PM
UPPDRAG
Godsvagnen & Påsen
UPPDRAGSLEDARE
Agata Banach
DATUM REVIDERAD
2012-08-30 2014-04-15
UPPDRAGSNUMMER
1143534000
UPPRÄTTAD AV
Erik Lidén
KVALITETSGRANSKAD AV
Thomas Larm
Dagvattenutredning för kvarteren Påsen och Godsvagnen
Innehållsförteckning
1 Bakgrund ... 3
1.1 Syfte ... 3
1.2 Frågeställning ... 3
1.3 Underlagsmaterial ... 3
2 Krav ... 4
2.1 Flödeskrav ... 4
2.2 Hammarby sjöstads miljöprogram ... 4
3 Områdesbeskrivning och förutsättningar ... 4
3.1 Före exploatering ... 4
3.2 Efter exploatering ... 5
3.3 Geotekniska förhållanden ... 6
3.4 Ledningar ... 7
4 Metod och indata ... 8
4.1 Dagvatten- och recipientmodellen StormTac ... 8
4.2 Föroreningsberäkning... 8
4.3 Flödesberäkning ... 9
4.4 Volymsberäkning ... 9
4.5 Behov av växtbädd och skelettjord ... 9
4.6 Indata ... 11
5 Resultat ... 13
5.1 Föroreningsberäkning... 13
5.2 Beräkning av flöden och fördröjningsvolym ... 15
6 Allmänt om hållbar dagvattenhantering ... 17
6.1 Lokalt omhändertagande av dagvatten ... 17
7 Förslag på dagvattenlösningar ... 18
7.1 Växtbäddar och regngårdar ... 18
7.2 Skelettjordar ... 20
7.3 Dagvattenkassetter... 21
7.4 Gröna tak och gröna väggar ... 22
7.5 Permeabla beläggningar ... 23
7.6 Ytlig avledning ... 24
7.7 Torra dammar ... 25
7.8 Informationsskyltar ... 26
7.9 Avledning vid fasad och terrasser ... 27
8 Diskussion och slutsats ... 27
1 Bakgrund
1.1 Syfte
Ikano och Skanska planerar att ombilda de två områdena Påsen och Godsvagnen i Hammarby sjöstad i Stockholm från kommersiella och industriella lokaler till flerfamiljsbostäder. I och med detta har Sweco fått i uppdrag att inför detaljplanen utreda hur dagvattnet kan hanteras inom planområdena. Syftet är att föreslå hållbara och lokala dagvattenlösningar.
Flödes-, volyms- och föroreningsberäkningar samt förslag på principlösningar för
dagvattenhantering och framtagande av ungefärliga dimensioner på LOD-anläggningar har genomförts för hela området.
1.2 Frågeställning
I denna dagvattenutredning görs ett försök till att besvara följande frågor:
Hur ska dagvattnet inom planområdet hanteras?
Hur kommer ombyggnaden att påverka dagvattnets flödes- och föroreningssituation jämfört med idag?
Hur mycket fördröjning erfordras för att klara de ställda flödeskraven?
Vilken typ av dagvattenåtgärder föreslås och var bör dessa lokaliseras?
1.3 Underlagsmaterial
Nedan följer en förteckning över det underlagsmaterial som har använts:
llustrationsplan Påsen, Urbio AB, 2012-07-02
Samlingskarta Påsen och Godsvagnen, Urbio AB, 2012-07-02
Fastighetsgränskarta, Urbio AB, 2012-07-02
Dagvattenkonceptkarta, Urbio AB, 2012-07-02
Plankarta Påsen, Urbio AB, 2012-07-02
Grundkarta Påsen, Urbio AB, 2012-07-02
Miljöteknisk markundersökning Påsen 8-10, Ikano, 2012-08-06
Takplan Påsen, ÅWL, 2012-08-07
Takplan Påsen, Nyrens, 2012-08-06
Illustrationsplan Godsvagnen, Andersson & Jönsson Landskapsarkitekter, 2014-03-03
2 Krav
2.1 Flödeskrav
I denna utredning antas ett flödeskrav som motsvarar en avrinningskoefficient på 0,3 från de studerade områdena. Med utgångspunkt från detta antagande dimensioneras sedan
erforderliga fördröjningsvolymer och behovet av växtbäddar (m2) och skelettjordar (m2) beräknas.
2.2 Hammarby sjöstads miljöprogram
I Hammarby Sjöstads miljöprogram från 2007 finns det inriktningsmål som säger att
dräneringsvattnet ska kopplas till dagvattennätet och inte till spillvattennätet samt att dagvatten i första hand ska tas omhand lokalt.
