Individ och samhälle
Examensarbete i historia och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Mellan den amerikanska drömmen och
verkligheten- en historiedidaktisk analys
av Bruce Springsteens album Wrecking
Ball
Between the American dream and reality- a didactic analysis of
Bruce Springsteen`s album Wrecking Ball
Emelie Arvola
Grundlärarexamen med inriktning Examinator: Cecilia Axelsson Historievetenskap och lärande 210hp 2016-01-14 Handledare: Mats Greiff
3
Abstract
Syftet med min uppsats var att studera huruvida det är möjligt att fördjupa ett historiemedvetande genom Bruce Springsteens låtar We take care of our own, Easy Money och Jack of all trades från albumet Wrecking Ball. Jag valde att göra en kvalitativ analys och studera innehållet i låtarna. Det gjorde jag på en sociohistorisk nivå och resonerar utifrån begrepp så som autenticitet. Processen var den att jag gjorde min analys av låtarna och fick fram ett tema som bestod av hur olika individer upplevde finanskrisen i USA. Därefter undersökte jag genom uttalanden av Bruce hur väl min tolkning stämde överens med det han ville förmedla. Den stämde väl överens. Nästa steg var att jag forskade mer i Bruces bakgrund samt det politiska klimatet i USA kring tiden för finanskrisen. Efter detta kunde jag konstatera att det Bruce förmedlade kom från en legitim plats och kunde anses autentiskt. Jag resonerade kring komplexiteten i begreppet historiemedvetande och kom fram till att man möjligen skulle kunna påstå att det finns viss potential att fördjupa ett historiemedvetande genom Bruce´s låtar. Att hävda något bestämt kan jag inte genom mitt arbete. Däremot bedömer jag, utifrån Adlers resonemang, möjligheten att utveckla historisk empati genom musiken som väldigt stor. Han menar att historisk empati handlar om att man genom inlevelse i aktörens situation kan utveckla en förståelse för dennes känslor, utifrån dennes villkor, och utifrån det uppleva ett ansvarstagande med handlingsberedskap. Vidare kom jag också fram till att musiken kan ha en möjlighet att fungera som något av en
”hjälpkrycka” åt historieämnet.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning………...6-7 2. Syfte och frågeställning ... 8 3. Teori
3.1 Historiemedvetande………9-11 4. Tidigare forskning
4.1 Musik och inlärning ... 12-14 4.2 Att analysera populärkultur ... 14-16 4.3 Andra om Bruce politiska engagemang... 16-17 5. Metod 5.1 Uppsatsen som helhet ... 18 5.2 Kvalitativ metod ... 19-20 5.3 Proceduren ... 20-21 5.4 Analysförfarandet ... 22-23 5.5 Undersökningens tillförlitlighet ... 23-24 5.6 Avgränsning ... 24 6. Resultat och analys 6.1 Innehållsanalys av låtarna 6.1.1 We take care of our own ... 25-27 6.1.2 Easy money ... 28 6.1.3 Jack of all trades ... 29-30 6.1.4 Sammanfattande innehållsanalys ... 31 6.1.5 Bruce uttalade intentioner och ståndpunkter ... 32-34 6.2 Bruce bakgrund ... 35-39 6.2.1 Bruce bakgrund och låtskriveriet ... 39 6.3 Det politiska klimatet i USA ... 40-41 6.3.1 Konstaterat tema och verkligheten ... 42 6.4 Avslutande analys ... 42-43 7. Diskussion ... 44-45 ... Källförteckning ... 46-48 Bilaga ... 49
6
1.Inledning
Låt mig citera Ulf Jederlund ”Utan musiken skulle jag dö!”. Att gå på en riktigt bra konsert är för mig en närmast spirituell upplevelse. Jag blir så otroligt närvarande och har så nära till mina känslor. Gemenskapen och allsången som ofta uppstår är för mig en närmast helande kraft. En form av sinnesfrid infinner sig.
Musiken har en viktig roll som identifikationsobjekt, skriver musikterapeuten Jederlund i sitt verk, 1 och det är nog något de flesta av oss kan hålla med om. Den kan förena människor på ett alldeles speciellt sätt. Onekligen är den viktig i våra liv. Den finns ju ständigt där. Den finns där när vi festar och när vi sörjer, den finns i fred och krig, den finns i arenorna och rummets ensamma lilla vrå. Musiken är så mångfacetterad att den passar in i alla sammanhang och i alla känslolägen. Något som självfallet beror på att skaparna inte lever i något vakuum, utan känner och upplever ting själva. Det finns låtar som berör de flesta ämnesområden, ändå används inte musik som ett verktyg för att utveckla förmågor och tillgodogöra sig kunskaper i skolan. I förskoleverksamheten förekommer det, mer sällan upp i de högre åldrarna. Där har musiken en plats på schemat, ytterst sällan i läroprocesserna. Jag har vid ett par tillfällen varit med om att lärare spelat upp en låt som de tyckt passat till ett tema, men de gångerna har musiken blivit en välbehövlig paus mellan allt tal, sällan så mycket mer. Troligtvis för att
musiken ej integrerats i undervisningen på ett naturligt sätt. Musikpedagogerna Ericsson och Lindgren skriver att musiken kan fungera som ”didaktiska lockbeten.” 2 Men musik och film är fortfarande lågt värderad populärkultur i skolans värld. De tillåts inte vara de fantastiska källor till kunskap och insikt de (ofta) har potential att vara. Magnus
Persson, författare till, Populärkulturen och skolan, beskriver det hela som någon form av maktkamp. Han skriver att skolan har förlorat sitt bildningsmonopol och att
populärkulturen blivit ett alternativt bildningsmedel som konkurrerar med skolan om tid, uppmärksamhet och intresse.3 Något stycke senare så skriver han ”Att
populärkulturen spelar en central och helt avgörande roll i de flesta ungas liv är alltså uppenbart. Lika uppenbart är att detta från skolhåll oftast betraktas som problematiskt.”4
Lärare ryter åt elever att skruva ner musiken eller att stänga av den, sällan verkar det
1 Jederlund Ulf, Musik och språk, Liber AB, 2011, s16
2 Ericsson Claes & Lindgren Monica, Perspektiv på populärmusik och skola, Studentlitteartur, 2011, s16 3 Persson Magnus, Populärkulturen och skolan, Studentlitteratur, 2000, s16
4
7
visas något intresse för vad eleverna egentligen lyssnar på. Ericsson och Lindgren skriver att det i ett pedagogiskt perspektiv är självklart att bygga på elevers musik. ”Detta skänker naturligtvis legitimitet åt ämnet, speciellt i en fas när elevinflytande ses som angeläget.”5
Många forskare ställer sig positiva till att använda musiken som verktyg för utveckling och lärande, att det inte sker i praktiken har flera orsaker. Min spontana tanke är att det nog kan ses som en tidskrävande och diffus metod. Jag hoppas på att kunna göra det hela mera konkret och att vidare inspirera till samtal kring musik och det som finns bakom texten. Min uppsats kommer behandla historiedidaktik och musik som politik. Mitt studieobjekt är Springsteen och tre av hans verk. Det jag framförallt vill undersöka är huruvida det är möjligt att fördjupa ett historiemedvetande genom hans musik. Utifrån detta, som ett exempel, vill jag i förlängningen försöka att utröna och få bekräftat beträffande lärande med hjälp av musik.
5
8
2. Syfte och frågeställningar
Jag vill studera på vilket sätt historia gestaltas i musik. Detta ska jag konkret göra genom att studera Springsteens historiebruk och därefter dra slutsatser om huruvida man kan fördjupa ett historiemedvetande genom hans verk. Bruce Springsteen är min
absoluta favoritmusiker och därför blev han mitt artistval. När det kommer till album valde jag Wrecking Ball som kom ut 2012. Detta för att det finns ett politiskt budskap och historiska referenser genom hela plattan. Ett bristande välfärdssystem, människor i kläm och historiens sätt att upprepa sig är genomgående. Albumet har i pressen kallats ”Springsteens argaste”6
, men ilskan tar sig olika uttryck precis som i verkliga livet. Budskapet bekläds mer eller mindre av musikarrangemanget, metaforer och poetiska formuleringar. Jag upplever att plattan har ett tema, men låtarna är ändå så pass olika och djupa att jag nödgades välja tre att fokusera på för att hålla mig inom tidsramen. Valet föll på We take care of our own, Easy money och Jack of all trades. Jag har för avsikt att göra en innehållsanalys av dem och efter jag redogjort för innehållet
undersöka huruvida man kan anse det vara ”autentiskt” eller ej. Det gör jag genom att sätta mig in Bruce uttalanden, samt bakgrund och fakta kring temat som skildras. Därefter hoppas jag kunna bekräfta eller dementera en autenticitet, i förlängning också svara på huruvida det är möjligt att fördjupa ett historiemedvetande genom Bruce musik.
