2022-05-25 13:00 - 14:00 4c En inkluderande skola
115
When: 2022-05-25, 13:00 - 13:30, Where: Seminarier 2022
Verktyg för att sätta barnets bästa i centrum i skolan Åldersövergripande arbete
5. Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer Therese RolfsdotterMalmö mot Diskriminering
Sammanfattning: I projektet Aktion som metod, med stöd från Allmänna Arvsfonden, har Malmö mot Diskriminering utgått från barns upplevelser av diskriminering för att synliggöra strukturell diskriminering. I denna föreläsning vill vi dela lärdomar från vårt förändringsarbete. Vi har dels arbetet med verktyg för att få skolor att inse sina skyldigheter enligt lag, dels arbetat för en
attitydförändring där barnets bästa och inkludering blir utgångspunkten i åtgärder och beslut som rör barn.
Beskrivning: Malmö mot Diskriminering har i projektet Aktion som metod utvecklat verktyg för att barn som blivit utsatta för diskriminering ska kunna göra sina röster hörda och få upprättelse.
En betydande del av projektet har fokuserat på barn med funktionsnedsättningar som hamnat hopplöst efter i sin skolgång. Therese Rolfsdotter, jurist på Malmö mot Diskriminering, föreläser med utgångspunkt i rapporten Fråga barnet vad det behöver som tagits fram i projektet. Rapporten utgår från ett urval av anmälningar om bristande tillgänglighet mot barn i skolan där vi kan se att ett centralt problem är att skolor inte inkluderar barn i beslutsprocessen genom att fråga vad barnen vad de behöver eller lyssna på vad barnen själva har att säga om åtgärder och beslut som rör dem.
För att skolor ska kunna leva upp till kraven i Barnrättslagen krävs dels en attitydförändring där barnets bästa och inkludering är utgångspunkten i alla åtgärder och beslut som rör barn, dels ökad kunskap om skolans skyldigheter enligt lag.
Dialog för att barnet ska få tillgång till sina mänskliga rättigheter
I samråd med barn, sakkunniga, vårdnadshavare och skola har vi utvecklat dialogmodellen. När vi kopplas in har samverkan mellan vårdnadshavare och skola ofta slutat att fungera. En jurist och en processledare från Malmö mot Diskriminering medverkar i samverkansmöten mellan bland andra vårdnadshavare, rektor, specialpedagog och resursperson till barnet. I dialogmodellen görs parterna till medparter som arbetar mot ett gemensamt mål - att barnet ska ha tillgång till sina mänskliga rättigheter. Skolor och vårdnadshavare som använt dialogmodellen vittnar om ett ändrat fokus vid möten som är mycket mer gynnsamt för barnet, med mer fokus på inlärning, lärmiljön,
kunskapsinhämtning, och inte som tidigare mycket fokus kring funktionsförmåga och hjälpmedel.
En dom som hjälper fler elever att få sina rättigheter tillgodosedda
För att uppnå förändring måste vi även arbeta med juridiken som verktyg. Malmö mot
Diskriminering har vunnit en banbrytande dom som sätter barnets perspektiv och barnets bästa i centrum. Domen, som har varit genom hela det svenska rättssystemet och som därmed blir vägledande för liknande fall framöver, konstaterar att det rör sig om diskriminering när elever inte skyndsamt får det stöd och de anpassningar som de har rätt till. Elever som drabbas har därmed rätt till diskrimineringsersättning. Domen används nu som påtryckningsmedel av föräldranätverk och vårdnadshavare.
116 Projektet Aktion som metod får finansiellt stöd av Allmänna Arvsfonden och pågår fram till juni 2022.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Skolor begår dagligen allvarliga lagbrott när de inte ger elever med funktionsnedsättning rättmätiga anpassningar och stöd. Därigenom hotas barnens rätt till utbildning (artikel 28). Barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sig och sin mening är en röd tråd i alla våra verktyg (artikel 12 och 13). Dessa, bl.a. dialogmodellen, syftar till att uppmärksamma skolor på sitt ansvar och behov av en attitydförändring för att uppfylla artikel 29.
