EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
Bryssel, den 15.5.2001 KOM(2001) 265 slutlig
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
EU-strategi för Kina: Genomförande av 1998 års meddelande och framtida steg mot en mer effektiv EU-politik
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
EU-strategi för Kina: Genomförande av 1998 års meddelande och framtida steg mot en mer effektiv EU-politik
1. Sammanfattning 2. Inledning
3. 1998 års meddelande
4. De nya förutsättningarna för förbindelserna mellan EU och Kina 5. Fastställande av åtgärdspunkter för en mer effektiv EU-politik
5.1 Mål 1. Engagera Kina ytterligare inom världssamfundet Bakgrund
Den senaste utvecklingen i förbindelserna mellan EU och Kina Åtgärdspunkter
5.2 Mål 2. Stödja Kinas övergång till ett öppet samhälle Bakgrund
Den senaste utvecklingen i förbindelserna mellan EU och Kina Åtgärdspunkter
5.3 Mål 3. Integrera Kina ytterligare i världsekonomin Bakgrund
Den senaste utvecklingen i förbindelserna mellan EU och Kina Åtgärdspunkter
5.4 Mål 4. Utnyttja EU:s befintliga resurser på ett bättre sätt Bakgrund
Den senaste utvecklingen i förbindelserna mellan EU och Kina Åtgärdspunkter
5.5 Mål 5. Skärpa EU:s profil i Kina Bakgrund
Den senaste utvecklingen i förbindelserna mellan EU och Kina Åtgärdspunkter
6. Slutsats
1. SAMMANFATTNING
I detta meddelande
– erinras om EU:s långsiktiga politiska målsättningar som fastställdes 1998, – presenteras den utveckling som skett de senaste åren inom EU och i Kina och
de nya förutsättningarna för förbindelserna mellan EU och Kina, – redogörs för genomförandet av 1998 års strategi,
– är syftet att bidra till en omfattande och långsiktig granskning av unionens mål på kort och medellång sikt och av dialog- och samarbetsmekanismer för att genomföra EU:s strategi för Kina, genom att fastställa och lägga fram förslag i nyckelfrågor där EU-strategin bör anpassas eller rationaliseras eller där nya delar kan läggas till.
I meddelandet föreslås olika sätt att utveckla förbindelserna mellan EU och Kina genom att fastställa konkreta och praktiska åtgärdspunkter på kort och medellång sikt för att på ett effektivt sätt föra EU-strategin framåt mot de långsiktiga mål som fastställdes 1998.
Åtgärdspunkterna är avsedda att vara så praktiska som möjligt. De skall bidra till att fastställa en dagordning för förbättrade förbindelser mellan EU och Kina.
De viktigaste förslagen omfattar följande:
• Att engagera Kina ytterligare inom världssamfundet och att fortsätta att stärka den politiska dialogen genom att
– säkerställa större samordning och kontinuitet beträffande planeringen av överenskomna samtal på alla nivåer,
– målinriktat stärka dialogen på expertnivå i specifika frågor av särskilt intresse, – åta sig att säkerställa en bättre förberedelse av och en koppling mellan dialogen
på alla nivåer,
– bättre integrera sammanhängande globala frågor och överväga att i lämpliga fall utarbeta gemensamma texter för EU och Kina i frågor av gemensamt intresse inom ramen för toppmöten,
– fastställa en lämplig struktur för politisk dialog mellan EU och Kina.
• Att stödja Kinas övergång till ett öppet samhälle genom att
– föra en dialog om mänskliga rättigheter som är mer fokuserad och resultatinriktad, där full hänsyn tas till slutsatserna från rådet (allmänna frågor) från januari 2001,
– samarbeta med Kina för att stödja viktiga planerade reformer,
– genomföra och utforma stödprogram i anslutning till mänskliga rättigheter för att stödja rättsstatliga principer och rättsliga reformer, ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter och demokrati,
– programplanera och fastställa nya områden för EU-stöd, såsom förhindrande av tortyr.
• Att integrera Kina ytterligare i världsekonomin genom att
– slutföra Kinas anslutning till WTO,
– noga kontrollera att Kina fullgör sina åtaganden gentemot WTO korrekt, – genomföra EU:s stödprogram så att anslutningen till WTO blir en framgång, – stärka befintliga sektoriella dialoger och överenskommelser på viktiga områden
(t.ex. informationssamhället, miljö, energi, forskning och teknik) och utveckla nya (företagspolitik, industriella standarder och certifiering, tullväsende, sjötransporter, värdepapper och konkurrenspolitik),
– stärka dialogen mellan företag i EU och Kina,
– anstränga sig ytterligare för att ta itu med bilaterala handelskonflikter.
• Att bättre utnyttja EU:s samarbetsprogram med Kina genom att
– förbättra den långsiktiga programplaneringen, – enas om ett strategidokument för landet,
– rikta in EU:s stödverksamhet på tre huvudområden, nämligen främjande av hållbar utveckling, uppmuntran av initiativ för gott styre och främjande av rättsstatsprincipen samt stöd för ekonomiska och sociala reformer i syfte att stödja Kinas ansträngningar att säkerställa regional och social sammanhållning, fattigdomsbekämpning och främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män.
• Att skärpa EU:s profil i Kina genom att stärka alla delar av EU:s informationspolitik gentemot Kina.
De åtgärdspunkter som föreslås är inte fullständiga. De är tänkta som en fingervisning om vad som kan göras under de kommande åren och bygger på det som har uppnåtts hittills.
2. INLEDNING
Det här meddelandet grundar sig på 1998 års meddelande från kommissionen
"Uppbyggnad av ett omfattande partnerskap med Kina"1 och därav följande rådets slutsatser av den 29 juni 1998, i vilka unionens grundläggande intresse av att stärka förbindelserna med Kina framhölls.
1KOM(1998) 181.
Diskussionen i rådet under vintern 2000/2001 visade på en enighet om att EU:s globala och långsiktiga mål beträffande förbindelserna med Kina som fastställdes 1998 i stort sett gäller fortfarande. Samtidigt rådde också stor enighet om att det med hänsyn till den utveckling som skett sedan 1998 finns utrymme för att göra EU:s politik mer effektiv genom att vidga dialogen och samarbetet och genom att justera de befintliga instrumenten.
3. 1998ÅRS MEDDELANDE
I 1998 års meddelande från kommissionen och rådets slutsatser fastställdes följande mål för förbindelserna mellan EU och Kina:
i) Att genom en förbättrad politisk dialog engagera Kina ytterligare inom världssamfundet.
ii) Att stödja Kinas övergång till ett öppet samhälle grundat på rättsstatliga principer och respekt för de mänskliga rättigheterna.
iii) Att integrera Kina ytterligare i världsekonomin genom att införliva landet mera fullständigt i världshandelssystemet och genom att stödja den ekonomiska och sociala reformprocess som pågår i landet, inbegripet inom ramen för hållbar utveckling.
iv) Att utnyttja EU:s befintliga resurser på ett bättre sätt.
v) Att skärpa EU:s profil i Kina.
Kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet av den 8 september 20002 om genomförandet av 1998 års meddelande var en första översyn av EU:s politik.
