Välkommen till webbinarium Samverkan om hållbart nyttjande i odlingslandskapet

(1)

Välkommen till webbinarium

Samverkan om hållbart nyttjande

i odlingslandskapet

(2)

NATURVÅRDSVERKET | SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2

Program 13:15–15:50

• Spelregler

• Läget för CAP efter 2020 - processen framåt

• CAP-reformen - hot och möjligheter

• Frågor & svar

• Paus

• Hur kan vi utveckla friluftslivet i slättbygden/odlingslandskapet?

• Hur jobbar Lunds kommun med friluftsliv kopplat till odlingslandskapet?

• Vilka utmaningar och lösningar ser ni med friluftslivet i slättbygden? Gruppsamtal

• Återkoppling i helgrupp

• Paus

• Miljöövervakning av Pollinatörer

• Skogsbeten i Skogsstyrelsens områdesskydd

• Några aktuella kurser, seminarier och projekt

• Tack och inspel till nästa gång

(3)

• Vi skriver frågor i chatten.

• Vi har mikrofonen avstängd, men kameran på så mycket som möjligt.

• Delaktighet via Menti.com - ha din mobiltelefon tillgänglig.

• Tålamod med tekniken - undvik att skriva om tekniskt strul i chatten.

Kontakta lisa.karlsson@jordbruksverket.se vid teknikproblem.

• Både föredrag och gruppsamtal.

• Webbsida: Ppt-pres. och mentikod m.m.

Spelregler

(4)

• Menti.com

• Kod: 7796 4297

Vilka är här?

Förväntningar på dagen?

Foto: Jan-Michael Breider

(5)

Läget för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) efter 2020 - processen framåt

Åsa Wolgast Broberg 13 april 2021

Näringsdepartementet 5

(6)

• Tidplan och process

• Sakråd och samråd

• Stora frågor

• Innehåll

• Budget

Disposition

(7)

• Tidplan

förhandlingar om regelverk avslutas – maj (?)

beredning av planens innehåll och budget – april- sept.

planens färdigställande – sept-dec.

regeringsbeslut om strategisk plan för CAP – dec.

godkännandeprocess hos KOM + justeringar–2022

• Interventionslogiken styr processen

SWOT-analys – behovsanalys – åtgärdsutformning – ersättningsnivåer/budget/åtgärdsval

• Förhandsutvärdering pågår parallellt

Tidplan och process

(8)

• Har haft flera sakråd och därtill enskilda möten med organisationer och myndigheter

• SJV har haft uppdrag att inhämta externa synpunkter för förenkling och i arbetet med åtgärdsutformning

• Digitalt samråd 14 och/eller 20 april

• Konsultation av underlag och den strategiska miljöbedömning genomförs under våren och inom ramen för förhandsutvärderingen

• Ingen remiss

Sakråd och samråd

(9)

• Effekter av 15-25% sänkning av inkomststödet

• Utformning och val av miljöstöd i pelare 1

• Behoven av att renodla, förenkla och minska antalet stöd samtidigt som behoven är stora och

förväntningarna är höga på vad politiken ska

åstadkomma – när kan nationella stödformer vara mer effektiva

• Komplexa samband styr öronmärkta medel för miljö och klimat, med tillhörande ambitionshöjning

• Budgeten är central, men långt ifrån klar

Stora frågor

(10)

• Jordbruksverkets förslag fokuserar på livsmedels- strategin, miljö och klimat

• Ett fåtal nya miljöstöd i pelare 1 införs 2023

• Små stöd behöver vara särskilt väl motiverade för att kunna vara kvar i CAP, stora stöd säkrare

• Förenklingar (färre villkor, schablonbelopp mm) i stöd som kvarstår

• Frågan om åtagandeplanerna bereds fortfarande

• Horisontella frågor kring jämställdhet, kunskaps- systemet, digitalisering och CAP-nätverket ingår

Innehåll

(11)

• Modulering möjlig mellan pelarna

• Svensk medfinansiering bereds fortfarande

• Öronmärkning för miljö ej klar på EU- eller svensk nivå

Budget

Garantif…

Landsbygdsf…

Svensk …

CAP SAMLAD BUDGET

(12)

