fram ett förslag på strukturplan samt att genomföra en medborgardialog som fullföljda (2015-06-08 § 139 och 2016-03-07 § 59).

Sammanfattning

Kommunstyrelsen gav 2015-06-08 (§ 139) kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en strukturplan för Storvreten i Tumba. Arbetet har be-

(13)

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2]

Kommunstyrelsen

2017-09-04 Dnr KS/2015:296

drivits i nära samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen och AB Bot- kyrkabyggen.

Förslaget på strukturplan visar hur Storvreten kan utvecklas stegvis med bo- städer, verksamheter och service och förstärkta stråk och mötesplatser. In- riktningen är att uppföra omkring 2500 bostäder fram till år 2040. Bostäder- na ska komplettera befintlig bebyggelse, beträffande hustyper, formspråk, upplåtelseform och bostadsyta.

Inriktningen är också att Storvretsparken ska bli ett ännu starkare nav för aktivitet, rekreation och möten än vad det är idag samt att omvandla Storvre- tens centrum till en mer trivsam mötesplats med viss närservice.

Förslaget innebär att Storvretsvägens vägbredd minskas och hastigheten sänks. Strukturplanen reserverar plats för nya förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och gruppboenden.

Strukturplanen ger riktlinjer för samhällsbyggnadsnämndens efterföljande planering i stadsdelen.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2017- 06-02.

Yrkande

Ebba Östlin (S) lämnar ett tilläggsyrkande, bilaga.

Propositionsordning

Ordföranden ställer reviderat ordförandeförslag under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med reviderat ordförandeförslag.

Särskilt yttrande

Östen Granberg (SD) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga.

_____

Expedieras till:

Kommunfullmäktige

(14)

Tilläggsyrkande

Ärende 147 Strukturplan Storvreten - Antagande

Ordförandeförslaget kompletteras med följande att-sats:

1. Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden i uppdrag att bygga ett vård- och omsorgsboende vid Odlingsvägen i enlighet med strukturplanens förslag, samt att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan.

Ebba Östlin (S)

(15)

Särskilt yttrande

Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige 2017‐09‐04

Ärende 147 Strukturplan Storvreten‐antagande (KS/2015:296)

Vi anser att det mesta i strukturplanen är bra men vi hade hellre sett ett lägre antal bostäder gällande utbyggnadstakten av området. Sverigedemokraterna har tidigare sagt att vi vill ha en lägre utbyggnadstakt av bostäder i Botkyrka än den som godtagits av övriga fullmäktige.

Vi Sverigedemokrater ser positivt på renovering av området samt planerna för

Storvretsparken. Vi är mycket nöjda över kommunens beslut att renovera Storvretsbadet.

Sverigedemokraterna har tidigare poängterat att kommunen bör undvika att bygga i Storvretens vackra grönområden samt att vi gärna ser att man behåller gångstråket från Tumba upp till Storvreten i sin nuvarande form.

För Sverigedemokraterna Botkyrka

Östen Granberg

(16)

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2]

Klimat- och planeringsberedning

2017-06-21 Dnr KS/2015:296

§ 18

Strukturplan Storvreten

Beslut

Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen:

Storvretsparken och en bättre entré till Lida. Det ska återredovisas som ett underlag till kommunens investeringsplanering. Uppdragets ska vara åter- rapporterat sista februari 2018 inför analysdagar och beslut om förutsätt- ningar för Mål och budget.

Sammanfattning

Kommunstyrelsen gav 2015-06-08 (§ 139) kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en strukturplan för Storvreten i Tumba. Arbetet har be- drivits i nära samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen och Botkyrka- byggen.

(17)

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2]

Klimat- och planeringsberedning

2017-06-21 Dnr KS/2015:296

Förslaget på strukturplan visar hur Storvreten kan utvecklas stegvis med bo- städer, verksamheter och service och förstärkta stråk och mötesplatser. In- riktningen är att uppföra omkring 2500 bostäder fram till år 2040. Bostäder- na ska komplettera befintlig bebyggelse, beträffande hustyper, formspråk, upplåtelseform och bostadsyta.

