Det svenska forskningslandskapet: Utfallet av 22 000 ansökningar till Vetenskapsrådets öppna utlysningar 2011–2015

Det svenska forskningslandskapet

Kungl. Vetenskaps-Societeten 2017

Det svenska forskningslandskapet

Utfallet av 22 000 ansökningar till Vetenskapsrådets öppna utlysningar 2011–2015

Hans Ellegren

Denna skrift citeras: Ellegren, H. (2017) Det svenska forskningslandskapet.

Kungl. Vetenskaps-Societeten, Uppsala.

© Hans Ellegren och Kungl. Vetenskaps-Societeten 2017 ISBN 978-91-506-2619-3

Omslagsbild: Oliver Herold, Wikimedia Commons Produktion: Grafisk Service, Uppsala universitet Tryckt i Sverige av DanagårdLiTHO AB, Ödeshög 2017 Bidrag till tryckningen har tacksamt mottagits från

J Bjurzons fond för lärda verks utgivande, Uppsala universitet.

Inledning ... 9

Sammanfattning ... 11

Metodik ... 13

Lärosätenas övergripande profiler ... 16

Naturvetenskap ... 20

Översikt ... 20

Forskningens inriktning ... 23

Ämnenas fördelning bland lärosäten ... 26

Matematik ... 28

Data- och informationsvetenskap ... 29

Fysik ... 30

Kemi ... 31

Geovetenskap och miljövetenskap ... 32

Biologi ... 34

Lärosätenas profiler inom naturvetenskap ... 37

Matematik ... 39

Data- och informationsvetenskap ... 40

Fysik ... 42

Kemi ... 43

Geovetenskap och miljövetenskap ... 45

Biologi ... 46

Tabeller ... 49

Matematik ... 50

Data- och informationsvetenskap ... 52

Fysik ... 54

Kemi ... 56

Geovetenskap och miljövetenskap ... 58

Biologi ... 60

Teknikvetenskap ... 63

Översikt ... 63

Forskningens inriktning ... 64

Ämnenas fördelning bland lärosäten ... 69

Lärosätenas profiler inom teknikvetenskap ... 71

Tabeller ... 73

Innehållsförteckning

Medicin och hälsovetenskap ... 75

Översikt ... 75

Forskningens inriktning ... 77

Ämnenas fördelning bland lärosäten ... 80

Medicinska och farmaceutiska grundvetenskaper ... 82

Klinisk medicin ... 83

Hälsovetenskap ... 85

Medicinsk bioteknologi ... 86

Lärosätenas profiler inom medicin och hälsovetenskap ... 87

Medicinska och farmaceutiska grundvetenskaper ... 88

Klinisk medicin ... 89

Hälsovetenskap ... 91

Tabeller ... 92

Medicinska och farmaceutiska grundvetenskaper ... 93

Klinisk medicin ... 95

Hälsovetenskap ... 99

Medicinsk bioteknologi ... 101

Annan medicin och hälsovetenskap ... 102

Samhällsvetenskap ... 103

Översikt ... 103

Forskningens inriktning ... 105

Ämnenas fördelning bland lärosäten ... 108

Psykologi ... 110

Ekonomi och näringsliv ... 111

Utbildningsvetenskap ... 112

Sociologi ... 113

Juridik ... 114

Statsvetenskap ... 115

Social och ekonomisk geografi ... 116

Medie- och kommunikationsvetenskap ... 117

Annan samhällsvetenskap ... 118

Lärosätenas profiler inom samhällsvetenskap ... 119

Psykologi samt ekonomi och näringsliv ... 120

Utbildningsvetenskap ... 121

Sociologi ... 122

Juridik samt statsvetenskap ... 123

Social och ekonomisk geografi samt medie- och kommunikations- vetenskap ... 124

Annan samhällsvetenskap ... 125

Tabeller ... 126

Psykologi ... 128

Ekonomi och näringsliv ... 129

Utbildningsvetenskap ... 130

Sociologi ... 131

Juridik ... 132

Statsvetenskap ... 133

Social och ekonomisk geografi ... 134

Medie- och kommunikationsvetenskap ... 135

Annan samhällsvetenskap ... 136

Humaniora ... 137

Översikt ... 137

Forskningens inriktning ... 138

Ämnenas fördelning bland lärosäten ... 141

Historia och arkeologi ... 143

Språk och litteratur ... 144

Filosofi, etik och religion ... 145

Konst ... 146

Annan humaniora ... 147

Lärosätens profiler inom humaniora ... 148

Tabeller ... 149

Historia och arkeologi ... 150

Språk och litteratur ... 151

Filosofi, etik och religion ... 152

Konst ... 153

Jämställdhet ... 156

Översikt ... 156

Beviljningsgrad ... 159

Naturvetenskap ... 160

Fördelning kvinnor-män inom ämnen i naturvetenskap ... 160

Fördelning kvinnor-män per lärosäte ... 162

Teknikvetenskap ... 164

Fördelning kvinnor-män inom ämnen i teknikvetenskap ... 164

Fördelning kvinnor-män per lärosäte ... 164

Medicin och hälsovetenskap ... 166

Fördelning kvinnor-män inom ämnen i medicin och hälsovetenskap ... 166

Fördelning kvinnor-män per lärosäte ... 167

Samhällsvetenskap ... 169

Fördelning kvinnor-män inom ämnen i samhällsvetenskap ... 169

Fördelning kvinnor-män per lärosäte ... 170

Humaniora ... 171

Fördelning kvinnor-män inom ämnen i humaniora ... 171

Fördelning kvinnor-män per lärosäte ... 171

Tabeller ... 172

Naturvetenskap ... 172

Teknikvetenskap ... 175

Medicin och hälsovetenskap ... 180

Samhällsvetenskap ... 182

Humaniora ... 184

Unga forskare ... 185

Översikt ... 185

Naturvetenskap ... 188

Teknikvetenskap ... 193

Medicin och hälsovetenskap ... 197

Tabeller ... 201

Naturvetenskap projektbidrag ... 201

Naturvetenskap unga forskare ... 202

Teknikvetenskap projektbidrag ... 203

Teknikvetenskap unga forskare ... 205

Medicin och hälsovetenskap projektbidrag ... 207

Medicin och hälsovetenskap unga forskare ... 208

SCB-koder – svenska ... 209

SCB-koder – English ... 214

⁹

Inledning

Forskningen vid svenska universitet och högskolor finansieras dels via direkta statsanslag och dels via externa bidrag från statliga eller privata finansiärer. Förmågan att attrahera externa bidrag används i flera sammanhang som ett av många olika mått på forskningens kvalitet. Det kan gälla allt från vid utvärdering av enskilda forskare till den sammanlagda verksamheten vid ett universitet eller en högskola, t ex när staten omfördelar delar av forskningsmedlen.

