Uppsala Universitet Frida Theander Kandidatuppsats i Statskunskap C 2016/17
!
!
!
!
!
!
!
!
Riksdagsdebatten om tiggeriförbudet i Sverige En argumentationsanalys
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Innehållsförteckning:
1.Inledning……… 3
1.1 Syfte och problemformulering………..……….. 4
2. Bakgrund……… 6
2.1 Romer och tiggeriet………. 7
2.2 Tidigare forskning: Varför är tiggeri ett samhällsproblem?………. 7
2.3 Riksdagspartier: EU och fri rörlighet………..……… 9
3. Teori: Förbudspolitik……….10
3. 1 Olika dimensioner inom tiggeriförbud.………..……… 12
3.1.1 Den moraliska dimensionen.………..………. 12
3.1.2 Den ekonomiska dimensionen.………..………12
3.1.3 Den rättighetsorienterade dimensionen.………..……….. 13
4. Metod………15
4.1 Material………..……….. 16
5. Analys: Debatten kring tiggeri i riksdagen och bland riksdagspartierna………. 17
5.1 Analysschema..………..25
6. Diskussion……… 27
7. Slutsats och vidare forskning………. 29
1 Inledning:
Den 18 augusti 2016 rapporterade Dagens Nyheter att regeringen ville införa tiggeriförbud i Sverige. Det är framförallt civil- och kommunministern Ardalan Shekarabi (S) som framfört förslaget om en nationell lagstiftning kring tiggeriet i Sverige. Han menar att det är regeringens uppgift att försvara den svenska modellen och att tiggeri inte ska vara en lösning mot fattigdom (Olsson 2016). Inom regeringen är man inte helt enig om hur denna utveckling skall gå till och det finns skilda uppfattningar kring ett framtida tiggeriförbud och hur ett sådant i så fall ska se ut. Flera partier är delade i frågan och menar att ett förbud skulle inskränka såväl på den fria rörligheten i EU samt rätten att samla in pengar (ibid). Maria Ferm (MP) säger till exempel:
!
”Tiggeri är inte ett brott i Sverige och regeringen avser inte att ändra denna lagstiftning. Det går inte att förbjuda fattigdom. Regeringens politik är inte att använda straffrätt mot människor som ber andra om hjälp” (Carlsson och Malmgren 2016).
!
Fyra månader senare, den 17 december uttalade sig även statsministern Stefan Löfven sig om ett framtida förbud. Han säger: Vi måste titta på olika alternativ. En sak är förbud, ett annat att man
får söka tillstånd för att ha den här typen av verksamhet (Holmqvist 2016). Löfven som tidigare
varit mot ett förbud har nu fått bland annat Miljöpartiet att reagera (ibid).
!
Vi har alla sett de människor som lever på gatorna med utsträckta händer, och vi har alla undrat: ska jag ge pengar eller inte? För vem är det jag hjälper egentligen? Individen i fråga, eller upprätthåller jag ett ohållbart system och de facto hämmar utvecklingen för tiggarna? Oavsett vilken sida av myntet man väljer, kan vi alla komma överens om att tiggeriet är ett samhällsproblem som behöver åtgärder. Det har länge funnits argument för hur följande samhällsproblem skall bekämpas och debatten har blivit viktigare än någonsin i takt med ett kommande beslut huruvida Sverige ska införa tiggeriförbud eller inte. Det är framförallt Sverigedemokraterna som agerar i frågan, men även inom socialdemokratin har frågan fått mer utrymme. I riksdagsdebatten diskuteras ofta den fria rörligheten som grundproblemet till tiggeri, inte det inhemska tiggeriet. Tiggeri bottnar i hemlöshet men i debatten är det framförallt den hitresta befolkningen som hamnar i fokus och i synnerhet den romska befolkningen. Det är således den romska minoriteten som debatten framförallt handlar om i frågan kring tiggeriförbud.
I denna uppsats har jag fokuserat på de argument som använts i riksdagsdebatten. Anledningen till detta är att partiernas företrädare i riksdagen får anses representera partiets huvudfåra. Endast undantagsvis har jag tittat på hur partierna argumenterat på andra nivåer, dels av utrymmesskäl, dels att lokala partirepresentanter ibland uttalar sig i frågor som inte helt överensstämmer med den officiella partilinjen. På grund av en obalanserad representation av partier i riksdagsdebatten har alla riksdagspartier inte fått lika mycket utrymme i diskussionen. Därav kommer mest fokus vara riktat på Socialdemokraterna, Nya Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.
Anledningen är dels tillgången till material i form av partiprogram och riksdagstryck, dels att frågan om ett tiggeriförbud antingen kan tyckas krocka med den officiella partilinjen eller, som i
Sverigedemokraternas fall, är intressant på grund av dess EU-skepsis och att partiet ofta framställs som öppet invandrarfientligt.
!
Jag kommer dela in argumenten i tre kategorier baserat på Ethan A. Nadelmann teori kring förbudspolitik. De tre kategorier som jag kommer hänvisa till är: Den moraliska,
rättighetsorienterade och ekonomiska (Nadelmann 1990). Ovanstående dimensioner kommer jag att använda för att se var riksdagsprotokollens argument kring tiggerifrågan kan passa in. Anledningen till att jag valt att dela in tiggeriförbud i olika dimensioner beror dels på att argumentationen i frågan är så pass mångbottnad, dels att Nadelmann delat in sin teori på liknande sätt. Beroende på om man är för eller emot finns det spår som talar för att debatten följer olika dimensioner och riktlinjer, därav anser jag det är viktigt att kategorisera argumenten för att på bästa sätt se var varje enskilt argument hör hemma.
!
1. 1 Syfte och problemformulering:
I debatten sätts den fria rörligheten i Europa i fokus och ställer oss inför ett moraliskt
en nyckelfråga men övriga partier ställs här inför ett dilemma samt ifrågasätter vem som ska få del av välfärdsstaten? Att värna om den fria rörligheten är en kärnfråga för flera av de liberala partierna men här väcks ett dilemma då EU vänliga partier nu måste uttala sig kring ett tiggeriförbud i
Sverige.
!
Runtomkring i Europa kan vi se ett flertal länder som har infört lagar riktat mot tiggeri, lagar som många gånger stiftats långt tillbaka i historien. Tiggeri kan ge både böter och på vissa platser upp till sex månaders fängelse (Olsson 2016). Sedan 2014 har det, enligt opinionsundersökningar skett en kraftig förskjutning till förmån för de som vill införa tiggeriförbud i Sverige. Siffran ligger idag på 57 procent för ett tiggeriförbud och i grannländerna kan vi se en liknande utveckling (Jeppsson 2016). Som tidigare nämnt är det framförallt Sverigedemokraterna som drivit frågan om
tiggeriförbud men nu när även ledande socialdemokratiska partiföreträdare uttalat sig i frågan har debatten återigen väckts till liv. Frågan om tiggeriförbudet har väckt en het debatt i Sverige
huruvida ett förbud skulle ge en god effekt för tiggare eller inte. Andra menar dock att det knappast handlar om tiggares rättigheter utan att det främst handlar om själviska skäl alltså åsynen av den misär som utspelar sig på gatorna samt den moraliska dimension det innebär.
!
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur debatten kring tiggerifrågan i Sverige ser ut bland de ledande partierna samt hur partierna skiljer sig åt i frågan. Vilka argument läggs fram i riksdagen och hur förhåller dessa sig till teorier kring förbudspolitik? Tiggerifrågan är relevant eftersom det är en pågående debatt i Sverige samtidigt som ett flertal länder redan har infört reglerande lagar. Jag vill visa på skillnader hur riksdagspartier uttrycker sig i frågan om tiggeriförbud samt hur dagens argument kan sättas in i ett större sammanhang när olika länder vill införa förbud på främst moraliska grunder.
!
Min fråga är således: Hur ser riksdagsdebatten kring tiggerifrågan idag ut i Sverige och vilka för- och motargument kring ett förbud läggs fram av de ledande partierna i riksdagen?
!
2 Bakgrund:
I och med de nya medlemsländerna vid utvidgningen 2004 och framåt som består av bland annat Rumänien och Bulgarien, har den fria rörligheten blivit större inom fler länder inom EU (Swärd 2015, s. 269 ). Denna ökning har lett till att antalet EU- migranter eller tiggare har ökat kraftigt sedan 2007 (ibid). Idag lever uppskattningsvis 4000- 6000 EU- migranter i Sverige på gatan varav de flesta är romer (ibid, s. 273). I och med EU och EES:s uppkomst är det idag medlemsländernas gemensamma ansvar att verka för integrering av romer (Europeiska Kommissionen, 2015, s. 2). Den fria rörligheten kan ses som grunden till att tiggeriet har ökat, men det är ofta ett alltför enkelt svar på en komplex fråga. Betydligt mer otydligt är hur handlingsplanen ser ut i respektive
medlemsland och vidare, i varje enskild kommun (Interpellation till statsråd 2014/15:107). I Sverige finns det ingen tydlig nationell handlingsplan i hur tiggeriet skall bekämpas. Enligt Karin Zelano är tiggeri en social interaktion som rymmer en moralisk dimension såväl som en ekonomisk aktivitet och ordningsfråga (Zelano 2015, s. 180). Sverige som är en liberal demokrati vilar på
marknadsekonomi där varor och tjänster byts mot pengar (ibid, s. 180).
