0
ABSTRAKTBOK
Seminarier, workshops och pitcher Barnrättsdagarna 2022
Sammanfattning
Här kan du läsa längre texter som samtliga seminarier, workshops och pitcher som kommer genomföras under Barnrättsdagarna 2022. Alla tider då de genomförs står högst upp på respektive sida.
1
Innehållsförteckning
1a Barnkonsekvensanalyser och barnets bästa i fokus ... 5
Pröva och analysera barnets bästa! – Barn och ungas rätt till biblioteket och dess tjänster. ... 6
Att arbeta med barnkonsekvensanalys som metod inom utbildning. Målområden: Psykisk hälsa, ökad måluppfyllelse och Covid -19, Halmstad kommun ... 8
1b Små barns rätt till information och delaktighet... 10
Hur kan vuxna underlätta för barn att prata om försummelse och att byta sitt hemma?... 11
Den lyssnande pedagogen – en förutsättning för att uppnå barnets rätt till information och delaktighet i förskolan ... 12
1c Barn i skyddat boende ... 14
Efter våldet - Barns rätt till delaktighet, lek och utveckling i skyddat boende ... 15
Vad hände med mina rättigheter? Barns röster om att leva gömd i Sverige. ... 17
1d Verktyg för att informera om hedersrelaterat våld, sexualitet och hälsa ... 19
Så här gör du - Uppmärksamma hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan och skolan! ... 20
Rätt att veta! webbutbildningspaket – samtal som gör skillnad ... 21
1e Insatser för placerade barn och barn som anhöriga ... 23
Barn har rätt till stöd oavsett föräldrarnas förändringspotential ... 24
Ungdomar i samhällsvård och stressen att bolla studier, arbete och försörjningsansvar. ... 26
1f Likvärdig skola och utbildning för alla ... 28
Möjligheter till likvärdig utbildning? Ett nuläge utifrån myndighetsrapportering. ... 29
En likvärdig skola för alla barn? ... 31
1g Våld mot barn, rätten till information och insatser ... 33
Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar – mycket behöver förbättras för att förebygga våld mot barn ... 34
Barnfridsbrottet och barns rätt till information i en skolkontext ... 35
1h Workshop ... 36
Rätten till utbildning för barn i samhällsvård med neuropsykiatriska funktonsnedsättningar (NPF)... 37
Rätten till utbildning för de allra mest utsatta eleverna. Så skapar vi tillgänglig undervisning inom statliga ungdomshem ... 38
2a Samverkan för minskad skolfrånvaro ... 40
Tvärprofessionell samverkan vid problematisk skolfrånvaro ... 41
Skolnärvaromodellen - en synvända med barnet i centrum. ... 43
2b Delaktighet och inflytande för unga ... 44
Hur kan vi stärka ungas inflytande och delaktighet för levande landsbygder? ... 45
Tidningen Word - en kanal för ungas delaktighet, på ungas villkor ... 47
2
2c Rätten till information och utbildning – ur ett myndighetsperspektiv ... 49
Presentation av kommunikationsmaterial vaccin riktat till barn och unga ... 50
Fungerande skolgång skyddar mot framtida ohälsa och socialt utanförskap - Hur kan vi tillsammans bidra till bättre skolgång för placerade barn? ... 52
2d Vad får/vill barn veta efter inträffat självmord och i vårdnadstvister? ... 53
Barns rättigheter i mål om vårdnad, boende och umgänge ... 54
Barns rätt till information efter ett inträffat självmord ... 56
2e Brottsförebyggande och våld... 57
Om ungdomsrån - "Nu tittar jag mig alltid över axeln" ... 58
Våldsförebyggande arbete i skolan. ... 60
2f Sexuella övergrepp och porr ... 61
Stoppa handeln med barns kroppar ... 62
Rätten till stöd och information – hur pratar vi med killar om porr? ... 63
2g Vikten av det digitala för barn och vårdnadshavare ... 64
Vikten av digital kompetens hos vårdnadshavare för att kunna stödja barnets skolgång ... 65
Dsylixe - ett innovativt spel för ökad kunskap om dyslexi ... 67
2h Workshop ... 69
Ingen frågar oss! – Om delaktighet för unga med IF ... 70
3a En skola för alla på egna villkor ... 72
Engagerad eller uttråkad? Särskilt begåvade elever har rätt till en utbildning i svenska skolor som möter deras individuella inlärningsbehov ... 73
Tensta vs Östermalms. Två rektorers ledarskap under 20 år ... 75
3b Pedagogik i förskolan och vikten av lek ... 77
Den viktiga leken och fantasins läkande kraft - eller lek som kurativt stöd för barns psykiska hälsa ... 78
En pedagogisk idé - att organisera för språk och demokrati ... 80
3c Två vinklar på SOFIA studien ... 82
Barns rätt till likvärdig utbildning – en studie om särskilt stöd i skolan ... 83
Pedagogers oro för barns hemförhållanden och dess samband med barnets utveckling och skolgång över tid ... 85
3d Barn som anhöriga och utsatthet för våld ... 87
Stor risk för allvarlig barnmisshandel och multiutsatthet i familjer där föräldrar missbrukar alkohol eller andra droger ... 88
BRA-samtal med barn när de är anhöriga för att stärka deras rätt till och information, utbildning ... 90
3e Skola för familjlehemsplacerade barn ... 91
3 När Skolfam avslutas trots goda effekter - presentation av resultat och analys från en kvalitativ
studie på masternivå ... 92
Starta Skolfam i din kommun eller region! ... 94
3f Språkets betydelse för barns utveckling ... 95
Barns språkliga förutsättningar ställer krav på skolan ... 96
Konsekvenser av språkstörning hos unga i ett livsperspektiv ... 98
3g Unga och deras medieanvändning ... 100
Unga, medier och psykisk ohälsa ... 101
Informationsbehov, skolgång och stress under pandemin – en guidad tur på ungdomars sociala medier ... 102
3h Workshop ... 103
Barnlittertur -en möjlighet att göra våld pratbart ... 104
4a Små barn inom BHV ... 105
Att informera och inkludera barn inom barnhälsovården ... 106
Språkutveckling och integration på familjecentraler ... 108
4b Vikten av läsandet ... 110
Familjen läser - för en mer jämlik skolstart ... 111
Nyfikenhet till lärande - i ett paket på posten ... 113
4c En inkluderande skola ... 114
Verktyg för att sätta barnets bästa i centrum i skolan ... 115
Att organisera socialt stöd till barn och unga i en skolmiljö ... 117
4d Föräldrastöd och familjestöd ... 119
Föräldrarådgivare i skolans värld ... 120
SOS Barnbyar Familjestärkande Program ... 122
4e Familjehemsplacerade barn ... 124
Från fosterbarn till enhetschef. Vilka lärdomar tar jag med mig och vad vill jag skicka vidare. 125 11 - Karlstadsmodellen - att lära av fosterbarn. En metod som bygger på intervjuer med tidigare familjehemsplacerade barn och ungdomar... 126
4f Delaktighet i SIP och problematisk skolfrånvaro ... 127
Delaktighet för barn i SIP-processen ... 128
Utbildning en skyddsfaktor, presentation av forskning om problematisk skolfrånvaro och hur man kan arbeta i vardagen. ... 130
4g Ungdomars rätt till information och utbildning ... 132
Unga, föräldrar, skola och spel om pengar ur ett folkhälsoperspektiv ... 133
Ungdomsmottagningar - en plats för alla ungdomar. ... 135
4
4h Workshop ... 136
Främja barns psykiska hälsa - Göra svåra känslor pratbara och hanterbara ... 137
Pitcher ... 138
UNIK i skolan - en lärarhandledning för att öka engagemang för samhälle och demokrati ... 139
#jobbigafrågorärheltok ... 140
Hälsa, Delaktighet och Lärande: en hållbar metod för hela skolan att jobba hälsofrämjande .... 142
Hur kan vi ge barn och unga koll på soc? ... 144
10 GODA VANOR KARLSTAD- hållbar hälsa och inlärning ... 145
Space Secrets - ett digitalt spel för barn att lära om våld i hemmet och vägar till stöd ... 147
Fullföljda studier genom trygghet och studiero, barns rätt - vuxnas ansvar ... 148
Agera Alltid – En kunskapsbank mot mobbning ... 150
Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor, CBU, vid Karlstads universitet - vad är det? ... 152
Hur skolan kan stärka utbildningen om barns rättigheter ... 153
Informationsbroschyr till barn som följer med till skyddat boende ... 155
LÖSA! en barnbra metod ... 156
Stöd för att barnrättsintegrera verksamheten ... 158
Verktyg för att förbereda elever för ett aktivt samhällsmedborgarskap ... 159
Hur kan skratt och kreativitet användas för att nå fram till barn och unga? ... 160
5
1a Barnkonsekvensanalyser och barnets bästa i fokus
2022-05-24 13:00 - 14:00
1a Barnkonsekvensanalyser och barnets bästa i fokus
6
When: 2022-05-24, 13:00 - 13:30, Where: Seminarier 2022
Pröva och analysera barnets bästa! – Barn och ungas rätt till biblioteket och dess tjänster.
