Kooperativa förbundet

Q() KF

Verksamheten 1997

Kooperativa förbundet

Innehåll

Det viktigast om KF 1997

Detta är Kooperativa förbundet

2

Nyckeltal 3

Koncernchefens kommentar 4

Omvärlden och konsumentkooperationen 7

VIktiga utvecklingsområden 8

Med konsumenterna i fokus 16

Mervärde för medlemmarna I9

Personal

21

Dagligvaruhandel

22

Gröna Konsum

22

KF Stormarknader 24

Lågpris

27

Fackhandel 28

KF Media 32

Stödjande verksamheter 34

KF lnvest 35

Förvaltningsberättelse 36

Bokslutsuppställningar 39

Bokslutskommentarer och noter 47

Styrelsens förslag och revisionsberättelsen 58

Ordförandens kommentar 59

Medlemsorganisationer 6o

KFs ägarorganisation 61

Förbundsstyrelse 62

Verkställande ledning 64

Föreningsstämma 1998

KFs 99e ordinarie föreningsstämma h!\ ils

pil

Vår gård, Saltsjöbaden. den 5 juni 1998.

Det viktigaste om KF 1997

FÖRSALJNINGEN

i KF-koncernen uppgick till29,9 miljarder kronor (30,4 miljarder kronor 1996). Minskningen beror huvudsakligen på avyttringen av AB Goman-Produkter. Gröna Konsum, Prix och fack- handelsföretagen har haft en god försäljningsutveckling under året medan stormarknadsverk-

samheten redovisar en nedgång. För jämförbara enheter ökade försäljningen med 2 procent.

RESULTATET

efter finansiella poster uppgick till382 miljoner kronor (254). Rörelseresultatet för detaljhandeln

uppgick till

160

miljoner kronor (175 miljoner kronor). Nedgången är hänförlig till försäljnings-

minskningen i stormarknadsverksarnheten. Fackhandelsföretagens resultat forbättrades avsevärt.

KappAhl svarade för den större delen av resultatförbättringen.

AVKASTNINGEN

på sysselsatt kapital ökade från 6,7 procent till 7,2 procent.

DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN

har ytterligare stärkts under 1997· soliditeten uppgår till 33>9 procent järnfort med

32,4 procent föregående år.

VIKTIGA SATSNINGÄR

För att skapa möjligheter

till

en fortsatt stark konsumentkooperation har utvecklingstakten ökats på flera viktiga områden under 1997.

Det omfattande moderniseringsarbetet har ytterligare intensifierats vad gäller arbetssätt,

konceptutveckling, butiksförnyelse och butiksomställning.

Betydande insatser har inletts för att via den nya !T-tekniken utveckla och effektivisera

verksamheten.

Viktiga steg har tagits för att öka och tillvarata kompetens och erfarenhet och

utveckla KF till en lärande organisation.

Samarbetet med de konsumentkooperativa organisationerna i Norden har utvecklats ytterligare.

Belopp i Mkr

_{1997 1996 1995 1994 1993}

KF-koncernen

Försäljning, exkl moms

29 873 30 406 31 541 31

965 65 036 Resultat efter finansiella poster

¹¹ 382

254

201

945

- 166

Medelantal anställda 17 979 20 23

5

21 093 22 809 33 606

Konsumentföreningarna

Försäljning, exkl moms, ej KO AB

14

077

l3 992 14114 15 023 14 751

Antal föreningar

83

87 98 99

105

Antal försäljningsställen, inkl KO AB

1 338

1 372

1399

1478 1 518

Antal medlemmar (i tusental) 2 378

2 345 2 3

10

2

261

2231

Medelantal anställda, ej KO AB

9 352

9 739

10140 11

407

12225

'l Från och med 1994 inkluderas resultatandelar i intresseföretag

I

Detta är Kooperativa förbundet

KF ekonom isk föreni ng

2

DETAUHANDEl

Gröna Konsum Stormarknader L ågp ris

Fat khandel

livsmedelsindustri Distribution & logistik -

Kärnverksamheten i Kooperativa förbundet, KF, är detaljhandel och KF driver idag cirka 65 procent av den konsumentkooperativa detaljhandeln i Sverige.

Verksamheten är indelad i affårsområden.

DETALJHAltDEL

KF driver sammanlagt 818 butiker och stormarkna- der i 5 dagligvarukedjor och 5 fackhandelskedjor.

Dagligvaruverksamheten drivs i tre koncept, Gröna Konsum (434 butiker), Stormarknader (Obs! 17, B&W 9 och Robin Hoodr8 stormark- nader) och Lågpris (Prix 28 butiker).

FACKHANDEL

drivs i fem kedjor; KappAhl med 193 butiker i Sve- rige, Norge och Finland och Danmark, Stor

&

Li- ten (24), City Stormarknad (34), Kosmetikkedjan Kick's (30) och Akademibokhandelsgruppen (3r).

LIVSMEDELSINDUSTRI

innehåller Juvelbagerierna AB och Kvarn AB Juvel.

DISTRJBUTION & LOGJSTIK

sköter varudisuibutionen på uppdrag av konsu- mentföreningarna och KFs detaljhandel.

KF FASTIGHETER

har till främsta uppgift att tillgodose verksamhetens behov av filstigheter och förvalta och förädla fustig- hetsbeståndet.

KF MEDIA

I KF Media ingår P.A. Norsted

t

& Söner AB (med förlagen Norstedts Förlag, Raben & Sjögren Bok- förlag, Prisma och Norstedts Raben Multimedia), Akademibokhandeln Butiks AB, Bokdistributören AB, Tidningen Vi och KF Tidningsförlag.

KF INVEST

är KF s investmentbolag med uppgift att skapa

värdetillväxt i KF s tillgångar utanför kärnverksam-

heten.

72

54

36

18

Nyckeltal diagram

Koncernens försäljning och tillgångar

Miljarder kr

1\ . . 91

C Tlllqi'in<)er

Minskningen av den totala försäljningen l koncernen under 1997 beror frllmst på avytt- ring av verksamheter.

överskottsgrad

Procent

En god utveckling i framförallt fackhandels- verksamheten samt gjorda realisationsvin- ster har medfört en förbättrad överskotts- grad.

Räntetäckningsgrad

Gånger

Räntetäckningsgraden förbättrades något jämfört med föregående år, främst till följd av ett förbättrat finansnetto.

1000

800 600 400

200

o

-200

15000

10000

5000

o

Resultat efter finansiella poster

Miljoner kr

93 !14 9S 96 97

Ökningen av resultatet efter finansiella pos- ter beror främst på gjorda realisationsvinster samt en god utveckling inom fackhandels- verksamheten.

Omsättningshastighet syssel satt kapital

Gånger

Omsättningshastigheten på sysselsatt kapital ligger på en relativt hög nivå ·men har för 1997 påverkats negativt av vissa åtaga n den i samband med avyttring av verksamheter.

Nettolåneskuld

Miljoner kr

Nettolåneskulden ligger sedan 1993 på en fortsatt låg nivå, som en följd av den renod- ling av verksamheten som genomförts.

20

15

10

5

Q

35 30 25 20 15 lO 5

o

DEFINITIONER AV NYCKELTAL ÅTERFINNS PÅ SID 49.

Avkastning sysselsatt kapital

Procent

93 !14 95 96 97

Avkastningen på sysselsatt kapital ökade nå- got jämfört med föregående år, främst bero- ende på förbättrat rörelseresultat.

soliditet

Procent

9l 94 95 96 97

Den finansiella ställningen är fortsatt god.

soliditeten har stärkts ytterligare under 1997-

3

Samverkan för lärande och utveckling

4

Konsumentkooperationen har under 199o-talet genomgått de mest genomgripande förändringarna sedan genombrottsåren. KF s verksamhet har koncen- trerats till detaljhandel medan engagemangen i pro- duktionsledet till största delen har upphört. KF har därmed för såväl föreningarnas som för egen räkning blivit en stor och oberoende köpare på leverantörs- marknaderna. Även KF

s övriga

industriengagemang har förändrats.