!
”EU-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige har enligt praxis endast rätt till akut nödbistånd.[6] Det saknas således insatser för icke-ekonomiskt aktiva personer som vistas i Sverige på s.k. EU-rättslig grund” (FEAD 2014, s. 4).
!
Följande citat beskriver en del av problematiken, det vill säga ansvaret för ett drägligt liv för romerna ligger huvudsakligen på ursprungsländerna. Problemet är att det finns både en ovilja samt byråkratiska hinder för att romer skall finna denna hjälp på plats, dvs. i ursprungsländerna, och därmed söker de bostad på andra platser med bättre möjligheter (Swärd 2015, s. 271). Därmed blir tiggerifrågan också svår att finna några enkla lösningar på men desto mer relevant att analysera. En lösning på problemet är en sak, argumentationen kring en lösning en annan. På grund av att
tiggeriförbudet är en konsekvens av fri rörlighet blir det relevant att undersöka hur riksdagspartierna, varav flera är positivt inställda till fri rörlighet, uttalar sig i frågan.
!
2. 1 Romer och tiggeriet:
Debatten om tiggeriet handlar i stor utsträckning om romer och är en effekt av den fria rörligheten i Europa. De flesta historiker brukar kartlägga romers ankomst till Sverige till runt 1500- talet men ursprunget sträcker sig troligtvis längre än så. I historisk kontext har romer haft erfarenheter av slaveri och förföljelse. Detta har många gånger tvingat dem att söka försörjning över gränser. Den romska befolkningen räknas som den största minoritetsgruppen i Europa (Uzunova 2016, s. 285).
!
Enligt forskaren Iskra Uzunova finns det såväl institutionella som politiska och sociala åtgärder för att integrera minoriteter samt för att minska på diskriminering i Europa. Ett exempel på
diskriminering går att hitta i Italien där man 2008 tog fingeravtryck på tusentals romer i syfte att minska kriminaliteten (Uzunova 2016, s. 297). Detta ledde till kritik från många håll där Italiens regering anklagades för profilering, det vill säga, att man gjort antagandet om att kriminalitet skulle vara detsamma som att vara rom. Liknande fall hittar vi i Malmö och Lund där ”Romregistret” avslöjades 2013 (Granlund 2013). Vid detta tillfälle var det poliser som olagligt registrerade romer. Båda fallen har kritiserats för att vara fall av etnisk diskriminering. Historiskt sett finns det ett flertal exempel på romsk diskriminering där antiromska lagar har verkställts i ett flertal länder. Att vara rom kunde innebära såväl dödstraff eller, som i Sverige 1934, tvångssterilisering (Uzunova 2016, s. 298- 299) Inte att förglömma blev romer tillsammans med judar också placerade i koncentrationsläger under andra världskriget för etnisk utrensning (ibid, s. 299).
!
2. 2 Tidigare forskning: Varför är tiggeri ett samhällsproblem?
ställer sig är huruvida en tiggare tigger för sig själv eller för någon annan? Denna aspekt kommer vi återkomma till senare då det är ett argument som Sverigedemokraterna ofta tar upp gällande deras koppling till människohandel (ibid). I Frankrike mellan åren 2007-2010 beordrade den dåvarande presidenten Nicolas Sarkozy polisen att bryta upp 300 illegala romska bosättningar på grund av att återvinna nationell säkerhet och kontroll över kriminell verksamhet (ibid, s. 209). Vad vi kan utläsa är att det många gånger talas om kontroll, nationell säkerhet och kriminalitet i sammanhang där man talar om tiggeriets konsekvenser.
!
I Skottland genomfördes för några år sedan en studie av mötet mellan tiggare och icketiggare. En direkt effekt visade på att respondenterna i experimentet kände sig skamsna vid mötet av en tiggare och agerade till följd av detta undvikande. Denna skuld ledde till att försöka hitta förklaringar till att inte ge pengar. Förklaringar kunde vara ambitionen att skilja på ”riktiga” tiggare och ”falska” tiggare. Liknade strategier kan vi hitta ytterligare exempel på och som sträcker sig långt tillbaka till 1500- talet då man många gånger försökt urskilja ”riktiga” tiggare från ”falska” tiggare (Zelano 2015, s. 181). Detta kan ses som en försvarsmekanism för att undvika att känna skuld gentemot tiggare som följd av ett moraliskt dilemma. I Sverige finns liknande exempel kring idén om den ”professionella tiggaren” och som till synes ligger djupt rotat i debatten kring tiggeriförbudet (ibid). I Sverige går den ”professionella tiggaren” oftast under benämningar som organiserat tiggeri eller
yrkestiggeri.
!
Enligt följande exempel skulle tiggeri vara ett samhällsproblem eftersom det spelar på en moralisk dimension. Det kan ses som en förklaring till att den misstänksamhet mot romer som genom historien utvecklat en stereotypisk bild av tiggaren som en tjuvaktig och oärlig person och, drar fokus från fattigdom och utsatthet. Här ligger grundproblemet i vår syn på tiggare, det vill säga, hur människor bemöter fattigdom när vi står inför den. Bilden av den oärliga tiggaren kommer vi att återkomma till vid analys av riksdagstryck.
!
roll och för det tredje värderingsförändringar. Han exemplifierar massmedia med att det fungerar inom ramen för både strukturella och ideologiska ramar (Swärd 2001, s. 146ff). Massmedia ramar in samhällsfrågan och genom att uppmärksamma förändringar eller nytt uppkomna problem
kommer det också påverka människors känslighet för ett visst beteende, som i detta fall hänvisas till beteende kring tiggeri (ibid, s. 147). Han menar att denna typ av ”ökad känslighet” och obehag att möta en tiggare har lett till en samhällsutveckling där grundproblematiken inte fokuserar på en socialpolitisk fråga utan en ordningsfråga (ibid). Massmedia kan alltså ändra vilken form av politik som skall genomföras för att lösa ett visst samhällsproblem. Massmedia har alltså en viktig roll i hur vi ser på tiggeri.
!
Hans Swärd belyser i sin artikel också Jack Youngs teori om att det inte fanns någon betydande ökning av tiggeri under 90-talet men däremot förändringar i den urbana miljön där samhället blev mer exkluderande och där individen förväntades att ta ett större ansvar över sitt eget liv. Enligt denna teori är det inte det ökade tiggeriet som skapar det upplevda samhällsproblemet utan hur vi formats att se på tiggeri genom strukturella förändringar (Swärd 2001, s. 148). Ett annat synsätt som Swärd tar upp är att tiggeri inte handlar om ett fysiskt hot mot statens säkerhet utan ett hot mot den nuvarande liberala ideologin som staten genomsyras av (ibid. 153). Han säger: Skapande av ordning
på offentliga platser anses kräva att staten begränsar individens frihet (ibid). Den repressiva
trenden har växt fram sedan 80-talet då bland annat James Q. Wilson och George L. Kellin skrev artikeln om Broken Window. Den handlar om hur samhället, genom att vara exkluderande, skapar ordning i staden samt minskar på tiggeri och brottslighet (ibid). Det har alltså, enligt Swärd på flera håll och i takt med den liberala ideologins framväxt, växt fram en motreaktion som värnar om kontroll och ordning i statsbilden där vissa grupper inte ”passar in” i det offentliga rummet. Sammanfattningsvis menar Swärd att samhällets värderingar har ändrats de senaste decennierna mot en strängare syn på tiggare i det offentliga rummet (ibid).
!
2.3 Riksdagspartier: Ideologi och inställning till EU och fri rörlighet
frihet och samhället skall genom politiska reformer förändra samhället stegvis (ibid, s. 6). Socialdemokratins ideologiska rötter ligger i människans lika värde och ambitionen att få bort klassamhället. Socialdemokratins demokrati genomsyras också av att alla individer har rätt till ett meningsfullt arbete med friheten att utvecklas som människa (ibid, s. 8).
!
Liberalerna och Nya Moderaterna är också positiva till EU och dess fria rörlighet (Prot.