Min intention är att exemplifiera hur musik kan vara en resurs för att tillgodogöra sig kunskaper i ämnet historia. Mitt mål är att visa på vilket underskattat verktyg musiken är och att inspirera till ämnesintegrerande arbeten med musik. Jag önskar påminna om att konstnärliga uttryck också kan användas som källor om man applicerar ett
källkritiskt tänkande.
Min frågeställning lyder som följer;
-Finns det förutsättningar för att fördjupa ett historiemedvetande genom Springsteens album Wrecking Ball?
6 http://www.expressen.se/noje/recensioner/musik/bruce-springsteen---wrecking-ball/ Hämtad:
9
3. Teori
Historiemedvetande är det viktigaste begreppet i min uppsats. Min innehållsanalys av texterna ska leda fram till reflektion kring ”autenticitet”, vilket i sin tur ska leda fram till reflektion kring historiemedvetande.
3.1 Historiemedvetande
”Historiemedvetande definieras som en symbiotisk relation mellan tolkningar av det förflutna, förståelse av den samtida situationen och perspektiv på framtiden.”7
Historieprofessor Karlsson menar att varje människa har ett historiemedvetande och att vi inte hade kunnat existera som individer utan det. I den egna identitetsbildningen vänder vi oss till historien. Historiemedvetande handlar om ”den mentala process genom vilken den samtida människan orienterar sig i tid, i ljuset av historiska erfarenheter och kunskaper, och i förväntning om en specifik framtida utveckling.”8
Frågan ”vad kan jag/vi lära av historien i nuet inför framtiden?” aktualiserar perspektiv som kontinuitet och förändring. Men också resonemang om alternativ till värdering av och ansvar för den valda vägen.9 Karlsson betonar dock att historien aldrig kan förstås enbart med hänvisningar till det förflutna. Vi iakttar och förhåller oss till historien från vår sentida plattform.10 Enligt historieprofessor Rűsen hänger historiemedvetande nära samman med vad man kallar en narrativ kompetens, den beskriver han som ”förmågan att artikulera de historier som behövs för att ge ens liv en meningsfull temporal riktning i tidens förändringar.” För att nå dit menar han att det krävs att den historiska
berättelsen drivs av tre principer, vilka kan översättas som konkretion, kontinuitet och kontext. Konkretion syftar på att historien bör ligga nära och beröra människors minne, egna upplevelser och erfarenheter av det förflutna. Berättande förutsätter intresserade lyssnare. Kontinuitet i berättelsen innebär en garanti för att då, nu och sedan behandlas i
7 http://www.ne.se.proxy.mah.se/historiemedvetande Hämtad: 2015-11-15 8 Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf, Historien är nu, Studentlitteartur, 2009, s49 9 Karlsson & Zander, 2009, s53
10
10
ett och samma sammanhang. Kontext står för att orientering i tid kräver att människor kan relatera till en större historia som överskrider gränserna för deras eget utmätta liv.11 Karlsson menar att ett historiemedvetande kan vara mer eller mindre kvalificerat.
”Innehållet och graden av reflexion skiftar från individ till individ och från grupp till grupp.” Det finns därmed lika många historiemedvetande som det finns individer. Det kan utvecklas genom skicklig framkallning och bearbetning i en förmedlingssituation.12 Historiedidaktikern Gustafson slog i en studie fast att historiemedvetande inte främst utvecklas av undervisning i skolan, utan i hemmet eller i andra forum. Sådant som filmer, romaner och spel påverkar i hög grad människors historiemedvetande.13 Per Eliasson resonerar, i ett kapitel av Karlssons Historien är nu, kring hur ett
historiemedvetande kan utvecklas. Något som han nämner som speciellt effektivt är att lyfta fram aktörer och visa deras samtida handlingsalternativ, och samtidigt de
strukturella begränsningarna. ”Det ger förmåga till empati och kompetens att tänka i scenarier, till och med kontrafaktiska sådana.”14
Aronsson, professor i kulturarv och historiebruk, är en av många som lyfter problemet med att omsätta begreppet historiemedvetande till en metod. Han skriver att det inte går att ställa en direkt fråga och att operationaliseringen kan ta många riktningar.15 Ändock presenterar han själv en klassificering som utgår från ”logiskt möjliga idealtyper av historiemedvetande.”16
Det finns i denna fyra typer av förhållningssätt. Inte nytt sker
under solen. ”Det som har hänt har relevans inte för att det har hänt i annan tid eller på
en annan plats, utan för att det gäller oss inom ramen för en och samma mänskliga erfarenhet.” Det är framförallt ”det mänskliga”, det moraliska och existentiella
dimensionen som knyter oss samman till en enhet. Historien upprepar sig inte- förr helt
annat än nu. Kontrasten mellan då och nu står i fokus. Poängen är alltså inte
förändringen mellan det förflutna och nuet, utan skillnaden dessa emellan. Guldålder. Här är det just förändringen som är poängen, men man utgår från nutid och skriver historien baklänges. Man skulle kunna säga att förhållningssättet grundar sig en tanke
11 Karlsson & Zander, 2009, s53 12
Karlsson & Zander, 2009, s55
13 Karlsson & Zander, 2009, s294 14 Karlsson & Zander, 2009, s323
15 Aronsson Peter, Historiebruk; att använda det förflutna, Studentlitteratur, 2012, s69 16
11
om att det var bättre förr.17 Framsteget-från mörker stiga vi mot ljuset. Guldåldersidén
är väldigt påtaglig. Alla kurvor pekar uppåt. Kikar vi i historiens backspegel ser vi att vi har det bättre idag.18
Principerna konkretion, kontinuitet och kontext kommer jag använda som grund för min analys. Jag kommer undersöka om den berättelse som förmedlas innehåller dessa och genom detta i förlängningen kan leda till ett fördjupat historiemedvetande. Jag kommer också undersöka i vilken mån stoffet (verken) lyfter fram aktörer och deras
handlingsalternativ, vilket Per Eliasson anser vara en viktig förutsättning för att utveckla ett historiemedvetande. Jag har även för avsikt att genom Aronssons modell försöka klassificera Bruce´s historiemedvetande.
17 Aronsson, 2012, s80 18
12
4. Tidigare forskning
4.1 Musik och inlärning
Musik är ett ämne i grundskolan, men till skillnad från i förskolan, sällan ett verktyg för att utveckla förmågor och tillgodose sig kunskaper i diverse ämnen. Jag har aldrig erfarit det och finner knappast adekvata försök dokumenterade. Ämnesintegrerade arbete med musik synes sällsynta, trots att forskningsresultat visar musik vara en
utvecklare av förmågor.19 Det finns en del forskning om musik som ett fristående ämne. Likaledes om populärkultur i skolan. Beträffande musik i förskolan finns mängder av dokumentation.
