SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier- ISV
Kursinformation
Välfärd och samhälle, 7.5 hp
Welfare and Society 7,5 ECTS CREDITS
Kurskod: 740G52 VT 2013
Kursansvarig lärare: Kenneth Petersson, epost kenneth.petersson@liu.se
Mål
Kursens mål är att efter slutförd kurs skall den studerande kunna:
- förstå och kritiskt reflektera over olika välfärdsmodellers uppkomst och utveckling - jämföra, diskutera och kombinera olika perspektiv på välfärdssystem
- problematisera och kritiskt analysera konsekvenser av olika välfärdssystem ur individperspektiv såväl som ur grupp- och samhällsperspektiv
Innehåll
Kursen behandlar i ett historiskt och komparativt perspektiv välfärdsstatens uppkomst, framväxt och omdaning med fokus på nordiska och europeiska förhållanden. I kursen betonas särskilt de sinsemellan relaterade dimensionerna genus, familj, ålder och etnicitet och deras relation till välfärdsstaten. Kursen fördjupar ur ett historiskt och komparativt perspektiv relationerna mellan genus, etnicitet, medborgarskap och välfärdsstat.
Undervisning/Arbetsformer
Undervisningen grundar sig på studentaktiva former. Undervisningen sker därmed genom föreläsningar, seminarier, individuella och gruppvisa övningar. Samtliga föreläsningar under kursens gång kommer att ges på engelska.
Arbetsformer och examination Seminarier
I kursen ingår tre olika tematiska seminarier. Deltagande i seminarierna rekommenderas starkt eftersom seminariedeltagandet och inläsning av litteratur inför seminarierna (både enskilt och i grupp) utgör en viktig grund för att senare kunna klara av den individuella examinationsuppgiften (hemtentamen). Seminarierna under kursen fungerar m.a.o., som ett stöd för kunskapsutveckling, problematisering och förståelse av läst text. Seminarierna är ett led i närläsningen av kurslitteraturen och de frågor som ställs under seminariet skall leda till en öppen diskussion som kan hjälpa alla att tillägna sig och på ett bättre sätt förstå litteraturen. Under seminarierna kan deltagarna t. ex. ta upp begrepp, relationer mellan olika begrepp, resonemang som är svåra att följa, som kan tyckas problematiska etc.
Samtliga medverkande bidrar till den gemensamma läroprocessen genom sitt aktiva deltagande.
Vid varje seminarium skall respektive projektgrupp presentera en eller två frågor utifrån den kurslitteratur som skall behandlas under seminariet samt en motivering för varför dessa frågor är angelägna att reflektera över för fortsatt diskussion under seminariet.
Seminarieledare noterar frågorna och leder seminariet. Alla skall vara beredda att aktivt delta i diskussionen.
Meddela seminarieledaren senast tre dagar innan seminariet om ni är förhindrade att närvara. Seminariefrågor skickas till seminarieledaren senast två dagar före seminariet, kenneth.petersson@liu.se
Diskussionsseminarie 1 15/5: Tema: Välfärdsmodeller och medborgarskap
Fokus för seminarier: Hur olika välfärdsmodeller har uppstått, vad som kännetecknar olika välfärdsmodeller och vilka konsekvenser olika välfärdsmodeller kan få.
Följande litteratur behandlas under seminariet:
Dahlstedt, Magnus & Anders Neergaard (red) (2013) Migrationens och etnicitetens epok.
Kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier. Stockholm:Liber. Kap 1,3,5,6,7.
Esping-Andersen, Gösta (1990) The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press (finns I flera upplagor). Kapitel 1-3, 9.
Johansson, Håkan (2008) Socialpolitiska klassiker. Malmö: Liber. Kapitel 4-6, 9-12.
Olsson, Ulf, Kenneth Petersson & John Krejsler (2011) ”’Youth’ making us fit: On Europe as operator of political technologies.” European Educational Research Journal. Vol. 10, No.
1. 1-10.
Rothstein, Bo (1994) Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik.
Stockholm: SNS (finns i flera upplagor). Kapitel 6 och 8.
Åmark, Klas (2005) Hundra år av välfärdspolitik: Välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige. Umeå: Borea. Kapitel 1-3, 6, 8.
Diskussionsseminarie 2 21/5 och 22/5: Tema: Den könade och åldersordnade välfärdsstaten
Fokus för seminariet: En problematisering av relationen mellan genus, ålder, medborgarskap och välfärdsstat.