2013/14:110, 9 maj, s. 35). Liberalerna värnar om individens rätt till social rörlighet och trygghet (Folkpartiets partiprogram 2013, s. 3). Liberalernas ideologi bottnar i liberalismen med målet att alla människor skall kunna öka sina livschanser (ibid, s. 1). Nya Moderaterna är i grunden för EU och den fria rörligheten och anser att ökad rörlighet leder till utveckling. De säger också att förföljda människor skall ha rätten att söka fristad över nationsgränser (Nya moderaternas handlingsprogram 2013, s. 45). Nya Moderaternas ideologi är en kombination av liberalism och konservatism och grundar sig på idén kring äganderätt och marknadsekonomi (ibid, s. 4). I denna idé finns målet att full sysselsättning leder till en starkare välfärdsstat (ibid, s. 3). Miljöpartiet anser att Europa skall vara både öppet och humant och att alla skall känna sig välkomna oavsett om det handlar om att arbeta, studera eller söka asyl. Miljöpartiet har en positiv inställning till den fria rörligheten både inom medlemstater samt för människor som kommer utifrån (Prot. 2013/14:110 9 maj, s. 7). Centerpartiet säger:…Man har rätt att röra sig därför är vi likar (ibid, s. 42).
Kristdemokraterna tycker också att EU’s utveckling och dess fria rörlighet är något att främja (ibid. 56). Sverigedemokraterna däremot är kända för att inte värna om den Europeiska gemenskapen. Partiet bottnar i nationalismens grundidéer kring nationalstaten. EU är för Sverigedemokraterna ett hot eftersom dess överstatlighet bestämmer över det svenska folkets vilja istället för att Sveriges folk tillsammans med Europas folk för en dialog hur man ska föra vidare Europas utveckling (ibid, s. 10). Vänsterpartiet är för ett utökat internationellt samarbete, men är i grunden skeptiska till EU i dess nuvarande form. De menar att rättigheten till fri rörlighet borde utvidgas till fler människor. Alla människor skall ha rätten till att studera eller bo utanför sina hemländer (Vänsterpartiets partiprogram 2016).
!
3. Teori och tidigare forskning: Förbudspolitik
!
”It is true that international regimes tend to reflect the economic and political interest of the dominant members of international society. But it is also true- despite the
inattentions of most international society- that moral and emotional factors related to neither political nor economic advantage but instead involving religious beliefs, humanitarian sentiments, faith in universalism, compassion, conscience, paternalism, fear, prejudice, and the compulsion to proselytize can and do play important roles in the creation and the evolution of international regimes” (Nadelmann 1990, s. 480).
!
Enligt Nadelmann tenderar förbudslagar att införas på emotionella samt moraliska grunder. (ibid, s. 480). Detta blir intressant i forskningen kring frågan kring tiggeriförbud eftersom teorin förutsätter att det finns moraliska inslag och drivkrafter kring motivering av nya förbud.
!
”International prohibition regimes, like municipal criminal laws, emerge for a variety of reasons: protect the interest of the state and other powerful members of society; to deter, suppress, and punish undesirable activities; to provide for order, security, and justice among members of community; and give force and symbolic representation to the moral values, beliefs, and predjudices of those who make the laws” (Nadelmann 1990, s. 480- 481).
!
Enligt denna teori kan vi utläsa att ett förbud kan skapas av många skäl bland annat emotionella, utan att behöva grunda sig i ekonomiska eller politiska incitament. Om vi ser på andra varianter av förbud kan vi se att argumenten ofta grundas på liknande sätt. Karin Hugsén som undersöker
abortförbudet i Nicaragua menar till exempel att det går att utläsa normativa argument som grunden för abortförbud, hon säger:
!
”Orättviseargumentet går ut på att vissa enskilda normer kan uppgå till en sådan hög nivå av extrem orättvisa att de inte längre är gällande. Definitionen på vart gränsen går för vad som är intolerabel extrem orättvisa är vag men i relation till
Precis som Nadelmanns teori kring hur förbud formas finns det alltså likheter inom abortförbudets grundtankar. Det handlar om normativa föreställningar samt andra icke politiska eller ekonomiska argument för införande av förbud.
!
3. 1 Olika dimensioner inom tiggeriförbud:
Eftersom det inte finns några tydliga dimensioner inom tiggerifrågan och relativt lite forskning kring detta kommer jag att fokusera på den ekonomiska, rättighetsbaserade och känslobaserade dimensionen. Enligt Beckman som skrivit boken En grundidé till idéanalys kan man hänvisa till en redan existerande teori eller skapa sina egna kategorier om en given teori inte finns (Beckman 2005, s. 23ff). Därmed kommer jag att ställa upp tre dimensioner i tiggerifrågan: Den känslobaserade, ekonomiska och rättighetsorienterade dimensionen.
!
3.1.1 Den känslobaserade dimensionen:
Den känslobaserade dimensionen kommer jag att basera på den del av Nadelmanns teori som bygger på förbud baserade på känslor och attityder. Känslobaserade uttryck synliggörs av
Nadelmann där värderingar är skapade utanför politiska och ekonomiska aspekter och grundar sig istället på religion, fördomar och rädsla. Den spelar alltså på en emotionell tanke för bedömning av vad staten bör göra och inte göra. Denna teori kan kopplas ihop med det experiment som
genomfördes i Skottland där resultatet av mötet mellan tiggare och icke-tiggare gav upphov till ett känslobaserat uttryck. Jag kommer huvudsakligen att använda mig av Nadelmanns definition av känslobaserade attityder eftersom den också synliggör grunden till hur följande emotionella tankar formas. Den moraliska eller emotionella dimensionen är grundad på förbudspolitik som Nadelmann menar formas genom bland annat fördomar och religiösa aspekter. Den ger också en ökad förståelse över vad det är som driver fram förbud av olika slag. Inom ramen för den känslobaserade
dimensonen kommer jag i riksdagstryck söka efter argument i form av: Åsynen av tiggare i stadsbilden, vilka det är som tigger samt argument som delar in det inhemska tiggeriet med det hitresta tiggeriet. Denna uppdelning ligger nära den rättighetsorienterade dimensionen men
fokuserar minde på fri rörlighet och grundläggande liberala rättigheter och mer på ”känslobaserade” uttryck som till synes inte grundar sig på ekonomiska eller politiska argument.
!
argument. Han benämner detta som pathe (pathos), det vill säga, retoriska medel som påverkar människor att ändra uppfattning om olika fenomen vilket i sin tur ger upphov till en känsla av behag eller obehag, fruktan eller medlidande (Johansson, s. 110). Enligt detta synsätt finns det en
avsändare och en mottagare där ambitionen är att forma mottagarens uppfattning. För att
kategorisera tiggeridebatten inom ramen för den känslobaserade dimensionen kommer jag bland annat att söka efter nyckelord så som hot, obehag och ordning.
!
3. 1. 2 Den ekonomiska dimensionen:
Med den ekonomiska dimensionen åsyftas de beslut och argument som är gynnsamt för staten och dess ekonomiska utveckling. Denna dimension fokuserar mindre på individen och mer på
allmännyttan och tar sin utgångspunkt ur den nationalekonomiska doktrinen. Nationalencyklopedin definierar nationalekonomi som:
!
”Samhällsvetenskapligt ämne som studerar hur ett samhälle använder sina resurser och vilka effekter ekonomisk-politiska åtgärder ger upphov till; studerar det ekonomiska livet i större skala…val mellan flera alternativ, och fördelar och nackdelar måste vägas mot varandra, kan situationen analyseras med nationalekonomiska metoder. Analysen kan appliceras både på problem som har samband med marknader och prisbildning och sådana fenomen som inte kan relateras till pengar” (Siven 2016).
!
Den ekonomiska dimensionen tar hänsyn till de argument som är framtagna för att antingen gynna eller missgynna staten ekonomiskt. Forskaren Erik Hansson belyser i sin artikel Hotet mot det
Svenska samhällskontraktet Stockholmares erfarenheter av tiggare. En sak som argumenteras är
precis som i Skottland den moraliska dimensionen tiggeriet utsätter individen för. Den andra har mer ekonomiska grunder. Det handlar om föreställningen om att tiggeriet hotar välfärdsstaten och det svenska ”samhällskontraktet” (Hansson 2013, s. 1-9). Detta kontrakt åsyftar att svenskar accepterar ett högskattesamhälle så länge välfärden kan garanteras av staten. Detta ”kontrakt” som formades till följd av folkhemsprojektet skulle göra slut på fattigdom och bygga upp sociala skyddsnät för skattepengar (ibid). Den ekonomiska dimensionen kommer till exempel att hänvisa till argument som syftar till konkurrens, välfärdsfrågor och saneringskostnader.
3.1.3 Den rättighetsorienterade dimensionen:
Den rättighetsorienterade dimensionen är baserad på liberalismens grundtankar om att människan har rätt till frihet och lika rättigheter. Nationalencyklopedin definierar liberalism som följande:
!
”Liberalismen urskiljer två huvudvarianter av frihetsbegreppet: frihet från tvång
respektive valfrihet. Den förstnämnda avser rätten till politisk frihet, frihet från förtryck, tortyr och censur samt rörelsefrihet. Valfriheten avser människors rätt att fritt välja arbete, bostadsort och fritidssysselsättning, liksom konsumenternas rätt att fritt välja varor och tjänster samt rätten till etablering av företag (näringsfrihet)” (Molin 2016).