I rapporten konstaterades att förbindelserna mellan EU och Kina i hög grad hade intensifierats, vilket var avsikten. Den politiska dialogen hade vidgats, särskilt tack vare de första toppmötena mellan EU och Kina under 1998 och 1999. Den 19 maj 2000 undertecknades ett bilateralt avtal mellan EU och Kina om Kinas anslutning till WTO, vilket beredde väg för Kinas anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO). Dessutom stod man i begrepp att inleda ett program för tekniskt bistånd till stöd för anslutningen till WTO.
Handels- och investeringsförbindelserna hade intensifierats ytterligare. Ett avtal om forskning och tekniskt samarbete hade undertecknats. EU:s stöd för kinesiska ansträngningar för miljöskydd och andra viktiga ekonomiska och sociala reformer hade stärkts. EU:s biståndsprogram har fått en annan inriktning för att motsvara 1998 års politiska målsättningar och ett antal viktiga projekt inom viktiga intresseområden hade utvecklats, som t.ex. EU:s och Kinas rättsliga och juridiska samarbetsprogram, utbildningsprojektet beträffande styrelsen i byarna, stipendiefonden EU-Kina 2000, programmet Unga företagsledare och EU:s och Kinas yrkesutbildningsprogram. Dessutom hade ett nytt universitetsområde invigts av China- Europe International Business School (CEIBS).
I rapporten kom man fram till att förbindelserna mellan EU och Kina hade utvecklats betydligt, men att det trots detta fanns utrymme för att utöka förbindelserna ytterligare. Denna utökning har fortsatt under det senaste året. Den utveckling som skett granskas i nästa avsnitt.
2KOM(2000) 552.
4. DE NYA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR FÖRBINDELSERNA MELLANEUOCHKINA
Diskussionerna om Kina som fördes i rådet i början av 2001 visade att det rådde enighet om att den befintliga strategin gentemot Kina och EU:s långsiktiga målsättningar i förbindelserna med Kina, vilka fastställdes i kommissionens meddelande och rådets slutsatser 1998, i stort sett gällde fortfarande. Både målsättningarna och instrumenten kan och bör emellertid justeras, och man kan uppnå operativa mål på kort och medellång sikt genom att fastställa åtgärdspunkter i syfte att göra EU:s politik mer effektiv.
Den utveckling som skett i Kina under de senaste åren visar att man behöver justera EU:s strategi i förhållande till Kina under 2001.
För det första har det skett en betydande utveckling inom EU sedan 1998 vilket i allt högre grad kan påverka och faktiskt påverkar förbindelserna med Kina, däribland ratificeringen och genomförandet av Amsterdamfördraget, undertecknandet av Nicefördraget samt antagandet av en EU-stadga om grundläggande rättigheter i december 2000. Detta har stärkt både EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och EU:s politik för rättsliga och inrikes frågor samt andra politikområden.
Den pågående konsolideringen av EU:s integration gör unionen bättre rustad att engagera sig i Kina i ett allt större antal frågor.
För det andra har det skett en betydande utveckling i Kina, vilken man måste ta hänsyn till vid omorienteringen av EU:s strategi för Kina. Bland annat har Kina haft en mera framträdande roll internationellt sett och fått större politisk och ekonomisk betydelse. Kina är redan världens sjunde största handelsnation, den näst största mottagaren av utländska direktinvesteringar och en avgörande aktör på vissa viktiga ekonomiska områden (som t.ex.
inom telekommunikation, informationssamhället och energi). Dessutom påverkar Kinas fortsatta och långtgående reformprocess ännu fler delar av det kinesiska samhället. Korruption och ökade skillnader i regional utveckling och inkomst är viktiga problem. Den planerade anslutningen till WTO kommer att stimulera takten på de ekonomiska och sociala reformerna.
Den kommer emellertid också antagligen, åtminstone på kort sikt, att leda till fortsatt ökning av arbetslösheten både i städerna och på landsbygden, vilket kan vara påfrestande för Kinas sociala trygghetssystem och leda till ytterligare spänningar i samhället. Ökad migration både inom och från landet under de senare åren åskådliggör svårigheterna. Det allmänna politiska läget i Kina påverkas av kommande förändringar i ledarskapet (kommunistpartiets 16:e partikongress kommer att hållas hösten 2002) och fortsatta spänningar i frågan om Taiwan.
För det tredje har det skett en betydande utveckling i förbindelserna mellan EU och Kina vilken förtjänar att tas upp i korthet. Denna omfattar en förstärkt politisk dialog, inledandet av en dialog om illegal invandring och människohandel, omorienteringen av EU:s utvecklingssamarbete med Kina genom det nya landstrategidokumentet, stärkandet av ett antal viktiga sektoriella dialoger samt Kinas ökade betydelse som handels- och investeringspartner till EU.
Utvecklingen visar att det finns utrymme för och behov av ytterligare förbättringar av vårt engagemang i Kina. Kinas öppnande under de senaste tjugo åren har lett till en imponerande ekonomisk tillväxt som har förbättrat välbefinnandet för många kineser samtidigt som det också har skapat möjligheter för europeisk affärsverksamhet. Önskan om att säkra hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling har i allmänhet gett kraft åt reformerna.
Men Kinas öppnande och dess anslutning till världssamfundet har alltid kännetecknats av svårigheter och kommer antagligen att göra det i många år. Ingenting kan tas för givet och reformprocessen går inte alltid som på räls. Det ligger i EU:s intresse – både ekonomiskt och
politiskt – att stödja ett öppet Kina, en smidig fortsättning på reformprocessen samt Kinas positiva och konstruktiva internationella engagemang.
Kina är inte alltid en lätt partner för EU. Dess politiska system skiljer sig från dem i andra viktiga tredje länder som EU har betydande och ökade förbindelser med och EU:s oro över viktiga frågor som t.ex. mänskliga rättigheter påverkar och påfrestar ibland förbindelserna.
Trots alla svårigheter ligger det i unionens intresse att engagera Kina ytterligare.
Globalisering innebär bl.a. att ett land i Kinas storlek både utgör en del av problemet och lösningen till alla avgörande frågor av internationellt och regionalt intresse. Engagemang innebär att man utvecklar omfattande förbindelser som gör det möjligt att arbeta mot en gemensam förståelse i alla frågor av intresse, vilket stöder multilateral problemlösning då den är tillämplig på internationella och regionala frågor.
Utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Kina förutsätter ett åtagande från Kinas sida på alla nivåer. De åtaganden som är nödvändiga på högsta politiska nivå uttrycktes tydligt vid de toppmöten mellan EU och Kina som ägde rum nyligen. Men frågorna beträffande dagordningen för samarbetet mellan EU och Kina, oavsett om det rör sig om illegal invandring eller utvidgningen av de sektoriella dialogerna, kommer också att behöva såväl fullt stöd från de kinesiska myndigheterna på lägre nivå, däribland regionerna, som förbättrad intern samordning i Kina mellan de olika aktörer som berörs.