3 Områdesbeskrivning och förutsättningar
3.1 Före exploatering
Planområdena Påsen och Godsvagnen utgör ca 1,55 respektive 1,3 hektar stora områden i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Idag består områdena främst av hårdgjorda asfalts- och takytor.Flygbilden i Figur 1 nedan åskådliggör hur de ser ut idag.
Figur 1. Flygbild över Påsen (till vänster) och Godsvagnen (till höger) i nuläget där kvarteren är markerade med rött. Mellan kvarteren löper Heliosgatan.
3.2 Efter exploatering
Nu planerar Ikano och Skanska att ombilda fastigheterna till bostäder. Enligt
illustrationsplanerna kommer ombyggnationen att innebära tillkommande grönytor och permeabla gångytor samt en mindre andel gröna tak. I beräkningarna tas inte hänsyn till andelen gröna tak då lokalisering och omfattning av dessa ännu inte är fastställd.
Större delen av kvarteren kommer att underbyggas med garage varför infiltration inte blir möjlig på innegårdarna (vattnet kan dock avledas ytligt eller omhändertas i växtbäddar innan
avledning till dränering). Passagerna/gränderna mellan kvarteren (Aro 1 och 5) där skelettjord planeras kommer inte att underbyggas och kan med fördel kombineras med
dagvattenhantering. Dessa behöver då utformas med bräddmöjlighet då den övre friktions- och fyllningsjorden underlagras av lera.
Nedan i Figur 2 och Figur 3 visas den framtida utformningen av kvarteren Påsen och
Godsvagnen samt hur ytorna delats in i delavrinningsområden (Aro 1-12) som sedan används som indata till beräkningarna.
Figur 2. Illustrationsplan och ytavvattningen inom kvarteret Påsen indelat i delavrinningsområden för flödesberäkning (röd linje). Aro 1 och 5 planeras att byggas upp av skelettjord.
Figur 3. Illustrationsplan och ytavvattningen inom kvarteret Godsvagnen indelat i delavrinningsområden för flödesberäkning (röd linje).
Aro 11 är det delområde som inte höjdsätts med en lutning mot Heliosparken. Här kommer dagvattnet istället att ledas till Heliosgatan, varför det blir viktigt att fördröja vattnet innan det avleds till gatans dagvattensystem. För Aro 9 och Aro 12 är nivåskillnaden mellan kvartersmark och Heliosparken stor och fasader med underliggande lokaler är planerade. Här kommer vattnet att behöva ledas ner för fasaderna och vidare till Heliosparken.
3.3 Geotekniska förhållanden
Kvarteret Påsen 8-10 har undersökts av Golder Associates AB. Provtagningarna som gjorts visar att de ytliga jordlagren består av sand- och grusfyllning, ställvis med inslag av tegelrester.
Detta fyllnadslager har en tjocklek på 0,5 till 1 meter, i enstaka punkter upp till 2 meter. Under fyllningen finns torrskorpelera som underlagras av lös lera och under leran finns ett tunt lager friktionsjord på berg. Jorddjupet varierar mellan 4-7 meter. I några provtagningspunkter påträffades berg eller block på 1-2 meters djup. Grundvatten påträffades i ett fåtal
provtaningspunkter där fyllnadslagret var något mäktigare. Huruvida dessa magasin utgör ett sammanhängande område eller inte är oklart. Grundvattenavrinningen följer sannolikt marktopografin med nordlig flödesriktning mot Hammarby Sjö.
Antaget att de geotekniska förhållandena är lika för såväl Påsen som Godsvagnen så kan dagvattnet med fördel översilas, fördröjas och i viss mån infiltreras i parkområdet norr om kvarteren.
3.4 Ledningar
Dagvatten från Påsen och Godsvagnen avvattnas idag till Stockholm Vattens ledningsnät i Heliosgatan och Virkesvägen. Utöver VA-ledningar finns i dessa gator även fjärrvärme, el, tele, opto och gas vilket innebär att gaturummet inte lämpar sig för LOD.
4 Metod och indata
Under detta kapitel redogörs för den metod som har använts. Beräkningar har huvudsakligen genomförts med dagvatten- och recepientmodellen StormTac. Resultaten av dessa beräkningar har sedan legat till grund för förslagen dagvattenhantering.