Inriktningen är också att Storvretsparken ska bli ett ännu starkare nav för aktivitet, rekreation och möten än vad det är idag samt att omvandla Storvre- tens centrum till en mer trivsam mötesplats med viss närservice.

Förslaget innebär att Storvretsvägens vägbredd minskas och hastigheten sänks. Strukturplanen reserverar plats för nya förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och gruppboenden.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2017- 06-02.

(18)

TJÄNSTESKRIVELSE 1[5]

Kommunledningsförvaltningen

Samhällsutvecklingsavdelningen 2017-06-02 Dnr KS/2015:296

Kommunledningsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 610 00 Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post selin.kayhan@botkyrka.se

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

Referens Mottagare

Arram Eckerbom Kommunstyrelsen

Kommunfullmäktige

Strukturplan Storvreten

Förslag till beslut

Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen:

Storvretsparken och en bättre entré till Lida. Det ska återredovisas som ett underlag till kommunens investeringsplanering. Uppdragets ska vara åter- rapporterat sista februari 2018 inför analysdagar och beslut om förutsätt- ningar för Mål och budget.

Sammanfattning

Kommunstyrelsen gav 2015-06-08 (§ 139) kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en strukturplan för Storvreten i Tumba. Arbetet har be- drivits i nära samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen och Botkyrka- byggen.

Förslaget på strukturplan visar hur Storvreten kan utvecklas stegvis med bo- städer, verksamheter och service och förstärkta stråk och mötesplatser. In-

(19)

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5]

2017-06-02 Dnr KS/2015:296

riktningen är att uppföra omkring 2500 bostäder fram till år 2040. Bostäder- na ska komplettera befintlig bebyggelse, beträffande hustyper, formspråk, upplåtelseform och bostadsyta. Inriktningen är också att Storvretsparken ska bli ett ännu starkare nav för aktivitet, rekreation och möten än vad det är idag samt att omvandla Storvretens centrum till en mer trivsam mötesplats med viss närservice. Förslaget innebär att Storvretsvägens vägbredd minskas och hastigheten sänks. Strukturplanen reserverar plats för nya förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och gruppboenden.

Bakgrund

Kommunstyrelsen gav 2015-06-08 (§139) kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en strukturplan för Storvreten i Tumba. I samband med beslutet gav kommunstyrelsen sin inriktning för uppdraget utifrån kommunens översiktplan.

Kommunstyrelsen gav 2016-03-07 (§59) kommunledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en medborgardialog i Storvreten.

Medborgardialogen genomfördes 2016 och därefter har kommunlednings- förvaltningen i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen och Botkyr- kabyggen upprättat ett förslag på en strukturplan. Arbetet har även involve- rat samtliga andra förvaltningar i syfte att reservera mark för deras verk- samheters framtida behov.

Medborgardialogen

Medborgardialogen genomfördes under våren och sommaren 2016. Med- borgardialogen kartlade de boendes syn på styrkor, svagheter och behov samt frågan ”var, när och hur bör en förtätning av områden ske?”. Samman- taget deltog 126 boende i dialogen, hälften kvinnor och hälften män. Dialo- gen drevs dels genom en öppen bemannad lokal i stadsdelen, dels i dialog med fokusgrupper:

- Ungdomsfullmäktige

- Botkyrkabyggens anställda i området - Hyresgäster hos Botkyrkabyggen - Två grupper med unga vuxna - Den lokala hyresgästföreningen - Småbarnsföräldrar på öppna förskolan - Barn i åldern 10-12 år

- Flera blandade öppna möten, bland annat dialogforum

(20)

2017-06-02 Dnr KS/2015:296

För flesta de deltagarna i dialogen utgör naturen och Storvretsparken de största styrkorna i Storvreten. De flesta grupper är positiva till bebyggelse längs Storvretsvägen och anser att det är där förtätningen borde börja. En samman- ställning och en sammanfattning av medborgardialogen finns i KS

2015:296.