Hanshumaker presenterar i sin rapport 768 amerikanska studier inom området musik och inlärning som bl.a. visar på ökning av ordförråd, förstärkta muntliga
språkfärdigheter, ökad motivation för matematik, ökad inlärningsmotivation, ökad kreativitet och social intelligens.20
Ulf Jederlund är en av många forskare som menar att musiken kan fungera som ett medel för språkutveckling, men att den inte leder till någon överspridning till
språkutveckling. 21 ”Gardner (1998) försöker i sin teori om de sju intelligenserna påvisa att musikalitet är en separat intelligens och inte har någonting med vår språkliga
intelligens att göra: `[musikalitet] utvecklas relativt självständigt och berör specifika delar i nervsystemet, och absolut inte är någon delfunktion av språket`.”22
Anne Bamford professor vid School of Arts i London har flera år forskat kring hur kreativa processer utvecklar oss och ger elever kapital för framtiden. Hon uttrycker;
”Forskningen visar också att estetiska ämnen ökar elevernas självförtroende och samarbetsförmåga och det stärker det sociala samspelet i en klass. – Om barnen jobbar tillsammans i en pjäs, med en väggmålning eller sjunger i en kör är de inte längre enskilda individer utan en grupp som arbetar tillsammans. Det är mycket viktigt för den sociala sammanhållningen, inte minst nu när vi har så många
19
Jägerman Daniel & Östberg Per, Musik i skolan- mål eller medel?, 2010, Malmö Högskola, Lärarutbildningen, s14
20 Jägerman & Östberg, 2010, s14 21 Jederlund, 2012
22
13 mångkulturella klassrum.”23
Simon Fridh, rockkritiker och expert inom populärmusik, menar att unga människor använder musik för att placera sig själva socialt, historiskt och politiskt. Musiken kan erbjuda ett medel för att hävda en positiv status för identiteter som förkastas eller undervärderas, helt enkelt för att avvisa de officiella identiteter som förslås av familjen, skolan eller arbetsplatsen och på det viset uppnå eller sträva efter nya identiteter, bortom dem som tycks stå till buds. 24 Musikvetaren Lilliestam drar det ett steg längre genom att hävda att rockmusik, som ett sätt för ungdomar att uttrycka sin identitet och sin samtid, bör och ska införlivas i skolan.25 Musikpedagogen Holmberg skriver att eleverna ofta motiveras av att populärmusiken förs in i undervisningen.26
Andra forskare ifrågasätter helt musik som ”hjälpgummor” åt andra ämnen för att förbättra prestationer och resultat. Kent Hägglund och Lars Lindström yttrar sig i artikeln Konsten lär oss förstå livet. De talar om att det finns en naiv övertro på att estetiska inslag i undervisning ska få folk att blomma. Vidare uttalar de att det
”inte finns någon forskning som på ett övertygande sätt lyckats visa på ett orsakssamband mellan undervisning i estetiska ämnen och prestationer i andra ämnen. [..] Med andra ord inga påvisbara så kallade överspridningseffekter. I såväl amerikanska som brittiska och holländska studier har man försökt att söka sambanden – utan framgång.”27
De betonar att det inte finns någon anledning för de estetiska ämnena att söka sin legitimitet i relation till eller som hjälpgummor åt andra skolämnen eller
ämnesområden. Konst, kultur och estetiska aspekter i olika former av undervisning har ett egenvärde.28 Hägglund medger visserligen det finns exempel på undervisning som har berikats av estetiska inslag. ”Det öppnar nya dörrar och skapar fler ingångar till ämnet. Och det kan göra att en del elever får lättare att ta till sig innehållet i
undervisningen – och då har det också ett värde.”29 Lindström instämmer men menar att de estetiska läroprocesserna måste ges möjlighet att komma till sin rätt på egna villkor.
23 Jägerman & Östberg, 2010, s15 24 Persson, 2000, s198
25 Ericsson & Lindgren, 2011, s50 26
Ericsson & Lindgren, 2011, s116
27 http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2004/05/19/konsten-lar-oss-forsta-livet Hämtad;
2015- 11-17
28 http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2004/05/19/konsten-lar-oss-forsta-livet 29
14
Oavsett framhäver man att eleverna måste ges tid och mentalt utrymme för ett fördjupat arbetssätt.
”Jag tror vi måste vara mycket mer öppna för att premiera det undersökande och utforskande arbetssättet hos barnen, säger Lars Lindström. Alltså vägen till målet och inte bara själva målet – själva lärandet och inte bara kunskapen. I dag ligger fokus på kunskapen och inte på lärandet.”30
4.2 Att analysera populärkultur
I Carlssons antologi Forskning om populärkultur ringas den svenska
populärkulturforskningen in som ”ett intressant och spännande forskningsområde, som blir allt viktigare.”31
Intresset gäller den roll populärkulturen spelar i samhället- det ideologiska budskapet i populärkulturen, det sätt på vilket populärkulturen socialiserar ungdomar, populärkulturens inverkan på individer, beskrivningen av kvinnor och medlemmar av andra grupper i populärkulturella texter och så vidare. Förr talade forskare om ”populärkulturkritik”, idag gärna om ”kulturkritik” eller ”kulturstudier”. Detta för att den viktiga delen av termen är kultur och inte populär.32 Berger, professor i datormedierad kommunikation, skriver att ”de stora problemen med kulturkritik är att den vokabulär som används i kritik, analys och tolkning har blivit otroligt
svårtillgänglig och högst teknisk.” Kulturkritiker som kommunicerar med varandra i lärda böcker och artiklar gör det för det mesta på ett språk som tenderar till
obskurantism.33 Koncenterar man sig på populärmusiken ter sig många forskare uppleva att det saknas en form av gemensamt vokabulär för tal om musikens struktur och
påverkan på oss. Lilliestam skriver ”Musikvetenskapliga begrepp och analysmetoder har utvecklats i samband med analys av europeisk noterad konstmusik och kan vara svåra att använda vid analys av annan musik, exempelvis gehörsmusik som rock eller folkmusik.”34
Han skriver också att lekmän som musikforskare ofta använder en form av ”common sense-kunskap” vid analys av musik. Forskarens är dock förstås grundad på ett något större musiklyssnande och på ett mera analytiskt och reflekterande
30
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2004/05/19/konsten-lar-oss-forsta-livet
31 Lindgren, 2009, s14
32 Berger, Kulturstudier- nyckelbegrepp för nybörjare, Studentlitteratur, 1995, s137 33 Berger, 1995, s17
34
15
lyssnande.35 Något som flera forskare talar om är att den musikvetenskapliga verktygslådan huvudsakligen är anpassad för att beskriva och analysera musikens struktur och inte vad musiken betyder.36 Man är också överens om att tolkning av en text svårfrånkomligt blir personlig. Tolkningen är, till viss mån, beroende av den referensram, de kunskaper och bakgrund som den som analyserar besitter.37 Lilliestam och Lindberg har gemensamt att de båda analyserar rockmusik och fokuserar stort på form. Lilliestam är musikvetare och reflekterar mycket utifrån ackord, melodi och instrument som förekommer osv. Lindberg är litteraturvetare och reflekterar mycket utifrån det som sägs och sådant som finns mellan raderna.
Ett begrepp som jag finner återkommande i samband med tal om textanalys är
autenticitet. Dels autenticitet som en subjektiv konstruktion, det autentiska är autentiskt för mig. Ett verktyg i bygget av egen identitet.38 Dels autenticitet i direkt fråga om en artists image, dvs att den är trovärdig. Frith brukar faktiskt Bruce för att definiera det han kallar ”autentisk rock”, men det återkommer jag till.39 Autenticitetstankarna menar både Lilliestam och Lindberg leder över till frågan om texter är självbiografiska. Lilliestam menar att de flesta artister avvisar denna tanke, men att de däremot medger att de hämtar inspiration ur egna erfarenheter och upplevelser.40 Oavsett vårt
analyserande måste vi vara ödmjuka för det faktum att kompositören kan ha en avsikt som går oss helt förbi.41 Simon Lindgren, författare av Populärkultur teorier, metoder
och analyser, är inne på att populärkulturell text återspeglar och uttrycker många
människors behov. Texten säger alltså något om publiken. Kulturproducenterna och publiken ingår nämligen i samma sociala och kulturella sammanhang. Enligt den amerikanske sociologen Herbert Gans ”handlar det ofta om samma faktiska personer-vilka således delar ett gemensamt språk och gemensamma kulturella koder.”42
Kulturproducenterna försöker räkna ut vad kulturkonsumenterna vill ha och accepterar, men då kommunikationen är kodad kan det tolkas på olika sätt. ”Inget garanterar att publikens avkodning kommer vara i samstämmighet med vad som kodats in.”43
Gans betonar dock att ”texter är strukturerade på ett sådant sätt att de bär på en dominerande, 35 Lilliestam, 1998, s238 36 Lilliestam, 1998, s239 37 Lilliestam, 1998, s242 38 Lilliestam, 1998, s158 39
Lindberg, Rockens text- ord, musik & mening, Brutus Östlings Bokförlag, 1995, s120
40 Lilliestam, 1998, s159 41 Lilliestam, 1998, s155 42 Lindgren, 2009, s15 43
16
eller prefererad, betydelse som begränsar spelrummet för olika tolkningar från publikens sida.”44
Rent begreppsmässigt talar Lindgren om att det populärkulturella sammanhanget har tre nivåer, kodning, text och avkodning. ”Ett innehåll kodas av en sändare, överförs i form av en `text` för att slutligen avkodas av en mottagare.”45
Lindgren talar vidare om en tredimensionell modell som utgångpunkt för analys av populärkultur. Den första av dessa, den textuella nivån, handlar om hur ett givet populärkulturellt uttryck är uppbyggt, dess inre arkitektur eller kontexten. Den andra nivån, den kontextuella nivån, åsyftar det studerade populärkulturella uttryckets större sammanhang, dvs dess relationer till andra uttryck. Den tredje nivån, den
sociohistoriska, handlar om uttryckets vidare sammanhang, den sociala och historiska
kontexten.46
Jag kommer i mitt arbete med låttexterna också få använda mig av någon form av ”common-sense kunskap” för att göra det som Lindgren kallar avkodning. Autenticitet är ett begrepp jag kommer använda mig av frikostigt i uppsatsen och jag utgår från Lindbergs precisering ”autentisk rock”. I texterna kommer jag koncentera mig på det Lindgren kallar den sociohistoriska nivån.