5. FASTSTÄLLANDE AV ÅTGÄRDSPUNKTER FÖR EN MER EFFEKTIVEU-POLITIK
5.1. Mål 1: Engagera Kina ytterligare inom världssamfundet Bakgrund
Att integrera Kina ytterligare i världssamfundet och att uppmuntra Kina att tillsammans med EU arbeta för att lösa internationella, regionala och transnationella problem är fortfarande en prioriterad fråga för unionen. Många av de initiativ som lades fram under 1998 i detta avseende har genomförts. Den politiska dialogen har förstärkts. Toppmöten hålls nu årligen, utrikesministrarna träffas regelbundet liksom ambassadörerna och de högre tjänstemännen i Bryssel, Peking, New York och Genève. Man har också principiellt kommit överens om att hålla regelbundna överläggningar på expertnivå i vissa frågor (trojkans arbetsgrupper inom GUSP). Även om det inte alltid varit lätt har den politiska dialogen mellan EU och Kina vuxit sig starkare, vilket återspeglar att man på ömse sidor inser behovet av att klargöra skillnaderna och finna sätt att gå vidare i alla de viktiga frågor som är av betydelse.
Vikten av att ständigt och konsekvent engagera Kina i alla viktiga frågor av internationellt intresse återspeglar erkännandet att Kina, som en medlem i FN:s säkerhetsråd och en växande ekonomisk och politisk makt, kan ha betydande inflytande över de flesta globala frågor, oavsett om det gäller vapenspridning, illegal invandring och människohandel, organiserad brottslighet, penningtvätt eller miljöförstöring. Samarbete med Kina, såväl bilateralt som inom multilaterala strukturer som exempelvis FN, är en nödvändig förutsättning för att garantera att internationella framsteg görs på dessa viktiga områden.
Även om den politiska dialogen och dialogen om globala frågor är särskilt viktiga för att engagera Kina ytterligare inom världssamfundet, bidrar de andra dialoger som tas upp på andra ställen i det här meddelandet också till att uppnå detta mål.
Den senaste utvecklingen i förbindelserna mellan EU och Kina
Under det senaste året har ytterligare steg tagits för att utveckla den politiska dialogen mellan EU och Kina. Det tredje toppmötet mellan EU och Kina som hölls den 23 oktober 2000 blev en framgång och bekräftade att det fanns ett gemensamt intresse av att förbättra förbindelserna på andra områden. Ytterligare drivkraft gavs genom det första mötet med EU:s trojka av politiska direktörer och Kina som hölls i Peking den 30 november, vilket gav tillfälle till vittomspännande diskussioner om internationella och regionala frågor av ömsesidigt intresse. När det gäller illegal invandring och människohandel hölls de första överläggningarna på hög nivå mellan tjänstemän från EU och Kina i oktober 2000 i Bryssel och i februari 2001 i Peking. Dessa var en uppföljning av skriftväxlingen mellan ordförande Romano Prodi och premiärminister Zhu om behovet av att förbättra samarbetet på det här området, inte minst mot bakgrund av tragedin i Dover i juni 2000 när 58 troligen kinesiska illegala invandrare omkom.
Såväl Kinas som EU:s växande politiska betydelse gör att den politiska dialogen och den mer allmänna dialogen om globala frågor blir särskilt angelägna. Mycket kan göras under kommande år för att justera och bygga vidare på vad som har uppnåtts hittills och för att åstadkomma större effektivitet.
Åtgärdspunkter
Utvidgning av den politiska dialogen
• På halvårsbasis fortsätta den nyligen inledda politiska dialogen på nivån politiska direktörer.
• Varje halvår planera in expertmöten som led i trojkadialogen med Kina på områden där det i princip redan finns en överenskommelse om regelbunden dialog, som t.ex. i frågor som rör Asien, icke-spridning, export av konventionella vapen och nedrustning, samt överväga att ta upp frågor som rör FN för diskussion på expertnivå.
• Skapa en regelbunden dialog mellan trojkans politiska rådgivare i Peking och kinesiska utrikesministeriet i vissa regionala och internationella frågor.
• Säkerställa en bättre förberedelse och uppföljning av alla möten inom den politiska dialogen, i synnerhet av toppmöten, samt att bättre koppla samman dialogen på olika nivåer.
• Överväga när det kan vara användbart att utfärda överenskomna texter (uttalanden eller protokoll) efter toppmöten i viktiga frågor av gemensamt intresse.
• I Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik regelbundet utvärdera resultatet av den politiska dialogen mellan EU och Kina samt dess effektivitet på alla nivåer, och vid behov justera den.
• Mot bakgrund av utvärderingarna överväga att om möjligt utvidga dialogen på expertnivå till att omfatta andra frågor (t.ex. terrorism, regionala frågor utanför Asien etc.).
• Överväga att fastställa en lämplig struktur för en förstärkt politisk dialog mellan EU och Kina.
Ämnen för den politiska dialogen
• I den politiska dialogen skall man prioritera att
– driva unionens intresse för mänskliga rättigheter,
– finna praktiska sätt att förbättra samarbetet i syfte att främja ytterligare försoning mellan Nord- och Sydkorea,
– finna praktiska samarbetssätt avseende Burma/Myanmar till stöd för FN:s ansträngningar att uppmuntra nationell enighet och förhindra att Burma/Myanmar blir en regional oroskälla samt förhindra narkotikahandel, – samarbeta för att stärka strävandena att lösa territoriella anspråk i
Sydkinesiska sjön genom förhandlingar samt stöd för fortsatt arbete med en uppförandekod,
– klargöra EU:s starka intresse av att finna en fredlig lösning av Taiwanfrågan genom dialog,
– stödja multilaterala ansträngningar för att begränsa spridning och export av vapen samt nedrustning (uppförandekoden inom ramen för kontrollsystemet för missilteknik, säkerhetskontroller avseende kärnämnen, det snara ikraftträdandet av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar, omedelbart inledande av förhandlingarna om ett avtal i syfte att förhindra tillgången till klyvbart material, EU:s uppförandekod för vapenexport, FN:s konferens om olaglig handel med lätta vapen och handeldvapen som skall äga rum i juli 2001 samt uppföljning av denna, stöd till Ottawaprocessen om landminor),
– finna sätt att främja engagemang i multilaterala dialoger om säkerhet för att förebygga konflikter i regionala och internationella frågor och i så hög utsträckning som möjligt använda sig av de forum som finns för detta (ASEM, ARF, FN),
– överväga sätt att ytterligare stödja FN:s fredsbevarande operationer,
– fortsätta dialogen mellan EU och Kina om illegal invandring och människohandel,
– öka samarbetet för att arbeta mot att uppnå de syften och mål som antagits under stora internationella konferenser i FN:s regi,
– säkerställa medvetandet i planeringen och förberedelserna av mötena inom den politiska dialogen om att alla politikområden, inbegripet regionala
frågor/säkerhetspolitik och internationella
organisationer/säkerhetspolitik/regionala frågor, i allt högre utsträckning överlappar varandra.
Speciella administrativa regioner (SAR)
• Fortsätta att noggrant följa utvecklingen i Hongkong och Macao och att lägga fram årsrapporter om varje speciell administrativ region samt fästa vikt vid varje regions rättsstatliga principer, grundläggande rättigheter och självständighet i enlighet med grundlagarna i respektive region.
Globala frågor
• Fortsätta och fördjupa den nyligen inledda dialogen om att bekämpa illegal invandring och människohandel genom att inrikta sig på praktiska sätt att föra samarbetet vidare i syfte att framförallt underlätta återvändandet av illegala kinesiska invandrare i EU:s medlemsstater. Utnyttja de bästa metoderna som skapats av Kina i denna fråga i samarbetet med tredje land, med vederbörlig hänsyn till aspekterna om mänskliga rättigheter och med sikte på att eventuellt sluta ett återtagandeavtal.