De båda planområdena har delats upp i ett antal delavrinningsområden (Aro 1, 2, 3 osv.) med hjälp av planerade höjder och taklutningar, vilket visas i Figur 2 och Figur 3. Flöden och fördröjningsvolymer har beräknats för varje delavrinningsområde. I denna beräkning har den mellanliggande delen av Heliosgatan inte inkluderats. För dessa områden har sedan fodrad växtbädds- respektive skelettjordsarea beräknats. Arean beräknas utifrån en antagen
”standardutformning” med en viss effektiv volym (magasineringsvolym).
Föroreningsberäkningar har gjorts för de båda planområdena sammanslaget och då har även den mellanliggande delen av Heliosgatan inkluderats för att ta hänsyn till trafiken till och från kvarteren. Beräkningarna har gjorts för en situation utan gröna tak.
4.1 Dagvatten- och recipientmodellen StormTac
Översiktlig beräkning av föroreningshalter och mängder i dagvattnet samt beräkningar av flöden och fördröjningsvolymer har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac1, version 2012-05. Som indata till modellen används nederbörd, 636 mm/år2 och kartlagd markanvändning i områdena. Markanvändningen före och efter ombyggnad har uppskattats utifrån flygbild och illustrationsplan.
Vid beräkningar av dagvattnets föroreningsinnehåll har schablonhalter för industriområde, handelsområde och flerfamiljsbostäder använts. I bostadsområdena inkluderas lokalgator och mindre grönytor. Schablonvärdet utgörs av årsmedelhalt samt avrinningskoefficient för angiven markanvändning.
Vid belastningsberäkningar (mängd förorening, kg/år) används årsmedelhalten och den ackumulerade årliga nederbörden då det är årsvolymen som är avgörande för hur stor mängd förorening som genereras under ett år. Endast belastning av dagvatten och basflöde
(inläckande grundvatten) avses.
Vid beräkningar av flöden och utjämningsvolymer för varje delavrinningsområde har markanvändningen istället delats upp i tak, asfalt/betong, permeabla ytor och grönytor.
4.2 Föroreningsberäkning
I rapporten redovisas föroreningshalt (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) för hela planområdet före och efter ombyggnad. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg),
1 www.stormtac.com
2 Uppmätt nederbörd i Stockholm justerat efter mätförluster med faktor 1,18 i enlighet med SMHI.
suspenderad substans (Susp; partiklar), opolära alifatiska kolväten (olja), polycykliska
aromatiska kolväten (PAH) och bensapyren (BaP). För samtliga ämnen redovisas totalhalter.
Samtliga framräknade årsmedelhalter har jämförts med Förslag till riktvärden för
dagvattenutsläpp, nivå 2M (RTK, 2009). Nivå 2 gäller för delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt i recipient medan M avser utlopp i en mindre recipient så som mindre sjö, vattendrag eller havsvik. Dessa riktvärden är lämpliga att användas t.ex. vid kommunens planläggning, nyexploateringar eller förtätningar där fler fastigheter kan ha en gemensam dagvattenlösning.
4.3 Flödesberäkning
Framtida dagvattensystem bör utformas för att klara av att avleda ett 10-årsregn. Därför utförs flödesberäkningar för 10-minuters 10-årsregn och utifrån de senaste nederbördsdata och regnintensiteter som rekommenderas att användas enligt Svenskt Vatten, publikation P104 (data från Dahlström, 2010).
4.4 Volymsberäkning
Beräkning av fördröjningsvolymer har gjorts för ett 10-årsregn och den varaktighet som ger störst volym. Utgångspunkten för beräkningen har varit ett antaget utflöde motsvarande en avrinningskoefficient på 0,3 från de studerade områdena.
4.5 Behov av växtbädd och skelettjord
För varje delavrinningsområde beräknas fodrad växtbädds- respektive skelettjordsarea. Arean ges utifrån en antagen ”standardutformning” med en viss effektiv volym (magasineringsvolym) som beskrivs i Figur 4 och Figur 5 nedan.
Figur 4. Standardutformning av växtbädd.
Figur 5. Standardutformning av skelettjord.
4.6 Indata
I Tabell 1 och Tabell 2 nedan redogörs för indata till flödes- och föroreningsberäkningarna för jämförelse av läget före och efter ombyggnad. De båda kvarteren redovisas sammanslaget och Heliosgatan separat. Olika avrinningskoefficienter används för förorenings- respektive
flödesberäkningen före ombyggnad.
För bedömning av föroreningssituationen används schablonavrinningskoefficienten 0,6 för den här typen av markanvändning och som bedöms ge en representativ föroreningsbelastning ut från området. Vid beräkning av dimensionerande flöden har dock en högre avrinningskoefficient på 0,8 valts då andelen hårdgjorda ytor i form av tak och asfalt bedöms vara högre än för ett
”normalt” industri och handelsområde.
