Kursinformation. Fältarbete, livsvillkor och identitet, 10,5 hp. Delprov 1, ht hp Delprov 2, vt 2014, 7,5 hp Kurskod 740G47

(1)

SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS

Kursinformation

Fältarbete, livsvillkor och identitet, 10,5 hp Delprov 1, ht 2013 3 hp

Delprov 2, vt 2014, 7,5 hp Kurskod 740G47

Kursansvarig lärare:

Helene Elvstrand, e-post: helene.elvstrand@liu.se

(2)

Kursbeskrivning

MÅL

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

 i grupp genomföra ett vetenskapligt projektarbete som bygger på kvalitativa datainsamlings- och analystekniker

 både muntligen och skriftligen presentera ett vetenskapligt projektarbete

 muntligen och skriftligen kritiskt reflektera över projektarbetets olika faser inkluderat etiska och metodologiska frågor

INNEHÅLL

I kursen genomför studenten ett självständigt fältarbete inom ramen för kursens tematik Identitet och livsvillkor. På kursen ges verktyg till att genomföra ett fältarbete och därför belyses och diskuteras frågor kring planering, fältkontakter, urval, frågeställningar, metoder och avrapportering av ett kvalitativt vetenskapligt projekt. Vidare behandlas och problematiseras forskningsetiska ställningstaganden i hela den vetenskapliga processen.

Studenterna fördjupar sin förmåga att arbeta med kvalitativ metod då de under kursen genomför både kvalitativa intervjuer och observationer. Dessa metoder diskuteras och problematiseras utifrån sina specifika förutsättningar. Kursen innehåller en fördjupning i kvalitativ analys med Grundad teoris analysprocedurer i fokus. Vidare ingår att utveckla kunskap i att sammanställa analyser av kvalitativa data i en vetenskaplig rapport samt att utveckla färdigheter i redigeringsteknik, färdigställande av en vetenskaplig antologi samt muntlig framställning.

ARBETSFORMER

Undervisning sker i form av grupparbete, grupphandledning, föreläsningar, metodworkshop och individuell uppgift.

PROJEKTGRUPPER

Under årskurs 2, efter kursen Livsvillkor, grannskap, identitet, kommer ni att arbeta i samma projektgrupp både i fältarbetskursen och på de andra kurserna. En projektgrupp bör omfatta minst 4 personer och som mest 6 personer. Projektgrupperna formeras utifrån intresseområde. Projektgrupperna är alltså professionella arbetsgrupper som gemensamt genomför ett antologiarbete. Det innebär att gruppen ska arbeta på ett strukturerat och målinriktat sätt och göra en tydlig planering för sitt arbete. Inför det första handledningstillfället ska projektgruppen ha formulerat ett gruppkontrakt som utgör en fortsatt diskussion med handledare.

Det har också visat sig att en fungerande projektgrupp är av största vikt för arbetet. Att gruppmedlemmarna arbetar tillsammans, diskuterar arbetet kontinuerligt under året i projektets olika faser och håller ett gruppkontrakt är en förutsättning i arbetet med den slutgiltiga examinationsuppgiftens (antologins) färdigställande.

(3)

FÄLTARBETETS INRIKTNING

Fältarbetet skall innehållsligt handla om livsvillkor och identitet. Ett projekt kan naturligtvis ha tyngdpunkt i endera temat, men syftet är att livsvillkor och identitet relateras till varandra.

I projektarbetet skall både observationer och intervjuer göras. Båda formerna av data skall också synas i den empiriska delen av arbetet. Ni kan t.ex. välja att studera livsvillkor och identitet kopplat till konsumtion, media eller etnicitet. Studien kan även handla om barn/ungdom i skolan med fokus på t.ex. hälsa (eller något av ovanstående), Barn/ungdom på fritiden, barn/ungdom i ”riskzon” t.ex. ungdomar i ett ”socialt projekt”, ungdom/vuxna och arbete/arbetslöshet, barn/ungdom/vuxna och hälsa där t.ex. ett gym kan utgöra fältet. ”Fältet”

är alltså den praktik, det fysiska sammanhang, där ni avser förlägga ert fältarbete. ”Fältet” kan vara en skola, en arbetsplats, ett projekt med verksamhet för olika grupper. ”Fältet” kan både utgöras av offentligt organiserade verksamheter men också av föreningar och privata sammanslutningar. Det viktigaste är att ha en bra och intressant idé där ni kan hitta ett fält som gör studien praktiskt möjlig att genomföra. Tänk också på att ni ska använda er av både intervjuer och observationer vilket innebär att er studie ska designas utifrån detta.