• Utarbeta andra praktiska sätt att förbättra samarbetet beträffande illegal invandring genom t.ex. ingående samtal om avslöjande av förfalskade dokument och olaglig användning av äkta handlingar, eventuella informationskampanjer, besök av kinesiska centrala och regionala tjänstemän på hög nivå i EU och EU:s medlemsstater samt seminarier om andra frågor som anses vara viktiga för ett förbättrat samarbete mot illegal invandring och människohandel.
• Överväga olika samarbetssätt i kampen mot organiserad brottslighet.
• Öka ansträngningarna för bättre samordning av EU:s politik i globala frågor, inte bara mellan kommissionen och medlemsstaterna utan även på områden där man kan uppnå en mer samordnad och följdriktig politik, t.ex. beträffande spridning av vapen, narkotikahandel, illegal invandring och människohandel, organiserad brottslighet, penningtvätt och miljöförstöring.
5.2. Mål 2: Stödja Kinas övergång till ett öppet samhälle Bakgrund
Att stödja Kinas övergång till ett öppet samhälle grundat på rättsstatliga principer och respekt för de mänskliga rättigheterna står i centrum för förbindelserna mellan EU och Kina och kommer att göra det även under kommande år. Det finns mycket att göra på det här området.
Levnadsvillkoren för större delen av Kinas befolkning har förbättrats under de senaste tjugo åren. Ekonomiska reformer och liberalisering har lett till större frihet och ökat självbestämmande för den enskilda individen på det ekonomiska och sociala området.
Det finns också vissa indikationer på att man håller på att införa ett öppnare rättssystem i Kina. De kinesiska myndigheterna och de kinesiska medierna inser vikten av rättsstatliga principer i Kinas moderniseringsprocess och som en förutsättning för landets ytterligare integration i den internationella ekonomin. Framsteg har gjorts i fråga om ekonomiska och sociala rättigheter. Under 1999 infördes bestämmelser avseende detta i konstitutionen. När det gäller medborgerliga och politiska rättigheter är det fortfarande en stor klyfta mellan allmänt accepterade internationella normer och situationen beträffande mänskliga rättigheter i landet.
EU och Kina deltar i en dialog om mänskliga rättigheter, som syftar till att förbättra situationen beträffande de mänskliga rättigheterna genom att uppmuntra Kina att respektera och främja mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt att delta i samarbetet med internationella åtgärder för mänskliga rättigheter. Sedan 1997 har det varit tio officiella rundor i dialogen.
Slutligen har små men viktiga steg också tagits för att införa en högre grad av demokratisering på lokal nivå (direkta val i byarna), vilka skulle kunna lyftas upp på högre nivåer.
Den senaste utvecklingen i förbindelserna mellan EU och Kina
Två möten mellan EU och Kina inom ramen för dialogen om mänskliga rättigheter har hållits under det senaste året, i Peking i september 2000 och i Stockholm i februari 2001.
Dessutom hölls två seminarier, ett i Paris i december 2000 om fackliga rättigheter och mindre brott, och ett i Peking i maj 2001 om dödsstraff och rätten till utbildning. Dessa gav tillfälle till fördjupade diskussioner bland tjänstemän och experter och klargjorde vars och ens synpunkter och ställningstaganden i syfte att söka finna vägar framåt för hur man skall ta upp de frågor som är centrala för EU.
Som konstaterades i slutsatserna från mötet i rådet (allmänna frågor) av den 22 januari 2001 präglas mötena inom ramen för dialogen i allmänhet av öppenhet, vilket möjliggör ett uppriktigt utbyte i alla frågor av EU-intresse, däribland brist på respekt för grundläggande friheter, godtyckliga frihetsberövanden och omskolning genom arbete, tortyr, den hårda behandlingen av förespråkare för demokrati, situationen för minoritetsgrupper och dödsstraff.
Nyligen välkomnade EU Folkrepubliken Kinas beslut av den 28 februari att ratificera den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilket ger möjligheter till större respekt för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Kina. EU uttrycker emellertid fortfarande oro över Kinas föreslagna deklaration med hänsyn till artikel 8.1 a i konventionen, eftersom den kinesiska lagstiftningen ges företräde över konventionens artikel, som fastställer rätten att bilda och gå med i en fackförening efter eget val.
På det hela taget är Europeiska unionen fortfarande mycket oroad över situationen beträffande de mänskliga rättigheterna i Kina, vilket påpekades tydligt i slutsatserna från rådet (allmänna frågor) i januari och mars. Eftersom dialogen mellan EU och Kina om mänskliga rättigheter är den kanal som Europeiska unionen föredrar att arbeta utifrån för att förbättra situationen är dialogen självklart endast ett godtagbart alternativ om framsteg görs i Kina. Det är därför nödvändigt att EU och Kina arbetar tillsammans för att främja de mänskliga rättigheterna i Kina, en ansträngning som inte endast kommer att bidra till Kinas integrering i världssamfundet utan även stödja ekonomiska reformer och tillväxt.
Till stöd för dialogen om mänskliga rättigheter finansierar EU i samarbete med Kina en mängd biståndsprogram som har att göra med mänskliga rättigheter. Genomförandet av dessa projekt, och utformningen av nya, har gått framåt under det senaste året och kommer att fortsätta att utgöra en viktig del i EU:s ansträngningar att förbättra situationen beträffande mänskliga rättigheter i Kina.
Åtgärdspunkter
• Genomföra slutsatserna från rådet (allmänna frågor) av den 22 januari 2001 om dialogen mellan EU och Kina beträffande mänskliga rättigheter, fokusera dialogen om de mänskliga rättigheterna på ett bättre sätt, utvärdera den regelbundet och finna sätt att göra den mer effektiv och resultatinritad, särskilt i de viktiga frågor som fastställs i rådets slutsatser, däribland samarbete med institutioner för mänskliga rättigheter, skyddsgarantier för dem som åtalats för brott som kan beläggas med dödsstraff och begränsningar för i vilka situationer dödsstraff kan tillämpas, reform av administrativa frihetsberövanden, respekt för grundläggande rättigheter för alla fångar, oinskränkt rätt att utöva tankefrihet,
samvetsfrihet och religionsfrihet, liksom yttrandefrihet och mötes- och föreningsfrihet.
Finna sätt att hjälpa Kina att genomföra den FN-konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som nyligen ratificerats och uppmuntra Kina att fullständigt acceptera konventionens bestämmelser om föreningsfrihet samt driva på Kina att respektera grundläggande internationella arbetsnormer som fastställs i Internationella arbetsorganisationens relevanta konventioner.
• Fortsätta att uppmuntra Kina att ratificera FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.
• Tillsammans med Kina arbeta för att främja försök till reformer som har att göra med frihetsberövanden, rättssystemet och omfattningen av brottspåföljder samt inledande reformer av strafflagstiftningen och processrätten.
