• No results found

Latorps förskola - utvecklingsplan.pdf Pdf, 1.3 MB.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Latorps förskola - utvecklingsplan.pdf Pdf, 1.3 MB."

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utvecklingsplan för

Vintrosa Latorps förskolor 20/21

(2)

1.Förskolans förutsättningar

Denna utvecklingsplan gäller för förskoleområde Vintrosa Latorp. I området finns två stycken förskolor, Vintrosa förskola och Latorps förskola.

Området leds av en gemensam rektor, Lena Sjöwitz och har en gemensam specialpedagog.

Rektor bildar tillsammans med två utvecklingsledare på varje förskola en ledningsgrupp som driver det pedagogiska samt organisatoriska arbetet.

Det finns också ett samarbete i området Vintrosa Latorp Garphyttan med gemensamma utvecklingsfrågor med kollegialt lärande över förskolorna.

Förskolans systematiska kvalitetsarbete har sin grund i Unikum. Pedagogerna skapar planeringar, dokumenterar sitt arbete och gör sedan reflektion och analys i verktyget. Hela arbetsgången sker utifrån ett projektinriktat arbetssätt.

Även utvecklingssamtalen och inskolningssamtalen genomförs här. Genom att använda Unikums alla delar finns det en röd tråd i arbetet och det är lätt för vårdnadshavare att följa den pedagogiska tanken samt vilka

målområden vi arbetar med. För pedagogerna är det en fördel att endast använda ett verktyg och ha allt sitt dokumentationsmaterial samlat.

Vintrosa förskola

Vintrosa förskola är en förskola uppdelad på två olika fysiska byggnader.

Den ena byggnaden utgör 1-3 årshuset med tre avdelningar. Den andra byggnaden utgörs i år av två 4 – 5 årsgrupper.

Det arbetar 9 förskollärare och 8 barnskötare på förskolan som har 95 inskrivna barn.

Förskolan har tillsammans med skolan ett tillagningskök där maten lagas av kockar från grunden.4-5årsgrupperna äter sin lunch i skolans matsal.

1-3årsgrupperna äter på respektive avdelning.

Latorps förskola

Latorps förskola består av tre fysiska byggnader med förskola på både nedre och övre plan. Under läsåret finns två 1-2 års avdelningar, 1 2-4 års avdelning samt två 3-5 års avdelningar.

Det arbetar 8 förskollärare och 8 barnskötare på förskolan som har 81 inskrivna barn.

Förskolan har tillsammans med skolan ett tillagningskök där maten lagas av kockar från grunden. 3-5årsgrupperna äter sin lunch i skolans matsal. De andra grupperna äter på respektive avdelning.

(3)

2.Verksamhetens prioriterade utvecklingsområden

I kvalitetsrapporten för läsåret 19/20 framkom det att förskolorna behöver utveckla sitt arbete med barns delaktighet och inflytande. Målområdet genomsyrar flera delar av utbildningen och undervisningen och vi har därför skapat fyra områden där utveckling ska ske under kommande läsår.

Dessa fyra målområden är:

1. Undervisning och utbildning i förskolan

Hur blir läroplanen praktik när det gäller målområde barns delaktighet?

2. Projektinriktat arbetssätt.

Hur blir barnen delaktiga i hela processen; planering, genomförande, dokumentation och analys?

3. Lärmiljö

Hur utvecklar vi en lärmiljö utifrån barns delaktighet?

4. Förhållningssätt och barns rättigheter

Hur ska förhållningssättet utvecklas för att öka barns delaktighet och tillgodose barns rättigheter

Arbetet mot dessa mål kommer att ske både på en övergripande nivå med gemensamt innehåll för båda förskolorna samt på varje avdelning utifrån deras specifika förutsättningar och behov.

Övergripande nivå:

Här kommer arbetet med att utveckla barns delaktighet och inflytande att ske med samma innehåll på båda förskolorna samt till viss del i hela området tillsammans med Garphyttans förkskola. För att strukturera upp arbetet har vi skapat planer för 3 områden:

1. Empatiskt ledarskap

Hela området Vintrosa Latorp och Garphyttan har en gemensam plan för kompetensutveckling gällande ICDP och empatiskt ledarskap. Den gemensamma specialpedagogen har tillsammans med ICDP

mentorerna på resp. förskola skapat ett innehåll för pedagogiska

konferenser under 4 tillfällen per termin. Här får pedagogerna möjlighet att både få tillgång till litteratur och forskning samt tillämpa teorierna i praktiska övningar i vardagen samt möjlighet att med kollegor från andra förskolor diskutera praktiknära exempel.

