Beräknad sluttid, 19.00 Konserten spelas in!
Det är viktigt att inspelningen blir av högsta kvalitet även tekniskt. Här har du som konsertbesökare möjlighet att hjälpa till.
Försök undvika att hosta. Om det är nödvändigt, gör det så diskret som möjligt. Glöm inte att stänga av personsökare, digitalklockor samt mobiltelefoner!! Fotografering och bandinspelning i salongen är inte tillåten.
Sveriges Radios Symfoniorkester
Konsertmästare: Mats Zetterkvist
Mikko Franck, dirigent Peter Tjajkovskij (1840-1893) Symfoni nr 6 h-moll op 74
”Pathétique”
-Adagio. Allegro non troppo -Allegro con grazia -Allegro molto vivace
-Finale: Adagio lamentoso. Andante
3
Fredag 12 april 2002 kl 18.00 Extrakonsert
BerwaldhallenTempo, balans, klangfärg, rytm, och naturligtvis känsla. I Sveriges Radios Symfoniorkester finns en svindlande musikalisk kreativitet samlad i en enda stor klangkropp.
De över hundra medlemmarnas såväl individuella som kollektiva kompetens gör de musikaliska möj- ligheterna i princip outtömliga och inspirerar varje år dirigenter, musiker och solister till unika prestationer.
Sveriges Radios Symfoniorkester har sitt ursprung i "Waldimirs orkes- ter" (Radiotjänst Dansorkester) som bildades 1936 och som 1948 antog namnet Radioorkestern. Orkestern utvidgades successivt under första delen av 1960-talet för att 1967 – i och med sammanslagningen med den dåvarande Underhållningsor- kestern – bli en ensemble på över 100 musiker under namnet Sveri-
ges Radios Symfoniorkester. Sedan dess har orkestern utvecklats under internationellt kända och starka diri- gentprofiler som Sergiu Celibidache, Herbert Blomstedt, Esa-Pekka Salonen och Evgenij Svetlanov till en ensemble i världsklass.
Nu får den unge österrikaren Manfred Honeck förvalta arvet, och som tidigare bidrar 1:e gästdirigen- ten Mark Wigglesworth till den höga nivån på orkesterns prestationer.
Dessutom besöker varje år ytter- ligare några av världens främsta solister och dirigenter orkestern och bjuder publiken på sina tolkningar ur en repertoar som spänner över
flera musikaliska stilar och sekler.
Musik som de förmedlar till sin publik inte bara vid de många konserterna på hemmascenen Ber- waldhallen, utan också genom sin omfattande turnéverksamhet och de många konserter som sänds i radio och TV.
Orkestern har alltid tagit ett sär- skilt ansvar för nyskriven musik och uruppför årligen ett antal nya verk av både svenska och utländska kompositörer. Något som fått orkes- tern att utveckla en alldeles särskild förmåga att tolka samtidens musika- liska strömningar.
Sveriges Radios Symfoniorkester
Mikko Franck började spela violin vid fem år och sjöng i barn- kören på Helsingforsoperan, där han också framträdde som barn- solist. När han var 12 år gestaltade han den unge Sibelius på Svenska Teatern i Helsingfors. 1992 kom Franck in på Sibeliusakademien i violinklassen med påföljande stu- dier i New York, Israel och Sverige.
1995 inledde han sina dirigentstu- dier, först privat för professor Jorma Panula, därefter på Sibeliusakade- mien.
Mikko Franck är bara 22 år, men har redan etablerat sig som en av de mest intressanta unga talang- erna på den internationella scenen.
Han dirigerar både symfoniorkestrar och opera över hela Europa. Han debuterade i USA 1998 och har turnerat i Japan med Bamberger Symphoniker.
Från och med säsongen 2002/2003 är Mikko Franck chef- dirigent och konstnärlig ledare för Belgiska Nationalorkestern.