Åldersövergripande arbete 10. Barn i ekonomisk utsatthet
Monica Gustafsson-Wallin1 Eva Carolin Carlbom2, Emma Elofsson2
1 Barnrättsstrateg Monica GW Konsult 2 Biblioteksutveckling Region Örebro län
Sammanfattning: Biblioteksutveckling Region Örebro län har länge drivit ett arbete för att skapa en barnrättsbaserad verksamhet på folkbiblioteken. Nu har det gjorts prövning och analys av barnets bästa i frågan om barnets rätt att få ett eget bibliotekskort.
I arbetet har flera rättighetskonflikter synliggjorts.
Vårt seminarium kommer fokusera på:
• Pröva, analysera, bedöma, beakta barnets bästa. Hur gjorde vi?
• Barnets rätt på bibliotek
• Hur biblioteken arbetar vidare för barnets bästa
Beskrivning: Biblioteksutveckling Örebro län har sedan 2018 bedrivit en lärandeprocess för att skapa en mer barnrättsbaserad verksamhet på länets bibliotek. Utgångspunkt har varit handboken
”Löpa Linan Ut - Bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter” och bibliotekslagen:
2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
Under processen väcktes frågor och utmaningar i förhållande till barnet som rättighetsbärare på folk- och skolbibliotek. Nu har det gjorts en prövning och analys av vad som är barnets bästa i frågan om barnets rätt till ett eget bibliotekskort utan vårdnadshavares underskrift.
I prövningen har flera rättighetskonflikter blivit synliga. Till exempel; balansen mellan barnets rättigheter och de vuxnas rättigheter och skyldigheter, diskrepansen mellan barnets
handlingsutrymme och befintliga rutiner på biblioteken, vilka av våra lagar som hjälper/stjälper verksamheternas uppdrag, och ambition, att arbeta rättighets- och tillitsbaserat för invånarna.
Inte minst visade intervjuer med barn och unga att de själva funderar över och identifierar olika hinder och intressekonflikter som barn kan behöva förhålla sig till på biblioteket. De lyfte bland annat frågan om allas rätt till information (art 12, 13, 17) och att barn riskerar behandlas olika pga familj och uppväxtvillkor (art 2). Barnen funderade också på hur framtiden påverkas om de inte får lära sig läsa, eller om de inte får ta del av litteratur och information på bibliotek eller i skolan (art 2, 3, 6, 17, 28-29, 31). De lyfte också vikten av integritet och privatliv kopplat till vad man lånar på biblioteket. (art 16)
Prövningen visade också att för barn och unga i Örebro län är det inte likvärdigt hur en får tillgång till ett bibliotekskort, vad detta avtal innebär för barnet och för föräldern, eller vilka tjänster som barnet får tillgång till via sitt bibliotekskort. Detta väckte också frågor om barnets rätt till likvärdiga villkor för att kunna ta del av bibliotekens tjänster och biblioteksrummet.
7 I seminariet kommer vi fokusera på:
• Pröva, analysera, bedöma och beakta barnets bästa – hur gjorde vi? Vad lärde vi oss?
• Resultatet av prövningen -barnets bästa, risk att diskrimineras, rätten att utvecklas i sin fulla potential, rätt till delaktighet och information, rätt till privatliv
• Hur biblioteken kommer arbeta vidare för barnets bästa
Prövningen har varit ett samarbete mellan Region Örebro län, folkbiblioteken och barnrättsstrateg Monica Gustafsson-Wallin.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Seminariet belyser rätten att vara en aktör i sitt eget liv, rätten till information (artiklarna 12–14, 17) rätt till skydd, integritet (16, 19). Barn i olika former av utsatthet riskerar att inte få tillgång till folk/skolbiblioteket på likvärdiga villkor (2, 3, 12, 28:1a, 29) Det kan vara barn som lever i socioekonomisk utsatthet, hederskontext m.m. där barnet riskerar diskriminering p.g.a. vuxnas åsikter, tro, familjeekonomiska situation etc. (2, 6, 19)
8
When: 2022-05-24, 13:30 - 14:00, Where: Seminarier 2022
Att arbeta med barnkonsekvensanalys som metod inom utbildning. Målområden: Psykisk hälsa, ökad måluppfyllelse och Covid -19, Halmstad kommun
13-18
12. Barn med psykisk ohälsa
Marie Lundin Karphammar1 Ewa Kristensson2
1 SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Halmstads kommun
Sammanfattning: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Halmstads kommun har med stöd av SKR genomfört tre barnkonsekvensanalyser (bka) på övergripande nivå. Syftet är att tillgodose gymnasieelevers rättigheter till delaktighet, information, hälsa och utbildning (artikel 2,3,6,12,13,17, 24,28 och 29). I denna föreläsning berättar vi om de två barnkonsekvensanalyser som är upprättade utifrån två nämndmål gällande psykisk hälsa och ökad måluppfyllelse, vilka blev en konsekvens av bka gällande Covid -19 (2020). På vilket sätt kan rättigherna uppfyllas på bästa möjliga sätt och göra eleverna delaktiga i utredningsprocessen och i besluten?
Beskrivning: Förvaltningschefen Ewa Kristensson tog beslutet att genomföra en
barnkonsekvensanalys (bka) under våren 2020 där cirka 1 200 gymnasieelever svarade på frågor kopplade till utbildning, hälsa och framtid (artikel 2,3,6,12,13,17, 19, 24, 28 och 19). Analysen mynnade ut i ett antal beslut som skulle säkerställa elevernas utbildning. Ett av besluten var att använda barnkonsekvensanalys som en metod i det fortsatta utvecklingsarbetet. Denna syftar till att säkerställa barnets bästa enligt barnkonventionen. Metoden går i linje med kommunfullmäktiges plan för den inkluderande kommunen.
Utifrån två nämndmål gällande ökad måluppfyllelse och psykisk hälsa upprättades två
barnkonsekvensanalyser som är beroende av varandra eftersom ökad måluppfyllelse i hög grad hör ihop med psykisk hälsa.
Syftet med barnkonsekvensanalysen gällande psykisk hälsa är att göra en helhetsbedömning av vad som är barnets bästa, det vill säga den bästa möjliga lösningen som stärker barn och ungas psykiska hälsa. Forskning, olika aktörers och elevers synpunkter är bland annat underlag till bedömningen.
Följande frågor söker vi svar på:
• Vad tror unga orsakar psykisk ohälsa och vilka åtgärder anser de behövs?
• Hur kan våra verksamheter ytterligare främja en stärkt psykisk hälsa?
• Hur säkerställer vi barn och ungas rättigheter?
Syftet med en barnkonsekvensanalys för ökad måluppfyllelse inom målområde betyg och resultat utgår från de låga resultaten i matematik, svenska, svenska som andraspråk och engelska 2020.
Syftet är att samla in information från elever, lärare och rektorer för att kunna göra en helhetsbedömning på vilket sätt undervisningen kan utvecklas på bästa sätt för att höja måluppfyllelsen.