KF

s finansiella ställning är idag stark. Genom den

valda strategin för förädling och avveckling av indu-

striföretagen har stora värden säkrats och ytterligare

ökats. Kassaflödena har hanterats så att likviditet och eget kapital steg för steg förbättrats, trots stora kostna- der för omstrukturering och rationalisering samt be dande förluster i detaljhandeln under 1992- 1994- KF-koncernen har härigenom byggt upp en betydande finansiell beredskap för framtidssatsningar.

Den kraftiga fokuseringen på kostnadsanpassning har lett till en viss minskning av marknadsandelen.

Konsumentkooperationen har sedan lång tid en otill- räcklig förnyelse- och nybyggnadstakt. Även under de senaste åren har investeringarna begränsats, varför det är hög tid att kraftigt öka framtidssatsningarna.

Lönsamheten i fackhandeln har återvunnits och lig- ger nu på en acceptabel nivå, men ytterligare potential föreligger. Inom dagligvaruhandeln är lönsamheten fortfarande låg och på en lägre nivå än föregående år.

Det beror bland annat på de omfattande förnyelser

som sker inom såväl Gröna Konsum som Prix och

stormarknader. Åtgärderna stärker konkurrenskraften och tas emot mycket positivt av medlemmar och kun- der. Ytterligare satsningar är nödvändiga under de

kommande åren för att skapa attraktivare butiker

och en ökad kundtillströmning. Härigenom skapas förut- sättningar för en väsentlig lönsamhetsförbättring.

FRAI\IITIDEII!S STORMA.RI<NAO

En av KF s

strategiska uppgifter är att utveckla en djup och nära affärsmässig samverkan mellan konsument-

kooperationerna i de nordiska länderna. Det främsta området för samverkan är stormarknaderna, där sedan två år ett omfattande utvecklingsarbete bedrivs tillsam- mans med NKL i Norge och numera också FOB i Dan- mark. Syftet

-är

att skapa framtidens stormarknad som

skall svara mot ökade och allt mer individuella kundbe-

hov. Detta skall ske på sätt som är effektiva och därmed ger prisvärda erbjudanden samt står i samklang med kra- ven på hållbar utveckling. Strävan är att på denna grund

_

_forma en gemensam nordisk kedja av stormarknader.

,_

l

Under 1997 överfördes Obs! i Danmark till ett av FDB, KF och NKL gemensamt ägt bolag. Genom för- värv av modekedjan MacCoy har KappAhl etablerat sig på den danska marknaden. KappAhl är idag ett helt in-

i

grerat företag med samordnade sort~ent och gemen-

~

samma funktioner för inköp och logistik och som dri- ver försäljning i fyra nordiska länder genom samman- lagt närmare tvåhundra butiker.

STÄRitT :>OSITION FÖR KF MEDIA

KF Media stärkte under året sin ställning bland annat genom förvärv av Norstedts Förlag. Verksamheten har samordnats med Rabenförlagen och drivs därefter under förlagsgruppens äldsta och mest traditionsrika namn P.

A.

Norstedts & Söner AB, registrerat 1823.

I början av 1998 förvärvades 45 procent i Bokus AB, som driver Sveriges främsta internetbokhandel, bokus.com. För att

skapa bättre förutsättningar för en

gemensam utveckling har företagen inom mediaom-

...x~det

sammanförts i en underkoncern inom KF. Verk-

\

~hleten har en fast förankring i konsumentkoopera- tionens folkbildningstradition. Mediaområdet präglas idag av en snabb utveckling, inte minst genom IT.

Denna utveckling är även av stor betydelse för såväl be-

~~.tlig

detaljhandel som för nya detaljhandelskoncept.

·!konsumentkooperationens framtidssatsningar intar

KF Media en viktig roll.

KF är en av tre huvudsponsorer för Kulturhuvud- stadsåtet 1998. KFs engagemang har riktats in på mat- kultur och trädgård, i första hand som en källa för kun-

skap, inspiration och engagemang. Satsningen är en av

flera förberedelser inför KFs tOO-årsjubileum 1999.

NYA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR 2000-TAI..ET

Konsumentkooperationen har till uppgift att skapa möjligheter för medlemmarna att genom egen aktivitet och samverkan skaffa sig ekonomiska fördelar. I Inter- nationella Kooperativa Alliansens nyligen antagna prin- ciper framhålls, att utbytet också kan avse sociala och kulturella värden. Fokusering på att generera ekonomis- ka fördelar är viktig för att främja effektivitet och resul- tat. Det kan också uttryckas så, att ekonomisk eff

ektivi-

tet är en nödvändig förutsättning för att överleva i en hård marknadskonkurrens, men den är inte något sär- skiljande eller unikt för kooperationen. I en fungerande marknad ställs det kravet på alla aktörer, till gagn för konsumenterna.

Sett över tiden har konsumentkooperationens ideer och värderingar fatt starkt genomslag, inte enbart vad gäller det idag självklara kravet på en fri konkurrens och en väl fungerande marknad. Även strävan att ge trogna kunder fördelar delas idag av många företag. KF s p

remi-

eprogram för medlemmar är framgångsrikt och till detta ansluter sig allt fler konsumentföreningar. Konkurrenter på marknaden tar efter och vissa gör direkta kop

ior. När

medlemsbegreppet på det sättet exploateras av andra ris- kerar det att förlora innehåll och identitet för moderna konsumenter.

Konsumentkooperationen står inför utmaningen att möta 200o-talet på ett offensivt och kraftfullt sätt.

Vår uppgift är att skapa förutsättningar för en stark konsumentkooperation även i framtiden och det· kräver att vi påtagligt ökar utvecklingstakten på flera viktiga områden.

De finansiella resurserna föreligger, den svenska kon- sumtionsmarknaden är i stark tillväxt och vi innehar ett flertal koncept, som kan öka sin attraktivitet, marknads- andel och lönsamhet. Även den nya tekniken skapar vik- tiga möjligheter, som måste tas till vara på ett framtidsin- riktat sätt. Konsumentkooperationens roll under nya

5

6

förutsättningar kräver både nytänkande, stora satsrungat och risktagande.

FRAMTIDSPROGRAM FÖR SAMVERKAN

Mot denna bakgrund utarbetar KF ett Framtidspro- gram, som innebär kraftfulla utvecklingssatsningat un- der

1998-2000.

För att fullt ut

ta

tillvara möjligheterna ges programmet så långt det är möjligt en för förening- arna och KF gemensam utformning.

Programmet syftar till att påskynda förnyelsen av så- väl affärsverksamheterna som av konsumentkooperatio- nen som organisation. Avsikten är dels att förstärka kon- kurrensförmågan på marknaden, dels att utveckla det konsumentkooperativa uppdraget för en ny tid. Alla in- satser skall stödja ett samlat uppträdande inom konsu- mentkooperationen och uttrycka kraften i vår samver- kan.

Framtidsprogrammet omfattar fyra huvudområden:

~

Förnyelse och expansion av detaljhandeln. Det breda moderniseringsarbete som drivs inom KF intensifieras ytterligare och vidgas för att skapa en förstärkt posi- tion på marknaden.

~

Ökad konkurrenskraft genom IT. Syftet är att öka effektiviteten och attraktiviteten i affärsverksamheten, att ta tillvara nya affärsmöjligheter och fördjupa kom- munikationen med medlemmar och kunder.

~

Utveckling av en lärande organisation. Människorna i organisationen, deras kunskaper, kompetens och för- måga att ständigt utvecklas utgör den mest kritiska framgångsfaktorn för såväl KF som konsumentföre- ningarna.

~

Förstärkt kooperativ identitet och utveckling. För att skapa intern motivation och yttre attraktivitet krävs en stark identitet och ett levande uppdrag.

KOOPERATIV IDENTITET OCH UTVECKLING

För att ge konsumentkooperationen och KF en stark identitet krävs att vi med övertygelse förklarar vår roll i samhället och på marknaden. Lika viktigt som det är att

skapa ekonomiska mervärden är att lyfta fram och för- klara konsumentkooperationens ideella/idemässiga vär- den och därmed stimulera människor att ansluta sig till våra strävanden och värderingar. Vi kan och skall erbju- da konsumenterna delaktighet i en starkt värderings- styrd organisation.