4.3 Andra om Bruce politiska engagemang
Det finns väldigt många biografier om Bruce men det finns också en del litteratur som direkt berör hans musicerande och samhällsintresse. Bruce har själv sagt att hans musik alltid handlat om att bedöma ”the distance between American reality and the American dream — how far is that at any given moment.”47 Flera författare ifrågasätter att hans musik alltid skulle ha handlat om detta. Collinson skiljer mellan ”politically aligned and politically committed song-writing.” Han menar att de två kategorierna tillåter differentieringen mellan de allierade låtskrivarna som kartlägger det politiska klimatet i sin tid, och de hängivna låtskrivarna som försöker ändra det. Enligt Collinson har Bruce tillhört den första kategorin men tillhör nu sedan en tid tillbaka den senare.48 Cavicchi 44 Lindgren, 2009, s16 45 Lindgren, 2009, s14 46 Lindgren, 2009, s49 47 http://backstreets.com/paris.html Hämtad: 2016-01-02 48
17
skriver i sitt verk Bruce Springsteen and the american tradition ”..Bruce Springsteen does encourage his fans to think about their political actions, their moral choices, and their stances as members of families, communities, classes and nations.”49
Lindberg skriver följande om Bruce
”å ena sidan är han miljonär och The Boss för sitt E Street Band, den som skriver kontrakt, har alla copywrights och producerar alla låtar. Å den andra klär han sig som en arbetare, t.o.m. utanför scenen, sliter som en sådan när han uppträder och solidariserar sig både i ord och handling med förlorarna i det amerikanska samhället, storbolagens offer.”50
Likt tidigare nämnt använder sig Frith av Bruce för att för att definiera ”autentisk rock”. ”Det finns för närvarande [..] en form av rock som vi kan kalla autentisk. Den representeras av Bruce Springsteen och definierar sig i enlighet med rockens autenticitetsestetik [..] Hela poängen med denna genre är att utveckla musikaliska konventioner som i sig själva är sanningsmått. Som lyssnare dras vi in i en viss sorts verklighet: detta är hur det är att leva i Amerika, detta är vad det vill säga att älska eller såra. Den musik som blir resultatet är en popreplik av filmteoretikernas klassiska realistiska text [..], en icke-romantisk skildring av det sociala livet och en ytterst romantisk skildring av den mänskliga naturen.”51
49 Cullen Jim, Bruce Springsteen & the american tradition, Wesleyan University Press, 2005, s21 50 Lindberg, s120
51
18
5. Metod
5.1 Uppsatsen som helhet
Jag har använt det vetenskapliga arbetssätt som efterfrågas. Jag skaffade mig större kunskap om fenomenet jag var intresserad av och utvecklade mina teoretiska utgångspunkter. Därefter preciserade jag problemet för att göra det möjligt att
undersöka. Jag valde metoder jag fann lämpliga utifrån mitt undersökningsområde och min frågeställning. Nästa steg var att samla in empirin för att sedan sammanställa det och bearbeta utifrån mina teoretiska utgångspunkter.52
Jag har gjort en empirisk undersökning. Den beteendevetenskapliga skolbildningen hermeneutik ligger till grund i min undersökning. Hermeneutiken grundar sig i en tolkning av mänsklig förståelse. Det handlar om tolkning av tankar, upplevelser, erfarenheter osv. Sådant som är svårmätt helt enkelt. Forskaren har en inre relation till det som undersöks där en inlevelse ofta kommer fram.53 Detta kan båda vara positivt och negativt. Engagemanget kan göra att man känner sig mera motiverad och driva en i arbetet, men det kan också leda till ett förskönande i framställningen. Skolbildningen ligger därmed under ett trovärdighetsproblem...hur vet man att tolkningen är sann?
52
http://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Ar-student/Guide-for-dig-antagen-fore-2011/Natresurser-till-examensarbetet/Natresurser-till-examensarbetet/Empiriska-studier/ Hämtad vt14 Föreläsning Vetenskapligt förhållningssätt med fokus på kvalitativa data av Bernt Gunnarsson
53
http://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Ar-student/Guide-for-dig-antagen-fore-2011/Natresurser-till-examensarbetet/Natresurser-till-examensarbetet/Empiriska-studier/ Föreläsning Vetenskapligt förhållningssätt med fokus på kvalitativa data av Bernt Gunnarsson
19
5.2 Kvalitativ metod
Jag valde kvalitativ metod framför kvantitativ. Det passar sig bättre då jag var mer intresserad av tolkning än mätbara data. 54 En annan fördel med kvalitativ metod är att den ser till helheten.55
Det kvalitativa perspektivet tillåter att den omgivande verkligheten ses på subjektivt.
”Verkligheten är då, menar man, en individuell, social och kulturell konstruktion. Intresset förskjuts mot att studera hur människan uppfattar och tolkar den
omgivande verkligheten, inte som i den naturvetenskapliga traditionen hur man observerar, registrerar och `mäter` en mer eller mindre given verklighet.”56
Enligt denna senast nämnda tradition separerar man individen från omvärlden och söker förklara hur den objektiva verkligheten ser ut och hur den är beskaffad. Arbetsgången är mera tydlig och strukturerad. Man formulerar teorier, härleder hypoteser och prövar dem för att se om de kan verifieras eller falsifieras.57 Det kvalitativa synsättet är mera obundet, närmast filosofiskt. ”Istället för att fråga hur en objektiv verklighet ser ut ställer man frågan hur individen tolkar och formar en (sin) verklighet.”58
Inom det kvalitativa finns det tre framträdande begrepp som sammanfattar proceduren vid arbetet; innebörd (mening), kontext och process. Med innebörd intresserar man sig för hur livet och omvärlden får (har) mening för individen. Med andra ord hur denna ”upplever, tolkar och strukturerar en omgivande verklighet i relation till sina tidigare kunskaper och erfarenheter.”59
Kontexten handlar om vad man studerar. I detta fall processer framför produkter eller resultat. I den kvalitativa strategin är helt följdriktigt människan (oftast i interaktion med andra människor) det huvudsakliga instrumentet. Forskaren finns nära det studerade subjektet och ingår ibland själv som en del i metoden. ”Den traditionella subjekt-objekt-separationen har ersatts av en nära och autentisk relation.”60
54 Backman Jarl, Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, 2008, s33 55 http://kvalitativmetod.webs.com/ Hämtad: 2015-11-03 56 Backman, 2008, s53 57 Backman, 2008, s53 58 Backman, 2008, s54 59 Backman, 2008, s54 60 Backman, 2008, s54
20
Jag började med breda och vaga formuleringar som under studiens gång preciserades och finslipades.61 Hypoteser och teorier formulerades både under och efter insamlandet av data. Som ofta vid undersökningar som tillhör det kvalitativa perspektivet stod förståelsefrågor i centrum. Under processen ställde jag mig själv flertalet gånger frågan vad mitt arbete kan tillföra, om det överhuvudtaget kan tillföra något. Det är vid denna ”fria metod” möjligen en större utmaning att avgöra vad som faktiskt är ett fall, hur och var man ska dra gränserna.62 Jag har reflekterat kring mina avsikter och kommit fram till att de är flera. I Rapporter och uppsatser nämner man alternativen beskrivande, förklarande och undersökande. I mitt arbete har jag haft alla dessa avsikter.63 Likt hypoteser, teorier och frågeställning skedde den huvudsakliga analysen kontinuerligt under själva datainsamlingsmomentet.64 Något av det svåraste i processen var att komma bortom det rent triviala och partikulärt deskriptia för att fånga en helhetsbild.65 Däremot visste jag i stort vad jag var ”ute efter” vilket gjorde tolkningsmomentet enklare. Tolkningsmomentet avser att ge mening och innebörd åt observationerna och det vill jag påstå att jag lyckades med.66
5.3 Proceduren
Begreppsplanet, dvs. begreppsliga formuleringar i form av teorier, frågeställningar eller hypoteser är inte adekvat i det kvalitativa förhållningssättet. ”Man börjar istället med empirin, samlar in data, för att därefter formulera begrepp i form av hypoteser eller teorier.”67