Genom detta kommer vi öka pedagogernas kunskap om ett empatiskt förhållningssätt och på så sätt göra barn mer delaktiga och ge dem

(4)

ökat inflytande över sin vardag.

2. Barnkonventionen

Hela området kommer under höstterminen att få fortbildning i barnkonventionen och dess betydelse i förskolans vardag.

Målet är att säkerställa att utbildningen och undervisningen utgår ifrån barnkonventionen.

3. Riktade pedagogiska diskussioner och praktiknära övningar på PUT- tid Utvecklingsledarna i Vintrosa Latorp skapar tillsammans med rektor innehållet för PUT både gällande förskollärare och barnskötare.

Pedagogiska diskussioner genomförs varje vecka med diskussionsfrågor i tvärgrupper med olika yrkeskategorier för att

Diskussionerna behandlar flera områden med fokus på barns

delaktighet och inflytande i varje område tex; hur skapar vi praktik av läroplanen, hur/vad/ på vilket sätt ska vi dokumentera, hur utvecklar vi lärmiljön, hur utvecklas projekt och sker arbetet med vårt verktyg

Unikum?

Forumet verkar för att utveckla hur läroplanen blir undervisning och utbildning i praktiken samt att den blir likvärdig mellan avdelningarna.

Förskollärarna har kollegialt lärande varje vecka under ledning av en utvecklingsledare med innehåll utifrån förskollärarens ansvar enligt läroplanen, tex att planering, dokumentation och analys sker och hur barnen blir delaktiga i processen.

Avdelningsnivå

Arbetet med att utveckla barns delaktighet och inflytande kommer även att ske på varje avdelning och utifrån just deras förutsättningar.

Avdelningarna har därför själva skrivit en utvecklingsplan utifrån de fyra områdena.

En sammanställning av avdelningarnas planerade arbete följer nedan:

1. Undervisning och utbildning i förskolan

Hur blir läroplanen praktik när det gäller målområde barns delaktighet?

Vi kommer att göra barnen mer delaktiga i utformandet av den

dagliga verksamheten genom att tex vara mer lyhörda för deras åsikter och tankar, men också genom att dokumentera på tex en önskevägg när vi inte kan genomföra saker direkt. När pedagogerna finns

delaktiga med barnen är det lättare at kartlägga deras intressen.

Dokumentationen görs synlig för barnen för att vi ska kunna fånga barnens tankar och samtal om den och på så sätt få syn på vad de är intresserade av och vill veta mer om.

Barnen praktiserar leken för att få insikt i hur olika saker fungerar.

Pedagogerna ska därför finnas med i leken och tillföra och utveckla

(5)

leken.

Pedagogerna ska göra barnen medvetna om vilket ”ämne”/område vi arbetar med och varför. Det kommer att vara barnens frågor och

funderingar som påverkar innehållet i undervisningen och utbildningen under året.

2. Projektinriktat arbetssätt.

Hur blir barnen delaktiga i hela processen; planering, genomförande, dokumentation och analys?

Genom regelbunden reflektion tillsammans med barnen lyfter vi barnens tankar och åsikter om projektet. Vi ska under året skapa systematik och och rutiner för regelbundna reflektionstillfällen med barnen. Vi använder oss av barnens tankat för att ta oss vidare och vi pedagoger håller fokus mot läroplanens mål. För att få med barnens tankar ska pedagogerna skriva ned dem i vardagen och sedan föra in dem i dokumentationen. Vi pedagoger ställer följdfrågor till barnen och funderar tillsammans på vad vi lärt oss. .

Genom att tex på en samling ha en ”tillbakablick” får barnen möjlighet att reflektera i efterhand.

Dokumentationen finns på Unikum vilket möjliggöra att barn och vårdnadshavare tittar tillsammans och vårdnadshavare får möjlighet att ge både sin och barnets röst vidare till oss.

Barnen kan själva dokumentera genom att tex fotografera med iPaden. Barnen får vara med och välja ut bilder som ska föras in i dokumentationen. Pedagogerna behöver också prata med barnen om deras rätt till integritet i samband med detta. Barnen kan vara delaktiga i inläggen på Unikum.