Förslagets innehåll

Strukturplanen är indelad efter följande övergripande teman: Mötesplatser, Rörelser och stråk, Bostäder och Verksamheter och service. Dessa punkter behandlas var och en i separata kapitel i strukturplanen.

Mötesplatser

Inriktningen är att Storvretens centrum utvecklas genom nybyggnation. Ett nytt litet centrum kan rymma lämplig närservice och verksamheter samt ett torg. Fokus ligger på att utveckla centrum som mötesplats med lokal identitet snarare än att konkurera kommersiellt med närliggande Tumba centrum och Tumba köpcenter.

Storvretsparken ska bli ett ännu starkare nav för aktivitet, rekreation och möten än vad det är idag. Entrén till Lida friluftsområde i söder kan förstär- kas och en plats för ett eventuellt nytt badhus finns reserverat.

Rörelser och stråk

Inriktningen är att bevara och vidareutveckla befintlig infrastruktur. Plan- skilda passager och gångtunnlar kompletteras i möjlig mån med övergångs- ställen och trottoarer. Framkomligheten för fotgängare och cyklister premie- ras, varför stråk genom ny bebyggelse pekas ut.

Storvretsvägens vägbredd minskas och hastigheten sänks, för att göra vägen trevligare att vistas på för alla. Inriktningen är också att sammanlänkande grönstråk inom och genom området ska bli tryggare och mer attraktiva, genom miljöförbättrande åtgärder som ny belysning, parksoffor och kontinuer- lig slyröjning. Kopplingarna till Skäcklinge, Tumba centrum och Dalvägen förstärks genom liknande åtgärder.

Bostäder

Inriktningen är att ge plats för omkring 2500 bostäder fram till år 2040. Det motsvarar en fördubbling av antalet bostäder i området. Bostäderna ska komplettera befintlig bebyggelse, beträffande hustyper, formspråk, upplåtel- seform och bostadsyta.

(21)

2017-06-02 Dnr KS/2015:296

En stor del av bebyggelsen koncentreras längs Storvretsvägen, med en högre täthet och större variation mellan husen. På en del ställen föreslås att ny bebyggelse läggs på platser som idag är parkering. Det innebär inte att boende kommer att förlora sina p-platser. Varje sådan detaljplan kommer att behöva lösa parkeringsfrågan med kombinationer av underjordsparkering, parke- ringshus, kantstensparkering och effektivare markparkering.

Verksamheter och service

Strukturplanen reserverar plats för nya förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och gruppboenden. Bostäder och kommunala verksamheter ska i den mån det är möjligt förläggas inom samma fastighet. Närservice i liten skala koncentreras i Storvreten centrum.

Utvärdering av kommunstyrelsens inriktning

I samband med beslutet 2015-06-08 (§139) gav kommunstyrelsen sin inriktning för strukturplanen med utgångspunkt från kommunens översiktplan.

Kommunledningsförvaltningen har gjort en enkel utvärdering av förslaget med utgångspunkt från kommunstyrelsens inriktning. Vår bedömning är att kommunstyrelsens inriktning är fullföljd. Utvärderingen finns i diariet ks 2015:296.

Uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden

Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige i samband med antagande av strukturplanen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med ett förslag på principiell inriktning för markanvisningar och utbyggnad av området närmast Storvretens centrum samt området mellan Harbrovägen och Bryggarvägen. Ett sådant för- slag bör innehålla beskrivning av valda markanvisningsmetoder, utbyggnadstakt, upplåtelseformer och andra relevanta aspekter ur strukturplanen och program för bostadsförsörjning.

Vi föreslår också att samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att tillsammans med i första hand kultur- och fritidsnämnden att förbereda utveckling av Storvretsparken tillsammans med en bättre entré till Lida. Ett sådant för- slag bör bli ett underlag till kommunens investeringsplanering.

