EXAMENSARBETE
Huvudvärk bland svenska gymnasieelever i årskurs tre
Förekomst, hantering, kunskap och behandling
Regina Bondesson Anna Friström Widén
Sjukgymnastexamen Sjukgymnast
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
1 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET
Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 180hp
Huvudvärk bland svenska gymnasieelever i årskurs tre
förekomst, hantering, kunskap och behandling
En kvantitativ enkätstudie
Headache among Swedish high school students in year three
prevalence, management, knowledge and treatment A quantitative survey
Regina Bondesson Anna Friström Widén
Examensarbete i sjukgymnastik Kurs: S0001H
Termin: Vt11
Handledare: Sari-Anne Wiklund Axelsson
2 Examinator: Lars Nyberg
Ett stort tack till alla elever, lärare och rektorer som ställt upp för oss och gjort denna studie
möjlig!
Vi vill även tacka vår handledare Sari-Anne Wiklund Axelsson för hennes stora engagemang
och kritiska ögon!
3 Huvudvärk bland svenska gymnasieelever i årskurs tre - förekomst, hantering, kunskaper och behandling
- en kvantitativ enkätstudie
Headache among Swedish high school students in year three - prevalence, management, knowledge and treatment.
-a quantitative survey
Bondesson, R., & Friström Widén, A.
Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet
Abstract
Introduktion: Globalt sett är huvudvärk ett stort hälsoproblem bland skolungdomar och huvudvärk är den vanligaste orsaken till besök hos skolsköterskan. Stress är en av de vanligaste bakomliggande faktorerna och huvudvärk behandlas vanligtvis med receptfria läkemedel. Behandlingsmetoder utöver läkemedel är exempelvis avslappning, akupunktur och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga förekomsten av huvudvärk bland gymnasieelever i årskurs tre och hur de påverkas i skolan, samt hur de hanterar
huvudvärken och vilka kunskaper de har kring behandling av huvudvärk. Metod: Deltagarna i studien var gymnasieelever i årskurs tre. En enkät låg till grund för datainsamlingen och delades ut manuellt i klassrummet. Resultat: Totalt uppgav 79,5 procent (174/219) att de haft huvudvärk någon gång under de senaste tre månaderna. Var femte elev har haft huvudvärk 2- 4 gånger i veckan under de senaste tre månaderna. Kvinnorna hade signifikant högre intensitet på huvudvärken än männen. Fjorton procent av de som uppgav huvudvärk hade sökt hjälp på skolan för sin huvudvärk. Kvinnorna påverkades signifikant i större utsträckning än männen av huvudvärken i skolan. Åtta av tio gymnasieelever använde läkemedel för sin huvudvärk och 16 procent av eleverna valde att gå hem från skolan på grund av sin huvudvärk. Mer än hälften av eleverna känner till avslappning och var tredje elev känner till fysisk aktivitet och akupunktur som behandling/åtgärd för huvudvärk. Konklusion: Var femte elev har haft huvudvärk 2-4 gånger i veckan under de senaste tre månaderna och kvinnorna hade oftare och svårare huvudvärk än männen. Få sökte hjälp på skolan för sin huvudvärk och majoriteten hanterade sin huvudvärk genom att ta huvudvärkstablett. Huvudvärken påverkade elevernas skolprestation främst genom minskad koncentrationsförmåga och trötthet och mer än hälften kände till att avslappning är en behandling/åtgärd för huvudvärk.
Nyckelord: huvudvärk, skola, sjukgymnastik
4
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 5
2. Syfte ... 8
2.1 Frågeställningar ... 8
3. Material och metod ... 8
3.1 Deltagare ... 8
3.2 Instrument ... 9
3.3 Procedur ... 9
3.4 Databearbetning och analys ... 10
4. Etiska övervägande ... 10
5. Resultat ... 11
5.1 Förekomst, frekvens och intensitet av huvudvärk ... 12
5.1.1 Förekomst ... 12
5.1.2 Frekvens ... 13
5.1.3 Intensitet ... 14
5.2 Hjälp och behandling på skolan ... 15
5.3 Hur eleverna påverkas av huvudvärken i skolan ... 15
5.5 Hantering av huvudvärk hos gymnasieeleverna ... 16
5.6 Kunskaper gällande behandling vid huvudvärk ... 17
6. Diskussion ... 19
6.1 Metoddiskussion ... 19
6.2 Resultatdiskussion ... 20
7. Konklusion ... 25
8. Referenslista ... 26
Bilaga 1 – Enkät
Bilaga 2 – Informationsbrev till elever Bilaga 3 – Informationsbrev till rektor
5
1. Introduktion
Globalt sett är huvudvärk ett stort hälsoproblem bland ungdomar (1). Enligt Statistiska centralbyrån uppger 42 procent av kvinnorna och 20 procent av männen i åldern 16-18 år att de har huvudvärk minst en gång i veckan (2). De mest förekommande typerna av huvudvärk är spänningshuvudvärk och migrän (3). Symtomen för spänningshuvudvärk kan vara
dubbelsidig värk som är av molande eller tryckande karaktär. Den karaktäriseras som ett band över pannan och intensiteten är lätt till måttlig och försämras inte av fysisk aktivitet. Orsaken anses vara bl.a. spänd muskulatur, stress, statiska och repetitiva arbetsställningar. Denna typ av huvudvärk kan leda till att hjärnan blir känsligare för smärta och att smärtsystemen i kroppen kan bli överaktiverade vilket kan innebära ett stort lidande för den drabbade.
Symtomen för migrän kan vara kraftig ensidig huvudvärk av pulserande karaktär, attackvis förekommande och förvärras vid ansträngning (4,5). Orsaken till migrän är okänd, men förklaringen idag är att det är en nerv- och blodkärlssjukdom eller att det kan föreligga en överkänslighet i hjärnan för smärtimpulser som orsakar symtomen (5).
Ett flertal svenska studier som har undersökt förekomsten av huvudvärk bland skolungdomar påvisar och verifierar Statistiska centralbyråns uppgifter att det är vanligt med huvudvärk bland svenska skolungdomar (6,7,8). Laurell et al. konstaterade att antalet individer som har huvudvärk har ökat de senaste åren och att förekomsten av huvudvärk ökar med åldern bland svenska barn och ungdomar (6). Dessa studier bekräftade även att det är vanligare med huvudvärk bland kvinnor (6,7,8,9). ”Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten” är en rapport som baseras på undersökningar som Norrbottens läns landsting genomför en gång per läsår och sammanställer i samarbete med Luleå kommun. Rapporten påvisade att år
2009/2010 var det 20 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna i första året på gymnasiet som ofta eller alltid haft besvär med huvudvärk under de tre senaste månaderna (10).
Skolsköterskan är den person på skolan dit eleverna kan vända sig till för att få hjälp med huvudvärk. Enligt Schneider et al. var den vanligaste orsaken till att elever besökte skolsköterskan huvudvärk och de fann att stress var en av de vanligaste bakomliggande faktorerna (11). Uppgifter från Statistiska centralbyrån angav att 68 procent av kvinnorna och 36 procent av männen i åldersgruppen 16-18 år har känt sig stressade minst en gång i veckan.