HANDLEDNING

Så snart som grupperna är formerade kommer varje projektgrupp att tilldelas en projekthandledare. Nedan beskrivs övergripande ramar för handledningsarbetet.

 Handledare ska informera sig om och i handledning följa kursinformationen för kursen.

 Handledningstid är 6 timmar per student, därutöver ges examinationstid med 2 timmar per student. Exempel gruppstorlek 5 personer 30+10 klocktimmar.

 Handledning är en viktig del i studenters lärandeprocess och ska fungera som en grund för stöd för fördjupning i GT analysprocedurer. Detta betyder att handledare ska ta del av och aktivt handleda öppen kodning av materialet.

 Handledning avser grupphandledning. I detta finns en pedagogisk tanke, dvs. att studenterna också läser varandras arbeten och bidrar till varandras lärandeprocesser samt kan tänka utifrån antologins helhet i relation till sina individuella delar.

 Handledaren ska diskutera studenternas gruppkontrakt med gruppen, och även upprätta en tidplan tillsammans med gruppen för hur handledningstillfällen fördelas under höst- respektive vårterminen. Det är viktigt att i denna diskussion skapa tydlighet i vad studenterna kan vänta sig av handledaren och vice versa, dvs vad handledaren kräver av studenterna.

 Att projektarbetet (antologiarbetet) utförs inom ramen för utbildning ingår i den information som studenterna ska lämna över till ’fältet’. Detta separata informationsbrev (som inte ersätter information om projektet) ska undertecknas av handledare. Brevet erhålls via kursansvarig.

(4)

 Inom ramen för handledning under höstterminen ges innehållsliga synpunkter på: PM;

informationsbrev till informanter, kodning av material; samt intervjuguide. Riktlinje för höstens handledning är 2-3 möten med studenter.

 Inom ramen för vårterminens handledning fokuseras analysprocessen samt sammanställning av antologin både gällande dessa gemensamma och individuella delar. Även vårens handledning sker i form av grupphandledning.

 Riktlinje för omfattning av vårens handledningstillfällen är ca 4 handledningsmöten.

Viktigt att tänka på

Handledaren måste alltså använda tiden till betydligt mer än direkt läsning och handledning av era arbeten. Tänk också på att den information som kommer skriftligt från kursansvarig är den som gäller – vänd er till kursansvarig om det uppstår frågor angående den skriftliga informationen om projektarbetet, examinationen mm., detta för att undvika dubbla och motstridiga budskap från olika lärare. Det är alltså endast överenskommelser med kursansvarig som gäller för arbetet, dess examinationsformer och tider samt schemaläggning.

WORKSHOP

Under kursen har ni ett workshopstillfälle på höstterminen där ni får arbeta praktiskt med Grundad Teoris analysprocedurer. Vid det tillfället är det ert eget material som ligger till grund för arbetet. Om ni inte har ett eget observationsmaterial kommer ni få ett material att öva på så kom på workshopen!

EXAMINATION

Kursen examineras genom två separata uppgifter. Uppgifterna innehåller både grupparbeten och individuella delar och examineras både skriftligt och muntligt. Kriterier för betyg återges i samband med beskrivning av examinationsuppgifterna, dessutom ges för kunskapsområde 1 allmänna kriterier i bilaga sist i dokumentet (dessa finns även i programhandboken). Endast de individuella examinationsuppgifterna (individuellt antologibidrag) kan ge betyget Väl godkänd. För att bli godkänd krävs deltagande i obligatoriska moment i undervisningen, samt godkänd på båda examinationsuppgifterna.

Bedömning av examinationsuppgifterna: 12 arbetsdagar efter slutexaminationsdatumet.

Bedömning och feedback ges av medbedömmande lärare eller examinator (se varje enskild uppgift).

Samtliga inlämningsuppgifter granskas via Urkund.