Konsumentkooperationens främsta kännetecken är vår tro på förmågan och kraften i samverkan. Utan tyd- lighet i detta avseende förlorar vi inre kraft och minskar möjligheterna att vinna människors stöd. Att vi uppträ-

__.

der gemensamt och fullt ut utnyttjar vår samlade styrka ... ~

är därför avgörande, inte bara för att skapa affårsmässiga framgångar, utan ytterst gäller det vår identitet och tro- värdighet.

Det krävs med andra ord att vi förmår återskapa kon

₁

sumentkooperationen som en angelägen, modern och effektiv organisation, baserad på en tydlig värderings- grund, som kan attrahera många människor. Vår upp- gift är att skapa medvetenhet om framtidens krav och behovet av en hållbar utveckling. Vi skall steg for steg i praktisk handling visa, att det är möjligt att påverka framtiden i önskad riktning genom att som medlemmar delta i och påverka vår verksamhet. KF s l 00-årsjubi- leum ger rika möjligheter att klargöra de värden konsu- mentkooperationen står för.

Roland Svensson.:

VD OCH KONCERNCHE

Omvärlden och konsumentkooperationen

D en svenska ekonomin har förbättrats genom att de offentliga finanserna stärkts och inflationen bringats under kontroll. Sverige hade under 1997 en svagare ur- veckling än Norge och Danmark men bättre än Finland.

I OECDs mätning av köpkraftskorrigerad BNP per innevånare avancerade Sverige från 16e till 15e plats och ligger därmed närmast under genomsnittet för OECD- länderna.

Norden som region hade en tillväxt på drygt 3 procent, något högre än hela OECD och EU. Drivkraften i de nordiska länderna är i ökande grad inhemsk efterfrågan.

Den svenska BNP-ökningen blev 1 ,8 procent. Trots lö- n eökningar på 4 procent ökade hushållens disponibla in- komster obetydligt i löpande priser och minskade något realt. Förklaringen är ett för hushållen försämrat netto av de offentliga transfereringarna till följd av saneringen av de offentliga finanserna. Hushållen kompenserade dock detta under 1997 genom ett kraftigt minskat sparande och kunde öka den totala privata konsumtionen med 2 pro- cent.

Dagligvaruhandeln ökade i volym med o,8 procent och sällanköpsvarahandeln ökade med 4,9 procent. Livsme- delskonsumtionen ökade samt hushållens köp av elektro- nik och fritidsartiklar. Ökningen för detaljhandeln totalt blev 2,5 procent i volym.

TRENDER PA MARKNADEN

Internationaliseringen av den svenska detaljhandelsmark- naden fortsätter i ökad takt. Än dominerar det nordiska perspektivet men företag från länder utanför Norden visar intresse för den svenska marknaden. Framfö r allt gäller förändringen fackhandel men även dagligvaru- handel berörs.

En växande företeelse är fackhandelsföretag som arbe- tar med stormarknadens affärslogik, så kallade "category killers". Företrädesvis etablerar man sig externt och till- sammans, gärna nära befintlig stormarknad och skapar därigenom nya externa attraktiva köpstäder. Ytterligare ett s t eg är överskottsförsäljning av märkesvaror, så kallade

"factory outlets".

Trafikbutikerna/bensinstationerna är sedan några år en av de mest expansiva butikskategorierna. Flera bolag sac-

sar på oroprofilering till dygnetruntöppna dagligvarubuti- ker och miniköpcentra enligt internationella koncept.

Internet-handel blev under 1997 en etablerad form för detaljhandel. Inte enbart för sällanköpsvaror av typen dataprogram, cd-skivor och böcker utan även för daglig- varor. Det första dagligvaraföretaget utan butiker etablera- des under hösten. Bedömare i USA anser att handel över Internet om fem till åtta år tar omkring 5 procent av den totala detaljhandelsm arknaden. Bedömare i Sverige tror på en betydligt mer omfattande expansion med 12-13 miljar- der i fö rsäljning av dagligvaror, dvs med bortåt ro procent av enbart dagligvaruinarknaden år 2005.

Allt fler aktörer på detaljhandelsmarknaden arbetar med loj aliseringsprogram kopplade till kundkortlmed- lemskort. Företag i olika branscher har börjat gå samman om gemensamma kundkort för att därmed knyta en stör- re del av hushållets konsumtion till gruppen av företag.

Kundkorten innebär också en utveckling av marknadsfö- ringen med allt mer riktad reklam när butiken skaffar sig allt bättre inf ormation om kunderna och deras köpbete- enden. Etik och moralfrågor får ökad betydelse i företa- gens framtoning mot konsument.

IViARKNADSAII!DEL

Konsumentkooperationens marknadsandel minskade med 0,2 procentenheter till 18,9 procent av dagligvarumarkna- den och minskade med 0,5 pro centenheter till10,9 pro- cent av sällanköpsvarumarknaden.

Konsumentkooperationens andel

~v

den totala detaljhan- delsmarknaden blev

16.4

procent, vilket är en minskning med 0.4 procentenheter jämfört med föregående år.

Detaljhandel

16,4%

Dagligvaror Sä lianköpsvaror

18,9% 10,9%

7

Viktiga utvecklingsområden

KF har sedan en rad

år

bedrivit ett omfattande förän- drings- och moderniseringsarbete för att möta nya kon- sumentbehov och den allt snabbare förändringstakten inom detaljhandelsbranschen. Arbetet har berört såväl organisation som arbetssätt. Ett kraftfullt arbete läggs ned för att öka effektivitet och utvecklingstakt, stora satsningar sker inom !T-området och betydande insatser görs för att ta tillvara och öka kompetens och erfarenhet och stärka den konsumentkooperativa profilen.

EFFEKTIVARE ARBETSSÄTT FÖR ATTRAKTIVARE ERBJUDANDE

För att motsvara medlemmarnas och kundernas önske- mål om attraktiva butiker med låga priser och ökad ser- vice startade under

1995

arbetet med att effektivisera så- väl organisation som arbetssätt inom KFs dagligvaru- handel.

Ett flödesorienterat arbetssätt har införts som innebär ett helhetsgrepp på varans väg från produktion till kun- dens kasse och också nya arbetssätt och ökat ansvar för de anställda.

En flödesorienterad organisation är definierad och be- mannad i dagligvarukedjorna. Under

1997

har arbetet fortsatt med att förfina metoderna och utveckJa tekniken.

Ett nytt system för sortimentsstyrning har införts.

Försäljningsstatistik kan brytas ned på artikelnivå, varje vara rar rätt placering och utrymme i hyllan, hyllan kan användas optimalt, aktiviteter kan följas upp bättre och samarbetet med leverantörer effektiviseras.

En särskild enhet har bildats för att ansvara för kon- sumentföreningarnas, Gröna Konsums och Prix försörj- ning av sällanköpsvaror.

För att skapa färskare, bredare och aktuellare erbju- danden till konsument har färskvaruterminaler införts.

Samtliga leverantörer levererar till fårskvaruterminalen som samordnar leveranser till respektive butik före öpp- ningsdags.

Två färskvaruterminaler startades under

1997

och fler planeras under

1998.

Från och med

1998

ägs möbelkedjan Obs! Interiör, till två tredjedelar av Det Norske Möbelsen ter, som ägs av NKL och det av NKL delägda möbelföretaget IdeSkeidar AJS. Som ett ytterligare led i det nordiska kooperativa samarbetet kommer lager- och distribu- tionsverksamheten i Lammhult att överföras till Det Norske Möbelsenters central i Oslo från och med

1998.

För att skapa ett forskare, bredare och aktuellare er-

bjudande till kunderna har två forskvarutmninaler

startats under I997 och fler planeras. Terminalerna

samlar upp forskvaror ftån samtliga leverantörer for

gemensam transport till butik.

t .

ÅJ.,uet

med att

ut~

veckla de olika

kon~

cepten for att bättre möta medlemmars ot

~nders

behov har-intensifierats under I991· B&W i Bromma har

ut-

vecklats till norra Europas bästa mat- marknad.

