Internationell diversifiering: "Home bias" från ett svenskt perspektiv

Internationell diversifiering

”Home-bias” från ett svenskt perspektiv

Nationalekonomi

Examensarbete - Civilekonomprogrammet Jacob Essborg

Termin: Vårterminen - 2020 Supervisor: Karl-Markus Moden

ii

Förord

Inledningsvis vill jag tacka till min handledare Karl-Markus Modén för värdefull inspiration, vägledning och hjälp med data för uppsatsen. Jag vill även tacka mina studiekamrater för deras synpunkter och hjälp.

iii

Sammanfattning

Forskning inom beteendeekonomi visar att det finns flera psykologiska faktorer som leder till att investerare inte agerar rationellt vid viktiga beslut kring deras investeringar. Syftet med denna uppsats är att undersöka ”Home bias” (HB) som innebär att investerare tenderar till att investera majoriteten av sitt kapital i den lokala aktiemarknaden samt de möjligheter som finns med

internationella investeringar i aktiemarknaden från 2000 fram till 2020. Resultatet av analysen visar att detta fenomen fortfarande existerar sedan de tidigare studierna utförts men att det har minskat med 7,25 procent från år 2000 till 2019. Vid undersökning av avkastning för aktieindex bestående av Mid-Cap och Large-Cap bolag för: Australien, Hong Kong, Nederländerna, Sverige, Danmark, Indien, Norge, Sydafrika, England, Italien, Portugal, Tyskland, Finland, Japan, Ryssland, USA, Frankrike, Kanada och Spanien, visade resultatet att Ryssland, Danmark och Indien har haft högst avkastning under den utvalda tidsperioden på 20 år. Den svenska aktiemarknaden har haft högst korrelation mot den franska och tyska aktiemarknaden och lägst korrelation mot den japanska och indiska aktiemarknaden. Vid undersökning av internationella investeringar styrkte teorin, historisk data och Monte Carlo simulering att det är lönsamt att diversifiera sin portfölj och investera i fler länder för att uppnå högsta avkastning sett till risken och prestera bättre än den svenska aktiemarknaden.

iv

Abstract

Research within behavioral economics have proven that there exist several kinds of biases that makes the investors act irrational when deciding for important decisions regarding their investments.

This thesis examines the phenomena called “Home bias” (HB) which means that investors tend to invest most of their capital into the local stock market, the thesis also analyze the opportunity of international investments on the stock market from year 2000 to 2020. The results of the analyze proved that this phenomenon still exists since the last research about it had been done, however this home bias have decreased with 7,25 percent from 2000 to 2019. When analysing the return based on index from stocks on the Mid-Cap and Large-Cap list for: Australia, Hong Kong, Netherlands, Sweden, Denmark, India, Norway, South Africa, United Kingdom, Italy, Portugal, Germany, Finland, Japan, Russia, Unites States, France, Canada and Spain, the results showed that Russia, Denmark and India have had the highest return during the chosen time period of 20 years. The Swedish stock market have had the highest correlation with the French and German stock market, the lowest correlation was against the Japanese and Indian stock market. When analysing the return of international investments both theory, historical data and the Monte Carlo simulation proved it’s a benefit to diversify the stock portfolio and invest in more countries to achieve a higher rate of return given the risk and perform better than the Swedish stock market.

v

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 1

1.2 Avgränsningar ... 1

1,3 Metod och disposition ... 2

1,4 Tidigare studier ... 2

2 Teori ... 4

2.1 Gyllene regeln ... 4

2.2 Avkastning ... 4

2.3 Investerares förhållande till risk ... 5

2.4 Risk och diversifiering ... 7

2.4.1 Systematisk och osystematisk risk ... 7

2.4.2 Korrelation ... 7

2.4.3 Kovarians och varians ... 8

2.4.3 Diversifiering lika vikter ... 9

2.4.4 Diversifiering olika vikter ... 10

2.6 Zero investment arbitrage ... 11

2.7 Effektiva fronten ... 12

2.8 CAPM ... 14

3 Risker med internationella investeringar ... 17

3.1 Valutarisk ... 17

3.2 Språk, kultur och öppettider ... 17

3.4 Asymmetrisk information ... 18

3.5 Politik ... 18

4 Empiri och Analys ... 20

4.1 Mått på Home-bias ... 20

4.2 Investeringsmöjligheter ... 20

4.3 Noterade svenska företag på aktiemarknaden ... 21

4.5 Home bias ... 22

4.5 Korrelation ... 26

4.6 Avkastning ... 28

4.6.1 Total avkastning med ränta på ränta ... 28

4.6.2 Årlig snittavkastning utan ränta på ränta effekten ... 29

4.7 Effektiva fronten ... 30

4.7.1 Optimal portfölj, blankning tillåtet ... 31

4.7.2 Optimal portfölj, blankning ej tillåtet ... 33

4.7.3 Lika vikt ... 34

vi

4.5 Monte Carlo simulation ... 35

4.5.1 Resultat av simulering ... 35

4.5.2 Brister med Monte Carlo simulering ... 36

5.0 Slutsats och diskussion ... 37

6.0 Referenser ... 39

6.1 Litteratur och data ... 39

6.2 Ekvationer ... 41

6.3 Appendix ... 43

6.3.1 Appendix 1 - Kovarianstabell ... 43

6.3.2 Appendix 2 – Matrismultiplikation och Solver funktion ... 44

6.3.3 Appendix 3 – Effektiva fronten med blankning ... 45

6.2.4 Appendix 4 – Effektiva fronten utan blankning ... 45

Figurer

Figur 2. Indifferenskurva riskaversion ... 5

Figur 3. Nyttofunktion risk neutral ... 6

Figur 4. Indifferenskurva risk neutral ... 6

Figur 5. Nyttofunktion risksökande ... 6

Figur 6. Indifferenskurva risksökande ... 6

Figur 7. Diversifiering... 10

Figur 8. Effektiva fronten ... 12

Figur 9. Security Market Line (SML) ... 15

Figur 10. CML och Effektiva fronten ... 16

Figur 11. Andel internationella investeringar ... 24

Figur 12. Effektiva fronten, blankning tillåtet ... 32

Figur 13. Effektiva fronten, blankning ej tillåtet ... 33

Diagram

Diagram 2. Andel investeringar på aktiemarknaden ... 22

Diagram 3. Andelen svenska och internationella investeringar ... 23

vii

Tabeller

Tabell 1. Home bias ... 25

Tabell 2. Korrelation mellan index, 2001/01/01-2005/12/31, all data i USD... 26

Tabell 3. Korrelation mellan index, 2006/01/01-2010/12/31, all data i USD... 26

Tabell 4. Korrelation mellan index, 2011/01/01-2015/12/31, all data i USD... 27

Tabell 5. Korrelation mellan index, 2016/01/01-2020/03/13, all data i USD... 27

Tabell 6. Avkastning aktiemarknader med ränta på ränta ... 28

Tabell 7. Genomsnittlig årlig avkastning ... 29

Tabell 8. Vikter, blankning tillåtet ... 31

Tabell 9. Avkastning, blankning tillåtet ... 31

Tabell 10. Sharpe ratio, blankning tillåtet ... 32

Tabell 11. Vikter, blankning ej tillåtet ... 33

Tabell 12. Avkastning, blankning ej tillåtet ... 33

Tabell 13. Sharpe ratio blankning ej tillåtet ... 34

Tabell 14. Vikter, lika vikt ... 34

Tabell 15. Avkastning, lika vikt ... 34

Tabell 16. Medelvärde och standardavvikelse ... 35

Tabell 17. Monte Carlo simulering- årlig snittavkastning ... 36

Tabell 18. Monte Carlo simulering – Sharpe ratio... 36

1

1 Inledning

Investerare har sedan länge letat efter olika metoder för att få avkastning på sitt investerade kapital.