De såg en ökning med åldern, framförallt bland kvinnorna (2). Björkling menade i sin studie
6 att det fanns ett starkt samband mellan stress och huvudvärk och påpekade att det förekom särskilt hos kvinnor (12).
Det finns även ett samband mellan fysisk aktivitetsnivå och huvudvärk (9,13). Brun-Sundblad et al. följde upp skolelever med huvudvärk och efter tre år fann de att den grupp som var fortsatt fysiskt inaktiva fortfarande hade problem med framförallt huvudvärk (9). Huvudvärk kan påverka den sociala vardagen (13) och en engelsk studie visade att det kan leda till frånvaro från skolan och kan därmed påverka skolprestationen. Författarna menade att det är viktigt med en tillgänglig behandlingsform för de elever som befinner sig i skolmiljön (14).
Huvudvärk behandlas vanligtvis med receptfria läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eller paracetamol, vilket är en symtomlindrande behandling. Flera av dessa läkemedel kan ge biverkningar och vid överkonsumtion skapa beroende. Läkemedel ger endast en tillfällig effekt och kan på sikt ha negativ effekt genom att patienten kan utveckla en läkemedelsutlöst huvudvärk (5). Vanliga behandlingsformer, utöver läkemedel, är avslappning, fysisk aktivitet, akupunktur, massage, stresshantering och kognitiv terapi (5,15,16). Genom akupunktur kan man aktivera kroppens smärthämmande system och samtidigt stimulera till frisättning av hormonet oxytocin som ger en lugnande effekt (17). Flera studier har visat att det är en effektiv behandlingsform vid huvudvärk avseende prevalens, intensitet och minskat
läkemedelsbruk (18,19). Vid tillämpning av fysisk aktivitet som behandling vid huvudvärk kan träning med låg intensitet t.ex. gång, simning, yoga etc. vara att föredra framför hög intensiva träningsformer. Låg intensiv träning är mer avslappnande och kan utföras av de flesta patienter oavsett grad av besvär (20). Sun-Edelstein och Mauskop menade i sin studie att fysisk aktivitet kan väljas framför en passiv behandlingsmetod om personen är intresserad av träning. Personen är då mer mottagligt för metoden och behandlingen får god effekt (21).
Ett flertal studier påvisar att avslappning är en av de mest effektiva behandlingsformerna för huvudvärk (15,16,22). Larsson et al. fann att avslappning är en effektiv behandlingsform att använda sig av i skolan. I studien utförde skolsköterskor, som utbildats av en sjukgymnast, behandlingen som visade sig ha god effekt på eleverna med spänningshuvudvärk. Studien visade på både kortsiktiga och långsiktiga effekter (22). I en studie från Uppsala undersöktes effekten av avslappning som behandling för huvudvärk utförd av skolsköterskor. Resultatet visade att behandlingen hade dålig effekt, vilket författarna beskrev som oväntat då
7 avslappning i andra studier visat ha god effekt. Författarna beskrev att en av anledningarna till att behandlingen inte hade effekt berodde på att skolsköterskorna inte hade tillräcklig
kompetens och utbildning för att utföra denna typ av behandling. Vidare diskuterade de att faktorer som att relationen mellan eleverna och skolsköterskan kan ha påverkat resultatet.
Behandlingsformen kan vara svårhanterad och att motivera eleverna är en utmaning som kan behöva särskild kompetens (23).
Forskning visar på att huvudvärk är vanligt bland gymnasieelever samt att huvudvärk ökar med åldern hos ungdomar och påverkar deras skolprestation. Avslappning, akupunktur och fysisk aktivitet är effektiva metoder för hantering vid huvudvärk. Sjukgymnasten är den profession som har god kompetens att utföra dessa behandlingsåtgärder och saknas i teamet som arbetar med elevhälsan. Författarna till denna studie anser att det är av betydelse att definiera problemet med huvudvärk och undersöka hur allvarligt problemet är för eleverna, eftersom det är viktigt att få en bra grund att utgå från inför valet av ändamålsenliga
behandlingsåtgärder utförda av lämplig profession.
8
2. Syfte
Syftet med denna studie är att kartlägga förekomsten av huvudvärk bland gymnasieelever i årskurs tre och hur de påverkas i skolan, samt hur de hanterar huvudvärken och vilka kunskaper de har kring behandling av huvudvärk.
2.1Frågeställningar
1. Hur vanligt förekommande är det med huvudvärk bland gymnasieelever i årskurs tre och hur svår huvudvärk har de?
2. Söker gymnasieeleverna hjälp på skolan för sin huvudvärk och vilken hjälp får dem?
3. Hur påverkas eleverna av huvudvärken i skolan?
4. Hur hanterar gymnasieeleverna sin huvudvärk?
5. Hur ser gymnasieelevernas kunskaper ut gällande behandling vid huvudvärk?
3. Material och metod 3.1 Deltagare
Deltagarna som ingick i studien var gymnasieelever i årskurs tre i Norrbotten. För att få ett representativt urval gentemot populationen så gjordes ett stratifierat urval utifrån nationella basutbudet för gymnasieelever som innefattade 18 program (24), av dessa återfanns 14 stycken i utbudet i den kommun författarna valt att studera. Enligt statistik för
intagningspoäng från år 2008 inom den valda kommunen gjordes ytterligare urval genom att gruppera programmen efter låg, medel och hög intagningspoäng. Författarna beräknade att 200 enkätsvar skulle ge ett 95 procents konfidensintervall runt en proportion på 50 procent som inte var större än plus minus 7 procent, vilket ansågs vara en tillräcklig statistisk säkerhetsmarginal för populationens värde. För att få en jämn fördelning i varje intagningspoängsgrupp utgick författarna från att de skulle behöva rekrytera kring 67
försökspersoner från varje grupp. Inklusionskriterierna var att eleverna skulle gå tredje året på gymnasiet i någon av de klasserna från de valda programmen och vara 18 år eller äldre.
Personer som var under 18 år exkluderades från studien.
9 3.2 Instrument
Enkäten som låg till grund för datainsamlingen utarbetades av författarna (se bilaga 1).
Inspiration och underlag till frågorna hämtades från Jan Trost, Enkätboken (25), Bo
Wärneryd, Att fråga (26) och Folkhälsoinstitutet (27). Innan datainsamlingen genomfördes ett prov av enkäten där tio ungdomar i åldern 18-19 år ombads att svara på enkäten. Efter att ungdomarna besvarat enkäten gav de direkta synpunkter på ordval och svarsalternativ i frågeformuleringarna.
