Verksamhetsplan
2016 – 2018
Kommunfullmäktiges beslut 2015-06-22
verksamhetsplan verksamhetsplan
verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan
verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan
verksamhetsplan
Innehållsförteckning Sid
1 Inledning
2Dokumentstruktur 2
Piteå kommuns styr- och ledningssystem 2
God ekonomisk hushållning 3
Sammanfattande analys:
2 Piteå i omvärlden
5Omvärldsanalys 5
Makroekonomisk utblick 7
3 Planeringsförutsättningar
9Kommunens ekonomi 2015 9
Planeringsförutsättningar och prognos för åren 2016-2018 11
4 Budget 2016-2018
204.1 Analys utifrån prioriteringar och helhetsperspektiv
20Prioriterade mål 21
Nämndernas fokusområden 23
Långsiktiga strategier i fokus under 2016 24
Sammanfattande analys av bugetförslagen 25
4.2 Ekonomi
27Resultat 2016-2018 enligt Kommunstyrelsens förslag 27
Osäkerhetsfaktorer 28
Balanskravsutredning i budget 29
Finansiell analys 30
Känslighetsanalys 33
5 Styrelsens/nämndernas budget
34Kommunfullmäktige 34
Revision 35
Kommunstyrelsen - gemensamt/central pott 37
” - Kommunledningskontoret, Strategiskt Stöd 42
” - Räddningstjänst 45
Barn- och utbildningsnämnden 48
Fastighets- och servicenämnden 55
Kultur- och fritidsnämnden 60
Miljö- och tillsynsnämnden 66
Samhällsbyggnadsnämnden 69
Socialnämnden 75
Överförmyndarnämnden 82
6 Ekonomiskt sammandrag
86Resultatbudget - Ekonomiska mått 86
Kassaflödesbudget - Balansbudget 87
Driftbudget - totalt per styrelse/nämnd 88
Driftbudget – redovisade behov/ramökning 90
Driftbudget – drift pga investeringar äskande 94
Investeringsbudget - totalt per styrelse/nämnd 96
Investeringsbudget - sammandrag per objekt 98
7 Nyckeltal övergripande nivå
1078 Budgetantaganden
114Inledning
1 Inledning
Dokumentstruktur
Budgetdokumentet består av följande delar:
Beskrivning av Piteå kommuns styr- och ledningssystem samt God ekonomisk hushållning – som består av de mål och målindikatorer som i Piteå kommun indikerar om verksamheten bedrivs med God ekonomisk hushållning
Sammanfattande analys med Bakgrund – Piteå i omvärlden och planeringsförutsättningar
Budget 2016-2018 – prioriteringar
Nämndvis redovisas mål, målindikatorer, uppdrag, förändrade taxor samt ekonomisk sammanställning.
Ekonomiska sammanställningar avseende resultat, kassaflöde, drift och investeringar
Nyckeltal övergripande mål
Budgetantaganden
Piteå kommuns styr- och ledningssystem
Strukturen beskriver hur vision, mål och nyckeltal bryts ned från kommunfullmäktige till respektive nämnd/bolag. Kommunfullmäktige styr genom verksamhetsplan och andra styrande dokument.
Plan för hållbarhet
Budget 2016 och VEP 2016 -2018 utgör också Piteå kommuns plan för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Plan för hållbarhet utgör plan för folkhälsoarbete, mänskliga rättigheter, barnkonventionen, miljöprogram samt program för alkohol- och drogförebyggande arbete. Planen ska också utgöra också strategi för Klimat och energi.
Styr- och ledningsprocess
Processen i figuren visar hur kommunens styr- och ledningsprocess knyter ihop ekonomi och kvalitet.
Den utgör också kommunkoncernens internkontrollplan.
Årsredovisning
Slutliga resultat analyseras och redovisas i årsredovisningen. Målbedömning sker enligt fastställd modell.
Riktlinjer och Verksamhetsplan
Resultat och analyser i årsredovisning utgör tillsam- mans med omvärldsanalys grund för riktlinjer inför kommande års budgetarbete. Övergripande mål och nämnds-/bolagsmål för de fyra strategiska områdena samt för personal och ekonomi, fastställs i riktlinjerna.
Månads- och delårsbokslut
En gemensam väl fungerande process där månads- bokslut (kommunen) och delårsbokslut (kommun och koncern) signalerar eventuella avvikelser och/eller förändringar.
God ekonomisk hushållning
Hur underlag för beslut byggs upp redovisas i figuren. Med årsredovisning och revisorernas utlåtande i revisionsberättelsen som grund beslutar kommunfullmäktige om ansvarsfrihet och God ekonomisk hushållning.
Strategiska områden och övergripande mål
Piteå har 15 övergripande verksamhetsmål samt mål för personal och ekonomi. Dessa utgör koncernens samlade mål. För 2016 finns tre prioriterade mål för samtliga nämnder och styrelser. Därutöver kan varje nämnd/bolag prioritera vilka övriga mål som utgör deras fokusområden.
Prioriterade Mål
Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare.
Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund.
Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer.
Mål för Personal och ekonomi
Piteå kommun och de kommunala bolagen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser.
Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå kommun och de kommunala bolagen, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov.
Piteå kommun och de kommunala bolagen ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara.
Piteå kommuns och de kommunala bolagens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar.
Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB
Inledning
Medborgardialog
Piteborna ska uppleva delaktighet i verksamheterna samt i utveckling av det framtida Piteå. Dialogen indelas i fyra perspektiv;
Information Lättillgänglig och aktuell information är grund för delaktighet och inflytande. Piteborna ska få veta vad de får för sina skattepengar.
Konsultation När kommunen ställer frågor till piteborna, exempelvis medborgar- och kundundersökningar.
Delaktighet Möjligheter för medborgare att delta redan vid framtagande av förslag, eller att själv lägga egna förslag.
Medbestämmande Särskilda metoder samt resultat från undersökningar utgör ett av många beslutsunderlag inför budget och verksamhetsplan.
Attraktiv och uthållig kommun
Piteå kommun har tillsammans med företag, föreningar och andra aktörer i samhället en gemensam avsiktsförklaring och ska fortsätta arbetet. Avsiktsförklaring 2014-2018 nås genom fyra fokusområden som utgör kommunens hållbarhetskriterier.
En plats där människor vill bo, verka och leva.
Med gemensamt ansvar och ett gott värdskap kan vi tillsammans utveckla Piteå till en attraktiv och uthållig kommun. Positiva upplevelser och erfarenheter gör Piteå till ett självklart val för såväl boende och företagare som för besökare, turister och studenter. Vi bidrar gemensamt till ett tryggt, öppet och kreativt samhälle både i stads- och landsbygd.
Jobb och tillväxt ger framtidstro
I Piteå finns attraktiva arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter och som präglas av mångfald och nytänkande. Vi har ett konkurrenskraftigt näringsliv som är en viktig del av en stark region. I Piteå finns förhållningsätt som möter ungas entreprenörskap, Piteå är en plats där unga kan förverkliga sina drömmar.
En god miljö och hälsa för nästa generation
För att kunna lämna en god miljö till nästa generation arbetar vi för att ersätta fossila bränslen med förnyelsebar energi. Vi gör miljömedvetna och hälsosamma val när vi reser, transporterar och konsumerar. För en god folkhälsa är trygghet, delaktighet och kultur viktiga faktorer.
Ett Piteå för alla – med ökad mångfald
Mångfald är både en förutsättning och en möjlighet för tillväxt. Piteå vill vara en förbild för mångfald och värna öppenhet. Öppenhet för idéer, kulturer, företagande, andra olikheter eller helt enkelt öppenhet för mångfald.
2 Piteå i omvärlden
Omvärldsanalys
Omvärldens förändringar påverkar kommunerna allt mer. Dels genom vår förvaltning då lagstiftning och policyförändring genomförs på fler nivåer än tidigare, dels genom att medborgarnas efterfrågan påverkas av globala trender och dels för att näringslivet i vår kommun påverkas av den internationella
konsumentens förutsättningar och preferenser.