Det finns många olika tillvägagångssätt för att åstadkomma detta. Man kan investera i fastigheter, mark, reklam m.m., men en återkommande metod som många valt att använda sig utav är att

investera i värdepapper och framförallt i aktier eller fonder. Detta är förståeligt då svenska aktier gett en hög avkastning historiskt sett och blivit en attraktiv sparform för många investerare (Nasdaq, 2020).

Forskning inom beteendeekonomi har visat att många investerare handlar på ett irrationellt sätt, istället för rationellt, i många situationer, speciellt sådana som involverar osäkerhet och

intertemporala val. En intressant sådan ”beteende bias” är den så kallade ”Home Biasen” vilket innebär att investerare oavsett land tenderar att investera majoriteten av sitt kapital i aktier på

”hemmaplan” alltså aktier i företag som har sin hemvist i deras eget land. (Bodie, 2018). Detta har enligt Gur Huberman (Huberman, 2001) samt James Chen (Chen, 2019) förklarats av att människor känner sig bekväma med det de känner till och obekväma med det okända. Detta kan påverka viktiga beslut som när det är bra köp- respektive säljläge för en aktie då de känner en starkare koppling till företaget och vill behålla aktierna i företaget p.g.a. dessa psykologiska faktorer. Detta kan därmed leda till irrationella beslut.

Den svenska aktiemarknaden motsvarar endast ca 1 procent av värdet av hela världens

aktiemarknadsvärde och då kan man fråga sig varför vi inte väljer att investera mer i andra länder.

Det är inte bara Sverige som har haft en hög avkastning på aktiemarknaden historiskt sett. Varför gör vi inte mer investeringar utanför Sverige? Är det för svårt? Är det inte lönsamt? Är det för stora risker?

1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka om home bias existerar hos svenska investerare vid

aktiehandel i lika stor utsträckning som det gjort vid undersökningar innan år 2000 eller om den nya tekniken och tillgängligheten på information för utländska bolag har gjort att svenskar valt att investera mer eller mindre utanför Sverige. Uppsatsen kommer också beskriva de möjligheter en vanlig svensk person har med internationell diversifiering samt för- och nackdelar med detta.

1.2 Avgränsningar

Uppsatsen är avgränsad till att studera internationell diversifiering i svenska aktieportföljer från 2000 fram till 2020. Vid undersökning av internationell diversifiering använder jag mig av de utländska aktiemarknader som går att investera via Avanza Bank och Nordnet Bank. Fokus är på Sverige och

2 den svenska aktiemarknaden. Vid undersökning av detta investeringsfenomen kommer jag endast analysera köp av index bestående av aktier från Mid-Cap som är företag med ett aktiemarknadsvärde mellan 150-1miljard euro och Large-Cap som innehåller företag med ett aktiemarknadsvärde på över 1 miljard euro.

1,3 Metod och disposition

Uppsatsens börjar med en förklaring av den ekonomiska teorin som uppsatsen grundar sig på.

Kapitlet benämner förklaringen av detta bettendeekonomiska fenomen samt anledningen till att den existerar i många länder. I uppsatsens tredje kapitel undersöks de risker som internationella

investeringar medför. Därefter inleds empiri och analysen där svenskars investeringsmönster inom och utanför den svenska aktiemarknaden undersöks. I kapitlet får vi svar på om det här fenomenet existerar bland svenskars agerande i aktiemarknaden och den historiska utvecklingen. Efter detta kommer analys av svenskars internationella investeringsmöjligheter i aktiemarknaden. Här kommer analys av korrelationen mellan de olika aktiemarknaderna utföras samt historisk data på

avkastningen för respektive lands aktiemarknad att analyseras. I samma kapitel kommer två teoretiska aktieportföljer skapas, den första när det inte finns restriktioner och blankning är tillåten samt en där det finns restriktioner och blankning inte är tillåtet. Avkastningen för dessa kommer sedan att jämföras med avkastning den svenska aktiemarknaden haft under samma tidsperiod. Detta kommer ge oss siffror på om internationell diversifiering är värt det eller ifall svenskar bör hålla sig till den svenska aktiemarknaden för att uppnå den högsta avkastningen till deras risk. Uppsatsens fjärde kapitel kommer bestå av slutsats och diskussion av resultatet från analysen samt de frågeställningar som uppkommit under uppsatsens gång. Sista kapitlet kommer sedan bestå av referenser som styrker upp uppsatsens använda teori, data och slutsatser.

1,4 Tidigare studier

David Wolf undersökte home bias i Kanada och fann att fenomenet existerade, men att det avtagit sedan 1990 (Wolf, 2006). Hans teori kring detta var att det berodde på den tekniska utvecklingen, som minskat det tidigare avstånd som funnits mellan olika aktiemarknader. Wolf såg också att det Kanadensiska aktieindexet S&P/TSX har presterat ca 79 procent bättre jämfört med det Amerikanska indexet S&P 500 under samma tid. Detta menar han är något som bidragit till att kanadensiska investerare håller sig till den lokala aktiemarknaden istället för att investera i den amerikanska aktiemarknaden,

Riff och Yagil hävdar att institut och fondföretag uppvisar mindre home bias i jämförelse med

småsparare då företag är villiga att ta en större risk än småsparare (Yagil, 2019). I deras undersökning

3 utförde Riff och Yagil ett stickprov av israeliska investerare där de styrkte att fenomenet existerade även i Israel. Deras undersökning visade att israeliska investerare föredrar att investera i familjära företag med ett företagsnamn de enkelt kan uttala

Alan G Ahearne, William L Griever och Francis E Warnocks forskning inom området visar att länder som har låg reliabel data kring andra länders aktiemarknader har en hög home bias (Alan G Ahearne, 2004). Detta leder till att landets investerare känner sig obekväma med utländska företag och istället föredrar lokala företag vars finansiella struktur är mer transparent. Huberman menar också att fenomenet inträffar på grund av psykologiska orsaker och att investerare känner sig trygga och bekväma med familjära företag de känner till (Huberman, 2001).

Mishra och Ratti såg ett tydligt samband mellan home bias och den utländska skattekostnaden (Ratti, 2013). De hävdar att fenomenet snarare beror på de höga kostnaderna som uppstår vid investeringar utanför landet, snarare än den asymmetriska information och de psykologiska faktorer som råder.

Detta var även slutsatsen Möhlmann kom fram till i sin forskning inom området (Möhlmann, 2013).

