Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden

Anslaget på kommunens anslagstavla den 11 maj 2022.

Tid Torsdagen den 28 april 2022 kl. 13:00-15:00, ajournering kl. 14:00-14:15.

Plats KS-salen Omfattning

§ 57-71 Beslutande

Maia Dahlberg (S), ordförande

Johan Krantz (M), 1:e vice ordförande Bertil Dahl (V), 2:e vice ordförande Ulf Bexell (S)

Carina Eriksson (S), ersättare för Helena Olsson (S) Gudrun Augustsson (C), ersättare för Richard Berkeby (S) Susanne Lenander (S)

Niklas Hellström (C)

Jennie Uller (L), ersättare för Micael Nilsson (M) Alexander Krasnov (KD)

Micael Foghagen (SD)

Ersättare Leif Nilsson (V) Ronny Jennersjö (KD)

Övriga

Henrik N. Ederam, förvaltningschef Valdete Mehmeti, nämndsekreterare Anna Kanberg, administrativ chef

Lars Hammar, verksamhetschef Kultur och bibliotek Jan Botö Röjås, ekonom

Charlotte G. Brynielsson, verksamhetschef Hållbarhet och strategi Jan Johansson, hållbarhetsstrateg

Carina Järnmark, planeringsarkitekt

Sekreterare

Valdete Mehmeti

Justeras

Maia Dahlberg Susanne Lenander

ordförande

Beslutsärenden

§ 57

Tjänstgörande

Helena Olsson (S) ersätts av Carina Eriksson (S), Richard Berkeby (S) ersätts av Gudrun Augustsson (C) och Micael Nilsson (M) ersätts av Jennie Uller (L).

§ 58

Förra protokollet

Det finns inga frågor eller synpunkter på förra protokollet som läggs till handlingarna.

§ 59

Godkännande av dagordning/kallelse

Kultur- och fritidsnämnden godkänner den utskickade kallelsen/dagordningen.

§ 60

Val av justerare

Susanne Lenander (S) väljs till justerare.

Diskussions- och informationsärenden

§ 61

Nämndens budgetäskningar för drift och investeringar 2023–2025

Ekonom Jan Botö Röjås informerar om förvaltningens planer för drift och investeringar under kommande tre år.

Dessa är några av projekten som lyfts fram:

- Det finns planer på ombyggnation av Salvehuset, inklusive utemiljön.

Målet är att utveckla platsen till ett besöksmål med hög tillgänglighet.

- Bevattningen av fotbollsplaner kräver ett omtag i form av bevattning med dagvatten i stället för kommunalt dricksvatten.

- Investering i ny ismaskin kommer genomföras.

§ 62

Information - Klimatneutrala Kalmar och Klimatanpassningsplan

Charlotte G. Brynielsson, verksamhetschef för Hållbarhet och strategi, Jan Johansson, hållbarhetsstrateg och Carina Järnmark, planeringsarkitekt berättar om arbetet kring Klimatneutrala Kalmar och Klimatanpassningsplan.

Det handlar om att säkerställa en hållbar framtid och gå mot FN:s globala hållbarhetsmål, som ska genomsyra Kalmars miljöarbete. Målet är dessutom att vara bäst i Sverige.

Klimatneutrala städer 2030 handlar om att gå mot att hålla uppvärmning under 1,5 grader.

Kommunen har skickat in en ansökan för att vara en del av Klimatneutrala städer. Ansökan beviljades i oktober 2021. Det är totalt 23 städer som är med.

Just nu formas en samarbetsstruktur kring klimatberäkningar, med avsikt att utforma ett klimatkontrakt.

Detta innebär att den geografiska aspekten ska tas hänsyn till och då måste hela samhället involveras i arbetet.

Klimatanpassningsplanen antogs av kommunfullmäktige i november 2021. Just nu ska allt in i ordinarie budget. Förvaltningarna ska se över vad som ska in i nästa års budget.

För kultur- och fritidsförvaltningen innebär det ett omfattande arbete med föreningslivet och få med dem i miljöarbetet.

§ 63

Kulturkvarteret

Administrativ chef Anna Kanberg och verksamhetschef Lars Hammar informerar om att bygglovsbesked inväntas i maj. Byggstart planeras efter sommaren.

Byggnaden (förre detta bibliotekshuset) används i dagsläget lite sporadiskt för diverse ändamål. Under våren kommer en arabisk bokmässa äga rum och i sommar kommer en kattutställning anordnas.

Huset kan även bli aktuell som vallokal.

§ 64

Förvaltningschefen har ordet

Förvaltningschef Henrik N. Ederam informerar om följande:

FBC Kalmarsund

Företaget ”Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB”, som har köpt upp det kommunala bolaget KIFAB, har aviserat att man omgående avser genomföra ett namnbyte på KIFAB Arena. Kultur- och fritidsförvaltningen har inga synpunkter på detta och har föreslagit att företaget diskuterar sponsoravtal med föreningen FBC Kalmarsund. FBC är enda elitförening som inte har möjlighet att nyttja arenanamnsförsäljning som inkomst då de huserar i en icke primärkommunal anläggning.

Futsal

Futsal ökar i framtiden och de behöver en bra plats att verka på. Förslaget är att de ska vara på KIFAB Arena. Lokalen kommer kräva lite anpassning om de ska vara där framöver.

Idrottspriset 2021

Idrottspriset 2021 tilldelades Kalmar Konståkningsklubb under deras vårshow.

Föreningen var mycket tacksam för priset och tackade nämnden.

Kultur- och fritidsnämnden fattar inga beslut i samband med informationen som läggs till handlingarna.

Beslutsärenden

§ 65

Konstpolicy och Riktlinjer för offentlig konst i Kalmar kommun

Dnr KFN 2021/0207 Handlingar

Förvaltningens skrivelse 2022-04-12 samt Konstpolicy och Riktlinjer för offentlig konst i Kalmar kommun.

Bakgrund

Kalmar kommun har en lång tradition av att arbeta med konstnärlig gestaltning i offentliga miljöer. Varje år tillkommer nya verk, exempelvis på skolgårdar, i äldreboenden och i andra offentliga lokaler. Kalmar kommun saknar en konstpolicy och riktlinjer som bland annat beskriver ansvar, arbetssätt och finansiering.