I övrigt är löpande upprustning och reinvesteringar av parker, gröna ytor, vägar och gångstråk en viktig del av strukturplanens genomförande. Kom- munledningsförvaltningen ser inget behov av särskilda uppdrag kring dessa delar.

(22)

2017-06-02 Dnr KS/2015:296

Mattias Jansson Sara Wrethed

Kommundirektör Avdelningschef

samhällsutveckl- ing

Bilaga

1. Förslag: Strukturplan Storvreten _________

Expedieras till

Samhällsbyggnadsnämnden

Paola Masdeu Vaerlien, områdesutvecklare Tumba-Grödinge

(23)

strukturp lan

storvreten

(24)

Strukturplanen för Storvreten är ett strategiskt dokument som visar vägen mot en långsiktig utveckling av Storvreten i Tumba.

Strukturplanen ska i första hand:

• ge en bild av hur Storvreten kan utvecklas

• fungera som planeringsunderlag och styrning för kommande detaljplanering i Storvreten

• ge riktlinjer för kommunala och privata aktörers framtida investeringar som påverkar den fysiska miljön

Storveten byggdes i början av sjuttiotalet. Snart femtio år senare finns här ett etablerat område med stora kvaliteter.

Nu är det dags att ta stegen vidare och ta vara på de värden och den potential som finns i här. Strukturplanen visar vägen till Storvretens framtid!

Förord Inledning

Värden och utmaningar Arbetsprocessen Strukturplanen - Markanvändning - Mötesplatser - Rörelser och stråk - Bostäder

- Verksamheter och service - Strukturplanens framväxt

s. 2 s. 3 s. 4 s. 5 - 6

s. 7 - 8 s. 9 - 10 s. 11 - 12 s. 13 - 14 s. 15 - 16 s. 17

2

FÖRORD

1 INNEHÅLL

innehåll förord

(25)

Att minska avståndet till Tumba och Lida friluftsområde

Storvreten ligger på promenadavstånd från centrala Tumba, med väl utbyggd service och kollektivtrafikförbindelser. Ändå upplever många avståndet som långt på grund av höjdskill- naden och Storvretsvägens långa stigning upp mot berget. En förtätning av Storvretens norra delar kan, tillsammans med en utveckling av parkstråket mellan Tumba och Storvreten, främja upplevelsen av närhet.

Det populära friluftsområdet Lida ligger strax söder om Stor- vreten. Ändå är det från Tullinge de flesta tar sig när de ska dit.

Stärkta promenadstråk mellan Tumba och Lida kan göra friluft- sområdet tillgängligare för boende och besökare i Storvreten.

Storvretsparken och storgårdarna – offentliga rum att värna om

Storvretsparken kallas för Storvretens hjärta. Parken ligger centralt och är det viktigaste offentliga rummet i området idag.

Tillsammans med intilliggande skola, idrottshall och simhall har parken stor möjlighet att bli ett ännu starkare nav för aktivitet, rekreation och möten.

De rymliga bostadsgårdarna är också betydelsefulla mötes- platser. Till varje flerbostadshus hör en väl tilltagen gård med både lekplats för barn och rekreaktionsplatser för vuxna. Vi vill undanta dem från förtätning på grund av deras sociala värde.

Den bostadsnära skogen

Ingenstans i Storvreten är det långt till naturen. Dels gränsar stadsdelen i söder till stora naturområden som sträcker sig till Lida och bortom, dels har åtskilliga skogsområden lämnats orörda inuti bostadsområdena. Byggnaderna i Storvreten har placerats med hänsyn till naturen och topografin.

Storvretenborna tycker mycket om den bostadsnära skogen. Det framkommer i dialogresultaten från 2016, där “naturnärhet”

och “insynsfrihet” lyftes fram som viktiga kvaliteter som inte fick gå förlorade när vi förtätar stadsdelen.