Om du inte blir godkänd på kursen kan du lämna in din (a) examinationsuppgifter till den lärare som ska göra bedömningen vid följande tillfällen

Måndag v. 51 Måndag v. 5 Måndag v. 20

(5)

(se även programhandboken)

PLAGIAT OCH FUSK

Det finns hårda regler om plagiering på universitet och även i forskarsamhället (detta är alltså också en forskningsetisk fråga, läs t.ex. Närvänen, När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur 1999, kapitlet Etik och det vetenskapliga skrivandet). Plagiering av andra källor (dvs. att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller från andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten mm) betraktas som fusk. Ibland – inte minst vad gäller t.ex. hemtentamina – händer det också att man ligger för nära ursprungstexten, vilket kan bli betraktat som plagiat. Det är också viktigt att omformulera det man läst, det är också på det sätt som man student visar att man har förstått det som man har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuell framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna i grupp – ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra.

Läraren har skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer.

För att slippa dessa problem måste ni alltså besvara frågorna genom att omformulera det ni läser till en självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med citattecken samt korrekta sidhänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av meningar ur ursprungstext.

Examinationsuppgift 1 – PM skrivning, GT kodning och Forum

Examinationsuppgift 1 är en skriftlig inlämningsuppgift i form av ett projekt PM som både innehåller en del som skrivs tillsammans i projektgruppen och en del som varje enskild student skriver. Detta PM examineras såväl muntligt som skriftligt.

I ett PM ska följande framgå:

Inledning: en kort presentation av projektarbetets idé och varför den verkar intressant för er.

Syfte och frågeställningar: ange kort projektarbetets övergripande syfte, samt specifika frågeställningar i förhållande till era delprojekt i gruppen. Fundera kring hur dessa hänger samman så att antologiarbetet kan framstå som en helhet.

Metod: vilka fält ni valt att studera – föreslå en eller flera konkreta plats/er som ni tror ni får tillträde till/har fått tillträde till, urval vad gäller intervjupersoner och fält ska anges och motiveras, datainsamlingsmetoder avseende omfattning / typ av intervjuer och observationer, analyssätt, forskningsetiska reflektioner, hur ni tänkt att komma i kontakt med fältet/personerna ifråga.

Teori/tidigare studier: eftersom den metod ni ska pröva på i detta projektarbete är Grundad teori, ska en särskild teori inte prövas vid detta skede av arbetet. Däremot kan ni förutsättningslöst reflektera över vilka typer av teoretiska tankegångar eller inriktningar som skulle kunna tänkas vara av intresse för er i ert arbete (tex. teorier om socialisation, teorier om etnisk tillhörighet, teorier om identitetsskapande, teorier om det postmoderna samhället etc.).

Ni kan också kort redovisa tidigare studier, relevanta för ert fält

(6)

Tidplan: Utgå från projektarbetsschemat och skriv en tidplan för gruppens arbete med olika delmål som sedan kan fungera som riktlinje för arbetets fortskridande.

I PM:et ska för kursen obligatorisk litteratur användas, därutöver gäller:

I PM:et ska varje student i sin individuella del referera till Hammersley & Atkinson (2007) samt ytterligare minst 2 referenser från den obligatoriska litteraturlistan. Ni ska även i den individuella delen referera till 1 vetenskaplig artikel. Ni får stöd vid

momentet bibliotekskunskap att hitta artikel. Artikeln kan antingen handla om ert ämnesområde, metod eller forskningsetik.

Forum PM opponering

Gruppens PM examineras även muntligt genom opponering på forum. Opponeringen sker gruppvis dvs. genom att projektgrupperna opponerar på varandras arbeten. En opponering innebär att man på ett strukturerat och genomarbetat sätt ger synpunkter på ett arbete. För ytterligare stöd i att förbereda opponering se instruktion längre fram i kursinformationen (Appendix 1).

GT-kodning

Under vecka 45 sker momentet GT workshop. Under workshopen får ni möjlighet att prova på de olika analysstegen i relation till ert eget material. Er egen påbörjade kodning sammanfattar ni sedan i ert dokument (max 2 sidor) som ni skickar till er handledare för bedömning senast fredagen den 15/11 2013.

GT kodningen ska innehålla

- en påbörjad GT analys i form av öppen kodning

- en text som beskriver hur ni tänker kring er analys utifrån er kodning och hur den kan ligga som grund för fortsatt datainsamling/analys

- beskrivning av arbetssätt utifrån (och hänvisning till) Strauss & Corbin (2008).

Ni ska tydligt i referensen visa hur ni har använt er av boken i ert arbete.