KONCEPTUTVECKLING OCH BUTIKSFÖRNYELSE För att bättre motsvara medlemmarnas och kundernas

krav och önskemål och nya konsumtionsmönster sker

stora satsningar på konceptutveckling och butiksför-

nyelse.

Arbetet med att utveckla koncepten har fortsatt

in~

om samtliga dagligvarukedjor under 1997.

En ny enhet, Detaljhandelsplanering, bildades under 1997 för att stödja de tre dagligvarukoncepten samt

konsumentföreningarna i arbetet med orobyggnation av och omställningar i butik.

Inom KF Stormarknader har större förändringsarbe-

ten genomföns på inte mindre än 14 enheter. Det mest uppmärksammade är B&W i Bromma som utvecklats till norra Europas bästa matmarknad. Stormarknaden, som redovisar en mycket god

försäljningsutveckling har fatt mycket positiva kundreaktioner och stor uppmärk-

samhet i media.

För Obs! utvecklas konceptet inom ramen för SM 99,

ett projekt i samarbete med norska och danska koopera~

tionen. Ett pilotprojekt kommer att starta under 1998.

Robin Hood~konceptet

har förädlats ytterligare.

Gröna Konsum har utvecklat två butiksformat, Kon-

sum Extra och -Konsum Nära som är under införande

och visat sig fungera väl.

För att ytterligare utveckla färskvaruprofilen har Grö-

na Konsum förvärvat butiken Cajsa Warg i Stockholm.

Butiken har

specialiserat sig på färskvaror och färsk fär~

digma~

och ska fungera som

ide~ och utbildningsbutik

Även

Prix~konceptet

har utvecklats ytterligare och

med

framgång införts på flera enheter.

För att säkertställa en hög etableringstakt

i konsu- mentkooperationen inrättades en ny etableringsfunk- tion för dagligvaruhandeln i KF under 1997. Funktio- nen arbetar nära KF Fastigheter. Arbetet har så här

långt resulterat

i

en lång rad möjliga nyetablerings- och

omställningsobjekt.

9

EGNA STARKA VARUMÄRKEN

För att bättre anpassa sortimentet efter medlemmarnas och kundernas önskemål utvecklar konsumentkoo- perationen egna starka detaljistva- rumärken, med ett attraktivt och profilerande sortiment.

För närvarande koncentreras satsningarna på varumärkena Sig- num, Änglamark och Blåvitt.

De tre varumärkena är föremål för ett fortlöpande utvecklingsarbe- te vad gäller såväl sortiment som kvalitet.

Vid framtagandet av egna pro- dukter ställer KF höga krav på såväl leverantör som produkt. Ett kvali- tetssäkringsprogram har tagits fram som ställer krav inte bara på kvali- tet utan även på produktsäkerhet, leverantörernas miljö- och sam- hällsengagemang och etisk håll- mng.

10

••'AO

:... ....

^:=:~

.,.!'=;;.-...

Plastpåsar ~

...

~~.l~llt

.. . ..

~

..

iit.mfil

'IV'ätt medel

l q

=l ... , ..... ....

..

.... ··-

.. .

~. .

···- · · ·

^~~~-

'$..ÄNGLAMARK9

Nanv:liga varor. Tidlösa vänleriogat.

SIGNUM

Signum är konsumentkooperationens kvalitetsvarumärke för utvalda. livsmedel med hög kvalitet och god smak till ett pris under m arknadsledarens.

Varumärket introducerades

1995.

Sig- num har under

1997

vuxit kraftigt i an- tal, från cirka Bo till över r8o produkter.

Produkterna har överlag tagits emot väl.

Signum svarar för cirka 35 procent av den totala forsäljningen av Pommes fri- tes i konsumentkooperativa butiker och nästan lika mycket när det gäller Kött- och stekbullar och cirka

15

procent av försäljningen av ris. Även skivad smör- gåsmat ' och kyld färdigmat har stora an- delar av den totala försäljningen.

ÄNGLAMARK

Änglamark introducerades

1991

som konsumentkooperationens varumärke för miljöanpassade varor och är ida.g det ledande miljösortimentet i svensk dag- ligvaruhand el.

För närvarande består Änglamark av knappt

180

produkter. Under senare de- len av

1997

lanserades KFs första rättvi- semärl5ta produkter, Änglamark Kaffe '

och Änglamark Te.

Produkterna står under Rättvise- märkningens kontroll och säkerställer rimliga villkor för dem som producerar förutom att de ska leva upp till ställda miljökrav.

Produkterna är även KRAV-märkta.

En tredj e rättvisemärkt produkt, cho- klad, är på väg.

BLÅVITT

Blåvitt står för god och jämn kvalitet till ett tydligt lågt pris och har sedan star- ten

1979

haft en god utveckling. Sorti- mentet består för närvarande av cirka

210

produkter.

II

~----TILL rÖISTASIDAW

W I~L.IiDNING:

• ARTIIItLAR

• Lii.IIIK"'"

• FR ÄGOR & 3VI!.R

•u•An

• MIUÖnST~T

rJ "'ae~.ID~ ii1

tli MIUÖÅTG~ R;D~ R

• NIUÖSORTINENTE-T

r. QENNO'tHFI~FII\D~

LIY:St.4f()I;L

'Iii DISTRIDUTION

• DlltFT . ltRETSLOPP'

• MILJÖS.YMtOLJ:AJroiA

• HU~HALLSI'\NEP

Villkomna ~Il KF s nys miliOUilnst på inlemaH

980421

Genmanipulerade livsmedel

Finns dst ganmanlpulerMali'<smedell Konsum?

Svar:

KF har hos alla le.,rantOrer begilrt aH få reda på om dettnns genförändrade li-.smedel hos dem. Leveranillrarna har aaranterat aH så inte är fallet Om KF får kunskap om aH detnnns ett li'<smodel som år genföråandra~ kommer del att tas bort ur sortimantel och KF kommer all beaa.a en foridaring från leverantören.

e&

tV<: C THL ---~

o

: GIII'Hfliaor i&...-:

' 980421 16:18 , Genmanipulerade [ liYsmedel : 980421 16.17 : solidarisk handel ' 980421 15:1 8

CFC

; S1all en fråga

AKADEMIBOKHANDELN

12

Eftlabnl, ~. ft.dd~, ~"-K&m•·i KaiatacS. Krtdl!ll"''.t.d, Linkaping, U..WS, Mill ma_ tb1kl!ping.

Sbokholm,. u~..:-. Y.l:aW'ia, VäxA~. C>atiiAun.d Vl!lkoll1lllentm A~adom:.Okhandoln. S\leriG"' stllnola bokhan1el.

D.lkendalpit-.dille.-t••~:

1 all.llloJa-)f~.I!Oolollo:<"bol!.A1llllllii<(IS!IN).

2. lllilli!Ilt i ~ blaiid 100 Wmllliiiimon och iimmller 1lllll.eJiimnon J. lll!l>liBIIIII:corDudeiiiOSIII"JIUih'a.-

4. !:sn!!.!RJ'!'i=--l\7fiO .. bteo"ccll-.

..----nflml-~pl.u_udl

__ _

._... .. _

~ad."""

!llilill•-

^"259:·

KONKURRENsKRAFT GENOM IT

En kraftfull satsning har inletts för att via den nya tek- niken öka effektiviteten och attraktiviteten i affärsverk- samheten och öka möjligheterna till fördjupad kommu- nikation med medlemmar och kunder.

MODERNA BUTIKSDATASYSTEM

Stora insatser görs för att utveckla moderna, effektiva butiksdatasystem för konsumentkooperationen, inte minst

~d gäller kassa- och kortfunktioner och snabba

Ai\.

och ratiOnella varuflöden.

~

UTVECKLING AV ELEKTRONISK HP:.N:!JEL

Elektronisk handel är ett område

som växer kraftigt. KF har startat försäljning via Internet dels inom dagligvaruhandeln och dels av bok- försäljning via Akademibokhan- deln.

Inom dagligvaruhandeln har för-

söksverksamhet skett från B&W i

Täby. Intresset är stort och målsätt- ningen är att införa så kallad horne- shopping på fler stormarknader.