Vi vill kunna förtäta Storvreten “inifrån och ut” och låter därför lämpliga skogspartier i de centrala delarna bebyggas. Området innehåller så mycket bostadsnära skog att det går att förtäta med ett stort antal nya bostäder samtidigt som vi bevarar en stor del av skogen inom bostadsområdena.

Den vita staden

Storvreten ligger högt ovanpå en bergskam som tidigare helt bestod av skog. I mitten av 1960-talet började man bygga moderna bostäder på bekvämt avstånd för arbetare och tjänste- män på Alfa-Lavals nya fabrik i Tumba. De flesta av bostäderna byggdes i ljust putsade flerfamiljshus om 6–8 våningar, vilket ledde till att Storvreten kom att kallas ”den vita staden”.

Genom att sprida husen i grupper, väl anpassade till bergets topografi, blev lägenheterna ljusa och grönskan mellan husen kunde behållas.

I dalgången mellan västra och östra Storvreten anlades Stor- vretsparken, där ett badhus förlades i början av 1970-talet.

Då hade skolan redan byggts, liksom flera daghem runt om i området. Ett mindre centrum med mataffär anlades intill Storvretsvägen. Under 1970-talet byggdes ett antal låghus och småhus i Storvretens yttre delar för att komplettera den mer storskaliga bebyggelsen. Antalet bostäder var då knappt 2 500.

Barn av sin tid

När Storvreten planerades var tron på bilens förmåga att frigöra människan mycket stark. Därför planerades området så att bilar smidigt skulle kunna nå fram längs en huvudväg, för att via lokalgator ledas in i bostadskvarteren. Genom ett hierarkiskt gatunät, som separerade gångtrafikanter från bilar, ville man minska risken för de trafikolyckor som blivit allt vanligare i takt med att fler skaffade bil.

Sveriges goda ekonomi under efterkrigstiden innebar, tillsammans med tilltagande bostadsbrist, att städer byggdes ut i en mycket snabb takt. Från att det första spadtaget sattes i backen dröjde det inte många år innan Storvreten som vi känner det idag i princip stod färdigt, och sedan dess har bara ett fåtal nya bostäder tillkommit.

Stadsdelen växer

Idag har vi återigen en omfattande bostadsbrist. Efterkrigs- tidens nya stadslandskap byggdes ofta på orörd mark, och det är ofta just de områdena som idag ger de bästa möjligheterna för våra städer att växa. I Storvreten finns en väl utbyggd infrastruktur, samtidigt som de stora avstånden mellan husen gör det möjligt att bygga nytt bland befintliga hus.

År 2015 beslutade kommunstyrelsen i Botkyrka att ta fram en strukturplan för Storvreten. Syftet med strukturplanen är att peka ut lämpliga platser för en förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen med omkring 2 000–2 500 bostäder fram till år 2040. Strukturplanen ska även visa hur området kan

utvecklas, med en balanserad blandning av bostäder, verksamheter och service, och en vidareutvecklad närmiljö. Att förstärka kopplingarna till Tumba centrum, Dalvägen och den närligg- ande storstadsnaturen är också en del av uppdraget.

Storvreten är ett barn av 1960-talets planering och arkitektur, vilket har resulterat i både positiva värden och utmaningar i miljön. När vi nu förtätar bebyggelsen vill vi både respektera kvaliteterna och hitta lösningar på utmaningarna.

Centrala Tumba

Lida friluftsområde

Bostadsgårdar och park där exploatering undviks.

Storvretens läge i kommunen.

Storvretens läge i Tumba.

3 INLEDNING VÄRDEN OCH UTMANINGAR 4

inledning värden

och utman ingar

(26)

Medborgardialoger

Vi ville ha synpunkter från Storvretenborna inför arbetet med strukturplanen. Därför bjöd Botkyrka kommun och Botkyrka- byggen in boende i Storvreten till medborgardialoger under 2016. Ett tiotal fokusgrupper gav oss synpunkter på följande huvudfrågor:

• Hur kan offentliga miljöer och platser bli bättre?

• Vilket utbud av service behövs?