De stora trenderna i världen och Europa sammanfattas genom följande överskrifter:
Individualisering Demografi Digitala agendan
Globalisering Miljö och klimat Ökad oro i omvärlden
I västvärlden utgör en allt äldre befolkning en ökad marknad, och efterfrågan på äldreomsorgstjänster förväntas öka efter år 2020. Då förväntas antalet enheter som är uppkopplade mot internet uppgå till sju stycken per människa på jorden, vilket är sju gånger fler än 2008. Den stora ökningen drivs av en ökad möjlighet till att övervaka processer eller händelser. För individen betyder det dels att automatiseringen av många olika processer kommer att öka produktiviteten avsevärt och dels att tillgången till specifik information kommer att vara tillgänglig utan ansträngning för mottagaren.
En ökad rörlighet mellan gränser skapar förutsättningar för regioner som har ett behov av arbetskraft att växa. Urbaniseringstakten i Sverige är hög, och bostadsmarknadens obalans påtaglig.
Klimathotet har under de senaste åren inte vunnit stort genomslag på internationella stormöten.
Upptäckten av skiffergas har istället minskat priset på olja och därigenom skapat en osäker marknad för klimatvänlig energiproduktion. Prognoser visar på ett stort överskott på svensk elmarknad, motsvarande 4,5 kärnkraftverk (37 TWh). Sverige förväntas nå sina klimatmål för 2020.
Den enskilda trenden som påverkat världen det senaste året är oroligheter. Antalet människor som befinner sig på flykt har inte sedan andra världskriget varit så många som idag. Bedömningen är dessutom sån att det troligen kommer att öka.
Effekterna på Sverige, Norrbotten och Piteå är naturligtvis påtagliga av ovanstående. Piteå kommuns omvärldsanalys sammanfattar de olika effekterna med följande överskrifter:
Bostadsbrist Minskad arbetskraft Stad och land
Ökad asylmottagning Ökat serviceutbud Finansiering av välfärd
Digital produktion av service Ökad innovationskraft
Attraktionskraften bland unga vuxna Polariserat samhälle
Ökad samverkan
Ökat behov av lokalsamhällestillit.
Utifrån ovanstående effekter och trender föreslås i Piteå kommuns riktlinjer 2016-2018 ett antal strategier för att öka kommunens förmåga till hög måluppfyllelse. Dessa beskrivs utförligare under rubriken
”Långsiktiga Strategier för ökad måluppfyllelse”.
Långsiktiga Strategier för ökad måluppfyllelse
Utifrån Piteå Kommuns omvärldsanalys finns pågående beslutade strategier, för att möta trender och nå ökad måluppfyllelse för 2016 och framåt.
Strategierna utgör en längre planeringshorisont än de löpande treårsplaner som gäller i verksamhetsplaneringen.
Strategierna är indelade i två huvudgrupper. De interna fokuserar på kommunen som organisation och de externa på kommunen som geografi.
Sammanfattande analys – Planeringsförutsättningar
Externt riktade
Dialog med närsamhället
Forskare intresserar sig allt mer för behov av tillit som grund för ett samhälle som kan nå social
hållbarhet. På kommunal nivå vill invånarna vara med och påverka, dels i frågor som rör dem personligen (service och tjänster) och dels i de frågor som rör lokalsamhället (demokrati). Kommunerna äger ett stort ansvar för att stärka demokratin från grunden, inte bara vid de allmänna valen, utan kanske framförallt mellan valen. Kommunens roll handlar om att utveckla systematiken för dialog med närsamhället för att nå så hög delaktighet från piteborna i ett antal utvecklings- och beslutsprocesser. Kommunstyrelsen fastställer de områden där dialog ska genomföras.
Mångfald – grunden i social hållbarhet
Piteå kommuns definition har en ansats för ett samhälle där alla människor har sina rättigheter och möjligheter oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder och funktions- nedsättning. En bred definition innebär att arbete för delaktighet, jämställdhet, integration och
tillgänglighet fortsätter och inkluderas i begreppet mångfald. Mångfald ska ses som en förutsättning och möjlighet för tillväxt.
I en allt mer orolig och krigshärjad omvärld kommer Sveriges flyktingmottagning att öka, något som med stor sannolikhet kommer att innebära att staten ställer allt tydligare krav på alla kommuner att öppna för olika former av flyktingmottagande. Piteå har behov av ökad invandring, vilket ställer krav på en strategi som är proaktiv i meningen att motverka segregation och kommunikationsbrister mellan medborgare och nyinflyttade samt att planera för boenden i miljöer som stödjer detta och där det finns infrastruktur i form av samhällsservice.
Strategi för inflyttning
En avgörande faktor för kommunens förmåga att möta omvärldens förändringar är att fokusera på att bli fler. Därför har en strategi för inflyttning upprättats. Strategin fokuserar på bostäder, kommunal service, Piteå som student och etableringsort, utökade möjligheter till pendling samt Piteås varumärke.
Målgrupper som prioriteras är unga vuxna, vuxna i familjebildande ålder samt utlandsfödda. Prioriterat i inflyttningsstrategin på kort sikt är att bygga bort bostadsbristen.
Varumärket Piteå
I den globaliserade och allt mer individualiserade världen och till följd av generationsväxling och kompetensförsörjningsproblematik, är konkurrensen om invånare, arbetskraft och företag mycket hård.
För att kunna nå befolkningsmålet är ett starkt varumärke av stor vikt. Varumärkesarbetet ställer krav på en sammanhållen strategi vad gäller innehåll, varumärkesbärare, kommunikationskanaler mm. I
varumärkesstrategin bör hänsyn tas till hur Piteå ska agera i varumärkesfrågan när det gäller samverkan med andra kommuner och gemensamma varumärken som exempelvis Swedish Lapland, The Node Pole och Luleåregionen.
Näringslivsutveckling
En ökad befolkning kräver också en ökad arbetsmarknad, därför behöver näringslivsutvecklingsarbetet prioriteras. Det finns behov att stärka förutsättningarna för att driva företag i Piteå. Målsättningen i det koncernövergripande näringslivsarbetet är att öka antalet anställda i näringslivet med 1 000 personer fram till år 2020. Arbetet fokuserar på såväl befintligt näringsliv, etableringar och nyföretagande.
Internt riktade
Innovation och verksamhetsutveckling
På grund av de ökade krav som medborgarna förväntas ha samt för att möta de hårdnande ekonomiska förutsättningarna, krävs en ökad innovationstakt i kommunens verksamheter. En sådan uppnås genom en tillåtande kultur och en stimulerande struktur för nytänkande.
Kulturen baseras i Piteå på vår medarbetar- och ledarskapspolicy (våga, låga och förmåga) som ska genomsyra all verksamhet.
Samverkan
I de politiskt fastställda styrdokumenten för Piteå kommuns samverkan lyfts vikten av den sammanvägda nyttan i samverkan med andra, istället för den enskilt bästa lösningen. Samverkan med andra kommuner kommer att innebära minskade kostnader, ökade möjligheter att attrahera kompetent arbetskraft, minskad sårbarhet och möjlighet att säkerställa kvalité i verksamheterna. De verksamheter som främst berörs är de som ligger längre bort från mötet med medborgaren.
Attraktiv arbetsgivare
Med anledning av en ökad rörlighet bland de sysselsatta samt en stor generationsväxling i hela samhället arbetar Piteå kommun med att utveckla sitt arbete som attraktiv arbetsgivare, bland annat genom att arbeta med rekrytering på kort och lång sikt, utveckla anställningsvillkor, arbetsmiljö och det lönestrategiska arbetet.
E-strategi
Erfarenheten från kommuner som kommit långt i arbetet med e-förvaltning och därmed hur man förhåller sig till digitaliseringens möjligheter och krav visar på betydelsen av dels en e-policy dels en e-strategi för den enskilda kommunen.
Makroekonomisk utblick
Texten är i huvudsak hämtad ut SKL:s Ekonomirapport december 2014 och april 2015, cirkulär 14:32 och 15:7 om budgetförutsättningar för åren 2015-2018.
Allmänt
Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats förhållandevis svagt. Främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export.
Jämfört med 2013 har BNP ökat med 0,6 % för 2014. Under samma period ökade antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin med 1,7 %. Relationen mellan dessa faktorer innebär en svag produktivitetsutveckling det senaste året.
Åren efter sekelskiftet växte produktionen rejält utan att nämnvärt fler arbetstillfällen kom till.