Dessutom kommer han att gäst- dirigera bl.a. symfoniorkestrarna i Toronto och Washington, London Symfoniorkester, Mahler Chamber Orchestra och på Deutsche Oper Berlin. 2003 kommer han att diri- gera uruppförandet av Einojuhani Rautavaaras nya opera Rasputin.
En stor del av Francks enga- gemang upptas av opera, med
bl.a. Trollflöjten, Kärleksdrycken och La Bohème på Finska Nationalo- peran, La Traviata i Norge och Carmen på Kungliga Operan.
Mikko Franck har samarbetat med Sveriges Radios Symfonior- kester vid flera tillfällen tidigare.
Deras skivinspelning med musik av Sibelius blev Grammy-nomine- rad 2001 i klassen ”bästa orkester- framförande”.
5
Mikko Franck
Detta verk, Tjajkovskijs sista, påbörjades i februari 1893. Den 28 oktober samma år ledde tonsätta- ren själv det första uppförandet i Sankt Petersburg. Nio dagar senare avled han, enligt uppgift smittad av kolera.
För eftervärlden har Symphonie pathétique blivit ett av dessa verk som komponerats på dödens trös- kel och tolkats som ett avsked och ett testamente - låt säga i stil med Mozarts Requiem eller Mah- lers nionde symfoni. Och visst är symfonin tragisk och förtvivlad till innehållet. Men bara delvis.
Och bilden stämmer inte riktigt med verkligheten: Tjajkovskij vän- tade inte döden. Han var inte särskilt deprimerad när han skrev verket; som den neurotiska män- niska han var, särskilt på senare år, växlade han mellan dysterhet och optimism. Så sent som några dagar före konserten sade han att han aldrig hade känt sig så frisk och glad.
Nej, några verkliga dödsaningar hade Tjajkovskij säkerligen inte under komponerandet. Men å andra sidan umgicks han ofta med tanken på döden i sina nedslagna och desperata stunder. Besläktade stämningar kan anas både i fjärde symfonin (med sin bakomliggande idé om det tragiska Ödet) och i den femte (troligen med ett hemlighållet
”program”). Också Pathétique var en ”programsymfoni” till intentionen, det skrev Tjajkovskij i ett brev under arbetets gång: ”...ett program av ett slag som skall förbli en gåta för alla; låt dem gissa, den som kan. Programmet är fullt av subjek- tiv känsla. Jag har ofta gråtit under komponerandet”.
Det har spekulerats friskt över innebörden i detta hemliga pro- gram. Gåtans lösning finns förmod- ligen (påpekar Gerald Abraham) i en för inte länge sedan påträffad anteckning av Tjajkovskij, troligen från slutet av år 1892 och efter allt att döma avseende denna symfoni;
den lyder: ”Den innersta kärna i symfonin är Livet. Första satsen - alltigenom impulsiv lidelse, förtrös- tan, verksamhetslust. Måste bli kort.
(Final, Döden - följer på samman- brott.) Andra satsen, kärlek; tredje:
besvikelser; den fjärde slutar bort- döende (måste också bli kort).”
Att inte detta tidiga utkast stämmer helt med det färdiga verket har föga att betyda jämfört med de frapperande överensstäm- melserna. Döden är alltså mycket riktigt en huvudtanke, men också livet. Den väsentliga ändringen består i att döden har lagt under sig även första satsen och livet med dess verksamhetslust etc, har fått sin plats i tredje satsen - denna vitala marsch som passar så illa
Peter Tjajkovskij
Symfoni nr 6 h-moll op 74 ”Pathétique”
ihop med ett avsked till världen men som här får sin naturliga för- klaring.
Första satsens dystra inledning anger dess tragiska grundstäm- ning, som dock ingalunda är allena- rådande; det finns nästan glättiga moment, och det svärmiskt kan- tabla sidotemat breds ut till en lång, nästan fristående episod.
Men därpå brakar det löst: ett vilt tumult, lidelse och tragik, prakt- full dramatisk utlevelse, högtidligt domedagsklimax. Och till sist - efter sidotemats formella renläriga men psykologiskt mer svårmotive- rade återkomst - ett sorgmarsch- liknande efterspel.