CAP-reformen och betesmarkerna – resultat från SASM-beräkningar

CAP och hållbarhet

Foto: Knut Per Hasund

(13)

SASM

SASM är en matematisk optimeringsmodell

SASM kan i viss mån beskrivas som en simuleringsmodell Jämför olika scenarier med varandra

Utvecklad av Lars Jonasson

(14)

CAP-reformen: sänkta gårdsstöd blir Eco-schemes

• Eco-schemes införs - ettåriga miljöstöd där 20 procent tas av budgeten till direktstöden

• Gårdsstödet sänks från 1 930 till 1 540 kr/ha/år

• Koncentrerar på naturbetesmarkerna

(15)

Fyra policyscenarier med alternativa

prioriteringar

• Mixscenario, jämnt fördelat eco-schemes

• Slättbygdsscenario

• Skogsbygdsscenario

• Betesmarksscenario

(16)

Mixscenariot: stöd sprids till hela landet och till många produktionsgrenar

Budgetmedlen för eco-schemes till:

• betesmarker med särskilda värden (top-up 1000 + 1000 kr/ha),

• vallodling (500 kr/ha)

• miljöförbättrande åtgärder i växtodlingen (upprätta plan växtodling

och växtnäringsbalans (200 kr) och mellangrödor i slättbygden (3000

kr/ha)

(17)

Mixscenariot

• Fler betesmarker med särskilda värden hävdas

• Betesdjuren minskar, betesmarker med allmänna värden minskar

• Betesmarksarealen långt under dagens nivå

(18)

Slättbygdsscenariot: mest pengar till mellangrödor

Budgetmedlen för eco-schemes till:

• vallodling i slättbygd (500 kr/ha)

• miljöförbättrande åtgärder i växtodlingen:

- upprätta plan för växtodling och växtnäringsbalans (100 kr/år) - mellangrödor i slättbygden (4 000 kr/ha)

- digital kvävestyrning (500 kr/ha)

- inga stråförkortningsmedel (500 kr/ha)

(19)

Slättbygdsscenariot: mindre med betesmarker

• Arealen betesmark väsentligt mindre än idag

• Miljöförbättrande åtgärderna i praktiken ett inkomststöd

• Vallodling och betesdjur konkurreras bort från slättbygden

(20)

Skogsbygdsscenariot: vallodlingen stöds

Budgetmedlen för eco-schemes till:

• Top-up till betesmarker (allmänna 500, särskilda 1000, extra +1000 kr/ha)

• vallodling (1 000 kr/ha)

• blandvall (500 kr/ha)

• upprätta plan för växtodling och växtnäringsbalans (100 kr/ha)

• kompensationsstödet sänks i motsvarande grad som vallstödet höjs

(21)

Skogsbygdsscenariot: mer vall, mindre betesmark

• Fler dikor och mer vallodling ökar betesmarksarealen

• Betesmarksarealen ändå under dagens nivå. Minskningen är störst i

Götalands skogsbygder

(22)

Betesmarksscenariot

Ekostödet går från pelare 2 till pelare 1.

Betesmarksersättningar kan då höjas:

- allmänna värden (2000 kr/ha; dubblering) - särskilda värden (4 400 kr ha; från 2 800 kr/ha)

Budgetmedlen för eco-schemes till:

• Betesmarker

- Extra värdefulla (+5 000 kr/ha)

- Alvarbete, övrigt bete + 1000 kr/ha)

• vallodling (1000 kr/ha)

• Blandvall år 1 (400 kr/ha)

(23)

Betesmarksscenariot visar på möjligheter

• Betesdjuren styrs till de permanenta betesmarkerna

• Större areal betesmarker än med

nuvarande CAP till 2030 med mer biologisk mångfald och andra kollektiva nyttigheter

(24)

Sammanfattande om betesmarkerna

50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

Hävdad betesmark i de budgetanpassade scenarierna, 1 000 ha

Övr miljöstöd Alvarmark Extra höga värden Särskilda värde Allmänna värde

(25)

Tack!