Utvecklingen var likartad i industrin och det talades då allmänt om ”jobless growth”, dvs. att ekonomin kunde växa utan stöd av nya jobb. Nu för tiden talas det istället mer och mer om ”growthless jobs”, dvs.
att jobben blir fler utan att mycket mer produceras. Kompassnålen har därmed svängt 180 grader.
Tillväxt i omvärlden
Tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 %. Tillväxten i Euroländerna är fortsatt mycket svag, vilket fördröjer återhämtningen. Arbetslösheten i USA, Storbritannien och Tyskland har återgått till normala nivåer. Men i flera andra länder verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. De stora skillnaderna i återhämtningstakt betyder också att ränteutvecklingen kommer att gå i otakt i USA respektive euroområdet. Den globala inflationen är låg och det bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor fortsatt är låga. Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka löne- och prisökningar.
Tillväxten i Sverige
Inte bara omvärlden går i otakt, svensk ekonomi har uppenbara drag av att gå i otakt. Tillväxten har dämpats markant och trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I början av 2014 såg det ut som om utrikeshandeln skulle ge ett visst bidrag till återhämtningen av svensk ekonomi. Utvecklingen under 2014 har inte infriat dessa förhoppningar. Även 2015 ser ut att bli svagt, där exportvägd BNP-tillväxt har reviderats ned och likaså exporten. Positiva indikationer som ses är bland annat nivån på orderstocken i tillverkningsindustrin är relativt god, nettotalet är det högsta på drygt tre år. Industriföretagens barometersvar om produktion och exportorderingång ligger på en relativt god nivå och en bra bit över historiska genomsnitt.
Förutsättningarna för en snabb tillväxt i inhemsk efterfrågan är tämligen goda. Hushållens, företagens och den offentliga sektorns finansiella ställning är i utgångsläget stark. Kostnaderna i kommunsektorn
förutsätts 2016 och 2017 utvecklas i enighet med demografin plus ett påslag på 0,8 %, vilket är i linje
Sammanfattande analys – Planeringsförutsättningar
Svensk BNP beräknas i år öka till 3,5 %, vilket är en revidering uppåt med 0,4 % mot förra prognosen i december 2014. Den privata konsumtionen utvecklades svagare under det tredje kvartalet än beräknat, delvis förklarat av tillfälliga faktorer. Att 2015 startar från en lägre nivå betyder att den beräknade ökningen för året revideras ned. Den låga inflationen under senaste året har fått riksbanken att sänka styrräntan vid två tillfällen på kort tid med minusränta som följd. Riksbankens mål är att via
räntepolitiken driva på utvecklingen av svensk ekonomi att nå inflationsmålet om 2 % kommande år.
Arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera sysselsättning.
Sysselsättningsökningen de senaste åren hade inte varit möjlig utan den ökande sysselsättningen bland födda utanför Europa. Sysselsättningsgraden ökar dock inte lika snabbt som arbetskraftstalet och det innebär att arbetslösheten stiger något i förhållande till arbetskraften och håller sig kring 7,5 % i år.
Arbetslösheten kommer successivt minska ned till omkring 6,6 % år 2016.
Ekonomin i kommuner och landsting framöver
Både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 % föregående år och i år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar. Resultatnivån i kommunsfären har varit god de senaste åren och det förklaras till stor del av tillfälliga poster såsom återbetalning från AFA Försäkring och stora tillfälliga konjunkturstöd. Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer.
3 P
Komm
Kommun budget. I Finansie Inga upp Helårspr bättre. K prognose premier Nämnde den total Återbeta budget f äldre vis Det låga mkr. Ko negativtPlanerings
munens eko
nens resultat I verksamhet ella intäkternplupna räntei rognosen vis Kostnaden för
en ingår en j från AFA.
ernas prognos la prognosen alningen från för pensionsk sar överskott a ränteläget o
mmunen pro på grund av
sförutsät
onomi 201
t för perioden ternas kostna a är till störs intäkter finns ar positivt re r semesterlön ämförelsestös för helåret n för kommun n AFA är den
kostnader och .
och avkastnin ognostiserar o
att likviditet
ttningar
15
n januari-ma ader ingår ök sta delen borg
s för perioden esultat, 10,4 m
neskuldens ö örande intäkt
visar unders nen landar p n enskilt störs
h finansiella
ngen på kapit också en hög ten förväntas
ars uppgår til kningen av se
gensavgifter n på grund a mkr. Jämfört ökning beräk t på 18,6 mkr
skott med -17 å överskott t sta posten. P intäkter, me
talförvaltnin g investering s försämras k
Vi up pro
Fö till sku 43
l -7,1 mkr vi emesterlönes samt viss av av ränteläget.
t med budget knas för helår r som avser b
7,4 mkr. Det trots nämnde På finansierin edan avräknin
ngen indikera gstakt under å
kraftigt.
idstående dia ppvisat positi
ognos 2015.
ör att nå kom l 2-3 % av sk ulle det prog 3 mkr (motsv
ilket är 0,7 m skulden för p vkastning på
.
t (6,1 mkr) ä ret att uppgå beslutad åter
finns ett ant ernas samlade ngen prognos
ng sociala av
ar underskott året vilket på
agram visar a iva resultat u
mmunens mål katter och ge gnostiserade r varar en förbä
mkr sämre än perioden (35
kapitalförva
är prognosen till 2,9 mkr.
rbetalning av
tal faktorer so e underskott stiseras unde vgifter för un
t för finansne åverkar avka
att kommune under åren 19
l, att resultate enerella statsb
resultat uppg ättring med 3
n period- ,2 mkr).
altningen.
4,3 mkr I
v 2004-års
om gör att .
erskott mot ngdomar och
ettot på -3,3 astningen
en totalt 997 –
et ska uppgå bidrag, gå till minst 32,6 mkr).
Investe Investeri 272,6 mk på att 29 budgeten Det inne investeri
Invester Skolstru Nytt äld Stadsber Reinves Infrastru Pitholm Mark- o Industrit Reinves Måltidss
Likvidit Under pe bestämd av likvid med 185 I följand
Kommun betalning tas fram Med en b dagar uta tid. Kom betalning Balansk Kommun intäktern Den årsp kommun
eringar ingsbudgeten kr skulle tas 99,4 mkr kom
n).
ebär att 246,2 ingsprojekt u
ringsprojekt ukturförändrin drecenter
rget
steringar fastig uktur Lindbäc ms sporthall
och fastighetsf tomt Haraholm steringar gator
service
tet
erioden har l da delen av tj diteten under 5 mkr.
de diagram vi
nens likvidit gsberedskap
för årets res betalningsbe an att nya lik mmunens hög gsberedskape kravsutredn nens budgete na överstiger prognos som nen kommer
Samman
n för år 2015 i anspråk un mmer nyttjas
2 mkr ska up under året.
ngar
gheter cksstadion
förvärv men r och vägar
likviditeten i änstepension r året i jämfö
isas likvidite
tetsmål är en om 21 dagar terande mån eredskap på 3 kvider flyter ga investering
en understig ning erade resultat
kostnaderna.
lämnas i sam att uppvisa e
fattande an
5 uppgår till 3 nder året. Per
, vilket utgör
parbetas und
Prognos (mk
kommunen nen för 2014
relse med m eten under pe
betalningsbe r vid årsskift ader.