Andra satsen kan gott tänkas motsvara utkastets titel: kärlek;
den är smekande melodiös, med en vemodig mellandel, genomgå- ende i en lugn, dansartad rytm i strikt genomförd 5/4-takt. Så kommer den omtalade marschen - eller egentligen ett scherzo, mycket livfullt, med en yster triorörelse, där ett marschartat motiv mer och mer tar ledningen; det hela stegras undan för undan fram till en vilt barbarisk klimax. På detta ytterst effektfulla slut i festlig stämning följer med nästan chockartad kon- trast den långsamma och tragiska sista satsen. Tjajkovskij var tydligen medveten om att hans ”program”
hade lett honom in på riskabla
vägar; in i det sista tvivlade han på finalen och funderade på att byta ut den efter uruppföran- det. Hans farhågor var ogrundade.
Just finalen har väl den största andelen i symfonins berömmelse, tack vare det okonventionella grep- pet, det hämningslösa utspelet av smärta, förtvivlan och undergång, den melodiska och klangliga skön- heten. Finalen är trots allt verkets höjdpunkt.
Gereon Brodin
7
Violin I
Ulf Forsberg 1:e konsertmästare Bernt Lysell 1:e konsertmästare Kjell Lysell 1:e konsertmästare Jannica Gustafsson Alt 1:e konsertmästare
Ulrika Jansson 2:e konsertmästare Lars Stegenberg
Christian Bergqvist Per Sporrong Leander Belladestino Alexandra Kramer Aleksander Migdal Olle Markström Gunnar Eklund Torbjörn Bernhardsson Lena Röjder
Åsa Hallerbäck Thedéen Hanna Göran
Per Hammarström Stanka Simeonova Svein Harald Martinsen Violin II
Per Sandklef Torsten Nilsson Tore Jonsen Anders Nyman Eva Jonsson (tjl) Bo Söderström Tomas Andersson Jan Isaksson Ann-Marie Lysell (tjl) Veneta Zaharieva Blendulf (tjl) Saara Nisonen Öman Roland Kress Renate Klavina Martin Stensson Paul Waltman Frida Hallén
Annette Mannheimer (vik) Dag Alin (vik)
Roger Jonsson (vik) Viola
Lars Arvinder Håkan Olsson
Ingegerd Kierkegaard (tjl) Mikael Sjögren Leopold Rapoport Håkan Roos Mona Bengtsson (tjl) Hans Åkesson Kristina Arvinder (tjl)
Elisabeth Arnberg Ranmo Tony Bauer
Ann Christin Ward Karin Dungel (vik) Annette Maxe (vik) Åsa Karlsson (vik) Catharina Skoog (vik) Cello
Ola Karlsson, solocellist Jan-Erik Gustafsson, solocellist Ulrika Edström, Alt solocellist Helena Nilsson
Staffan Bergström Kjell Bjurling Peter Molander Per Blendulf Johanna Sjunnesson Jana Boutani Åsa Strid Kontrabas
Entcho Radoukanov Ingalill Hillerud Robert Röjder Martin Bergstrand Jan Dahlkvist Carina Sporrong Maria Johansson Peter Lysell Flöjt
Tobias Carron Susanne Hörberg Anu Jämsä (även piccolaflöjt*) Per-Olof Sköld (även altflöjt*) Oboe
Bengt Rosengren Ulf Bjurenhed Bo Eriksson (även engelskt horn*) Björn Uddén Klarinett
Kjell-Inge Stevensson Niklas Andersson Dag Henriksson (även ess-klarinett*)
Mats Wallin (även bas-klarinett*) Fagott