Viktiga datum Ht13

För exakta tider för respektive moment se elektroniska schemat.

Vecka 34

Introduktion av kursen och här ges också möjlighet att ställa frågor kring kursens innehåll.

Vecka 39

Formering av projektgrupper. Tänk på att formera professionella arbetsgrupper som bygger på ett gemensamt intresse. På det schemalagda tillfället ges möjlighet att

diskutera olika projektidéer, vilket gör att det är mycket viktigt att ni närvarar. Vid detta tillfälle kommer kursansvarig medverka som stöd i processen. Senast torsdag v. 40 ska ni gruppvis ha mejlat en idéskiss till Helene Elvstrand, helene.elvstrand@liu.se, vad er antologi ska handla om så att jag kan fördela handledare till er. Beskriv kortfattat vad ni vill göra/intresseområde, max 2 sidor per grupp.

(7)

Vecka 41

Ni tilldelas handledare. Mejla så fort som möjligt till er handledare och boka handledningstid.

Vecka 45

 Föreläsning fältarbete, intervju och observation

 Föreläsning Grounded Theory

 Workshop Grounded Theory . Inför detta tillfälle ska ni ha gjort en observation.

Fältanteckningarna från observationen tar ni med er till workshopen och detta utgör ert kodningsmaterial. Det är mycket viktigt att ni redan från början planerar in att göra en observation då kodningen från den genomförda observationen ska godkännas av er handledare. Till work-shopen förbereder ni er genom att läsa Corbin

& Strauss (2008). OM ni inte hunnit göra en observation kom ändå till workshopen då ni kommer få ett material att öva på.

Vecka 46

 PM forum.

Inför forum mejlar varje projektgrupp sitt PM till alla grupper i forum och sin forumledare senast måndag 11/ 11 kl. 24.00 Det är viktigt att ni mailar PM:et som ett sammanhållet dokument.

Kriterier för betyg (PM)

- För att få godkänt krävs att samtliga de punkter som beskrivs i examinationsuppgifterna ovan framgår i den skriftliga redovisningen av uppgiften samt ett aktivt deltagande i den muntliga examinationen.

Detta betyder att ni ska visa att ni kan

 muntligen och skriftligen kritiskt reflektera över projektarbetets inledande faser inkluderat etiska och metodologiska frågor

 genomföra en opponering

 utföra en inledande GT kodning

 hänvisa korrekt till och använder relevant litteratur

Följ också de bedömningskriterier som gäller för skriftliga arbeten.

PM:et och opponentskapet på Forum examineras av forumledaren.

GT- kodningen bedöms av er handledare.

Examinationsuppgift 2: färdigställande av antologi

Antologi består av gruppgemensam inledning, individuella uppsatser, samt gruppgemensam avslutning. Antologin ska skrivas in i den antologimall som finns på hemsidan.

(8)

Antologiarbetet presenteras på ett symposium av författarna och kommenteras av en annan grupp.

Under vårens kursveckor ligger dock fokus på att ni ska analysera det empiriska materialet och färdigställa er antologi. Det finns under våren en inplanerad föreläsning kring Muntlig presentationsteknik, som hålls av Språkverkstaden. Ni kommer också ha möjlighet att boka handledning kring er muntliga presentation på symposiet.

Viktiga datum VT14

:

Måndagen den 7 april vill jag ha titel på er antologi så jag kan färdigställa affisch för symposiet. Skriv också i detta mail alla projektdeltagares namn korrekt stavade.

Under kursen finns ingen undervisning utlagd mer än Muntlig presentationsteknik med Maria Thunborg. Denna föreläsning har varit mycket uppskattad av tidigare studenter och ger er verktyg för era presentationer på symposiet.

Senast den 14 april skickar ni ett kort abstract (max 250 ord) till Helene som beskriver er antologi för att användas till programmet för symposiet. Abstract ska vara på svenska.

Inlämningstid för antologin är den 24 april kl 17.00 (finns i schemat). Vi vill ge er så lång tid som möjligt att skriva på era arbeten men det betyder samtidigt att ni får kortare tid att läsa och förbereda kommentarer på en annan grupps arbete.

Symposium: den 29 april. Reservera hela dagen för detta!

Omfattning mm:

Ni skriver antologin i den mall som finns på hemsidan för kursen. Det är viktigt att börja skriva direkt i mallen – den har tex annat radavstånd mm som medför att antal sidor i word- dokument inte stämmer med antal sidor i mallen.