En tanke bakom att använda bidragsparametern som ett kvalitetsmått är att den anses reflektera både tidigare prestationer (forskarnas meritering) och den planerade forskningens potential och betydelse (forskningprojektens kvalitet). Som med andra kvalitetsmått på forskning kan det dock vara ett trubbigt instrument, inte minst när upplösningsgraden blir snäv. Att värdera forskning utifrån erhålla bidrag är också förknippat med särskilda

utmaningar, t ex att mängden tillgängliga medel skiljer sig åt mellan ämnesområden och att riktade satsningar styr medelsfördelningen. Om sådana förhålladen kan normaliseras, fokus riktas på utlysningar i öppen konkurrens och upplösningen mer handlar om storskaliga mönster finns dock bättre förutsättningar för att de externa bidragen ska spegla omfattning och utfall av olika verksamheter.

En komponent i ett kvalitetsdrivande arbete, oavsett om det gäller universitetssektorn eller andra samhällssektorer, är att referera till och jämföra likartade verksamheter. Öppna register, erfarenhetsutbyten eller bench marking är exempel på jämförelser som i en positiv anda kan stimulera till åtgärder som syftar till stärka kvaliteten. Ett välkänt förhållande är hur

införandet av nationella kvalitetsregister i kommuner och landsting har förbättrat hälso- och sjukvården inom en rad områden, t ex vid behandling av stroke och hjärtinfarkt ¹ . Det skulle kunna vara så att öppet tillgängliga kvalitetsmått kopplade till forskning också kan stimulera till vidare utveckling och därmed fungera som ett kvalitetsdrivande instrument vid universitet och högkolor. Detsamma skulle kunna gälla den högre utbildningen.

Denna rapport syftar till att ge en aktuell bild av det svenska forskningslandskapet såsom det kan karaktäriseras i fördelningen av forskningsanslag. Jag har analyserat utfallet av ca 22 000 ansökningar om forskningsmedel ställda till Vetenskapsrådet under perioden 2011-2015.

Vetenskapsrådet (VR) är både den största och den enda statliga forskningsfinansiären som fördelar medel i öppen konkurrens till all typ av grundforskning. Majoriteten av de

utlysningar VR gör vänder sig till forskarinitierade och oftast s k nyfikenhetsdrivna projekt, där utvärderingen görs av ämnesexperter (peer review) och baseras på kriterierna

vetenskapligt nytänkade, kvalitet och meritering. Villkoren ska vara lika för alla som söker om medel, givet de budgetramar som finns allokerade för varje ämnesområde och

beredningsgrupp. Valet att använda utfallet i VR:s öppna utlysningar som en

kvalitetsindikator, snarare än t ex den sammanlagda finansieringen från alla finansiärer, kan motiveras just med antagandet av lika villkor och en kvalitetsbedömning genom peer review.

1 (http://www.kvalitetsregister.se)

VR har även några finansieringsformer som innebär riktade satsningar antingen initerade av rådet själv eller i regleringsbrev. Rapporten behandlar inte utfallet av ansökningar ställda till sådana specifika satsningar. Alla analyser baseras på antal forskare, inte storleken på

beviljade anslag.

Som med alla kvalitetsindikatorer finns även här fallgropar. En uppenbar begränsning är att medel från VR:s öppna utlysningar står för en liten del av den sammanlagda finansieringen inom olika ämnesområden, t ex inom medicinsk (särskilt klinisk) forskning och forskning inom humaniora. En annan begränsning är att VR:s finansiering huvudsakligen gäller det som rådet definierar som grundforskning. Behovorienterad, sektorsrelevant (”tillämpad”)

forskning inom många olika ämnesområden täcks därför endast i begränsad omfattning av undersökningen. Det här gör att de rapporterade mönstren ger en bild av det svenska

forskningslandskapet. I jämförelser t ex mellan lärosäten kvarstår dock att konkurrensen om VR-medel är öppen och att möjligheten att finanisiera forskningen på annat sätt gäller för alla lärosäten med likartad inriktning.

Rapportens primära syfte är inte att analysera och tolka, eller att utgöra ett forskningspolitiskt inlägg. Lejonparten av materialet utgörs av beskrivningar i diagram- och tabellform över hur VR:s anslag är fördelade mellan i första hand lärosäten och ämnesområden, men också mellan kvinnor och män, samt mellan yngre och mer seniora forskare. Det ligger i läsarens händer att värdera och förklara, och syftet kan därför sägas vara att stimulera till reflektion och bistå i kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor.

För att underlätta orienteringen inom rapporten används grön färg i diagram och tabeller för naturvetenskap, orange för teknikvetenskap, blå för medicin och hälsovetenskap, grönbeige för samhällsvetenskap, samt grå för humaniora.

Rapporten har tillkommit på författarens eget initiativ och har således ingen uppdragsgivare.

¹¹

Sammanfattning

Denna skrift beskriver det svenska forskningslandskapet såsom det tar sig i uttryck i fördelningen av forskningsbidrag i öppen konkurrens från Vetenskapsrådet (VR) under perioden 2011-2015. Analysmaterialet omfattar alla ca 22 000 ansökningar ställda till rådets öppna utlysningar av projektbidrag samt medel till unga forskare. Forskningens inriktning har karaktäriserats genom den primära (av upp till tre) SCB-koden som de sökande själva har angivit i sina ansökningar. Analysen inkluderar huvudområdena naturvetenskap,

teknikvetenskap, medicin och hälsovetenskap, samhällsvetenskap och humaniora, var och ett med ett antal övergripande ämnen samt dessas vidare indelning i sammanlagt 259 delämnen.

Då syftet i första hand är att göra en aktuell dokumentation av svensk forskning av hög kvalitet överlåts åt läsaren att tolka och syntetisera resultaten. Några observationer kan dock sammanfattas här.

• Under den aktuella tidsperioden har ca 3 400 forskare verksamma i Sverige beviljats forskningsmedel från VR i öppen konkurrens. Flest anslagsmottagare finns inom

naturvetenskap (1 300) följt av medicin och hälsovetenskap (1 100), samhällsvetenskap (400), teknikvetenskap (350) och humaniora (200).

• Inom respektive huvudområde finns flest anslag inom följande ämnen, Naturvetenskap: biologi och fysik

Teknikvetenskap: eletroteknik och elektroteknik, samt maskinteknik

Medicin och hälsovetenskap: medicinska och farmaceutiska grundvetenskaper, samt klinisk medicin

Samhällsvetenskap: utbildningsvetenskap och psykologi

Humaniora: språk och litteratur, filosofi, etik och religion, samt historia och arkeologi

• Beviljningsgraden är högre inom huvudområdena naturvetenskap, teknikvetenskap samt medicin och hälsovetenskap än inom samhällsvetenskap och humaniora.

• Forskare vid de större universiteten och högskolorna universitet har ofta en högre beviljningsgrad än forskare verksamma vid mindre lärosäten.

• Kvinnor har generellt sett en lägre beviljningsgrad än män.

• Inom de huvudområden där unga forskare söker om medel i en separat utlysning är

beviljningsgraden lägre än för seniora forskare som söker projektbidrag.

• De tre största anslagsmottagarna är Karolinska institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet, vardera med drygt 500 VR-finansierade forskare.