9 Följande frågor söker vi svar på:
• På vilket sätt kan antalet fler behöriga elever öka inom gymnasieskolan?
• Hur kan fler elever nå examen?
• Vad tror eleverna?
Barnkonsekvensanalyserna blir en del i arbetet att göra det systematiska kvalitetsarbetet tydligare, mer strukturerat och fördjupat för att säkerställa att verksamhet genomförs ändamålsenligt, kvalitativt och med god ekonomisk hushållning.
Ewa Kristensson, förvaltningschef på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Halmstads kommun
Marie Lundin Karphammar, SKR, handläggare/barnrättsjurist
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Barnkonsekvensanalysernas syfte är att tillgodose barnets bästa (3) och säkerställa de ungas rätt till delaktighet (12,13), information (17), utveckling (6), hälsa (24) och utbildning (28,29) som ska vara likvärdig (2).
10
1b Små barns rätt till information och delaktighet
2022-05-24 13:00 - 14:00
1b Små barns rätt till information och delaktighet
11
When: 2022-05-24, 13:00 - 13:30, Where: Seminarier 2022
Hur kan vuxna underlätta för barn att prata om försummelse och att byta sitt hemma?
Åldersövergripande arbete
3. Barn som är omhändertagna och placerade Hanna Weyler Müller Rädda Barnen
Sammanfattning: Föreläsning om hur vi kan realisera yngre barns rätt till information och delaktighet vid placering utanför hemmet med utgångspunkt i Rädda Barnens och Stina Wirséns samarbete i barnboken Var är Sigges hemma? och tillhörande arbetsmaterial.
Det är påfrestande för ett barn att byta sitt hemma, att landa i en ny vardag, hos nya vuxna. Hur de nya vuxna agerar och bemöter barnet kan göra stor skillnad för barnets möjlighet att hantera situationen och för att kunna slappna av. Boken om Sigge och tillhörande material främjar
kommunikation med små barn om det som skapar lugn, tydlighet, förutsägbarhet och upplevelse av delaktighet.
Beskrivning: När vuxenvärlden gör svåra teman pratbara skapar vi förutsättningar för barn att förstå och uttrycka sina behov. Samtidigt underlättar vi för barn som lever i otrygga hem att våga berätta om sin situation.
Boken Var är Sigges hemma? kom ut hösten 2021 och handlar om pojken Sigge med den röda mössan, han som springer så fort över gatan, fast man inte får. Sigge, som har en mamma som inte kan ta hand om honom. En dag kommer vuxna hem till Sigge för att hjälpa. Sigge ska få flytta till ett familjehem. En plats där det finns vuxna som orkar vara vuxna, som tröstar och läser läxor och nattar.
Boken är skriven av Stina Wirsén i nära samarbete med psykologer på Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling. Utöver boken har Rädda Barnen tagit fram arbetsmaterial för att underlätta viktiga samtal mellan placerande socialsekreterare, jour- eller familjehem och det barn som plötsligt hamnar i ett nytt sammanhang. Materialet består av samtalsstöd och checklistor och är tänkta att komplettera placeringsinformationsblanketten från Barns Behov i Centrum (BBIC). Under
framtagandet har barn i Rädda Barnens verksamheter som berörs av frågorna lämnat synpunkter på vad som är viktigt att tänka på för vuxna.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Föreläsningen berör huvudsakligen omsättningen av artiklarna 12 och 17 i praktiken men även artikel 13 är relevant för ämnet. För att kunna använda sig av sin rätt till yttrandefrihet och delaktighet i frågor som berör en behövs information om den situation barnet befinner sig i och tillgång till språk för att uttrycka sig om sina behov och åsikter.
Barn är beroende av att vuxna erbjuder dem tillräckligt god fysisk och känslomässig omsorg. Boken Var är Sigges hemma? syftar till att göra försummelse pratbart, för alla barn. Hur kan vi ge barn ord att beskriva grundläggande behov och ge förutsättning att berätta om ifall de inte får dem
tillgodosedda? Det tillhörande arbetsmaterialet riktar sig särskilt till placerade barn och är ett försök att skapa så bra förutsättningar som möjligt för små barn att från start kommunicera om sina
grundläggande behov i ett nytt hem.
12
When: 2022-05-24, 13:30 - 14:00, Where: Seminarier 2022
Den lyssnande pedagogen – en förutsättning för att uppnå barnets rätt till information och delaktighet i förskolan
0-5
8. Barn i otrygga miljöer
Johanna Von Bahr1 Martina Lundström2
1 Stockholms universitet 2 Mötesplats för lärande
Sammanfattning: För att barnets rätt till information och delaktighet ska kunna uppnås i förskolan krävs att pedagoger lyssnar på och förstår barn. Vad vet vi om små barns kommunikation och hur bra är vi vuxna generellt på att lyssna på barn? I denna föreläsning besvaras dessa frågor utifrån såväl aktuell forskning som exempel ur förskolans praktik. Vidare presenteras praktiska verktyg och arbetssätt som kan hjälpa pedagoger att bli bättre lyssnare och på så vis skapa förutsättningar för att uppnå barnets rättigheter.
Beskrivning: Läroplanen för förskolan betonar att förskolan ska ge alla barn förutsättningar att uttrycka tankar och åsikter “så att de kan påverka sin situation”. För att detta ska kunna uppnås krävs att pedagoger lyssnar på och förstår barn i olika åldrar.
Denna föreläsning utgår från en ny bok som ges ut av Liber: Delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen – en handbok för förskolan. Med utgångspunkt i handboken introduceras vad som utmärker ett barnrättsbaserat arbetssätt i förskolan och vad detta ställer för krav på pedagoger och organisationer, särskilt vad gäller att lyssna till det individuella barnet och möjliggöra barnets delaktighet.
Föreläsningen berör framförallt barnkonventionens artikel 12 om delaktighet och artikel 13 om information, och artikel 3 om barnets bästa och artikel 2 om icke-diskriminering, och diskuterar vidare hur dessa rättigheter är förutsättningar för att uppnå barnets rätt till utbildning, artikel 28.
Barnkonventionens skrivningar om barnets rätt till information och delaktighet kopplas också till förskolans läroplan.
Följande frågor behandlas:
- Hur kan vi som arbetar inom förskolan bli bättre på att lyssna till och förstå barn i olika åldrar?
- Vad säger forskningen om små barns kommunikation och socialisering?
- Vilka vanliga fallgropar finns i pedagogers kommunikation med barn och hur kan dessa överbryggas?
- Hur kan vi prata om svåra ämnen med barn och barngrupper?
- Hur bör barnkonventionens grundprincip om barnets bästa vägas mot barnets rätt till information och delaktighet i förskolan?
I föreläsningen presenteras olika praktiska verktyg och arbetssätt för att bli en bättre lyssnare i mötet med barn, och på så vis lägga grunden för att uppnå barnets rätt till information och delaktighet. Vi tar bland annat upp hur vi vuxna kan uppmärksamma barnets olika uttrycksmedel och vikten av att vara medveten om sina egna förutfattade meningar om barn och barndom. Vi visar också hur observationer kan användas i vardagen på förskolan för att både förbättra pedagogens lyssnande och
13 säkerställa att alla barn blir lyssnade till, oavsett ålder,hudfärg, kön, språk, religion,
funktionsnedsättning, eller ursprung.
Vi som föreläser är Johanna von Bahr, lektor i statsvetenskap som forskar om barns rättigheter och Martina Lundström förskollärare och pedagogisk rådgivare. Johanna kommer att ta upp aktuell forskning i förhållande till barnkonventionen och förskolans läroplan, medan Martina bidrar med förskollärarens perspektiv på förskolans praktik och verksamhetens organisering.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Föreläsningen berör framförallt barnkonventionens artikel 12 om delaktighet och artikel 13 om information, och artikel 3 om barnets bästa och artikel 2 om icke-diskriminering, och diskuterar vidare hur dessa rättigheter är förutsättningar för att uppnå barnets rätt till utbildning, artikel 28.