Arbetsprocessen var lik den generella för metoden. Jag startade med att utgå från mig själv, vad jag finner intressant och triggande. Snabbt kom jag fram till historia och musik. Att sammanföra dessa var en naturlig tanke efter att jag under min
verksamhetsförlagda tid gjort framgångsrika sådana försök. Då Bruce Springsteen är en personlig favorit var hans musik en självklar utgångspunkt. Dessutom passar hans musik väl in i sammanhanget då den i stor utsträckning handlar om samhällsprocesser och ”den vanlige människans liv”. Jag har också upplevt att han har ett historieintresse 61 Backman, 2008, s58 62 Backman, 2008, s55 63 Backman, 2008, s55 64 Backman, 2008, s60 65 Backman, 2008, s61 66 Backman, 2008, s61 67 Backman, 2008, s54
21
och en förkärlek för ”den gamla goda tiden”. För att kunna komma musiken nära upplevde jag att jag nödgades välja ett specifikt album. Valet föll på Wrecking Ball. Det är ett provocerande och politiskt album, som jag fann hade möjlighet att leda till intressanta diskussioner. Från albumet valde jag tre låtar; We take care of our own, Easy Money och Jack of all trades. Det var helt enkelt de låtar som talade till mig just då. Förmodligen för att jag upplever att de bjuder på helt olika historier och ett större tolkningsutrymme än vissa andra låtar. Min avsikt var att göra en omfattande
innehållsanalys av låtarna. Att albumet handlade om politik i förhållande till ekonomi visste jag och eftersom jag vet att Bruce har ett brett samhällsintresse tänkte jag att den ilska som uttrycks i låtarna nog kan komma från en legitim plats. Det jag ville
undersöka var vilken plats det är och om hans beskrivning kan anses vara korrekt. Jag lyssnade igenom albumet flera gånger. Framförallt lyssnade jag på de tre låtarna som jag ville mitt arbete skulle ligga till grund för. Jag lyssnade på dem hemma i sängen med slutna ögon, jag lyssnade på dem med texten framför mig och jag lyssnade på dem tillsammans med vänner. Allt för att komma dem på djupet. När jag hade gjort detta och gjort en snabb sökning på nätet kunde jag konstatera att temat för plattan var den
ekonomiska krisen i USA och Bruce´s syn på hur människor upplevde den under dess pågående. Då jag hade en uppfattning om temat började jag samla in data. Jag sökte bland litterära källor, intervjuer och artiklar, och ägnade många timmar åt läsning. Det jag konkret sökte efter var direkta uttalanden om plattan och dess budskap. När jag hade funnit och presenterat det var nästa steg att finna underlag för att resonera kring stoffets autenticitet. Detta gjorde jag genom att studera och presentera Bruce´s bakgrund samt det politiska läget i USA tiden kring skivsläppet. Jag är inte särskilt väl bevandrad vad gäller storfinansen och ekonomirelaterade begrepp. Att utifrån dessa förutsättningar försöka att beskriva en finanskris krävde mycket arbete. Trots detta så fann jag det vara ännu svårare att formulera den biografiska delen. Jag upplevde det högst nödvändigt att skildra Bruce´s levnadshistoria och sådant som rimligen bör format honom, men
samtidigt ville jag inte bli alltför sentimental och hyllande. Jag hanterade detta forskningsetiska dilemma genom att lämna ute mycket av det som andra ser som framgångssagan och fokusera på omgivning, samhällsklimatet och familjerelationer. Hans musikaliska resa beskriver jag, men det var som sagt ett medvetet val att den ej skulle bli för framträdande. Jag fruktade helt enkelt att jag skulle tappa mitt fokus och det perspektiv som är nödvändigt för att uppsatsen ska kunna anses ligga på
22
politiska läget i Amerika knöt jag i ihop genom autenticitets-begreppet och resonerade kring i förhållande till historiemedvetande.
5.4 Analysförfarandet
Jag valde att göra vad Lindberg kallar en sociohistorisk analys. Kort sagt handlar socialhistoria om ”den lilla människan”. De sociala aspekterna av mänskligt liv står i centrum, dvs. hur strukturer och förändringar i samhället påverkat grupper av
människor.68
Det svåra med att göra en sådan här analys är att det inte riktigt finns några tydliga teoretiska och begreppsliga verktyg att tillämpa. ”Vad man fokuserar på, och vilka perspektiv man anlägger, styrs i slutänden dels av vilka teman som aktualiseras av den för tillfället studerade texten, dels av vilka sociologiska poänger som man som forskare vill göra i anslutning till densamma.”69
De sociohistoriska sammanhang som analyseras blir alltså de som aktualiseras i den kontextuella analysen av den aktuella texten.70 Denna omedelbarhet skapar goda förutsättningar för fantasifulla och kreativa analyser, men analysen måste vara strukturerad trots avsaknad av behjälpliga verktyg.71 Den måste bygga på ett konsekvent applicerat tillvägagångsätt som är möjligt att följa för en läsare.72 Det tillvägagångsätt som Lindgren lyfter fram handlar om att man motiverar verkets legitimitet som studieobjekt och sedan låter dess text passera igenom vissa analytiska filter. Utifrån detta kan Lindgrens teori kännas något simpel, men den innehåller ett antal ”filter” som säkert är användbara för andra. Hans analysmodell handlar mycket om ta semiotiska och diskursanalytiska grepp om texten. Visserligen mycket intressanta sätt att se på texten, men inget jag fann passade i mitt arbete. Däremot hjälpte mig Lindgren med att sätta ord på den typen av analys jag ville ägna mig åt, en sociohistorisk. Han hjälpte mig också finna ett lugn genom sitt resonemang kring analys av populärkultur och musik. Han uttryckte de svårigheter som jag just då upplevde.
68
http://www.ne.se.proxy.mah.se/kort/socialhistoria, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-01-27.
69 Lindgren, 2009, s192 70 Lindgren, 2009, s150 71 Lindgren, 2009, s152 72
23
Den typen av källkritik som ofta används i historieundervisning var mitt främsta analysverktyg. Adler skriver att källkritikern ställer följande övergripande fråga: Vem säger vad till vem, på vilket sätt, i vilket syfte och i vilket sammanhang? Vidare att detta görs inom ramen för forskningsprocessen;
1. Materialinsamling
2. Redovisning av materialet 3. Tolkning
4. Systematisering av materialet utifrån i förväg ställda frågor 5. Formulering av historiska påståenden
Mitt arbete avslutas inte med att jag formulerar historiska påståenden, helt enkelt för att min avsikt med det var en annan. För övrigt beskriver detta min arbetsprocess med examensarbetet.
Lindgren hjälpte mig alltså sätta namn på den analys jag ville göra, Adler gav mig forskningsprocessen och Lillestam gav mig begreppet autenticitet som gjorde att jag fick bekräftat relevansen av att undersöka sådant som äkthet. Rűsen gav mig begreppen konkretion, kontinuitet och kontext för att reflektera kring historiemedvetande.
5.5 Undersökningens tillförlitlighet
Thurén resonerar i sitt verk Källkritik om fyra källkritiska principer; äkthet, närhet, tradering och tendens. Äkthet innebär helt enkelt att källan är vad den utger sig för att vara.73 Det är inget som kan ifrågasättas i detta sammanhang. Bruce har själv skrivit låtarna och framför dem. Närhet handlar om samtidighetskravet och att minnen gärna bleknar med tiden.74 Det är inte heller ett problem här. Låtarna är utgivna och
tillgängliga för allmänheten. Dessutom är albumet endast ett par år gammalt. Tradering är uppgifter i flera led- så kallade sekundärkällor.75 Jag använder mig av primärkällor, som anses vara mer trovärdiga. Tendens handlar om partiskhet och det skulle möjligen
73 Thurén Torsten, Källkritik, Liber, 2009, s19 74 Thurén, 2009, s30
75
24
kunna anses vara ett problem.76 Jag anser mig vara ett Springsteen-fan och det skulle kunna anses påverka hur jag skildrar ting. Min åsikt är att det inte påverkat min framställning. Min intention har varit att undersöka huruvida hans musik kan utveckla ett historiemedvetande och där har mitt fokus varit enormt.