• För de olika huvudområdena noteras bl a följande vid en upplösning på lärosätesnivå, Naturvetenskap. Enskilda ämnen med särskilt många anslag till ett lärosäte är matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, klimatforskning vid Stockholms universitet, zoologi vid Lunds universitet och evolutionsbiologi vid Uppsala univeristet.

Teknikvetenskap. Ca 80% av alla beviljade forskare inom huvudområdet återfinns vid fyra lärosäten: Chalmers Tekniska Högskola, Kungliga Tekniska Högskolan, Lunds universitet och Linköpings universitet.

Medicin och hälsovetenskap. Den största koncentrationen av forskningsanslag till ett enskilt lärosäte finns inom huvudområdet medicin och hälsovetenskap där 42% av alla anslag går till forskare vid Karolinska institutet. Bland unga forskare är Karolinska institutets nationella andel av anslagen 49%.

Ett exempel på ett tydligt profilområde för ett enskilt lärosäte är mikrobiologi vid Umeå universitet.

Samhällsvetenskap. Mindre lärosäten har en högre andel beviljade forskare inom samhällsvetenskap än vad fallet är för något av de övriga huvudområdena. Det gäller särskilt för anslag inom utbildningsvetenskap.

Ca 80% av alla beviljade forskare i juridik återfinns vid två lärosäten, Uppsala universitet och Lunds universitet.

Humaniora. För både Stockholms universitet och Uppsala universitet utgör den nationella andelen anslag inom humaniora respektive lärosätes högsta andel av något huvudområde.

• Andelen kvinnor bland beviljade forskare är lägst inom huvudområdena teknikvetenskap (14%) och naturvetenskap (24%), i det senare fallet särskilt i matematik (14%), data- och informationsvetenskap samt fysik (båda 16%).

• Andelen kvinnor bland beviljade unga forskare är högre än bland beviljade seniora forskare.

• Andelen kvinnor bland beviljade forskare i flera ämnen inom naturvetenskap samt medicin och hälsovetenskap är lägre vid Lunds universitet än vid andra större lärosäten.

¹³

Metodik

VR betalade 2015 ut forskningsstöd motsvarande 6,36 miljarder kr ² fördelat på olika

finansieringsformer. Den största delen (2,75 miljarder kr) gick till projektstöd, följt av stöd till forskningens verktyg och infrastrukturer (1,92), samt stöd till forskningsmiljöer,

forskningssamverkan och forskarskolor (1,04). Projektstöden är den finansieringsform som i stort innebär finansiering av all typ av grundforskning sökt i öppen konkurrens.

Jag har utgått från ansökningar inskickade efter utlysningar av projektstöd under perioden 2011-2015, vilket var 20 064 stycken. En tidsperiod om fem år valdes med utgångspunkt från att den längden borde vara tillräcklig för fånga upp merparten av svenska forskare som aktivt söker om anslag från VR. Eftersom forskningsanslagen kan vara för upp till 4-5 år hade en kortare tidsperiod inneburit att många ”VR-aktuella” forskare inte hade funnits med i materialet. Perioden 2011-2015 valdes för att ge en så pass aktuell bild över läget som möjligt.

Inom kategorien projektstöd har under den aktuella tidsperioden funnits ett antal utlysningar som gällt projekt inom definierade ämnesinriktningar. Det gäller alternativa metoder till djurförsök enligt 3R-principen, barns och ungdomars psykiska hälsa, civila samhället, demokrati och offentlig förvaltning, energiriktad grundforskning, framtidens behandlingar, förutsättningar för tillväxt, genombrottsforskning, genusforskning inom medicin och hälsa, komparativ forskning, kunskapsluckor i hälso- och sjukvården, ’lärande, hjärna, praktik’, neutronspridning, statistik i empiriska vetenskaper, samt utvärdering av utbildningsformer. Då dessa utlysningar kan sägas skilja sig från den helt öppna formen av projektstöd uteslöts alla ansökningar ställda till dessa riktade projektutlysningar. Det reducerade antal ansökningar till 17 812. Vidare uteslöts 286 ansökningar inom ramen för konstnärlig forskning och 936 inom utvecklingsforskning i och med att även dessa behandlas separat av VR.

Inom huvudområdena humaniora respektive samhällsvetenskap finansieras såväl juniora som seniora forskare inom ramen för projektstöd. Inom huvudområdena naturvetenskap,

teknikvetenskap samt medicin och hälsovetenskap finns en särskild utlysningsform för yngre forskare, tidigare kallad stöd till unga forskare, nu (2016) beskrivet som etableringsbidrag.

Detta är en del av finansieringsformen karriärstöd som 2015 uppgick till 0,51 miljard kr. För att harmonisera mellan de olika huvudområdena har ansökningar ställda till utlysningar för stöd till unga forskare 2011-2015 adderats till undersökningsmaterialet. I slutändan innebar detta att undersökningsmaterialet omfattade nära 22 000 (21 995) ansökningar.

Statistiska Centralbyrån (SCB), i samverkan med Universitetskanslerämbetet, klassificerar innehållet av forskningen vid svenska universitet och högskolor i ett system med tre

2 Årsredovisning 2015 (https://publikationer.vr.se/produkt/arsredovisning-2015/)

hierarkiska nivåer ³ . Den högsta nivån (forskningsämnesområde i SCB:s terminologi,

”huvudområde” i denna rapport) innehåller naturvetenskap (kod 100-serien), teknikvetenskap (200-serien), medicin och hälsovetenskap (300-serien), lantbruksvetenskap (400-serien), samhällsvetenskap (500-serien) samt humaniora (600-serien). Lantbruksvetenskap är endast i mycket liten omfattning representerat i materialet (fem beviljade anslag) och behandlas därför inte i rapporten. Den mellersta nivån delar in var och ett av huvudområdena i ett antal

undergrupper (forskningsämnesgrupp; ”övergripande ämne” i denna rapport), sammanlagt 42 stycken. Mellannivån definieras av tre siffror, i 100-serien representeras t ex matematik av koden 101, data- och informationsvetenskap av 102, fysik av 103, etc. Den tredje nivån, som har flest antal unika koder, gör en uppdelning av varje undergrupp i ett antal ämnen

(forskningsämne; ”delämne” i denna rapport). Sammanlagt finns 259 unika koder i

upplösningen på den tredje nivån. Ett exempel: inom huvudområdet humaniora (600) finns det övergripande ämnet språk och litteratur (602) som delas in i delämnena jämförande språkvetenskap och lingvistik (60201), studier av enskilda språk (60202), litteraturvetenskap (60203) och litteraturstudier (60204).

Vid ansökan till VR ska den sökande själv ange klassificeringskod. Upp till tre koder kan anges men en del väljer att bara ange en eller två. I undersökningen har endast den första klassificeringskoden som sökande angivit analyserats. Trots det stora antalet koder blir naturligtvis klassificeringen endast ungefärlig men forskarnas egen karaktärisering av den föreslagna forskningen torde ändå vara en rimligt rättvisande indikator på forskningens inriktning. Klassificeringen är åtminstone i teorin oavhängig organisatorisk tillhörighet hos den sökande och till vilket ämnesråd ansökan är ställd. Lokala variationer i hur forskningen kategoriseras, eller variationer av mer systematisk och ”taktisk” karaktär, kan dock inte uteslutas.