Den gemensamma kappan får omfatta maximalt 15 sidor, inklusive referenserna. (framsida, biblioteksblad och innehållsförteckning räknas inte in i dessa 15 sidor).

Individuell uppsats : 15 sidor inklusive referenserna.

Detta betyder att en grupp som fattar

6 studenter, har totalt 90 sidor för individuella uppsatser plus 15 för gruppgemensam kappa.

5 studenter har totalt 75 sidor för individuella uppsatser plus 15 för gruppgemensam kappa.

Totalantalet som max antal sidor för antologin i sin helhet gäller alltid och är inte förhandlingsbart.

Inom gruppen kan det förekomma att någon skriver färre sidor än 15. I så fall får någon annan / några andra i gruppen skriva något längre än 15 sidor. Det totala antalet sidor för antologin får dock inte överskridas!

Hur går ett symposium till?

 Varje antologiarbete skall presenteras av författarna. Tid varierar utifrån gruppstorlek.

 En annan grupp kommenterar arbetet (10-15 min beroende på arbetets storlek).

(9)

 Därefter ges ordet till publiken för allmän diskussion (5min).

 Efter detta ska författargruppen få feedback på sin presentation i ett enskilt gruppsamtal med språkverkstaden (15 min).

Moderatorer på symposiet kommer kursansvarig samt någon av antologihandledarna att vara.

Moderatorerna kommer att hjälpa till att hålla tiden och visa upp lappar med hur många minuter ni har kvar.

Tänk på att förbereda presentationerna väl. Det är mycket viktigt att ni håller tiden och har övat före symposiet så att ni vet att alla hinner presentera sin del inom ramen för den utsatta tiden! Ni ska inte presentera hela antologin. Koncentrera er på framför allt det ni anser som intressant för en publik att ta del av. intressanta Excerpter är ofta intresseväckande. (Det är inte så roligt att höra om GT fem gånger).

Tänk på att ni ska kommentera och inte opponera vilket betyder att ni ska lyfta fram några saker för diskussion. Era kommentarer ska gå och förstå utan att åhörarna har läst antologin.

Tidsram:

gruppstorlek presentation kommentarer Publik Språkverkstad

6 30 15 5 15

5 25 15 5 15

4 20 10 5 15

Kriterier för betyg på kursen och bedömning av antologiuppsatserna

Den individuella uppsatsen betygssätts med Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Fyra genomförda moment krävs att för betyget Godkänd:

1. Aktivt deltagande vid symposiet.

2. Kommentering av en annan grupps antologi på symposium.

3. Utförande och presentation av egen uppsats på symposium 4. Aktiv medverkan i gruppgemensam del av antologin.

För att punkt 3 ska bedömas som godkänt ska nedanstående punkter vara godtagbart behandlade:

Innehåll och struktur

 Framgår syftet klart och tydligt?

(10)

 Uppfylls syftet?

 Är centrala begrepp definierade?

 Är det valda problemet utvecklat och analyserat i relation till relevanta teorier? Är problemet beskrivet och analyserat med användning av lämpliga teoretiska begrepp?

 Har den använda Grundad Teori metoden motiverats, och beskrivits?

 Presenteras relevanta etiska reflektioner i relation till det genomförda arbetet?

 Databehandling och analys: Har data hanteras på ett adekvat sätt genom GT analysprocedurer och analyseras utifrån uppsatsens syfte? Framgår resultat och slutsatser klart? Har datas kvalitet diskuterats?

 Har resultaten avslutningsvis diskuterats med användning av de grundläggande idéer som uppsatser utgår ifrån samt i relation till tidigare forskning på området?

 Disposition: Är arbetet upplagt så att de olika delarna tydligt bildar en sammanhängande helhet (röd tråd)?

Läsbarhet/kommunicerbarhet

Är språket tydligt och grammatiskt korrekt? Har författaren skiljt mellan referat och egna antaganden eller slutsatser?

Referenser

Har referat styrkts av referenser gjorda på ett enhetligt sätt? Har referenser använts i rimlig omfattning?

För betyget Väl godkänd krävs därutöver följande:

 Att uppsatsmanuset lämnats in i tid.