Undersökningens tillförlitlighet skulle möjligen även kunna ifrågasättas utifrån att jag saknar tydliga analysverktyg för innehållsanalysen av låtarna. Jag upplever dock att temat är så tydligt att de flesta som ger musiken ordenligt lyssnande skulle upptäcka det. Dessutom talar Bruce uttalande kring verken för att min tolkning av låtarna kan anses legitim.
5.6. Avgränsning
Min ursprungliga tanke var att även studera Springsteens historiebruk men efter hand som arbetet växte fram fann jag att det inte platsade och passade in. Det höll på att bli ett sidospår. Möjligen hade jag med mera tid kunnat väva in det i arbetet på ett bra sätt, men den tiden fanns inte.
Jag valde att fokusera på ett album och tre låtar utifrån det. Hade jag haft mer tid hade jag fortfarande gjort samma val, men jag hade gått de tre valda låtarna ytterligare på djupet och studerat sådant som semiotiken.
76
25
6. Resultat och analys
6.1 Innehållsanalys av låtarna
6.1.1 We take care of our own.
Låten som inleder plattan och på ett tämligen trallvänligt sätt. Det är en riktig arenalåt, fullt med drag i. Och det är en riktig Bruce-låt. Ett enkelt men mäktigt bultande
trumspel öppnar låten, en ringande gitarr möter upp samtidigt som en härligt klingande keyboard. De ljuder parallellt genom låten, med det ena mer framträdande vissa stycken och det andra stycken. Gitarrspelet blir tyngre, medan det klingande ljudet från
keyboarden fortsätter. Fiolen i refrängen jämnar ut de tunga verserna. Bruce låter bestämd och sammanbiten låten igenom. Texten levereras med ett enormt fokus. Hela stycket låter mycket moll men går faktiskt i dur. Efter två minuter, när cirka halva låten passerat, slänger dock Bruce in några ”hey hey” och därefter sluter också en kvinnoröst upp med ett glatt återkommande trallande ”la la lala”. Känslor av hopp och vemod avlöser varandra genom musikarrangemanget. Det tror jag hänger ihop med att dynamiken är så varierad och att man bygger upp låten instrumentalt.
I den första versen sjunger Bruce I´ve been knockin`on the door that holds the throne.
I`ve been lookin`for the map that leads me home. I`ve been stumblin` on good hearts turned to stone. The road of good intentions has gone dry as bone. Denna vers är precis
som de två andra i låten fyllda av desperation och en känsla av övergivenhet. Efter att ha lyssnat på låten några gånger misstänker jag att Bruce här riktar kritik mot regeringen och president Obama. Bruce stöttade Obama offentligt under valkampanjen 2008. Han talade och sjöng under flera massmöten samt under installationskonserten. Men i januari 2012, meddelade Bruce att han skulle ta avstånd från Obamas omvalskampanj och sade till ABC News “I prefer to stay on the sidelines… I genuinely believe an artist [is] supposed to be the canary in the coal mine, and you’re better off with a certain distance from the seat of power.”77
Efter det uttryckte han vid flera tillfällen sin besvikelse över
77
26
presidentens första period.78 Vid en presskonferens i Paris, den 16 februari 2012, i samband med skivsläppet sa han
”He kept General Motors alive, he got through healthcare – though not the public system I would have wanted . . . But big business still has too much say in government and there have not been as many middle or working class voices in the administration as I expected. I thought Guantanamo would have been closed by now.”79
I januari 2012 släpptes också We take care of our own som av många upplevdes som mera tydligt kritisk. Inte av presidenten själv och hans team dock, låten blev så gott som kampanjens soundtrack.80 Bruce tog aldrig ett direkt officiellt avståndstagande, utan sade att han supportade presidenten, men inte ville engagera sig i kampanjen. Detta kom han ändock att göra till hösten 2012.81 Anledningen synes vara att han trots allt ansåg Obama vara den bästa presidentkandidaten.
”For me, President Obama is our best choice because he has a vision of the United States as a place where we are all in this together. We’re still living through very hard times but justice, equality and real freedom are not always a tide rushing in. They are more often a slow march, inch by inch, day after long day. I believe President Obama feels these days in his bones and has the strength to live them with us and to lead us to a country “…where no one crowds you and no one goes it alone.” That’s why I plan to be in Ohio and Iowa supporting the re-election of President Obama to lead our country for the next four years.”82
I refrängen sjunger Bruce we take care of our own, wherever this flag is flown. Han
sjunger det om och om igen och nog kan man tolka det som att det är den stolte patrioten i honom som talar. Studerar man verserna och musikarrangemanget närmare vill jag påstå man får en annan bild. Då blir inte längre we take care of our own ett påstående utan en fråga do we take care of our own ? Vid den tidigare nämnda presskonferensen sa Bruce ”The idea behind that song was that’s what’supposed to happen, but was not happening. My work has always been about judging the distance between American reality and the American dream [..]”83
78 http://abcnews.go.com/blogs/politics/2012/02/bruce-springsteen-sitting-out-2012-but-backs-obama/ Hämtad 2015-10-07 79 http://www.redpepper.org.uk/bring-on-your-wrecking-ball/ Hämtad 2015-10-08 80 http://www.redpepper.org.uk/bring-on-your-wrecking-ball/ Hämtad 2015-10-08 81 http://www.pophistorydig.com/topics/obama-springsteen-2008-2012/ Hämtad 2015-10-08 82 http://brucespringsteen.net/news/2012/a-message-from-bruce Hämtad 2015-10-07 83 http://backstreets.com/paris.html Hämtad 2015-12-07
27
I den andra versen sjunger Bruce From Chicago to New Orleans, from the muscle to the
bone, from the shotgun shack to the Superdome. There ain´t no help the cavalry`s stayed home, there ain´t no-one hearing the bugle blown. Åter igen ropar han på hjälp
utan att få något svar. Kavalleriet, de som ska hjälpa oss agerar inte. Mera djupgående kan versen tolkas handla om förödelsen efter orkanen Katrina och regeringens dåliga agerande därefter. Katastrofen drabbade framförallt New Orleans, ca 75% av staden översvämmades av vattennivåer upp till 6 m.84 Förödelsen var enorm och misären ett faktum. Från de enkla hyddorna till arenan Superdome. När Los Angeles Times besökte Superdome där många tusen sökte skydd beskrevs den på följande sätt: ”En tvåårig flicka sover i en pöl urin. Kanyler skräpar på golvet i baddrummen. Blod är smetat på väggarna längs med raden av sönderslagna godisautomater.” 85
Efter att Bruce hade besökt ett av de värst drabbade områdena i New Orleans yttrade han "I saw sights I never thought I'd see in an American city. The criminal ineptitude makes you furious."86 Tycker Bruce att vi tar hand om de våra? Låten ger egentligen inget svar utan
problematiserar och för frågan vidare genom låten, albumet och ut till publiken. Samtidigt är jag dock fullkomligt övertygad om att han är av åsikten att vi övergivit flera fundamentala ideal och värderingar. Kanske inte bara i USA, utan i världen i stort. Han sjunger The road of good intentions has gone dry as bone och frågar var är hjärtat? Var är barmhärtigheten? Kärleken, värvet, glöden, löftet from sea to shining sea?