• Var kan fysiska förändringar ske i Storvreten?

• Vilken typ av nya bostäder behövs?

• När ska förändringarna ske?

En lärdom från mötena var att många Storvretenbor tycker mycket om det naturnära läget och Storvretsparken. En ofta återkommande synpunkt i diskussionerna var att man ville freda parken från nybyggnation. Därför har vi utgått från det under arbetet med strukturplanen.

Många ansåg att Storvretsvägen med centrumbebyggelsen behöver rustas upp och att den kommersiella servicen behöver utvecklas. Det är också längs Storvretsvägen som de flesta anser att stadsutvecklingen bör börja. Läs mer om vilka synpunkter som kom fram i medborgardialogen i Utveckling av Storvreten - medborgardialog i sammanfattning.

2016-01-07

SKALA 1:2500 (A1) N

5 ARBETSPROCESSEN ARBETSPROCESSEN 6

Stadsdelsanalys

I inledningen av arbetet med strukturplanen upprättades en övergripande stadsdelsanalys av Storvreten. Slutsatsen var att det är viktigt att arbeta med att koppla samman de olika delarna av Storvreten, och upplösa barriärer. En förtätning kan koppla ihop de olika typerna av byggnader och fylla ut de nu tomma gräsytorna som finns på många platser i Storvreten. Analysen visade också på outvecklade platser och upptrampade stigar, som kan ses över och utvecklas.

Illustrationer

För att bedöma vad en förtätning med cirka 2 500 bostäder skulle innebära för Storvreten gav kommunen och Botkyrka- byggen arkitektkontoren Total Arkitekter och AQ Arkitekter i uppdrag att ta fram skissförslag som illustrerar en tänkt förtät- ning. Se illustrationer till höger.

Handelsutredning

För att se vilka förutsättningar handeln har i ett utvecklat Stor- vreten fick analyskonsultföretaget WSP i uppdrag att ta fram en handelsutredning. Den visade bland annat det inte finns några större förutsättningar för en handelsutveckling i området, inte ens om antalet bostäder ökar med omkring 2 500. Det beror bland annat på att det redan finns handelsplatser i områdets direkta närhet (Tumba centrum och Tumba köpcentrum) och att nya handelsplatser kommer att byggas (Coop vid Tumba köpcentrum).

Bild: Total arkitekter

Bild: AQ arkitekter

Kartan visar de områden som dialogdeltagarna ansåg lämpliga för nybebyggelse.

arbetspro cessen

(27)

Harb rovä

gen

Storvret_sv äge_n

Sto^rvr etsvägen

o St

rvr

enägsvet

Passvägen

Däldvägen Hål_väg

en

Dalvägen

Odlingsvä^gen

Toppvägen

Barkvägen Vedstigen Branta backen

Blockvägen Grytstigen _Vilts

tige_n

Stocks^tig en Hygg

esvägen Svedjevä_gen Huddingevägen

Huddingevägen

Stupvägen

Kartförteckning, framtida markanvändning

Här visas vilka markområden Botkyrka kommun vill utveckla och för vilket ändamål. Ändringar föreslås för placering av viss befintlig bebyggelse för service och omsorg.

Område för ny bostadsbebyggelse Ungefärliga släpp genom ny bebyggelse Område för centrumbebyggelse

Område för service och omsorg Möjligt utvecklingsområde

Handelsområde

Befintlig bebyggelse Vägnät

Skog

Sammanhängande parkmark

7 MARKANVÄNDNING MARKANVÄNDNING 8

Har_brovägen

Harbr

ovägeⁿ

markanvän dning

strukturp lanen

(28)

Centrum som mötesplats

Små lokala centrum är viktiga mötesplatser. Storvreten centrum ska inte konkurrera med Tumba centrums utbud av affärer utan ska göra social nytta och användas av de boende i närområdet.