14
1c Barn i skyddat boende
2022-05-24 13:00 - 14:00 1c Barn i skyddat boende
15
When: 2022-05-24, 13:00 - 13:30, Where: Seminarier 2022
Efter våldet - Barns rätt till delaktighet, lek och utveckling i skyddat boende Åldersövergripande arbete
1. Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag Åsa Lundström Mattsson1 Malin Ahola2
1 Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2 Rädda Barnen
Sammanfattning: Barn som upplevt våld i hemmet har rätt till information, stöd och en meningsfull fritid för att rusta barnet för livet efter våldet. Projektet Efter våldet (AVEC) utvecklar och
utvärderar en arbetsmodell för att stärka barnets rättigheter på skyddat boende. Projektet är finansierat av Europeiska Unionens program för Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (REC 2014-2020). Deltagande organisationer är Rädda Barnen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission, Ersta Sköndal Bräcke högskola och Barnafrid. Projektet har som mål att bidra till ett stärkt skydd och stöd för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med sin förälder som en direkt konsekvens av våld i hemmet samt att bidra till ett ökat välmående och delaktighet hos dessa barn.
Beskrivning: Skyddade boenden är en viktig arena för kvinnor och deras barn för att undkomma våld från sina förövare. Barnen som befinner sig på skyddat boende har i många fall själva bevittnat eller själva utsatts för våld. Inom ramarna för projektet Efter våldet har en modell arbetats fram för att stärka skyddet för barn på skyddat boende. Modellen består av olika pusselbitar där varje pusselbit har en viktig del i att skydda barnet. Pusselbitarna består av Traumamedveten omsorg (TMO), Information och delaktighet, Samverkan och Lek.
Föreläsningen kommer att presentera modellen, men med särskilt fokus på pusselbitarna
information, delaktighet och lek. I den första delen kommer pusselbiten information och delaktighet att presenteras som utgår ifrån modellen: BRA-samtal som är utformad för att stödja personal inom kommuner, landsting/regioner och idéburna organisationer i hur de kan gå till väga för att
uppmärksamma anhöriga barns rätt till information, råd och stöd. I Efter våldet får boendepersonal en utbildning i BRA-samtal där modellen används för att ge personal ett verktyg för att kunna föra ett samtal med barnet och dess förälder. (Detta avsnitt kommer eventuellt även att presenteras med hjälp av personal från boenden som får berätta om hur det tillsatt BRA-samtal i praktiken.)
I föreläsningens andra del kommer pusselbiten Lek att presenteras, då barnets rätt till lek är en viktig del för barnets utveckling. Barn som varit med om traumatiska upplevelser så kan leken bidra till en återhämtning samt stärka bandet mellan barnet och mamman. I Efter våldet utförs denna pusselbit av volontärer, där de får utbildning och stöd i att hålla strukturerade lekaktiviteter för barn på skyddat boende.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Projektet Efter våldet utgår från ett
barnrättsperspektiv om att stärka skyddet och delaktighet för barn skyddat boende. Som utgår från alla barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet (artikel 12).
Genom modellen BRA-samtal kan vi uppnå barnkonventionens artikel 12 och 13 som är utformat som ett stöd till personal för att möjliggöra barnets rätt till yttrandefrihet (artikel 13) för att hjälpa barnet att uttrycka sina egna frågor, rätten till enskilda samtal och rätten till individuellt anpassad
16 information. Detta för att öka barnets delaktighet och handlingsutrymme. Som även innefattas av möjligheten till LEK där anpassning efter ålder och det enskilda barnets behov. För att på långsikt stärka barnets utveckling och förebygga psykisk och fysisk ohälsa.
17
When: 2022-05-24, 13:30 - 14:00, Where: Seminarier 2022
Vad hände med mina rättigheter? Barns röster om att leva gömd i Sverige.
Åldersövergripande arbete
1. Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag Tanja Hillberg Unizon
Sammanfattning: För många barn utgör skolan en trygg och stabil punkt i tillvaron, som ger en känsla av normalitet och socialt sammanhang. Men barn på kvinnojour faller ofta mellan stolarna när kommuner saknar rutiner för barns skolgång. Under seminariet lyfter vi barnens röster och berättar om existerande samarbetsmodeller där kvinnojour och kommun arbetar tillsammans för att
säkerställa rätten till skola och förskola för barn som bor i kvinnojourens boende.
Beskrivning: Under tidsperioden 2010–2020 har 14 094 våldsutsatta barn bott tillsammans med sin mamma på någon av Unizons kvinnojourer. För många barn är tiden på kvinnojourens boende den första tiden i deras liv som är fri från våld.
Men skydd från pappas våld handlar inte bara om rätten att överleva, utan även rätten att leva och utvecklas. ”Vi vill ju bara leva som vanligt igen” säger pojke, tio år, i samtal med barnansvarig på en av Unizons kvinnojourer. På Unizons kvinnojourer lever barn och deras mammor ett så nära vanligt och vardagligt liv som det är möjligt när man befinner sig på flykt undan våld. Att gå i skola eller förskola. Ha kontakt med vänner och släkt. Skratta. Leka och pyssla. Hjälp med läxläsning. Hålla på med fritidsaktiviteter. Att bara få vara barn.
För många barn utgör skolan en trygg och stabil punkt i tillvaron, som ger en känsla av normalitet och socialt sammanhang, trots att de befinner sig i kris. Många barn som bor på kvinnojourens boende kan inte fortsätta att gå kvar i sin vanliga förskola eller skola på grund av säkerhetsskäl.
Ändå visar Kvinnofridsbarometern 2021 att sex av tio kommuner saknar rutiner för att säkra skolgång för barn i som bor på en kvinnojour. Motsvarande siffra för förskola är nära sju av tio.
Bristande samverkan och rutiner leder till att barnen faller mellan stolarna och missar både delar av sin skolgång och många stödjande relationer till såväl kamrater som vuxen personal. Viktiga skyddande faktorer som kan främja barnets återhämtningsförmåga.
Det går att säkra de här barnens skolgång. Unizons kvinnojourer har bra exempel på välfungerande samarbeten mellan kvinnojourer och kommuner där barn får tillgång till skolplats inom två veckor.
Med utgångspunkt i artikel 28 presenteras existerande samarbetsmodeller för att säkerställa rätten till utbildning för barn på kvinnojour. En samverkan som gör skillnad. Vi lyfter barns egna berättelser om betydelse av gemenskap, tillhörighet och trygghet i såväl relationer som miljöer. På seminariet delar barnnätverket med sig av sin kunskap, erfarenhet och arbetssätt med våldsutsatta barn och hur barnansvariga på kvinnojouren arbetar för att ge barnen på boendet både rätt och bra stödstrukturer i sin vardag.
Om Unizons barnnätverk: Barnnätverket fungerar som Unizons samlade expertis i barnfridsfrågor.
Nätverket består av barnansvariga från Unizons medlemsjourer med spetskompetens inom området barn och trauma.
18 Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Kvinnojourernas stödarbete med barn som vistas på kvinnojourens boende har en tydlig koppling till artikel 28. Kvinnojouren arbetar aktivt med det omgivande samhället för att se till att barnet får sina grundläggande behov, önskemål och rättigheter tillgodosedda, och är en viktig länk till att skola, fritidsverksamhet och social tillvaro samt vila och trygghet finns och fungerar. Allt för att främja barnets återhämtningsförmåga och ge dem de bästa förutsättningarna för att utvecklas som individ.
19
1d Verktyg för att informera om hedersrelaterat våld, sexualitet och hälsa
2022-05-24 13:00 - 14:00
1d Verktyg för att informera om hedersrelaterat våld, sexualitet och hälsa
20
When: 2022-05-24, 13:00 - 13:30, Where: Seminarier 2022
Så här gör du - Uppmärksamma hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan och skolan!
Åldersövergripande arbete
1. Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag
Issis Melin, Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland
Sammanfattning: Alla barn och unga har rätt till att leva ett liv fritt från våld och förtryck. Under passet får du veta hur förskolan och skolan kan arbeta förebyggande, vad man kan göra om du misstänker att någon är utsatt och varför det är en rättighetsråga att prata om hedersrelaterat våld och förtryck.