(26)

SASM-beräkningarna visar:

• En tredjedel av betesmarkerna riskerar att försvinna p.g.a. inflation, ökade kostnader och sänkt gårdsstöd om inga extra satsningar görs

• Stödens påverkan på lönsamheten att ha betesdjur till att beta betesmarker jämfört med att beta åker är avgörande

• Dikorna har störst betydelse för betesmarkerna och är det djurslag som påverkas mest av förändrad stödpolitik

• Riktade stöd till betesmarken ger störst effekt till 2030, men om

lönsamheten är dålig i djurhållningen kan stöd till vallodling och

betesdjur vara effektivare

(27)

Slutord

• Lika många betesdjur i skogsbygds- och betesmarksscenarierna, men 48 % respektive 61 % går på betesmarker  stor skillnad

• Betesmarksscenariot kombinerar mer biologisk mångfald med begränsad klimatpåverkan

• Vallstödet ökar antalet betesdjur men konkurrerar med betesmarksstöden om dem

• Antalet dikor minskar i alla scenarierna jämfört med 2019 p.g.a. svag produktivitetsutveckling

• Eco-schemes (som är miljöinriktade) minskar produktionsvolymen

• Reformen ger liten påverkan på sysselsättningen

(28)

Produktionsvärde kontra stödbudget

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000

Mijonerkr(2019 årspenningvärde)

Produktionsvärde

Stödutbetalning

(29)

Ersättningsnivåer i scenarierna

Nuvarande CAP

Sänkt gårdsstöd

Mixscenario Slättbygd- scenario

Skogsbygd- scenario

Betes- scenario

Gårdsstöd 1 930 1 540 1 540 1 540 1 540 1 540

Bete allmänna 1 000 (1 200) 1 000 (1 500) 1 000 (1 300) 1 000 (1 200) 1 000 2 000 (2 300)

Bete allmänna, top-up 500

Bete särskilda 2 800 (3 360) 2 800 (4 200) 2 800 (3 640) 2 800 (3 360) 2 800 4 400 (4 700)

Bete särskilda, top-up 1 000 1 000

Bete extra värde 2 800 (3 360) 2 800 (4 200) 2 800 (3 640) 2 800 (3 360) 2 800 5 000 (5 300)

Bete extra värde, top-up 1 000 1 000

Alvarbete, ej gårdsstöd 1 400 (1 540) 1 400 (1 540) 1 400 (1 820) 1 400 (1 540) 1 400 2 350 Bete öv miljöers, ej gårds. 2 700 (2 970) 2 700 (2 970) 2 700 (3 510) 2 700 (2 970) 2 700 3 650

Vallstöd, slättbygd 500 (550) 500 0 500 (550) 0 0

Vallstöd, generellt 500 1 000 1 000

Blandvall, endast år 1 500 400

Växtodlingsplan/ växtnäringsbalans 200 100 100

Digital kvävestyrning, slättbygd 500

Ej stråförkortning, slättbygd 500

Mellangrödor, slättbygd 3 000 (2 000) 4 000 (2 000)

Kompensationsstöd 0 – 5 400

(5 940)

0 - 5 400 0 – 4 900 0 – 5 400 0 – 4 400 (5 400)

0 – 4 400

Nötkreatursstöd (kr/DE) 910 (950) 910 (950) 910 (950) 910 (1 000) 910 910 (950)

Ekostöd 1 500 1 500 1 500 1 500 (1 650) 1 500 1 500

(30)

SASM

SASM är en matematisk optimeringsmodell

SASM kan i viss mån beskrivas som en simuleringsmodell

• Jordbrukarnas beslutssituation

• Sverige som 95 regionala företag

• Gårdsmodeller

• Sex regionala marknader

• Interregional handel

• Internationell handel

• Förädling

• Efterfrågan

• Tillgång till produktionsmedel

(31)

(32)

Paus

Foto: Ola Jennersten

(33)

Friluftslivets förutsättningar

Tillgång till natur med kvalité

som är tillgänglig på olika sätt

(34)

• Attraktivt – stora upplevelsevärden

• Mindre tillgängligt - AR gäller inte på stora delar

• Tillgängliggöra odlingslandskapet – hur göra för att inte störa/inte förstöra men ändå röra sig i odlingslandskapet?