!
Liberalism är en ideologi där individen står i centrum (Folkpartiets partiprogram 2013, s. 1-2). Enligt liberalismens grundtankar skall staten inte inskränka på människans rätt till frihet (ibid). Staten bör inom denna teori inte skapa lagar som påverkar individens frihet (ibid).
!
Ett exempel på hur den liberala ideologin också omfattar frågan om tiggeri ar hämtat från den amerikanska konstitutionen. Enligt Hershkoff och Cohen skyddas tiggeri i USA:s konstitution, närmare bestämt, The first amendment, den säger: Begging is speech that adds to both societal and
individual enlightenment: it provides information about poverty and the lives of poor people
(Hershkoff and Cohen 2016, s. 4). Det är enligt denna teori individens rättighet att få be om hjälp, en rättighet som dessutom skall skyddas av USA:s konstitution (ibid. s. 5). Tiggeri kan därmed kopplas ihop med ”Freedom of speech” eftersom det ger en verbal kritik om att samhället inte fungerar för alla medborgare. Fattigdomen speglar sig i samhället kan man säga och återspeglar den liberala doktrinens grundvärderingar.
!
”The first amendment fully protects various forms of entertainment, such as movies and television, even if motivated largely by commercial gain. 21 The beggar's speech, like expression sold for profit, remains enlightening despite its pecuniary
purpose” (Hershkoff and Cohen 2016, s. 6).
!
rättighet oavsett om pengarna går till den som tigger eller inte. Meiklejohn betonar här the beggar’s
speech som en del av yttrandefriheten. The beggar’s speech skall alltså skyddas av USA:s
grundlagar.
!
”The democratic governance theory holds that the democratic order is akin to a town meeting in which people "meet as political equals" and have a "right and a duty to think [their] own thoughts, to express them, and to listen to the arguments of
other.” (Hershkoff and Cohen 2016, s.7).
!
Meiklejohns synliggör liberalismen grundbultar. Han menar att alla människor ska mötas som jämlika och att varje individ skall ha utrymme att utrycka sina fria tankar. Därmed kan tiggeri ses som en handling att uttrycka ett rop på hjälp och är därmed också en rättighet.
!
4. Metod:
Det finns många idéer kring hur tiggerifrågan skall bemötas där preferenserna ofta beror på vilken ideologi eller politisk bakgrund man har. I riksdagen är man knappast enig kring tiggerifrågan eftersom problemet är så pass mångbottnat. Enligt forskaren Ludvig Beckman har politiker en stor roll i samhällets utveckling i fråga om idéer och värderingar och eftersom politiker har en så pass viktig roll i formandet av människors uppfattning är det således viktigt att granska de argument som förs fram där (Beckman 2005, s. 9).
!
Mitt material kommer huvudsakligen baseras på politiska debatter från riksdagen, närmare bestämt riksdagstryck, för att sedan använda en argumentationsanalys som metod. Därmed kommer jag välja ut ett antal riksdagstryck för att sedan analysera hur argumenten framförs av riksdagspartierna. Argumentationsanalys är en analysteknik som används för att granska samt beskriva de argument som förs fram (Beckman 2005, s. 38). I en argumentationsanalys bedöms alltså en samling
argument och det är därför viktigt att göra ett tydligt urval i det material som används. Jag kommer därmed basera mitt material på riksdagstryck från motioner, interpellationer och protokoll. Utöver detta har jag använt mig av partiernas egna partiprogram. Därmed kommer inte mediedebatten analyseras eller andra uttalanden som står utanför riksdagsnivån.
!
argumenten som finns (Beckman 2005, s. 38) Jag kommer att analysera ett urval inlägg från den allmänna debatten kring tiggeriförbudet som framförts av politiska företrädare. Avgränsningen är hur debatten har utvecklats och sett ut fr.o.m. 2013 till 2016 och därmed lägger jag inte något större fokus på hur debattklimatet historiskt har sett ut i Sverige.
!
Följande uppsats bygger på en fallstudie i ljuset av en idéanalys. En argumentationsanalys är en gren inom idéanalys. Herbert Tingsten skiljer på ”innehållsliga” och ”funktionella” idéanalyser. Jag kommer huvudsakligen fokusera på den innehållsliga vilket innebär ”betraktelsen av politiska budskap som en samling argument” (Beckman 2005, s. 12). Argumenten kommer vidare att kategoriseras i tre uppställda dimensioner. De tre dimensionerna är: Den känslobaserade, rättighetsorienterade och ekonomiska.
!
4.1 Material:
Jag kommer att använda mig av riksdagstryck, dvs de debatter som dokumenteras i riksdagen och partiprogram. Detta material anser jag ger en representativ bild av hur de olika riksdagspartierna ställer sig i frågan om ett tiggeriförbud. Det finns onekligen klara oenigheter mellan olika partier hur frågan kring tiggeriförbud skall tacklas. Jag har valt riksdagstryck som sträcker sig från 2013- 2016. Det finns två anledningar till detta. För det första kom Sverigedemokraterna in i riksdagen som vågmästare 2014. Partiet är en stark förespråkare av ett tiggeriförbud. Den andra är att antalet förespråkare för införande av nya lagar kring tiggerifrågan ökade till 57 procent 2016 enligt opinionsundersökningar. Eftersom det skett en förskjutning till förmån för förbudsförespråkarna från 2014 gör tidsintervallet det intressant att se på hur argumenten för tiggeriförbudet har förts fram under denna period. Det vill säga, vad det finns för för- och motargument inom den politiska debatten. Följande riksdagstryck kommer jag att analysera i form av en argumentationsanalys där ambitionen är att ställa argumentet mot teorin om förbudspolitik som jag delat upp i tre
dimensioner: Den känslobaserade, ekonomiska och rättighetsorienterade.
!
Således kommer mitt material baseras på riksdagstryck och partiprogram för att komplettera riksdagsdebatten. Jag är dock medveten om att enskilda motioner inte alltid representerar hela partiets ståndpunkt men anser det ändå vara viktigt att ha med för att på ett rättvist sätt uttrycka hur argumentationen kring tiggeriförbud ser ut. I mitt material kommer jag att fokusera på två saker: Vilka partier som ställer sig för eller emot ett tiggeriförbud samt vilka typer av argument som läggs fram från respektive parti.
!
I den mer övergripande frågan om förbudspolitik kommer jag att se till tidigare forskning kring hur argument kring tidigare förbudspolitik har lagts fram. Valet av en teori om förbudspolitik motiveras genom att argumenten oftast läggs upp på liknande sett. Vem gynnas? Vad är problemet? och vad finns det för för- och motargument? Förbudspolitik handlar precis som tiggerifrågan att se till föreställningar och idéer kring en viss fråga. Beroende på vem det är som drabbas eller vilka föreställningar det finns kring fenomenet eller samhällsproblemet kommer det finnas skiljande argument huruvida lagstiftning kring förbud borde ske eller inte, dvs hur borde staten agera och hur har de tidigare agerat i frågan kring förbud? Med följande i åtanke hoppas jag på att en
förbudspolitik i teoretisk kontext kan motivera min inomvetenskapliga relevans samt nysta upp och granska de argument som förs fram i frågan kring tiggeriförbud. I ljuset av förbudspolitik kan vi hitta både moraliska, politiska och ekonomiska dimensioner.
!
5. Analys: Debatten kring tiggeri i riksdagen och bland riksdagspartierna
En kort notering. I riksdagsprotokollet från 2002 diskuterades tiggeri som vanemässigt tiggeri och inte det utländska tiggeriet som idag har mer utrymme i debatten. Moderaterna tog bland annat upp argument om att tiggeri var stötande. Carl- Axel Roslund (M) anser att tiggeri bör förbjudas då det sänder ut politiska signaler i var samhället sätter stopp (Prot. 2002/03:79 26 mars, s. 44-45). 2002 var debattklimatet mer generellt inriktat kring tiggeri. Idag har debattklimatet ändrats till att det istället talas om det romska och det hitresta tiggeriet. Därmed utesluter man ofta idag tiggeri i form av hemlöshet, gatumusikanter, missbrukare och tidningsförsäljare. Enligt moderaten Jan Eriksson grundar tiggeriet sig i följande: Grunden för tiggeriet är framförallt bristande sociala
trygghetssystem i tiggarnas hemländer. EU-medborgares sociala utsatthet är en angelägenhet för hela EU (Motion till riksdagen: 2014/15:2485) På Nya Moderaternas hemsida från 2016 står det
följande om vad partiet anser i frågan kring tiggeri:
!