84Nationalencyklopedin, Katrina.http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/katrina Hämtad 2015-09-24 85 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12444581.ab Hämtad 2015-09-24 86 http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4961742.stm Hämtad 2015-09-24
28
6.1.2 Easy money
Det andra spåret på skivan och en av de kortare låtarna på albumet. Texten består av tre verser, varav den första upprepas på slutet. Låten har egentligen ingen refräng, men en väldigt stark versmelodi. I sin utformning målande men något simpel, Bruce beskriver ofta sina karaktärers livsöde mera ingående. Det är en glad, stämningsfull och lekfull låt. Detta är mycket stråkarnas förtjänst. Takten är samtidigt sådär härligt
rock-stampande, något jag tror trummorna och handklapparna skapar. Fiolmelodin är det helt klart något irländskt över. Den bullriga kören låter som hämtad från en kyrka i utkanten av New Orleans, för att citera GP:s musikkrönikör Johan Lindqvist.87 Det är en låt man gärna sjunger med i och när man gör det ”nämen vänta, sjunger han så glatt och
ohämmat om att ge sig ut och råna folk?” Den handlar nämligen om ett par som gör sig redo för en rånarturné. You put on you coat, I`ll put on my hat. You put out the dog, I`ll
put out the cat. You put on your red dress for me tonight honey. We´re going on the town now looking for easy money. Man får intryck av att det är en arbetare som fått nog
av att kämpa och slita medan bankfolket skoningslöst, lättsinnigt och konsekvensfritt roffat åt sig och kraschat ekonomin. Han upplever sig ha blivit bestulen och känner att det berättigar planen. Det finns ingen hesitation, han är redo och taggad. Nu ska han och kärestan till staden för att ”leta lätta pengar”, råna folk helt enkelt. Låten får ett helt annat djup när man koncentrerar sig på texten. There`s nothing to it mister, you won`t
hear a sound when your whole world comes tumbling down and all them fat cats they`ll just think it´s funny. I`m goin´on the town now looking for easy money. Texten ger ett
allvar och djup åt låten. För mig handlar låten om orättvisa och ojämnställdhet och en desperat mans försök att utjämna detta.”He’s going out for a robbing spree — which is really just what’s occurred at the top of the pyramid.”88
Han imiterar folket på Wall Street på det sätt han kan, har Bruce förklarat.89 På något vis vill jag gärna jämställa honom med karaktären Robin Hood, men kanske är det ett rent romantiserade från min sida. Kanske är de bara simpla plundrare, precis som det där bankfolket. 90
. 87 http://www.gp.se/kulturnoje/1.865779-20-2-easy-money Hämtad 2015-10-08 88 http://backstreets.com/paris.html Hämtad 2015-10-09 89 https://www.youtube.com/watch?v=LKTyPWKlfwQ Hämtad 2015-09-25 90
29
6.1.3 Jack of all trades
Den fjärde låten på albumet. En avskalad, men samtidigt tung och sorgsen pianoballad i valstakt. Väldigt rakt på sak och långsam. Den går i moll och innehåller bara tre ackord. Bruce sjunger inte med den starka riviga stämman och uppmuntrar inte till kamp som i de andra låtarna. Han låter betydligt mer illa till mods och nedstämd. Låten handlar om en man som försöker försäkra sin käresta om att allt kommer bli bra, att han tar vad för arbete som helst för att få det att gå runt. Tiden med karriär är som bortblåst. Nog kan det förarga honom, men oftast är han konstruktiv. Han verkar ha accepterat sin lott i livet och sin plats i den ekonomiska hierarkin. I´ll mow your lawn, clean the leaves out´
your drain, I´ll mend your roof to keep out the rain. I take the work that God provides, I´m a jack of all trades, honey we´ll be all right. Trädgårdsarbete, snickeri,
jordbruksarbete och meckande det mesta menar han att han reder ut som en ”jack of all trades”. Det vill säga som en skapligt händig man. Karaktären känns inspirerad av personer i Bruce omgivning som ung, där många kring honom slet för det dagliga brödet. Vid en presskonferens i Paris i samband med skivsläppet sa Bruce
”I think our politics come out of psychology, and psychology, of course, comes out of your formative year. (..) I grew up in a house where my mother was the primary breadwinner and my father struggled to find work…[It] created a crisis of masculinity. The lack of work creates a loss of self. Work creates a sense of self.”91
Bruce skiftar genom låten perspektiv från den lilla individens bekymmer till nationens, men knyter också samman dem. Han sjunger om orkaner och orättvisor. Låtens kärna verkar dock vara den stora recessionens påverkan på arbetarklassen leverne. Bruce sjunger att bankdirektören blir fetare och arbetaren smalare. Han konstaterar lite hopplöst att det har hänt innan och kommer hända igen. Jag tror inte att Bruce försöker säga att historien nödvändigtvis upprepar sig utan att samhällssystemet cykliskt har havererat på samma ställe och att det högst troligt lär hända igen om vi inte ser över våra värderingar. En strimma av hopp lyser dock igenom här och var. Now sometimes
tomorrow comes soaked in treasure and blood. Here we stood the drought, now we'll stand the flood. There's a new world coming, I can see the light. I'm a Jack of all trades,
91 http://ultimateclassicrock.com/new-documentary-features-bruce-springsteen-discussing-wrecking-ball/
30
we'll be alright. Det kan bli bättre, men vägen dit är lång, så lång att Bruce sjunger han
skulle skjuta de skitstövlarna om han fick tag på ett vapen. Min tolkning är inte att Bruce förespråkar våld utan att han försöker förmedla sin karaktärs allra mörkaste tankar. Jag tror inte heller att karaktären är en ondsint man, utan en man som i
osäkerheten av att vara arbetslös bygger upp en frustration som ibland bubblar över och gör sådana här avtryck tills hustrun lugnar ner honom. Det är en enkel arbetarklassman, inte någon kriminell våldsverkare, i denna låt.
Jack of all trades kan till en början upplevas aningen deprimerande, men som sagt strimmor av hopp lyser igenom. Det finns också en optimism och förtröstan i den, jag finner det i texten genom rader som we`ll start caring for each other like Jesus said that
we might. I det instrumentala ännu tydligare. När blåsorkestern på trettio man tar plats,
efter cirka två minuter av låten, händer något storslaget. Det är som ett ljus tänds i ett mörkt rum. Plötsligt känns allt lite bättre. Gitarrsolot i bakgrunden bidrar till känslan. När vers fyra inleds är det samma sound igen, med enkelt trumslagande och pianospel, men ljudet av en elgitarr smyger sig in och växer sig starkare för att sedan mynna ut i ett solo. Man lämnas med en känsla av att det kommer bli bättre, we`ll be alright. Jack of all trades har en tydlig struktur. Den inleds avskalat med ett något enstaka instrument, sedan läggs det på instrument för instrument, för att sedan plockas bort ett efter ett igen och när gitarrsolot kommer i slutet ljuder alla instrument samtidigt. Det instrumentala förstärker hela tiden texten.
31
6.1.4 Sammanfattande innehållsanalys
Jag upplever Bruce ytterst kritisk till det då rådande samhällsklimatet i USA. Genom låtarna får man en bild av ett land som frångått grundläggande värderingar och svikit sina medborgare. Och det är dessas röster man hör. Det är deras vardag och våndor man får ta del av. Kvinnorna hamnar dock i bakgrunden, huvudkaraktärerna är män. Män med mycket pondus och driv. Man får intryck av att de är brödvinnarna. Samhället upplevs genom detta patriarkaliskt. Det som står i fokus är dock den påstådda stora klyftan mellan arbetarklass och överklass. Vidare hur den senare lever gott på den andres bekostnad. Det sociohistoriska perspektivet är väldigt framträdande. Klimatet i Amerika upplevs väldigt kallt och hårt. ”The american dream” och ”the promised land” är som en saga från förr. Verkligheten är hård och kall. Det finns inget säkerhetsnät att falla tillbaka i, ingen hör ropen på hjälp. Tanken om ett vi som
tillsammans strävar mot en bättre värld är borta, var och en får klara sig själv. Huruvida man klarar sig för dagen handlar om man har viljekraft och tilltro eller ej.
Välfärdssystemet har kraschat. Det är brist på arbete och det gör att många tappar fotfästet. Depressionen och desperationen gror i människorna. Stoltheten och självkänslan lämnar dem, samtidigt som känslan av övergivenhet tränger sig på. Männen verkar uppleva någon form av personlig kris när de inte lyckas försörja sin familj. De är väldigt argsinta, någon på ett mer konstruktivt sätt och någon på ett mer destruktivt sätt. En förlitar sig på att den allsmäktige guden ska tillhandahålla arbete, medan en annan stoppar pistolen i byxlinningen och ger sig ut i natten för att skapa sin egen ”lycka”.