 En stringent framställning

 Att diskussionen i uppsatsen är tydligt, kritiskt, reflekterat och självständigt relaterad till relevant teori, tidigare forskning och metodiska överväganden (GT)

 Att författaren visar utvecklat förmåga att reflekterat förhålla sig till och integrera olika källor till varandra i uppsatsens olika delar.

Se även allmänna bedömningsgrunder för programmet (appendix 2).

Publicering av antologiarbetet

När antologiarbetet är godkänd av handledaren kan det publiceras elektroniskt på nätet. Om någon i gruppen inte är klar med sitt bidrag kan ni vänta två kompletteringstillfällen (maj respektive augusti) så att även den uppsatsen kan publiceras i antologin. Om komplettering inte gjorts då kan den övriga gruppen publicera antologin utan den ofärdiga uppsatsen men då måste innehållsförteckning mm även justeras. Ni måste även tänka på layout. Arbetet måste vara snyggt layoutmässigt.

Så här gör man:

1. E-posta uppsatsens titel samt handledarens namn till programadministratör.

(11)

2. I vändande e-post får du ett uppsatsnummer

3. Skriv in uppsatsnumret där XX/XX står – två ställen.

4. Glöm ej skriva abstract 5. Glöm ej examinationsdatum.

6. Glöm ej handledarens namn.

7. Lämna in ett pappersexemplar för arkivering till programadministratör.

Kan läggas i den svarta postlådan i entrén i Bomull. Internkuvert finns vid brevlådan.

Kan även lämnas direkt till programadministratör i Bomull, plan 4, rum B436 Gärna dubbelsidig utskrift, men SKA vara OHÄFTAT.

8. Lämna även in blankett för godkännande av publicering på

www.ep.liu.se

– se nedan.

9. Ladda upp uppsatsen på Elektronisk Press enligt nedan.

När uppsatsen är färdig ska den läggas upp den på Elektronisk Press´ hemsida. Detta föregås av ett publiceringsgodkännande som lämnas till programadministratör.

Publiceringsblankett för nätet finns på årskurs 3´s hemsida http://www.liu.se/utbildning/program/ska/student

Uppsatsen måste vara i pdf-format Spara ner din uppsats till pdf-format. Lägg upp på Elektronisk Press hemsida, www.ep.liu.se

Institutionen och författaren har gemensamt copyright. Författaren har utöver denna publicering rätt att efter eget gottfinnande publicera arbetet på annat sätt.

(12)

Obligatorisk litteratur för kursen i sin helhet

Alver, B.G & Öyen, Ö. (1998), Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur Bryman, A. (2002), Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.

Corbin, Juliet M. & Strauss, Anselm L. (2008). Basics of qualitative research: techniques and procedures for developing grounded theory. 3. ed. Thousand Oaks: SAGE

Fangen, K. (2005), Deltagande observation. Malmö: Liber ekonomi.

Hammersley, M. & Atkinson, P. (2007) Ethnography. Principless in practice London: Routledge. Obs!

Använd 2007 års upplaga.

Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. 2uppl. Lund:

Studentlitteratur

OBS! Dessutom tillkommer litteratur som är specifik för era undersökningsområden

Referenslitteratur/ Litteraturförslag (metod & etik):

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2000). Reflexive methodology: New vistas for qualitative research. London: SAGE

Atkinson, R. (1998). The Life Story Interview. Thousand Oaks: Sage

Charmaz, K. ( 2003) Qualitative Interviewing and Grounded Theory Analysis, I:

Holstein James A & Gubrium Jaber F (Eds.), Inside Interviewing. New Lenses, New Concerns. Thousand Oaks: Sage. S 311-330

Emerson, R.M., Fretz, R.I. & Shaw, L.L. (1995). Writing Ethnographic Fieldnotes. Chicago:

The University of Chicago Press.

Gullveig, B. & Öyen, Ö. (1997). Etik och praktik i forskarens vardag. Lund:

Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkman, S. (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Larsson, S. (1993) ”Om kvalitet i kvalitativa studier” Nordisk pedagogik, nr 4 , pp194- 211.

Närvänen, A-L. (1999), När kvalitativa studier blir text. Lund: Studentlitteratur Näsman, E. Om utskrift av inspelade intervjuer. Stencil

Shaffir, W.B. & Stebbins, R.A. (1991), Experiencing Fieldwork. An Inside View of Qualitative Research. Newbury Park: SAGE

Silverman, D. (Ed.) (1997). Qualitative Research. London: SAGE

Svenska Språknämnden. (1996) Svenska Skrivregler. Uppsala: Almqvist & Wiksell.