Tabell 1. Areor och avrinningskoefficienter före ombyggnad av Påsen och Godsvagnen.
Lätt industri Handelsområde Heliosgatan
Area (ha) 1.43 1.43 0.20
Avrinningskoef. vid
föror. beräkn. 0.60 0.70 0.85
Avrinningskoef. vid
flödesberäkn. 0.80 0.80 0.80
Reducerad area vid
föror. beräkn. (ha) 0.91 1.06 0.17
Reducerad area vid
flödesberäkn. (ha) 1.22 1.22 0.16
Tabell 2. Areor och avrinningskoefficienter efter ombyggnad av Påsen och Godsvagnen.
Flerfamiljsbostäder Heliosgatan
Area (ha) 2.85 0.20
Avrinningskoef. vid föror. beräkn. 0.45 0.85
Avrinningskoef. vid flödesberäkn. 0.45 0.80
Reducerad area vid föror. beräkn. (ha) 1.28 0.17
Reducerad area vid flödesberäkn. (ha) 1.28 0.16
Nedan i Tabell 3 redogörs för indata till modellen för de flödes- och volymsberäkningar som gjorts för varje delavrinningsområde (Aro 1-12). Tabellen innehåller markanvändningsdata efter utbyggnad och avrinningskoefficienter för respektive markanvändning.
Tabell 3. Areor per markanvändning (ha) för varje delavrinningsområde efter ombyggnad av Påsen och Godsvagnen.
Avr.-
område Enhet Total Asfalt/Betong φ=0.8
Permeabel beläggning
φ=0.2 Tak φ=0.9 Grönyta φ=0.1 Reducerad area Påsen
Aro 1 ha 0.18 0.11 - 0.060 0.010 0.15
Aro 2 ha 0.010 - - 0.010 - 0.01
Aro 3 ha 0.35 - 0.070 0.16 0.12 0.17
Aro 4 ha 0.09 - 0.030 0.040 0.010 0.05
Aro 5 ha 0.27 0.17 - 0.090 - 0.22
Aro 6 ha 0.48 - 0.15 0.19 0.15 0.22
Aro 7 ha 0.060 - - 0.060 - 0.060
Aro 8 ha 0.11 - - 0.11 - 0.090
Summa ha 1.55 0.96
Godsvagnen
Aro 9 ha 0.072 0.0090 0.0060 0.044 0.017 0.05
Aro 10 ha 0.18 0.072 0.0 0.088 0.025 0.14
Aro 11 ha 0.33 0.10 0.0063 0.17 0.060 0.24
Aro 12 ha 0.72 0.21 0.044 0.33 0.13 0.49
Summa ha 1.3 0.92
5 Resultat
I detta kapitel redovisas resultatet av föroreningsberäkningar, beräknade flöden och fördröjningsvolymer samt växtbädds- och skelettjordsareor.
5.1 Föroreningsberäkning
Föroreningsberäkningar har gjorts för hela planområdena inklusive Heliosgatan före och efter ombyggnad. Resultatet från beräkningarna av föroreningshalter och jämförelse med riktvärden för dagvattenutsläpp nivå 2M presenteras i Tabell 4 nedan.
Tabell 4. Årsmedelhalter (mg/l och µg/l) av föroreningar i dagvatten och basflöde från Påsen och Godsvagnen före och efter ombyggnad. Halter som överskrider riktvärdena markeras med grått.
Ämne Enhet Före ombyggnad Efter ombyggnad Riktvärden 2M
P µg/l 240 250 175
N mg/l 1.6 1.7 2.5
Pb µg/l 23 12 10
Cu µg/l 29 25 30
Zn µg/l 153 85 90
Cd µg/l 0.80 0.50 0.50
Cr µg/l 10 10 15
Ni µg/l 8.0 8.0 30
Hg µg/l 0.10 0.00 0.070
Susp mg/l 81 60 60
Olja mg/l 1.3 0.60 0.70
PAH µg/l 0.77 0.46 -
BaP µg/l 0.11 0.040 0.070
Föroreningsberäkningen visar att halten N och P ökar och halten Cr och Ni förblir densamma efter exploatering. Halterna av samtliga övriga ämnen minskar. P och Pb är dock de enda ämnena som överskrider riktvärdet efter ombyggnad, vilket innebär att det föreligger ett reningsbehov.