Inom ramen för verksamhetsplan 2021 har kultur- och fritidsnämnden givit kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att ta fram en konstpolicy samt riktlinjer för offentlig konst i Kalmar kommun.

Konstpolicy för offentlig konst i Kalmar kommun gäller för samtliga kommunala förvaltningar och bolag. Konstpolicyn är Kalmar kommuns avsiktsförklaring för den offentliga konsten. Policyn bidrar till att realisera Kalmar kommuns kultur- och fritidspolitiska program ” Rika upplevelser för alla”. Policyn utgår övergripande från Region Kalmar läns Policy och riktlinjer för offentlig konst – en del av gestaltad livsmiljö.

Riktlinjer för offentlig konst i Kalmar kommun utgår från konstpolicyn och säkerställer att arbetet med offentlig konst sker transparent och konsekvent i hela kommunkoncernen. Riktlinjerna anger ansvarsfördelning och bidrar till att säkerställa ett korrekt agerande och god kvalitet i handläggning och utförande kring offentlig konst.

Förslag till Konstpolicy och Riktlinjer för offentlig konst i Kalmar kommun har tagits fram i samarbete och i dialog med samhällsbyggnadskontoret, serviceförvaltningen och kommunledningskontorets projekt- och byggenhet.

Berörda aktörer har bidragit med kunskap inom sina respektive verksamhetsområden.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 18 november 2021 att skicka ett förslag till Konstpolicy och Riktlinjer för offentlig konst i Kalmar kommun på remiss till berörda förvaltningar, kommunala bolag och organisationer.

Remissvar har inkommit från kommunstyrelsens arbetsutskott,

servicenämnden, samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd, utbildningsnämnden, KIFAB Kalmar AB, Kalmar Vatten AB, Kalmar Science Park AB, KalmarÖland Airport AB, Kalmar läns museum samt Kalmar konstmuseum.

Samtliga remissvar har gåtts igenom av kultur- och fritidsförvaltningen och några ändringar har gjorts i förslag på Konstpolicy och Riktlinjer för offentlig konst i Kalmar kommun utifrån de inkomna remissvaren. Efter beslut i kultur- och fritidsnämnden kommer Konstpolicy och Riktlinjer för offentlig konst i Kalmar kommun att översändas till kommunstyrelsen för beslut i

kommunfullmäktige.

Synpunkter och kommentarer

Generellt är inkomna synpunkter positiva och menar att konstpolicyn på ett tydligt sätt beskriver Kalmar kommuns ambitioner med offentlig konst och hur den ska finansieras. Remissinstanserna tycker att konstpolicyn och riktlinjerna är informativa samt ger en bra beskrivning över rutiner och ansvarsfördelning kring hantering av den offentliga konsten. Riktlinjerna bedöms kunna bidra till att säkerställa ett korrekt agerande och god kvalitet i handläggning och

utförande.

Nämnderna, bolagsstyrelserna, Kalmar länsmuseum och Kalmar konstmuseum har lämnat följande svar:

Kommunstyrelsens arbetsutskott anser att; den totala byggkostnaden ska utgöra grund för enprocentregeln, skrivningar om mindre projekt samt projekt av teknisk karaktär bör förtydligas och underhållsplanen ska kompletteras med beräknade underhållskostnader. Kommunstyrelsens arbetsutskott önskar också klargöranden angående externa offentliga investeringsbidrag. Arbetsutskottet menar vidare att sammansättningen i Rådet för offentlig konst kan vara mer flexibel.

Kultur- och fritidsförvaltningens kommentar: Byggkostnaden är känd först då anbud lämnats in, utvärderats, tilldelningsbeslut fattats och överklagandetiden passerat. Detta sker kort inpå själva byggstarten. Det innebär att processen för den konstnärliga gestaltningen måste startas och utföras under själva byggtiden. Möjligheterna att integrera konsten i byggnad eller mark är mycket svårt och kan leda till merkostnader. Den verkliga byggkostnaden är dock känd först då projektet är färdigställt.

Ändringar och tillägg under byggtiden är vanliga och ökar byggkostnaden jämfört med anbudet.

Att basera enprocentregeln på investeringsbudgeten innebär att arbetet med den konstnärliga gestaltningen påbörjas väsentligt tidigare. De mervärden vi bedömer detta innebär är bland annat:

• i ett tidigt skede av byggprocessen kan brukarna medverka både för inriktningen av gestaltningen och vid valet av konstnär.

• konstnär och arkitekt kan samarbeta under projekteringen och den konstnärliga gestaltningen kan integreras i utformningen av byggnad och mark. Det ger också möjligheter för konstnären att samarbeta med brukarna om detaljer i gestaltningen.

• entreprenörerna kan ta hänsyn till den konstnärliga gestaltningen vid planeringen av bygget vilket innebär att merkostnader kan undvikas, exempelvis återställningen efter grundläggningen av fundament, förstärkning av konstruktionen i efterhand. Det ger möjligheter till samordning och i förlängningen minskade drift- och

underhållskostnader.

• den konstnärliga gestaltningen blir färdigställd i samband med att byggnad och markarbeten är klara.

Investeringsbudgeten innehåller utöver byggkostnaden fler kostnadsposter såsom projektering, avgifter, riskpåslag med mera. Detta innebär att ett högre belopp går till den konstnärliga gestaltningen jämfört med om endast byggkostnaden ligger till grund för enprocentregeln. Ändringar och tillägg under byggtiden är vanligt förekommande och ökar byggkostnaden men enligt förslaget innebär denna kostnadsökning ingen uppräkning av beloppet för konstnärlig gestaltning.

Vid byggprojekt (ett projekt som innebär byggande av offentlig miljö och/eller en byggnad) beräknas enprocentsbeloppet på den totala

investeringsbudgeten för projektet. Kostnader för att iordningställa mark ingår i underlaget, men eventuella kostnader för markanskaffning och anslutande infrastruktur (exempelvis VA-anslutning och GC-vägar) ingår inte i underlaget för enprocentregeln.

Om investeringsbudgeten överskrids, eller underskrids, vid genomförandet föreslår vi att beloppet till konstnärlig gestaltning blir oförändrat. Det vill säga i några fall kan det bli mindre än en procent och i något fall mer. Om byggprojektet av något skäl inte kommer att genomföras uppstår

kostnader för såväl projektering av bygget som arvoden till konstnären som behöver ersättas av investeringsbudgeten.