Dagens centrum ligger längs stadsdelens mest centrala stråk, Storvretsvägen. I samband med förtätningen är inriktningen att Storvreten centrum att byggas om på följande sätt:

• Genom att samla befintliga och framtida verksamheter på en begränsad yta runt ett torg vill vi göra det lätt att hitta och få överblick över området. Ett tätare centrum förstärker flöden till och från området.

• Torget ska placeras i ett soligt läge och utformas så att boende och besökare i Storvreten vill vistas där.

• Ett torg kommer att bidra till att göra Storvretsvägen mer levande. Den gamla centrumbyggnaden inklusive gångbron behöver rivas.

• Centrums dragningskraft förstärks genom att vi koncentrerar handel, restaurang, service, mötesplatser och övriga verksamheter där.

• Det är viktigare att utveckla centrum som en social mötesplats än att utveckla det kommersiella utbudet.

• Vi vill ge plats åt verksamheter som bidrar till ökad kontakt och fler möten mellan boende i närområdet. Till exempel kan

mötesplat ser

den ungdomsgård och de replokaler som finns i centrum idag inrymmas i ett nytt allaktivitetshus.

• Vi vill uppmuntra lokala aktörer som stärker Storvretens identitet. De kan ge centrum en lokal prägel och vitalitet och bidrar till nyföretagande och ökad sysselsättning i närområdet. Miljön runt centrum ska utformas utifrån sin specifika lokala identitet.

Storvretsparken - en plats för aktivitet, rekreation och möten

Både boende i Storvreten och tillresta besökare besöker ofta Storvretsparken. Parken används både för vardagsaktivitet och större evenemang. Många tycker att platsen är en grön oas i stadsdelen tack vare sina vidsträckta gräsmattor, gamla vackra

Storvretsparken idag och i framtiden

Storvretsparken Skogsridåer Fotbollsplan Grundskola Simhall

Idrottshall och tennisplan

Förskola Nya bostäder Utvecklingsområde för nya bostäder Port till Lida Promenadstråk

till Lida

Kartförteckning

1. Centrum med allaktivitetshus för ungdomar 2. Storvretsparken

3. Simhall 4. Storvretsskolan 5. Ängskyrkan 6-9. Lekplatser 10. Hundrastgård Bostadsgårdar Ny kvartersmark

IDAG FRAMTIDEN

träd och de bergsbeklädda skogsridåer som ramar in parken i öst och väst. Att parken är bilfri är en annan stor kvalitet att värna om.

I parken ligger en simhall och i anslutning ligger Storvrets- skolan, en idrottshall och två stora konstgräsplaner. Tillsam- mans med Storvretsparken är de viktiga offentliga rum. Dessa kommunala verksamheter ska tillsammans med Storvretsparken utvecklas till att bli ett ännu starkare nav för aktivitet,

rekreation och möten än vad det är idag.

Storvretsparken ingår i kommunens parkprogram över parker som behöver rustas upp och kommer att genomgå en upprustning under 2019–2020. Simhallen är i dåligt skick och behöver på sikt renoveras eller rivas och ersättas, men några beslut om detta är ännu inte tagna. Storvretsskolan är relativt nyrenoverad och räcker till för dagens behov, men i och med förtätningarna av stadsdelen kommer det i framtiden att behövas ytterligare en skolbyggnad med skolgård i stadsdelen.

Botkyrka kommuns översiktsplan slår fast att det ska finnas en grön entré från Storvreten till Lida. För att öppna upp parken mer mot Lida är inriktningen att simhallen rivs och ersätts av en byggnad i parkens västra del. En fördel med denna placering är att den bilväg som idag skär genom parken i västöstlig rikting istället kan omvandlas till parkmark. Vi tar även bort den fotbollsplan som ligger i parkens sydöstra hörn och bygger en ny konstgräsplan utanför strukturplanen. Den gamla fotboll- splanen blir parkmark, som även kan fungera som förlängd skolgård för den framtida nya skolan.

9 MÖTESPLATSER MÖTESPLATSER 10

1

10 2

6 7 8

9 3

4

5