Friluftsliv i odlingslandskapet:

(35)

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 35

Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja

människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund

1: Tillgänglig natur för alla

2: Starkt engagemang och samverkan 3: Allemansrätten

4: Tillgång till natur för friluftsliv 5: Attraktiv tätortsnära natur

6: Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling 7: Skyddade områden som resurs för friluftslivet 8: Ett rikt friluftsliv i skolan

9: Friluftsliv för god folkhälsa

10:God kunskap om friluftslivet

(36)

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Proposition Framtidens friluftsliv 2010

Skrivelse 2012 10 mål för friluftslivet

Rapportering 2015 + 2019

Myndig- hetsmötet

Tanke- smedjan

Myndighets - nätverk

NV Uppföljning

MM+FM

Statistik och underlag från

flera aktörer Exempel på friluftslivsarbete:

• Allemansrätt

• Områdesskydd

• Naturum

• Leder - fjälleder och låglandsleder

• Tillgänglighet/förvaltning

• Grön infrastruktur

• Hållbar stadsutveckling

• Tätortsnära natur

• Ekosystemtjänster

• Tankesmedja för friluftsliv

• Fjällsäkerhet/lavinprognoser

• Snöskoterrådet

• Forskning Multifunktionella landskap/ MISTRA Sport &

friluftsliv

• Vägledning grönplaner, EST, vindkraft, friluftsplanering, kartläggning mfl

• Nya kunskapsunderlag

• Digitalisering

• Havsplanering

• Strandskydd

• Natur-kulturturism

• Viltförvaltning/jakt/fiske

• Riksintressen

• Strandskydd

• Hållbart jord-och skogsbruk

• Terrängkörning

• Samordning/återrapportering

Läns- styrelsen NV samordning

(37)

Omvärldsbevakning och utmaningar

Ökat friluftsliv – ökad efterfrågan på både det oskyddade tätortsnära naturen och den mer äventyrliga – ökat tryck på naturen, kommersialisering och turism

Minskad tillgång på allemansrättsligt tillgänglig mark med god kvalitet, och onödiga inskränkningar i allemansrätten.

Förändringar i markanvändning – bostäder, infrastruktur, jord-skogsbruk, vindkraft, gruvor, rennäring mm som påverkar tillgången/tillgängligheten/kvalitén

Brist på kunskapsunderlag – digitalisering

Komplexa frågor om juridik, värderingar, nya former av friluftsliv, kommersialisering, äganderätt, hållbar markanvändning, klimatförändringar/- anpassningar, konsumtion – många aktörer som behöver samverka

(38)

Upplever du att följande företeelser har ökat under sommaren 2020?

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Nedskräpning Olovlig och oaktsam eldning Konflikter mellan olika friluftslivsutövare Terrängkörning Skadegörelse Markslitage Trängsel Problem kring parkering Incidenter mellan människa och betesdjur ex…

Dasstömning Tillsyn Vedåtgång Olovlig uppsättning av skyltar/stängsel

Skala 1-5 där 1= ingen ökning, 2= liten, 3= medelstor, 4=stor, 5= mycket stor

1 2 3 4 5 Vet inte Obesvarad

(39)

• Ta hand om varandra och naturen - kampanj och stödmaterial

• Uppdaterade webbtexter med mer fokus på landskap – t ex om allemansrätten i odlingslandskap

• Nationella dialoggrupp för arbetet om allemansrätten inkluderar LRF, Södra Skogsägarna, Sveaskog, Sv Friluftsliv, Sv Orienteringsförbundet, Lst

Skåne/Västerbotten, NV, STF.

• Vägledningar om grönplanering, GI, kommunal friluftslivsplanering

= TILLSAMMANS

Exempel på insatser

(40)

Allemansrätten välkomnar alla ut i naturen, så länge vi inte stör eller förstör. Det här är bra att tänka på om du rör dig vid mark som är odlad eller vid hagar:

🌱 Det är förbjudet att gå på åkrar med växande gröda

🌱 Plocka inte gröda som växer

🌱 Kom ihåg att alltid stänga grinden till beteshagar om du passerar

🌱 Låt kossor och får vara i fred - stör inte tamboskap!