Sedan våren 1997 erbjuder

Akademibokhandeln med fram-

gång cirka roo ooo boktitlar på In- ternet.

Ytterligare ett viktigt steg i den

strategiska satsningen på ny

teknik togs i början av 1998 då 45 procent

)

av Bokus AB förvärvades. Företaget erbjuder via den

virtuella bokhandeln bokus.com cirka 1,5

miljoner titlar på svenska och engelska till kunder i Sverige. Bokus har väl utvecklad teknik och logistik som ger låga priser och snabba leveranser.

SöCCC:I:LS::C:Ii'Til.SF~ÅGAN

En viktig del i KF s verksamhet utgörs av en rad olika datastyrda system och program. De flesta av dessa an- vänder bara två siffror, till exempel 98, för årtal. Vid se- kelskiftet kommer siffrorna att slå om till oo. Betyder oo år 1900 eller 2000?

Frågan är hur systemen tolkar detta och vad som händer om det tolkas fel. Det är grunden för de pro- blem som kan skapas i och med nytt sekel.

Ett omfattande arbete pågår i KF för att gå igenom

system, program, datorer och

PC.

Även

så kallade inbäd-

dade system gås

igenom. Med inbäddade· system menas

den utrustning som på olika sätt styrs av klocka eller

datum, till exempel hissar, bilar, dörrlås, fläktsystem.

Samarbetet med de noriska konsumentkooperationerna har ytterligare stärkts. Under

I997

bildades Obs! Dan- mark med KE NKL (Norge) och FDB (Danmark) som ägare. Syftet är att skapa en gemensam verksamhet på s tormarknadsområdet.

SAMVERKAN l NORDEN

Sedan flera år pågår ett samarbete mellan de konsumentkooperativa organisationerna i Norden för att utveckla en djup affärsmässig sam- verkan över gränserna. Under

1997

har samarbetet utvecklats ytterligare.

Obs! Danmark A/S bildades

i

oktober

1997

med syftet att skapa en gemensam nordisk verksamhet på stormarknadsområdet. Företa- get, som ägs av KF och den norska (NKL) och danska (FOB) koopera- tionen med en tredjedel var, driver tolv Obs! stormarknader i Dan- mark.

Sedan några år drivs ett omfat- tande utvecklingsprojekt, SM99, tillsammans med konsumentkoo- perationen i Norge och Danmark.

Syftet är att utveckla ett modernt och slagkraftigt stormarknadskon- cept för att möta nya konsument- behov. Pilotprojekt kommer att starta i såväl Sverige som Norge under

1998.

På flera sortimentsområden har inköpssamverkan fördjupats med de konsumentkooperativa organisa- tionerna i Norden.

Från och med

1998

ägs möbel- kedjan Obs! Interiör till två tredje- delar av Det Norske Möbelsenter, som ägs av NKL och det av NKL delägda möbelföretaget Ide Skeidar A/S. Därmed skapas ett av delstör- sta möbelföretagen i Skandinavien.

13

14

Under hösten 1997 förvärvade KappAhl den danska bu- tikskedjan MacCoy A/S. Kedjan driver 46 butiker för damkonfektion och var till hälften ägd av FDB.

KOMPETENSUTVECKLI NG

Att förstå medlemmarnas/kundernas behov och stän- digt förändra verksamheten i takt med dessa, är en vik- tig del i konsumentkooperationens verksamhet. Medar- betares och chefers kompetens och erfarenheter är där- för avgörande.

En kartläggning av kompetensutvecklingsbehovet hos samtliga medarbetare är under genomförande och ska ligga till grund för en plan över framtida behov och åtgärder.

KF KARRIARCENTER

För att säkra en god chefsförsörjning i koncernen, iden- tifiera ledare och ge chefer ett stöd i karriärutvecklingen har KF Karriärcenter bildats. Delragarna kan testa sin förmåga i olika simulerade situationer och utveckla och pröva sin kompetens inom olika områden. Resultaten mäts utifrån en kravprofil som tagits fram utifrån de krav som framtiden ställer på ledarskap inom KF.

TRAINEEVERKSAMHET

För att säkerställa ledarförsörjningen inom verksamhe-t}

ten driver KF sedan flera

år

en aktiv traineerekrytering.

Traineeprogrammet är tvåårigt och inriktat på detalj- handel och ekonomi. Mellan 12 och 15 trainees anställs varje år.

STÄRKT IDENTITET

Under 1996 genomfördes VågSpel96, en utbildnings- satsning för att öka förståelsen och kunskapen om KF s nya affärslogik och arbetssätt, bland samtliga anställda inom KFs detaljhandelsverksamhet. Åtgärden fick bätt- re genomslag i organisationen än de traditionella infor- mationskanalerna.

Under 1997 har ett nytt VågSpel- Konsument- kooperativ ide och verklighet - utvecklats med samma pedagogik Syftet är att öka kunskapen om det konsu- mentkooperativa företagets ide och utveckling och ska- pa gemensamma synsätt på konsumentkooperativa vär- deringar och konsumentkooperativ identitet.

KULTURHUVUDSTADSARET1998

KF är idag en detaljhandelsorganisation med fokus på matkul tur, kost och hälsa i ett ekologiskt perspektiv

t)

men har genom åren även haft stor betydelse på många områden i svenskt kulturliv, arkitektur, design, möbel-t, och textilkonst etc. Miljö- och kvalitetstänkande är en · del av den konsumentkooperativa kulturen.

Det är mot den bakgrunden KF har beslutat ge sitt

stöd till Kulturhuvudstadsåret 1998. En utgångspunkt

för engagemanget är att ge medlemmar och anställda

ett mervärde. Det kommer att ta sig uttryck i ett antal

aktiviteter. Bland annat via ett samarbete med Rosen-

dals Trädgård, en ny kokbok och en rad olika erbjudan-

den till konsumentföreningarnas medlemmar via Med-

Mera.

00 KF

KULTUR BETYDDE FRÅN allra förstabörjan att odlaoch bruka jorden.

Pl Rosendals TrädgL-d äJ: kultw:arbecare just nu i full Bird med att planrera, sl och sätta allt det som du s.dan ska k = njuta med alla dina sinnen.

Se resultatet av ett fruktbart, gränsöverskridand(: samarbete mellan land- skapsarkitekter, trädglrdsmästare, matkreatörer och konsthantverkare.

KF bidrar, tillsammans med sol. vind och vatten, med. en stor deJ av näringen.

Precis som Rosendals Trädgård äJ: vi etc gräsrotsföretag med förkärlek för e- kologiske uchållig odling och maegläd je.

DäJ:for känns det nacurligt act stödja den kulcut som har si cc ursprung i den goda jorden.

VÄLKOMMEN TlLL UTSTÄLLNlNGBN "TRÄDGÅRDEN OCH KONsTHANTVERKET"

SOM ÖPPNAR DliN 26 MAJ PÅ ROSENDALS TRÄDGÅRD.

r6

Med konsumenterna i fokus

FÖR EN BÄTTRE MIUÖ

En självklar del i konsumentkooperativ verksamhet är omsorg om människa och miljö. Konsumentkoopera- tionens miljöprogram speglar en helhetssyn på miljö, hälsa och etiska frågor och tar en klar ställning för kretsloppssamhället.

Målet är att konsumentkooperationen inom sina verksamhetsområden aktivt ska medverka till att skapa ett miljömässigt uthålligt samhälle och uppfattas som ledande i sitt miljöarbete.

KF samverkar med en rad olika organisationer och myndigheter på miljöområdet,

KRAV

(med miljömärk- ning av ekologiska livsmedel), Naturskyddsföreningen (Bra Miljöval), Greenpeace, Jordens Vänner/Miljöför- bundet, Världsnaturfonden med flera.

Under året har en rad frågor drivits och bevakats in- om konsument- och miljöområdet.

BORT MED PVC l SORTIMENTET

KF har sedan 1995 en policy för avveckling av

PVC

och driver ett intensivt arbete for att påverka leverantörerna.

Under våren 1997 togs samdiga så kallade bitleksaker gjorda i mjuk

^PVC

bort ur sortimentet i KFs samtliga butiker sedan det upptäckts att mjukgörande tillsatser i leksakerna, ftalater, kan ha en hormonstörande effekt.