• Fortsätta genomförandet och utarbetandet av EU:s biståndsprogram för mänskliga rättigheter som behandlar rättsstatsprincipen och lagstiftningsreformer (EU:s och Kinas rättsliga och juridiska samarbetsprogram), ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter (EU:s och Kinas nätverk för ratificering och genomförande av FN:s konventioner, programmet för stöd till ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i provinsen Yunnan, föreningen för funktionshindrade i Kina, EU- Kina-ordningen för små projekt inom ramen för mänskliga rättigheter, stipendier för juridisk mastersutbildning i mänskliga rättigheter vid universitetet i Hongkong) och demokrati (EU:s och Kinas utbildningsprogram för styrelsen i byarna).
• Fastställa strategi för och programplanering av tekniskt bistånd och samarbete på medellång och lång sikt, däribland fastställa lämpliga prioriteringar för mänskliga rättigheter och demokratisering som en del av förberedelserna av landstrategidokumentet för samarbete med Kina. Därefter fastställa nya tänkbara projekt som rör mänskliga rättigheter, som t.ex. förhindrande av tortyr.
5.3. Mål 3: Integrera Kina ytterligare i världsekonomin Bakgrund
Mer än 20 år av anmärkningsvärd ekonomisk tillväxt har lett till betydande förändringar i den kinesiska ekonomin. Kina är för närvarande världens sjunde största handelsnation och ökade sin andel inom världshandeln till 3,9 % år 2000. Den totala utrikeshandeln ökade med 31,5 % och uppgick till 474 miljarder US-dollar. På det hela taget kan Kinas ekonomi, mätt i köpkraftsparitet, jämställas med Japans, tätt bakom Förenta staternas. Kina lockar utländska direktinvesteringar av avsevärd omfattning och är nu den näst största mottagaren av utländska direktinvesteringar efter Förenta staterna, detta efter att ha gått om Förenade kungariket under 2000. Summan av de utländska direktinvesteringar som gjordes under 2000 uppgick till cirka 348,6 miljarder US-dollar, med ett totalt antal företag med utländska investeringar på 364 345. De kontrakterade utländska direktinvesteringarna uppgick samtidigt till 676,7 miljarder US-dollar. Kina är dessutom på väg att bli eller har redan blivit en global aktör och en viktig global marknad på områden som telekommunikation, transport, energi och miljö.
Handeln mellan EU och Kina har utvecklats avsevärt sedan Kina inledde sin öppenhetspolitik 1978. EU:s ringa handelsöverskott under 1980-talet förvandlades under 1990-talet till ett underskott, som nådde en rekordnivå på 44,4 miljarder euro år 2000 – en ökning med nästan 50 % av 1999 års rekordhöga underskott. År 2000 var EU den största utländska direktinvesteraren i Kina, om man inte räknar Hongkong, med kontrakterade
och utnyttjade investeringar på över 8,8 miljarder respektive cirka 4,5 miljarder US-dollar.
Trots dessa positiva tendenser den senaste tiden är EU:s andel av de utländska direktinvesteringarna i Kina fortfarande relativt låg i förhållande till dess andel på andra tillväxtmarknader.
Kinas integrering i världsekonomin, med allt vad det innebär för ytterligare öppenhet och reformer, kommer att vara avgörande för att bygga upp samarbetsstrukturer med Kina, fördjupa förbindelserna mellan EU och Kina över hela linjen samt för att ytterligare främja EU:s och Kinas ömsesidiga kommersiella intressen. EU och Kina har ett grundläggande gemensamt intresse av att stärka det regelbaserade multilaterala handelssystemet. I detta hänseende kan betydelsen av Kinas anslutning till WTO inte överskattas. Det kommer att leda till betydande ytterligare marknadsöppning och garantera att Kina kan delta aktivt när världshandelssystemet förbereder sig för ytterligare liberalisering av handeln i nästa runda.
Anslutningen förväntas öka förtroendet, generera inhemska och utländska investeringar samt på det hela taget stimulera ekonomisk tillväxt.
Kina har åtagit sig att fortsätta med sina ekonomiska och sociala reformprogram. Aktuella utmaningar är bl.a. den svåra och politiskt känsliga reformeringen av statligt ägda företag, det finansiella systemet, i synnerhet banksektorn som har stora osäkra fordringar på framförallt de statliga företagen, samt av det sociala trygghetssystemet.
Arbetslösheten fortsätter att förvärras av reformprocessen eftersom de omstrukturerade statliga företagen i allt högre utsträckning gör sig av med arbetstagare. Detta leder till urbanisering i det att många personer med ingen eller låg utbildning flyttar till de större städerna. Kina måste också ta itu med de ökade sociala och regionala skillnaderna.
Kina är världens näst största energikonsument och världens tredje största energiproducent.
Storleken på dess energisektor gör att landets energipolitik och dess potentiella konsekvenser för övriga världen är en fråga av stor internationell betydelse, särskilt vad gäller luftföroreningar och klimatförändringar.
Sedan man insett behovet av att värna naturmiljön för att kunna garantera fortsatt välfärd och efter att i sin tionde femårsplan (2001–2005) ha lyft fram en strategi för hållbar utveckling är en av Kinas främsta prioriteringar nu att förena snabb ekonomisk tillväxt, förändring och utveckling i samhället med bevarande av miljön. Att överföra miljörelaterad kunskap, expertis och teknik till Kina kommer att bli allt viktigare om Kina skall kunna uppnå hållbara produktions- och konsumtionsmönster, energibalans och andra centrala mål för att dra största möjliga fördel av framtida ekonomisk utveckling. Insatser från EU kommer att hjälpa Kina i dess strävan efter en bättre miljö, särskilt där det föreligger globala konsekvenser och/eller gemensamma intressen, t.ex. klimatförändringar. EU:s sakkunskap kan hjälpa Kina att uppnå sina mål. Först måste man få kontroll över vad det är som orsakar miljöförstöring. Sedan, på medellång till lång sikt, måste man återställa skadorna och åstadkomma miljöförbättringar.
Kina har redan en mängd nationella miljöskyddsnormer och miljöbestämmelser men genomförandet av dem är fortfarande dåligt. För närvarande avsätts 0,93 % av BNP till att täcka utgifterna för miljöskydd. Kina har ställt upp ett mål om att öka detta till 1,2 % senast 2005 och till 1,7 % senast 2010.
Framsteg i riktning mot att ge de kinesiska myndigheterna tillgång till tillförlitliga statistiska uppgifter om utrikeshandel och sysselsättning kopplade till aktuellt statistiskt samarbete med EG kommer att utgöra en framtida grund för effektiv kontroll och utformning av politiken.
Den senaste utvecklingen i förbindelserna mellan EU och Kina
Kinas bilaterala avtal om marknadstillträde som tecknats med tredje land, däribland med Förenta staterna i november 1999 och med EU i maj 2000, har banat väg för Kinas anslutning till WTO. När alla bilaterala avtal, utom ett, har slutits återstår ett begränsat antal frågor som måste lösas. Diskussionerna inom ramen för toppmötet den 23 oktober ledde till att vissa av de kvarvarande bilaterala frågorna mellan EU och Kina löstes, och mötena i arbetsgruppen i Genève om Kinas anslutning som hölls i november och december 2000 samt i januari 2001 gav utrymme för genombrott på flera områden. I januari 2001 lade EU fram ett omfattande kompromissförslag i syfte att lösa alla kvarvarande frågor. WTO:s medlemmar försöker för närvarande tillsammans med Kina att lösa de sista kvarvarande hindren.