• Kommuner ska i lokala ordningsföreskrifter kunna förbjuda tiggeri för att upprätthålla allmän ordning
• Landets kommuner och markägare bör ges fler verktyg för att säkerställa att illegala boplatser inte uppkommer eller permanentas
• Regelverket om särskild handräckning och avhysning bör ses över
• Verka för att sanktioner måste utgå till de EU-länder som inte agerar mot diskriminering (Nya Moderaterna 2016)
!
En strategi som snabbt går att upptäcka är att Nya Moderaterna, trots oenigheter inom partiet, ändå står fast vid att någon form av förbud borde införas, i detta fall, kommunalt. Anledningen är här att upprätthålla en ordning i samhället. Något annat som går att utläsa ur ovan nämnda punkter är att man hänvisar till det organiserade tiggeriet även kallat yrkestiggeriet. Man gör härmed ett
antagande om att organiserat tiggeri borde förbjudas vilket, om vi ser till den rättighetserorienterade dimensionen, skulle gå emot liberalismens tankar kring rätt till självförsörjning. Enligt
rättviseperspektivet spelar det ingen roll hur pengarna används så länge rätten till the beggar’s
speech finns skyddad. Det går alltså, enligt detta perspektiv, varken att förbjuda organiserat eller
icke- organiserat tiggeri. Teorin gör inte här någon åtskillnad. Frågan blir då, vem är det som blir kriminaliserad och var går gränsdragningen? Ett förbud skulle kriminalisera de som tigger och inte det element av organisation som de antar ligga bakom.
!
På Liberalernas hemsida (tidigare Folkpartiet) ser man den fria rörligheten som något positivt men inte problemfritt. Den fria rörligheten skall hjälpa alla och är både en skyldighet och en rättighet (Liberalerna 2016). Liberalerna är således emot ett tiggeriförbud och anser inte att lösningen på tiggeriet finns i Sverige utan i ”problemländer” så som Bulgarien och Rumänien. I Sverige skall det finnas akuthjälp till den tiggande befolkningen (ibid). Ser vi på Liberalerna kan vi spåra fler
argument som handlar om fri rörlighet medan om vi ser exempelvis Sverigedemokraterna är det snarare välfärden som uppmärksammas. Staten är centrerad till den inhemska friheten och inte lika mycket mellan gränser. I Socialdemokraternas partiprogram framhålls inget framtida förslag om ett tiggeriförbud och blir därmed svårt att tolka vad de står för i denna fråga. Riksdagspartiernas
partiprogam samt hur frågan tidigare diskuteras är endast ett komplement till debatten. I följande avsnitt kommer riksdagstrycken från och med 2013 att analyseras.
Riksdagstryck 2013/14
Återkommande i riksdagsprotokollet 2013/14 talas det framförallt om det hitresta tiggeriet som utgör det största problemet av tiggerifrågan och i synnerhet, de hitresande från Rumänien (Protokoll 2013/14: 110). Fredrik Malm (FP) belyser i riksdagen 2013 att det råder en generell okunskap kring den romska befolkningen eller tiggarna, som i debatten är detsamma. Han vidhåller att de för det första upplevs som ett stötande inslag och att de i många fall uppfattas som kriminella. Han menar att Sverige bidrar mycket till att hjälpa tiggarna på plats i Rumänien samtidigt som han trycker på att de som vistas i Sverige måste få hjälp. Fortsättningsvis belyser Malm att det huvudsakliga ansvaret ligger hos hemländerna men att vi inte kan blunda för de som redan är här (ibid, s. 33). Han säger: I dagens gränslösa Europa blir också debatten gränslös. Frågan om tiggarna är ingen
intern rumänsk angelägenhet utan angår också oss i Sverige (ibid). Han menar vidare att den fria
rörligheten skall gynna alla, även den allra fattigaste delen av befolkningen som i detta fallet är just romer.
!
Enligt Maria Ferms motion (MP) till riksdagen menar hon att: Miljöpartiet är av uppfattningen att
alla EU-länder måste leva upp till sina åtaganden i förhållande till alla människor som lever på deras territorium, och att nivån på respekten för mänskliga rättigheter ska vara hög (Motion till
riksdagen, 2013/14:K379). Hon menar att det är alla medlemsländers ansvar att se till att alla människor tillges samma rättigheter, även mellan gränser. Detta innebär att hon ställer krav på såväl tiggarnas ursprungsländer som de länder dit de rest för att tigga/skapa sig sig en inkomst. De
personer som befinner sig på i detta fallet svensk mark ska alltså respekteras enligt grundläggande mänskliga rättigheter.
!
Johnny Skalin (SD) som förespråkar ett tiggeriförbud menar att de inte har i avsikt att stoppa den fria rörligheten men möjligheten att begränsa den när det anses nödvändigt. Han menar att
rörligheten är menad att tillföra något till samhället och inte belasta det. Hans förslag är således att den fria rörligheten kräver undantag (Protokoll 2013/14: 110, s. 40) och han hänvisar direkt till den ekonomiska dimensionen. Invandringen är något som ska gynna Sverige ekonomiskt, inte
missgynna med eventuellt högre kostnader för till exempel sociala åtgärder.
!
Statsrådet Birgitta Ohlsson är liksom Fredrik Malm från Folkpartiet. Hon trycker på ytterligare med att ett förbud kring tiggeri inte är rätt väg att gå. Hon menar att det är fattigdomen som skall
För att detta skall fungera måste det finnas ett ökat förtroende gentemot EU och dess kompetens, och inte ett förakt som Sverigedemokraterna tycks ha (ibid). Även Lars Ohly (V) uttalar sig om att inte förbjuda tiggeri utan istället attackera fattigdomen (ibid s. 68ff). I följande debatt handlar grundproblemet kring tiggerifrågan om den fria rörligheten. Både Vänsterpartiet och Folkpartiet menar att den fria rörligheten är bra men förnekar inte de problem som tillkommer. Dock menar båda partierna att hjälp skall finnas på plats, det vill säga, i såväl hemländerna som i Sverige för den befolkning som kommit hit. Sverigedemokraterna avvisar inte den fria rörligheten men menar att den måste regleras. Det skall enligt Sverigedemokraterna finnas undantag samt en gränsdragning i den fria rörligheten. Sammanfattningsvis går att konstatera att Sverigedemokraterna inte anser att den fria rörligheten är till för alla och endast skall finnas för den befolkning som kan bidra med en ekonomisk skillnad och inte tvärtom. Sverigedemokraternas argument handlar här om ekonomiska incitament, nämligen att alla måste bidra till välfärdssamhället. Johnny Skalin menar att den fria rörligheten endast är till för de som kan bidra med ett utbyte av en tjänst eller vara, till skillnad från Folkpartiet och Vänsterpartiet som istället vill ”attackera” fattigdomen. Genom att hänvisa till fri rörlighet som en grundläggande rättighet för EU:s medborgare faller Folkpartiets och
Vänsterpartiets argument inom rättighetsperspektivet där fri rörlighet är till för alla men att hjälp måste finnas både på plats och i hemländerna.
!
Riksdagstryck 2014/15
I Markus Wiechels interpellation till statsrådet framkommer Sverigedemokraternas syn på det ökade tiggeriet i Sverige, han säger:
!
”Vanliga människor upplever de hitresta tiggarna som obehagliga. Företagare har beskrivit dessa som ett problem för deras fortsatta affärsverksamhet och hemlösa svenskar känner sig kraftigt undanträngda på grund av hot eller konkurrens på gatorna” (Interpellation till statsråd 2014/15:639).
!
Ordvalen som Markus Wiechel gör här anspelar direkt på det känslomässiga perspektivet. Tiggarna upplevs som obehagliga och svenskar ”känner sig” undanträngda. Även ordet ”hot” kan länkas till en känslomässig dimension. Markus Wiechel använder också ett ekonomiskt argument genom att peka på ”konkurrens på gatorna”.