Synpunkterna föranleder ingen ändring av konstpolicyn och riktlinjerna.

Kultur- och fritidsförvaltningen delar synpunkterna om mindre byggnadsanknutna projekt och riktlinjerna kommer att förtydligas vad gäller mindre byggnadsanknutna projekt. Byggnadsprojekt som

understiger 5 miljoner kronor föreslås undantagna från enprocentregeln.

För byggnadsanknutna projekt mellan 5 och 25 miljoner kronor används enprocentregeln för inköp av lös konst till byggnaden. För projekt som överstiger 25 miljoner kronor tillämpas processen med konstnärlig gestaltning enligt riktlinjerna.

Av riktlinjerna framgår att projekt av teknisk karaktär inte omfattas av enprocentregeln. Den gäller offentliga miljöer. En offentlig miljö i detta sammanhang definieras som lokaler och platser dit allmänheten har tillträde enligt riktlinjerna. Enligt vår bedömning har allmänheten inte tillträde till Kalmar Vatten AB:s tekniska anläggningar. Inte heller har allmänheten tillträde till VA-ledningar. VA-ledningar föreslås redovisas ibland de exempel på tekniska anläggningar som inte omfattas av enprocentregeln. I övrigt föranleder synpunkterna ingen ändring av riktlinjerna.

Vad gäller komplettering av underhållsplanen med beräknade kostnader för underhållet bedömer vi att serviceförvaltningen är bättre skickade att göra en uppskattning av lokala priser för olika arbetsmoment.

Synpunkterna föranleder ingen ändring av riktlinjerna.

Riktlinjerna kommer att förtydligas avseende redovisning av externa bidrag.

Förslaget till riktlinjer kompletteras med en skrivning som gör sammansättningen i Rådet för offentlig konst mer flexibel.

Servicenämnden föreslår att den totala byggkostnaden i stället är den verkliga kostnaden och ska utgöra grund för enprocentregeln. Servicenämnden föreslår 10 miljoner kronor som gräns för mindre byggnadsanknutna projekt. Vidare föreslår servicenämnden att fler funktioner kan ingå i samrådsgruppen i egenskap av beställare av byggprojekt samt att begreppet ”Beställare” under rubriken Förstudie utökas med fler funktioner på serviceförvaltningen.

Servicenämnden menar också att avtalet mellan konstnär och kommunen bör innehålla villkor om projektslut, förvaltning och försäkring.

Kultur- och fritidsförvaltningens kommentar: Vad gäller den totala byggkostnad som enprocentregeln ska baseras på – se kommentar under kommunstyrelsens arbetsutskott.

Texten under rubriken ”ekonomisk fördelning” i riktlinjerna avser de kostnadsposter som bekostas av enprocentregeln, det vill säga konstnären, konstverket och kringkostnader som resor, transporter, installationer m.m.

Kommuninterna kostnader bekostas inte av enprocentregeln.

Byggherrekostnaderna är en del av investeringsbudgeten som är beräkningsunderlaget för att få fram beloppet till den konstnärliga gestaltningen. Synpunkterna föranleder ingen ändring av riktlinjerna.

Angående synpunkter på mindre byggnadsanknutna projekt – se kommentar under kommunstyrelsens arbetsutskott.

Samrådsgruppen kompletteras med ”en representant från serviceförvaltningen”.

Begreppet ”beställare” under rubriken Förstudie syftar på beställare från flera förvaltningar. En förstudie tas fram för såväl byggnadsanknutna projekt som projekt för allmän plats (gator, parker och torg). Vilken funktion som representerar serviceförvaltningen som beställare behöver inte stå i riktlinjerna. Synpunkterna föranleder ingen ändring av

riktlinjerna.

Avtalet mellan konstnär och kommunen berör endast framställningen av själva konstverket samt en garantiperiod på två år. Förvaltning och försäkring av dessa konstverk ingår i kommunens ordinarie verksamhet.

Kultur- och fritidsförvaltningen samverkar gärna med serviceförvaltningen vid framtagandet av en avtalsmall. Synpunkterna föranleder ingen ändring av riktlinjerna.

Samhällsbyggnadsnämnden är positiva till förslaget till policy och riktlinjer men vill påpeka att beställare och nyttjare som huvudregel bör vara delaktiga i processen.

Kultur- och fritidsförvaltningens kommentar: Representanter för verksamheten ingår alltid i den samrådsgrupp som följer processen och väljer konstnär vilket framgår av riktlinjerna. Vi ser det som mycket betydelsefullt att få med brukarnas synpunkter så tidigt som möjligt i processen. Se även kommentaren till kommunstyrelsens arbetsutskott.

Synpunkterna föranleder ingen ändring av riktlinjerna.

Kalmar Vatten AB önskar ett förtydligande kring enprocentregeln vad gäller offentliga miljöer samt en mer flexibel tolkning av verksamheter och lokaler som kan undantas. Enligt Lagen om Allmänna Vattentjänster får

huvudmannen endast bära kostnader som är ”…nödvändiga för att bedriva VA-anläggningar…”

Kultur- och fritidsförvaltningens kommentar: Enligt vår bedömning har allmänheten inte tillträde till Kalmar Vatten AB:s tekniska

anläggningar, se kommentar under kommunstyrelsens arbetsutskott.

Följande nämnder, bolagsstyrelser och museer har inget att erinra:

- Socialnämnden

- Södermöre kommundelsnämnd - Utbildningsnämnden

- KalmarÖland Airport AB - Kalmar Science Park AB - KIFAB Kalmar AB - Kalmar läns museum - Kalmar konstmuseum

Förslag till ändringar av Konstpolicy och Riktlinjer för offentlig konst i Kalmar kommun

Med beaktande av inkomna synpunkter och kommentarer föreslås nedanstående ändringar och kompletteringar:

• Riktlinjerna kompletteras med att byggnadsanknutna projekt som understiger 5 miljoner kronor undantas från enprocentregeln. För byggnadsanknutna projekt mellan 5 och 25 miljoner kronor används enprocentregeln för inköp av lös konst till byggnaden. För projekt som överstiger 25 miljoner kronor tillämpas processen med konstnärlig gestaltning.

• Förtydligande i riktlinjerna avseende redovisning av externa bidrag.