Ett möte i den gemensamma kommittén EU-Kina som hölls efter toppmötet i oktober 2000 gav utrymme för ingående diskussioner om nyckelfrågor avseende bilateral handel och samarbete. Man enades i princip om att inleda en dialog om företagspolitik och bolagsrätt.
Tillsammans med Kina enades man om ett förslag från kommissionen om att utöka befogenheterna för den befintliga arbetsgruppen om telekommunikation, genom att göra om den till en arbetsgrupp om informationssamhället, vilket omfattar såväl den rättsliga ramen för sektorn som nya områden.
Diskussioner om ett eventuellt samarbetsavtal mellan Euratom och Kina om en fredlig användning av kärnenergi fördes i Peking i november 2000. Dessa bekräftade det ömsesidiga intresset av att gå vidare med förberedelserna inför de formella förhandlingarna.
Ett möte på hög nivå i november 2000 ledde till en överenskommelse om att båda sidor gemensamt skall förbereda förhandlingarna om ett avtal om samarbete och ömsesidigt bistånd i tullfrågor. Ett möte i arbetsgruppen om energi hölls i Bryssel i mars 2001. Kommissionen har föreslagit att dialogen om miljön skall utvidgas till att omfatta politiska frågor.
Åtgärdspunkter
WTO, handel och investeringar
• Slutföra Kinas anslutning till WTO så snabbt som möjligt.
• Noga kontrollera att Kina fullgör sina åtaganden gentemot WTO. Som ett första steg driva på Kina att anpassa sin lagstiftning, sina bestämmelser och administrativa strukturer samt arbetsmetoder och förfaranden efter de krav som WTO ställer vid anslutningen.
• Efter anslutningen tillsammans med de kinesiska myndigheterna inleda särskilda dialoger och inrätta instrument för att följa fullgörandet av WTO-åtagandena.
• Fortsätta att genomföra de pågående samarbetsprojekt på 22 miljoner euro som är kopplade till WTO: första stödperioden inom ramen för WTO, reformering och omstrukturering av den finansiella tjänstesektorn, utarbetande och insamling av statistik, öppenhet inom offentlig upphandling och utveckling av ett effektivt system till skydd för immateriella rättigheter.
• Vid Kinas anslutning står EU berett att göra ytterligare ansträngningar för att hjälpa Kina att hålla fast vid sina WTO-åtaganden genom att komplettera de befintliga projekten.
• EU och Kina bör sträva efter ett nära samarbete för utveckling och liberalisering av världshandeln, särskilt om en ny runda kan inledas vid WTO:s ministerkonferens i Qatar.
• Fortsätta att samarbeta med, och att stödja, EU:s nyligen inrättade handelskammare i Kina, vars 200 medlemmar kommer att vara ett av de bästa sätten att kontrollera om WTO-åtagandena följs.
• Stödja företag inom EU och i Kina i deras initiativ till en näringslivsdialog mellan EU och Kina. Efter de två första mötena 1998 och 2000 håller man för närvarande på att se över dialogen för att fastställa dess roll med tanke på Kinas kommande anslutning till WTO.
Ekonomiska och sociala reformer
• Fortsätta att uppmuntra den pågående reformprocessen genom kontakter, samarbete och samtal på alla nivåer.
• Finna de bästa sätten att hjälpa Kina att utveckla ett effektivt socialt skyddsnät genom lämpliga samarbetsåtgärder.
• Främja en politisk dialog mellan EU och Kina om utbildning och utveckling av mänskliga resurser. Utarbeta och genomföra program för utveckling av mänskliga resurser som riktar sig till viktiga grupper i Kinas reformprocess, som t.ex. akademiker inom företag, juridik, politik, ekonomi, vetenskap och teknik, statstjänstemän, unga respektive äldre utövare av något av de fria yrkena och lagstiftare, opinionsbildare i media etc., genom att fortsätta och utvidga sådan verksamhet som t.ex. EU:s och Kinas program Unga företagsledare och projektet för högre utbildning.
• Inleda ett erfarenhetsutbyte mellan båda sidors myndigheter med ansvar för regionalpolitik, i syfte att bidra till att skapa en strategi för att minska de regionala klyftorna i Kina.
Nya sektoriella dialoger
• Driva särskilda initiativ för att skapa dialoger med Kina om företagspolitik och bolagsrätt, industriella standarder och certifiering, värdepappersmarknader och konkurrenspolitik.
Telekommunikation / informationssamhället
• Omforma den befintliga dialogen om telekommunikation till ett vidare och djupare forum för ständig och regelbunden dialog om informationssamhället, vilken utöver forskning och samarbete skall omfatta den rättsliga ramen för hela sektorn samt nya områden.
• Inleda en dialog om industriella standarder.
• Anordna ett samarbetsforum för EU och Kina om informationssamhället i april 2002, som skall omfatta en utställning om europeisk sakkunskap om teknik och tjänster i anslutning till informationssamhället, en konferens mellan EU och Kina om informationssamhällets utmaningar och en rad företagsmöten och andra lämpliga evenemang.
Transport
• Anordna ett informationsseminarium om programmet Galileo för global satellitnavigation, positions- och tidsbestämning under 2001 samt undersöka möjligheterna till samarbete på det här området.
• I maj 2001 inleda diskussioner med Kina för att påbörja förhandlingarna om ett bilateralt avtal om sjötransport, mot bakgrund av uppdraget från rådet 1998 att förbättra de rättsliga villkoren för sjötransport till och från Kina respektive till och från Europeiska gemenskapen. Syftet skulle vara att fastställa bestämmelser om frihet att tillhandahålla internationella sjötransporttjänster och fri tillgång till marknaden, nationell behandling för europeiska företag som etablerar sig i Kina, obegränsad överföring av intäkter och investeringar samt främjande av maritimt samarbete.
Tullsamarbete
• Fortsätta de förberedande samtalen med Kina och inleda förhandlingar om ett avtal om samarbete och ömsesidigt bistånd i tullfrågor.
Miljö
• Se över nuvarande arbete som görs på miljöområdet av den bilaterala arbetsgruppen för miljöfrågor samt inleda en konkret och separat politisk dialog om miljöfrågor av gemensamt intresse med den statliga miljöskyddsförvaltningen beträffande såväl inhemska som internationella frågor, detta för att utbyta information i syfte att förbättra inhemsk politisk utveckling och genomförande. Utreda i vilken utsträckning EU kan hjälpa Kina att integrera miljöhänsyn inom andra politikområden och skapa givande partnerskap för att främja gemensamma intressen inom de multilaterala miljöavtalen, där det är möjligt.
• Hjälpa Kina att utforma en lämplig politik och lämpliga strategier för hållbar skogsförvaltning, hållbar markanvändning, fysisk planering och markförvaltning, förvaltning av vattenresurser, hållbar energiproduktion och energiförsäljning, luftföroreningar och åtgärder för att bekämpa klimatförändringar, samt bedriva forskningssamarbete inom dessa områden.
• Utveckla samarbetsprojekt med inriktning på renare produktionsmetoder, minimering av avfall, avfallshantering, utbildning i miljökunskap, utveckling och tillämpning av miljönormer, förbättring av miljöförvaltningskapaciteten, överföring av sakkunskap på miljöområdet och överföring av teknik, miljömedvetande.