Enkäten innehöll 12 frågor och var i största del utformade som slutna frågor med kryssalternativ och vid fem tillfällen fanns möjlighet för eleverna att skriva fritt om
kryssalternativen inte var tillräckliga. Frågorna berörde förekomsten av huvudvärk, frekvens, intensiteten, om de söker hjälp samt vilken hjälp de får från skolan, hur eleverna påverkas i skolan, hur eleverna hanterar sin huvudvärk och kunskaper kring behandling/åtgärder för huvudvärk. Bakgrundsfrågor omfattades av ålder och kön, fråga 3-5 berörde förekomst och intensitet av huvudvärk. Intensiteten av huvudvärken bedömdes genom VAS skalan (0-10, där 0 var ingen smärta och 10 var värsta tänkbara smärta). Frågorna 6-8 berörde ifall eleverna har sökt hjälp och vem de sökt hjälp ifrån. Under fråga 9 fick eleverna besvara vilken behandling som vidtogs och hur mycket den hjälpte. Fråga 10 berörde hur eleverna påverkas av sin huvudvärk i skolan och de sista två frågorna behandlade hantering och kunskaper (se bilaga 1).
3.3 Procedur
Författarna kontaktade rektorn för respektive program via telefon för att göra en förfrågan om att få utföra studien. Rektorn fick samtidigt ett informationsbrev som informerade om studiens syfte och innehåll som rektorn sedan vidarebefordrade till ansvarig lärare för respektive program (se bilaga 3). Därefter fick författarna kontaktuppgifterna till respektive lärare som sedan kontaktades för att komma överens om lämpligt tillfälle att dela ut enkäten. Enkäten delades ut manuellt i klassrummet av författarna och i samband med det fick eleverna muntlig information enligt informationsbrevet. Varje elev fick även ett skriftligt informationsbrev som beskrev studien och dess syfte (se bilaga 2). Det informerade även om frivilligt deltagande, att deras medverkan innebar att besvara en enkät under ca 5-10 min och att efter besvarad enkät var deras medverkan avslutad. Brevet beskrev även att när de lämnat in enkäten behandlas deras svar konfidentiellt, dvs. att alla enkäter granskas bara av författarna och att allt material
10 hålls inlåsta och datamaterialet förvaras på en lösenordskyddad dator. Det beskrev också att svaren var anonyma när eleverna lämnat in enkäten, vilket innebär att ingen kan spåra vem som svarat på vilken enkät. Varje elev ombads att lämna in enkäten på katedern, om den var ifylld samtyckte eleven om att delta i studien.
3.4 Databearbetning och analys
Den deskriptiva sammanställningen av det kvantitativa datamaterialet från
enkätundersökningen fördes in i Microsoft Excel 2010 genom att den ena författaren läste svaren högt och den andra författaren skrev in varje svar under respektive variabel. Variabeln representerade varje svarsalternativ i enkäten och kodades med en siffra för slutna respektive öppna svar. Om någon fråga inte besvarats lämnades variabeln blank i dokumentet.
Författarna valde att använda VAS skalans redan utsatta benämningar för smärta och kodade därefter huvudvärken som lätt (1-2 på VAS), måttlig (3-4 på VAS), medelsvår (5-6 på VAS), svår (7-8 på VAS) och outhärdlig smärta (9-10 på VAS). Frekvenstabeller togs fram med Microsoft Excel 2010 och den statistiska signifikansen räknades ut med statistikprogrammet SISA (Simple Interactive Statistical Analysis) (28). Chi två test användes för att beräkna den statistiska signifikansen mellan kvinnor och män samt för gruppen med och utan huvudvärk med signifikansnivån p < 0,05.
4. Etiska överväganden
Studien är granskad och godkänd av den lokala etikprövningsnämnden vid Institutionen för hälsovetenskap på Luleå tekniska universitet. Enkätfrågorna berörde frågor om elevernas hälsa och skulle kunna uppfattas som utelämnande, men eftersom enkäterna var anonyma och behandlades konfidentiellt tog författarna därmed hänsyn till deras integritet i den mån det var möjligt och författarna anser att nyttan är större än den risk som det innebär att delta i studien.
Nyttan för elevernas deltagande i studien kan medföra att valet av behandlingsåtgärder som skulle kunna erbjudas på skolan tas upp till diskussion inom elevhälsan. Risken kan vara att det kan bli en ökad efterfrågan på åtgärder från eleverna, gällande huvudvärk, på skolan, vilket kan bli ett problem om det inte finns tillräckliga resurser.
11
5. Resultat
Totalt delades 223 enkäter ut och av dessa inkluderades 219 stycken, 136 kvinnor och 83 män. Studien har en svarsfrekvens på 98,2 procent vilket innebär ett bortfall på 1,8 procent (tab.1). Anledning till bortfallet var att två enkäter lämnats in blanka, en hade inte angett kön och den fjärde exkluderades på grund av att den inte uppfyllt inklusionskriteriet minst 18 år.
Fördelningen över antal respondenter för varje intagningsnivå framgår av tabell 1.
Intagningsnivå Besvarade enkäter Bortfall Totalt
Hög 82 0 82
Medel 67 2 69
Låg 74 2 76
Totalt 219 4 223
Tabell 1. Tabell över antal utdelade och besvarade enkäter samt bortfall.
I tabell 2 redovisas svarsfrekvensen för respektive fråga i enkäten. De flesta frågorna har hög svarsfrekvens med undantag för fråga 7 som hade en svarsfrekvens på 62,6 procent.
Fråga nr Antal svar Svarsfrekvens (%)
1 219 1001
2 219 1001
3 219 1001
4 174 1002
5 173 99,42
6 174 1002
7 77 62,63
8 22 91,64
9 22 91,64
10 165 94,82
11 168 96,52
12 214 97,71
1=219 respondenter, 2=174 respondenter, 3=123 respondenter, 4= 24 respondenter Tabell 2. Antal svar och svarsfrekvens för varje enskild fråga.
12 5.1 Förekomst, frekvens och intensitet av huvudvärk
5.1.1 Förekomst
Totalt uppger 79,5 procent (174/219) (CI=5 %) att de har haft huvudvärk någon gång under de senaste tre månaderna (fig. 1).
Figur 1. Förekomst av huvudvärk angivet i antal.
Åttiosju procent (118/136) av kvinnorna och 67 procent (56/ 83) av männen uppger att de har haft huvudvärk någon gång under de senaste tre månaderna. Det finns en statistisk signifikant skillnad att kvinnor har oftare huvudvärk än män (p=0,0006) (fig. 2).
Procentuell fördelning för kvinnor och män
87%
67%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Kvinnor Män
Figur 2. Fördelning av förekomst i procent för kvinnor resp. män.
174
118
45 56
18 27
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
Totalt Kvinnor Män
Fördelning av förekomst
Ja Nej
13 5.1.2 Frekvens
Var femte elev har haft huvudvärk 2-4 gånger i veckan (36/174) (CI=6 %) under de senaste tre månaderna, detsamma gäller för frekvensen en gång i veckan (35/174) (CI=6 %). Den vanligaste frekvensen av huvudvärk för hela gruppen är 1-3 gånger i månaden på 33 procent (56/174) (CI=7 %) (fig. 3).
Figur 3. Fördelning av frekvens för både män och kvinnor i procent.
Generellt har kvinnorna oftare huvudvärk än männen sett över alla nivåer. Medianvärdet för kvinnorna är tre vilket innebär att de har huvudvärk i genomsnitt en gång i veckan.
Medianvärdet för männen är två vilket innebär att de har huvudvärk i genomsnitt en till tre gånger i månaden (tab. 3).