30 dagar avse in. Måttet är gstakt och lå er 30 dagar u
t för helåret 2 . I resultatet i mband med d
tt positivt res
nalys – Plan
317,6 mkr m r sista mars h r 94 % av inv
der årets reste
kr) 48 36 23 18 14 12 11 10 10 9
minskat blan . Den progno mars månads u erioden med
eredskap på tet, vilket är
es att kommu r ett genomsn åga förväntan under hösten
2015 klarar k ingår inte någ den fördjupad
sultat för helå
neringsförut
medan det i ka har 53,2 mkr
vesteringsbu
erande nio m
nd annat på g ostiserade inv utfall. För he
avstämning
minst 30 dag klart under m
unen klarar s nitt varför be n på årets res n.
kommunallag gra undersko de månadsrap
året 2015.
sättningar
assaflödesbu investerats.
udgeten (110
månader. Ned
grund av utb vesteringsniv elåret beräkn
den 15:e och
gar. Helårspr målet. En likv
sina ekonom etalningsbere sultat komme
ens balanskr ott från tidigar pporten i mar
udgeten beräk Helårsprogn
% av kassaf
dan visas stör
betalning av d vån indikera nas likviditete
h sista varje m
rognosen pek kviditetsprogn
miska åtagand edskapen var er innebära a
rav, det vill sä are år som ska rs indikerar at
knades att nosen pekar flödes-
rre
den avgifts- ar försämring
en minska månad.
kar på en nos måste
den i 30 rierar över att
äga att a återföras.
tt
g
(tkr) Årets resu resultaträ Avgår realisatio Resultat e balanskra Eventuell Prognost balanskr Nämnd Nämnde utifrån fö
Helårspr tillsamm Socialnä Samhälls Kultur- o Miljö- o Kommun
Planer
Persona Att komm framtide arbetsliv kommun Attrakti Piteå kom utvecklin bärare av ledarutve Andel h En attrak anställdaultat enligt äkningen
nsvinster/förlu efter
avsjusteringar la medel från tiserat ravsresultat dernas prog
rnas utfall fö örväntade net
rognosen vis mans -17,5 mk
ämnden sbyggnadsnä och fritidsnä
ch tillsynsnä nfullmäktige
ingsföruts
almunen tar til en. Därför krä vet ger också
nen som arbe iv arbetsgiv mmun skall v ng för att me v de mål och ecklingsprog heltid
ktiv arbetsgiv a medarbetar
Progn Helå 201
10
uster 10 RuR
10
gnos
ör perioden up ttokostnader
ar på nämnd kr enligt följ -9,4 ämnden -4,1 ämnden -3,4 ämnden -0,5 e -0,1
sättningar
llvara allas k ävs ett aktivt å förutsättnin etsgivare, attare
vara attraktiv edarbetarna s h uppdrag som
gram, introdu
vare erbjuder re arbetar 93
nos år
5
Budg 2015
357 6 0
0
357 6 0
0
357 6 0
ppgår till -1,3 med variatio
dresultat om - ande:
4 mkr 1 mkr 4 mkr 5 mkr 1 mkr
och progn
kompetens ärt arbete för a gar att tänkta
uppfattas so
v som arbets skall få föruts
m är beslutad uktion etc. fö
r i möjligaste
% heltid, 92 et 5 065
0 065 0 065
3 mkr. Nytt f oner under år
-17,4 mkr. F
nos för år
r en förutsätt att öka mångfa nytt och utv om attraktiv o
sgivare som k sättningar at de. För att sk ör att stärka c
e mån heltid 2 % av kvinn
-20 ÖFN
SN SAM MTN KFN FSN BUN KS, RTJ KS, KLK/STS KS gem KF Samtliga
Nä sam
U
för i år är att ret.
em nämnder
2016-2018
tning för att k falden inom veckla arbete och utvecklinkontinuerligt t göra ett bra kapa förutsät chefen i sin r
sanställninga norna och 95
0 -15 -10
ämndernas utfall j mt helårsprogno Utfall jan–mar 2015
alla nämnder
r prognostise
8
klara kompte Piteå kommu et. Det är ock ngsinriktad.
t arbetar med a arbete. Kom
tningar geno roll.
ar. Av komm
% av männe
0 -5 0
januari–mars os 2015 (mkr)
5 Prognos he
r periodiserar
erar undersko
ensförsörjnin mun. Ökad må kså ett sätt at
d villkor, kul mmunens che omförs chefs
munens 3 600 en.
0 5 10
elår 2015
r budgeten
ott om
ngen i ångfald i
tt stärka
ltur och efer är forum, olika
0 månads-
0
a
Sammanfattande analys – Planeringsförutsättningar
Timanställningar ökar igen
Piteå kommun har som mål att minska timanställningar till förmån för månadsanställningar. Efter förra årets minskning märks nu en ökning under årets första två månader och är nu åter på samma nivå som 2013. Det är främst socialtjänsten som står för den största ökningen, vilket troligen kan förklaras av den höga sjukfrånvaron inom förvaltningen.
Sjukfrånvaron ökar
Under perioden januari – februari sker en markant ökning av sjukfrånvaron i förhållande till föregående år.
Det går inte att göra en djupare analys av den obligatoriska jämförelsen av sjukfrånvaron eftersom mätperioderna är en annan jämfört med 2014. Dock kan konstateras att en ökning skett inom samtliga områden. En tänkbar förklaring till den ökade frånvaron är att årets första månader präglats av besvärliga influensor av olika slag.
Frisknärvaro
Frisknärvaron visar andelen medarbetare utan någon sjukdag de senaste tolv månaderna. Under perioden har 38 % av medarbetarna inte haft någon sjukfrånvaro, det är samma nivå som föregående år. Inom räddningstjänsten är det 70 % som inte haft någon sjukdag.
Kvinnors lön i förhållande till mäns lön
Kvinnornas lön i förhållande till mäns är 91 %, det är samma som föregående år.
Kommunledningskontoret ligger lägst med 73,9 %, det är dock en liten förbättring i jämförelse med föregående år. Samhällsbyggnad har högst med 109 %.
Generationsväxling
Pensionsavgångar och rörligheten på arbetsmarknaden bidrar till fortsatt ökat rekryteringsbehov. Under januari till mars har 23 stycken valt att gå i ålderspension, det är 5 fler än samma period föregående år. De flesta är mellan 63-64 år. Ökningen av pensionsuttaget i år kan till stor del förklaras av att det är de över 65 år som valt att ta pension.
Strategiska områden
De tre prioriterade målen för 2015 är
Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare.
Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund.
Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer.
Sammantaget
Sammantaget visar analyserna för perioden på en fortsatt god utveckling. Piteå är en god skolkommun.
Det byggs och planeras för nya bostäder och för ny infrastruktur. Arbetslösheten minskar och färre är i behov av försörjningsstöd.
Piteå arbetar aktivt för att nå målet om 43 000 invånare, ett arbete som ger effekt. Trots en minskning av befolkning för årets första månader, så har Piteå en positiv befolkningsutveckling över tid. Utmaningar är en åldrande befolkning och att antal invånare i arbetsför ålder minskar. Antal äldre ökar och kommunen ställer om till framtidens äldreomsorg. Behovet av bostäder ökar och till det följer behov av infrastruktur och ökad samhällsbyggnad.
Piteå visar fortsatt positiv utveckling och har goda förutsättningar att möta framtiden på ett framgångsrikt sätt. Tillväxten innebär ökade investeringar, vilket kommer att leda till påfrestningar på kommunens likviditet. I vissa avseenden kan det innebära ökade driftkostnader. Till viss del kan det mötas genom ökad samverkan, förändrat arbetssätt och effektiva processer. Det ”kostar” att bli fler, men att bli fler är också den stora möjligheten för Piteå att möta framtidens utmaningar.
Utmaningar är att kvinnors ohälsa ökar, en åldrande befolkning, låg andel invandring samt en ökad försörjningsbörda. Piteå behöver bli fler, framförallt i arbestför ålder, en möjlighet att nå det är att arbeta proaktivt med mångfald. I det arbetet är mångfald genom ökad jämställdhet och ökad invandring två viktiga parametrar.
Barn och unga
Trygg och utvecklande uppväxt
Andel utredningar där utredningstiden överskrids har ökat från 35 % i april 2014, till 55 % i mars 2015.
De utredningar som överstiger fyra månader utgör 17 ärenden, 53 % pojkar och 47 % flickor. Det är 78 barn som har varit placerade utanför hemmet i mars 2015, jämfört med 86 barn i april 2014. Av de 78 som placerats under 2015 var 53 placering på institution och familjehem och 25 placeringar av
ensamkommande barn.
Piteå har idag 12 platser för ensamkommande barn som är asylsökande. Inflödet till Sverige av ensamkommande barn är högt. Piteå förväntas ta emot 20 asylsökande barn. En första ökning till 16 platser sker för Piteås del under försommaren 2015. Därutöver har Piteå 36 platser för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd (PUT), samt de som flyttat i eget boende. Med utökningen kan det totala antalet ensamkommande barn/ungdomar i Piteå uppgå till 90 personer.
Utbildning, arbete och näringsliv Analys av befolkning
Mål: Piteå – 43 000 invånare till 2020
Ökad befolkning är ett prioriterat mål för Piteå kommun. Under perioden har både en årlig prognos och en framskriven prognos till 2040 tagits fram. Den längre prognosen finns nedbruten på delområden i kommunen.