Analysen utgörs i princip av en matris som definieras av ansökan respektive

klassificeringskod. För varje cell i matrisen har noterats om ansökan beviljats eller fått avslag, forskarens kön, medelsförvaltare, samt om det gällt en ansökan till utlysning riktad mot unga forskare. Någon hänsyn till beviljat belopp har inte tagits, siffermaterialet gäller endast antal forskare. Skillnader mellan områden, eller över tid, i hur stora anslag som delas ut kan

påverka antalet forskare som rådet finansierar. Detta bör dock inte ha särskilt stor påverkan på jämförelser mellan lärosäten för samma område eller för jämförelser av enskilda ämnen inom samma område.

I en sammanställning av den typ som presenteras i denna rapport utgör det faktum att en enskild forskare kan ha lämnat in flera ansökningar under den aktuella tidsperioden en metodologisk utmaning. En forskare kan t ex ha beviljats anslag två gånger av den enkla orsaken att det första anslaget har löpt ut under tidsperioden. Till detta kommer att en forskare kan ha beviljats två eller flera anslag där olika SCB-koder har angivits (som i sin tur kan ha

3 Standard för svensk indelning i forskningsämnen

(http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0304/_dokument/Standard_for_indelning_forskningsamnen_uppda

terad_121218.pdf)

¹⁵

gällt antingen samma eller olika huvudområden/övergripande ämnen). Jag har valt att hantera materialet på så sätt att varje SCB-kod har analyserats för sig. En forskare som ansökt om medel mer en gång och då använt olika koder förekommer därmed mer än en gång i datat.

Många forskare som har sökt anslag två eller flera gånger under tidsperioden har dessutom åtminstone en gång fått en ansökan avslagen och åtminstone en gång beviljad. Dessa forskare har räknats in i såväl kategorin antalet beviljade forskare som i kategorin avslagna forskare, dock bara en gång i respektive kategori. Ett ytterligare förhållande som komplicerar analysen är att samma forskare kan ha haft olika medelsförvaltare angivna i olika ansökningar. Även där har då forskaren räknats in mer än en gång. Slutligen, då personnummer inte har utnyttjats i analyserna kan en person som bytt namn under tidsperioden förekomma mer än en gång och det gäller även personer som (avsiktligt eller ej) stavat sitt namn på olika sätt i olika

ansökningar; i det senare fallet har dock försök gjorts att uppmärksamma detta. Sammantaget innebär dessa förhållanden att de antal forskare som på olika sätt redovisas i rapporten inte kan ses som precisa siffror.

Redovisning av andelar (t ex lärosätens andelar, andel kvinnor samt beviljningsgrad) har i diagrammen, men inte i tabeller, begränsats till de fall där det funnits åtminstone 10 observationer. I många diagram redovisas därför andelar för färre än de 12

lärosäten/grupperingar som analyserats (se beskrivning nedan). I redovisningen av lärosätenas profiler inom respektive huvudområde har diagram för lärosäten utan observationer inte tagits med. Som exempel, i redovisningen av hur anslagen i det övergripande ämnet matematik fördelar sig på olika matematiska delämnen per lärosäte (figur 117-124) har inga diagram för Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet inkluderats i och med dessa lärosäten inte har erhållit något anslag i matematik.

För att göra matriserna hanterbara i storlek har antal medelsförvaltare reducerats till att omfatta de 10 universitet och högskolor som erhållit flest anslag: Chalmers tekniska högskola (CTH), Göteborgs universitet (GU), Karolinska institutet (KI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Linköpings universitet (LiU), Lunds universitet (LU), Stockholms universitet (SU), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet (UmU) och Uppsala universitet (UU).

Övriga universitet och högskolor (ett drygt 30-tal) har samlats i gruppen ”Övriga” (i vissa diagram och tabeller förkortat Övr). Ytterligare en sammanslagning har varit gruppen ’Ej svenskt lärosäte” (Ej). Det är en heterogen grupp av ett 100-tal mestadels i sammanhanget små enheter inklusive t ex landsting, myndigheter och institut. Flest ansökningar inom denna i sig kategori har kommit från Naturhistoriska riksmuseet, institutet för rymdfysik, Nordiska Afrikainstitutet och institutet för framtidsstudier. Uppdelningen i 10 enskilda universitet och högskolor samt två grupperade kategorier av anslagsmottagare följer den indelning av data som var givet i VR:s underliggande data. Det bör poängteras att då det endast är

medelförvaltande lärosäte (motsvarande) som noterats för varje ansökan så har ingen hänsyn tagits till eventuella medsökande och dessas affiliering.

Allt analysarbete har gjorts i Excel. Ett tack till Lucas Pettersson, enheten för uppföljning vid

avdelningen för forskningsfinansiering, VR, för hjälp med tillgång till det underliggande

materialet.

Lärosätenas övergripande profiler

Forskning finansierad via VR:s öppna utlysningar förekommer vid ca 60 universitet, högskolor och andra enheter. De 10 medelsförvaltare med flest anslag står för 94% av de totalt ca 3 400 beviljade forskarna, med gruppen ”övriga universitet” (26 lärosäten) och ”ej svenskt lärosäte” (23 enheter) bidragande med resterande 4% respektive 2% av anslagen. De tre medelsförvaltare med allra flest anslag är KI (16%), LU (16%) och UU (15%), som tillsammans representerar nära hälften av alla beviljade forskare.

Den övergripande fördelningen av anslag från olika huvudområden inom lärosäten visar de olika lärosätenas profiler. Alla huvudområden är väl representerade vid LU och UU. LU har en likartad nationell andel (17-19%) inom naturvetenskap, teknikvetenskap, medicin och hälsovetenskap och humaniora. UU har sin högsta nationella andel inom humaniora (22%), följt av naturvetenskap (19%) och samhällsvetenskap (17%). SU:s profil är riktad mot humaniora (nationell andel 20%), samhällsvetenskap (17%) och naturvetenskap (13%). Vid GU ligger den nationella andelen inom medicin och hälsovetenskap, samhällsvetenskap och humaniora kring 15%.

De tekniska högskolorna CTH och KTH har högst andel anslag inom teknikvetenskap (20%

vid CTH respektive 28% vid KTH) men vardera också 10% av de nationella anslagen inom naturvetenskap. Den högsta graden av koncentration av anslag inom ett huvudområde finns vid KI som har drygt 40% av de beviljade forskarna inom medicin och hälsovetenskap, men mindre än 5% av de nationella andelarna inom övriga huvudområden. LiU och UmU har båda kring 5-10% av de nationella anslagen inom naturvetenskap, teknikvetenskap, medicin och hälsovetenskap, och samhällsvetenskap, men få anslag inom humaniora.

Fördelningen av anslagen mellan lärosäten inom respektive huvudområde redovisas separat för varje huvudområde senare i rapporten.

Figur 1 Antal beviljade forskare per lärosäte.