Morgan Johansson (S) svarar på Markus Wiechel (SD) fråga kring hitresta tiggare. Johansson inleder med att svara Wiechel att tiggeri inte är förbjudet i Sverige men att polisen ska arbeta fram en lägesbild för människohandel. Wiechel, som är för ett tiggeriförbud, menar att tiggeri är ett stort problem i Sverige. Han tar upp följande argument: För det första belyser han att tiggeri kan kopplas till kriminalitet, för det andra menar han att det stöd som idag finns i Sverige befäster deras utsatthet (Prot. 2014/15:111). Här använder sig Wiechel sig av såväl känslomässiga argument som
ekonomiska. Ordvalet ”kriminalitet” är ett känslomässigt argument som är avsett att uppfattas som ett hot mot den svenska befolkningen. I det andra fallet menar han att genom att ge pengar till tiggare kommer tiggeriet bidra till en lönsam verksamhet. Han menar också att genom att stoppa tiggeriet i Sverige gör man problemländer så som huvudsakligen Rumänien en tjänst, det vill säga, att ge möjlighet att ta ansvar för sina medborgare som inte går att nå ifall de bor utanför landet. Wiechel menar att genom att hjälpa de romer som finns i Sverige bromsas Rumäniens arbete för integrering av romer. Johansson svarar med att SD har ett generellt förakt gentemot fattigdom och att grundproblemet inte finns i Sverige utan i Rumänien, Bulgarien och Ungern. Wiechel tar också upp ekonomiska incitament såsom konkurrens mellan hitresta och inhemska tiggare, han säger:
Försäljningen av Situation Stockholm har minskat med 16 procent sedan de fick konkurrens av den romska tiggartidningen Sofia Z (ibid). Här ser vi ett klassiskt exempel på ”de tar våra jobb”. Det är
också ett ekonomiskt argument, det vill säga, konkurrens mellan olika aktörer. Följande argument går att placera in i den ekonomiska dimensionen då den fokuserar på nationalekonomins idéer kring marknaden. Att tiggare skulle ta andra tiggares jobb, eller rättare sagt ”svenska” tiggares jobb är att göra en uppdelning av vi och dem. Den här tanken grundar sig i antizigansim där den romska befolkningen inte kan ses som jämlika, inte ens inom tiggeriets områden. I korthet gör man en uppdelning mellan tiggare och tiggare. Detta argument ligger också nära den känslobaserade dimensionen eftersom den uttrycker att det finns en skillnad mellan olika grupper.
!
I ett tidigare protokoll från 26 mars föreslår Mikael Eskilandersson från Sverigedemokraterna ett tiggeriförbud i from av visumtvång för människor från vissa länder (Prot. 2014/15:79, s. 106). Uttalandet tolkas som ett rättighetsargument genom att säga att fri rörlighet inte bör gälla människor från de länder med en stor romsk befolkning. Ett visumtvång är en tydlig inskränkning i den fria rörligheten. Johanna Haraldsson som är socialdemokrat menar att den fria rörligheten inte har någon enkel lösning men att det behövs en långsiktig lösning snarare än en quick fix (ibid, s. 106). Hon säger:
”Sverigedemokraterna vill som vanligt göra skillnad på folk och folk, och det annorlunda ses som sämre. De vill ha olika regler för olika EU-medborgare och
begränsa rörligheten för en del, det vill säga införa visumtvång för EU-migranter från de länder som flest tiggare kommer ifrån. Sverigedemokraterna späder på fördomar om dessa människor. De har bland annat gjort det i sin kampanj om det så kallade organiserade tiggeriet. De talade bland annat om kriminella ligor, något som polisen anser inte finns” (Prot. 2014/15:79, s. 106).
!
I tidigare uttalande kan vi, från Sverigedemokraternas sida, se ytterligare bevis på deras sätt att framhålla sina argument. Det handlar om, som Johanna Haraldsson säger, att göra skillnad på folk och folk. Det finns i detta argument både rättighetsorienterade och känslobaserade argument.
!
Moderaten Maria Malmer Stenegard problematiserar tiggeri med att tältläger växer fram och att kåkstäder breder ut sig vilket kan innebära sanitära problem som är dyra att underhålla. Det är oklart ifall Stenegard är för ett tiggeriförbud eller inte men hon tar upp de ekonomiska problem som tiggeri innebär, i detta fall, saneringskostnader. Hon säger:
!
”Det har funnits platser där saneringen efter avhysningen har kostat över en halv miljon kronor. Därför är det viktigt att avhysning kan gå relativt snabbt så att skadorna
minimeras. Det går inte med dagens regelverk, även om man på vissa håll i landet har försökt snabba på processen så gott det går. Problemen är uppenbara, och det är nödvändigt att vi ser över regelverket” (Prot. 2014/15:79, s. 107).
!
Stenegard vill att regelverket skall ses över men det är inte helt tydligt var i frågan kring
tiggeriförbud hon faktiskt står. Hon framhåller här ett ekonomiskt argument genom att hänvisa till saneringskostnader.
!
Riksdagstryck 2015/16
arbete. Han menar också att det organiserade tiggeriet skall kriminaliserats. Marttinen trycker också på att så länge tiggeri är en lönsam verksamhet kommer tiggeriet att uppehållas och EU’s
medlemsländer kommer därmed inte ha någon möjlighet att ta ansvar för sina medborgare (ibid). Marttinen exemplifierar tiggeriförbudets fördelar med Holland där Haag införde tiggeriförbud i samband med att det sågs som stötande och ett hot mot statsbilden. Enligt Marttinen minskade tiggeriet efter förbudet. Han säger:
!
”Kritiker av tiggeriförbudet menar att man inte kan kriminalisera fattigdom, vilket helt och hållet missar målet. Det är nämligen inte fattigdom som ska förbjudas; det är möjligheten för utländska medborgare att uppehålla sig i vårt land genom att tigga på våra gator. Det är denna möjlighet som ska förbjudas.” (Prot. 2015/16:92, s. 30)
!
I motionen till riksdagen 2015/16 av Jimmie Åkesson (SD) anser han att tiggare stör och oroar andra människor och att de ockuperar privat mark. Han säger också: Satsningar på EU-migranter
för skattepengar ska dras in. Kommuner som spenderar pengar på EU-migranter ska få
motsvarande minskning i kommunbidrag från staten (Motion till riksdagen 2015/16:3397, s. 27-28).
Här ser vi ytterligare argument för ekonomiska incitament, det vill säga, att tiggare är en belastning för samhällets ekonomiska utveckling. Enligt Åkesson är det också ett hot mot nationell säkerhet då tiggare stör oroar befolkningen. Hot mot nationell säkerhet kan, som tidigare tolkats, kategoriseras inom den den känslobaserade dimensionen då Åkesson använder ordval som ”hot”, ”stör” och ”oroar” befolkningen.
!
Riksdagstryck 2016/17
Kent Ekeroth (SD) öppnar frågan kring då civilministern Ardalan Shekarabi den 18 augusti uttalade sig om socialdemokraternas övervägande att införa tiggeriförbud. Arbetsmarknads- och
etableringsminister Ylva Johansson (S) svarar med att tvingas till tiggeri går emot mänskliga rättigheter. Dock menar hon det måste finnas ytterligare åtgärder att lösa tiggeriet, hon säger dock inte vad det skulle kunna vara. Hon anser att SD inte har svaret på hur tiggeri ska bekämpas men hon nämner aldrig i sitt uttalande att hon är emot ett tiggeriförbud, hon säger: Det är ett allvarligt
problem att människor tigger på gatorna i Sverige. Så kan vi inte ha det, men Sverigedemokraterna har inte lösningen på detta problem (Prot. 2016/17:3, s. 40).
Motion 2016/17:2069 av Edward Riedl (M)
Edward Riedl menar i sitt förslag till riksdagen att den fria rörligheten inom EU inte handlar om att enskilda medlemsländer ska fungera som en socialtjänst åt andra medlemsländer bara för att vissa länder inte tar sitt ansvar. Han anser att det inte hjälper individen i fråga samt att det skulle kunna leda till att EU tappar sitt förtroende. Riedls förlag är således att införa tiggeriförbud lokalt (Motion till riksdagen 2016/17:2069). Han säger:
!
”EU:s fria rörlighet har aldrig varit till för att enskilda medlemsländer ska agera
socialtjänst åt andra medlemsländer som inte tar hand om sin egen befolkning. I längden blir ett sådant system ohållbart och urholkar tilltron till EU. Den enda rimliga åtgärden mot problemet är att överväga att införa möjligheten för kommuner att förbjuda tiggeri lokalt” (Motion till riksdagen 2016/17:2069).
!
Edward Riedl tar här upp den fria rörlighetens begränsningar, det vill säga, att fri rörlighet inte innebär socialtjänst. Den fria rörligheten, precis som Sverigedemokraterna argumenterar kring den fria rörlighetens begränsningar, skall rörligheten inte gälla för alla. Denna ståndpunkt går dock emot principen om rättighetsdimensionen, det vill säga, att varje enskild individ skall ha rätten att kunna försörja sig, röra sig fritt i samhället samt kunna uttrycka sitt missnöje.Riedl tar också upp
argument kring att andra länder inte ska agera socialtjänst åt andra medlemsländer. Detta argument ligger i linje med den ekonomiska dimensionen att tiggeri skulle vara ett hot mot välfärdsstaten och samhällskontraktet. Det vill säga att skattepengar går till andra medlemsländers medborgare.
!
I Beatrice Asks motion till riksdagen 2016 belyser hon problematiken med tiggeri i Sverige och varför det inte borde vara lagligt. Hon menar att man först och främst måste fokusera på
grundproblemen som finns på plats och därmed inte uppmuntra till tiggeri i Sverige. Hon menar att det är en kortsiktig lösning som inte hjälper människorna i fråga ur fattigdomen eller deras
utanförskap (Motion till riksdagen 2016/17:3229). Det är alltså medlemsländernas ansvar att ta hand om sina medborgare, lösningen skall alltså inte finnas i Sverige utan på plats, det vill säga, i ursprungsländerna.