Sista februari var befolkningen 41 460 personer, en minskning med 48 personer sedan årsskiftet. Minskad befolkning under årets två första månader avviker inte från trenden (med vissa undantag) under 2000- talet. Årets minskning är dock större än förra året. Prognosen visar en befolkning på 42 778 till år 2020 och en befolkning på 43 714 till 2024, en ökning med 2 200 invånare till år 2024, vilket ligger knappt under målet
Åldrande befolkning
I december 2014 var Piteås antal invånare under 18 år 825 personer färre än antal invånare över 65 år, vilket visar på en åldrande befolkningen. Under årets två första månader föddes 66 barn, vilket är sex färre än under samma period ifjol. Samtidigt har antal invånare över 80 år ökat med 44 personer.
Prognosen visar på en fortsatt ökning.
Behov av ökad befolkning i arbetsför ålder
Försörjningsbördan beskriver teoretiskt hur många extra personer som en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Enligt befolkningsprognosen kommer försörjningsbördan i Piteå att öka kraftigt.
Mellan år 2007 och 2014 ökade försörjningsbördan i Piteå från 0,71 till 0,77. Rikssnittet var år 2014 0,73.
Ökningen i Piteå kommer att tillta enligt prognosen, och år 2033 vara 0,89. Efter 2033 prognostiseras försörjningsbördan stabiliseras. Piteås försörjningsbörda beräknas öka mer än rikssnittet de kommande åren.
Piteås befolkning 16-64 år minskade med 78 personer från februari 2014 till februari 2015. Om Piteå istället skulle få en ökad befolkning i yrkesverksamma åldrar minskar försörjningsbördan.
Inflyttningen från andra länder till Sverige år 2014, motsvarade 1,3 % av befolkningen. Inflyttningen från andra länder till Piteå kommun utgjorde 182 personer, vilket motsvarar 0,44 % av Piteå kommuns
befolkning. Piteå ligger med 0,44 % på plats 281 av Sveriges 290 kommuner. Om inflyttningen från andra länder till Piteå kommun år 2014 legat på riksgenomsnittet 1,3 % så skulle 358 fler flyttat till Piteå och befolkningen varit 41 866 personer istället för 41 508 personer. Sannolikt skulle då befolkning i arbetsför ålder 16-64 år ha ökat och påverkat försörjningsbördan.
Sammanfattande analys – Planeringsförutsättningar
God skolkommun
Andelen barn som får plats i förskola inom tre månader är 95 %. Väntetiden för de som inte fått plats har varit 3 dagar i genomsnitt. Med tre dagars väntetid innebär det att i princip alla får plats inom tre
månader. Piteå når goda resultat i öppna jämförelser av grundskolan där Piteå når plats 43 av 290 kommuner år 2014. Rankingen bygger på resultatmått vilka är trögrörliga.
Mål: Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Behov av en stark region
Behovet av att befinna sig i en stark region är stort för att Piteå ska klara av att möta generations- växlingen.
Under januari till mars 2015 har 232 personer varslats, att jämföra med 315 personer under samma period 2014. Snittet varslade personer ligger 2015 på 77 personer per månad. (Detta gäller för hela BD-Län) Sista mars 2015 hade det startat 2,1 nya företag per 1 000 invånare (144 företag), vilket innebär en ökning på drygt 15 % sedan 2014. Orsaken till uppgången kan bland annat vara en ökad efterfrågan på ROT- tjänster. Det har startat 87 företag i Piteå under perioden, vilket gör att tillväxtprogrammets ambition om 300 nya företag per år bedöms kunna nås.
Antal nya företag per 1000 invånare jan-mar
2015 jan-mar
2014 jan-mar
2013 jan-mar 2012
2,1 1,8 2,5 3,7
Näringslivsutveckling
Att analysera näringslivsklimatet är komplext och innehåller flera delar. Piteå kommun följer och presenterar resultat från de undersökningar som görs.
• I Svenskt Näringslivs ranking som genomfördes hösten 2013, stiger Piteås placering till plats 213, en ökning med 35 platser.
• Piteå på tredje plats i länet för Bästa Tillväxt 2014.
Utmärkelsen mäter företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst.
• Enligt Företagarna och Upplysningscentralens ranking 2014 hamnar Piteå på 97:e plats i landet när det gäller uthållig tillväxt (under 5 år) för företagen, vilket är en nedgång med 51 platser under året.
Ranking baserad på företagens ekonomi mellan de två sista åren visar att Piteås företag faller i ranking från plats 47 till plats 146. Norrbotten faller också från plats 2 till plats 14. Däremot är Piteås tapp mindre inom varje enskilt område. Ljusglimtar är för Piteås del att företagen visar på högre resultat än länet och Sverige trots en lägre omsättningstillväxt (-1 %). Piteås större företag har en bättre tillväxt än genom- snittet i kommunen.
• Insikt är en enkät som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting, till företag som haft något ärende med kommunen under året. Under perioden har en mätning skett och resultatet redovisas i delår i augusti.
Innovativ energikommun
I slutet av 2010 beslutade kommunfullmäktige om ambitiösa klimat- och energimål med sikte på 2020.
Målet att halvera koldioxidutsläppen från fossila bränslen inom Piteå som geografiska område och att Piteå ska vara nettoexportör av förnybar energi är redan uppnått. Framgångsfaktorer har varit politisk vilja, samverkan, tydliga mål och konkreta åtgärder. Piteå producerar nu mer förnybar el än vad som konsumerars, det vill säga att Piteå är nettoproducent på el genom vindkraft, vattenkraft, biogas och främst mottryck inom pappersbruken. Piteå ligger fortfarande långt fram både nationellt och internationellt när det gäller förnyelsebar energi. PiteEnergi har ett utvecklingsarbete inom området solenergi och Skogbergets första 36 vindkraftsverk är i drift. Till följd av marknadens låga el- och elcertifikatspriser byggs det för närvarande inte fler verk i Markbygden. Inom 3 års sikt är bedömningen att monteringsarbetet kan ta fart igen.
Minskad arbetslöshet
I mars 2015 var det totalt 2,4 % (604 personer) som var öppet arbetslösa i Piteå, en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med mars 2014. Sett till kön var det 1,8 % kvinnor och 2,9 % män som var öppet arbetslösa. Kvinnornas öppna arbetslöshet har minskat något mer än männens jämfört med mars 2014.
För utrikesfödda var det 7,7 % som var öppet arbetslösa vilket är mer än tre gånger högre än för hela gruppen öppet arbetslösa. Total arbetslöshet för utrikesfödda uppgick till 15 %, vilket är 1 procentenhet mindre än mars 2014.
Tillväxtprogrammet anger tre målvärden för 2014 års utgång.
- Piteå ska ha en lägre arbetslöshet totalt jämfört med riket, vilket uppnås för perioden vad avser öppen arbetslöshet.
- Arbetslöshet för utrikesfödda ska vara lägre i Piteå än i riket, vilket uppnås för öppen arbetslöshet men inte inklusive program.
- Ungdomsarbetslöshet ska vara lägre i Piteå än i riket, vilket uppnås för öppen arbetslöshet men inte inklusive program.
Arbetslöshet mars 2015, % Piteå Länet Riket Totalt öppet arbetslösa 16-64 år 2,4 3,0 3,2 Utrikesfödda totalt arbetslösa
inklusive program 15,0 15,2 14,7
Utrikesfödda öppet arbetslösa 7,7 7,6 8,0 Unga totalt arbetslösa
inklusive program 12,5 10,8 8,2
Unga öppet arbetslösa 2,8 3,2 2,9
Av de unga var 2,8 % öppet arbetslösa (108 personer), vilket är 0,1 procentenheter lägre än samma månad 2014. Den totala ungdomsarbetslösheten hade i mars 2015 minskat till 12,5 %. Trots minskning på 1,4 procentenheter är Piteås värde 1,7 procentenheter högre än länet. Totalt är 491 unga upp till 24 år arbetslösa varav 108 öppet arbetslösa och 383 sökande i program med aktivitetsstöd. Detta är en minskning jämfört med samma period förra året.