Följande litteratur skall behandlas under seminariet:
Andersson, Janicke. ”Åldrande och normalitet – från självdisciplinering till självpresentation”
i Andersson, Janicke, Mirjaliisa Lukkarinen-Kvist, Magnus Nilsson & Anna-Liisa Närvänen (red.) (2011) Att leva med tiden. Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande, Lund: Studentlitteratur.
Lister, Ruth (1997) Citizenship: Feminist Perspectives. Basingstoke: Macmillan (finns I flera upplagor). Kapitel 1 och 7.
Montenari, Inga-Lill (2003) ”EU och svensk socialpolitik: Hur påverkas jämställdheten?” i Blomqvist, Paula (red.) Den gränslösa välfärdsstaten: Svensk socialpolitik i det nya Europa. Stockholm: Agora.
Närvänen, Anna-Liisa. ”Förkroppsligad genderiserad ålder, i Andersson, Janicke, Mirjaliisa Lukkarinen - Kvist, Magnus Nilsson & Anna-Liisa Närvänen (red.) (2011) Att leva med tiden. Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande, Lund:
Studentlitteratur.
Young, Iris Marion (2000) Att kasta tjejkast: Texter om feminism och rättvisa. Stockholm:
Atlas. Kapitel 1.
Kan tillkomma ytterligare någon titel som rekommenderad litteratur.
Diskussionsseminarium 3 29/5: Tema: Etnicitet
Fokus för seminariet: En problematisering av relationen mellan etnicitet, medborgarskap och välfärdsstat.
Följande litteratur behandlas under seminariet:
Dahlstedt, Magnus, Mikael Rundqvist & Viktor Vesterberg (2011) Medborgarskap, etnicitet, migration. Linköping University: ISV-REMESO. TheMES No. 39/11. Norrköping. Finns tillgänglig på:
http://liu.academia.edu/MagnusDahlstedt/Papers/1401313/Medborgarskap.
Borevi, Karin (2002) Välfärdsstaten I det mångkulturella samhälet. Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Kapitel 1 och 7.
Lister, Ruth (2003) Citizenship: Feminist Perspectives. Basingstoke: Macmillan (finns i flera upplagor). Kapitel 2.
Schierup, Carl-Ulrik (2003) “Social exkludering och medborgarskap I Sverige och EU” I Blomqvist, Paula (red.) Den gränslösa välfärdsstaten: Svensk socialpolitik i det nya Europa.
Individuell examinationsuppgift
Den individuella examinationsupgiften utgörs av en skriftlig hemtentamen.
- Återge vad som karakteriserar de tre olika typerna av välfärdsregimer som beskrivs i litteraturen. Lyft fram och reflektera över skillnaderna mellan dem och exemplifiera utifrån litteraturen.
- Beskriv och reflektera, utifrån perspektiven genus och/eller etnicitet, vilka konsekvenser olika välfärdsregimer har för fördelningen av medborgerliga rättigheter (både skillnader och likheter). Använd kurslitteraturen.
- Diskutera och reflektera över senare års samhällsförändringar (både i och utanför Sverige) i relation till den svenska välfärdsstaten. Vilka konsekvenser kan dessa förändringar tänkas ha för fördelningen av medborgerliga rättigheter? Relatera diskussionen till perspektiven genus och/eller etnicitet och förankra i litteraturen.
Som utgångspunkt för diskussionen kan du t.ex. välja någon debattartikel från DN eller SvD som relaterar till den fråga eller utgångspunkt som du har valt, en proposition, eller varför inte något debattprogram på TV?
I examinationsuppgiften skall åtminstone fyra olika referenser på den obligatoriska litteraturlistan användas.
Uppgiften skall omfatta totalt max 6-7 sidor, Times New Roman 12 pkt, 1 ½ rads radavstånd.
OBS!
Det finns strikta regler om plagiering på universitetet och även i forskarsamhället (detta är alltså också en forskningsetisk fråga, läs tex Närvänen, När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur 1999, kapitlet Etik och skrivande). Plagiering av andra källor (dvs att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten mm) betraktas som fusk. Ibland – inte minst vad gäller t ex hemtentamina – händer det också att man ligger för nära ursprungstexten, vilket då kan bli betraktad som plagiat. Det är viktigt att omformulera det man har läst, det är också på det sätt som man som student visar att man har förstått
det man har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuellt framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna i grupp – ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra.