Beskrivning: Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland berättar om hur arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck knyter an till förskolans och skolans uppdrag och den nya läroplanerna. Det har även kommit ett antal nya lagstiftningar på området hedersrelaterad brottslighet, som både förskolans- och skolpersonal och elever behöver ha kännedom om för att alla ska kunna få tillgång till sina rättigheter. Passet riktar sig till elever, förskolans och skolans personal samt ideella verksamheter.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Ett liv fritt från förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är inte bara en rättighetsfråga utan en fråga om en
demokratifråga och folkhälsa. Det är viktigt att upptäcka de som är utsatta för att samhället ska kunna hjälpa dem att tillvarata sina rättigheter, och där spelar förskolan och skolan en central roll.
Personal som arbetar i förskolan och skolan och träffar barn och ungdomar dagligen har en unik möjlighet just när det gäller att upptäcka utsatta barn och ungdomar och hjälpa dem att komma i kontakt med ansvariga myndigheter. Det är även viktigt att de barn och unga som exempelvis inte får vara med på lekar, simundervisningen, inte får spela fotboll eller inte får träffa en pojk- eller flickvän, får hopp om att det finns hjälp att få.
Vårt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och
könsstympning av kvinnor och flickor handlar om alla människors grundläggande rättigheter, om rätten att få vara barn, rätten till kroppslig integritet och att få bestämma över sin egen kropp och sexualitet, rätten att få forma och påverka sitt eget liv, rätten av få leva med den man vill och rätten till ett liv fritt från våld och förtryck. Vår primära målgrupp är barn och unga, flickor och pojkar, och arbetet genomsyras av ett barnperspektiv och ett barnrättsperspektiv.
21
When: 2022-05-24, 13:30 - 14:00, Where: Seminarier 2022
Rätt att veta! webbutbildningspaket – samtal som gör skillnad 13-18
4. Asylsökande, barn i migration, papperslösa, ensamkommande Rebecka Modig1 Madeleine Söderberg1
1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF)
Sammanfattning: Rätt att veta! webbutbildningspaket ger konkreta verktyg för att samtala om sexualitet, hälsa, relationer, och hedersförtryck med unga generellt samt unga som är nya i Sverige specifikt. Genom inkluderande och trygga samtal kan du bidra både till att unga får den information och det stöd de har rätt till.
Beskrivning: Ungas rättigheter vuxnas ansvar
Alla unga har samma rätt till kunskap och information om vilka rättigheter som rör dem och om ämnen som hälsa, sexualitet och relationer. Vi vet, genom MUCF:s arbete med att följa upp ungas levnadsvillkor, att unga som är nya i Sverige har sämre tillgång till information och kunskap om dessa ämnen. Dessa unga får i mindre utsträckning än andra unga sina rättigheter tillgodosedda på områden som fysisk, psykiskt och sexuell hälsa.
En annan grupp unga vars rättigheter beskärs kraftigt är unga utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Vid en behovsinventering bland yrkesverksamma som möter denna grupp framkommer brist i att upptäcka det förtryck som sker i vardagen och begränsar ungas rätt till fritid, livsutrymme, vänskap och privatliv.
Webbutbildningspaketet Rätt att veta!
MUCF erbjuder ett webbutbildningspaket för yrkesverksamma och ideellt engagerade vuxna som möter unga generellt och unga som är nya i Sverige specifikt. Webbutbildningarna ger stöd i att samtala med unga på ett tryggt och inkluderande sätt så att unga kan ges den information och kunskap de har rätt till.
Utbildningspaketet utgår från grundutbildningen Rätt att veta! som ger konkreta verktyg för att samtala om bland annat sexualitet, hälsa och relationer. Paketet innehåller även
fördjupningsutbildningar som ger ytterligare stöd i att samtala om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt trauma.
Under maj-juni 2022 lanseras Rätt att veta! fördjupning om hedersrelaterat våld och förtryck (HRV).
Utbildningen kompletterar grundutbildningar i ämnet genom att lyfta särskilt sårbara grupper som hbtq-personer och unga med intellektuell funktionsnedsättning utsatta för HRV. Fokus för
utbildningen är det förtryck som sker i ungas vardag och begränsar ungas livsutrymme. Stöd i hur vuxna kan inleda samtal med unga om utsatthet i vardagen ges tillsammans med samtalsmetoder att använda i enskilda samtal respektive samtal i grupp.
Metoderna i Rätt att veta! utbildningspaket utgår från sajten Youmo.se. Sajten innehåller information om kroppen, sex, hälsa och rättigheter för unga på lätt svenska och fem andra språk.
22 Rätt att veta! är framtagen av MUCF, i samarbete med UMO, som driver sajten Youmo.se.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Rätt att veta! utbildningspaket bygger på
grundtanken att vuxna behöver bana väg för ungas rättigheter genom att öppna för samtal som är trygga och inkluderande. Då kan unga ges den information de har rätt till och utvecklas som individer. För att unga ska tillgodoses sina rättigheter till information, privatliv och frihet behöver vuxna även kunskap om hedersförtryck och dess konsekvenser för unga i särskilt sårbara situationer.
23
1e Insatser för placerade barn och barn som anhöriga
2022-05-24 13:00 - 14:00
1e Insatser för placerade barn och barn som anhöriga
24
When: 2022-05-24, 13:00 - 13:30, Where: Seminarier 2022
Barn har rätt till stöd oavsett föräldrarnas förändringspotential 13-18
8. Barn i otrygga miljöer
Linn Englund1 Baharan Kazemi2, Emma Torstensson3, Tony Ilseth4
1 Maskrosbarn 2 FoU Nordväst 3 Lidköpings kommun 4 Borås Stad
Sammanfattning: FoU Nordväst har under 2021 utvärderat implementeringsprocessen av Extravuxen i Borås stad och Lidköpings kommun. Extravuxen är en insats utvecklad av och för ungdomar som har större behov än vad som kan tillgodoses av nuvarande öppenvårdsinsatser men inte är aktuella för placering.
Under seminariet presenteras reflektioner och lärdomar från kommunerna. Hur har det påverkat kommunernas syn på barn och det arbete de gör? Vad tar de med för lärdomar?
Beskrivning: Majoriteten av de insatser som socialtjänsten idag har möjlighet att erbjuda barn och unga har ett starkt familje- och förändringsfokus. Insatserna ska vara tidsbestämda, med tydliga mål och inte finnas kvar längre än behov kvarstår. Vad händer när en insats implementeras i en kommun som är en motsats till detta? En insats som istället för att fokusera på förändringar i familjen
fokuserar enbart på barnet?
Extravuxen är en insats utvecklad av och för ungdomar som har större behov än vad som kan tillgodoses av nuvarande öppenvårdsinsatser men ännu inte är aktuella för placering. Insatsen kompenserar för det som ungdomen inte får tillgodosett i sin nuvarande miljö. Det kan handla om emotionellt stöd, möjlighet att hitta på saker och en trygg plats att sova på. Målet är inte ett förändringsarbete utan att barnet ska få en bättre vardag med en trygg vuxen i sitt liv.
FoU Nordväst har under 2021 utvärderat implementeringsprocessen av insatsen Extravuxen i Borås stad och Lidköpings kommun. Under seminariet presenteras reflektioner och lärdomar som
kommunerna kommit fram till.
De insatser som socialtjänsten idag har möjlighet att erbjuda är begränsade och tillgodoser inte alla de behov som barn uttrycker att de har. Insatserna behöver utvecklas och i dessa processer måste vi involvera brukare. Vi hoppas att det här seminariet ska inspirera andra kommuner att våga ta steget att utveckla sina insatser och involvera barn i utvecklingsprocesser.
Barn har rätt till stöd (artikel 26) oavsett föräldrars förändringspotential eller vilja att ta emot familjestöd. Extravuxen möjliggör detta genom att vara en insats som ger stöd för ungdomens egen skull. Borås stad och Lidköpings kommun har under 2020-2021 implementerat Extravuxen och delar med sig av sina erfarenheter. På vilket sätt har deras syn på det kompensatoriska uppdraget som socialtjänsten har förändrats? Hur tänker de nu kring stöd för barnets egen skull och familjestöd?