Giannetti och Leaven undersökte relationen mellan finansiella kriser och home bias. Deras slutsats var att under dessa kriser ökade fenomenet och investerare valde att allokera majoriteten av sina tillgångar inrikes (Laeven, 2012). Riff and Yagil menar också på att home bias ökar när

aktiemarknaden är svag, vilket den är vid finansiella kriser (Yossi, 2016). Solnik, Boucrelle och Le Fur hävdar dock det motsatta och menar istället att det bästa sättet att hantera finansiella kriser är genom internationell diversifiering och att home bias istället minskar vid finansiella kriser (Solnik, 1996).

I Sverige har tidigare studier kring detta uppsatsämne gjorts av Markus Kjellman där han skev en D- uppsats VT1999 som heter ”The Home Bias Puzzle”. Han hade frågeställningen, varför svenskar endast investerar en liten andel av deras förmögenhet utanför den svenska aktiemarknaden. Hans slutsats var att fenomenet existerar i och beror på ett flertal olika faktorer så som kostnader, informationsbrist och psykologi. (Kjellman, 1999)

Det finns även en uppsats skriven av Erik Tell och Erik Markström HT 2017 från Lunds universitet där de skriver om internationell diversifiering och home bias ur ett svenskt perspektiv. Deras slutsats är att det i vissa perioder går att uppnå högre avkastning genom internationell diversifiering men i de flesta fallen skulle aktieportföljer bestående av internationell aktier ge liknande avkastning som en aktieportfölj bestående av endast svenska aktier. (Markström, 2017)

4

2 Teori

2.1 Gyllene regeln

Den svenska aktiemarknaden motsvarar ca 1 procent av världens aktiemarknad, ändå investerar svenskarna majoriteten av sitt kapital i den svenska aktiemarknaden. Enligt Niklas Andersson på Avanza Bank investerar deras kunder 90 procent av kapitalet i Sverige, endast 10 procent investeras utanför Sverige. (Andersson, 2019)

En gyllene regel inom aktiehandel är att man inte ska lägga alla ägg i samma korg. Detta för att korgen kan gå sönder och om den gör det går alla ägg däri också sönder. (Rundström, 2019) Varje ägg symboliserar här aktier och korgen representerar branschen eller marknaden som aktierna finns i.

Den gyllene regeln är ett förenklat begrepp av riskspridning. Trots denna gyllene regel investerar ändå majoriteten av svenskarna bara i den svenska marknaden i hopp om att få den högsta avkastningen.

2.2 Avkastning

Avkastning är den vinst eller förlust en investering genererar under en viss tidsperiod. Positiv

avkastning innebär en vinst och negativ avkastning innebär en förlust. Ett sätt för att få avkastning på aktier är genom en ökande aktiekurs sett från tidpunkten aktien köptes. Aktieindex symboliserar ett antal större företag, oftast noterade på Mid-cap och Large-cap. Detta aktieindex ska återspegla hur det går för de företag aktieindexet består utav. Ett annat sätt att få avkastning är genom utdelning, vilket sker när företag delar ut en andel av sin vinst till aktieägarna. Utdelningen kan vara i form av pengar, aktier eller andra tillgångar som delas ut till aktieägarna. (Skatteverket, 2020)

Det förväntade aktiepriset för en aktie kan beskrivas enligt följande ekvation:

𝐸(𝑃 ) = 𝑃 (1 + 𝑟) + 𝐷𝑖𝑣 (1) E(P1) är det förväntade aktiepriset vid tidpunkt 1; Po är dagens aktiepris; r beskriver

diskonteringsräntan vilket symboliserar avkastningskravet investeraren har för den specifika aktien;

Div1 är aktiens utdelning vid tidpunkt 1. Aktiens förväntade pris är därmed en kombination av dagens aktiepris med hänsyn till avkastningskravet samt aktiens utdelning. För att se vilket avkastningskrav investeraren har för den utvalda aktien löses diskonteringsräntan ut från tidigare ekvation och skapar följande ekvation:

𝑟 =(𝐸(𝑃 ) − 𝑃𝑜)

𝑃 − 𝐷𝑖𝑣

𝑃𝑜 (2)

5 Då aktiepriset för nästkommande period är okänt (riskfyllt), så är diskonteringsräntan en förväntad avkastning E(r) som beror på investerarens riskpremium d.v.s. dess premie för att investera i en tillgång vars avkastning är osäker kontra en tillgång vars avkastning är säker. Denna premie varierar mellan olika investerare beroende på deras olika preferenser och attityd emot risk.

2.3 Investerares förhållande till risk

Att investera utanför den svenska aktiemarknaden är förknippat med risker som kommer förklaras vidare i kapitel 3. Det finns tre typer av riskbeteenden som beskriver en investerares syn på risk och hur de agerar vid situationer som innebär risk. Dessa tre typer är risk aversion, risk neutralitet och risksökande beteende. Viktiga antaganden för samtliga modeller är att alla föredrar mer förmögenhet framför mindre förmögenhet. För att förklara dessa tre typer av riskbeteende använder ekonomer en nyttofunktion som beskriver relationen mellan investerarens förmögenhet och nyttan av att investera i en riskfylld tillgång. Högre nytta ges till de investeringar som ger högre avkastning sett till risken på investeringen.

Relationen mellan investerares nyttofunktion och dess attityd till risk förklaras enligt ekonomen Kenneth Arrow och forskaren John W. Pratt som kvoten av andra derivatan och första derivatan av investerarens nyttofunktion där nyttofunktionen beskriver investerarens förmögenhet i slutet av investeringsperioden, denna modell kallas för absolut riskaversion A(W). (Meyer, 2006).

𝐴(𝑊) = −𝑈 (𝑊)

𝑈 (𝑊) (3)

Riskaversion:

När första derivatan av A(W) är större än 0 innebär det en ökande absolut riskaversion. Detta betyder att när förmögenheten ökar, investeras mindre kapital i den riskfyllda tillgången. Personen har därmed en avtagande nyttofunktion när förmögenheten ökar. En riskavert person är endast villig att acceptera en riskfri ränta och kräver en positiv riskpremie för att investera sitt kapital. Detta - innebär att dessa personer har en låg acceptans för risk och kräver en garanterad avkastning eller en hög premie för att lockas till investeringen.

U(w)

w

R

σ

Figur 1. Nyttofunktion riskaversion Figur 2. Indifferenskurva riskaversion

6 Riskneutral:

Är första derivatan av A(W) lika med 0 betyder det att samma andel investeras i den riskfyllda

aktieportföljen när personens förmögenhet ökar. Denna person har ett riskneutralt beteende och har därmed en linjär relation mellan förmögenhet och nytta. Investerare som är riskneutrala ändrar inte sina preferenser när deras förmögenhet ökar vilket vi kan se i figur 3. Dessa personer har en linjär relation mellan risk och avkastning. En investering med hög risk och hög avkastning är därmed lika intressant som en investering med låg risk och låg avkastning. Ifall det är ett rättvist spel är den indifferent mellan att vara med eller inte på spelet. Denna person har en neutral riskpremie som inte justeras när risken blir större vilket vi kan se i figur 4.