Argumenten som går att utläsa i analyserade riksdagstryck från riksdagen är:
Argument mot tiggeriförbud:
• Vi kan inte förbjuda fattigdom
• Var går gränsen mellan organiserat tiggeri och kriminalitet?
• Fri rörlighet skall gynna alla människor och därmed också den fattiga befolkningen
• Det är EUs gemensamma ansvar att bekämpa fattigdom.
!
!
!
!
!
!
• Argument för ett tiggeriförbud
• Ökar konkurrens mellan Svenska hemlösa och hitresta (romer)
• Tiggeri leder till en ond cirkel där man befäster lönsamheten i verksamheten samt göder utanförskap, misär och fattigdom.
• Hämmar Rumäniens arbete att hjälpa sina medborgare, svårt att nå sina medborgare om de befinner sig utomlands.
• Arbetande romer tar de svarta jobben samt enklare kommunala jobb vilket missgynnar ungdomar i Sverige att få dessa jobb.
• Tiggeri kan kopplas till kriminell verksamhet.
5.1 Analysschema
Rättighetsdimensionen Känslobaserade dimensionen
Ekonomisk dimension
SD - Visumtvång -Stötande, störande inslag i
statsbilden.!
- Hot och upplevd oro för bland annat ökad kriminalitet.
-Välfärd blir lidande ! -Konkurrens bland inhemska tiggare och hitresta tiggare.! -Endast de som kan bidra ekonomiskt har rätt till fri rörlighet. !
-Lönsam verksamhet att tigga. ! - Arbetande romer tar de
svarta jobben samt enklare kommunala jobb!
- Illegala bostäder (skattefria)
M -Stötande!
-Upprätthålla allmän ordning !
-EU:s fria rörlighet har aldrig varit till för att enskilda medlemsländer ska agera socialtjänst åt andra medlemsländer.! - Saneringskostnader
L -Rätt till fri sysselsättning !
-Rätt till fri rörlighet — —
Kd —
Mp - Ett förbud skulle inskränka
på den fria rörligheten. ! - Det är en mänsklig rättighet
att fly från fattigdom
— —
C — — —
S -Går inte att förbjuda fattigdom — —
!
Många riksdagspartier lyser med sin frånvaro i riksdagsdebatten trots att flera moderata partier har väckt frågan på kommunal nivå och dessutom på sin egen hemsida. Om vi ser på
förbudsförespråkarnas argument delas tiggare upp i Romer och hemlösa (den svenska
befolkningen). Tiggeri är här inte frågan om svenska tiggare utan är endast ett problem ifall en tiggare i fråga är hitrest eller är av romsk påbrå. Dessa argument är således främlingsfientliga och baseras inte på något annat än förakt gentemot en viss befolkning. Det är alltså inte tiggeriet i sig själv som är problemet utan tiggeriet från romer. Här finns en bild av att romer är kriminella och driver en brottslig verksamhet. I flera protokoll belyser bland annat Sverigedemokraterna och Moderaterna det organiserade tiggeriet och inte fattigdom och social utsatthet som de andra partierna tenderar att göra. Om vi går tillbaka till exemplet kring det skotska experimentet där moraliska dilemman leder till förakt samt genvägar för att inte lösa ett problem kan vi finna ett flertal argument hos Sverigedemokraterna som tyder på detta. Det går att utläsa följande Känslobaserade argument, bland annat att tiggeri skulle vara stötande, de vill säga, tiggeri ger upphov till en känsla. Denna känsla leder till att hitta anledningar, precis som i skotska exemplet, och ett behov av att urskilja ”riktiga” tiggare och ”falska” tiggare. Det talas bland annat om
kriminalitet, organiserat tiggeri och människohandel. Gränsdragningsproblemet blir här tydligt. Här skulle det behövas ytterligare definition om vad Sverigedemokraterna faktiskt menar med
organiserat tiggeri.
!
Om vi ser på argumenten i ljuset av den ekonomiska, rättighetsorienterade och känslobaserade dimensionen så kan vi se att förespråkarna till tiggeriförbud belyser i större utsträckning emotiva argument, det vill säga, åsynen av tiggare och stereotyper riktat gentemot den romska befolkningen. Det går också att finna ett och annat ekonomiskt argument det vill säga att välfärden blir lidande samt en ökad försörjningsbörda. Att det hitresta tiggeriet skulle innebära ökad konkurrens mellan tiggare är ett typiskt argument som baseras på en ”oönskad” befolkning istället för att se alla som jämlika medmänniskor som går in i såväl den ekonomiska som den känslobaserade dimensionen. Ett annat argument som går att hitta är argumentet kring ökad konkurrens mellan hemlösa och hitresta romer. Detta argument kan också härledas till den ekonomiska och känslobaserade dimensionen och är också av främlingsfientligt slag på så sätt att vissa har mer rätt att tigga än andra. Ökad konkurrens kan också falla in i den ekonomiska dimensionen.
Sverigedemokraternas argument hamnar oftast inom den känslobaserade och ekonomiska
dimensionen och sällan eller aldrig i frågan om rättigheter, det vill säga, den fria rörligheten samt rätten att bosätta sig och försörja sig var, och hur man vill. Denna idé eller ideologi trycks på mer av de övriga partierna, med vissa undantag från Nya Moderaterna som är mer öppna för ett
tiggeriförbud i vissa kommuner. Den rättighetsbaserade dimensionen eller närmare bestämt den liberala synen på tiggeri innebär rörelsefrihet och valfrihet och om vi ser till Herschkoff och Cohen teori och ”the first amendment” i USA spelar det ingen roll ifall tiggeri är en del av människohandel eller ett rop på hjälp. Individen skall, enligt denna grundlag, kunna bestämma över sitt eget livsöde vilket gör det svårt att motivera ett tiggeriförbud, särskilt om vi ser till rättighetsdimensionens grundidéer. Dock kan vi här problematisera vad som menas med att ”bestämma över sitt eget livsöde” för vem är det som bestämmer egentligen? Då blir det istället en fråga om frivilligt tiggeri eller inte. Sedan kan vi också se problem i detta gällande människohandel som
Sverigedemokraterna trycker mycket på i riksdagsdebatten. EU:s utökade rörlighet har lett till att fler rör sig mellan nationsgränser. Om vi ser till Sverigedemokraternas argument kring tiggeri finns det tydliga tecken på att flera argument går inom den känslobaserade dimensionen som enligt Nadelmanns teori om förbudspolitik baseras på drivkrafter som inte är politiska eller ekonomiska. Det handlar om en andra faktorer så som rädsla och fördomar. Detta vågar jag påstå då jag finner argument så som ökad konkurrens mellan tiggare och tiggare samt antagande om kriminell
verksamhet. Argumentet som bland annat Liberalerna tar upp om att vi inte kan förbjuda fattigdom går in i rättighetsperspektivet då argumentet belyser idéen kring fri rörlighet samt the beggar’s
speech. Det blir svårt att motivera ett förbud när det är den som tigger som blir påverkad.
!
6. Diskussion
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att trots uttalande från Socialdemokraterna kring
omdiskuterade frågorna under de senaste åren. Det är i princip bara Sverigedemokraterna som uttalar sig vilket är problematiskt med tanke på den antiziganistiska syn som tycks finnas inom riksdagspartiet. Det finns inget tvivel om att debatten ofta genomsyras av föreställningar som är direkt baserade på etnisk bakgrund. Om vi ser på exemplet kring Nicolas Sarkozys handling i Frankrike kan vi se tydliga tecken på denna typ av föreställningar då närvaron av romer innebär ett hot mot nationen samt kontrollen kring kriminell verksamhet. Liknande exempel kring kontroll och nationell säkerhet återfinns i riksdagsdebatten, huvudsakligen av Sverigedemokraterna och till viss del från Moderaterna. I de analyserade riksdagstrycken finns det inslag av alla dimensioner. Det blir tydligt att fler förespråkare till ett tiggeriförbud hamnar under den känslobaserade och ekonomiska dimensionen och färre gånger under rättighetsperpektivet.
!
Vid närmare fördjupning i material kring tiggeriförbud i Sverige kan vi se att på lokal nivå finns det moderater som på flera håll belyser problematiken kring tiggeri i Sverige och förslag om ett
tiggeriförbud, men på riksdagsnivå är det få som har yttrat sig de senaste fyra åren om vi ser på riksdagstryck. En förklaring till detta kan vara Sverigedemokraternas frammarsch. Det blir svårare för moderaterna att driva frågan utan att själva bli stämplade som sympatisörer av
Sverigedemokraternas politik. Frågan om ett tiggeriförbud är inte enkel men vad vi kan konstatera är att frågan inte tycks ligga högt på agendan, kanske just för att det är ett sådant svårdefinierat problem. Sverigedemokraterna har flera gånger visat på sin ståndpunkt i frågan medan andra riksdagspartier backar. Sverigedemokraternas argument faller ofta in på en fientlig och emotiv nivå medan vänsterblocket oftare håller fast vid rättviseargument, det vill säga, rätten till fri rörlighet och rätten till fri sysselsättning.