0

100 200 300 400 500 600

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv r

¹⁷

Figur 2 Antal beviljade forskare per huvudområde vid CTH.

Figur 3 Antal beviljade forskare per huvudområde inom gruppen ej universitet.

Figur 4 Antal beviljade forskare per huvudområde vid GU.

Figur 5 Antal beviljade forskare per huvudområde vid KI.

Figur 6 Antal beviljade forskare per huvudområde vid KTH.

Figur 7 Antal beviljade forskare per huvudområde vid LiU.

Figur 8 Antal beviljade forskare per huvudområde vid LU.

Figur 9 Antal beviljade forskare per huvudområde vid SU.

0

100 200 300 400 500

Natur Tek Med Sam Hum

0 100 200 300 400 500

Natur Tek Med Sam Hum

0 100 200 300 400 500

Natur Tek Med Sam Hum

0 100 200 300 400 500

Natur Tek Med Sam Hum

0 100 200 300 400 500

Natur Tek Med Sam Hum

0 100 200 300 400 500

Natur Tek Med Sam Hum

0 100 200 300 400 500

Natur Tek Med Sam Hum

0 100 200 300 400 500

Natur Tek Med Sam Hum

Figur 10 Antal beviljade forskare per huvudområde vid SLU.

Figur 11 Antal beviljade forskare per huvudområde vid UmU.

Figur 12 Antal beviljade forskare per huvudområde vid UU.

Figur 13 Antal beviljade forskare per huvudområde inom gruppen övriga lärosäten.

Figur 14 Nationell andel beviljade anslag per huvudområde vid CTH.

Figur 15 Nationell andel beviljade anslag per huvudområde inom gruppen ej universitet.

Figur 16 Nationell andel beviljade anslag per huvudområde vid GU.

Figur 17 Nationell andel beviljade anslag per huvudområde vid KI.

0

100 200 300 400 500

Natur Tek Med Sam Hum

0 100 200 300 400 500

Natur Tek Med Sam Hum

0 100 200 300 400 500

Natur Tek Med Sam Hum

0 100 200 300 400 500

Natur Tek Med Sam Hum

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Natur Tek Med Sam Hum

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Natur Tek Med Sam Hum

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Natur Tek Med Sam Hum

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Natur Tek Med Sam Hum

¹⁹

Figur 18 Nationell andel beviljade anslag per huvudområde vid KTH.

Figur 19 Nationell andel beviljade anslag per huvudområde vid LiU.

Figur 20 Nationell andel beviljade anslag per huvudområde vid LU.

Figur 21 Nationell andel beviljade anslag per huvudområde vid SU.

Figur 22 Nationell andel beviljade anslag per huvudområde vid SLU.

Figur 23 Nationell andel beviljade anslag per huvudområde vid UmU.

Figur 24 Nationell andel beviljade anslag per huvudområde vid UU.

Figur 25 Nationell andel beviljade anslag per huvudområde inom gruppen övriga universitet.

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Natur Tek Med Sam Hum

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Natur Tek Med Sam Hum

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Natur Tek Med Sam Hum

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Natur Tek Med Sam Hum

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Natur Tek Med Sam Hum

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Natur Tek Med Sam Hum

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Natur Tek Med Sam Hum

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Natur Tek Med Sam Hum

Naturvetenskap

Översikt

Av SCB:s huvudområden är naturvetenskap det som har flest antal beviljade forskare (1 303) liksom flest antal sökande forskare (4 798). Klassificeringen delar in naturvetenskap i sex övergripande ämnen: matematik (113 beviljade /414 sökande forskare), data- och

informationsvetenskap (111/497), fysik (315/1 018), kemi (208/712), geovetenskap och miljövetenskap (138/531) samt biologi (418/1 626). Beviljningsgraden för respektive

övergripande ämne varierar mellan 22% (geovetenskap och miljövetenskap) och 31% (kemi);

sett till hela huvudområdet är den 27%.

Det stora antalet naturvetenskapliga bidrag och ansökningar ger ett statistiskt underlag för sammanställningar på nivån där SCB:s klassificering delar in de övergripande ämnena i mer specifika delämnen (sju inom matematik, 10 inom data- och informationsvetenskap, sju inom fysik, åtta inom kemi, 10 inom geovetenskap och miljövetenskap, samt 16 inom biologi).

Inom matematik dominerar delämnet matematisk analys med mer än en tredjedel av alla anslag och beviljningsgraden är också högst för detta delämne (och är t ex dubbelt så hög som för delämnet diskret matematik; 32% respektive 16%). Inom data- och informationsvetenskap är det stor dominans för delämnet datavetenskap (datalogi) med lika många anslag som för de övriga nio delämnena tillsammans.

Forskningen i fysik domineras av den kondenserade materiens fysik med mer än dubbelt så många anslag (128) som delämnet med näst flest anslag (atom- och molekylfysik och optik;

62). Beviljningsgraden för de fyra delämnen som har flest anslag ligger alla kring 30%. Inom kemi gäller drygt 60 anslag fysikalisk kemi, drygt 40 organisk kemi medan övriga delämnen har runt 20 eller färre anslag. Beviljningsgraden inom organisk kemi (38%) är den näst högsta inom något naturvetenskapligt delämne.

I geovetenskap och miljövetenskap dominerar forskning inom geologi (35 anslag) och klimatforskning (25). Beviljningsgraden skiljer sig dock markant mellan dessa två områden:

40% for geologi (högst bland alla naturvetenskapliga delämnen) och 19% för klimatforskning.

Av det följer att antalet sökande forskare inom klimatforskning är högre än för något annat delämne inom geovetenskap och miljövetenskap. Inom biologin dominerar det breda delämnet biokemi och molekylärbiologi med nära 80 beviljade forskare ⁴ . Även delämnena ekologi respektive evolutionsbiologi har ett stort antal anslag (vardera ca 55). Antal sökande inom det förra delområdet är dock mycket högre (295) än inom det senare (180), och

beviljningsgraden är således högre inom evolutionsbiologi (30%) än inom ekologi (20%).

4 Det här är ett av flera exempel där ett närliggande ämne sorterar under ett annat huvudområde, i det här fallet delämnet cell- och molekylärbiologi inom det övergripande ämnet medicinska och

farmaceutiska grundvetenskaper, inom huvudområdet medicin och hälsovetenskap.

²¹

Jämfört med övriga huvudområden är naturvetenskaplig forskning relativt väl spridd mellan de 12 lärosäten och andra enheter som utgör de kategorier som definieras i denna rapport. De dominerande lärosätena är UU (18% av alla anslag) följt av LU (16%), SU (14%) och KTH (11%). Inom biologin dominerar UU (21%) följt av LU (15%), KI (13%), SU (12%) och UmU (11%). Inom fysiken har LU flest anslag (18%), följt av UU (16%), SU (16%), CTH (15%) och KTH (15%). LU dominerar i kemi (21%) där också UU (17%), SU (14%), CTH (14%) och KTH (12%) har >10% av anslagen.