Dagligen 5-6 ggr/v 2-4 ggr/v 1 g/v 1-3 ggr /mån
Mera sällan
Median
Kvinnor 3 % 7 % 25 % 21 % 33 % 11 % 3
Män 2 % 5 % 11 % 18 % 30 % 34 % 2
Tabell 3. Fördelning av frekvens i procent uppdelat mellan kvinnor och män.
18%
33%
20%
21%
6%
2%
Frekvens för hela gruppen
Mera sällan 1-3 ggr/mån 1 g/v 2-4 ggr/v 5-6 ggr/v Dagligen
14 5.1.3 Intensitet
Trettiofem procent (63/173) respektive 34 procent (58/173) av gymnasieeleverna uppger att de har måttlig respektive medelsvår huvudvärk och 17 procent (29/173) uppger att de har svår huvudvärk (fig. 4).
Figur 4. Intensiteten av huvudvärken mätt med VAS skalan för hela gruppen.
Det finns en statistisk signifikant skillnad att kvinnorna generellt har en högre intensitet på huvudvärken i jämförelse med männen (p<0,05). Kvinnorna har ett medianvärde på tre, vilket betyder en intensitet som är medelsvår och motsvarar 5-6 på VAS skalan. Männen har ett medianvärde på två, vilket betyder en intensitet som är måttlig och motsvarar 3-4 på VAS skalan. Ingen av de tillfrågade männen har huvudvärk som uppnår outhärdlig eller värsta tänkbara smärta. Av kvinnorna är det 4 procent (5/117) som har huvudvärk med outhärdlig smärta och 1 procent (1/117) som har huvudvärk som motsvarar värsta tänkbara smärta (tab.
4).
Värsta tänkbara
Outhärdlig Svår Medelsvår Måttlig Lätt Median
Kvinnor 1 % 4 % 21 % 39 % 29 % 6 % 3
Män 0 % 0 % 9 % 21 % 52 % 18 % 2
Tabell 4. Fördelning av intensitet i procent sinsemellan kvinnor och män.
10%
35%
34%
17%
3% 1%
VAS för hela gruppen
Lätt Måttlig Medelsvår Svår Outhärdlig Värsta tänkbara
15 5.2 Hjälp och behandling på skolan
Totalt är det 14 procent, 19 kvinnor och 5 män, som sökt hjälp för sin huvudvärk på skolan (fig. 5). De flesta vände sig till skolsköterskan och en elev uppgav mentor. De som sökt annan hjälp än på skolan har vänt sig till ”förälder”,” apotek”,” vårdcentral”, ”kompis”,”
ungdomsmottagningen”, ”sjukgymnast”, ”kiropraktor och läkare”.
Figur 5. Antal svar på frågan ”- Har du sökt hjälp för din huvudvärk på skolan?”
5.3 Hur eleverna påverkas av huvudvärken i skolan
Gymnasieeleverna som uppger huvudvärk påverkas framförallt genom minskad
koncentrationsförmåga, 67 procent (111/165) och trötthet, 68 procent (112/165). Det är 36 procent (60/165) som anger att de påverkas genom att deras skolarbete försämras och 39 procent (64/165) får svårt att göra sina läxor (fig. 6). Annan påverkan utöver
svarsalternativen angav eleverna: ”svårt att socialisera”, ”glömmer ord”, ”irriterad”,
”nedstämd”, ”ont i ögonen” och ”kan inte göra någonting”.
Figur 6. Svar på frågan: ”- Hur påverkas du av din huvudvärk i skolan?”
19
75
24 5
47
4 0
10 20 30 40 50 60 70 80
Sökt hjälp på skolan Inte sökt hjälp Sökt annan hjälp
Antal
Sökt hjälp på skolan
Kvinnor Män
16 Fördelningen för män respektive kvinnor visar att kvinnorna påverkas av sin huvudvärk i större utsträckning än männen. Både männen och kvinnorna upplever att de blir trötta och får minskad koncentrationsförmåga. Det föreligger en signifikant skillnad mellan grupperna att kvinnorna upplever ett försämrat skolarbete, minskad koncentrationsförmåga och trötthet i större utsträckning än männen (p< 0,05). Skillnaden är inte signifikant avseende svårighet att göra läxor (p=0,13) (fig. 7).
Figur 7. Skillnader över hur männen och kvinnorna påverkas i skolan, angivet i procent.
5.4 Hantering av huvudvärk hos gymnasieeleverna
Majoriteten av eleverna tar huvudvärkstablett och/eller dricker vatten för att lindra sin huvudvärk. Frisk luft, 33 procent (55/168) och vila, 29 procent (48/168), är även vanliga åtgärder. Sexton procent (26/168) uppger att de går hem från skolan (fig. 8). Angivet under annan hantering än de givna svarsalternativen är: ”dricka kaffe”, ”sitta vid datorn”, ”sova”,
”lyssna på musik”,” ingenting hjälper”, ”tar det lugnt”, ”stannar hemma” och ”styrketränar”.
Figur 9. Svar på frågan: ”- Hur hanterar du din huvudvärk?”.
Minskad koncentration
sförmåga
Försämrat
skolarbete Trötthet Svårt att göra
läxorna Annat Påverkas inte
Kvinnor 70% 42% 75% 42% 6% 3%
Män 50% 20% 43% 27% 9% 1,50%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Påverkan - procentuell fördelning för kvinnor resp. män
17 Kvinnorna använder i större utsträckning än männen någon form av åtgärd för att hantera sin huvudvärk (p>0,05). Det finns en signifikant skillnad att kvinnorna tar huvudvärkstablett oftare än männen (p=0,01). Fler män än kvinnor väljer att inte göra någonting (p=0,064) (fig.
10).
Figur 10. Procentuell fördelning över hantering av huvudvärk för kvinnor resp. män.
5.5 Kunskaper gällande behandling vid huvudvärk
Samtliga deltagare i studien, oavsett om de haft huvudvärk eller inte, besvarade frågan om deras kunskaper kring behandling och/eller åtgärd vid huvudvärk. Resultatet visar att 63 procent (134/214) känner till avslappning, 33 procent (71/214) känner till fysisk aktivitet och 29 procent (61/214) känner till akupunktur som behandling/åtgärd för huvudvärk (fig. 12).
Figur 12. Svar på frågan: ”- Vilka behandlingar och/eller åtgärder känner du till som finns för huvudvärk?”
Tablett Frisk luft Vila Massage Stretcha Promenad Dricker
vatten Går hem Gör inget Annat
Kvinnor 87% 33% 30% 12% 3% 10% 64% 17% 8% 7%
Män 68% 29% 23% 5% 7% 9% 48% 11% 16% 5%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Hantering - procentuell fördelning för kvinnor resp. män
18 Fördelningen för respektive kön visar att fler kvinnor än män känner till de angivna
åtgärderna (p>0,05) (fig.13).
Figur 13. Procentuell fördelning över kunskaper kring behandling/åtgärder för kvinnor resp. män.
En jämförelse mellan gruppen som har huvudvärk och de som inte har huvudvärk visar att det inte skiljer nämnvärt på kunskapsnivån mellan grupperna (p>0,05) (fig. 14).