Det är av vikt att inte bara titta på uppkomna dagvattenhalter utan att även se till förändringar i belastningen från områdena. Därför redovisas den beräknade årliga belastningen från området före samt efter ombyggnad i Tabell 5 nedan.
Tabell 5. Årlig föroreningsbelastning (kg/år) från Påsen och Godsvagnen före samt efter ombyggnad.
Ämne Enhet Före ombyggnad Efter ombyggnad Minskning i procent (%)
P kg/år 3.5 2.8 20
N kg/år 23 19 17
Pb kg/år 0.34 0.13 62
Cu kg/år 0.42 0.29 31
Zn kg/år 2.2 1.0 55
Cd kg/år 0.012 0.006 50
Cr kg/år 0.15 0.11 27
Ni kg/år 0.12 0.090 25
Hg kg/år 0.0011 0.00031 72
SS kg/år 1178 678 42
olja kg/år 19 6.8 63
PAH kg/år 0.011 0.0052 53
BaP kg/år 0.0016 0.00044 72
Mängden av samtliga ämnen kommer att minska efter ombyggnad. Pb, Zn, Cd, Hg, olja, PAH och BaP reduceras med 50 procent eller mer. Tittar man närmare på näringsämnena P och N ser man att halten av dessa ökar något efter exploatering medan mängden minskar. Detta beror på att schablonhalten för dessa ämnen är högre för bostadsområden än för industri och handel vilket delvis hänger ihop med den ökade andelen grönytor så som parkmark och planteringar.
Däremot är avrinningen från ett bostadsområde betydligt lägre än från industrimark, såväl på årsbasis som vid dimensionerande regn och eftersom belastningen (mängd förorening, kg/år) beräknas utifrån halt*årsavrinning så kommer denna att bli lägre på årsbasis.
5.2 Beräkning av flöden och fördröjningsvolym
Nedan redovisas beräkningar av flöden som har gjorts för varje delavrinningsområde inom respektive kvarter och för hela planområdet inklusive Heliosgatan. I Tabell 6 nedan redovisas resultaten och flödes- och volymsberäkningar samt hur mycket växtbädds- och skelettjord respektive delavrinningsområde fodrar för LOD.
Tabell 6. Dimensionerande flöden (l/s) och fördröjningsvolymer för ett 10 minuters 10-årsregn för Påsen och Godsvagnen efter ombyggnad.
Område Qdim (l/s)
Qefter åtgärder (l/s)
φ=0.3 Vdim (m3) Växtbädd (m2)
Skelettjord (m2)
Påsen
Aro 1 34 13 13 26 83
Aro 2 2.3 0.78 1.0 2.0 6.4
Aro 3 38 24 9.0 18 58
Aro 4 11 5.9 3.0 6.0 19
Aro 5 51 18 19 38 122
Aro 6 50 33 10 20 64
Aro 7 13 4.2 5.0 10 32
Aro 8 22 7.2 9.0 18 58
Godsvagnen
Aro 9 11 5 5 10 32
Aro 10 32 13 15 30 96
Aro 11 54 23 25 50 160
Aro 12 112 49 50 100 321
Summa 428 196 164 328 1051
I Tabell 7 nedan redovisas resultaten av flödesberäkningar för hela planområdena inklusive Heliosgatan före och efter ombyggnad.
Tabell 7. Jämförelse före och efter ombyggnad av Godsvagnen, Påsen och Heliosgatan.
Ämne Qdim (l/s)
Före ombyggnad 560
Efter ombyggnad 300
Resultaten i Tabell 7 visar att det dimensionerande flödet från planområdet nästan kommer att halveras efter ombyggnaden.
Vid jämförelse av flödena efter ombyggnad i Tabell 6 och Tabell 7 ser man att det
dimensionerade flödet är drygt 100 l/s lägre då hela planområdet ses som en area, även då Heliosgatan inkluderas. Detta beror på att den använda avrinningskoefficienten för
bostadsområde på 0,45 är lägre än den mer noggrant beräknade koefficienten som erhålls då hänsyn tas till markanvändningen i varje delavrinningsområde.
Exkluderar man Heliosgatan från beräkningarna så blir skillnaden i flödet mellan före och efter exploatering ca 100 l/s. Flödet före ombyggnad blir då 520 l/s (vid avrinningskoefficient 0,8) jämfört med summan av det beräknade flödet på 414 l/s. Beräknas flödet utifrån
schablonavrinningskoefficienten (0,45) blir skillnaden mellan före och efter exploatering 260 l/s.
Resultaten i Tabell 6 visar också att efter LOD-åtgärder reduceras det dimensionerade flödet ut från planområdet till ca 200 l/s.