För geovetenskap och miljövetenskap ser fördelningen av anslag något annorlunda ut. SU har högst andel (28%), följt av UU (22%), LU (19%) samt gruppen ’ej universitet’ (11%). I det senare fallet härrör de flesta anslagen från Naturhistoriska riksmuseet. KTH dominerar inom matematik (30%) och detta är den högsta nationella andelen anslag för ett enskilt lärosäte i något av de övergripande naturvetenskapliga ämnena. Även CTH (16%), UU (13%) och LU (12%) tilldelas >10% av anslagen i matematik. Slutligen, för data- och informationsvetenskap går flest anslag till KTH (21%), följt av CTH (19%), UU (19%) och LiU (13%). UU är det enda universitet som har >10% av anslagen inom alla naturvetenskapliga ämnen.

Inom matematik är KTH framträdande i matematisk analys (35% av sammanlagt 40 beviljade forskare inom delämnet i landet), och CTH och SU i sannolikhetsteori och statistik (båda 29%

av totalt 21 beviljade). Inom data- och informationsvetenskap utmärker sig CTH (28%) och UU (23%) i datalogi (53 beviljade). I fysik är LU (29%) och UU (27%) särskilt starka i subatomär fysik (56 beviljade), KTH (26%), LU och SU (24%) i atom- och molekylfysik (62 beviljade), samt, mycket tydligt, SU (48%) inom astronomi, astrofysik och kosmologi (33 beviljade).

Inom kemi är LU:s höga andel i fysikalisk kemi (35% av sammanlagt 65 beviljade forskare inom delämnet i landet) och UU:s i materialkemi (35% av totalt 23 beviljade) de tydligaste profilerna. Inom geovetenskap och miljövetenskap är SU särskilt starkt i meterologi och atmosfärsforskning (44% av 16 beviljade) och i klimatforskning (40% av 25 beviljade), medan LU är starkt i geologi (31% av 35 beviljade). Inom biologi har KI hög andel av anslagen i cellbiologi (31% av 37 beviljade) och strukturbiologi (29% av 35 beviljade), LU i zoologi (52% av 21 beviljade) och ekologi (29% av 56 beviljade), SU i biofysik (25% av 28 beviljade), UU i evolutionsbiologi (38% av 53 beviljade) och mikrobiologi (28% av 36 beviljade), samt UmU i mikrobiologi (22%).

Beviljningsgraden skiljer sig mellan lärosäten för de olika övergripande ämnena. Inom

matematik är beviljningsgraden 35-40% för forskare vid CTH, KTH och SU, vilket är högre

än för forskare vid GU, LU, UmU och UU (ca 20-26%) respektive vid resterande lärosäten

(<16%). För data- och informationsvetenskap är andelen beviljade forskare vid CTH, LU och

UU (31-38%) högre än den för forskare vid GU, KTH och LiU (21-22%) samt vid resterande

lärosäten (<12%). För fysik är beviljningsgraden mycket hög vid SU (48%) och LU (44%),

följt av CTH (35%), GU (31%), UU (28%) och KTH (26%).

Beviljningsgraden inom kemi är högst vid SU (41%), LU (38%) och GU (36%), medan CTH, KTH, UmU och UU ligger i intervallet (24-32%). Forskare vid LU, UU och gruppen ej lärosäten har en högre beviljningsgrad (alla 32%) inom geovetenskap och miljövetenskap än de vid GU, SU och UmU (25-26%). För biologi är beviljningsgraden högre vid KI, LU, SU, UmU, UU och gruppen ej lärosäten (27-32%) än vid LiU och SLU (16-19%).

En generell observation för alla övergripande ämnen inom naturvetenskap är att gruppen övriga lärosäten genomgående har en lägre beviljningsgrad än de större universiteten och lärosätena.

²³

Forskningens inriktning

Figur 26 Antal beviljade forskare inom naturvetenskapliga ämnen.

Figur 27 Antal sökande forskare inom naturvetenskapliga ämnen.

Figur 28 Beviljningsgrad inom naturvetenskapliga ämnen.

Figur 29 Antal beviljade forskare inom ämnen i matematik.

Figur 30 Antal sökande forskare inom ämnen i matematik.

Figur 31 Beviljningsgrad inom ämnen i matematik.

Figur 32 Antal beviljade forskare inom ämnen i data- och informationsvetenskap.

0 100 200 300 400 500

Biologi Geovetenskap och …

Kemi Fysik Data- och … Matematik

0 500 1000 1500 2000

Biologi Geovetenskap och …

Kemi Fysik Data- och … Matematik

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40

Matematik Data- och …

Fysik Kemi Geovetenskap och …

Biologi

0 10 20 30 40 50

Matematisk analys Geometri Algebra och logik Diskret matematik Beräkningsmatematik Sannolikhetsteori o …

Annan matematik

0 50 100 150

Matematisk analys Geometri Algebra och logik Diskret matematik Beräkningsmatematik Sannolikhetsteori o …

Annan matematik

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40

Matematisk analys Geometri Algebra och logik Diskret matematik Beräkningsmatematik Sannolikhetsteori o …

Annan matematik

0 20 40 60

Datalogi Systemvetenskap, … Beräkningsbiologi

Människa-…

Programvaruteknik

Datorteknik

Datorseende o robotik

Språkteknologi

Medieteknik

Annan data- o …

Figur 33 Antal sökande forskare inom ämnen i data- och informationsvetenskap.

Figur 34 Beviljningsgrad inom ämnen i data- och informationsvetenskap.

Figur 35 Antal beviljade forskare inom ämnen i fysik.

Figur 36 Antal sökande forskare inom ämnen i fysik.

Figur 37 Beviljningsgrad inom ämnen i fysik.

Figur 38 Antal beviljade forskare inom ämnen i kemi.

Figur 39 Antal sökande forskare inom ämnen i kemi.

Figur 40 Beviljningsgrad inom ämnen i kemi.

0 50 100 150 200 250

Datalogi Systemvetenskap, …

Beräkningsbiologi Människa-…

Programvaruteknik Datorteknik Datorseende o robotik Språkteknologi Medieteknik Annan data- o …

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 Datalogi

Beräkningsbiologi Människa-…

Datorseende o robotik Språkteknologi Annan data- o …

0 50 100 150

Subatomär fysik Atom- o molekylfysik o …

Fusion, plasma o … Den kondenserade … Astronomi, astrofysik o … Acceleratorfysik o … Annan fysik

0 100 200 300 400 500

Subatomär fysik Atom- o molekylfysik o …

Fusion, plasma o … Den kondenserade … Astronomi, astrofysik o … Acceleratorfysik o … Annan fysik

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 Subatomär fysik

Atom- o molekylfysik o … Fusion, plasma o … Den kondenserade … Astronomi, astrofysik o … Annan fysik

0 20 40 60 80

Analytisk kemi Fysikalisk kemi Materialkemi Oorganisk kemi Organisk kemi Polymerkemi Teoretisk kemi Annan kemi

0 50 100 150 200 250

Analytisk kemi Fysikalisk kemi Materialkemi Oorganisk kemi Organisk kemi Polymerkemi Teoretisk kemi Annan kemi

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40

Analytisk kemi

Fysikalisk kemi

Materialkemi

Oorganisk kemi

Organisk kemi

Polymerkemi

Teoretisk kemi

Annan kemi

²⁵

Figur 41 Antal beviljade forskare inom ämnen i geovetenskap och miljövetenskap.