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Kunskaper hos elever med och utan huvudvärk
Huvudvärk Ej huvudvärk
Figur 14. Kunskaper över behandling/åtgärder hos de som har huvudvärk jämfört med de som inte har huvudvärk.
19
6. Diskussion 6.1 Metoddiskussion
Valet att göra en enkätundersökning ansågs av författarna var en lämplig metod i förhållande till studiens syfte. Den manuella utdelningen gav en hög svarsfrekvens vilket stärker studiens reliabilitet. Metoden tillät författarna att nå ut till många personer, få raka och tydliga svar på frågorna samt att samtliga respondenter får ta del av samma material. Eftersom författarna ville studera elever i årskurs tre så innebar ett stratifierat urval att författarna blev säkra på att få med den urvalsgruppen som önskades studera.
Författarna ansåg att genom att dela in programmen i tre olika grupper efter intagningspoäng så gav det en jämn fördelning och spridning av deltagarna i studien och därmed ett
representativt urval gentemot populationen. I och med att enkäten delades ut manuellt i klassrummet så fick studien en hög svarsfrekvens vilket stärker studiens möjligheter att få ett representativt resultat gentemot populationen. Utifrån 219 enkätsvar och med ett
konfidensintervall på 95 procent plus minus 5 procent uträknat runt en frekvens på 79,5 procent så innebär det att i samband med den höga svarsfrekvensen och det representativa urvalet så anser författarna de har en möjlighet att uttala sig om populationen (29).
Vi har inte funnit några tidigare studier som undersökt förekomsten av huvudvärk hos ungdomar och som samtidigt använder sig av smärtskattning enligt VAS skalan. Att ha smärtskattning som ett led i metoden för att undersöka hur svår huvudvärk gymnasieeleverna har höjer validiteten av studien. VAS skalan ansågs som ett lämpligt instrument eftersom det är ett standardiserat instrument.
Under databearbetningen framgick det att fråga 9 ”- Vilken behandling/hjälp/råd fick du och hur mycket hjälpte den?” inte gav det resultat som författarna hade väntat sig. Författarna hade inte formulerat frågan tillräckligt tydligt och på grund av detta misstolkades frågan av eleverna och gav därmed inte ett reliabelt svar. Avsikten med frågan var att eleverna skulle ha fyllt i vilken behandling de fått och samtidigt hur mycket den hade hjälpt. Författarnas
tolkning var att eleverna hade satt ett kryss i alternativet inte alls då de inte hade fått denna behandling. Denna tolkning gjordes utifrån att majoriteten av eleverna hade kryssat i alla behandlingsalternativ och författarna fann detta osannolikt. I efterhand hade det varit bättre att begränsa frågan till att bara undersöka vilken behandling de fått eftersom det var det mest
20 relevanta för studien i förhållande till syftet. Genom analys av frågorna som berörde hantering och kunskaper om behandling för den gruppen med huvudvärk fann författarna att om
alternativen i frågorna hade omformulerats så att frågorna hade liknande svarsalternativ hade frågorna haft bättre validitet. Det hade även gett författarna möjligheten att i större
utsträckning relatera frågorna till varandra vilket hade gett ett mer reliabelt resultat. Under dessa frågor fanns alternativ för eleven att med egna ord beskriva hur de hanterade sin huvudvärk eller vad de hade för andra kunskaper kring behandling av huvudvärk, vilket inte nyttjades av eleverna i någon stor utsträckning. Anledningen kan ha varit att eleverna inte kände till något annat alternativ och att alternativen vi hade var tillräckliga eller så valde de att inte ange ett annat alternativ.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet från denna studie visar att 21 procent av gymnasieelever från årskurs tre i Norrbotten uppger att de har haft huvudvärk 2-4 gånger i veckan under de tre senaste månaderna. En 95 procentig konfidensgrad runt en förekomst av huvudvärk på 2-4 gånger i veckan ger oss ett konfidensintervall på plus minus 6 procent. Det här innebär att mellan 15- 27 procent av gymnasielever i årskurs tre i Sverige sannolikt har huvudvärk 2-4 gånger under en tremånaders period (30).
Tidigare studier har använt olika tidsintervall, åldrar och frekvens för att undersöka
prevalensen och därmed kommit fram till olika resultat vilket gör det svårt att göra en tydlig jämförelse med dessa studier. Dock kan konstateras att förekomsten generellt är hög bland ungdomar då man sett en förekomst mellan 37 – 83 procent hos ungdomar mellan 13-18 år och studierna visar en ökning av huvudvärk i takt med stigande ålder hos ungdomarna (6,7,31,32,34). Författarna fann i denna studie att 49 procent har haft huvudvärk minst en gång i veckan de senaste tre månaderna i åldrarna 18-20 år. Statistiska centralbyrån redovisar att 31 procent i åldrarna 16-18 år har haft huvudvärk minst en gång i veckan under det senaste året (2). Denna jämförelse verifierar ökningen med åldern.
Schneider et al. beskriver i deras studie att stress var den vanligaste bakomliggande orsaken till att eleverna sökte hjälp för huvudvärk på skolan (11). Norrbottens läns landsting fann att antalet elever som känner sig ofta eller alltid stressade över skolarbetet ökar med åldern (2).
Ökningen av huvudvärk, gällande båda könen, kan tänkas bero på en ökad stress över
21 skolarbetet i och med de ökade prestationskraven som ställs på eleverna i skolan (33). Dessa uppgifter kan förklara anledningen till att resultatet i denna studie visar att huvudvärk är vanligt förkommande hos elever i årskurs tre i gymnasiet. Cederqvist konstaterar i sin studie att unga människor idag mår sämre på grund av att miljön i skolan är ostrukturerad och saknar tydliga regler. Författaren diskuterar kring att unga personer inte är redo för de krav som ställs på eleverna i skolan och att detta tar sig uttryck i form av psykosomatiska symtom som bl.a.
huvudvärk. Detta beror på att den del av hjärnan som ska hantera struktur, spontanitet och planering inte är fullt utvecklad förrän i 25 års ålder, vilket kan förklara att förekomsten av huvudvärken är så hög bland unga människor i skolan. (34). Det har även visat sig att
storleken på klassen kan ha en inverkan på förekomsten av huvudvärk (7). Fynden från dessa studier kan indikera på att en möjlig åtgärd för prevention av huvudvärk kan vara att se över skolmiljön.
Jämförelsen mellan män och kvinnor i denna studie visar att 87 procent av kvinnorna och 67 procent av männen har haft huvudvärk någon gång under de tre senaste månaderna. Att det föreligger en könsskillnad är något som redovisats i flera liknande undersökningar och studier (2,6,10,12). En förklaring till att kvinnorna är överrepresenterade kan bero på att de har visat sig vara mer stressade än männen (9) och Björkling fann i sin studie att det fanns ett
signifikant samband mellan huvudvärk och stress och konstaterade att 68 procent av de studerade kvinnorna i åldern 14-18 år uppgav att deras huvudvärk berodde på stress (12).