6 Allmänt om hållbar dagvattenhantering
Dagvatten är en viktig del i diskussionen om den hållbara staden. Hållbarhet handlar om att bevara den hydrologiska balansen och på så vis minska den annars ökade avrinningen och föroreningsbelastningen till recipenten. Hållbarhet innefattar även att dagvattnet hanteras nära källan och med hjälp av lokala och småskaliga lösningar. Vidare handlar hållbar
dagvattenhantering om kontrollerad avvattning med hjälp av öppna dagvattenlösningar. En säker avledning bidrar även till att riskerna för översvämning minskas. Målet är att dagvattnet ska nå recipienten långsamt och rent istället för snabbt och smutsigt.
6.1 Lokalt omhändertagande av dagvatten
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) medför att vattnets naturliga kretslopp efterliknas och naturliga reningsprocesser i mark och vatten utnyttjas. LOD-lösningar kräver små ingrepp och grundprincipen är att utnyttja mark som annars skulle hårdgöras. Exempelvis kan förorenat dagvatten ledas mot en grönyta och passera växtlighet och jord innan det perkolerar eller tas upp i dränledning innan det leds vidare i dagvattensystemet. Syftet med de olika LOD- teknikerna är att uppnå:
Reduktion av toppflöden (fördröjning via trög avledning i öppna system).
Reduktion av volymer (infiltration, evapotranspiration).
Rening (sedimentering, växtupptag, fastläggning i mark).
Till ytterligare fördelar med LOD hör:
Bibehållen grundvattenyta.
Ökade estetiska värden och en trivsammare närmiljö.
Bullerdämpning, förbättrad luftkvalitet genom upptag av CO2 och partikelreduktion.
Synliggörande av vattenprocesserna bidrar till ökad förståelse.
Öppna lösningar utnyttjas i pedagogiska sammanhang.
Ökad artvariation, biologisk spridningsväg och länk mellan befintliga och nya grönområden.
Minskad anläggningskostnad för konventionella dagvattenlösningar.
7 Förslag på dagvattenlösningar
I detta kapitel beskrivs förslag på lösningar för kvarteren Påsen och Godsvagnen. Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av de olika dagvattenåtgärderna som föreslås inom planområdet.
Tak kan med fördel utformas som gröna tak.
Komplementbyggnader kan utformas med gröna väggar.
Cykelparkering kan utformas med grönt tak alternativt som en pergola med klätterväxter och permeabel beläggning.
Skelettjordar med trädplanteringar kan anläggas i passagerna/gränderna mellan husen.
Om skelettjordsvolymen inte räcker till för erforderlig fördröjning kan dessa kompletteras med dagvattenkassetter för att ge en större fördröjningsvolym.
Dagvatten från taken som vetter in mot gårdarna kan avledas via stuprörsutkastare, rännor och ränndalar och sedan via växtbäddar, diken och torra dammar ner mot Heliosparken.
I Heliosparken kan vegetationsytor användas för dagvattenhantering och bli så kallade regngårdar där fördröjning och infiltration kan ske.
Gångytor på gårdarna kan utformas som permeabla.
Där större höjdskillnader förekommer kan dagvattnet avledas ytligt och trappvis.
Takvatten som avvattnas mot gata ansluts direkt till ledningsnät alternativt fördröjs i dagvattenkassetter som anläggs under gångbana.
7.1 Växtbäddar och regngårdar
Vatten från tak och gårdar kan avledas till växtbäddar i form av nedsänkta lådor där vegetation så som träd, örter och gräs planteras. I dessa sker fördröjning och reduktion av dagvattnet.
Flera växtbäddar kan kedjekopplas via övertäckta eller öppna dagvattenrännor och på så vis tillåts vattnet svämma över från växtbädd till växtbädd innan anslutning till ett öppet
avledningsstråk, t ex en ränna eller ett dike alternativt en tät ledning.
Växtbäddar kan förses med små dämmen i syfte att skapa ytterligare utjämningsvolym och därmed fördröja dagvattnet ytterligare. Växtbäddarna kan utformas så att vattnet infiltrerar eller bara strömmar igenom växtbädden för att sedan samlas upp i dränledning. Växtbäddar med kantsten kan med fördel utformas med släpp eller försänkningar så att vatten från omgivande mark också kan hanteras. För bilder över växtbäddar se Figur 6.
Figur 6. Exempel på utformning av växtbädd.