(13)

Appendix 1

Checklista för opponenter

Seminariebehandlingen av PMet är avsedd att ge en givande diskussion kring arbetets innehåll och pröva dess kvalitet genom att lyfta fram förtjänster och brister samt att ta upp idéer om hur arbetet kan utvecklas. Seminariet bygger i huvudsak på opponentgruppens insatser, men opponentgruppen har i uppgift att ställa frågor, be om klargöranden och förtydliganden etc från den grupp vilkens arbete opponentgruppen granskar.

Opponentgruppen har med andra ord i uppgift att skapa en vetenskaplig dialog med den andra gruppen. Seminariet avslutas med kortare, för hela seminariet gemensam, diskussion. En förutsättning för detta är att alla seminariedeltagare läst PM:et

1) Seminariet inleds med att respondenten, alltså PM-författargruppen, får tillfälle att kommentera errata, d.v.s. formella fel som upptäckts efter att PMet distribuerats till opponentgrupp, seminarieledare och övriga seminariedeltagare.

2) Därefter inleder opponentgruppen med en kort och koncentrerad sammanfattning av arbetet. Det ger författargruppen och publiken en möjlighet att bedöma om opponentgruppen har läst och i huvudsak förstått arbetet. Författargruppen ska tillfrågas om sammanfattningen i huvudsak stämmer.

3) Därefter fortsätter den egentliga oppositionen. Inled gärna med att tala om hur oppositionen är upplagd. En genomgång sida för sida är som bekant både opedagogiskt och tidsödande. Gör en prioritering av det som i första hand bör tas upp så att detta inte faller bort till följd av tidsnöd.

Till hjälp för struktureringen av oppositionen finns nedanstående lista över bedömningsgrunder. Det är inte meningen att den ska följas till punkt och pricka under oppositionen. Den är i stället att betrakta som en checklista.

Bedömningsgrunderna ska vara till hjälp för att systematiskt hitta både förtjänster och brister i arbetet. Det är opponentens uppgift att leda diskussionen och se till att alla relevanta frågor kommer upp på seminariet. Vilka sakfrågor är viktiga att lyfta fram, vilka förtjänster och brister behöver särskilt påpekas, vilka oklarheter behöver redas ut, vad kunde ha gjorts annorlunda? Seminariet ska utveckla arbetet vidare.

Kritik ska presenteras på ett pedagogiskt sätt, som inbjuder till diskussion snarare än till försvar. Författaren ska erbjudas möjlighet att utveckla sina svar i en dialog med opponenten. Kritik ska – så långt det är möjligt – vara konstruktiv. Även tung kritik går att presentera på ett konstruktivt sätt. Ge förslag på hur bristerna skulle kunna avhjälpas.

Påtala formaliafel, (språk, litteraturreferenser mm), men använd inte mycket tid för detta

Opponenten har huvudsakligen två grupper att vända sig mot: PM-författarna och publiken. För PM-författarna är seminariet ett inlärningstillfälle. Författargruppen är varken betjänt av påhopp eller att få reda på saker som han/hon redan kan. Frågor bör syfta till att få igång en diskussion om PMets idé, syfte, frågeställningar, använt

(14)

litteratur och metod samt hur PM-författarna skulle kunna gå vidare i sitt arbete.

Dialog mellan opponentgrupp och författargrupp är eftersträvansvärt. Ett konsekvent särskiljande mellan sak och person är en självklar utgångspunkt. Positiv kritik är lika viktig som negativ sådan. En viktig uppgift för opponentgruppen är därför att lyfta fram vad som är bra med uppsatsen och varför.

4) Avslutningsvis avger opponenten ett sammanfattande omdöme där både förtjänster och brister framhålls. Väcker arbetet idéer om framtida studier är det också bra att ta upp det i avslutningen.

5) När opponentens del är slut ges n en möjlighet för publiken för gemensam diskussion och synpunkter från seminarieledaren på ca 5 minuter.

Oppositionen bör omfatta följande huvudpunkter:

Formella synpunkter på uppsatsen. Språkbehandling, innehållsförteckning, referenser, litteraturförteckning. Denna punkt bör göras kort, t ex med generella omdömen som exemplifieras.