Figur 42 Antal sökande forskare inom ämnen i geovetenskap och miljövetenskap.

Figur 43 Beviljningsgrad inom ämnen i geovetenskap och miljövetenskap.

Figur 44 Antal beviljade forskare inom ämnen i biologi.

Figur 45 Antal sökande forskare inom ämnen i biologi.

Figur 46 Beviljningsgrad inom ämnen i biologi.

0 10 20 30 40

Klimatforskning Miljövetenskap Multidisciplinär …

Geologi Geofysik Geokemi Fysisk geografi Meterologi o … Oceanografi, hydrologi, … Annan geovetenskap o …

0 50 100 150

Klimatforskning Miljövetenskap Multidisciplinär …

Geologi Geofysik Geokemi Fysisk geografi Meterologi o … Oceanografi, hydrologi, … Annan geovetenskap o …

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 Klimatforskning

Miljövetenskap Multidisciplinär …

Geologi Geofysik Geokemi Fysisk geografi Meterologi o … Oceanografi, hydrologi, … Annan geovetenskap o …

0 20 40 60 80 100

Strukturbiologi Biokemi o …

Biofysik Cellbiologi Immunologi Mikrobiologi Botanik Zoologi Genetik Bioinformatik o …

Ekologi Biologisk systematik Etologi Utvecklingsbiologi Evolutionsbiologi Annan biologi

0 100 200 300 400

Strukturbiologi Biokemi o …

Biofysik Cellbiologi Immunologi Mikrobiologi Botanik Zoologi Genetik Bioinformatik o …

Ekologi Biologisk systematik Etologi Utvecklingsbiologi Evolutionsbiologi Annan biologi

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40

Strukturbiologi Biokemi o …

Biofysik Cellbiologi Immunologi Mikrobiologi Botanik Zoologi Genetik Bioinformatik o …

Ekologi

Biologisk systematik

Etologi

Utvecklingsbiologi

Evolutionsbiologi

Annan biologi

Ämnenas fördelning bland lärosäten

Figur 47 Nationell andel sökande forskare inom naturvetenskap per lärosäte.

Figur 48 Nationell andel beviljade forskare inom naturvetenskap per lärosäte.

Figur 49 Nationell andel beviljade forskare inom matematik per lärosäte.

Figur 50 Nationell andel beviljade forskare inom data- och informationsvetenskap per lärosäte.

Figur 51 Nationell andel beviljade forskare inom fysik per lärosäte.

Figur 52 Nationell andel beviljade forskare inom kemi per lärosäte.

Figur 53 Nationell andel beviljade forskare inom geovetenskap och miljövetenskap per lärosäte.

Figur 54 Nationell andel beviljade forskare inom biologi per lärosäte.

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv r

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv r

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv r

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv r

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv r

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv r

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv r

²⁷

Figur 55 Beviljningsgrad inom matematik per lärosäte

Figur 56 Beviljningsgrad inom data- och informationsvetenskap per lärosäte.

Figur 57 Beviljningsgrad inom fysik per lärosäte.

Figur 58 Beviljningsgrad inom kemi per lärosäte.

Figur 59 Beviljningsgrad inom geovetenskap och miljövetenskap per lärosäte.

Figur 60 Beviljningsgrad inom biologi per lärosäte.

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

Matematik

Figur 61 Antal forskare som beviljats anslag i matematisk analys per lärosäte.

Figur 62 Antal forskare som beviljats anslag i geometri per lärosäte.

Figur 63 Antal forskare som beviljats anslag i algebra och logik per lärosäte.

Figur 64 Antal forskare som beviljats anslag i diskret matematik per lärosäte.

Figur 65 Antal forskare som beviljats anslag i beräkningsmatematik per lärosäte.

Figur 66 Antal forskare som beviljats anslag i sannolikhetsteori och statistik per lärosäte.

0 5 10 15

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

²⁹

Data- och informationsvetenskap

Figur 67 Antal forskare som beviljats anslag i datavetenskap (datalogi) per lärosäte.

Figur 68 Antal forskare som beviljats anslag i bioinformatik (beräkningsbiologi) per lärosäte.

Figur 69 Antal forskare som beviljats anslag i datorseende och robotik per lärosäte.

Figur 70 Antal forskare som beviljats anslag i språkteknologi per lärosäte.

0

5 10 15

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

Fysik

Figur 71 Antal forskare som beviljats anslag i subatomär fysik per lärosäte.

Figur 72 Antal forskare som beviljats anslag i atom- och molekylfysik och optik per lärosäte.

Figur 73 Antal forskare som beviljats anslag i fusion, plasma och rymdfysik per lärosäte.

Figur 74 Antal forskare som beviljats anslag i den kondenserade materiens fysik per lärosäte.

Figur 75 Antal forskare som beviljats anslag i astronomi, astrofysik och kosmologi per lärosäte.

0 5 10 15 20 25 30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20 25 30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20 25 30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20 25 30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20 25 30

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

³¹

Kemi

Figur 76 Antal forskare som beviljats anslag i analytisk kemi per lärosäte.

Figur 77 Antal forskare som beviljats anslag i fysikalisk kemi per lärosäte.

Figur 78 Antal forskare som beviljats anslag i materialkemi per lärosäte.

Figur 79 Antal forskare som beviljats anslag i oorganisk kemi per lärosäte.

Figur 80 Antal forskare som beviljats anslag i organisk kemi per lärosäte.

Figur 81 Antal forskare som beviljats anslag i polymerkemi per lärosäte.

Figur 82 Antal forskare som beviljats anslag i teoretisk kemi per lärosäte.

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20 25

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

Geovetenskap och miljövetenskap

Figur 83 Antal forskare som beviljats anslag i klimatforskning per lärosäte.

Figur 84 Antal forskare som beviljats anslag i miljövetenskap per lärosäte.

Figur 85 Antal forskare som beviljats anslag i multidisciplinär geovetenskap per lärosäte.

Figur 86 Antal forskare som beviljats anslag i geologi per lärosäte.

Figur 87 Antal forskare som beviljats anslag i geofysik per lärosäte.

Figur 88 Antal forskare som beviljats anslag i geokemi per lärosäte.

Figur 89 Antal forskare som beviljats anslag i meteorologi och atmosfärforskning per lärosäte.

Figur 90 Antal forskare som beviljats anslag i oceanografi, hydrologi, vattenresurser per lärosäte.

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

³³

Figur 91 Antal forskare som beviljats anslag i annan geovetenskap och miljövetenskap per lärosäte.

0 2 4 6 8 10

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

Biologi

Figur 92 Antal forskare som beviljats anslag i strukturbiologi per lärosäte.

Figur 93 Antal forskare som beviljats anslag i biokemi och molekylärbiologi per lärosäte.

Figur 94 Antal forskare som beviljats anslag i biofysik per lärosäte.