Regngårdar har samma funktion som växtbäddar men utgörs av större anläggningar som lokaliseras längre nedströms ett avrinningsområde och som därmed får ta emot en större mängd vatten. I bostadsområden utformas jordsammansättningen så att dränering sker under maximalt 48 h. Bräddmöjlighet bör också anordnas så att vatten aldrig bli stående högre än 0,2 m. För exempel på utformning av regngårdar i anslutning till en parkeringsyta och skola, se Figur 7.
Figur 7. Exempel på utformning av regngårdar
7.2 Skelettjordar
Syftet med skelettjordar är att ge träd i en hårdgjord miljö bättre förhållanden avseende ökad tillgång på luft och vatten. Skelettjordar bidrar till såväl fördröjning som infiltration och växtupptag av vatten. Utöver fördröjning sker även rening av dagvattnet genom fastläggning och nedbrytning av bland annat partiklar, kväveföreningar och olja i de fall då även gator avvattnas.
Hårdgjorda ytor avvattnas till uppsamlingsbrunnar med sandfång som sedan fördelar vattnet ut i ett så kallat luftigt bärlager varpå vattnet sipprar ner i själva skelettjorden. Alternativet är att vattnet fördelas via dränledning eller perkolationsbrunnar. Vid anläggande av skelettjord fordras bräddlösning för avledning till tät dagvattenledning. Nedan visas exempel från Hammarby sjöstad där utrymmet under parkeringsyta och gångbana utnyttjats som skelettjord, se Figur 8.
Figur 8. Tv visas att träden till höger, som växer i skelettjord och får dagvatten, fortfarande har gröna blad jämfört med de träd som växer till vänster där det inte är skelettjord. Th exempel på trädplantering i skelettjord.
7.3 Dagvattenkassetter
Dagvattenkassetter utgörs av volymseffektiva plastbackar med en lagringskapacitet på 95 % och syftet med dessa är att fördröja och eventuellt även infiltrera dagvatten. Kassetterna är stapelbara och kan monteras i flera lager. En ytterligare fördel är att de lätt kan inspekteras och rensas vid behov samt har en hög belastningshållfasthet vilket innebär att de är körbara.
Kassetterna bör anläggas med minst 0,8 meters täckning och avståndet mellan underkant dagvattenkassett och högsta grundvattenyta behöver vara minst 1 m. Vid behov kan magasinet anläggas under grundvattenytan, men behöver då utformas som en tät anläggning och med tillräcklig täckning som motverkar bottenupptryckning. Kassettmagasinens avstånd till byggnad bör vara minst 5 m. Om avståndet är mindre kan anläggningen utformas med tätskikt mot huset alternativt görs hela anläggningen tät. För exempel dagvattenkassetter, se Figur 9.
Figur 9. Exempel på dagvattenkassetter.
7.4 Gröna tak och gröna väggar
Gröna tak och väggar kallas ibland även för ekotak och växtväggar för att visa att de inte alltid är gröna. När det är ont om plats i den tätbebyggda stadsmiljö så kan dessa lösningar vara ett effektivt sätt att få in grönstruktur i staden. Gröna tak kan anläggas på hus,
komplementbyggnader och tak över parkeringsplatser (carports). Gröna tak består ofta av moss- och sedumarter och har en hög vattenhållande förmåga vilket bidrar till en fördröjning och minskning av flödestoppar samt reduktion av den årliga avrunna volymen med ca 50 %.
Gröna väggar används främst i syfte att dämpa buller och förbättra luftkvaliteten men kan även ha en effekt på dagvattenavrinningen beroende på växtval och uppbyggnad. Mossor har visat sig vara extra effektiva på grund av sin stora bladytan och förmåga att ta upp vatten och föroreningar via bladen. En gata som kantas av växtlighet får en lägre partikelhalt än en motsvarande gata utan vegetation. Därutöver har vegetationen på tak och längs väggar en isolerande effekt på byggnader vilket gör att energiåtgången för uppvärmning minskar och byggnadernas ytskikt utsätts inte för nedbrytande solljus, värme eller kyla. Bilder på gröna tak och väggar kan ses i Figur 10 nedan.
Figur 10. Exempel på en pergola med klätterväxter och permeabel beläggning.
7.5 Permeabla beläggningar
Om det är möjligt är det rekommenderat att ersätta hårdgjorda ytor med permeabla
beläggningar i syfte att öka infiltrationsmöjligheterna. De genomsläppliga beläggningarna bör inte läggas i branta partier eftersom infiltrationen då oftast koncentreras till en mindre del av ytan med igensättning som följd. Permeabla beläggningar föreslås användas för gårdar, lekplatser och parkeringsytor. Även fristående gångvägar kan tänkas ha denna typ av beläggning. Till genomsläppliga beläggningar hör pelleplattor, markplattor, permeabel asfalt, stenmjöl, grus och smågatsten.