Hur har det påverkat övriga insatser?
25 Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Vid utvecklandet har vi, i enlighet med artikel 12, utgått helt ifrån ungdomarnas önskan och behov. Extravuxen är en kompensatorisk insats som ger ungdomen det hen saknar i sin nuvarande miljö. Det kan handla om en vuxen som stöttar en i skolarbetet eller som ger en information om sina rättigheter. På det sättet anser vi att Extravuxen hjälper ungdomen att få sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med barnkonventionen.
26
When: 2022-05-24, 13:30 - 14:00, Where: Seminarier 2022
Ungdomar i samhällsvård och stressen att bolla studier, arbete och försörjningsansvar.
Åldersövergripande arbete
3. Barn som är omhändertagna och placerade Hanna-Liisa Juntti1 Ramon Calvo1, Synnöve Corson1
1 SOS Barnbyar
Sammanfattning: Ett barn i varje skolklass är placerat i någon form av samhällsvård men samhället brister och målgruppen har mycket sämre skolresultat än sina jämnåriga. Samtidigt som ungdomarna ska och vill klara av skolan måste de ta ansvar för sin försörjning och livssituation. Stressen av att bolla studier, arbete och försörjningsansvar blir på bekostnad av studieresultat, hälsa, mål och ambitioner.
Beskrivning: Idag räknar man med att cirka ett barn i varje skolklass växer upp utan sin
ursprungsfamilj. I stället växer de upp i någon form av samhällsvård och riskerar avbruten skolgång, lägre utbildningsgrad och en oavslutad gymnasieexamen. Skolresultaten påverkar förutsättningarna för högre utbildning och trygg sysselsättning och försörjning. Studier visar att det inte finns något samband mellan ambitionen/förmågan och deras skolprestation. Resultaten kopplas i stället till instabilitet och att de tvingas byta skola och flytta ofta. Många ungdomar har ett sämre arbetsminne på grund av kronisk stress kopplat till utsatthet i barndomen. Det omgivande nätverket; lärare, socialtjänst, familjehemsföräldrar och personal på boenden har också ofta låga förväntningar på deras skolprestation. En grupp som är särskilt utsatt är samhällsplacerade tonårstjejer som misslyckas i skolan, då det ökar risken för ett tonårsföräldraskap. Av alla tonårsföräldrar har var femte erfarenhet av placering utanför hemmet. Att bli mamma i ung ålder innebär att skolgången avbryts och det är ofta svårt att återuppta den.
Samhällsvården uppnår inte det föräldrauppdrag som den åtar sig. Ungdomarna får till exempel inte det stöd de behöver för att klara av sin skolgång. Stöd som kan vara avgörande för att de ska kunna nå sina mål. Ungdomar generellt har stort behov av stöttning och vägledning mot självständighet och vuxenansvar. Ungdomar i samhällsvård tvingas bli vuxna snabbare utan det nätverk, kontakter eller resurser andra ungdomar har tillgång till.
SOS Barnbyars ungdomsprogram stöttar unga mellan 16-23 år som lämnar sin placering i samhällsvård och ska etablera sig som självständiga, självförsörjande vuxna. Med stöd inom områdena arbete och studier, bostad och samhälle, nätverk och sammanhang samt hälsa vill vi underlätta övergången. I programmet möter vi ungdomar som vuxit upp i familjehem, HVB-hem eller stödboende. När vi frågar vad de vill ha stöd kring är skolan alltid prioriterad. Det kan handla om studieteknik, studiestöd, kontakt med lärare, framtida studier och mycket mera.
Som barnrättsorganisation vill vi skapa förändring. Vi lyfter ungdomarnas behov och röster och vill genom den här föreläsningen uppmärksamma att samhället behöver förbättras. Tillsammans med ungdomar från vårt program kommer vi prata om hur situationen ser ut idag, hur samhällsvården kan förbättras och hur vi arbetar. Idag är det avgörande att ha en avslutad gymnasieexamen för att få tillgång till högre utbildning och den bredare arbetsmarknaden. Samhället behöver se till att ungdomar i samhällsvård får samma förutsättningar som andra att klara gymnasiet.
27 Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Barn i samhällsvård får inte samma rätt till
utbildning och skolan tillgängligörs inte för dem (28). Barn i samhällsvård ges inte samma hänsyn utifrån ålder och mognad (12). Barn i samhällsvård får inte samma förutsättningar för utveckling (29). Skolan, om den funkar, är en av de starkaste skyddsfaktorerna för barn i samhällsvård – det är också vad ungdomarna framförallt vill få stöd med, när vi har frågat dem.
28
1f Likvärdig skola och utbildning för alla
2022-05-24 13:00 - 14:00
1f Likvärdig skola och utbildning för alla
29
When: 2022-05-24, 13:00 - 13:30, Where: Seminarier 2022
Möjligheter till likvärdig utbildning? Ett nuläge utifrån myndighetsrapportering.
Åldersövergripande arbete
5. Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer
Cecilia LöfbergKarina Johansson, Specialpedagogiska skolmyndigheten
Sammanfattning: Studieresultat och hälsa hör ihop. Goda resultat i skolan leder till bättre hälsa och en god hälsa ger bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. Utifrån en genomgång av aktuella myndighetsrapporter lyfter vi utvecklingsbehov som finns i skolan för att nå en likvärdig utbildning för alla elever. Vi fokuserar främst på elever med funktionsnedsättning eller i behov av särskilt stöd och extra anpassningar.
Beskrivning: Specialpedagogiska skolmyndigheten presenterar en kunskapssammanställning utifrån undersökningar och utredningar som publicerats av olika myndigheter de senaste åren. Utifrån sammanställningen synliggör vi utvecklingsbehov under hela skolgången - från förskola och till gymnasiet (och även på gymnasiet) för att säkerställa elevers rätt till stöd för att nå sina
kunskapsmål. En av de viktigaste förutsättningarna för ett vuxenliv med självbestämmande, egen försörjning, god hälsa och egna livsval är en slutförd skolgång. Därför behöver rätten till rätt stöd säkerställas så tidigt som möjligt. Dessa myndighetsrapporter visar att vi som arbetar inom skolans kunskapssystem har ett utvecklingsarbete att göra tillsammans.
Kunskapssammanställningen visar bland annat att:
• Stöd sätts fortfarande in för sent.
• Elevperspektivet saknas
• Många når inte kunskapsmålen trots insatser.
• Bristande uppföljning
• Oklara ansvarsfördelningar
Men skolan behöver inte bara arbeta i relation till undervisningssituationer. Hela skolmiljön behöver också en hög grad av tillgänglighet och delaktighet för att tillgodose alla elevers rätt till likvärdig utbildning. Ett gott socialt stöd från lärare och elever som upplever samhörighet med andra i skolan utgör också utgångspunkter för en likvärdig utbildning. Faktorer som leder till utanförskap i skolan och därmed påverkar skolans möjlighet att erbjuda likvärdig utbildning är bland annat, låga
skolprestationer, mobbning och bristande känsla av samhörighet. Barn och unga som inte får det stöd de behöver i skolan blir bärare av riskfaktorer för ohälsa. Det är något som behöver tas på allvar. Mycket rapportering understryker vikten av att skolan arbetar mer brett med miljöer och relationer för att skapa goda förutsättningar för hälsa som i sin tur skapar goda förutsättningar för lärande för alla elever oavsett funktionsförmåga. Avslutningsvis lyfter vi några områden som vi ser som särskilt viktiga för skolans fortsatta utvecklingsarbete.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29:
• Inom ramen för artikel 28 understryker vi barnets rätt till en trygg utbildningsmiljö och går igenom de utmaningar som skolan har när det gäller att erbjuda barn och elever en
likvärdig utbildning.
30
• Inom ramen för artikel 29 understryker vi barnets rätt till en trygg och respektfull miljö i skolan som syftar till att stärka barnets tro på sig själv och sina förmågor som en
förberedelse för livet.