🌱 Skräpa inte ner, ta med ditt skräp till närmaste papperskorg eller ta med det hem.

Allemansrätten vid

odlad mark och hagar

(41)

#luftenarfri

#luftenärfri

#friluftslivetsår2021

#månadsleverans

• Få fler människor att prova friluftsliv och långsiktigt fortsätta

• Öka medvetenheten om friluftslivets värde

• Öka samarbetet mellan friluftslivets aktörer

luftenarfri.nu

Instagram: @luftenarfri.nu

Facebook.com/luftenarfri.nu

(42)

Lunds kommun – friluftsliv i

jordbrukslandskapet, är det möjligt?

Magnus Eckeskog

Enhetschef natur och friluftsliv Park- och naturavdelningen

Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

(43)

Innehåll

✓ Organisation

✓ Effekten av corona på kommunens

naturområden

(44)

Lund stad – omgiven av åker

(45)

Friluftsliv – en regional angelägenhet!

(46)

Spaningar

• Fler hittar ut i naturen

• Folk vill gå rundor och slingor!

• Man rör sig helst nära hemmet

(47)

Beträdor – vägen till

kulturlandskapet!

(48)

Exempel Höjeå

^-slinga iordningställd för att möjliggöra vandring

(49)

Ena sidan tillrättalagd och mer tillgänglighetsanpassat i naturmiljö…

…andra sidan stig på beträda längs med åker

(50)

Nöbbelövs mosse

Beträdor i olika skepnader…

(51)

alternativ entré Dalby söderskog

(52)

Nöbbelövs mosse - Valkärrabäcken

(53)

(54)

Beträda som alternativ gångstig vid

höga vattenflöden

(55)

Att tänka på

• Kostnader – avtal + skötsel

• Slingor/rundor

• Slitage! lägg gärna beträdor som grusgångar alt grusade markvägar pga folk vill röra sig året runt + gärna cyklar och rider…

• Avtal max 49 år (lägenhetsarrende) – om inom detaljplan max 25 år.

• Leta kommunal mark – klart enklast, annars annan ”offentlig” mark

• Gräsbeträda slåtter ca 3 ggr per år

• Håll slingor utanför betesmark!

• Skräp – behöver gås över 1-2 ggr per år

• Morot - kommunen tar på sig

rensningsbehov av dike om det löper utmed dike (privat mark) – kostar dock

(56)

Tack för uppmärksamheten!

(57)

• Vilka utmaningar och vilka lösningar ser ni med friluftslivet i slättbygden/odlingslandskapet?

Gruppsamtal

(58)

Paus

(59)

Ola Inghe

Naturanalysenheten Naturvårdsverket

Miljööver- vakning

av vilda

pollinatörer

(60)

Bakgrund

• Treårig satsning (2020-2022); ”Högst 20 000 000 kronor [av Miljöövervakningsanslaget] får

användas för en särskild satsning på övervakning av vilda pollinatörer .”(regl.brev 2020, 2021)

• Vår utgångspunkt fortsatt finansiering 2023- på ungefär samma nivå.

• I regleringsbrev 2020: ”Naturvårdsverket ska

redovisa sitt arbete med miljöövervakning av vilda pollinatörer och hur verket har förhållit sig till EU- kommissionens arbete med indikatorer för

pollinatörer .”

(61)

EU:s Pollinator Monitoring Scheme - EU-PoMS

https://ec.europa.eu/jrc/en/publicatio n/proposal-eu-pollinator-monitoring- scheme

Förslag till EU-gemensam övervakning som underlag för indikator för:

• Generellt hur det går för pollinatörerena

• CAP:s effekter på pollinatörerna

(62)

EU-PoMS – generell del

• Humlor, vildbin, blomflugor, dagfjärilar, (nattfjärilar, ”wider insect biodiversity”)

• Transekter (1/grupp/lokal), färgskålfällor (10x3färger/lokal), (ljusfällor, Malaisefällor, blombesöksräkningar, direkt mätning av pollinering…)

• C:a 200 övervakningslokaler, övervakning 6-8 ggr per år, berör 2 dygn

(63)

Svensk implementering av EU-PoMS, generell del

• Utredd under 2020 av LU (biol inst).Inriktning: söka förenklade (billigare) metoder.