Risksökande:

Skulle första derivatan av A(W) vara mindre än 0 betyder det att när förmögenheten ökar ändrar personen sin attityd till risk och investerar mer i den riskfyllda tillgången vilket visas i figur 6. Denna person är risksökande och lockas till spel som innebär högre risk även om förväntad avkastning skulle minska vilket vi kan se i figur 6. Detta innebär att personen har en låg riskpremie och kräver låg avkastningskrav för att vara intresserad i investeringar som besitter en hög risk. Är det en rättvis investering i en portfölj med riskfyllda tillgångar kommer dessa personer alltid att tacka ja till investeringen.

U(w)

w

R

σ

U(w)

w

R

σ

Figur 3. Nyttofunktion risk neutral Figur 4. Indifferenskurva risk neutral

Figur 5. Nyttofunktion risksökande Figur 6. Indifferenskurva risksökande

7

2.4 Risk och diversifiering

2.4.1 Systematisk och osystematisk risk

Ett enkelt och billigt sätt att reducera risken en investerare utsätter sig för på aktiemarknaden är att skapa en aktieportfölj bestående av flera olika aktier. Detta för att vara mer exponerad mot olika branscher och företag. Detta återspeglar den tidigare förklarade teorin om den gyllene regeln. Inom portföljteori finns det två typer av risker som investerare utsätter sig för när de investerar på aktiemarknaden. Dessa två risker är den systematiska- och den osystematiska risken. Den systematiska risken eller marknadsrisken som den också kallas går inte att diversifiera bort. Den innebär att exempelvis krig, naturkatastrofer, politikiska förändringar eller andra oförutsagda händelser inträffar som påverkar hela aktiemarknaden. Denna risk mäts med tillgångens betavärde.

Betavärdet visar relationen mellan marknaden och den specifika tillgången. En tillgång med ett betavärde högre än 1 har högre volatilitet än marknaden och kommer därmed att svänga mer än marknaden, går marknaden ned kommer den aktien förmodligen gå ned mer än marknaden. En aktie med ett betavärde lägre än 1 kommer ha lägre volatilitet jämfört med marknaden och kommer därför vara mindre volatil. (Fontinelle, 2019)

𝐵𝑒𝑡𝑎 = Covarians (Ri, Rm)

Varians Rm (4)

Osystematisk risk är risken för den enskilda tillgången. Denna går att diversifiera bort genom att investera i flera tillgångar vilket kommer förklaras genom ekvationerna i avsnitt 2.4.3 och avsnitt 2.4.4 för aktieportföljer bestående av lika vikter samt olika vikter för de finansiella tillgångarna. För att förstå den ekonomiska teorin om diversifiering behövs först tre viktiga mått förklaras ytterligare då dessa används inom den ekonomiska teorin om diversifiering. Dessa mått är korrelation, kovarians och varians.

2.4.2 Korrelation

Korrelation är något som påverkar valet av diversifiering. Tillgångar som har större korrelation med varandra har mindre diversifieringsmöjligheter med varandra eftersom de korrelerar och vice versa.

Ett sätt att räkna ut om det finns ett linjärt samband mellan två eller flera variabler är att räkna ut korrelationskoefficienten ”r”. Formeln för denna koefficient är:

𝑟 = ∑ 𝑥𝑦 −∑ 𝑥 ∑ 𝑦

𝑛 (∑ 𝑥 −(∑ 𝑥)

𝑛 )(∑ 𝑦 −(∑ 𝑦)

𝑛 )

(5)

(Agresti, 2017)

8 I ekvationen symboliserar ”x” den oberoende variabeln, ”y” den beroende variabeln och ”n” är antalet observationer. Denna korrelationskoefficient kan ha ett värde mellan -1 och 1. Ett r-värde på 1 innebär att variablerna har ett perfekt positivt samband mellan varandra. Detta innebär att när värdet på x-axeln ökar så ökar också värdet på y axeln. Ett r-värde på 0 betyder att det inte finns något samband mellan de undersökta variablerna vilket innebär att de är stokastiska. Skulle r-värdet bli -1 tyder det på ett perfekt negativt samband. När värdet på x-axeln ökar så minskar därmed värdet på y-axeln. Dock är inte alla värden på korrelationskoefficienten signifikanta. De r-värden som är mindre än 0,8 eller större än -0,8 har inte en signifikant korrelation och kan därmed ej konstateras.

(Ganti, 2020). Korrelation kan också hjälpa en investerare med riskspridning vid diversifiering. Ett aktieindex har korrelation med de branscher företagen är verksamma inom. Ett aktieindex kan då likt en aktieportfölj ha lägre risk jämfört med en enskild aktie eftersom den korrelerar med flera olika branscher.

2.4.3 Kovarians och varians

Kovariansen beskriver hur två tillgångars avkastning korrelerar med varandra över tid. Ekvationen för kovarians vid ett enskilt tillfälle är:

𝐶𝑜𝑣 𝑅_,, 𝑅 = 𝐸 𝑅 − 𝐸(𝑅 ) ∗ 𝑅 − 𝐸 𝑅 (6) Där ”i” och ”j” är olika tillgångar; R är avkastningen och E(R) är den förväntade avkastningen.

Kovariansen för historisk data är:

𝐶𝑜𝑣 𝑅_,, 𝑅 = 1

𝑇 − 1 𝑅_, − 𝐸(𝑅 ) ∗ 𝑅_, − 𝐸 𝑅 (7)

Om kovariansen är positiv innebär det att tillgångarnas avkastning rör sig i lika riktning. En negativ kovarians innebär att tillgångarnas avkastning rör sig i motsatt riktning. (Berk, 2011). En tillgång som har negativ korvarians med aktieportföljen ger investeraren en ”hedge” möjlighet, vilket innebär att den kan reducera dess risknivå. Går den ena tillgången ned kommer den andra tillgången istället att gå upp. Detta kan vara fördelaktigt om investeraren endast är ute efter utdelningsaktier då de kan diversifiera bort aktiekurs-risken.

Variansen (σ²) beskriver hur mycket de enskilda tillgångarnas avkastning skiljer sig från

medelavkastningen för hela portföljen. En högre varians innebär högre avvikelse från medelvärdet.

Ekvationen för varians är:

σ =∑ (𝑥 − 𝑥̅)

𝑛 (8)

9 Portföljens varians är större när kovariansen mellan de två tillgångarna är positiv samt mindre när de är negativa. Då portföljens risk beskrivs av varians blir därmed risken lägre när tillgångarna i

portföljen har en negativ kovarians med varandra.