Intensiteten av huvudvärken i denna studie visade sig ligga mellan 3-6 på VAS skalan vilket innebär måttlig till medelsvår smärta. Författarna såg en statistisk signifikant skillnad mellan könen att kvinnorna generellt har en högre intensitet jämfört med männen. Kvinnorna har alltså oftare huvudvärk än männen men även en smärta som är av svårare karaktär. En möjlig förklaring till könsskillnaden förutom stress kan finnas i Hallins artikel: ”Smärta mer
smärtsamt hos kvinnor”, där han beskriver att kvinnor tros ha en lägre smärttolerans och smärttröskel jämfört med männen. Författaren påpekar även att kvinnor vid samma
smärtretning som männen uppvisar en högre känslighet för smärtan samt skattar den högre (35). En annan förklaring till att huvudvärk och stress är vanligare bland kvinnor kan vara att kvinnor i större utsträckning än män ställer högre krav på sig själva i skolan, framförallt bland gymnasieelever(36). Författarna spekulerar kring att sambandet att kvinnorna har större kvar på sig själva i skolan, upplever stress i större utsträckning än männen i kombination med att
22 de har en lägre smärttröskel kan detta vara en möjlig förklaring till att kvinnorna har mer huvudvärk än männen.
Att majoriteten av eleverna i denna studie hanterar sin huvudvärk genom att ta en
huvudvärkstablett detta anser författarna kan vara ett problem, eftersom det är en kortvarig lösning på problemet (5) och behandlar endast symtomen och inte den bakomliggande orsaken, exempelvis stress (11,12). Dessutom kan hög konsumtion leda till
läkemedelsberoende vilket i sin tur kan skapa huvudvärk (5). I Norrbottens läns landstings årliga rapport konstaterades att dubbelt så många kvinnor än män i årskurs ett tar
huvudvärkstabletter (10). Denna studie bekräftar att könsskillnad föreligger gällande användandet av huvudvärkstabletter.
Det har uppmärksammats att huvudvärk kan leda till frånvaro från skolan och att huvudvärken påverkar koncentrationen vilket inverkar på skolprestationen (8,7). I denna studie var det 16 procent som uppgav att de går hem från skolan på grund av huvudvärken och att två
tredjedelar nämner minskad koncentration och trötthet som en negativ effekt av huvudvärken.
Mer än en tredjedel uppger att de får försämrat skolarbete (36 %) och får svårt att gör sina läxor (39 %). Författarna anser därmed att huvudvärk kan vara ett allvarligt problem för eleverna eftersom dessa uppgifter tydliggör att deras prestation i skolan kan bli drabbad.
Milde-Busch fann i sin studie att eleverna även kan påverkas av huvudvärken genom minskad QOL (Quality Of Life), avseende elevernas fysiska och emotionella välmående, i skolan men även privat (31). Detta styrker att huvudvärk är ett problem som bör tas på allvar.
Endast 14 procent av eleverna i denna studie uppger att de söker hjälp för sin huvudvärk på skolan. Anledningen till låga antalet är enligt författarna oklart, men eftersom att många beskrev att de hade med sig läkemedel till skolan skulle detta enligt författarna eventuellt kunna bero på att eleverna finner det enklare att ta en huvudvärkstablett istället för att söka hjälp på skolan. Andra möjliga förklaringar skulle kunna vara att eleverna inte har kunskap om eller inte är tillfredställda med de åtgärder som erbjuds på skolan och därför inte söker hjälp. Författarna har ingen information om vad som erbjuds på skolan och kan inte uttala sig angående åtgärderna är tillräckliga eller inte vilket lämnar frågan öppen. Författarna hade intentionen att ta reda vilka åtgärder eleverna som sökt hjälp blivit erbjudna på skolan och hur
23 mycket den hjälpte, men eftersom enkäten inte var tillräcklig för att utreda detta så behövs ytterligare studier inom ämnet.
Författarna analyserade frågan om vilka kunskaper som eleverna har gällande vilka
behandlingsåtgärder som finns vid huvudvärk genom att dela in resultatet i grupperna med och utan huvudvärk. Det visade sig att det inte skiljde nämnvärt mellan grupperna vilket indikerar på att kunskapsnivån kanske inte är en avgörande faktor för förekomsten av
huvudvärk. Mer troligt är att eleverna kanske inte använder sig av de metoder som de känner till eller använder dem felaktigt. Det som ändå skiljde är att gruppen med huvudvärk känner till avslappning och att minska stress i större utsträckning, trots det så är förekomsten hög vilket skulle kunna bero på att det inte finns tid eller utrymme i skolan för avslappning.
Larsson et al. har undersökt effekten av att ha avslappning som en åtgärd i skolan. Deras slutsats är att eftersom så få elever söker och får effektiv hjälp så behövs åtgärderna utvecklas och då skulle avslappning vara en kostnadseffektiv och fördelaktig metod att använda om den utförs av kompetent personal (22). Detta ser författarna till denna studie som ett
anmärkningsvärt resultat som styrker vikten av sjukgymnastens roll i skolan.
Mongini et al. fann en signifikant förbättring gällande frekvens av huvudvärk och minskat läkemedelsanvändande hos försökspersoner med huvudvärk som fått fysisk aktivitet och avslappning som intervention för sin huvudvärk (37). I studien använde de enkla övningar som författarna anser skulle vara lämpliga att implementeras i skolan. Ungefär en tredjedel av eleverna i denna studie känner till att fysisk aktivitet är en behandlingsåtgärd vid huvudvärk.
Författarna anser, ur ett sjukgymnastiskt perspektiv, att det är ett problem att få känner till att fysisk aktivitet lindrar huvudvärk eftersom det är en effektiv behandlingsåtgärd gällande huvudvärk och stress, samt att fysisk aktivitet medför andra positiva effekter för hälsan (38).
Författarna anser att det är av vikt att definiera problemet med huvudvärk för att finna lämpliga och effektiva åtgärder för att minska lidande och förbättra förutsättningarna för eleverna. Det är en viktig kunskap för sjukgymnaster att huvudvärk är ett stort problem i skolan samt att det föreligger en könsskillnad när vi möter denna patientgrupp i kliniken. Det är även av vikt att veta att stress är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna.
Sjukgymnasten skulle med fördel medverka i det hälsofrämjande arbetet i skolan eftersom de
24 har kompetens inom avslappning, akupunktur och fysisk aktivitet som är interventioner för både huvudvärk och stress.
25
7. Konklusion
Var femte elev har haft huvudvärk 2-4 gånger i veckan under de senaste tre månaderna och kvinnorna hade oftare och svårare huvudvärk än männen. Få sökte hjälp på skolan för sin huvudvärk och majoriteten hanterade sin huvudvärk genom att ta huvudvärkstablett och/eller dricka vatten. Huvudvärken påverkade elevernas skolprestation främst genom minskad koncentrationsförmåga och trötthet. Mer än hälften kände till att avslappning är en behandling/åtgärd för huvudvärk och ungefär en tredjedel av eleverna känner till fysisk aktivitet och akupunktur som behandling/åtgärd för huvudvärk.