Figur 11. Exempel på permeabla beläggningar.
7.6 Ytlig avledning
Dagvattnet kan avledas ytligt med hjälp av stuprörsutkastare, rännor och diken. Genom
användning av utkastare kan lokala grönytor nyttjas för fördröjning och infiltration alternativt kan dessa kopplas till planteringar så att bevattningsbehovet minskas. Utkastare kan anslutas till rännor och diken vilka i sin tur avleder vattnet till exempelvis en regngård eller torrdamm.
Fördelarna med ytliga avvattningsstråk är att en trög avledning erhålls. Man uppnår en bättre kapacitet än i en ledning och får en mer lättillgänglig och synlig skötsel. I det här fallet blir VA- frågan en kombinerad fråga mellan VA, park och eventuellt även väg. I diken kan stora volymer för fördröjning skapas genom exempelvis dämmen. En sådan lösning medför även rening via sedimentering och infiltration. Därutöver kan man med dagvattnets hjälp gestalta närområdet och öka dess estetiska och gröna värden.
Figur 12. Exempel på ytlig avledning.
7.7 Torra dammar
Torra dammar utgör öppna fördröjningsmagasin vilka kan anläggas lokalt eller längre ned i ett avrinningsområde. Dammarna är ihopkopplade med hela dagvattensystemet. Torra
utjämningsdammar används ofta i parkmiljö men även i bostadsområden där de mellan regnen kan användas som spel- och lekytor. Dammarna anläggs i lokala försänkningar och utformas med ett strypt bottenutlopp så att tillfälliga vattenspeglar skapas vid nederbörd innan succesiv tömning sker vid avtagen avrinning. Deras stora fördröjningsvolym medför att klenare
utloppsledningar kan användas eller att man efter exploatering kan ansluta till befintligt
ledningssystem vilket är kostnadsbesparande. Anläggningarna kan utformas med en hårdgjord och tät eller dränerande bottenyta som även kan utformas med ett fördröjningsmagasin under.
Nedan i Figur 13 visas exempel på storskaliga torrdammar vilka kan göras mindre och anpassas efter lokala miljöer.
Figur 13. Exempel på torra dammar, som kan göras små och lokala.
7.8 Informationsskyltar
Det rekommenderas att skyltar som förklarar dagvattenanläggningarnas utformning och funktion sätts upp i anslutning till dessa i syfte att informera allmänheten och på så vis öka kunskapen och skapa förståelse för dagvattnet. Nedan i Figur 14 visas exempel på utformning av olika informationsskyltar.
Figur 14. Exempel på utformning av informationsskyltar för både små och stora dagvattenanläggningar.
7.9 Avledning vid fasad och terrasser
Vid Godsvagnens fasader i norr där höjdskillnaden är stor mellan kvartersmarken och
Heliosparken kan vattnet avledas via terrasserade växtbäddar, grusade steg, rännor vid trappor eller rännor/stuprör genom eller utanpå fasaden. Exempel visas i Figur 15 nedan.
Figur 15. Exempel på avledning av dagvatten vid fasader och murar.
8 Diskussion och slutsats
Genom att kvarteren Påsens och Godsvagnens markanvändning kommer att omvandlas från lätt industri och handelsområde till bostadsområde så kommer flöden och föroreningsbelastning att minska. För planområdet föreslås tillämpning av lokalt omhändertagande av dagvatten, vilket kommer att förbättra situationen ytterligare. Genom dagvattenhantering i växtbäddar och
skelettjordar kommer såväl bly- som fosforhalten att reduceras och bedömningen görs att halterna ut från planområdet kommer att underskrida riktvärdena för dagvattenutsläpp.
Genom reduktion av vattenmängderna kommer belastningen till kommunens nät att minska och därmed minskar också planområdenas negativa effekt på recipienten.
Större delen av marken är höjdsatt så att vatten kan avledas ytligt till Heliosparken. Västra delen av Godsvagnen kommer dock att luta mot Heliosgatan, varför det blir än mer viktigt att fördröja vattnet innan det avleds till gatans dagvattensystem.
De dagvattenlösningar och dimensioner som föreslagits i denna utredning har tagits fram utifrån vad som i dagsläget är känt kring marknivåer, bostadshusens utforming avseende taklutningar och underbyggnad, omgivande ytor m.m. Ändras förutsättningarna kan dagvattenutredningen behöva revideras.