Försörjningsstöd
Totalt är det 446 hushåll som fått försörjningsstöd under årets första tre månader. Det är 14 hushåll färre än samma period 2014. Av de som har försörjningsstöd utgör männen 59 % och kvinnorna 41 %.
Antal unga hushåll (17-24 år) med försörjningsstöd uppgår till 149 hushåll, vilket är tre färre än i mars 2014.
Försörjning ur ett könsperspektiv
Piteås resultat fortsätter att visa på stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller förutsättning för försörjning. I skolan uppvisar flickorna högre resultat än pojkarna, arbetslösheten är högre för män både totalt och bland unga. Det är fler kvinnor som har en övergång till högskolestudier. Trots det är kvinnors medelinkomst lägre än männens. Samtidigt är det högre andel män som får stöd till sin försörjning, och Piteås kvinnor har en betydligt högre ohälsa än männen.
Demokrati och öppenhet
Piteå ska präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund
Mångfald är ett prioriterat mål och genomförande av den av Kommunstyrelsen beslutade handlings- planen pågår. Bland annat har arbete för att förändra attityder och förhållningssätt inletts genom föreläsningar på politikerutbildning, samverkan med föreningar och företag i ett gemensamt projekt, föreläsningar för tjänstemän.
Kompetensutveckling sker även inom arbetet hållbar skola. Piteå har också deltagit i ”Kraftsamling Norrbotten” som ett gott exempel. Piteå kommun har också tillsammans med Skellefteå kommun skickat in ansökan om medel för att höja kompetensen för medarbetare kring HBTQ frågor. Under året fokuseras det på mångfald på chefsforum och ett antal frukostföreläsningar för chefer.
Sammanfattande analys – Planeringsförutsättningar
Tillgänglighet är en viktig faktor för att kunna vara delaktig i samhället. Nationella enkäter om tillgänglighet från Myndigheten för delaktighet (MFD) har besvarats. Resultatet för året har ännu inte kommit.
Jämställdhet är ett område där Piteås arbete uppmärksammas. Piteå kommun har under perioden blivit utsedd till en av sju SKL:s modellkommuner i det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. Piteå kommer tillsammans med ytterligare sex kommuner i Sverige, sprida kunskaper av arbetet med Hållbar jämställdhet. Pilotprojektet pågår under ett år.
Gott mottagande av flyktingar är ett viktigt arbete för ett öppnare samhälle och för en ökad befolkning.
Piteå har idag 100 platser för flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd. Därutöver har Migrationsverket viss verksamhet för asylsökande i kommunen. Migrationsverket behöver öka antal platser för asylboenden i landet och Arbetsförmedlingen behöver möjlighet att snabbare kunna kommunplacera den som fått permanent uppehållstillstånd, för att förhindra att den som får
uppehållstillstånd blir kvar i Migrationsverkets asylanläggningar. Detta sammantaget gör att kravet på kommunerna ökar.
Av de flyktingar som ankom för två år sedan (2013) är det 31 personer, 12 kvinnor och 19 män, som valt att stanna i Piteå, vilket uppfyller målet om minst 50 %.
Meningsfullt att engagera sig i kommunens utveckling
Medborgardialog och dialog med närsamhället är en prioriterad strategi för 2015, och syftet är att öka deltagandet och på sikt öka tilliten till lokalsamhället.
Under årets första tre månader har några dialoger hunnit genomföras. På medborgarplatsen har resultat från Personligt och kommunens kvalitet i korthet redovisats. Dessutom har event för att öka rekrytering av personliga assistenter och vårdpersonal genomförts.
Unga frågar är genomfört med politikerbesök ute i skolorna. PiteåPanelen har svarat på en
antiryktesundersökning. Rekrytering av ny panel har påbörjats då det är en ny mandatperiod. SCB:s medborgarundersökning pågår och resultatet kan presenteras i delårsbokslutet.
Under perioden har kommunstyrelsen beslutat om att fokusera på 4 större dialoger under året, mångfald, översiktsplan, boende och Framtidens stöd och omsorg. Planering av dessa dialoger har påbörjats. Under april månad kommer dialog kring biblioteksplanen och samråd kring kvarteren Häggen/Löjan att
genomföras och i juni startar samrådsprocess för översiktsplan.
Tillgång till bredband är viktigt i en allt mer digitaliserad värld. I Piteå har 72 % (en ökning från 70 %, 2013) av hushållen tillgång till bredband via fiber. Riksgenomsnittet ligger på 54 %. Piteå hamnar i en ranking på 18:e plats av Sveriges 290 kommuner.
Internationellt arbete
Piteå har tre vänorter där samarbetet utvecklas.
Kandalaksha där Piteå deltar i ett projekt med fokus på Energispar. Piteå kommun har presenterat sitt arbete i Kandalaksha. Sju lärare från Kandalaksha har besökt Piteå för att ta del av arbetet med elever kring
energisparfrågor.
Grindavik där representanter från Piteå har deltagit i deras årligt återkommande kulturvecka.
Saint-Barthélemy dit en resa planeras under året av vänortsföreningen.
Zambia En ansökan till ICLD har lämnats inom ett 3-årigt samarbete kring utveckling av lokal demokrati.
Vietnam. ICLD har beviljat ett nytt 3-årigt projekt. Under perioden har en grupp besökt An Giang och det nya projektet har startat.
Livsmiljö
Mål: Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer.
Antal bygglov för januari-mars är 103 stycken, tidigare år redovisades januari-april. Per månad är det något färre bygglov men antal bygglov brukar öka under våren.
Tryggt och tillgängligt för alla
Hemtjänst, olika boendeformer för äldre, gruppbostad och personlig assistans är viktigt för att piteborna ska känna trygghet. Utbyggnaden av trygghetsboenden fortsätter i enlighet med omvandlingen i
Framtidens äldreomsorg.
Samhällsbyggnad
Kommunen är inne i ett hektiskt skede och medverkar i ett flertal etablerings-, bygg- och
infrastrukturprojekt. Många projekt pågår samtidigt. Byggkranar syns över hela centrum. Byggnationer av lägenheter, mötesplatser samt att muddringen av Bondökanalen pågår, liksom att utveckla Kvarteret Örnen med bostäder, hotell och handel. Dessutom planeras ett antal större projekt exempelvis ett nytt bostadsområde vid Lövholmen, två nya centrumnära bostadsområden Norrmalm och Västermalm, Strömsundshuset med 16 våningar samt projektet vid Lindbäcksstadion. Utveckling av universitets- området har påbörjats.
Folkhälsa
Piteås sjukpenningtal fortsätter att öka och Piteås ökning är 16 %, vilket är högre än både länet och riket för perioden. Sett på kön är kvinnornas tal i Piteå mer än dubbelt så högt som männens sjukpenningtal, vilket är en större skillnad än vad länet och riket uppvisar. Männen i Piteå har något högre tal än männen i länet och riket. Folkhälsorådet har arbetat under lång tid med Genus och jämställdhet. Under 2015
kommer de att fokusera på att belysa kvinnors hälsa i arbetslivet, i familjelivet och i samhället i stort.
Sjukpenningtalet
Kvinnor Män Feb
2015 Feb
2014 Feb 2013
Piteå 17,0 7,1 11,9 10,2 9,5
Länet 13,3 6,8 9,9 8,7 7,9
Resor med kollektivtrafik
Resor med kollektivtrafiken uppgår till 119 145 resor för de tre första månaderna. Jämförande år avser januari till april, vilket är en svår jämförelse då resor med buss böjar avta fram emot våren. Samtidigt sker 41 269 resor i länstrafikens lokala linjer, så totalt antal resor är drygt 160 000 per år.
Kommunens hållbarhetsarbete
Piteå ligger på plats 68 av landets 290 kommuner i Miljöaktuellts ranking 2014, en förbättring på 2 platser sedan 2013. Rankingen speglar kommunernas hållbarhetsarbete och bygger dels på en enkät och dels på 7 mått.
Styrning och ledning
Arbete pågår även för internt riktade strategier i det interna och mellankommunala arbetet, enligt följande;
• Innovation och verksamhetsutveckling
Under perioden har en masterstudent påbörjat arbete dels med att skriva en uppsats kring strukturer och kulturer inom verksamhetsutveckling och dels ett arbete med att utvärdera verksamhetsutvecklingspott och förslagskommitté. För att klara morgondagens förändringar med bland annat demografiutveckling och generationsskifte så behövs såväl en anpassning av resurser som utveckling av verksamheter och tjänster. Mätning av nyckeltal för antal inkomna idéer har ännu inte påbörjats.