Bland de yngsta barnen är det extra viktigt att fånga tex kroppsspråk.

3. Lärmiljö

Hur utvecklar vi en lärmiljö utifrån barns delaktighet?

Vi pedagoger formar först en miljö utifrån vad vi tror att barnen kommer att uppskatta. Allt eftersom vi lär känna barnen så omformar vi miljön.

Pedagogerna behöver kontinuerligt se över hur leken fungerar i de olika miljöerna. Vad efterfrågar barnen? Vilka av barnen ur ett genusperspektiv återfinns i de olika lärmiljöerna?

Material ska finnas tillgängligt så att barnen kan hämta det själva. Om det av någon anledning inte gå,r har vi foton på material som barnen kan se.

Lärmiljön ska ge barnen möjlighet att utmanas i sin kreativitet,

nyfikenhet och lärande. De ska gemöjlighet till att prova, undersöka, exprimentera, leka, skapa och konstruera.

(6)

4. Förhållningssätt och barns rättigheter

Hur ska förhållningssättet utvecklas för att öka barns delaktighet och tillgodose barns rättigheter

Genom att vara lyssnande pedagoger kommer vi ge barnen utrymme att uttrycka vad de tycker och känner och därmed få mer inflytande.

Det är viktigt att pedagogerna ständigt är förebilder.

Genom att baren är indelade i mindre grupper ges varje barn större möjlighet att synas och höras.

Vi behöver omsätta det vi lär oss i empatiskt ledarskap till mpraktik.

3.Verksamhetens utvecklingsområden utifrån prioriterade politiska områden:

Förskolorna har tagit fram en plan för att arbeta med de tre områden som är politiskt prioriterade enligt följande:

• Samsyn kring begreppen utbildning och undervisning

Förskolorna kommer att utveckla sitt arbete med att dels nå en samsyn kring begreppen utbildning och undervisning samt hur de ska förstås i praktiken. Detta kommer att ske genom

-de pedagogiska diskussioner som sker i tvärgrupper,

-gemensamma mallar i Unikum som allar arbetar utifrån och som är förankrat i Fundif.

• Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas i alla verksamheter Förskolorna kommer att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete

genom de gemensamma mallarna i Unikum som är förankrade i Fundif och genom styra innehållet i PUT för både förskollärare och barnskötare så att kvalitetsarbetet hela tiden finns levande.

Rektor kommer att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet under året genom att med varje arbetslag 2 gr/termin se över planeringar, reflektioner och analyser som skett. Rektor kommer också att under utvecklingssamtalen samtala med varje medarbetares hur det systematiska kvalitetsarbetet gått och ev. utvecklingsbehov. Under medarbetarsamtalen kommer rektor att tillsammans med varje medarbetare se hur

• Verksamheten har väl fungerande övergångar till förskoleklass och fritidshem

Förskolorna kommer att utveckla detta arbete genom att revidera den

(7)

befintliga planen mellan förskola och skola. Detta är ett redan väl fungerande område i Vintrosa och Latorp och behöver ingen större revidering.

References

Related documents

Det vi kom fram till var framförallt att det var i leken barnen ansåg att de fick vara delaktiga och för pedagogerna var det i samlingen, vilken frukt de vill ha, vilken gård de

För att undersöka hur barns kan göras delaktiga och ges inflytande i arbetet med hållbar utveckling på förskolan valde vi att ta utgångspunkt i de handlingsplaner förskolorna

Den totala budgetramen för programområde barn och utbildning uppgår till 3 854,9 miljoner kronor varav 1 088,7 miljoner kronor fördelas i resursfördelningsmodell till kommunal

Grönsaker och rotfrukter – frysta Majs, ärter, purjolök, broccoli, rotfruktsmix, paprika röd, haricots verts, spenat, blomkål Mjöl, gryn och pasta. Vetemjöl,

Den dokumentation vi skapar ligger sedan till grund för uppföljning, utvärdering, reflektion och analys för fortsatt utveckling inom alla

förskolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för att undanröja hinder för allas lika rättigheter

Med planerade åtgärder inom utpekade områden bedöms ekologisk kontinuitet för större vattensalamander att kunna upprätthållas trots att fortplantnings- och livsmiljöer för

Inom området och inom kvarteren kan det komma att finnas behov att fastigheterna samverkar och bildar gemensamhetsanläggningar för att utnyttja gemensamma ytor eller resurser, t ex