Figur 95 Antal forskare som beviljats anslag i cellbiologi per lärosäte.

Figur 96 Antal forskare som beviljats anslag i immunologi per lärosäte.

Figur 97 Antal forskare som beviljats anslag i mikrobiologi per lärosäte.

0

5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

³⁵

Figur 98 Antal forskare som beviljats anslag i botanik per lärosäte.

Figur 99 Antal forskare som beviljats anslag i zoologi per lärosäte.

Figur 100 Antal forskare som beviljats anslag i genetik per lärosäte.

Figur 101 Antal forskare som beviljats anslag i bioinformatik och systembiologi per lärosäte.

Figur 102 Antal forskare som beviljats anslag i ekologi per lärosäte.

Figur 103 Antal forskare som beviljats anslag i biologisk systematik per lärosäte.

Figur 104 Antal forskare som beviljats anslag i etologi per lärosäte.

Figur 105 Antal forskare som beviljats anslag i utvecklingsbiologi per lärosäte.

0

5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

Figur 106 Antal forskare som beviljats anslag i evolutionsbiologi per lärosäte.

0 5 10 15 20

CT H Ej GU KI KT H Li U LU SU SL U Um U UU Öv rig a

³⁷

Lärosätenas profiler inom naturvetenskap

Figur 107 Nationell andel beviljade forskare inom naturvetenskapliga ämnen vid CTH.

Figur 108 Nationell andel beviljade forskare inom naturvetenskapliga ämnen vid GU.

Figur 109 Nationell andel beviljade forskare inom naturvetenskapliga ämnen vid KI.

Figur 110 Nationell andel beviljade forskare inom naturvetenskapliga ämnen vid KTH.

Figur 111 Nationell andel beviljade forskare inom naturvetenskapliga ämnen vid LiU.

Figur 112 Nationell andel beviljade forskare inom naturvetenskapliga ämnen vid LU.

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

Ma Da Fy Ke Ge Bi

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

Ma Da Fy Ke Ge Bi

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

Ma Da Fy Ke Ge Bi

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

Ma Da Fy Ke Ge Bi

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

Ma Da Fy Ke Ge Bi

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

Ma Da Fy Ke Ge Bi

Figur 113 Nationell andel beviljade forskare inom naturvetenskapliga ämnen vid SU.

Figur 114 Nationell andel beviljade forskare inom naturvetenskapliga ämnen vid SLU.

Figur 115 Nationell andel beviljade forskare inom naturvetenskapliga ämnen vid UmU.

Figur 116 Nationell andel beviljade forskare inom naturvetenskapliga ämnen vid UU.

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

Ma Da Fy Ke Ge Bi

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

Ma Da Fy Ke Ge Bi

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

Ma Da Fy Ke Ge Bi

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

Ma Da Fy Ke Ge Bi

³⁹

Matematik

Figur 117 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i matematik vid CTH.

Figur 118 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i matematik vid GU.

Figur 119 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i matematik vid KTH.

Figur 120 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i matematik vid LiU.

Figur 121 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i matematik vid LU.

Figur 122 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i matematik vid SU.

Figur 123 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i matematik vid UmU.

Figur 124 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i matematik vid UU.

0 5 10 15

Annan matematik Sannolikhetsteori och … Beräkningsmatematik

Diskret matematik Algebra och logik Geometri Matematisk analys

0 5 10 15

Annan matematik Sannolikhetsteori och … Beräkningsmatematik

Diskret matematik Algebra och logik Geometri Matematisk analys

0 5 10 15

Annan matematik Sannolikhetsteori och … Beräkningsmatematik

Diskret matematik Algebra och logik Geometri Matematisk analys

0 5 10 15

Annan matematik Sannolikhetsteori och … Beräkningsmatematik

Diskret matematik Algebra och logik Geometri Matematisk analys

0 5 10 15

Annan matematik Sannolikhetsteori och … Beräkningsmatematik

Diskret matematik Algebra och logik Geometri Matematisk analys

0 5 10 15

Annan matematik Sannolikhetsteori och … Beräkningsmatematik

Diskret matematik Algebra och logik Geometri Matematisk analys

0 5 10 15

Annan matematik Sannolikhetsteori och … Beräkningsmatematik

Diskret matematik Algebra och logik Geometri Matematisk analys

0 5 10 15

Annan matematik Sannolikhetsteori och … Beräkningsmatematik

Diskret matematik

Algebra och logik

Geometri

Matematisk analys

Data- och informationsvetenskap

Figur 125 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i data- och informationsvetenskap vid CTH.

Figur 126 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i data- och informationsvetenskap vid GU.

Figur 127 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i data- och informationsvetenskap vid KI.

Figur 128 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i data- och informationsvetenskap vid KTH.

Figur 129 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i data- och informationsvetenskap vid LiU.

Figur 130 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i data- och informationsvetenskap vid LU.

Figur 131 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i data- och informationsvetenskap vid SU.

Figur 132 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i data- och informationsvetenskap vid SLU.

0 5 10 15

Mediateknik Språkteknologi Datorseende och robotik Datavetenskap (datalogi) Programvaruteknik Systemvetenskap Bioinformatik … Datorteknik Människa-…

0 5 10 15

Mediateknik Språkteknologi Datorseende och robotik Datavetenskap (datalogi) Programvaruteknik Systemvetenskap Bioinformatik … Datorteknik Människa-…

0 5 10 15

Mediateknik Språkteknologi Datorseende och robotik Datavetenskap (datalogi) Programvaruteknik Systemvetenskap Bioinformatik … Datorteknik Människa-…

0 5 10 15

Mediateknik Språkteknologi Datorseende och robotik Datavetenskap (datalogi) Programvaruteknik Systemvetenskap Bioinformatik … Datorteknik Människa-…

0 5 10 15

Mediateknik Språkteknologi Datorseende och robotik Datavetenskap (datalogi) Programvaruteknik Systemvetenskap Bioinformatik … Datorteknik Människa-…

0 5 10 15

Mediateknik Språkteknologi Datorseende och robotik Datavetenskap (datalogi) Programvaruteknik Systemvetenskap Bioinformatik … Datorteknik Människa-…

0 5 10 15

Mediateknik Språkteknologi Datorseende och robotik Datavetenskap (datalogi) Programvaruteknik Systemvetenskap Bioinformatik … Datorteknik Människa-…

0 5 10 15

Mediateknik

Språkteknologi

Datorseende och robotik Datavetenskap (datalogi) Programvaruteknik Systemvetenskap Bioinformatik … Datorteknik Människa-…

⁴¹

Figur 133 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i data- och informationsvetenskap vid UmU.

Figur 134 Antal forskare som beviljats anslag inom ämnen i data- och informationsvetenskap vid UU.

0 5 10 15

Mediateknik Språkteknologi Datorseende och robotik Datavetenskap (datalogi) Programvaruteknik Systemvetenskap Bioinformatik … Datorteknik Människa-…

0 5 10 15

Mediateknik

Språkteknologi

Datorseende och robotik Datavetenskap (datalogi) Programvaruteknik Systemvetenskap Bioinformatik … Datorteknik Människa-…