!
Sverigedemokraterna framhåller fler argument kring ansvar och fri rörlighet. Moderaternas Edward Riedl uttalande kring att medlemsländer inte skall fungera som socialtjänst åt andra länder är också ett exempel på liknande argumentation. Sverigedemokraterna, till skillnad från Moderaterna, verkar vara emot själva grunden till fri rörlighet. Det är svårt att hitta några slutsatser kring huruvida Socialdemokraterna ställer sig bakom Ardalan Shekarabi och Stefan Löfvens uttalande om
tiggeriförbud. Socialdemokraterna tar upp två saker som gör det svårt för dem att uttala sig, för det första anser Socialdemokraterna att alla har rätten till ett utvecklande arbete vilket blir ett problem i frågan kring tiggeri samtidigt som de har en positiv inställning till fri rörlighet. Vad vi kan
högra sidan fler känslobaserade och ekonomiska argument. Med andra ord, ju mer åt höger desto mer positiv inställning till ett framtida tiggeriförud. För ett parti som Folkpartiet (Liberalerna) är tiggeriförbud svårt att acceptera och kan vara anledningen till att de inte driver frågan i riksdagen.
!
Sverigedemokraterna står onekligen dominanta bland förespråkarna för ett tiggeriförbud men även moderaterna har på lokal nivå velat införa ett förbud, om endast lokalt. Hos Socialdemokraterna finner jag inga bevis för att de på varken riksdags- eller lokalnivå är för ett tiggeriförbud.
socialdemokraternas ställningstagande i frågan öppnar jag här med upp för ytterligare studier. Sverige har idag inget tiggeriförbud men opinionsmätningar tyder på fler människor blir positiva till att ändra på detta. Dock verkar inte frågan har fått något genomslag på riksdagsnivå då det endast Sverigedemokraterna som driver frågan tillsammans med moderaterna som öppnar för ett förbud på lokal nivå. De andra partierna uppvisar större tveksamhet och söker andra lösningar som inte innebär att det blir den fattige som påverkas negativt.
!
För Sverigedemokraterna blir tiggerifrågan till en kärnfråga då den problematiserar den fria rörligheten som de tidigare har ställt sig skeptiska mot. Om vi ser på riksdagspartier så som Socialdemokraterna och Liberalerna blir det svårare att uttala sig kring tiggeriförbud eftersom det inskränker på den fria rörligheten. Det blir således ett dilemma för flera riksdagspartier och kan vara en förklaring till varför tiggerifrågan inte tenderar att få så mycket utrymme på just riksdagsnivå. Baserat på partiernas inställning till fri rörlighet kan vi se att argumenten skiljer sig åt. Debatten speglar tydligt partiernas dilemma.
!
7. Slutsats och vidare forskning
Efter Shekarabi och Lövfens uttalande kan vi se att debatten är levande och aktuell men likväl obalanserad och vag mellan riksdagspartierna. Teorin kring förbudspolitik kan utvecklas ytterligare genom vidare forskning. Det vore också intressant att intervjua ledande politiker i denna specifika fråga. Detta på grund av det obalanserade materialet som synliggörs i riksdagsdebatten. För att ytterligare fördjupa frågan vore det intressant att jämföra riksdagspolitikernas argument med partiernas lokala företräden. Inte minst på grund av moderaternas förslag om att låta kommunerna själva bestämma i frågan. Efter att flera länder redan infört ett tiggeriförbud vore det också
8. R
eferenser:
!
Beckman, Ludvig (2005), Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Stockholm: Santérus,.
!
Carlsson, Kevin och Malmgren, Kim (2016) Regeringen Överväger Tiggeriförbud i Sverige,
Expressen, 18 augusti,
http://www.expressen.se/nyheter/regeringen-overvager-tiggeriforbud-i-sverige/ (Hämtad 2016-12-29)
!
FEAD programme: Operativt program för social delaktighet för de personer som har det sämst ställt, http://www.esf.se/Documents/Våra%20program/FEAD/Program%20Fead.pdf (Hämtad 2016-12-29)
!
Folkpartiets Partiprogram (2013) Frihet i Globaliseringens Tid, http://www.folkpartiet.se/wp-content/uploads/2015/06/Partiprogram_FP.pdf (Hämtad 2016-12-30)
!
Granlund, John (2013) Romer registreras av polisen i hemlig databas, Aftonbladet, 23 september 2013, http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17523022.ab (Hämtad 2016- 12- 29)
!
Hansson, Erik (2015). Hotet mot det svenska samhällskontraktet – Hur tiggeri i Stockholm aktiverar det personliga moraliska ansvaret, Socialmedicinsk tidskrift 3/2015 (Hämtad 2016- 12- 29)
Hershkoff, Helen and Cohen, Adam S (1991) Begging To Differ: The first amendment and the right to beg, Harvard Law Review, Vol. 104, No. 4, (Hämtad 2016- 11- 30)
Holmqvist, Anette (2016). Stefan Löfvens nya tiggeribesked: Detta måste få ett stopp. Aftonbladet, 17 december.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/30gaL/stefan-lofvens-nya-tiggeribesked-detta-maste-fa-ett-stopp, (Hämtad 2016- 12- 26)
Hugsén, Karin (2013) Förbjud det totala abortförbudet? Hur legitim är abortlagen i Nicaragua? Magisteruppsats. Uppsala Universitet, Teologiska institutionen.
Interpellation till statsråd 2014/15:107 Nationella insatser för hemlösa EU-migranter, Norin, Anders
!
Interpellation till statsråd, 2014/15:639, Problem kopplade till hitresta tiggare, Wiechels, Markus
!
Jeppson, Jonathan, ”Klar majoritet för ett tiggeri-förbud”, Aftonbladet, 20 augusti 2016, http:// www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article23372316.ab (Hämtad 26 november 2016)
!
Johansson, Lars- Erik, Språk och känslor i ett retorikhistoriskt perspektiv, http:// s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/15196652/vakki2010_johansson.pdf?
AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1485260419&Signature=oHre0prJn JTJ7z66GeEjjaoCfn8%3D&response-content-disposition=inline%3B%20filename
%3DSprak_och_kanslor_i_ett_retorikhistorisk.pdf
!
Liberalerna (2016) Tiggande EU-medborgare, https://www.liberalerna.se/politik/tiggande/ (Hämtad 26 november 2016)
!
Molin, Björn (2016) Liberalism, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/ uppslagsverk/encyklopedi/lång/liberalism
!
Motion till riksdagen 2013/14:K379, Antiziganism, Ferm, Maria
!
Motion till riksdagen: 2014/15:2485, EU- medborgares sociala utsatthet, Ericsson, Jan,
!
Motion till riksdagen 2015/16:3397, Åkesson, Jimmie, s. 27-28
!
Motion till riksdagen 2016/17:3229, Åtgärder mot tiggeri, Ask, Beatrice
!
Motion till riksdagen 2016/17:2069, Tiggerifrågan, Eward, Reidl
!
Mäkinen, Virpi (2013). Are There Fundamenal Rights for Roma Beggars in Europe? Political
Theology, 14:2, s. 201-218
Nadelmann, Ethan A (1990) Global Prohibition Regimes: The Evolution of Norms in International Society, International Organization Vol. 44, No. 4, pp. 479-526
!
Nationalencyklopedin 2016, emotivism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/
emotivism (hämtad 2016-12-29)
!
Siven, Claes-Henric (2016), Nationalekonomi, Nationalencyklopedin, 2016, http://
www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nationalekonomi (Hämtad 2016-12-12)
!
Nya Moderaterna (2016) Tiggeri, http://www.moderat.se/brott-och-straff/tiggeri, (Hämtad 26 november 2016)
!
Nya Moderaternas Handlingsprogram (2013) Ett Moderna Arbetarparti för Hela Sverige, http://
www.moderat.se/sites/default/files/attachments/handlingsprogram_-_ett_modernt_arbetarparti_for_hela_sverige_2013_1.pdf (Hämtad 2016- 12- 30)
!
Olsson, Hans (2016) Sverige överväger att införa tiggeriförbud, Dagens Nyheter 2016- 08- 18, http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-overvager-att-infora-tiggeriforbud/ (Hämtad 2016- 12-12)
!
Uzunova, Iskra (2010), Roma integration in Europe: Why minority right are failing, Arizona Journal of International & Comparative Law, Vol. 27, No. 1
!
Vänsterpartiet Partiprogram (2006), https://www.vansterpartiet.se/material/partiprogram (Hämtad 2016-12-30)