• Varumärket Piteå, kopplat till samverkan
För att Piteå ska stå starka i konkurrensen om arbetskraft, invånare och företagsetableringar är det viktigt att arbeta med varumärket Piteå på ett strukturerat sätt. Utmaningen är att göra det samtidigt som Piteås redan starka varumärke ibland upplevs av andra som en signal om att ”vi kan göra det bäst själva”.
• Samverkan
Samverkan pågår inom länet, fyrkanten och fördjupad samverkan med vissa kommuner. Det är rimligt att anta att arbete med ökad samverkan kommer att medföra förändringar i verksamheterna. De verksamheter som främst berörs är de som ligger längre bort från mötet med medborgaren.
Sammanfattande analys – Planeringsförutsättningar
Resultat från medborgarundersökning 2015 - uppdateras till novemberbeslutet
Nedan redovisas resultatet från 2013:Undersökningen mäter attityder för tre index, Nöjdregionindex, Nöjdmedborgarindex samt
Nöjdinflytandeindex. Piteå har högre index än genomsnittet för samtliga 137 deltagande kommuner, och genomsnittet för de 18 kommuner som ligger i samma invånarantal som Piteå. Samtidigt redovisar Piteå (ej statistiskt säkersällt) lägre värde för alla tre index jämfört med 2011. Även när det gäller de olika områdena är inte alla skillnader statistiskt säkerställda.
För nöjdregionindex ligger Piteås resultat högre än kommunsnittet på alla faktorer för utom för kommunikationer. För rekommendera sin kommun till andra ligger Piteå högt med index 76,
kommunsnittet ligger på 63 och för likvärdiga kommuner 67. Det indikerar att Piteå uppfattas som en attraktiv kommun att leva och bo i. Även andra undersökningar har visat att piteborna har en lokal stolthet och uppfattar sig som lyckliga. Trygghet, fritids- och utbildningsmöjligheter ligger högt i förhållande till andra kommuners genomsnitt. Områden att förbättra är främst bostäder. Kommunikationer och arbets- möjligheter bör också förbättras men anses inte ha lika hög vikt av medborgarna.
För nöjdmedborgarindex ligger Piteås resultat högre på alla faktorer för utom äldreomsorg och
bemötande samt (inte statistiskt säkerställt) gator och vägar. Gymnasieskolan visar ett högt värde på 67, snittet för alla kommuner och kommungruppen ligger på 58/59. Fem områden kan prioriteras för att öka det totala värdet för detta index. Områdena är äldreomsorg, grundskola och miljöarbetet där arbete redan påbörjats med framtidens äldreomsorg, skolöversyn samt uthållig kommun och klimat och energiplan.
Därutöver är det Stöd till utsatta personer samt gator och vägar som bör prioriteras.
För nöjdinflytandeindex ligger Piteås resultat högre eller lika med kommunsnittet på alla faktorer. Piteå har index 41, kommunsnittet ligger på 39 och för likvärdiga kommuner 38. Information, förtroende och kontakt ligger högre eller lika. Dessa områden ligger högt även i andra undersökningar och stärker bilden av att Piteå är en kommun som jobbar relationellt. De två områden som bör prioriteras är förtroende och påverkan.
Ekonomiska förutsättningar
I VEP 2015 beräknades resultatet för år 2016 uppgå till 8,9 mkr vilket motsvarar 0,40 % av skatte- och statsbidragsintäkterna, dvs. långt från kommunfullmäktiges finansiella mål om 2-3 %. Ny skatteprognos från Sveriges kommuner och Landsting (SKL) i
januari och februari 2015 förbättrade resultatet med 5,9 mkr. Vidare beslutade kommun- fullmäktige i samband med Riktlinjerna att finansnettot skulle minska med -4,0 mkr pga.
det låga ränteläget. Totalt innebar detta ett resultat på 10,8 mkr som redovisades i Riktlinjerna för åren 2016-2018.
SKL har presenterat en ny skatteunderlagsprognos den 29 april 2015 inklusive preliminär beräkning av kostnadsutjämningen och LSS-utjämningen för år 2016. Jämfört med februariprognosen har
skatteunderlaget nedreviderats för åren 2015, 2017 och 2018 på grund av svagare sysselsättnings- utveckling. För år 2016 har skatteunderlagets ökning reviderats upp (grundavdraget nedreviderat, taket för arbetslöshetsersättning höjt).
Den preliminära beräkningen av kostnadsutjämningen för år 2016 visar för kommunen en minskad kostnad med 169 kr/invånare ca +7,0 mkr. Förbättring finns främst för delmodellen äldreomsorg.
Den preliminära beräkningen av LSS-utjämningen, som baseras på 2014-års ekonomiska utfall för de flesta kommuner, visar en mindre försämring för kommunen med -18 kr/invånare ca -0,8 mkr.
Totalt innebär detta en förbättring av skatter och generella statsbidrag med 16,3 mkr för år 2016 och 9,4 mkr för år 2017 mot prognosen i februari.
Resultat 2015 2016 2017 2018
VEP 2015 11,3 8,9 5,7
Efter Riktlinjer (i dokument nämndernas budgetförslag)
6,1 10,8 8,0
Helårsprognos per mars 2015
10,4
1,90 4,90
2,27 4,04
3,07 4,72
5,65 7,47
6,36
5,28
4,23 3,09
3,80 4,29
5,64 5,45
1,31 2,16
2,99 4,00
3,40 3,20 5,00
5,40
4,30 4,20
2,39 3,72
2,11 3,27
4,67 5,41 5,38
5,95
4,40
2,993,19 4,60
5,29 5,22
1,27 1,46 4,12
3,54
0,7
6,0 5,5
4,3
2,5 3,0
0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00
År
Skatteunderlag % förändring 1993-2018
Riket Piteå Riket ex regeleffekter
Regeringen föreslår att nedsättning av socialavgifterna för unga slopas och att kommunsektorn kompenseras i det generella statsbidraget. Kompensationen ingår i beräkningen av ökade skatter och generella statsbidrag ovan.
Kostnaden för arbetsgivaravgifter för unga ökar i kommunens budget med 1,0 mkr för år 2016 och 4,0 mkr för år 2017.
Kommunens preliminära resultat har förbättrats för år 2016 till 26,1 mkr (1,17 % av skatter och statsbidrag) och för år 2017 till 13,4 mkr (0,58
% av skatter och statsbidrag).
Detta var utgångsläget när budgetberedningen startade sitt arbete i slutet av maj 2015.
Diagrammet visar skatteunderlagets utveckling från år 1993 till 2013 samt prognos för åren 2014 till 2018 enligt SKL den 29 april 2015.
Första taxeringsutfallet för år 2014 redovisas av Skatteverket i augusti 2015.
Skatteunderlagets förändring under den senaste djupa lågkonjunkturen och finanskrisen åren 2009-2010 var på lägre nivåer än under krisen i början av 1990-talet vilket framgår av
diagrammet.
Resultat efter kommunfullmäktiges beslut I tabellen redovisas resultatet efter kommun- fullmäktiges beslut till ramförändringar för nämnderna (i avsnitt 4.2 Ekonomi).
Resultat 2015 2016 2017 2018
VEP 2015 11,3 8,9 5,7
Efter Riktlinjer (i dokument nämndernas budgetförslag)
6,1 10,8 8,0
Helårsprognos per mars 2015
10,4
Prognos april 2015 26,1 13,3
Resultat 2015 2016 2017 2018
VEP 2015-2017 11,3 8,9 5,7
Efter Riktlinjer 2016 (i dokument nämndernas budgetförslag)
6,1 10,8 8,0
Helårsprognos per mars 2015
10,4
Prognos april 2015 26,1 13,4
Helårsprognos per april 2015
14,3
Beslut av KF 12,3 1,7 0,2
Budget 2016-2018
4 Budget 2016-2018
4.1 Analys utifrån prioriteringar och helhetsperspektiv
Analysen görs med följande disposition - inledning
- prioriterade mål
- nämndernas fokusområden utöver prioriterade mål - långsiktiga strategier i fokus för 2016
- sammanfattande analys av nämndernas budgetförslag samt avslutningsvis Kommunledningskontorets bedömning
Kommunledningskontoret gör bedömningen att målet om 43000 invånare kommer att uppnås runt år 2020. De mest kritiska framgångsfaktorerna för möjligheterna att uppnå detta, samstämmer med de prioriterade målen, det behövs aktivt arbete för att bygga attraktiva bostäder och för skapa ett samhälle där alla är inkluderade och delaktiga i utvecklingen av Piteå. Det är också avgörande att kommunens näringsliv fortsätter att växa genom både nyetableringar och utveckling av befintliga företag, samt att kommunen lyckas i arbetet med att skapa attraktiva arbetsplatser. Den största oron är i dagsläget demografiutvecklingen som medför ökad försörjningsbörda i en allt snabbare takt.