• DNA-analyser av fällfångster utrett av NRM.

• Humlor/vildbin/blomflugor/dagfjärilar, men även nattfjärilar och ”wider insect biodiversity”

• Metoder: transekter, färgskålfällor, ljusfällor, Malaisefällor

(64)

EU-PoMS – CAP-del, och dess svenska tillämpning

• Mera skissartat beskriven i EU-PoMS-rapporten, eftersom CAP implementeras olika i olika länder.

• Svenskt genomförande utrett 2020 av SLU/Adb:

• Fokus på fem naturtyper

• Alvar (endast Öland och Gotland)

• Naturbetesmarker

• Permanenta gödselpåverkade gräsmarker

• Tillfälliga gödselpåverkade gräsmarker

• Åkerkanter

• Utöver transekter och skålfällor även tester med blombesöksräkningar i provrutor

• Därtill adaptiv del, där effekter av olika åtgärder testas över tid. Val av effekter att följa sker i samråd med referensgrupp med intressenter och experter.

(65)

Vad sker 2021?

• Svensk tillämpning av EU-PoMS fälttestas m a p metodupp-läggen som utreddes av LU och SLU/Adb under 2020 (frågor om design och provuteutlägg fr a under 2022)

• Också några regionala projekt (Lst E, BD)

• NRM fortsätter att utreda mottagande, analys och bankning av fällfångade insekter

• Även vissa projekt utanför EU-PoMS-ramen:

• AirBeeSafe (SLU/CKB i samarbete med LU) om övervakning av pollinatörers exponering för pesticider

• Utveckling av modeller över lämpliga habitat för vildbin utifrån Nationella Marktäckedata och andra kartdata (Metria i samarbete med SLU och LU)

(66)

Bete i Skogsstyrelsens områdesskydd

Foton i presentationen: Jan Bengtsson, Johan Nitare, Emma Liljewall

(67)

Skogsstyrelsens områdesskydd

• Mindre områden skyddsvärd skog, upp till ca 20-25 hektar

• Biotopskydd snittareal 3,6 hektar

• Naturvårdsavtal snittareal 6,3 hektar

(68)

(69)

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 3526

16011495

1023 968 781

376

Region Mitt

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 1652

643 622

368 280

183 178

Region Nord

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 3060

2286 2036

885

681 550 435

Region Syd

Hektar att beta

Behov av bete i områdesskydden varierar över landet

(70)

Skogen – en del av det hävdade landskapet

• Vanligt med skogliga naturvärden skapade av tidigare hävd

• Betets komplexitet går inte att ersätta med efterliknande åtgärder

• Arbete med att öka betet i Skogsstyrelsens områdesskydd

(71)

Förutsättningar för bete i

Skogsstyrelsens områdesskydd

• Skogsstyrelsens områdesskydd vanligen små

• Ofta måste gräsmark utanför områdesskyddet ingå i fållan för att skapa attraktiv betesmark

• Begränsningar gällande arrondering vid bildande jämfört med naturreservat

(72)

Ersättning för bete i

Skogsstyrelsens områdesskydd

• Miljöersättning från Jordbruksverket

• Ersättning från Skogsstyrelsens områdesskyddsanslag

(73)

Samverkan viktig i gränslandet mellan jordbruk och skog

• Förmedla kontakter till djurhållare

• Kännedom om myndigheternas olika ersättningar

• Kunskapsutbyte och samsyn om skötsel av gränslandets värden

(74)

(75)

Aktuella kurser

• Nordlig fodertäkt, Funäsdalen i Härjedalen 1 – 2 september

I många av Sveriges nordliga jordbruksbygder

har boskapsskötseln varit helt central och mycket omfattande.