• Komplettering av riktlinjerna med en skrivning som gör sammansättningen i Rådet för offentlig konst mer flexibel.

• Riktlinjerna kompletteras med ”en representant från serviceförvaltningen” ingår i samrådsgruppen.

• VA-ledningar redovisas som ett exempel på tekniska anläggningar som inte omfattas av enprocentregeln.

I övrigt har smärre justeringar och förtydliganden gjorts i Konstpolicy och Riktlinjer för offentlig konst i Kalmar kommun.

Kultur- och fritidsförvaltningens kommentar: Byggkostnaden är känd först då anbud lämnats in, utvärderats, tilldelningsbeslut fattats och överklagandetiden passerat. Detta sker kort inpå själva byggstarten. Det innebär att processen för den konstnärliga gestaltningen måste startas och utföras under själva byggtiden. Möjligheterna att integrera konsten i

byggnad eller mark är mycket svårt och kan leda till merkostnader. Den verkliga byggkostnaden är dock känd först då projektet är färdigställt.

Ändringar och tillägg under byggtiden är vanliga och ökar byggkostnaden jämfört med anbudet.

Att basera enprocentregeln på investeringsbudgeten innebär att arbetet med den konstnärliga gestaltningen påbörjas väsentligt tidigare. De mervärden vi bedömer detta innebär är bland annat:

• i ett tidigt skede av byggprocessen kan brukarna medverka både för inriktningen av gestaltningen och vid valet av konstnär.

• konstnär och arkitekt kan samarbeta under projekteringen och den konstnärliga gestaltningen kan integreras i utformningen av byggnad och mark. Det ger också möjligheter för konstnären att samarbeta med brukarna om detaljer i gestaltningen.

• entreprenörerna kan ta hänsyn till den konstnärliga gestaltningen vid planeringen av bygget vilket innebär att merkostnader kan undvikas, exempelvis återställningen efter grundläggningen av fundament, förstärkning av konstruktionen i efterhand. Det ger möjligheter till samordning och i förlängningen minskade drift- och

underhållskostnader.

• den konstnärliga gestaltningen blir färdigställd i samband med att byggnad och markarbeten är klara.

Investeringsbudgeten innehåller utöver byggkostnaden fler kostnadsposter såsom projektering, avgifter, riskpåslag m.m. Detta innebär att ett högre belopp går till den konstnärliga gestaltningen jämfört med om endast byggkostnaden ligger till grund för enprocentregeln. Ändringar och tillägg under byggtiden är vanligt förekommande och ökar byggkostnaden men enligt förslaget innebär denna kostnadsökning ingen uppräkning av beloppet för konstnärlig gestaltning.

Vid byggprojekt beräknas enprocentsbeloppet på den totala

investeringsbudgeten för projektet. Kostnader för att iordningställa mark ingår i underlaget, men eventuella kostnader för markanskaffning och anslutande infrastruktur (exempelvis VA-anslutning och GC-vägar) ingår inte i underlaget för enprocentregeln.

Om investeringsbudgeten överskrids, eller underskrids, vid genomförandet föreslår vi att beloppet till konstnärlig gestaltning blir oförändrat. Det vill säga i några fall kan det bli mindre än en procent och i något fall mer. Om byggprojektet av något skäl inte kommer att genomföras uppstår

kostnader för såväl projektering av bygget som arvoden till konstnären som behöver ersättas av investeringsbudgeten.

Synpunkterna föranleder ingen ändring av konstpolicyn och riktlinjerna.

Kultur- och fritidsförvaltningen delar synpunkterna om mindre byggnadsanknutna projekt och riktlinjerna kommer att förtydligas vad gäller mindre byggnadsanknutna projekt. Byggnadsprojekt som

understiger 5 miljoner kronor föreslås undantagna från enprocentregeln.

För byggnadsanknutna projekt mellan 5 och 25 miljoner kronor används enprocentregeln för inköp av lös konst till byggnaden. För projekt som överstiger 25 miljoner kronor tillämpas processen med konstnärlig gestaltning enligt riktlinjerna.

Av riktlinjerna framgår att projekt av teknisk karaktär inte omfattas av enprocentregeln. Den gäller offentliga miljöer. En offentlig miljö i detta sammanhang definieras som lokaler och platser dit allmänheten har tillträde enligt riktlinjerna. Enligt vår bedömning har allmänheten inte tillträde till Kalmar Vatten AB:s tekniska anläggningar. Inte heller har allmänheten tillträde till VA-ledningar. VA-ledningar föreslås redovisas ibland de exempel på tekniska anläggningar som inte omfattas av enprocentregeln. I övrigt föranleder synpunkterna ingen ändring av riktlinjerna.

Vad gäller komplettering av underhållsplanen med beräknade kostnader för underhållet bedömer vi att serviceförvaltningen är bättre skickade att göra en uppskattning av lokala priser för olika arbetsmoment.

Synpunkterna föranleder ingen ändring av riktlinjerna.

Riktlinjerna kommer att förtydligas avseende redovisning av externa bidrag.

Förslaget till riktlinjer kompletteras med en skrivning som gör sammansättningen i Rådet för offentlig konst mer flexibel.

Servicenämnden föreslår att den totala byggkostnaden i stället är den verkliga kostnaden och ska utgöra grund för enprocentregeln. Servicenämnden föreslår 10 miljoner kronor som gräns för mindre byggnadsanknutna projekt. Vidare föreslår servicenämnden att fler funktioner kan ingå i samrådsgruppen i egenskap av beställare av byggprojekt samt att begreppet ”Beställare” under rubriken Förstudie utökas med fler funktioner på serviceförvaltningen.

Servicenämnden menar också att avtalet mellan konstnär och kommunen bör innehålla villkor om projektslut, förvaltning och försäkring.

Kultur- och fritidsförvaltningens kommentar: Vad gäller den totala byggkostnad som enprocentregeln ska baseras på – se kommentar under kommunstyrelsens arbetsutskott.

Texten under rubriken ”ekonomisk fördelning” i riktlinjerna avser de kostnadsposter som bekostas av enprocentregeln, det vill säga konstnären, konstverket och kringkostnader som resor, transporter, installationer m.m.

Kommuninterna kostnader bekostas inte av enprocentregeln.