• Vi berör också artikel 12 och 13 i relation till den brist vi ser gällande elevers perspektiv i denna kunskapssammanställning.
31
When: 2022-05-24, 13:30 - 14:00, Where: Seminarier 2022
En likvärdig skola för alla barn?
13-18
2. Barn som anhöriga (föräldrar med missbruk, psyk, allvarlig sjukdom, funktionsnedsättning etc) Lisa Dahlgren1 Andreas Leo2
1 Maskrosbarn 2 Skolinspektionen
Sammanfattning: Barnrättsorganisationen Maskrosbarn samt Skolinspektionen om skolans
kompensatoriska uppdrag och vad det borde innebära för den stora grupp elever vars föräldrar har ett missbruk eller psykisk sjukdom. Faktorer som i hög grad påverkar deras möjligheter i skolan. Ett arbete där det också går att involvera eleverna själva. Om vi ska ha en likvärdig skola är detta en grupp elever som måste uppmärksammas. Barns röster kommer vara närvarande genom film och citat.
Beskrivning: I Skollagen 1 kap 4 § bl.a. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av förarbetena framkommer att alla ska få likvärdiga förutsättningar att nå
utbildningens mål och kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar.
(”Enskilda huvudmäns styrning av det kompensatoriska uppdraget”, 2021, Skolinspektionen).
Föräldrars missbruk och psykiska sjukdom påverkar i hög grad barns möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen (“Barn som anhöriga – hur går det i skolan”, 2013:3, Chess och institutet för socialt arbete vid Stockholms universitet). Trots detta visar granskningar att skolor inte väger in sådana bakgrundsfaktorer när de avgör vilka kompensatoriska åtgärder de ska tillsätta. Analyserna är inte alltid älgrundade och många gånger anges elevers frånvaro som en orsak till låga skolresultat, utan attledningen till frånvaron. Föräldrars utbildningsnivå är ytterligare en faktor som är vanligt förekommande när man analyserar elevers skolresultat. (”Enskilda huvudmäns styrning av det kompensatoriska uppdraget”, 2021, Skolinspektionen & “Kommuners styrning av gymnasieskolan - Ger kommunerna alla elever möjlighet att nå målen?”, 2018, Skolinspektionen).
Eftersom skolan har i uppdrag att skapa lika förutsättningar för alla elever att klara skolan, måste man också inkludera den grupp elever som har sämre förutsättningar än många andra. De som ofta blir stämplade som skoltrötta, när det i själva verket finns en stor vilja att vara i skolan och att klara av den. Barn som Maskrosbarn möter berättar att de sällan får frågor om sin hemsituation och att ingen hänsyn tas till det.
Enligt artiklel 12 i barnkonventionen har barn rätt att vara delaktiga gällande frågor som rör dem.
Det är därmed inte mer än rimligt att elever i skolan får vara med och påverka hur skolan ska kompensera de elever som behöver det. Om alla barn ska ha lika tillgång till skolan och om skolan ska hjälpa alla barn att utvecklas (artikel 28 och 29 i Barnkonventionen) måste synen på det kompensatoriska uppdraget breddas.
I föreläsningen ifrågasätter vi bilden av det kompensatoriska uppdraget och hur skolor kan involvera eleverna i arbetet. Med oss har vi Andreas Leo från Skolinspektionen som delar sina tankar om
32 skolans kompensatoriska uppdrag och vad som kan förbättras. Barn och ungas röster kommer vara närvarande genom filmer och citat.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Enligt artikel 12 i Barnkonventionen har barn rätt att vara delaktiga gällande frågor som rör dem. Utifrån det talar vi om hur barn kan göras delaktiga gällande skolans kompensatoriska åtgärder. Enligt artiklarna 28 och 29 i Barnkonventionen ska alla barn ha lika tillgång till skolan och skolan ska hjälpa alla barn att utvecklas. Därmed måste synen på det kompensatoriska uppdraget breddas och vi pratar om hur det kan se ut.
33
1g Våld mot barn, rätten till information och insatser
2022-05-24 13:00 - 14:00
1g Våld mot barn, rätten till information och insatser
34
When: 2022-05-24, 13:00 - 13:30, Where: Seminarier 2022
Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar – mycket behöver förbättras för att förebygga våld mot barn
Åldersövergripande arbete
1. Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag Moa Mannheimer1 Marie Nyman1
1 Socialstyrelsen
Sammanfattning: Socialstyrelsen har utredd 26 fall av dödligt eller försök till dödligt våld mot barn och identifierat ett 20-tal brister i samhällets skyddsnät. Detta seminarium redovisar resultaten av utredningarna samt en diskussion kring hur samhället bättre kan förebygga att barn far illa och hur ett stärkt barnperspektiv, barns delaktighet och barns rätt till information är centralt i att ge barn rätt insatser till barn inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Beskrivning: Detta seminarium utgår från Socialstyrelsens rapport ”Socialstyrelsens utredningar av vissa skador och dödsfall 2018-2021” där Socialstyrelsen har utrett vissa fall av dödligt våld eller försök till dödligt våld mot barn. Syftet med utredningarna är att identifiera brister i samhällets skyddsnät och att ge regeringen underlag för åtgärder för att förebygga att barn far illa och att vuxna utsätts för våld av närstående eller tidigare närstående.
I rapporten beskrivs ett stort antal brister i samhällets insatser som identifierats i utredningar av 26 barn som dödats eller utsatts för försök till dödligt våld. Slutsatsen är att samhällsaktörerna behöver göra mer för att förebygga denna typ av allvarliga brott och att mycket kan göras inom ramen för befintlig lagstiftning. Men det behövs ett mer aktivt, skyndsamt och samordnat agerande från berörda samhällsaktörer vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa eller utsätts för våld med barnets bästa i fokus.
Under seminariet redovisas de brister som identifierats i samhällets insatser gällande barn och förslag på åtgärder som kan behövas. Fokus ligger på brister i barnperspektiv och hur barns behov i insatser som rör barnet och dess familj inte tillgodoses. Avslutningsvis diskuteras vilka åtgärder som behövs bla utifrån barns rätt till information och ökad delaktighet i samhällets insatser.
35
When: 2022-05-24, 13:30 - 14:00, Where: Seminarier 2022
Barnfridsbrottet och barns rätt till information i en skolkontext Åldersövergripande arbete
1. Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag Hanna Antonsson1 Mikaela Magnusson1, Sandra Skoog1
1 Barnafrid, Linköpings universitet
Sammanfattning: Skolan[1] är en viktig arena för att informera barn om det nya barnfridsbrottet som infördes den 1 juli 2021 men också en viktig plattform för att fånga upp barn som är utsatta för olika brott. Detta förutsätter kunskap bland skolans personal i syfte att förstärka barnens rätt till information och rätt att uttrycka sin mening.
[1] Ordet skola används i vid bemärkelse och omfattar alla skolformer samt förskola.
Beskrivning: Beskrivning av föreläsning med efterföljande workshop
Barnfridsbrottet innebär att barn som bevittnar (ser eller hör) våldsbrott mellan närstående får starkare straffrättsligt skydd då det är straffbart att utsätta barn för att bevittna vissa typer av brott.
Kunskap behöver spridas till barn om det nya brottet och var de kan vända sig om de är utsatta.
Skolan behöver få ökad kunskap om brottet och träna på hur de ska agera i de fall de blir del av samverkan med till exempel Barnahus. Fokus ligger på det förebyggande arbetet för att barnen ska kunna bilda sig egna uppfattningar om brottet. Samverkan mellan skola, polis, rättsväsende, socialtjänst och Barnahus är ett viktigt led i arbetet.
Vad är barnfridsbrottet?
Vi föreslår en föreläsning om barnfridsbrottet som kombineras med efterföljande workshop.
Föreläsningen ges av fil. doktor Mikaela Magnussson, forskare vid Göteborgs universitet och utredare vid Barnafrid, Linköpings Universitet.
Hur kan informationen om brottet föras fram till elever i skolan?