32
6.1.5 Bruce uttalade intentioner och ståndpunkter
Efter att tagit del av intervjuer där Bruce kommenterar plattan upplever jag min innehållsanalys vara någorlunda förenlig med det Bruce säger sig ha för avsikt att porträttera. En reporter sade att plattan lika väl hade kunnat skrivits av en ”wise old dog” som en ”very young brilliant man”. I det ligger det en hel del, Bruce är vältalig och klok, men samtidigt passionerad och hängiven på en ynglings vis. Han medger själv att speciellt första delen av plattan är väldigt arg92, men att hans skapande ofta kommer ur en sådan känsla. En känsla av att något är fel och att han vill fixa det. ”They´re what obsess you, and what makes your art interesting to other people: What´s that thing eating at that guy?.”93
Den allra största motivationen säger han kommer från huset han växte upp i och omständigheterna där.94
"This is as direct a record as I ever made," sa Bruce till Rolling Stone.95 Han brukar lämna större tolkningsutrymme i sin musik, ofta är budskapet inlindat, men inte när det kommer till Wrecking Ball. Han har vid ett par få tillfällen, förhållandevis ingående, pratat offentligt om vad som triggade hans ilska och engagemang vid denna plattas tillkomst. ”The genesis of the record was after 2008, when we had the huge financial crises in the States, and there was really no accountabillity for years and years.”96 Han har berättat att vänner till honom förlorade sina hem, som så många andra, och att han förargas över att ingen stod till svars. Eget kapital och arbete menar han också rycktes från många. Wrecking Ball menar Bruce är en metafor för det som hade inträffat. En bild där något rivs för att bygga något nytt. Vidare ”the flat destruction of some fundamental American values and ideas that occurred over the past 30 years. It was a 30-year process of deregulation and different things that added up to the inequality that we`re expericing in the States right now.”97
Han återkommer hela tiden till att samhället blivit ojämnställt och beskriver en form av klassproblematik.”There was a study
recently that said that people were locked into the strata under which they were born. If
92 http://backstreets.com/paris.html Hämtad: 2015-12-01 93 http://www.rollingstone.com/music/news/bruce-springsteens-state-of-the-union-20120329 Hämtad: 2015-12-01 94 http://backstreets.com/paris.html Hämtad: 2015-12-01 95 http://www.rollingstone.com/music/news/exclusive-bruce-springsteen-explains-his-experimental-new-album-20120217 96 http://backstreets.com/paris.html 97 http://backstreets.com/paris.html
33
you were born at the top, your chances for progress were great, and if you were born struggling, more often than not that`s where you were going to remain.”98
Han menar vidare att vi ofta inte tar hand om de våra. Att det inte är jämställt, inte på samma promisser. Vidare att ett samhällskontrakt ej är möjligt med de enorma
inkomstklyftorna som finns i landet. ”Without jobs, without helping folks with
forecloseures, without regulating the banks, without some sort of tax reform (..) I don`t think the country is going to hold together.”99 Han menar att ingen civilisation utan en resonabel nivå av ekonomisk rättvisa, full sysselsättning, beslutsamhet och
medborgerlig plikt kan fungera.100
Något som Bruce själv säger har engagerat honom i trettio år är problematiken där tjänstesektorn slår ut tillverkningsindustrin och därför lämnar många arbetslösa. ”Their attitude, their education may not be suited immediately for the service economy- the economy now. It`s been devastating on middle-class and blue-collar men, particularly. That was my story, that was the story I`ve written about.”101
Han upplevde som ung hur det kan drabba enskilda individer och städer. Några konkreta uttalanden kring
globalisering och etik kopplat till frågan har jag ej funnit och kommenterar därför ej vidare. Något som Bruce däremot tydligt uttalat är att han anser att landet bör sträva efter full sysselsättning för alla. ”It`s the single thing that brings a sense of self and selfesteem, and sense of place, a sense of belonging.”102
De skyldiga till krisen i landet menar han tveklöst är männen i randiga kostymer- no one ever came as close to sinking the USA as them.103 När han i en intervju fick frågan om tanken bakom låten Easy Money från plattan svarade han följande;
”That's the street criminalization of the big-money Wall Street hustle. That's the guy that's saying, `Everybody else is getting theirs, and not paying for it, I'm going out to get mine.` That hustle has been legitimized over the past four years, when you have the level of risk and greed at the top of the financial industry, and people basically walking away, relatively scot-free, completely unaccountable. That lack of accountability is the poison shot straight into the heart of the
country. It goes back to Watergate. Watergate legitimized the hustle at the top of
98 http://backstreets.com/paris.html 99 http://www.rollingstone.com/music/news/bruce-springsteens-state-of-the-union-20120329?page=4 100 ttp://www.rollingstone.com/music/news/bruce-springsteens-state-of-the-union-20120329?page=4 101 http://www.rollingstone.com/music/news/bruce-springsteens-state-of-the-union-20120329?page=4 102 http://www.rollingstone.com/music/news/bruce-springsteens-state-of-the-union-20120329?page=4 103 http://www.rollingstone.com/music/news/bruce-springsteens-state-of-the-union-20120329?page=4
34
the game – it legitimized every street-corner thug. You almost had the country brought down by it, basically.”104
Speciellt betydande när det kom till att få igång det offentliga samtalet anser Bruce proteströrelsen Occupy Wall Street vara. Han menar att ingen innan dess talade om den simpla stöld som hade skett och hur den egentligen drabbade hela idén om vad Amerika står för. ”It was a complete disregard of history, of context, of community; it was all about what can I ger today.”105 Efter Occupy Wall Street talade man plötsligt om den ojämlika ekonomin. Högern och The Tea Party skapade tidigare någon form av dödläge. ”If you go to the United States right now, there`s discussion about the one percent and the 99 percent.”106
Bruce menar att det genom rörelsen också blev lättare för presidenten att tala om landets ekonomiska situation och hur att stödja dem som hade drabbats hårdast.107
Bruce anser själv Wrecking Ball vara en väldigt mörk platta men att den också
förmedlar hopp om en bättre framtid. Man måste ha en skarp blick, men också ett öppet hjärta och sinne.108 ”I have faith that through pressing on and through paying attention and listening and being vigilant and voicing your concerns and insisting that the right thing can be done; you can move your world inches closer to where you want it to be for your childen.”109
104 http://www.rollingstone.com/music/news/bruce-springsteens-state-of-the-union-20120329 105 http://backstreets.com/paris.html 106 http://backstreets.com/paris.html 107 http://www.rollingstone.com/music/news/bruce-springsteens-state-of-the-union-20120329?page=2 108 http://www.rollingstone.com/music/news/bruce-springsteens-state-of-the-union-20120329?page=4 109 http://www.rollingstone.com/music/news/bruce-springsteens-state-of-the-union-20120329?page=4
35
6.2 Bruce bakgrund
Efter att ha identifierat de sammanhang som aktualiseras genom verken undersöker jag studieobjektets legitimitet. Det vill säga om det budskap jag fått fram kommer från en genuin plats, mera konkret Bruce egen erfarenhet av ämnet och hur väl det Bruce porträtterar stämmer överens med samhällsklimatet som faktiskt rådde kring år 2012. Detta genom att studera Bruce bakgrund samt samhällsklimatet i USA kring år 2012 då albumet släpptes. För att förstå Bruce och hans musicerande är det viktigt att känna till hans bakgrund. ”It always goes straight back to my little town, the people I knew, myself and how I felt, my parents..you´re always trying to sort that stuff out and you never do. But you do bring some clarity as you go.”110
Generationer tillbaka har han haft släktingar som i omgångar invandrat till landet och arbetat som jordbrukare, ättlingar har sedan blivit industribetare, en del drog ut i krig och kom tillbaka sargade, och några kämpade sig igenom tuffa ekonomiska perioder.111 Bruce föddes i september 1949. Tre år senare föddes hans lillasyster och då blev
familjens bostad för liten, eftersom de inte hade råd att hyra en större tvingades de flytta in hos farföräldrarna Alice och Fred. Farföräldrarnas hus var slitet, dragigt och hade en negativ energi över sig. Förlusten av en dotter 1929 hade starkt präglat paret, men Bruce kom att fylla ett stort tomrum för dem. Han var deras ögonsten, skämdes bort och fick göra som han ville. 112
Då Freds vänsterarm blev obrukbar efter en stroke var han ute och letade kasserad elektronik, i bl.a. områdets soptunnor, som han kunde bygga radioapparater av och sedan sälja för försörjning. Han hade Bruce till hjälp, vilket fördjupade bandet mellan dem men drog också in honom i den excentriska dygnsrytm som rådde i farföräldrarnas hem.
Bruce mor, Adele, arbetade heltid som sekreterare och hans far, Douglas, växlade mellan tillfälliga jobb och långa period av sysslolöshet.113 Trots det var det hans mor han stod närmast, det var hon som ordnande frukosten, läste favoritgodnattsagan om
110 https://www.youtube.com/watch?v=nAIXCjnF3fU Hämtad: 2015-12-27 111 Carlin Peter, Bruce, Bonniers förlag, 2012, s16
112 Carlin, 2012, s21 113Carlin, 2012, s20