Byggherrekostnaderna är en del av investeringsbudgeten som är beräkningsunderlaget för att få fram beloppet till den konstnärliga gestaltningen. Synpunkterna föranleder ingen ändring av riktlinjerna.

Angående synpunkter på mindre byggnadsanknutna projekt – se kommentar under kommunstyrelsens arbetsutskott.

Samrådsgruppen kompletteras med ”en representant från serviceförvaltningen”.

Begreppet ”beställare” under rubriken Förstudie syftar på beställare från flera förvaltningar. En förstudie tas fram för såväl byggnadsanknutna projekt som projekt för allmän plats (gator, parker och torg). Vilken funktion som representerar serviceförvaltningen som beställare behöver inte stå i riktlinjerna. Synpunkterna föranleder ingen ändring av

riktlinjerna.

Avtalet mellan konstnär och kommunen berör endast framställningen av själva konstverket samt en garantiperiod på två år. Förvaltning och försäkring av dessa konstverk ingår i kommunens ordinarie verksamhet.

Kultur- och fritidsförvaltningen samverkar gärna med serviceförvaltningen vid framtagandet av en avtalsmall. Synpunkterna föranleder ingen ändring av riktlinjerna.

Samhällsbyggnadsnämnden är positiva till förslaget till policy och riktlinjer men vill påpeka att beställare och nyttjare som huvudregel bör vara delaktiga i processen.

Kultur- och fritidsförvaltningens kommentar: Representanter för verksamheten ingår alltid i den samrådsgrupp som följer processen och väljer konstnär vilket framgår av riktlinjerna. Vi ser det som mycket betydelsefullt att få med brukarnas synpunkter så tidigt som möjligt i processen. Se även kommentaren till kommunstyrelsens arbetsutskott.

Begreppet ”beställare” har kommenterats under serviceförvaltningen.

Synpunkterna föranleder ingen ändring av riktlinjerna.

Kalmar Vatten AB önskar ett förtydligande kring enprocentregeln vad gäller offentliga miljöer samt en mer flexibel tolkning av verksamheter och lokaler som kan undantas. Enligt Lagen om Allmänna Vattentjänster får

huvudmannen endast bära kostnader som är ”…nödvändiga för att bedriva VA-anläggningar…”

Kultur- och fritidsförvaltningens kommentar: Enligt vår bedömning har allmänheten inte tillträde till Kalmar Vatten AB:s tekniska

anläggningar, se kommentar under kommunstyrelsens arbetsutskott.

Följande nämnder, bolagsstyrelser och museer har inget att erinra:

- Socialnämnden

- Södermöre kommundelsnämnd - Utbildningsnämnden

- KalmarÖland Airport AB - Kalmar Science Park AB - KIFAB Kalmar AB - Kalmar läns museum - Kalmar konstmuseum

Förslag till ändringar av Konstpolicy och Riktlinjer för offentlig konst i Kalmar kommun

Med beaktande av inkomna synpunkter och kommentarer föreslås nedanstående ändringar och kompletteringar:

• Riktlinjerna kompletteras med att byggnadsanknutna projekt som understiger 5 miljoner kronor undantas från enprocentregeln. För byggnadsanknutna projekt mellan 5 och 25 miljoner kronor används enprocentregeln för inköp av lös konst till byggnaden. För projekt som överstiger 25 miljoner kronor tillämpas processen med konstnärlig gestaltning.

• Förtydligande i riktlinjerna avseende redovisning av externa bidrag.

• Komplettering av riktlinjerna med en skrivning som gör sammansättningen i Rådet för offentlig konst mer flexibel.

• Riktlinjerna kompletteras med ”en representant från serviceförvaltningen” ingår i samrådsgruppen.

• VA-ledningar redovisas som ett exempel på tekniska anläggningar som inte omfattas av enprocentregeln.

I övrigt har smärre justeringar och förtydliganden gjorts i Konstpolicy och Riktlinjer för offentlig konst i Kalmar kommun.

Beslut

Kultur- och fritidsnämnden godkänner de föreslagna ändringarna samt föreslår att kommunfullmäktige antar förslag till Konstpolicy och Riktlinjer för

offentlig konst i Kalmar kommun.

Expedieras Kommunfullmäktige

§ 66

Remissvar - Naturmarkspolicy Kalmar kommun

Dnr KFN 2022/0045 Handlingar

Förvaltningens skrivelse 2022-04-12 samt Remiss - Naturmarkspolicy Kalmar kommun.

Bakgrund

Kalmar kommun har under 2020 fått beviljat LONA-bidrag (Lokal naturvårdssatsnings pengar från Naturvårdsverket) att ta fram en

naturmarkspolicy för kommunägd mark. I dagsläget äger Kalmar kommun ca 2000 ha skogsmark och 700 ha jordbruksmark, främst i anslutning till

kommunens tätorter. Dessa marker bidrar till ekosystemtjänster samt är ett viktigt verktyg till att nå de nationella miljö- och friluftsmålen. Centralt i stad och tätort ger dessa marker andrum för djur- och växtliv samtidigt som det bidrar till en förhöjd livskvalité för de människor som bor och rör sig här.

Syftet med naturmarkspolicyn är att uttrycka de mål och riktlinjer som kommunen har med sina marker. Kalmar är idag en expansiv och attraktiv kommun som många vill bo och verka i samt besöka. Kommunens ambitioner är att fortsätta växa och utvecklas på ett hållbart sätt. Detta innebär att det är viktigt att naturmark bevaras för att skapa en god livsmiljö för invånarna och bibehålla den biologiska mångfalden.

Policyn bestämmer inte var det finns möjlighet till exploatering, var vi behöver skapa spridningskorridorer för grön infrastruktur eller hur friluftslivet ska utvecklas. Policyn anger hur kommunen förhåller sig till natur- och friluftsvärden, hur dessa naturvärden ska skötas och utvecklas.

Med naturmark avser främst skogs- och jordbruksmark som ägs och förvaltas av Kalmar kommun. Naturmarkspolicyn kan även komma att beröra övriga miljöer såsom parker, naturmark i infrastruktur som vägkanter och refuger, eller övriga grönytor vars skötsel är av betydelse för natur och friluftsliv.

Samhällsbyggnadskontoret ska följa upp att punkterna i naturmarkspolicyn efterföljs. Naturmarkspolicyn ska aktualitetsprövas varje mandatperiod. Vatten- och miljönämnden beslutar om huruvida naturmarkspolicyn behöver revideras.