Energi
• Skapa en dialog om regelverket och politiken. Utveckla ytterligare relevanta samarbetsprojekt, genom vilka överföring av sakkunskap särskilt uppmuntras, däribland ett projekt för att hjälpa Kina att minska miljökonsekvenserna av sin energiproduktion och energikonsumtion.
• Anordna den fjärde konferensen mellan EU och Kina om energisamarbete i Peking den 18 juni 2001 liksom ytterligare lämpliga evenemang.
• Utveckla samarbetet om en fredlig användning av kärnenergi och därigenom bidra till att främja icke-spridning av kärnvapen i världen. Förbereda förhandlingsdirektiv för ett avtal om kärntekniskt samarbete. Förhandlingarna väntas inledas i slutet av 2001 eller i början av 2002.
Forskning och teknik
• Vidta nödvändiga åtgärder för att avtalet om forskning och teknik, som har varit i kraft sedan i december 1999, skall fungera mer effektivt, däribland låta fler forskare delta i den andra sidans forsknings- och utvecklingsprogram. Mot denna bakgrund infördes ett nytt stipendium för forskare i femte ramprogrammet vilket gör det möjligt för forskare från utvecklingsländer, däribland Kina, att delta mer aktivt i vissa projekt. Kommissionen föreslår att stipendiet skall utvidgas avsevärt inom ramen för EU:s nya ramprogram.
• Finna sätt att öka Kinas deltagande i projekt som godkänts i enlighet med EU:s program för forskning och teknik för att främja samarbetet mellan EU och Kina inom forskning och teknik. Att tillhandahålla information och hjälp med ansökningar kommer att vara avgörande i detta hänseende. Man kommer bl.a. under 2001 att inrätta ett gemensamt kontor för EU och Kina för främjande av forskningssamarbete. Uppmuntra djupare samarbete mellan kinesiska och europeiska forskare inom ramen för ASEM.
• Anordna en konferens mellan EU och Kina om forskning och teknik 2002.
• Bedöma möjligheterna att bidra till anordnandet av en internationell konferens om forskning och utveckling inom jordbruket under 2001 eller i början av 2002, mot bakrund av vikten av utvecklingen av jordbrukssektorn för Kinas ekonomi och sociala stabilitet.
Statistik
• Engagera Kinas statistiska myndigheter i en dialog för att främja utvecklingen av ytterligare statistiskt samarbete. Detta skulle framförallt syfta till att stärka Kinas nationella statistiska system och dess förmåga att ta fram tillförlitliga, exakta och aktuella uppgifter på de nya ekonomiska och sociala områden som genomgår en snabb utveckling.
5.4. Mål 4: Utnyttja EU:s befintliga resurser på ett bättre sätt Bakgrund
EU:s samarbetsprogram syftar till att stödja unionens övergripande huvudmål i förbindelserna med Kina. Följande områden för insatser prioriteras: stöd till ekonomiska och sociala reformer, främjande av hållbar utveckling och miljöskydd samt främjande av gott styre och rättsstatliga principer. Utvecklingen av mänskliga resurser används som ett huvudinstrument för att uppnå de övergripande målen i EU:s samarbetspolitik. Samtidigt inbegriper samarbetet EU:s allmänna prioriteringar för utvecklingssamarbete eftersom det införlivar aspekterna fattigdomsbekämpning, regional och social sammanhållning inom Kina, mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor. Budgeten för EU:s samarbetsprogram med Kina för perioden 2001–2005 bör uppgå till cirka 250 miljoner euro.
Tidigare erfarenheter har visat att det finns ett klart behov av att förbättra genomförandet av projekten. De första stegen i denna riktning har varit att koncentrera sig på färre och större projekt, vara mer flexibel och att inrätta en ordning för små projekt för att kunna hantera dessa projekt på ett snabbare och mer effektivt sätt. Inrättandet av Europeiska byrån för utvecklingssamarbete EuropeAid och den planerade delegeringen av förvaltningen av projektcykeln till delegationen i Peking är viktiga reformer som kommissionen genomför i syfte att förbättra genomförandet av projekten och samordningen mellan givarna. Vidare är
syftet att använda resurserna på ett bättre sätt genom att koncentrera ansträngningarna på den politiska nivån.
Den senaste utvecklingen i förbindelserna mellan EU och Kina
Vid det årliga mötet i den gemensamma kommittén EU-Kina 2000 beslutades att prioriteringarna för samarbetet under den närmaste tiden (2001–2003) skulle omfatta bidrag till stöd för anslutningen till WTO, kampen mot illegal invandring och människohandel, reformer av det sociala trygghetssystemet, telekommunikation/informationssamhället, miljö, energi och utveckling av mänskliga resurser. Man beslutade också att Kinas västra provinser skulle få en större andel av EU:s bidrag och att Kina skulle vara mer delaktigt i den framtida planeringen och programplaneringen.
I januari 2001 överfördes ansvaret för förvaltningen av befintliga samarbetsprojekt och projekt som enligt planeringen skulle genomföras under 2001 från GD Yttre förbindelser till Byrån för utvecklingssamarbete EuropeAid. Denna reform, tillsammans med överföringen av projektförvaltningen till delegationerna, däribland Peking, och den åtföljande förstärkningen av personalresurser vid delegationerna är dels tänkt att säkra en bättre samordning med samarbetsprogrammen från andra givare, dels tänkt att förbättra och påskynda genomförandet av projekt mellan EU och Kina.
Ett strategidokument för landet utarbetas för närvarande av Europeiska kommissionen. I detta kommer de övergripande målen och bakgrunden att fastställas, liksom huvudområdena för insatser och mekanismerna för samordningen med mottagarlandet och andra givare. Det kommer således att finnas ett tydligt referensdokument och ett uttalat verksamhetsmål för utvecklingssamarbetet mellan EU och Kina under kommande år. Strategidokumentet för landet kommer att ge vägledning och utöka insynen i EG:s bistånd till Kina.
Åtgärdspunkter
• Slutföra strategidokumentet för landet, säkerställa en nära koppling mellan EG- finansierade samarbetsprogram och EU:s politik för Kina ur ett vidare perspektiv, särskilt vad gäller utvecklingspolitiken, vilken presenterades av kommissionen i maj 2000, handelspolitiken, hanteringen av globala utmaningar och politiken för mänskliga rättigheter.
• Med utgångspunkt i strategidokumentet utveckla samarbetsåtgärder inom följande tre huvudområden:
– Stöd till den ekonomiska och sociala reformprocessen huvudsakligen genom stärkande av institutionerna, kapacitetsuppbyggnad, utveckling av mänskliga resurser, främjande av ett sunt regelverk för företag samt överföring av sakkunskap och teknik.
– Främjande av hållbar utveckling i syfte att uppnå bästa möjliga balans mellan miljöskydd, social utveckling och ekonomisk tillväxt.
– Uppmuntrande av initiativ till gott styre och främjande av mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer.
• Förbättra samordningen med de kinesiska myndigheterna.
• Förbättra samordningen och undersöka möjligheterna till konkret, projektrelaterat samarbete med andra givare, i synnerhet EU:s medlemsstater, de internationella finansinstituten och FN:s organ.