KF s hela sortiment har gåtts igenom utifrån Kemika- lieinspektionens lista på

120

produkter innehållande hormonstörande ämnen. Av de fyra produkter som fanns i sortimentet har två tagits bort medan de övriga två, golv- och vägglim för våt utrymmen, rills vidare finns kvar i sortimentet då ersättningsprodukter som klarar försäkringskrav ännu saknas.

STARK BEVAKNING AV GENMODIFIERADE LIVSMEDEL

KF tar i sin genpolicy inte ställning för eller emot mo- dern genteknik men kräver att

- genmodifierade livsmedel inte far innebära någon risk för människors hälsa eller miljön

- produkterna måste ge ett mervärde för konsumen- terna, som bättre smak eller mindre miljöbelastning

- genmodifierade livsmedel inte f'ar innebära skador eller ovärdig behandling av djur

- konsumenterna har rätt att bli informerade.

Till stöd för KFs dagligvaruhandel har en "vägled- ning" tagits fram för hur policyn ska tillämpas. Den in- nebär bland annat en mer långtgående märkning än gällande regler.

Samtliga leverantörer har informerats om policyn och uppmanats att till KF anmäla befintliga och kom- mande produkter som påverkats av genteknik.

Ett brett sortiment med högt stälida krav är en viktig del i verksamheten. Under året har tre rättvisemärkta produkter tagits fram i Änglamarkssorti- mentet: kaffe, te i påse och te i lösvikt.

MILJÖNÄTVERK

År

1993

skapades på initiativ av KF ett kooperativt mil- jönätverk av kooperationerna i Central- och Östeuropa.

Nätverket har genomfört betydande informations- och utbildningsinsatser. Vid en konferens i Visby sommaren 1996 tog KF initiativ till ett projekt för att undersöka möjligheterna till produktion och försäljning av miljö- anpasssade tvättmedel i dessa länder. Projektet startade

.~.

under

1997

och drivs av KF Project Center. ) Den bärande tanken är att en miljömässig hållbar ur- veckling bäst främjas genom att kombinera tekniska frågor med möjligheten att engagera konsumenterna.

Svenska erfarenheter, inte minst i konsumentkoopera- t

tionen, visar att konsumenternas medvetenhet är en - stark drivkraft i miljöarbetet.

MILJÖANPASSAT SORTIMENT

Ett sortiment med högt ställda miljökrav är en viktig del av profilen för KFs dagligvarukedjor. Allt fler ekolo- giska varor säljs idag i konsumentkooperativa butiker och stormarknader. Sortimentet utökas ständigt. Gröna Konsum är idag ledande i Europa på ekologiska varor.

Ett kvalitetssäkringsprogram har tagits fram även för konsumentkooperationens egna varumärken som ställer stora krav på leverantörerna, vad gäller såväl produkter- na som miljö- och samhällsengagemang.

Tre rättvisemärkta produkter har tagits fram under

året. Änglamark te (påse), Änglamark te (lösvikt) och

Änglamark kaffe. Produkterna står under Rättvisemärk-

Arbetet for att minska verksam- hetens påverkan på miljön fort- sätter. I Malmö har luftforore- - 'jngarna från

-,~mlastningscen- tralen minskats med 90 procent _tack vare ökade

l ..

···-zrnvagstrans- porter.

ningens kontroll och säkerställer att mänskliga rättighe- ter respekteras, att rimliga löner betalas, att organisa- tionsfrihet råder och att barnarbete inte tillämpas. Kvarn AB Juvel har under året utvecklat ett nytt ekologiskt mjöl.

Konsumentkooperationen är föregångare när det gäl- ler ekologiska lökar och prydnadsväxter. KF köper idag merparten av Hollands ekologiska lökar, vilket är ett sätt att värna om miljön i odlarlandet där konventionell od- ling brukar mängder av kemiska medel.

MII\!SKAD EII!E;tGIAI\IVÄ~1/Dr\IIMG

Det nya flödesorienterade arbetssättet med effektivare logistik och bland annat införandet av färskvaru- och samlastningsterminaler har betydligt minskat antalet va- ruleveranser. En undersökning av miljöpåverkan av livs- medelsleveranser från samlastningsterminalen i Malmö och färskvaruterminalen i Bromma visar på avsevärda miljövinster. Bland annat har Malmöterminalen minskat sina luftföroreningar med 90 procent tack vare ökade järnvägstransporter. I Stockholm har det flödesorientera- de arbetssättet inneburit avsevärt minskade utsläpp trots ökad servicenivå till butikerna.

I KF pågår ett ständigt arbete för att sänka energian- vändningen. En omfattande kartläggning av energiåt- gången har under 1997 genomförts i butiker och stor- marknader för att se hur vi med olika medel kan minska energiåtgången. Bland annat utrustas butiker med avan-

cerad teknik for central övervakning. En åtgärd som kan sänka åtgången med 10 till 15 procent.

I Skåne försörjs fyra Gröna Konsum-butiker till roo procent av vindkraft och i en Gröna Konsum-butik i Järna drivs ett projekt med solvärmeanläggning tillsarn- mans med Telge energi och Solsam. Nästa steg i projek- tet är att göra butiken självförsörjande genom att ta till- vara värmen från kyl- och frysanläggningarna.

Vid dagligvaruterminalen i Bro utanför Stockholm har en ny fastbränslepanna tagits i drift. Bränslet utgörs till 40 procent av trälådor och engångspallar och trasiga lastpallar som tagits i retur från butikerna. Övrigt

bräns~

le består av inköpt rivntngsvirke.

!:i'i'Ei<T!V ATEitVINNING

All wellpapp och polyetenplast som via

va~uleveranser

samlas i butikerna transporteras tillbaka till terminalerna med KFs egna transportbilar. Insamlingen för återvin- ning kan därmed ske utan ytterligare miljöpåverkan av ökade transporter. Från stormarknaderna går leveranser- na direkt till återanvändningsanläggningen.

Under 1997 insamlades nära 14 500 ton wellpapp,

500 ton polyeten och 3 ooo ton övrigt (trä, datapapper,

blandpapper).

Latifo Hassani-e h, Barbro Törnbom, Barbro Lindgrm, Birgitta Andrews , Berit Björfors

KF Provkök har under I997 flyttat in i nya ändamålsenliga lokaler och är idag Sveriges modernaste provkök.

KF PROVKÖK

KF Provkök är Sveriges modernaste och äld- sta nu verksamma provkök och bedriver en stor medlems- och konsumentinriktad verk- samhet.

Verksamheten

är

indelad i en avdelning för recept och information, en funktionsavdel- ning för test av redskap för hem och hushåll och en sensorisk avdelning för test av livsme- del och nya varor.

Ett stott antal träffar har har under året ge- nomförts for butiksanställda, förtroendevalda och medlemmar med olika teman, bland an- nat Mat och hälsa, Allergi och överkänslighet och Trender i maten. Ett stort antal anställda och förtroendevalda har under året genom- gått matutbildning.

KF Provkök arbetar i nära samarbete med KF s dagligvarukedjor och utgör bland annat en del i kvalitetskontrollen for konsument- kooperationens egna varumärken, deltar

i

produktutveckling och testar nya varor i sor- timentet. Över

4000

produkter testas per år.

Vår kokbok, som sålts i över

två

miljoner ex- emplar, kom under året ut i sin 21 a upplaga. 6 ) _

KF Provköks hemsida på Internet har fått ~ stor respons. Ett stort antal frågor besvaras år- ligen om mat, recept och köksredskap. En en- kel kunskapstävling ger årligen över 10 ooo

svar. t ·

På ett särskilt 020-nummer besvarades tele-

fonledes över 12 ooo frågor och över 3

500

be-

sökare togs emot under året.

Mervärde för medlemmarna

ETT KORT MED BREDD

Ett omfattande arbete läggs ned för att skapa ekonomi- ska mervärden för medlemmarna. MedMera är ett medlemskort för konsumentkooperationens medlem- mar, laddat med förmåner och erbjudanden. Kortet kan också fungera som betalkort, både med och utan konto, och gäller i konsumentkooperativa dagligvarubutiker, fackhandelsbutiker och stormarknader.