Stort antal boskapsdjur och lång stallningsperiod skapade behov av stora arealer av slåtter- och betesmarker. Nyttjandet av dessa utmarker i norr fortsatte södra Sverige och många slåtter- och betesmarker är fortfarande i bruk, inte minst genom fäbodbruket.

Under kursen ser vi närmare på några av jordbrukets olika typer av fjällnära slåtter- och betesmarker.

Kursledare: Tommy Lennartsson & Anna Westin, CBM

Foto: Anna Westin

(76)

• Skogsbete Uppland: 22 – 23 september Gotland: 13 – 14 oktober

Kursen ges två gånger 2021 och kommer att handla om skogsbeten, d.v.s. trädklädda betesmarker med relativt hög krontäckning och ett stort inslag av barrträd. Skogsbeten och andra naturbetes-

marker var helt nödvändiga i det förindustriella jordbruket.

Fram till början av 1900-talet var skogsbeten antagligen Sveriges största naturbetesmark areellt sett. Idag är skogsbeten väldigt ovanliga men mycket rika på biologisk mångfald och biologiskt kulturarv.

Kursledare Uppland: Hjalmar Croneborg & Tomas Ljung Kursledare Gotland: Hjalmar Croneborg & Fabian Mebus

Aktuella kurser

Foto: Anna Westin

(77)

Kursupplägg

Kurserna omfattar en fältdel (inklusive övernattning) samt dessförinnan inläsning av framtagen litteratur.

Efter genomgången kurs ska deltagarna ha tillägnat sig ett reflekterande, kreativt och kunskapsbaserat arbetssätt i förvaltning av landskap.

Arbetssättet bygger på integrering av de tre komponenterna: ekologi, historia och praktiska förutsättningar där vetenskaplig och

erfarenhetsbaserad kunskap om naturtyper och skötsel är lika viktiga. Kurserna bygger därför till stor del på diskussioner i fält, där allas kunskaper och erfarenheter kan kombineras och tas tillvara.

(78)

Mer information om kurserna

https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald- cbm/verksamhet/skotsel-av-kulturpraglad-natur/

Kontakt:

Mikael Lindberg

Kontakt:

Anna Westin Tommy Lennartsson

Kontakt:

Emma Liljewall

Kontakt:

Mattias Schönbeck Åsa Thorsell

In och anmäl ditt intresse

https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald- cbm/verksamhet/skotsel-av-kulturpraglad-natur/anmalan-2021/

(79)

Tidigare kurser inom projektet ” Skötsel av kulturpräglad natur”

från 2017 - 2019 och kursmaterial hittar ni

Riksantikvarieämbetets portal http://raa.diva-portal.orgeller på SLU:s hemsida.

Slåtter:

Ängar o slåtter – Historia, ekologi, natur- och kulturmiljövård 2019 Beskrivning av lokaler Östergötland

Beskrivning av lokaler Örebro Skogsbete:

Skogsbetesmarker i Sverige – Historia, ekologi, natur- och kulturmiljövård Beskrivning av lokaler Gotland

Beskrivning av lokaler Uppland Gemensam kursmaterial:

Skötsel av kulturpräglad natur – Att använda historia och ekologi som vägledning

(80)

• Nyhetsbrev ”Insatser för grön infrastruktur och ekosystemtjänster”

• Anmälan görs på Naturvårdsverkets hemsida.

• Webbinarium ”Grön infrastruktur i odlingslandskapet – Hur kan en rådgivare bidra?”

• Tid: Tisdag 27 april kl. 9.00–12.00.

• Anmälan görs på Jordbruksverkets hemsida (senast tisdag 20 april).

Grön infrastruktur - nyheter

(81)

• Menti.com

• Kod: 7796 4297

Infriades dina förväntningar?

Vad var bäst eller mest intressant?

Önskemål till nästa webbinarium?

Foto: Magnus Martinsson

(82)

Tack för att du deltog!

Välkommen till nästa webbinarium prel. den 6 oktober 2021.

Foto: Lars-Olof Hallberg

(83)