2.4.3 Diversifiering lika vikter

Diversifiering innebär att investerare minskar den risken de utsätter sig för genom att investera i flera tillgångar. Investerar de i en tillgång som har negativ kovarians mot aktieportföljen kommer detta bidra till en minskad risk hos portföljen. (Bodie, 2018). För att härleda fördelarna med diversifiering kan följande ekvationer användas:

Om vi antar att vi har N antal tillgångar och investerar lika stor andel i varje tillgång. Då är storleken i varje tillgång 1/N. Variansen för en portfölj som har N antal tillgångar är följande:

σ = 1

𝑁 σ + 1

𝑁 1

𝑁 σ_, (9)

Om vi bryter ut 1/N från första delen av ekvationen och (N-1) /N från andra delen av ekvationen kan vi skriva om ekvationen till

σ = 1

N σ

𝑁 +N − 1

𝑁

σ_,

𝑁(𝑁 − 1) (10) Om vi tar bort summa tecknen mot genomsnitt fås ekvationen

σ = 1

N σ +𝑁 − 1

𝑁 σ_, lim

→

1

𝑁 = 0 (11)

När N går mot oändligheten närmar sig den första delen av ekvationen 0. Detta innebär att den enskilda tillgången ”j” påverkar variansen av portföljen mindre och mindre när N ökar. Den andra delen av uttrycket visar att när N∞ så närmar sig portföljvariansen den genomsnittliga kovariansen mellan tillgångarna. Investerar man i fler länder kommer därmed variansen för portföljen att minska i samband med att tillgångarna ökar men kovariansen mellan tillgångarna kan inte diversifieras bort.

Om den genomsnittliga kovariansen mellan alla avkastningar hade varit noll så kan risken helt och hållet diversifieras bort och då är diskonteringsräntan lika med den riskfria räntan, detta gäller för en väldiversifierad aktieportfölj.

10 2.4.4 Diversifiering olika vikter

Investerar personer istället i en portfölj bestående av olika vikter kan vikten för den enskilda tillgången beskrivas som:

𝑤 = ^ä _{ä ö}^å (12)

Precis som när det var lika vikter för alla tillgångar i aktieportföljen så ska även här summan av alla vikter ”i”, motsvara 1.

𝑤 = 1 (13)

Variansen för en portfölj bestående av olika vikter för respektive tillgång är:

σ = x σ + x x σ

,

(14)

”x” motsvarar vikten för den enskilda tillgången; ”j” och ”i” är olika tillgångar;

σ

kovariansen mellan tillgång ”i” och ”j”. Den vänstra delen av ekvationen kommer även här närma sig 0 när ”n” går mot oändligheten då andelen som investeras i varje land kommer att minska när antalet tillgångar ökar, förutsatt att personen investerar i alla tillgångar. Det innebär att den enskilda

tillgångens standardavvikelse kommer påverka portföljens standardavvikelse mindre när antalet tillgångar i portföljen ökar. Den osystematiska risken som förklarades av den vänstra delen av ekvationen går även i detta fall att diversifiera bort genom att öka antalet tillgångar i portföljen då denna kommer att närma sig noll när n går mot oändligheten. Den högra delen av ekvationen som beskriver kovariansen går inte att diversifiera bort när antalet tillgångar ökar. Skulle dock den genomsnittliga kovariansen mellan alla avkastningar varit noll så kan risken helt och hållet diversifieras bort och då är diskonteringsräntan lika med den riskfria räntan, detta gäller för en väldiversifierad aktieportfölj.

Figur 7. Diversifiering

11

2.6 Zero-investment arbitrage

När investerare bestämt sig för vilken risk de är villiga att ta baserat på deras preferenser, relation till systematisk och osystematisk risk samt när de vet fördelarna som kommer med diversifiering, kan de investera i tro om att den finansiella tillgången går upp i värde och ta en lång position som det också kallas, eller ta en kort position och ”blanka” tillgången i tro om att värdet på tillgången istället går ned. Zero-investment arbitrage är en teori som grundar sig på att man inte behöver gå in med eget kapital för att investera. I teorin innebär det att man ska blanka en tillgång och sedan investera kapitalet som fås när man säljer den lånade tillgången, för att kunna köpa andra tillgångar och därmed göra en zero-investment samtidigt som man nyttjar teorin om diversifiering genom att vara investerad i flera tillgångar. Vet investeraren att den kan göra vinst på detta vis finns det möjlighet för arbitrage, därav namnet. Teorin antar att skatter och transaktionskostnader inte existerar och tar ej hänsyn till dessa.

Kostnaden för en sådan portfölj är:

𝑃 = 𝑥 ∗ 𝑃𝑖 + 𝑥 ∗ 𝑃𝑗 + 𝑥 ∗ 𝑃𝑛 (15)

Där x är vikten för tillgång i, j och n; P är kostnaden för tillgången. Summan av kostnader ska bli 0 och summan av vikterna ska också bli noll.

Risken för en sådan portfölj är:

σ = 𝑥 ∗ β𝑖 + 𝑥 ∗ β𝑗 + 𝑥 ∗ β𝑛 (16)

Där x är vikten för tillgång i, j och n; β är den systematiska risken för den enskilda tillgången. Summan av den högra delen av ekvationen ska bli noll

Avkastningen för en sådan portfölj är:

E(R) = 𝑥 ∗ E(𝑅 ) + 𝑥 ∗ E 𝑅 + 𝑥 ∗ E(𝑅 ) (17) Där x är vikten för tillgång i, j och n; E(R) är förväntade avkastningen.

Om det finns ett zero-investment arbitragetillfälle, ska kostnaden för investeringen bli noll, risken ska bli noll och den förväntade avkastningen ska bli större än noll. Denna teori är dock svår att tillämpa i verkligheten eftersom det finns courtageavgifter som kan påverka kostnaden. Det kan också finnas restriktioner för blankning på aktiemarknaden i andra länder. Avanza Bank har även en fast

administrationsavgift på 199 kr för att blanka aktier vilket en investerare också måste ta hänsyn till.

(Avanza, 2020). Mer analys av courtageavgifter kommer förklaras och undersökas vidare i kapitel 5.

12

Figur 10. Effektiva fronten

2.7 Effektiva fronten

Det finns många olika kombinationer hur man kan allokera de finansiella tillgångarna i en aktieportfölj. Investerare kan investera lika stor andel i varje aktie, vikta andelen baserat på egna preferenser eller vikta andelen baserat på teori, dock är inte alla portföljer optimala. Teorin om den effektiva fronten visar vilka relationen mellan den förväntade avkastningen och portföljens risk och beskriver de portföljer som är optimala. Detta syns i figur 8.

Endast de portföljer som befinner sig på den yttre kanten anses ligga på den effektiva fronten. Dessa portföljer har den minsta möjliga variansen för varje given nivå på den förväntade avkastningen.

För att räkna ut en portfölj som befinner sig på den effektiva fronten används tre ekvationer. Den första ekvationen är ekvationen för portföljens varians, för att göra uträkningen enklare multipliceras denna med ½

σ =1

2 𝐶𝑜𝑣_𝑚,𝑛𝑤 _,𝑤

𝑘

𝑛

(18)

Den andra ekvationen är en begränsning om att summan av alla vikter ska adderas till 1. Denna begränsning behövs för att portföljen ska vara fullt investerad.

𝑥𝑗 = 1 (19)

Den tredje ekvationen är för portföljens avkastning:

𝐸(𝑅𝑝) = 𝑟̅ = 𝑤 𝑟 (20)

Där 𝑟̅ = portföljens förväntade avkastning E(Rp), w är vikten för tillgång n och r beskriver avkastningen för tillgång n.