117
When: 2022-05-25, 13:30 - 14:00, Where: Seminarier 2022
Att organisera socialt stöd till barn och unga i en skolmiljö 13-18
12. Barn med psykisk ohälsa
Emma OttossonCampus Västervik Högskolan Väst
Sammanfattning: Ett forskningsprojekt som undersöker en samverkan mellan ett elevhälsoteam och en fritidsgård, med syfte att fånga upp barn med behov av socialt stöd, exempelvis på grund av problematisk skolgång, psykisk ohälsa, missbruksproblematik eller otrygg familjesituation. De arbetar för att ge barn och unga en möjlighet att kunna använda sig av sina resurser och sin kompetens, och genom detta skapa utrymme för delaktighet och inflytande.
Beskrivning: Jag doktorerar inom Arbetsintegrerat lärande med inriktning på barn och
ungdomsvetenskap, jag undersöker en organisation där man arbetar för att ge barn och unga en möjlighet att kunna använda sig av sina resurser och sin kompetens, och genom detta skapa utrymme för delaktighet och inflytande, så att barn med behov av stöd kan både söka detta själva eller fångas upp av de professionella. Det är en samverkan mellan ett skolhälsoteam och en fritidsgård, och det är i mitt empiriska material som jag hittat just det som är aktuellt i årets tema.
Jag har gjort observationer på en skola och tillhörande fritidsgård, sedan gjort intervjuer med fritidspedagoger och kuratorer. Ålderskategorin är från fjärde till nionde klass. Det som är speciellt är en högstadieskola som har en tillhörande fritidsgård där man valt att satsa på en samverkan mellan skolans elevhälsoteam och fritidspedagogerna på fritidsgården, det finns även en utarbetad
samverkan med polis och socialtjänst.
Skolan ligger i ett socioekonomiskt utsatt samhälle, där en stor del av elevernas föräldrar har en låg inkomst samt låg utbildningsnivå. Det finns dessutom en stor andel barn som är placerade i
familjehem eller kom till Sverige under flyktingvågen under 2015. På grund av dessa utmaningar har skolan genomfört en rad olika åtgärder. Under tiden jag gjorde mina observationer fanns även stora problem med våld, vapen, droger och alkohol på skolan. Det var dagliga incidenter som krävde samverkan med polis och socialtjänst.
Jag har hittat många resultat som är intressanta inom årets tema. Ett par exempel är vikten av tillgängligheten och relationerna till viktiga vuxna. De finns många elever med en problematisk skolgång och de arbetar för att erbjuda olika stödinsatser. Kuratorerna arbetar uppsökande både på skolan och på fritidsgården för att fånga upp elever, men också skapa förebyggande relationer med dem. Fritidspedagogerna är fysiskt tillgängliga i skolmiljön för att erbjuda vuxenkontakt som inte är direkt relaterad till skolan och dess lärare. Samverkan skapar broar för att öka tillgängligheten till rätt stöd. Fritidsgården arbetar aktivt med de kulturutmaningar som skapats i samband med många nyanlända barn. De anpassar sekretessen utifrån barnets bästa genom att använda förnamn på individer inom samverkan med polis och socialtjänst. De har även representanter från nämnda organisationer som är tillgängliga på skolan och på fritidsgård. Det är en lång lista på intressanta resultat, det går inte att få med alla här, det vore därför mycket givande att få komma och presentera dem på årets barnrättsdagar.
118 Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Detta projekt anknyter främst till artikel 28 och 29, då fokus ligger på utbildning, och rätt förutsättningar för utbildning till alla. Skolan som undersöks ligger i ett socioekonomiskt utsatt samhälle, med många barn som lever med stora utmaningar på olika sätt. Genom en samverkan mellan ett elevhälsoteam och en fritidsgård fångas de elever med störst behov av stöd upp, och rätt insatser erbjuds utifrån varje elevs unika situation och deras egen förmåga och kompetens.
119