Kommunens skogsinnehav är varierat med olika typer av skog. Skogarna är främst belägna i tätortsnära miljöer men förekommer även längre ifrån bebyggelsen. I Kalmar finns det en stor koncentration av ekskog och är ett av de viktigaste områdena i landet för arter knutna till gamla ekar. Utöver

eklandskapet så förekommer det även äldre tallskogar, både centralt i Kalmar och ute i övriga landskapet.

Odlingslandskapet i Sverige hyser ofta hög biologisk mångfald som ska bevaras och stärkas. Blomrika marker, naturbetesmarker samt områden som hyser ovanliga eller hotade arter ska prioriteras. Kulturmiljövärden, vilket innefattar såväl bebyggelsemiljöer som kulturlandskap, ska beaktas och bevaras.

Jordbruksmarkerna och dess värde för livsmedelsproduktion ska skyddas. Där det är möjligt ska tillgängligheten för rekreation utvecklas i lämpliga miljöer.

Tydlig skyltning och information för att undvika konflikter mellan djurhållning, odling och friluftsliv uppmuntras.

Kommunen ska sköta sina naturmarker på ett hållbart och långsiktigt sätt. Det ska finnas tillräckligt med kunskap hos de som förvaltar den tätortsnära naturen och övrig naturmark för att bevara och stärka deras värden.

Kommunikation mellan kommunens förvaltningar och externa parter till exempel entreprenörer ska vara god och frågor angående skötsel ska lyftas så snart de uppkommer.

För att undvika att åtgärder som har utförts för att gynna och utveckla friluftsliv och naturvårdsåtgärder går förlorade så ska det finnas en långsiktig skötselplan och finansiering för skötsel. Det som har skapats, utvecklats eller återskapats ska skyddas på lång sikt, vilket ska beaktas vid planering av åtgärderna.

Yttrande

Naturmarkspolicyn innehåller strategier, underlag och mål med vägledande principer och dokument, ställningstagande samt ägoslagsindelning med riktlinjer. För kultur- och fritidsnämnden berörs främst följande med synpunkter:

Kapitel 1 Strategier och policy

Strategierna Möjliggör rekreation och friluftsliv samt Folkbildning och kommunikation om naturen med följande formuleringar;

1. Naturen ska vara tillgänglig för alla

2. I de områden där det kan finnas ett störningskänsligt djur- och växtliv ska friluftslivet planeras på så sätt att det leds bort från detta område 3. Skapa, bevara och utveckla tillgänglig tätortsnära natur så att det finns

inom max 300 meters avstånd från bostäder, förskolor och skolor.

4. Alla rekreationsområden ska vara skyltade och lätta att hitta.

5. Åtgärder som gynnar biologisk mångfald ska skyltas och informeras om i våra kanaler.

6. Skolskogar ska finnas inom 1000 meters avstånd från skola och förskolor, men helst inom promenadavstånd. Skolskogar ska kunna användas för undervisning om biologisk mångfald.

7. Speciella skötselplaner ska finnas för kommunägda skolskogar.

I ovan punkter föreslår kultur- och fritidsförvaltningen att följande förtydligas;

1. Det ska finnas tillgänglig natur för alla

5. Förtydliga att det handlar om informationskanaler.

6. Förtydliga att det även gäller från fritidshem. Samt att undervisning även kan handla om natur utöver biologisk mångfald.

Lägg till en punkt

8. Värna och utveckla större samlade naturområden som är attraktiva för friluftsliv.

Kapitel 3. Underlag och mål

Under rubriken Agenda 2030 bör lyftas fram att naturmarkspolicyn även har betydelse för att bidra till att nå mål 3. God hälsa och välbefinnande samt mål 11.

Hållbara städer och samhällen.

Under rubriken Program för friluftsliv och Kalmar kommuns vision för friluftslivet ska första punkten kompletteras med att den tillgängliga naturen ska vara attraktiv för friluftsliv.

Den sista punkten i samma lista står dubbelt och kan tas bort.

Kapitel 4. Naturmarkspolicy - Ställningstagande

Under rubriken Fortbildning och kommunikation om naturen finns ett stycke om skolskogar. Det ska kompletteras med att avståndet till skolskog även gäller fritidshem.

Kapitel 5. Naturmarkspolicy ägoslagsindelning

Under rubriken Stadsnära trädremsor bör första stycket kompletteras med att träd även kan bidra till attraktiv stadsmiljö och rekreationsupplevelse.

I övrigt ser kultur- och fritidsförvaltningen fram emot fortsatt samverkan i frågor som berör naturmarkspolicyn eftersom det är väsentligt för en god livsmiljö och bidrar till ett rikt friluftsliv.

Beslut

Kultur och fritidsnämnden antar kultur- och fritidsförvaltningens yttrande som sitt och överlämnar det till samhällsbyggnadskontoret som svar på remissen om Naturmarkspolicy för Kalmar kommun.

Expedieras

Samhällsbyggnadskontoret

§ 67

Remissvar - Lokal strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation 2022-2026

Dnr KFN 2022/0078 Handlingar

Förvaltningens skrivelse 2022-04-22 samt Remiss - Lokal strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation 2022–

2026.

Bakgrund

Kommunledningskontoret har under år 2021 tagit fram ett förslag till strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation.

Förslaget föreslås ersätta ”Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relation” från 2010 och förväntas bidra till genomförandet av nationella och lokala mål. Det handlar bland annat om det övergripande

jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, samt delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Strategin ska också bidra till att Kalmar kommun säkerställer respekt för Sveriges internationella åtaganden inom området.

Likt regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inkluderar förslaget till lokal strategi, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. De delar i strategin som avser prostitution och människohandel för sexuella ändamål tar sin utgångspunkt i den nationella handlingsplanen mot prostitution och människohandel. Insatser kopplat till hbtqi-personers utsatthet tar sin utgångspunkt i regeringens handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Strategin är nära kopplad till den regionala strategin framtagen av Länsstyrelsen

”Ett jämställt Kalmar län 2017–2027” som Kalmar kommun enligt tidigare beslut anslutit sig till, samt Länsstyrelsens strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2021–2027.

Den första mars beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att översända förslag till ”Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation 2022–2026” till föreslagna remissinstanser, däribland kultur- och fritidsförvaltningen, för yttrande.