För att lösa dessa ekvationssystem används Lagrange:

13 𝐿 =1

2 𝐶𝑜𝑣 _, 𝑤 𝑤 − 𝜆 𝑤 − 1

,

𝜇( 𝑤 𝑟 − 𝑟) (21)

Först deriveras Lagrangefunktionen med hänsyn på den första tillgången w1:

𝜕𝐿

𝜕𝑤 = 𝐶𝑜𝑣1 _,, 𝑤 _,− 𝜆 − µ𝑟 = 0 (22) Sedan deriveras Lagrangefunktionen med hänsyn på k:

𝜕𝐿

𝜕𝑤 = 𝐶𝑜𝑣𝑘 _,, 𝑤 _,− 𝜆 − µ𝑟 = 0 (23) Därefter deriveras funktionen med avseende på 𝜆:

𝜕𝐿

𝜕𝜆= − 𝑤 − 1 = 0 (24)

Och sist deriveras funktionen med avseende på :

𝜕𝐿

𝜕µ= − 𝑤 𝑟 − 𝑟̅ = 0 (25)

Detta skapar fyra ekvationer där man sedan kan använda substitution för att lösa ut de okända variablerna. Dessa vikter kan enklare räknas ut genom Excel. Dessa vikter skapar en portfölj som befinner sig på den effektiva fronten. När en portfölj befinner sig på denna linje förväntas den ge högst avkastning i förhållande till risknivån på de aktierna portföljen innehåller. En portfölj som inte ligger på den yttre vänstra kanten har då antingen för låg förväntad avkastning i förhållande till risken eller för hög risk i förhållande till förväntad avkastning. Denna relation är också vad Sharpe-kvoten mäter. Ekvationen för detta nyckeltal är följande:

𝑆ℎ𝑎𝑟𝑝𝑒 𝑟𝑎𝑡𝑖𝑜 = (𝑅𝑝 − 𝑅𝑓)

𝜎𝑝 (26)

Rp är avkastning i portföljen, Rf är den riskfria avkastningen och σp ör standardavvikelsen i portföljen vilket symboliserar risken.

Som investerare vill man att detta nyckeltal ska vara så hög som möjligt. Den optimala portföljen har den högsta uppnåbara kvoten av denna ekvation.

14 För att enklare finna en optimal portfölj behöver investerare analysera portföljens innehav, d.v.s.

dess aktier. En enskild aktie kan dock ha en högre eller lägre förväntad avkastning eller

avkastningskrav beroende på dess grad av kovarians med hela aktieportföljen. Om kovariansen är negativ så är avkastningskravet lägre än den riskfria räntan vilket är ovanligt.

𝐶𝑜𝑣 𝑅_,, 𝑅 = 𝐸 𝑅 − 𝐸(𝑅 ) ∗ 𝑅 − 𝐸 𝑅 (27)

Det är sällan som rationella investerare har ett lägre avkastningskrav för en riskfylld tillgång jämfört med en tillgång som är helt riskfri. För att analysera de enskilda aktierna i en portfölj kan investerare använda sig av CAPM.

2.8 CAPM

CAPM mäter risken och förväntad avkastning för en portfölj och de enskilda aktierna. Teorin om Capital Asset Pricing Model (CAPM) utvecklades av Sharpe, Lintner and Mossin år 1964, (UC, 2017) och består av tillgångens systematiska risk (β), den förväntade avkastningen på marknaden (Rm) och den riskfria räntan (Rf). Den riskfria räntan är den räntan en investerare kan få genom att placera sitt kapital riskfritt och brukar bestå av en kombination mellan statsobligationer och statsskuldväxlar, oftast är denna ränta mellan 3 procent och 5 procent. (UC, 2017). Enligt CAPM bestäms den förväntade avkastningen på en enskild tillgång, som är en del av en väldiversifierad portfölj, av följande ekvation:

𝐸(𝑅)= 𝑅𝑓 + 𝛽 ∗(𝑅𝑚 − 𝑅𝑓) (28) CAPM tar endast hänsyn till den systematiska risken (marknadsrisken) som förklarades mer genomgående i avsnitt 2.4.1. Modellen antar att portföljen är väldiversifierad så att den osystematiska risken är helt bort diversifierad.

CAPM är en teori som bygger följande antaganden:

 Investerare är pristagare

 Investerare är rationella, nyttomaximerande

 Alla tillgångar är separata (kan investera i flera olika tillgångar) och blankning är tillåtet

 Alla investerare kan låna in eller ut till samma riskfria ränta

 Inga skatter eller transaktionskostnader

 Alla investerare använder samma period för förväntad avkastning (samma tidsintervall).

 Investeringar är begränsade till finansiella tillgångar

 Information kring den finansiella tillgången är gratis och tillgänglig för alla investerare

15

 Investerare har samma förväntningar kring avkastning, kovarians och varians

Från ekvationen ovan är Rm-Rf konstant och tillgångens förväntade avkastning E(R) blir en linjär funktion beroende av tillgångens systematiska risk β vilket innebär tillgångens specifika risk mot marknaden. Högre systematisk risk på tillgången kan ge högre förväntad avkastning och vice versa.

Den linjära ekvationen kallas för Security Market Line (SML) och visas i figur 9.

En till del av CAPM teorin är Capital Market Line (CML) som visar relationen mellan portföljens risk och förväntad avkastning. Ekvationen för CML är:

𝐶𝑀𝐿 = 𝐸(𝑅) = 𝑅𝑓 +𝑅𝑚 − 𝑅𝑓

𝜎 𝜎 (29)

Där E(R) är portföljens förväntade avkastning, Rf är den riskfria räntan, Rm är marknadens förväntade avkastning, σm är marknadens standardavvikelse och σp är portföljens standardavvikelse. Enligt CAPM teorin ska investerare välja sin portfölj så att den ligger på CML. Alla portföljer som befinner sig på denna linje är att föredra framför portföljer som befinner sig till höger om CML. Anledningen är för att investerare är nyttomaximende och vill ha högst avkastning sett till deras tillåtna risknivå. Även i denna ekvation är lutningen konstant vilket beskriver marknadens avkastningskrav i förhållande till marknadsrisken är:

𝑅𝑚 − 𝑅𝑓

𝜎 (30)

Lutningen i ekvationen beskriver hur mycket extra avkastning investeraren får genom varje nivå på risk σP. Rationella investerare önskar ha den portföljkombination som ger den högsta avkastningen i förhållande till portföljens risk. Detta beskriver också portföljens Sharpe-kvot. Den högsta

avkastningen i förhållande till portföljens risk ger då den högsta Sharpe-kvoten. När alla krav för CAPM är uppfyllda kommer alla investerare att ha samma kombination mellan de riskfria och riskfyllda tillgångarna. Denna portfölj kallas för marknadsportföljen. För att lösa

E(R)

β Rf

SML

Figur 13. Security Market Line (SML)

16 maximeringsproblemet och räkna ut marknadsportföljen som har den högsta Sharpe-kvoten kan investerare antingen derivera Sharpe ekvationen och räkna ut dess extrempunkter som fås när en sätter derivatan till noll eller använda sig av kalkylprogram som kan räkna ut detta högsta värde genom att justera variablerna i ekvationen. Marknadsportföljen befinner sig på den effektiva fronten vid den punkt där CML tangerar denna vilket syns i figur 10. (Bodie, 2018).