26 8. Referenslista
1. Stovner, LJ., Hagen, K., Jensen, R , Katsarava, Z, Lipton, RB., Scher, AI., Steiner, TJ.,
& Zwart, J-A. The Global Burden of Headache: A Documentation of Headache Prevalence and Disability Worldwide. Cephalalgia 2007; 27:193.
2. Statistiska Centralbyrån, 2005. Levnadsförhållanden rapport 110 – Barns villkor [web]. Stockholm. [hämtad 2010 Nov 29] Tillgänglig från:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_2002I04_BR_LE110SA0501.pdf 3. World Health Organisation, 2004 [web]. [Hämtad 2010 Nov 29] Tillgänglig från:
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs277/en/
4. The International Classification of Headache Disorders 2nd ed. [web]. United Kingdom. [hämtad 2010 Dec 3] [Publiceringsdatum 2010-07-02] Tillgänglig från:
http://217.174.249.183/upload/CT_Clas/ICHD-IIR1final.pdf 5. FASS [web]. [Hämtad 2010 Dec 3] Tillgänglig från:
http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=28196
6. Laurell, K., Larsson, B., & Olofsson, E., O. Prevalance of Headache in Sweden Schoolchildren, With a Focus on Tension- Type headache. Cephalalgia 2004; 24:380- 388.
7. Carlsson, J. Prevalence of headache in schoolchildren: relation to family and school factors. Acta Pᴂdiatr 1996; 85:692-6.
8. Fichtel, Å., & Larsson, B. Psychosocial impact of headache and comorbidity with other pains among Swedish school adolescents. The Journal of Head & face Pain 2002; 42 (8):766-75.
9. Brun-Sundblad, G., Jansson, A., Saartok, T., Renström, P., & Engström, L-M. Self- rated pain and perceived health in relation to stress and physical activity among school-students: A 3-year follow-up. Pain 2006; 136: 239-249.
10. Norrbottens läns Landsting, 2010. Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten – rapport för läsåret 2009/2010 [web]. [Hämtad 2011 Jan 12] Tillgänglig från:
http://www.nll.se/upload/IB/lg/sekr/fh/Hälsosamtal/Skolbarns%20hälsa%20och%20le vnadsvanor%20i%20Norrbotten0910.pdf
11. Schneider, M., Friedman, S B. & Fisher, M. Stated and Unstated Reasons for Visiting a High School Nurse´s Office. Journal of adolescent health, 1995; 16:35-40.
12. Björkling, E A. The Momentary Relationship Between Stress and Headaches in Adolecent Girls. Headache 2009; 49: 1186-1197.
27 13. Moja, L., Cusi, C., Sterzi, R., & Canepari, C. Selective serotonin re-uptake inhibitors
(SSRIs) for preventing migraine and tension-type headaches. Cochrane Database Syst Rev. 2009
14. Collin, C., Hockaday, J M., & Waters, W E. Headache and school absence 1985; 60:
245-247.
15. Söderberg, E., Carlsson J., & Sterner-Victorin, E. Chronic Tension-Type Headache Treated with Acupuncture, Physical Traning and Relaxation Traning. Between-Group Differences. Cephalalgia 2006; 26: 1320-1329.
16. Nicholson, R A., Buse, D C., Andrasik, F., & Lipton R B. Nonpharmacologic Treatments for Migraine and Tension-Type Headache: How to Choose and When to Use. Headache 2010; 13: 28-40.
17. Carlsson, C. Grundläggande akupunktur, studentlitteratur: Lund; 2010.
18. Melchart, D., Streng, A., Hoppe, A., Brinkhaus, B., Witt, C., Wagenpfeil, S., Pfaffenrath, V., Hammes, M., Hummelsberger, J., Irnich, D., Weidenhammer, W., Willich N S., & Linde, K. Acupuncture in Patients with Tension-type Headache:
randomised controlled trial. BMJ 2005; 376.
19. Linde, K., Allais, G., Brinkhaus, B., Manheimer, E., Vickers, A., & White, AR.
Acupuncture for tension-type headache: Review.The Cochrane Library 2009; 4.
20. Partap, M., & Graham-Fisher, P. Managing chronic daily headache. How to help teens get their lives back. Contemporary pediatrics 2010; 30-42.
21. Sun-Edelstein, C., & Mauskop, A. Alternative Headache Treatments: Nutraceuticals, Behavioral and Physical Treatments. Headache 2011; 469-483.
22. Larsson, B., Carlsson, J., Fichtel, Å., & Melin, L. Relaxation Treatment of Adolescent Headache Sufferers: Result From a School- Based Replication Series. Headache 2005;
45: 692-704.
23. Fichtel, Å., & Larsson, B. Relaxation Treatment Administered by School Nurses to Adolesents With recurrent Headches. Headache 2004; 44: 545-554.
24. Gymnasieguiden, Framtidsutveckling AB, 2004 [web]. [Hämtad 2011 Feb 5]
Tillgänglig från:
http://www.gymnasieguiden.se/?gclid=CL3mnIG96aYCFdSFzAod0hsm7A#menu- site/programs?gjo7tria=.
25. Trost, J. Enkätboken. 2nd ed. Lund: Studentlitteratur; 2001.
28 26. Wärneryd, B. Att fråga- om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och
postenkäter. 5nd ed. Stockholm: Statistiska centralbyrån; 1990
27. Statens folkhälsoinstitut, 2009 [web]. [Hämtad 2011 Feb 5] Tillgänglig från:
http://www.fhi.se/Documents/Vart-uppdrag/BoU/Uppslagsverket/elevhalsoenkat- 090911.pdf
28. Simple Interactive Statistical Analysis [web]. [Hämtad 2011 Apr 2] Tillgänglig från:
http://www.quantitativeskills.com/sisa/statistics/twoby2.htm
29. Dawson, B., & Trapp, RG. Basic & clinical biostatistics. 4 ed. New York: Lange Medical Books/ Mc Graw-Hill, 2004.
30. Olsson, H., & Sörensen, S. Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 2nd ed, Nacka: Liber AB; 2008.
31. Milde-Busch, A., Blaschek, A., Heinen, F., Borggräfe, I., Koerte, I., Straube, A., Schankin, C., & von Kries, R. Association between stress and migrain and tension- type headache: result from school-based study in adolescent from grammar schools in Germany. Cephalalgia 2011; 0 (0) 1-12.
32. Milde-Busch, A., Heinrich, S., Thomas, S., Kühnlein, A., Radon, K., Straube, A., Bayer, O., & von Kries, R. Quality of life in adolescents with headache: Results from a population-based survey. Cephalalgia 2010; 0(00): 1-9.
33. Santinello, M., Vieno, A., & De Vogli, R. Primary Headache in Italian Early
Adolescents: The Role of Perceived Teacher Unfairness. Headache 2009; 49: 366-374.
34. Cederqvist V, Å. Psychiatric and psychosomatic symptoms are increasing problems among Swedish schoolchildren. Acta Pᴂdiatrica 2006; 95: 901-903.
35. Hallin, G. Smärta mer smärtsamt hos kvinnor: Genusperspektiv eftersatt i forskning om smärtans biologiska mekanismer. Läkartidningen 2003; 100: 3738-41.