Yttrande

Kultur- och fritidsförvaltningen berörs av stora delar av strategin som är väl förankrad i övergripande strategier. Då strategin omnämner

ett flertal parter kommer det att krävas ett gediget arbete för att förankra den på alla nivåer och skapa en samsyn kring vad den innebär, där ansvar, olika

roller samt gränsdragningar klarläggs ytterligare. För att säkerställa att strategins syften uppfylls behöver tydligare målskrivningar göras och ett kunskapsstöd kopplas till arbetet i förvaltningarna.

Nedan lyfts strategins olika fokusområden med insatser som kultur- och fritidsförvaltningen kan bidra med. Kommentarer har skrivits under vissa insatser med förslag på förtydliganden/ändringar.

Fokusområde - Våldsförebyggande arbete

• Bedriva ett systematiskt arbete enligt modellen En kommun fri från våld (EKFFV), inom vars ram det våldspreventiva arbetet i koncernen samordnas och följs upp

• Implementera strukturerade universella våldspreventiva program i skolan och fritidsverksamhet för barn och unga.

Kommentar: Utse ansvarig för insatsen. Kultur- och fritidsförvaltningens insatser är idag avhängt av skolans arbete.

• Utgå från evidensbaserade riskfaktorer och intensifiera insatser till våldsutövare med höga risker för återfall i det

återfallsförebyggande arbetet.

Kommentar: Kultur- och fritidsförvaltningen bedömer att insatsen sträcker sig utanför nämndens ansvarsområde. Viktigt att förtydliga vem som är ytterst ansvarig.

• Utforma det universella våldsförebyggande arbetet så det omfattar olika grupper, samt tar hänsyn till hur normer kring maskulinitet, kvinnor och flickors och hbtqi-personers självbestämmanderätt formas i olika sammanhang.

• Genomföra insatser för att påverka attityder till sexköp och pornografi.

Kommentar: Kultur- och fritidsförvaltningen står i remissversionen inte med som samverkanspart men har möjligheter att påverka attityder i mötet med människor och kan läggas till som part.

Fokusområde - Tidig upptäckt av våld samt stärkt skydd och stöd för våldsutsatta

• Synliggöra alla former av våld i både intern och extern information.

• Tillhandahålla lättillgänglig information om stöd och skydd, med särskilt fokus på särskilt sårbara grupper i den egna verksamheten.

• I rollen som arbetsgivare/huvudman ska Kalmar kommun vid misstanke om våld alltid informera om stödinsatser till både utsatta och våldsutövare.

• Utveckla arbetet för att tidigt identifiera unga som säljer sex.

Kommentar: Utse ansvarig för insatsens åtgärder och uppföljning.

Kalmarsunds Gymnasieförbund bör stå med som part.

Fokusområden - Motverka våld i ungas parrelationer

• Genomföra breda och återkommande kampanjer om våld i ungas parrelationer, i syfte att synliggöra problematiken samt öka kunskapen om våldet och om tillgängliga stödinsatser.

• Integrera ett hbtqi-perspektiv, hedersperspektiv och

funktionshinderperspektiv i arbetet och informationen kring våld i ungas parrelationer.

• Genomföra särskilda satsningar för ökad kompetens, förbättrat förebyggande arbete och förbättrat stöd för unga hbtqi-personer, unga som lever med hedersrelaterat våld och förtryck samt unga med funktionshinder.

Fokusområde - Tidiga insatser riktat till personer som utövar våld och kontroll i sina relationer

• Synliggöra stöd för våldsutövare i både interna och externa kanaler.

• Utveckla mötesplatser och förbättra förutsättningar för

självhjälpsverksamhet eller annan gruppverksamhet.

Fokusområde - Kunskap och kompetens om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

• Genomföra ett kunskaps- och kompetenslyft för lokala aktörer som på olika sätt möter barn och unga och som är anpassat efter behoven i respektive verksamhet

Fokusområde - Samverkan med myndigheter, föreningsliv och övriga aktörer

• I samverkan med civilsamhället årligen genomföra aktiviteter under ”Vecka fri från våld” och “16 days of activism.”

• Utveckla samverkansformer med föreningslivet med särskilt fokus på barn och unga.

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation kan ses som den yttersta konsekvensen av ett ojämställt och ojämlikt samhälle, varför en strategi kring kommunens samlade arbete kring frågorna behövs. Kultur- och

fritidsnämnden ställer sig därmed bakom dokumentet ”Strategi för att

förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation 2022–

2026.”

Överläggning

Johan Krantz (M), Alexander Krasnov (KD) och Jennie Uller (L) vill att strategin ska utpeka hedersvåld som fokusområde. Micael Foghagen (SD) instämmer i detta och vill i likhet med Kalmaralliansen att det ska lyftas fram grundligt.

Bertil Dahl (V) redogör för majoritetens svar, som anser att detta redan ingår i strategin och tydligt har redogjorts för och därmed ej behöver lyftas fram enligt alliansens och Micael Fogahagens (SD) förslag.

Yrkande

Ordförande Maia Dahlberg (S) finner att det finns två förslag till beslut, dels alliansens ändringsförslag med instämmande från Micael Foghagen (SD), om att lyfta hedersrelaterat våld och förtryck och göra det till ett av strategins fokusområden, och dels förvaltningens förslag till beslut om bifall till remissyttrandet.

Ordförande ställer förvaltningens förslag till beslut i relation till Kalmaralliansens ändringsyrkande, med instämmande från Sverigedemokraterna.

Maia Dahlberg (S) finner att förvaltningens förslag till beslut bifalles.

Beslut

Kultur- och fritidsnämnden antar kultur- och fritidsförvaltningens förslag som sitt och översänder det till kommunstyrelsen som kultur- och fritidsnämndens yttrande över förslag till Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation 2022–2026.

Reservation

Johan Krantz (M), Alexander Krasnov (KD) och Jennie Uller (L) reserverar sig skriftligt mot beslutet, enligt nedan. Micael Foghagen (SD) reserverar sig muntligt mot beslutet.

Alla former av våld och förtryck ska motverkas och bekämpas. Vi välkomnar att

hedersrelaterat våld och förtryck finns med i strategin men vill att det ska lyftas upp som ett särskilt fokusområde.