Henrik Blixt Maj Widding
Olle Eriksson (även kontrafagott*) Fredrik Ekdal (vik)
Valthorn Hans Larsson Ivar Olsen Susan Sabin Tom Skog Rolf Nyquist Bengt Ny Trumpet Mark Schrello Joakim Agnas Mats-Olov Svantesson Torben Rehnberg Trombon Mikael Oskarsson Christer Torgé Göran Brink John Lingesjö (tjl) Mikael Lundqvist (vik) Tuba
Lennart Nord Puka och Slagverk Tomas Nilsson Jan Huss Seppo Asikainen Mats Nilsson Pelle Jacobsson (vik) Harpa
Lisa Viguier Piano
Mårten Landström
*Huvudansvarig för biinstrument
Sveriges Radios Symfoniorkester
April 2002 Lö 13/4 Körserien
Radiokören
medlemmar ur Sveriges Radios Symfoniorkester
Tõnu Kaljuste, dirigent C Gesualdo: Madrigaler B Dean: Carlo B Dean: Katz und Spatz
Lördag 13 april kl 15.00 Berwaldhallen Biljetter: 120:- fr 25/3
Må 15/4 EBU-konsert
Sveriges Radios Symfoniorkester Mikko Franck, dirigent
Joakim Agnas, trumpet A Nilsson: Symfoni
Larsson-Gothe: Trumpetkonsert Tjajkovskij: Symfoni nr 6
Måndag 15 april kl 20.30 Berwaldhallen Biljetter: 50-245:- fr 25/3
Fr 26/4 Klassikerserien
Sveriges Radios Symfoniorkester Kammarkören Svenska Röster Bachkören
Gustaf Sjökvists Kammarkör KFUM:s Kammarkör Myung-Whun Chung, dirigent Anne Sofie von Otter, mezzosopran Miah Persson, sopran
Mahler: Symfoni nr 2
Fredag 26 april kl 19.30 Berwaldhallen Biljetter: 75-360:- fr 8/4
Direktsänds i P2 och i EBU Lö 27/4 Matinéserien
Sveriges Radios Symfoniorkester Kammarkören Svenska Röster Bachkören
Gustaf Sjökvists Kammarkör KFUM:s Kammarkör Myung-Whun Chung, dirigent Anne Sofie von Otter, mezzosopran Miah Persson, sopran
Mahler: Symfoni nr 2
Lördag 27 april kl 15.00 Berwaldhallen Biljetter: 75-360:- fr 8/4
Sö 28/4 Intima serien
Myung-Whun Chung, piano Anne Sofie von Otter, mezzosopran Tobias Carron, flöjt
Anu Jämsä, flöjt
Kjell-Inge Stevensson, klarinett Mats Wallin, klarinett
Bernt Lysell, violin Per Sandklef, violin Lars Arvinder, viola Ola Karlsson, cello Ravel: Introduktion & allegro
Ravel: Trois poèmes de Stéphane Mallarmé Messiaen: Kvartett vid tidens ände Söndag 28 april kl 16.00 Berwaldhallen Biljetter: 195:- fr 8/4
Maj 2002
On 8/5 Favoritserien
Sveriges Radios Symfoniorkester Stefan Solyom, dirigent
Torbjörn Näsbom, nyckelharpa Satie: Parade
S-E Johansson: Konsert för nyckelharpa Kodály: Háry János-sviten
Onsdag 8 maj kl 18.00 Berwaldhallen Biljetter: 40-170:- fr 22/4
To 16/5 Torsdagsserien
Sveriges Radios Symfoniorkester Manfred Honeck, dirigent Ruth Ziesak, sopran Mahler: Symfoni nr 4
Torsdag 16 maj kl 18.00 Berwaldhallen Biljetter: 40-170:- fr 2/5
Fr 17/5 Klassikerserien
Sveriges Radios Symfoniorkester Manfred Honeck, dirigent Ruth Ziesak, sopran
H Larsson: Symfoni nr 2, uruppförande Britten: Les Illuminations
Mahler: Symfoni nr 4
Fredag 17 maj kl 19.30 Berwaldhallen Biljetter: 50-245:- fr 2/5
9