Lärare har en skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering / fusk till disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer.
För att slippa dessa problem måste ni alltså besvara frågorna genom att omformulera det ni läser till egen självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med
citattecken samt korrekta sidohänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av meningar ur ursprungstext.
Inlämning av individuell examinationsuppgift
Kommentarer och betygssättning på den individuella examinationsuppgiften kommer att utföras av Viktor Vesterberg. Uppgiften insänds till examinerande lärare på följande nedanstående adress senast 7/6. Var noga med att ange personnamn som ämne.
Viktor.vesterberg@liu.se
Urkundsadress: vikve91.liu@analys.urkund.se
Betyg på kursen
Slutbetyg på kursen är VG, G eller U. Vid omexamination ges betyg G eller U.
Betygskriterier
För betyget Godkänd krävs:
- att samtliga de punkter som framgår i examinationsuppgiften ovan har behandlats i den skriftliga redogörelsen av uppgiften
Detta betyder att ni ska:
- tydligt återge vad som enligt kurslitteraturen utmärker olika välfärdsregimer, samt beskriva och kritiskt förhålla er till relationer mellan välfärdsregimer, genus, familj, ålder och etnicitet.
- Relatera kurslitteratur till nutida samhällsförändringar utifrån av studenten vald fråga eller utgångspunkt med fokus på relationer mellan välfärdsregimer, genus, familj, ålder och etnicitet.
Följ även de för programmet gällande allmänna betygskriterier, särskilt för gestaltning (läs vidare i SKA:s programhandbok om betygskriterier, http://www.isv.liu.se/ska).
För betyget Väl godkänd krävs dessutom att ni:
- visar självständighet i val av fråga eller utgångspunkt för er diskussion samt i motivering av vald fråga eller utgångspunkt
- visar utvecklad förmåga till en vetenskaplig och kritisk reflektion och integrering av kunskaper från olika källor
- kan skriftligt föra en välstrukturerad, stringent och stilistiskt elegant diskussion över vald fråga eller utgångspunkt.
Om man blir underkänd två gånger
Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle
Lärare
Marianne Abramsson (AB) marianne.abramsson@liu.se Magnus Dahlstedt (MD) Magnus.dahlstedt@liu.se
Kenneth Petersson (kursansvarig och examinator) (KP) Kenneth.petersson@liu.se
Valfri Litteratur
Andersson, Jenny, Jenny Björkman & Inger Humlesjö (2005) Välfärdsstatens skräpvind.
Historiska spår i dagens trygghetssystem. Lund: Studentlitteratur.
Ahrne, Göran, Christine Roman & Mats Franzén (2003) Det sociala landskapet. En sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. Göteborg:
Korpen.
Arvidsson, Håkan, Lennart Berntsson & Lars Dencik (1994) Modernisering och välfärd. Om stat, individ och civilt samhälle. Stockholm: City Univ. Press.
Bauman, Zygmunt (1999( Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Göteborg: Daidalos.
Beck. Ulrich (1992) Risk Society. Towards a New Modernity. London: Sage. Finns även i svensk översättning.
Björkman, Jenny (2003) Den svenska välfärdsmodellen. Utveckling eller avveckling?
Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
Blomqvist, Paula & Torben M. Andersen (reds.) (2003) Den gränslösa välfärdsstaten. Svensk socialpolitik i det nya Europa. Stockholm:Agora.
Borg, Anders E (1992) Generell välfärdspolitik – bara magiska ord? Stockholm: City Univ.
Press.
Börjesson, Mats, Eva Palmblad & Thomas Wahl (2005) I skötsamhetens utmarker.
Berättelser om välfärdsstatens sociala optik. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion.
Dean, Mitchell (2007) Governing Societies: Political perspectives on domestic and international rule. Berkshire; New York: Open University Press
Denvall, Verner, Cecilia Henning, Mats Lieberg, Tapio Salonen & Eva Öresjö (1997) Välfärdens operatörer. Social planering i brytningstid. Umeå: Borea.
Edebalk, Per Gunnar (1996) Välfärdsstaten träder fram. Svensk socialförsäkring 1884-1955.
Lund: Arkiv.
Ekholm, Katarina et.al (2007) Svensk välfärd och globala marknader. Välfärdsrådets rapport 2007. Stockholm: SNS Förlag.