Den efterföljande workshopen syftar till att diskutera hur skolan kan öka sin kunskap om
barnfridsbrottet för att kunna informera barnen om det på ett åldersanpassat sätt. Också samverkan mellan olika aktörer ska diskuteras, men också hur skolpersonal bör agera i enskilda fall vid misstanke om brott.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Anknytning till Barnkonventionens artikel 12 Föreläsningen och workshopen knyter genom barnfridsbrottet och information om det an till artikel 12 där barnen ska bilda sina egna åsikter och få rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnet ska i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller lämpligt organ, och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.
36
1h Workshop
2022-05-24 13:00 - 14:00 1h Workshop
37
When: 2022-05-24, 13:00 - 13:30, Where: Seminarier 2022
Rätten till utbildning för barn i samhällsvård med neuropsykiatriska funktonsnedsättningar (NPF)
Åldersövergripande arbete
5. Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer Fanny Eklund Riksförbundet Attention
Sammanfattning: Ung dialog är ett arvsfondsfinanserat projekt som drivs av Riksförbundet Attention, och arbetar för att situationen för placerade barn med NPF ska förbättras. Projektet genomförs i delaktighet med unga själva. För barn i samhällsvård är skola den främsta skyddsfaktorn. Under workshopen vill vi lyfta den ökade risk för att misslyckas i skolan, som placerade barn och unga med NPF har och vad som behöver göras för att situationen ska förändras.
Beskrivning: Alla barn har enligt barnkonventionen artikel 28 rätt till utbildning oavsett
livssituation eller funktionsnedsättning. I Ung dialog, ett arvsfondsfinanserat projekt som drivs av Riksförbundet Attention arbetar vi för att placerade barn med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (NPF) som adhd och autism ska kunna vara delaktiga och ha en god livskvalité under och efter en placering.
För placerade barn är en fungerande skolgång den absolut viktigaste skyddsfaktorn och därför är det bekymmersamt att utvecklingen inte går åt rätt håll. Socialstyrelsen konstaterar bland annat i sin öppna jämförelse från 2021 att andelen flickor som varit placerade under årskurs 9 och fullföljt grundskolan när de är 17 år har minskat. Forskning visar också att placerade barn ofta utsätts för mobbning av andra elever. För placerade barn som utöver att vara placerade också har minst en neuropsykiatrisk diagnos blir risken för en misslyckad skolgång än större. Det saknas idag statistik på hur många barn som är placerade i samhällsvård med NPF och det saknas nationell statistik på hur skolsituationen ser ut för barn med NPF i stort och för placerade barn med NPF i synnerhet.
Dock vet vi från bland annat aktuell forskning från Karolinska institutetatt totalt fyra av tio elever med adhd inte uppnår gymnasiekompetens och för elever med autism är situationen ännu mer alarmerande. Våra egna medlemmar vittnar om att många barn med NPF far illa i skolan och om bristande anpassningar med svår psykisk ohälsa och problematisk skolfrånvaro som dess yttersta konsekvenser. Placerade barn med NPF såsom adhd, autism, språkstörning och eller Tourettes är således en grupp som är särskilt utsatta för att inte få den skolgång de är i så stor behov av; både som placerade och som barn med funktionsnedsättning. De är också många till antalet, även om vi inte vet hur det ser ut för samtliga placerade barn, men över hälften av de placerade barnen på SiS har minst en NPF-diagnos.
Frågor till diskussion: Vad vet vi om gruppens behov och särskilda utsatthet? Vad vi göra för att dessa barn ocu unga den utbildning de har rätt till enligt barnkonventionen artikel 28?
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Alla barn har rätt till utbildning enligt artikel 28.
Trots detta ser vi gång på gång att barn i samhällsvård inte klarar skolan lika bra som andra barn.
Likaså ser och hör vi hur barn med NPF inte klarar skolan och att nästan hälften inte får
gymnasiebehörighet. Hur blir det då för de barn som både är placerade och har NPF? Det saknas idag statistik och forskning på detta. Hur kan samhället möta denna särskilt utsatta grupp? Vad vet vi om dessa barn och vilken kunskap saknas?
38
When: 2022-05-24, 13:30 - 14:00, Where: Seminarier 2022
Rätten till utbildning för de allra mest utsatta eleverna. Så skapar vi tillgänglig undervisning inom statliga ungdomshem
13-18
3. Barn som är omhändertagna och placerade
Tobias Lundberg1 Linda Lindkvist1, Malin Mossenberg Svedenstam1, Andreas Gehander1
1 Statens institutionsstyrelse
Sammanfattning: På SiS placeras barn och ungdomar i samhällets mest påtagliga riskgrupp. De har tidigare blivit underkända och avstängda och de kommer till oss i en kaotisk situation i livet. SiS ansvar för att säkerställa rätten till bra utbildning för dessa barn och unga. Genom satsningar på anpassade skollokaler, kompetens och en lärande organisation rustar vi för att klara uppdraget. Vi vill visa exempel på hur vi gör för att lyckas.
Beskrivning: Varje år placeras cirka 1 500 barn och unga, cirka en promille av de svenska
skoleleverna, på SiS särskilda ungdomshem. Här vårdas barn och unga med allvarliga psykosociala problem och ungdomar som är dömda till sluten ungdomsvård. Vistelsen kan vara allt från ett fåtal veckor till flera år.
Forskningen visar en samstämmig bild där godkända skolresultat är en nyckel till ett socialt
fungerande liv. Detta har under senare år lett till skärpningar och förtydliganden av SiS skoluppdrag som gör att dagens krav på skolan, med ett fåtal undantag, är desamma som för andra skolor. Men även om uppdraget att bedriva skola inte skiljer sig nämnvärt från andra skolors, finns det desto större skillnader när det kommer till förutsättningarna. De elever som kommer till SiS har i påfallande stor omfattning blivit underkända och avstängda och riskerar därmed he gått miste om grundläggande kunskaper och värden (artikel 29). De utgör det svenska skolsystemets mest påtagliga riskgrupp, den mest utsatta promillen av samhällets elever, och de kommer till oss i en kaotisk situation. Att alla elever får en god och anpassad utbildning utifrån deras skiftande men omfattande och komplexa behov, är ett uppdrag som utmanar (artikel 28).
Så hur skapar vi inom SiS skola en lärmiljö där dessa elever ges chansen att lyckas? Hur jobbar vi för att bygga motivation för studier på kort, men inte minst på lång sikt? Hur tänker vi kring
möjligheter och utmaningar med att ge dessa elever de nycklar till framtiden som en lyckad skolgång erbjuder?
Vi vill visa exempel på hur vi genom anpassade skollokaler, rätt kompetens och en lärande organisation jobbar för att ge SiS elever god utbildning, motivation samt goda förutsättningar att klara skolan efter SiS. Kort och gott bättre förutsättningar till ett bättre liv. Vi vet genom
Skolinspektionens granskningar och vårt eget systematiska kvalitetsarbete, där elevernas syn på verksamheten såklart utgör en central del (artikel 12), att verksamheten på kort tid har gjort betydande framsteg. Men också att det finns mycket kvar att göra.
En modell av en lärandemiljö
Under ledning av representanter för den pedagogiska professionen inom myndigheten vill vi visa upp en modell av en modern elevmiljö inom SiS och därigenom visa upp exempel på det goda vi har
39 på gång. Vi vill också öppna upp för dialog om hur vi tillsammans med andra kan stärka arbetet ytterligare.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Vi anknyter primärt till artiklarna 12, 28 & 29. Detta genom att presentera och diskutera det hur SiS skola arbetar och utvecklas för att säkerställa
tvångsplacerade elevers rätt till skola och därigenom tillgång till undervisning enligt skolans kunskapsuppdrag såväl som värdegrundsuppdrag. Båda väsentliga för att tillägna sig förmågor för ett aktivt liv i ett demokratiskt samhälle i ansvarig frihet samt en stärkt skolidentitet och motivation till framtida studier.
40
2a Samverkan för minskad skolfrånvaro
2022-05-24 14:15 - 15:15
2a Samverkan för minskad skolfrånvaro