Antalet innehavare av medlemskortet MedMera är för närvarande ca

2.3

miljoner (medlemmar

+

extrakort till anhöriga). Under

1998

planeras ytterligare utgivning av cirka

700

ooo kort.

1996

infördes ett nytt förmånsprogram, MedMera Premieprogram, som under

1997

utvecklats och förenk- lats ytterligare vad gäller poängberäkning och premie- utdelning.

Cirka två tredjedelar av det tOtala antalet medlem- mar är för närvarande anslutna till Premieprogrammet.

Under året har konsumentföreningarna Finspång, Gotland, Gustavsberg och Västervik anslutit sig.

Arbetet med att öka mervärdet för medlemmarna via MedMera har fortsatt under

1997.

Bland annat erbjuds kortinnehavarna rabatter till olika typer av evenemang.

Respektive konsumentförening knyter också olika för- måner för sina medlemmar till kortet.

För att öka servicen till medlemmarna och samtidigt förenkla kassaarbetet och minska väntetiderna i kassan har en personlig kod (pinkod) införts. Hittills har Gröna Konsum samt Konsum Nord utrustats med teknik för pinkod. Under

1998

kommer pinkod att kunna använ- das i flera av KF s stormarknader och inom fackhandeln.

Insättning av kundmedel på MedMera uppgick under

1997

till

750

miljoner kronor och försäljningen över kortet ligger på cirka 1,5 miljard kronor/månad.

N-1 MEDLEMSTIDNING

För att öka mervärdet för medlemmarna har en medlemstidning, Mersmak, startats. Tidningen

är

en utveckling av Konsumentforeningen Stockholms med- lemstidning med samma namn. Den nya tidningen ska vara starkt kopplad till kortet MedMera och premie- programmet och utgöra en huvudkanal i kommunika- tionen med medlemmarna.

Mersmak

är

en månadstidning och distribueras via post eller direkt i butik.

Förutom erbjudanden i olika former ska tidningen vara en kanal för medlemsdialog och debatt i konsu- mentangelägna frågor och ge kunskap, underhållning och avkoppling.

För att öka mervärdet for med- lemmarna har en medlemstidning, Mersmak, startats under året.

Tidningen finns också att tillgå på Internet.

19

FÖRMÅNLIGT SPARANDE

KF Sparkassa erbjuder konsumentföreningarnas med- lemmar ett sparande till förmånliga villkor. Verksam- heten består av Kapitalkonto och 5-årslån.

Inlåningen minskade något under senare halvan av

1997,

huvudsakligen beroende på ökad konkurrens från bland annat fondsparande.

Den totala inlåningsvolymen uppgick vid årsskiftet till drygt

2,5

miljarder kronor.

SAMVERKAN MELLAN KF OCH FÖRENINGARNA

Konsumentföreningarnas verksamhet framgår av deras verksamhetsberättelser, vilka kan rekvireras från respek- tive förening. De totalt

83

konsumentföreningarna vari- erar stort i storlek. Den största föreningen, Stockholm, har över

460

ooo medlemmar medan den minsta, Laka- träsk, har

58.

REGIOii!STYRELSER

Sex av de totalt

83

föreningarna har samordnat sin detaljhandel i KF. De utövar inflytande över detaljhan- deln i sina regioner genom de regionstyrelser som bil- dats. Under

1997

har information och samråd i dessa egionstyrelser framför allt gällt marknadsutveckling, etableringsplaner, oroprofileringar och nedläggningar.

Samverkan mellan KF och formingarna har bland an-

nat multerat i ett antal bro- schyrer om konsumentkoope- rativ idi och verksamhet.

20

Diskussioner har också förts angående utvecklingen av MedMera Premieprogram och skapandet av medlems- tidningen Mersmak

GEMENSAMMA PROJEKT

En rad grupper för medlems- och fö reningsfrågor har bildats för ideutbyte och gemensamma p rojekt.

Under

1997

har de föreningar som samordnat detalj- handeln i KF bland annat gjort en gemensam utbild- ningsplan för förrroendevalda och tagit fram

broschyren~

En kort presentation av Kooperativa forbundet- med för- Y 2J eningsinlagor över detaljhandeln i respektive förenings- område.

Föreningarna har tillsammans med Gröna Konsum genomfört jakten på de gröna besluten, ett projekt för attf)

säkerställa miljöuppträdandet i butik och samtidigt ska- · pa ett mervärde för medlemmarna i form av ökad miljö- kunskap. Projektet genomfördes i Gröna Konsums buti- ker under hösten

1997

och hade formen av en kunskaps- jakt för anställda, förtroendevalda och medlemmar/kun- der.

För att underlätta och utveckla dialogen med med- lemmarna har medlems punkter installerats i hundratalet butiker och stormarknader.

Ett konsumentnätverk har bildats för konsument- föreningarna. N ätverket ska var ett stöd för föreningar- nas arbete med miljö- och konsumentfrågor och ett forum för information och erfarenhetsutbyte. En rad

föreningar h ar anordnat medlemsmöten med miljön i fokus och utbildning för förtroendevalda i kon-

sument- och miljöfrågor.

För att öka kunskapen om kooperativ ide och verksamhet utgavs under våren

1997

broschyren En god idi - en bra

a.ffor. Dagens konsumentkooperation i t ·

ett historiskt perspektiv. Den vänder sig

till anställda, förtroendevalda och med-

lemmar i KF och föreningarna samt till

skolor och andra intresserade.

Personal

ALDiifcSPCRDI!LNING

76talt sett i koncer- nen är åldersfordel- ningen forhållande- vis jämnt fordeltui.

Medelåldern bland tjänstemän i centra- la fUnktioner i KF är relativt hög bero- ende på låg nyrekry- tering och genomfor- da personalminsk- ningar.

ANTAL ANSTÄLLDA

Antalee anställda i KF-koncernen under

1997

var 17 979

(20 235

under 1996). Minskningen beror på avyttringar av företag och effektiviseringar i affärsområdenas verk- samheter samt centralt i verksamheten.

Totalt utgör kvinnorna

67

procent av antalet anställda i koncernen (65 procent under

1996).

Ökningen beror främst på att verksamheter avyttrats.

A.ClBE":"SMILJÖN

Uppbyggnaden av en modern arbetsmiljöorganisation i KF-koncernen fortsatte under 1997. Etc koncernöver- gripande arbetsmiljöråd har bildats tillsammans med de fackliga organisationerna. Rådet är ett partssammansatt samrådsorgan med uppgift att biand annat kvalitets- säkra arbetsmiljöverksamheten i KF.

En omfattande utbildningsverksamhet i

arbetsm~jö­

kunskap påbörjades under året för chefer i enlighet med KFs arbetsmiljöpolicy. Till utbildningen har kopplats en certifiering för att säkerställa att chefer i organisa- tionen har relevant arbetsmiljökompetens.

Sjukfrånvaron uttryckt i procent av total arbetstid har fortsatt att minska även under

1997.

Totalt sett låg den under 1997 på 5,8 pr&.fent jämfört med 6>3 procent föregående år. Minskningen finns på såväl kort som lång sjukfrånvaro.

65-

KFs UTVECKLINGsCENTRUM

KFs Utvecklingscentrum bildades för att bistå över- taliga i den omställning som startade i KF 1992.

Syftet är att skapa möjligheter för övertaliga till kompetensutveckling, rådgivning, utvecklingsplaner och jobbsökning.

Utvecklingscentrum har genom åren rönt stor upp- märksamhet från bland annat foretag, myndigheter och organisationer.

Sedan starten har 770 personer kunnat utnyttja Utvecklingscentrum. Av dessa har

75

procent ratt en varaktig lösning, det vill säga !att nytt arbete, startat lång- tidsstudier eller erhållit avtals- eller sjukpensionering.

ii!YIT D.t>TAS!ÖD FÖR P!:tSO~ALARS'i:-:'ET

En betydande !T-satsning sker för att effektivisera per- sonalarbetet. Ett nytt datastöd är under införande för att ge chefer och personalenhet bättre redskap för löne- beräkning, personalregister, tidrapportering, rekryte- ring, personalekonomi, kompetensplanering etc.