Att särskilt belysa det hedersrelaterade våldet och förtrycket innebär inte att det är värre än annat våld i nära relation, men det finns vissa speciella förtecken. Våldet och förtrycket utförs ofta av flera personer gemensamt och förövarna behöver inte vara en nuvarande eller tidigare partner. Heder handlar om att upprätthålla normer och värderingar i den egna familjen/släkten, en kollektiv moral där kvinnans sexualitet ska kontrolleras och begränsas från att hon är liten. Detta gör hedersvåld särskilt allvarligt. För att kunna möta de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck på ett säkert och adekvat sätt måste vi se deras specifika behov.

Det finns sedan 2005 ett regeringsuppdrag där Länsstyrelsen i Östergötland särskilt ska bistå, stärka och utveckla länsstyrelsernas, kommunernas och regionernas strategiska, förebyggande och kunskapsbaserade arbete. Trots detta ökar denna typ av våld. Det kan inte nog påpekas hur viktigt det är att kommunen verkligen tar sig an denna problematik och inte låter den hamna i skymundan.

Hedersrelaterat våld och förtryck blir nu också ett eget brott i brottsbalken, ett tydligt tecken på att detta inte att betrakta som särbehandling utan som en skarp markering mot en helt oacceptabel form av våld.

Expedieras Kommunstyrelsen

§ 68

Beslut om medel till trygghet

Dnr KFN 2022/0094 Handlingar

Förvaltningens skrivelse 2022-04-12.

Bakgrund

I budget 2022 har kommunledningen avsatt tio miljoner kronor i en så kallad trygghetspeng. Av dessa medel är en miljon kronor öronmärkta för kultur- och fritidsnämnden och ett mobilt fritidsteam som ska jobba för ökad trygghet i utsatta områden. Pengarna kommer att ramjusteras 2023 men för innevarande år förväntas kultur- och fritidsnämnden att anhålla om de medel som är kopplade till insatsen. Endast förväntat utfall kompenseras 2022.

För att hantera frågan om mobilt fritidsteam avser kultur- och

fritidsförvaltningen att anställa en koordinator med uppdraget att tillskapa aktiviteter för åldersgruppen 10-12 år med extra fokus på lovaktiviteter. Det är en målgrupp som inte omfattas av ordinarie fritidsgårdsverksamhet och som förvaltningen inte heller vill införliva i den verksamheten i för tidig ålder.

Uppgifter för koordinatorn kommer vara att skapa trygga, tillgängliga och attraktiva fritidsaktiviteter för målgruppen. Koordinatorn kommer även fungera som länk mellan kultur- och fritidsförvaltningens ordinarie

verksamheter och de kommunala mötesplatserna som växer fram i Oxhagen, Berga och Norrliden och kommer att ha som uppgift att samordna verksamhet riktade till dessa områden, anställa sommar- och lovjobbare samt lägga

scheman för dessa i samverkan med förvaltningens samlade resurser. Personen kommer också att vara kultur- och fritidsförvaltningens representant i det förebyggandearbete som är kopplat till målgruppen och avlasta ordinarie personal i detta.

Exempel på aktiviteter som kan genomföras av detta mobila fritidsteam är till exempel Summer Camp i Berga, Norrliden och Oxhagen, Prova på-verksamhet tillsammans med föreningar, introduktion till kulturskola, teaterskola och andra kulturupplevelser.

För att klara anställa en koordinator och tillhörande sommar- och lovjobbare samt ha fria medel för att snabbt få igång verksamhet, föreslås kultur- och fritidsnämnden att hos kommunstyrelsen anhålla om 700 000 kronor av 2022 års trygghetsmedel.

Beslut

Kultur- och fritidsnämnden anhåller om 700 000 kronor för att rekrytera koordinator till ett mobilt fritidsteam som ska jobba för ökad trygghet i utsatta områden.

Expedieras Kommunstyrelsen

§ 69

Delegationsbeslut

Dnr KFN 2020/0027 Bakgrund

Arrangemang, projekt och utvecklingsmedel Punkt i delegationsordning: E 1 och E 2

1. Dnr KFN 2022/0056. Bidrag för skötsel av Lindsdals IP - Lindsdals IF beviljas verksamhetsbidrag på 17 200 kronor.

2. Dnr KFN 2022/0057. Bidrag för skötsel av Gröndals IP - IFK Kalmar beviljas verksamhetsbidrag på 32 200 kronor.

3. Dnr KFN 2022/0058. Bidrag för skötsel av Skyttis IP - Kalmar Södra IF beviljas verksamhetsbidrag på 51 200 kronor.

4. Dnr KFN 2022/0059. Bidrag för skötsel av Bergaviks IP - IFK Berga beviljas verksamhetsbidrag på 30 200 kronor.

5. Dnr KFN 2022/0060. Bidrag för skötsel av Rinkabyvallens IP - Hossmo BK beviljas verksamhetsbidrag på 37 200 kronor.

6. Dnr KFN 2022/0075. Triangelteatern beviljas 40 000 kronor i stöd för teaterprojektet "Berättelser från någonstans".

7. Dnr KFN 2022/0079. Föreningen Unga hälsa i fokus beviljas 15 000 kronor i projektstöd för Lindsdalsdagen.

8. Dnr KFN 2022/0080. Konstvännema Lindsdal beviljas 800 kronor i projektstöd.

9. Dnr KFN 2022/0082. IFK Kalmar beviljas fri hyra under första matchen på Guldfågeln arena. Värdet av fri hyra uppgår till minst 12 600 kronor.

10. Dnr KFN 2022/0088. Kalmar musikteater beviljas 14 652 kronor i projektstöd.

11. Dnr KFN 2022/0091. Skötselersättning för Tingbyskans till Smedby BoIK om 300 000 kronor.

Beslut

Kultur- och fritidsnämnden tar emot redovisningen av anmälda delegationsbeslut för perioden 2022-03-17 – 2022-04-22.

§ 70

Anmälningsärenden

Dnr KFN 2021/0045 Bakgrund

1. Frågor och interpellationer till kommunfullmäktiges sammanträde den 28 mars 2022.

2. Fyllnadsval av ersättare – beslut 28 mars 2022 i kommunfullmäktige.

Beslut

Kultur- och fritidsnämnden tar emot redovisningen av anmälningsärenden.