En investerare som har lägre avkastning på sin aktieportfölj sett till risken för hela portföljen befinner sig till höger om CML och är inte effektiv. Detta kan räknas ut genom ekvationen för CML som

beskrevs tidigare. Personen kan med hjälp av SML utvärdera de enskilda aktierna i portföljen för att se vilka som innehåller för hög risk sett till avkastningen. Investeraren kan sedan sälja dessa aktier så portföljen förflyttar sig närmare eller helt tillbaka på CML och är effektiv. (Kenton, 2020)

E(R)

σp

Rf

CML

Effektiva fronten

Figur 16. CML och Effektiva fronten

17

3 Risker med internationella investeringar

Det finns många risker med att investera sitt kapital på internationella aktiemarknader. Nedan har jag sammanställt några av dessa risker och faktorer som förklarar varför människor tenderar att investera majoriteten av kapitalet i den lokala aktiemarknaden.

3.1 Valutarisk

När investerare handlar aktier i utländsk valuta tillkommer det en valutarisk. Denna risk innebär att värdet på valutorna förändras mot varandra till det sämre under investeringstiden. Om man exempelvis investerar i ett amerikanskt bolag betalar man i amerikanska dollar och är därmed exponerad mot växelkursrisk för amerikanska dollar. Skulle dollarn deprecieras mot den svenska kronan så skulle vi gå miste om avkastning på grund av detta när tillgången sedan säljs och kapitalet växlas tillbaka till den svenska valutan.

Investerare kan använda denna valutaskillnad till deras fördel. Tror de att den svenska kronan kommer deprecieras under investeringsperioden kan de investera i en utländsk tillgång och om den svenska kronan sedan har deprecierats när de säljer tillgången får de tillbaka mer när de växlar tillbaka till den inhemska valutan och gör därmed en valutakursvinst.

Landets valutakurs påverkas av bland annat landets inflation. En hög och volatil inflation ökar risken för devalvering eller depreciering beroende på ifall landet har en fast eller rörlig växelkurs.

Valutakursen påverkas också av landets utrikeshandel, ett land som har en negativ handelsbalans importerar mer än de exporterar och kan gynnas av en lägre valutakurs så fler länder väljer att importera från det landet eftersom det blir billigare vilket ökar deras export och BNP. (Forextrading)

3.2 Språk, kultur och öppettider

En ytterligare faktor som kan förklara varför svenskar inte investerar mer internationell är för att det tillkommer språkbarriärer. Detta medför en svårighet att förstå hur det går för bolaget, det kan också vara svårt att kommunicera med bolaget ifall en skulle ha behov av det. I Sverige finns det lag på att svenska företags årsredovisningar ska vara på svenska, norska, danska eller engelska. (Skatteverket, 2020) Internationella bolag kan ha andra lagar där de endast behöver skriva sina rapporter på deras egna språk vilket kan vara svårt för svenskar att förstå om man inte kan det språket, siffror är likadana men om man inte förstår vad siffran i årsredovisningen innebär blir det en svårighet, likaså att förstå kommentarer på hur det gått för företaget under årets gång.

Som aktieägare äger man en del av ett företag och har därmed rättigheter att bland annat få delta på företagets årsstämma där de presenterar resultatet av hur företaget gått det senaste året samt vara med och rösta på de förslag styrelsen och ibland aktieägarna kommer med. Det kan vara förslag om

18 nya styrelsemedlemmar, om och hur stor utdelningen ska bli osv. (Nasdaq, u.d.). Talar de ett annat språk än vad aktieägaren förstår blir det en språkbarriär då investeraren inte vet vad respektive alternativ den ska rösta på innebär eller förstår när företaget presenterar företagets resultat.

Årsstämman är oftast i det land som har sin hemvist i, vilket kan skapa ytterligare svårigheter för investeraren när den behöver ta sig dit för att få sin röst hörd om den har synpunkter eller vill vara med och påverka företaget.

Ett lands regler kring aktiemarknaden kan också skilja sig mycket mellan olika länder. Exempelvis finns det restriktioner i Kina som begräsningar möjligheter att ”blanka” d.v.s. ta en kort position på Kinas aktiemarknad i tro att marknaden är övervärderad och kommer minska i värde. Detta för att den kinesiska staten ser till att deras aktiemarknad är korrekt värderad. Skulle en blanka dess aktiemarknad och tro att den är felvärderad innebär det att investeraren agerar emot staten vilket kan vara olagligt. (Morah, 2019)

Som vi vet är det olika tidzoner beroende på vart man befinner sig i världen. Aktiemarknaden är därmed anpassad landets egen tidszon. Det här kan göra det mer komplicerat för svenskar att anpassa sig till dessa andra öppettiderna då de inte kan köpa och sälja på samma tider de normalt sett är van vid att handla på vilket kan göra att fler svenska investerare håller sig till den svenska aktiemarknaden.

3.4 Asymmetrisk information

När man investerar utanför det egna landet är bolagens information inte lika lätt tillgänglig. Det blir därmed mindre information som en investerare kan analysera innan den tar beslut om investering.

Enligt den effektiva marknadshypotesen speglar aktiepriset all information som finns allmänt

tillgänglig för marknaden om de enskilda bolagent. Personer i det inhemska landet kan ha tillgång till mer information kring bolaget vilket innebär att det blir asymmetri i informationen mellan inhemska investerare och utländska investerare.

3.5 Politik

Politiken i landet man investerar i är viktig att analysera och undersöka innan man investerar i ett internationellt företag. Den politiska risken omfattar även risken att det investerade kapitalet kan beslagtas eller bli infryst i landet som kapitalet investerades i. Detta innebär att kapitalet försvinner helt eller att det inte går att ta ut eller omvandla tillbaka till valutan i hemlandet. (Levi, 2009).

En del länder kräver att utländska investerare ska betala skatt för utdelningen i deras land vilket innebär en dubbel beskattning som man kanske inte hade räknat med om man endast investerade i bolaget för att de hade en hög direktavkastning, en hög utdelning. Dessa skattenivåer kan också ökas

19 under investeringsperioden vilket ökar kostnaden för investeraren. Politiken påverkar också hur aktiemarknaden går i det landet då det innebär förändringar som invånarna i det landet kommer påverkas av. Sker det oroligheter i politiken påverkas landets aktiemarknad också utav detta.