Att skapa förutsättningar för inflyttning och tillväxt innebär hård belastning på kommunens
investeringsbudget och kräver prioriteringar i fördelningen av driftbudgetmedel. En viktig förutsättning är att respektive nämnd/styrelse tar stort ansvar för att bedriva verksamheten inom givna driftbudgetramar.
Det är Kommunledningskontorets uppfattning att prioriteringar bör ske i enlighet med ovanstående satsningsområden.
För att kunna ligga i framkant av utvecklingen är det av central betydelse att arbeta med en kontinuerlig och levande omvärldsanalys, och att utifrån den ta fram långsiktiga strategier för kommunens framtida utveckling. Omvärldsanalysen visar på ett behov av att möta demografiutveckling och andra förändringar för att Piteå kommun ska kunna fortsätta att erbjuda service och tjänster med bibehållen kvalitet. Enligt befolkningsprognosen kommer försörjningsbördan i Piteå att öka kraftigt från dagens 0,77 till att år 2033 vara 0,89. Det är en kraftigare ökning än riksgenomsnittet. Det beror med all sannolikhet på både en åldrande befolkning samt en låg andel utlandsfödda. För att möta den utvecklingen krävs såväl resursanpassning och ökad samverkan som att utveckla attraktiva arbetsplatser i den kommunala
organisationen. En förutsättning för ovanstående är att kommunen lyckas skapa ett klimat för innovation verksamhetsutveckling. Ett klimat som tydliggör nödvändigheten av att se över och effektivisera
processer i våra verksamheter för att med nuvarande demografiutveckling kunna erbjuda den service och de tjänster som medborgarna har behov av.
Kommunledningskontoret kan med nuvarande organisation arbeta på en mer strategisk nivå och att leda arbetet med styrning och ledning i den kommunala organisationen. En grundläggande utgångspunkt i det arbetet är den styr- och ledningsmodell kommunen arbetar efter. I arbetet med verksamhetsplan
utvärderas och utvecklas processerna kontinuerligt. Under perioden har utveckling fortsatt genom att förtydliga riktlinjer, och behov av att alla arbetar för helhetsperspektivet.
Utifrån omvärldsanalys och övergripande mål har långsiktiga strategier utarbetats av kommunlednings- kontoret som inarbetats i riktlinjer för verksamhetsplanering. För 2015 är fokus på strategierna; ökad mångfald, dialog med närsamhället samt attraktiv arbetsgivare. För 2016 är de långsiktiga strategierna för inflyttning, näringslivsutveckling, samt innovation och verksamhetsutveckling prioriterade.
Riktlinjer för budgetarbetet har utarbetats tillsammans med ledningen i samtliga förvaltningar. I syfte att möta omvärldsanalysen och de tre prioriterade målen sker inga ramneddragningar. Istället poängteras vikten av ett helhetsperspektiv och att uteslutna besparingar istället uppfattas som ett utrymme för utveckling inom ram.
Förbättrad konjunktur, gemensamt ansvar och arbete för ekonomisk effektivitet genom bl.a. ökad samverkan förutsätts ge goda möjligheter att klara fastställt resultatmål. På lång sikt är målet att ha ett resultat i
förhållande till skatteintäkter och generella stadsbidrag på minst 2–3 procent. Resultatutjämningsreserv (RUR) kan nyttjas vid behov, utifrån de av kommunfullmäktige fastställda riktlinjerna.
Prioriterade mål
Mål: Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare
Kommunstyrelsen har ansvar för kommunens tillväxt- och planfrågor. Det ligger på
kommunledningskontoret att leda och styra i dessa frågor. Från och med 2015 är näringslivsenheten åter organiserad under kommunledningskontoret.
För att bryta ner målet med att nå 43 000 invånare till år 2020 finns en strategi för inflyttning. Att upprätthålla en kommunal service med bra tillgänglighet och ett gott bemötande är viktiga frågor för inflyttning. Strategin berör områdena; Piteå som bostadsort, kommunal service, Piteå som studentort, Piteå som etableringsort och varumärket Piteå. Inflyttningslots med en bred ingång, med både boende, arbete och fritid, är under införande. Fritiden värdesätts allt högre och kultur- och fritidsutbud kan utgöra en faktor för val av bostadsort. Att tillhandahålla mötes- och aktivitetsplatser för att möjliggöra en god fritid är viktigt för att stödja social hållbarhet. Föreningslivet är under förändring och det behövs ett arbete för att se över hur kommunen ska möta utvecklingen av civilsamhället.
Under 2016 bör ett arbete genomföras för att fastställa en ny nivå för befolkningsmålet, i syfte att möta demografiutveckling och prognos på försörjningsbörda. Trots att Piteå kommuns verksamheter ofta syns i utmärkelser och rankingar som goda exempel finns behov av att utveckla en kultur för innovation och verksamhetsutveckling. Detta för att kunna möta utökade behov som finns samtidigt som
demografiutvecklingen visar på en minskad befolkning i arbetsför ålder.
På kommunnivå når Piteås skolor goda resultat, och ligger i flera jämförelser bland landets främsta femton procent. Skolan fortsätter att utvecklas genom satsningar på både innehåll i lärandet, hög andel behörig pedagogisk personal och elevernas resultat. Utvecklingen sker brett och under 2016 fokuseras på bland annat goda läsare, kunskaper i matematik och jämställdhet. Piteå har de senaste åren legat i
toppskiktet för Årets bästa skolkommun. Kommunfullmäktiges kvalitetsmodeller för förskola och grundskola är grunden i det fortsatta arbetet med att genomföra skolstrukturen. Piteås födelsetal har de senaste åren stigit vilket innebär ett ökat tryck på förskoleplatser för små barn.
Kommunen är inne i en stark utvecklingsperiod och medverkar i ett flertal etablerings-, bygg- och infrastrukturprojekt. Det byggs på bred front i kommunen och handlar om allt från fler lägenheter, mötesplatser, hotell, handel till utveckling av universitetsområdet. Dessutom planeras ett antal större projekt exempelvis ett nytt bostadsområde vid Lövholmen, två nya centrumnära bostadsområden Norrmalm och Västermalm. Satsningar som skapar framtidstro och på sikt lockar fler invånare till
kommunen. För att möta den intensiva perioden krävs hög planberedskap, men också tydliga målinriktade satsningar för att möjliggöra prioriteringar. Detta kan innebära att andra projekt till viss del får stå
tillbaka.
Mål: Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer
Ökat bostadsbyggande är av absolut största vikt och i den senaste beräkningen fastslogs ett behov av cirka 1600 nya bostäder fram till år 2020. Sedan den beräkningen gjordes har ca 200 lägenheter byggts, färdiga detaljplaner finns för 200 bostäder samt att planläggning för ytterligare 600 lägenheter pågår. Det innebär att under 2016 kan förutsättningar för drygt 50 procent av det beräknade behovet uppnås. Behovet består främst av lägenheter då både antal äldre och studenter ökar. Vikten av attraktiva lägen för
bostadsbyggande i såväl stads- som landsbygd är också strategiskt viktigt.
Kommunens bostadspolitik ska ha en utgångspunkt i ”En bostad för alla”. Utgångspunkten ska vara att underlätta inträdet på bostadsmarknaden samt ge förutsättningar att kunna bo kvar i eget boende, för alla medborgare som är i behov av bostad.
- Arbete för ”Framtidens stöd- och omsorg” pågår där en boendestrategi ska arbetas fram för att