Ewald, Francois (1995) ”Försäkring och risk” i Hultqvist; Kenneth & Kenneth Petersson (red.) Foucault. Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik. Stockholm: HLS.
Ss. 86-100
Fjæstad, Björn & Lars Erik Wolvén (2005) Arbetsliv och samhällsförändringar. Lund:
Studentlitteratur.
Hirdman, Yvonne (2000) Att lägga livet till rätta. Studier i svensk forlhemspolitik. Stockholm:
Carlsson.
Jacobsson, Kerstin et.al (2001) Mot en europeisk välfärdspolitik? Ny politik och nya samarbetsformer i EU. Stockholm: SNS Förlag.
Johansson, Jonna (2007) Learning To Be(come) A Good European. A Critical Analysis of the Official European Union Discourse on European Identity and Higher Education. Linköping Studies in Arts and Science: Linköpings universitet, Department of Management and Engineering.
Larner, Wendy & William Walters (red.) (2004) Global Governmentality. Governing International Spaces. London: New York: Routledge.
Larsson, Jan (1994) Hemmet vi ärvde. Om Folkhemmet, identiteten och den gemensamma framtiden. Stockholm: Arena.
Lindqvist, Rafael (1990) Från folkrörelse till välfärdsbyråkrati. Det svenska sjukförsäkringssystemets utveckling 1900-1990. Lund: Arkiv.
Lövgren, Sophia & Kerstin Johansson (2007) (red.) Viljan att styra. Individ, samhälle och välfärdens styrningspraktiker. Lund: Studentlitteratur.
Magnusson, Lars (2006) Håller den svenska modellen? Arbete och välfärd i en globaliserad värld. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Nilsson, Roddy (2003) Kontroll, makt och omsorg. Sociala problem och socialpolitik i Sverige 1780-1940- Lund: Studentlitteratur.
Nygren, Lennart (1994) Trygghet under omprövning. Välfärdsstaten under 90-talets utmaningar. Stockholm: Norstedts.
Olofsson, Jonas (2007) Socialpolitik – varför, hur och till vilken nytta? Stockholm: SNS Förlag.
Petersson, Kenneth, Ulf Olsson, Thomas S. Popkewitz & Kenneth Hultqvist (2007)
“Framtiden som styrning. En genealogisk betraktelse av det utbildningsbara subjektet och pedagogisk teknologi under det tidiga 2000-talet”. I Lövgren & Johansson (red.), Viljan att styra. Individ, samhälle och välfärdens styrningspraktiker. Lund: Studentlitteratur
Pierre, Jon & Bo Rothstein (reds.) (2003) Välfärd i otakt. Om politikens oväntade, oavsiktliga och oönskade effekter. Malmö: Liber.
Rojas, Maurice (1999) Välfärd efter välfärdsstaten. Stockholm: Timbro.
Sennett, Richard (1977) The Fall of the Public Man. Cambridge: Cambridge U. Press.
Sennett, Richard (2000) När karaktären krackelerar. Människan i den nya ekonomin.
Stockholm: Atlas cop.
Socialstyrelsen (2006) Social Rapport 2006. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialvetenskaplig Tidskrift (2007) Välfärdens ansikte mot 2000-talet. Årgång 14, no 2-3.
SOU 2001: 79. Välfärdsbokslut för 1990-talet. Stockholm: Fritzes.
Stråth, Bo (1993) Folkhemmet mot Europa. Ett historiskt perspektiv på 90-talet. Stockjholm:
Tiden.
Svallfors, Stefan (1996) Välfärdsstatens moraliska ekonomi. Välvärdsoppinionen i 90-talets Sverige. Umeå: Borea.
Södersten, Bo (red.) (2006) Den problematiska tryggheten. Välfärdsstaten under tre decennier. Stockholm: SNS Förlag.
Tesfahuney, Mekonnen, & Magnus Dahlstedt (2008). Den bästa av världar? Betraktelser över en postpolitisk samtid. Stockholm: Tankekraft. Inledning, kap 1,3,5 och 7.
Vogel, Joachim et.al (2002) Integration till svensk välfärd. Om invandrares välfärd på 90- talet. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Walters, William & Jens Henrik Haahr (2005) Governing Europe. Discourse, Governmentality and European Integration. London; New York: Routledge.