20

4 Empiri och Analys

4.1 Mått på Home-bias

Det är svårt att sätta en siffra på hur starkt detta beteende ekonomiska fenomen är men år 2006 skrev Michael Fidora, Marcel Fratzscher och Christian Thimann från Europeiska Centralbanken en bok där de undersökte ”home-bias” fenomenet. (Fidora, 2006). De kom fram till en formel för graden av home-bias (HB) som ska fungera oavsett vilket land man undersöker. De definierade graden av HB som:

𝐻𝐵 =𝑤^∗− 𝑤

𝑤^∗ = 1 − 𝑤

𝑤^∗ (31)

Där wi står för andelen av det totala investerade aktievärdet i land i som investerats utanför land i;

wi* visar 1 - land i:s andel av hela världens aktiemarknad. Enheten för denna formel är procent där investerare som inte investerar någonting utanför sitt eget land har wi på 0 procent och därmed en HB på 100 procent. Ett land, med fullt diversifierade investerare, är wi = wi* vilket leder till en HB på 0 procent. Det kan också vara så att det kan bli en negativ HB vilket skulle innebära att landet är

överinvesterad i internationella aktiemarknader d.v.s. att wi > wi* vilket leder till en negativ HB.

(Fidora, 2006). Skulle land i ha en andel på 25 procent som investeras utanför landet och

aktiemarknadsvärdet utanför det landet motsvara 75 procent skulle dess ekonomiska snedvridning motsvara: HBi = 1 – 0,25/0,75 = 2/3 procent.

Enligt Michael Fidora, Marcel Fratzscher och Christian Thimann är den optimala nivån av HB svår att definiera. De anser att alla länder kan dra nytta av internationell diversifiering så denna HB bör därmed ej vara 100 procent. Innan analys av Sveriges home-bias går att utföra, behövs först svenskarnas investeringsmöjligheter samt deras agerande på aktiemarknaden undersökas vidare vilket görs i kommande kapitel.

4.2 Investeringsmöjligheter

Några av de länder som vi svenskar kan investera i idag på Avanza Bank och Nordnet Bank är följande:

 Australien  Hong Kong  Nederländerna  Sverige

 Danmark  Indien  Norge  Sydafrika

 England  Italien  Portugal  Tyskland

 Finland  Japan  Ryssland  USA

 Frankrike  Kanada  Spanien

21 Skulle det finnas en aktie man vill investera i som inte finns på deras plattform att köpa själv så kan man ringa in till deras mäklare och placera en order via telefon. Deras mäklare gör det möjligt att köpa aktier i nästan hela värden men tar en courtageavgift för varje order, då påverkar

orderstorleken mycket. Både Avanza Bank och Nordnet Bank har rörlig courtage på värdepapper mellan 0,069 procent och 0,3 procent beroende på vilket land och vilket belopp som investeras i. När det är rörligt courtage multipliceras denna courtageavgift med beloppet på investeringen och produkten blir courtageavgiften för den transaktionen. Köper investerare endast en aktie för 5kr och behöver ringa in till deras mäklare tillkommer det ett minimibelopp för courtageavgift mellan 220 kr och 800 kr vid köp och sälj av aktier beroende på vilket land det befinner sig i. (Avanza, 2020). Detta skulle innebära att den aktien måste gå upp 12 000 procent för att uppnå break-even på den aktien, allt under 12 000 procent avkastning efter man har ringt in och sålt den aktien blir en förlust. Detta är därför något som småsparare måste beakta vid köpet då det inte är vanligt förekommande att hitta dessa raketer som går upp 12 000 procent och att ta den risken enbart för att gå plus minus noll är det inget en sund investerare skulle göra.

När en investerare investerar utanför Sverige finns det även olika alternativ när det gäller vilket konto som den använder. De tre vanligaste kontotyperna för investeringar på aktiemarknaden är kapitalförsäkringskonto (KF), investeringssparkonto (ISK) och Aktie-fondkonto (AF).

Courtageavgifterna för köp och sälj är likadana oavsett vilken kontotyp man har aktierna i. Skillnaden mellan dessa är hur vinsten och hur utdelningen ska beskattas. På ett KF konto beskattats inte utdelningen internationella aktier. På ett ISK konto beskattas utdelningen normalt sett med 15 procent på aktier utanför Sverige, anledningen till att det varierar är för att om man har underskott av kapital får man göra ett avdrag men det är ytterst ovanligt så i de flesta fallen är det 15 procent.

Finns aktierna på ett AF konto beskattas utdelningen med 30 procent. Skulle aktierna säljas med en vinst betalar man endast denna vinstskatt om aktien man sålt med vinst var på ett AF konto och då beskattas 30 procent av vinsten.

4.3 Noterade svenska företag på aktiemarknaden

Enligt statistik från statistiska centralbyrån kan vi se att antal noterade bolag på den svenska aktiemarknaden sedan 2006. Statistiken visar att det har skett en ökning från år 2006 när det fanns 456st noterade företag till år 2019 där det fanns 889st noterade företag, en ökning på ca 95 procent.

Från Macrobond finns data från 1980 fram tills 2002, enligt deras data fanns det 292 bolag

registrerade på den svenska aktiemarknaden år 2000 vilket är betydligt lägre än idag vilket vi kan se i diagram 1.

22

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Noterade bolag

År

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Miljarder

År Internationella investeringar Investeringar i Sverige

Diagram 2. Antal noterade företag på aktiemarknaden

Diagram 5. Andel investeringar på aktiemarknaden

Denna statistik visar att utbudet på svenskar aktier har ökat enormt sedan de tidigare studier om denna bias som gjordes innan 2000 talet utfördes. Har det ökade antalet registrerade företag på den svenska aktiemarknaden gjort att detta beteende ekonomiska fenomen hos svenska investerare ökat eftersom det finns fler inhemska aktier att investera i kan en då undra. Detta kommer undersökas djupare i nästa delkapitel.

4.5 Home bias

Diagrammet nedan visar totala värdet av svenskars investeringar på aktiemarknaden.

23

86%

88%

90%

92%

94%

96%

98%

100%

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Investeringar

År Inveteringar i Sverige Investeringar utanför Sverige (wi)

I diagram 2 och diagram 3 ser vi att svenskar har investerat betydligt mer i den svenska aktiemarknaden jämfört med aktiemarknader i andra länder vilket är ett tecken på att detta

beteendeekonomiska fenomen existerar i Sverige. Värdet på svenskars internationella investeringar för 2019 var ca 380,6 miljarder och för investeringar i Sverige samma år var ca 4026,6 miljarder. Från Tabellen ser vi att värdet på svenskars totala investeringar på aktiemarknaden minskade signifikant mellan 2007 och 2008 vilket troligast beror på finanskrisen och oroligheterna som skedde under denna tid. Efter 2008 har värdet på investeringarna ökat vilket kan bero på att fler svenskar valt att investera sitt kapital på aktiemarknaden samtidigt som aktiemarknaden återhämtat sig och gått upp sedan finanskrisen 2007.

För att mäta storleken och den historiska utvecklingen av detta beteendeekonomiska fenomen använder jag formeln av Michael Fidora, Marcel Fratzscher och Christian Thimann som beskrevs i tidigare kapitel

𝐻𝐵 =𝑤^∗− 𝑤

𝑤^∗ = 1 −𝑤

𝑤^∗ (31)

I formeln står wi för andelen aktier investerade utanför Sverige och fås av svenskars internationella investeringar dividerat med deras totala investeringar.

Diagram 8. Andelen svenska och internationella investeringar