• Fortsätta att inrikta sig på stora och flexibla projekt på områden där EU som givare har en komparativ fördel. Dessa projekt skall vara utformade på ett sätt som koncentrerar sig på och tar hänsyn till Kinas snabba utveckling och växlande prioriteringar.
• Förbättra flexibiliteten vid projektens utformning genom att göra det möjligt att varje år anpassa de aktiviteter som utförs och den budget som avsatts till dem i syfte att uppnå projektens övergripande mål på bästa sätt.
• Genomföra delegeringen av förvaltningen av projektcykeln till delegationen i Peking som planerat.
5.5. Mål 5: Skärpa EU:s profil i Kina Bakgrund
Att skärpa EU:s profil i Kina är en viktig utmaning mot bakgrund av landets storlek och behovet av att nå ut till människor på regional, kommunal och lokal nivå, detta eftersom Kina fortsätter att delegera makt inom den ekonomiska och sociala sektorn från centrum i Peking.
De resurser som finns tillgängliga för åtgärder i syfte att skärpa EU:s profil är fortfarande begränsade, men rationell användning av modern teknik kommer att göra det möjligt att nå ut till fler människor än tidigare. För fem år sedan hade endast ett fåtal kineser en egen telefon och det fanns ingen direkt kontakt med resten av världen. År 2001 förväntas antalet Internetanvändare uppgå till 40 miljoner och år 2005 kommer Kina uppskattningsvis att ha 300 miljoner användare (jämfört med uppskattade 200 miljoner i USA).
De utökade förbindelserna mellan EU och Kina kräver att de bägge parterna får en bättre förståelse för varandra. Större öppenhet och gemensamma intressen kommer att kräva ytterligare utbyte av information. Dessutom fortsätter Kina att öppna sig för världen och när EU utvidgar sina gränser kommer det att finnas ett större behov av bättre och snabbare metoder att sprida information. EU behöver en dynamisk informationspolitik för att kunna hålla en stark profil bland så många intressen. I denna måste man, utöver traditionella kontakter människor emellan och samarbetsåtgärder, utnyttja sig av den nya tekniken på ett bra sätt.
EU:s omfattande verksamhet i Kina får fortfarande endast ringa uppmärksamhet i Europa, detta trots att det inrättas allt fler gemensamma forskarlag och handelsorganisationer för Europa och Kina i Bryssel och på andra håll i syfte att dra nytta av det ökade intresset för Kina. Att rätt information om EU:s verksamhet i Kina sprids både i Europa och Kina kommer vara en avgörande faktor för förhållandet mellan EU och Kina, i synnerhet inför EU:s utvidgning.
Den senaste utvecklingen i förbindelserna mellan EU och Kina
• Kommissionens webbplatser för yttre förbindelser har uppdaterats under de senaste nio månaderna och antalet tillgängliga dokument har ökat från 4 000 till nästan 9 000. Antalet sökträffar har under samma period ökat från 700 000 till 1,8 miljoner per månad.
Webbplatserna visar sig därför vara ett effektivt sätt att sprida och föra fram EU:s politik och program.
• EU:s besöksprogram har visat sig vara ett värdefullt sätt för bättre kontakter mellan människor och besöksutbyte med vissa utvalda viktiga kinesiska tjänstemän som besöker kommissionen och medlemsstaterna för att lära sig mer om EU:s politik och program på en mängd områden.
• En grupp på 20 ekonomiska redaktörer och reportrar från Kina, Hongkong och Macao deltog i ett veckolångt seminarium i Bryssel 2000. Seminariet koncentrerades på euron, men de inflytelserika journalisterna fick också en förklaring av de olika EU- institutionernas roller och funktioner. Följden blev att de berörda journalisterna skrev en mängd artiklar om EU i sina respektive tidningar.
Åtgärdspunkter
• Förbättra kunskaperna och medvetenheten om Europeiska unionen i Kina genom att tillhandahålla systematisk och aktuell information om EU:s strategier och åtgärder samt sprida nyproducerat och aktuellt informationsmaterial riktat till media, opinionsbildare och viktiga beslutsfattare i Kina, liksom till skolor, högskolor och universitet.
• Genomgripande uppdatera kommissionens webbplatser, inklusive delegationen i Pekings webbplats och se till att åtkomst- och navigationssystemen är så harmoniserade och användarvänliga som möjligt, samt öka antalet länkar till webbplatser som berör samma ämne.
• Fortsätta att använda EU:s besöksprogram på ett kreativt sätt i syfte att locka viktiga och betydelsefulla beslutsfattare till Bryssel och medlemsstaterna för att på plats få kunskaper om EU och dess enskilda medlemsstater.
• Uppmuntra och stödja personer som deltagit i EU:s samarbetsprogram, som exempelvis Europeisk-kinesiska akademiska nätverket, EU:s och Kinas program för unga företagare och stipendiefonden EU-Kina 2000, i syfte att skapa föreningar och nätverk för tidigare deltagare i Kina, Asien och Europa.
• Öka medvetenheten i Europa om EU:s samarbete med Kina, t.ex. bland europeiska företag och i akademiska kretsar, för att stödja de impulser som skapats i Kina genom olika samarbetsprogram (t.ex. programmet för unga företagare).
• Uppmuntra större samordning och samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionens delegation i Peking när man anordnar enskilda eller gemensamma kulturevenemang.
• Fortsätta att delta i seminarier, arbetsgrupper, möten, aktiviteter vid universitet, presentationer för icke-statliga organisationer etc. för att informera deltagarna om EU:s och Kinas politik och åtgärder i vidare bemärkelse.
6. SLUTSATS
Förbindelserna med Kina kommer att innebära en avgörande möjlighet och en utmaning för EU under kommande år. De långsiktiga målen som fastställdes 1998 gäller i stort sett fortfarande. I detta meddelande har det föreslagits olika sätt att göra EU:s politik mer effektiv genom att fastställa mål och åtgärder på kort och medellång sikt. Dessa är tänkta att lyfta
fram samarbetet mellan EU och Kina på alla områden med tanke på unionens långsiktiga mål i förbindelserna med Kina.
Förutsättningen för goda relationer är när allt kommer omkring två parter som har en vilja och ett engagemang. Inrättandet av ett omfattande partnerskap mellan EU och Kina kommer därför att kräva åtaganden och engagemang från båda sidor. Hittills har man åstadkommit mycket, men det behöver göras mer för att utveckla förbindelserna till fullo.
Utmaningen för EU är att konsekvent och i stor omfattning göra Kina delaktigt i alla de frågor som fastställdes i 1998 års meddelande och som har utvecklats närmare i detta meddelande, i synnerhet Kinas politiska och ekonomiska integration i världssamfundet och Kinas öppnande med fullständig respekt för de internationellt erkända bestämmelserna om mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.
Ett omfattande partnerskap mellan EU och Kina, både bilateralt och globalt, kommer att tjäna både EU:s och Kinas ekonomiska och politiska intressen och bidra till att förbättra tillvaron för medborgarna i Europa och Kina.
EU:s möjlighet är att främja sina huvudintressen av att göra Kina delaktigt som en växande makt genom att finna positiva och konstruktiva lösningar till avgörande globala frågor, genom att bidra till att förbättra situationen beträffande de mänskliga rättigheterna i Kina och genom att driva gemensamma kommersiella intressen.