Arbetet. Diskutera hur PMförfattarna har lyckats med att formulera sitt problem, välja en metod för att lösa det, samt motivera val som gjorts. Vilka alternativa problemformuleringar, metodval och genomföranden hade varit möjliga? Följande delar bör ingå:

 Bakgrund, syfte, frågeställningar. Är syftet rimligt, går frågeställningarna att besvara? Kunde man ha angripit problemet på ett annat sätt eller formulerat frågeställningarna annorlunda? Är avgränsningar lämpligt gjorda /motiverade?

 Använding av litteratur, teoretiska begrepp, tidigare studier. Hur är arbetet knutet till kurslitteratur och valfri litteratur?. Hur har författarna använt sig av och brutit ned resonemang till konkreta frågor? Granska klarhet och konsekvens i begreppsanvändning och formulering av definitioner.

 Metod, analyssätt, etik. Hur är arbetet knutet till kurslitteratur? Innehåller metodbeskrivningen den information en läsare behöver för att kunna värdera studien?

Diskuteras eventuella problem vid genomförandet av metoden och etik?

 Slutomdöme. Oppositionen avslutas med en sammanfattande helhetsbedömning som fokuseras på arbetets förtjänster, med positiv och konstruktiv kritik.

(15)

Appendix 2

Bedömningsgrunder för skriftliga arbeten

Val av syfte, problem och frågeställning(ar)

Kriterier för betyget G:

Klarhet och konsekvens (genom uppsatsen) i formulering av syftet/problemet/frågorna Ko 1

Problemets förankring: Placerar och beskriver författaren problemet i något sammanhang - teoretiskt, empiriskt eller geografiskt Ko 3

Kriterier för betyget VG

Avgränsningens motivering och relevans Ko 1

Val av ansats med teori och metod

Anknytning till litteratur i metoddiskussion Ko 1 Tydlighet i metod Ko 1

Etisk diskussion Ko 1

Teoretiskt förhållningssätt / anknytning till teoretisk tradition / teori Ko 2 Teorianknytningens relevans för syftet Ko 2

Kriterier för betyget VG Kritisk hållning till teori Ko 1 Kritisk hållning till metod Ko 1

Tydlighet i och reflektion över begrepp Ko 3

(16)

Genomförande

Tydlig redovisning Ko 1

Tydlig redovisning av analysen Ko 2

Förankring av analysen i "data" och teori Ko 2

Självkritisk reflektion över ett ev. fältarbetes genomförande utifrån syfte, teori och motivering av metodval Ko 3

Självkritisk reflektion över analysen utifrån syfte, teori, metodval och materialets begränsningar Ko 3

Kriterier för betyget VG

Förmåga att dessutom kunna relatera och integrera punkterna 4 och 5 ovan med flera olika litteraturreferenser

Resultat

Kriterier för betyget G Tydlig redovisning Ko 1

Uppnåddes syftet med arbetet? Ko 1

Kritisk reflektion utifrån syfte, val av ansats med teori och metod Ko 2 Ev. etiska frågor Ko 2

Gestaltning

Kriterier för betyget G

Språk: Är texten språkligt och stilistiskt intresseväckande och läsbar för den publik arbetet är tänkt för? Ko 1

Struktur/disposition: Finns en genomtänkt struktur i arbetet som läsaren kan begripa genom rubriksättningen och textens organisering i olika delar? Ko 1

Röd tråd: Framstår arbetet som en helhet kring ett problem? Ko 1

Fokus: Fokuseras det viktiga i arbetet eller plottras uppmärksamheten bort? Ko1 Formalia Ko 1

Fotnoter, referenser: En instruktion utifrån ett system har delats ut. Andra system kan väljas. Det viktiga är konsekvens och fullständighet. Påståenden som inte är uppenbara samt citat bör alltid åtföljas av en hänvisning till en referens. Hänvisningar används också för att visa varifrån ett resonemang hämtats och för att få stöd i ett resonemang från någon författare.

Inga Sakfel

(17)

Inga större uppenbara språkfel som stavfel och syftningsfel.

Inga fel i hänvisningar inom uppsatsen, till figurer, tabeller mm.

Deadline: Har manus lämnats in före deadline?

Kriterier för betyget VG

Genomförande: Hur väl har genrevalet genomförts? Ko 1

Språk: Är texten dessutom språkligt elegant och stilistiskt intresseväckande och läsbar för den publik arbetet är tänkt för? Ko1