STÖ!l !H.:. FO!\SK~II\!G

KF är stödorganisation till Personalekonomiska Insti- tutet vid Företagsekonomiska institutionen, Stock- holms universitet. Syftet är att ge aktivt stöd till forsk- ning och kunskapsspridning inom området samt säker- ställa en fortsatt utveckling internt inom KF av synsätt och praktiska tillämpningar med avseende på personal- ekonomi.

65- 60- 64

55- 59

l . ^~

^!

. . ^{~~-- =}

^{60-64 55-59}

50-54 50-54

45-49

,.

_45-49

40-44 40-44

35-39 35-39

30-34 30-34

25- 29 25-29

18-24 18-24

-17 år

- _{- ==}

^-17

1500 1000 500

r,

'·:;-: d

^{50.0 1000}

21

l

'l

j,

l l l

l!

l l.

i;

Dagligvar u handel

I vår

dagligvaru-

handel erbjuds med-

lemmar och konsu- menter ett prisvärt

och attraktivt sorti-

ment av hög kvalitet i välskötta butiker.

Dagligvaruverksam-

heten utgör basen i

KF s verksamhet.

Kjell Tegström och Marie Rosen på Gröna Konsum, Lidingö Centrum

Matglädje, god service och hög kvalitet

t )

Gröna Konsum Chef: Ja neri c Peterson Försäljning i Mkr: 9 963 Antal anställda: 5518 Antal butiker: 434

22

Gröna Konsum kännetecknas av matglädje, god

service och fräschhet. Butikerna ska skapa överrask- ningar, inspiration och matideer, ha en inbjudande butiksmiljö, prisvärda varor och en stark betoning på ekologi och miljö.

Kedjan driver en målmedveten satsning på miljö-

medvetenhet i

såväl sortiment som i butik. Kedjan är ledande i Europa på ekologiska varor och målet är att ro procent av försäljningen ska vara ekologiska

produkter växtsäsongen 1998/99·

Samtliga butiker källsorterar sitt

avfall och ett stort

antal butiker är KRAV-godkända.

Under

året har verksamheten utvecklats ytterligare för att möta konsumenternas behov och önskemål.

En kategoriorganisation med ansvar för hela varu- flödet, val av leverantör

, sortiment, prissättning etc ..

har under året definierats och bemannats utifrån det flödesorienterade arbetssätt som införts inom KF.

Gröna Konsums målgrupper har under året blivit väl definierade och två butiksformat har utvecklats, Gröna Konsum Nära och Gröna Konsum Extra.

Det projekt, Nöjd kund-index, som inleddes un-

der 1996 för att stötta butikernas interna förbättrings-

arbete har utvidgats och fortsatt också under 1997.

Erik Persson, Gamilla Hjort, Lize Lotte Stenberg, Per Eriksson, Sara Wieklin och Tobias Råström på Cajsa W'liJK, Stockholm

För att öka tillgängligheten har ökat öppethållande införts på ett stort antal butiker.

För att tillfredsställa konsumenternas ökande krav på lättillgänglig mat och färsk färdiglagad mat förvär- vades butiken Cajsa Warg i Stockholm under 1997·

Caj sa Warg drivs enligt ett uppmärksammat koncept som bland annat innebär ett stort utbud av måltids- lösningar och färsk färdiglagad mat. Butiken ska fungera som ide- och utbildningsbutik för vidare- utveckling av Gröna Konsum-konceptet.

En rad omställningar har genomförts under året för att förnya och förändra butikerna. Bland annat

har 12 före detta Fakta-butiker integrerats i verksam- heten under I997·

Gröna Konsum driver för närvarande 434 butiker.

Verksamheten är organiserad i fem geografiskt indelade butiksområden samt ett butiksområde för Extra-butiker och ett för Konsumföretagare.

Under året har 5 butiker avvecklats och 7 överförts till KFs lågpriskedja Prix.

Försäljningsutvecklingen har varit mycket god under året med en volymtillväxt som är större än marknaden som helhet.

23

Stefon Carlsson, Linda Lindquist, Helen Olsson och Evy Eriksson på Obs! i Södertälje

Köpglädje för prismedvetna på ett brett urval

KF Stormarknader Chef: Björn Sjöberg Försäljning i Mkr: 1 O 218 Antal anställda: 4 677 Stormarknader:

Obs! 17

B&W 9

Robin Hood 1 8

KF Stormarknader driver totalt 44 stormarknader i tre olika kedjor, Obs!, B&W och Robin Hood, samt en restaurangkedja med 25 restauranger i de olika kedjorna.

Två enheter har under året över- tagits från konsumentföreningar och överförts till Robin Hood.

Ett intensivt arbete har under året lagts ned för att ytterligare utveckla de olika kedjornas profil och posirionering på marknaden.

Omfattande omställningar och

ombyggnader har genomföm på inte mindre än

14

stormarknader under året.

Målgrupper har definierats tyd- ligare för de tre kedjorna. Huvud- målgrupp är konsumentföreningar- nas medlemmar som på olika sätt uppmärksammas, inte minst via kortet MedMera.

I början av 1998 genomfördes såväl ett Nöjd kund-index bland nära

20

ooo kunder som ett Nöjd medarbetar-index bland samtliga anställda.

Miljöhänsyn är en viktig deJ i kedjornas profil och har utvecklats ytterligare under året vad gäller sor- timent, miljömärkning, källsorte-

t)

ring och återvinning. • En manual har under året tagits · fram för utveckling, byggnat ion och drift av stormarknader på ett miljöanpassat sätt.

Den kategoriorganisation som

inf örts med ansvar för hela varuflö-

d et, val av leverantör, sortim ent,

prissättning etc, inom samtliga ked-

jor har utvecklats ytterligare under

Gun Redwing och Johan Ralfpå B&W

i

Bromma

i året liksom det system för kategori- styrning som infördes under

1996.

Försäljningen minskade under

1997,

främst beroende på ökad kon- 'lkurrens samt det stora omställ-

ningsprogram som genomförts.

dN!

Obs! driver

17

stormarknader och

är

till omsättningen Sveriges största stormark- nadskedja. Obs! ska var stormarknaden med allt under ett tak tiU lågt pris och präglas av omtanke, inte minst om kon- sumentföreningarnas medlemmar.

Under året har ett arbete inletts för att utveckla såväl sättet att sälja dagligvaror som sällanköpssortimentet. Nya sätt att sälja och presentera frukt & grönt och bosättning har införts på flera enheter.

Även så kallade butiksbagerier har börjat införas i samarbete medJuvdbagerierna.

B&W driver

9

stormarknader. Kon-

ceptet har under

1997

utvecklats för att

sätta medlemmen/kunden i centrum

och ge njutning och spänning. Mälsätt-

ningen är att vara päst på mat medan

sällanköpssortimentet renodlas. Det nya

konceptet

är

infört på fyra stormarkna-

der. Fullt utvecklat

är

det på B&W i

Bromma med en stor matmarknadsav-

delning med saluhallskänsla som gett

mycket positiva kundreaktioner och en

stark försäljningsökning.

Lennart Eriksson, Brrtbm N yman och Hans Löv gren på Robin Hood i Enköping

Robin Hood driver 18 stormark- nader varav 8 ännu inte är konverte- rade enligt Robin Hood-konceptet.

Under 1997 har arbetet inriktats på att ytterligare utveckla stormark- naderna till moderna "superstores".

Robin Hood ska uppfuttas som det bästa inköpsstället för mat och dag- ligvaror, ha ett utvalt sortiment av sällanköpsvaror (ca 10 procent) och vara prisledande på orten.

Konceptet har testats med stor framgång.

Restaurangkedjan driver 25 restau- ranger samt 12 gatukök och två konditorier i anslutning till de olika stormarknaderna. Verksamheten ska utgöra en tillgång för stormarkna- derna genom att bidra till kunder- nas välbefinnande under besöket.

Arbetet med att profilera de olika enheterna har fortsatt under året.