36. Statistiska Centralbyrån, 2005. Flickor ställer högre krav på sig själva i skolan [web].
Stockholm. [hämtad 2011 Maj 29] Tillgänglig från:
http://www.scb.se/statestik/_publikationer/BE0801_2005K03_TI_A05ST0503.pdf 37. Mongini, F., Evangelista, A., Rota, E., Ferrero, L., Ugolini, A., Milani, C., Ceccarelli,
M., Joffrain, L., Ciccone, G., & Galassi, C. Further evidence of the positive effects of an educational and physical program on headache, neck, and shoulder pain in a working community. Journal of Headache and Pain 2010; 11:409-415.
38. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. FYSS – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, uppl. 1:2, Statens folkhälsoinstitut 2008:4.
Bilaga 1 Enkätfrågor
1. Jag är:
□
Kvinna□
Man2. Ålder______
3. Har du haft huvudvärk (ej infektionsrelaterad) under de senaste tre månaderna?
□
Ja□
Nej gå vidare till fråga 12.4. Hur ofta har du haft huvudvärk under de senaste tre månaderna?
□
Dagligen□
5-6 gånger i veckan□
2-4 gånger i veckan□
1 gång i veckan□
1-3 gånger per månad□
Mera sällan5. Uppskatta din generella intensitet av huvudvärken på linjen nedanför: (sätt ett kryss på linjen)
Ingen smärta 0---10 Värsta tänkbara smärta
6. Har du sökt hjälp för din huvudvärk på skolan?
□
Ja□
Nej7. Om nej, vem vänder du dig till? Ange:_________________ gå vidare till fråga 10.
8. Till vilken yrkesgrupp sökte du hjälp på skolan?
(flera svarsalternativ godtages)
□
Skolsjuksköterskan□
Kuratorn□
Skolläkare□
Annan yrkesgrupp, ange vilken:___________________________9. Vilken behandling/ hjälp/råd fick du och hur mycket hjälpte den?
(flera svarsalternativ godtages)
Mycket Lite Kanske Inte alls
Huvudvärkstablett
□ □ □ □
Vila
□ □ □ □
Akupunktur
□ □ □ □
Råd att minska stress
□ □ □ □
Råd om sömn
□ □ □ □
Råd om kost
□ □ □ □
Råd om motion
□ □ □ □
Avslappning
□ □ □ □
Kontakta
□ □ □ □
sjukgymnast
Kontakta
□ □ □ □
Läkare
Minska utlösande orsak
□ □ □ □
Annan behandling,
□ □ □ □
Vad?____________
10. Hur påverkas du av din huvudvärk i skolan?
(flera svarsalternativ godtages)
□
Koncentrationsförmågan minskar□
Försämrat skolarbete□
Trötthet□
Jag får svårt att göra mina läxor□
Annat?_____________________□
Jag påverkas inte11. Hur hanterar du din huvudvärk? (flera svarsalternativ godtages)
□
Tar huvudvärkstablett□
Går en promenad□
Tar frisk luft□
Dricker vatten□
Vilar på en avskild plats□
Går hem från skolan□
Ber om massage□
Gör inget särskilt□
Stretchar□
Annat, ange vad_____________________12. Vilka behandlingar och/eller åtgärder känner du till som finns för huvudvärk?
(flera svarsalternativ godtages)
□
Huvudvärkstablett□
Dricka vatten□
Fysisk aktivitet□
Avslappning□
Massage□
Minska stress□
Akupunktur□
Stretcha□
SömnTack för er medverkan!
Bilaga 2 Informationsbrev
Globalt sett är huvudvärk ett stort hälsoproblem bland ungdomar. Bland svenska
gymnasieelever är huvudvärk den vanligaste anledningen till besöken till skolsjuksköterskan.
Syftet med denna studie är att bland gymnasieelever kartlägga förekomsten av huvudvärk samt hantering av och kunskaper kring behandling av huvudvärk.
Din medverkan i denna studie innebär att du kommer att få svara på frågor i en enkät, detta tar ca 5-10 min. När enkäten är ifylld är din medverkan avslutad. Din medverkan är frivillig och dina svar kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ingen annan än författarna kommer att ta del av svaren i enkäten. Det innebär även att alla enkäter kommer att förvaras inlåsta i ett skåp så att obehöriga inte ska kunna komma över informationen. Inlämningen av enkäten är anonym och du kan välja att inte medverkan utan att ange skäl.
Resultatet från enkäten kommer att publiceras i vår kandidatuppsats och finnas tillgängligt våren 2011 på http://pure.ltu.se/portal/
Välkomna att kontakta oss vid frågor eller funderingar kring studien!
Med vänliga hälsningar Anna & Regina
Regina Bondesson Anna Friström Widén Handledare:
Professorsvägen 21, Professorsvägen 17, Sari-Anne Wiklund Axelsson,
97751 Luleå 97751 Luleå Universitetsadjunkt
Tel: 073 83 29 803 Tel: 070 24 69 200 Institutionen för Hälsovetenskap, regbon-8@student.ltu.se annfri-8@student.ltu.se Luleå tekniska universitet
Bilaga 3 Informationsbrev
Globalt sett är huvudvärk ett stort hälsoproblem bland ungdomar. Bland svenska
gymnasieelever är huvudvärk den vanligaste anledningen till besöken till skolsjuksköterskan.
Syftet med denna studie är att bland gymnasieelever kartlägga förekomsten av huvudvärk samt hantering av och kunskaper kring behandling av huvudvärk.
De utbildningar som vi önskar få ett godkännande att studera och ha som grund i vår
datainsamling är de med högst, medel och lägst intagningspoäng. Vi kommer att behöva minst 200-300 försökspersoner som svarar på enkäten, vilket innebär att vi skulle behöva besöka 2- 3 från vardera intagningsnivån, beroende klasstorlek.
Medverkan i denna studie innebär att eleverna kommer att få svara på frågor i en enkät, detta tar ca 5-10 min. När enkäten är ifylld är deras medverkan avslutad. Deras medverkan är frivillig och svaren kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ingen annan än författarna kommer att ta del av svaren i enkäten. Det innebär även att alla enkäter kommer att förvaras inlåsta i ett skåp så att obehöriga inte ska kunna komma över informationen.
Inlämning av enkäten är anonym och eleverna kan välja att inte medverkan utan att ange anledning till detta.
Resultatet från enkäten kommer att publiceras i vår kandidatuppsats och finnas tillgängligt våren 2011 på http://pure.ltu.se/portal/
Välkomna att kontakta oss vid frågor eller funderingar kring studien!
Med vänliga hälsningar Anna & Regina
Regina Bondesson Anna Friström Widén Handledare:
Professorsvägen 21, Professorsvägen 17, Sari-Anne Wiklund Axelsson,
97751 Luleå 97751 Luleå Universitetsadjunkt
Tel: 073 83 29 803 Tel: 070 24 69 200 Institutionen för Hälsovetenskap, regbon-8@student.ltu.se annfri-8@student.ltu.se Luleå tekniska universitet
