Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
MAGASIN
25:TE ARG. DEN 18 MAJ 1924.
Foto. Kaudern, Stockholm.
Kliché: Gois Kitbyrä & Klichéanstalt, Gbg,
Marstrand. — Amatörfoto.
O. Ahnström, Marstrand.
■
h Jjl Ijg
EDVARD
TILL PORTRÄTTET Å
Den svenska barnmorskeundervisningen har höga och förnämliga anor. Redan “den svenska förlossningskons
tens fader“ Johan von Hoorn började nämligen i slutet av sjuttonhundratalet meddela undervisning ät jordegummor och utgav 1697 den första läroboken i ämnet “Den swenskavälöfwade Jordegumman“, för övrigt den första me
dicinska lärobok överhuvud, som vår litteratur har att uppvisa. Han hade tillika förtjänsten att jämte den store holländaren Hendrik van Deventer vara den förste, som lämnat bidrag till bättre insikt om vissa moment i hu
vudbjudningens normala förlossningsmekanism. Under de båda sekel, som i år jämnt förflutit sedan ven Hoorns död, har barnmorskeundervisningen visserligen undergått skiftande öden, men dock haft att uppvisa ett sådant namn med glans som Pehr Gustaf Cederschiölds, vars skarp
sinne satte honom i stånd att ehuru tyvärr obeaktat an- tecipera Semmelweiss’ betydelsefulla upptäckt av den fiuktansvärda barnsängsfeberns verkliga spridningssätt.
En ny stor blomstringsperiod har barnmorskeväsendet äter upplevat just i våra dagar och härtill har kanske i främsta lummet den man bidragit, som helt nyss frånträtt sin verk
samhet som barnmorskelärare och vars bild i dag åter
finnes på H. 8. D:s första sida.
Edvard Fabian Emanuel Alin är född vid Norns bruk i Hedemora landsförsamling den 18 april 1859 samt son till bruksinspektören Edvard William Alin och hans maka Aurora Sofia Lewin. Fädernesläkten härstammar från en bonde i Lenhofda i Småland, vars yngre son bildade släktnamnet och efter en bemärkt akademisk bana slu
tade sina dagar som domp:ost i Växiö, meden den äldre gav upphov till det stamträd av dugande avkomlingar på kyrkliga och juridiska ämbetsmannabanor, vars mest bemärkta skott hittills varit den bekante statsrättsläraren och politikern Oscar Alin i Upsala, till vilken Edvard Alin är en syssling. Sin skolundervisning fick denne efter vartannat mottaga vid pedagogien i Säter och de högre allmänna läroverken i Falun och Uppsala. Vid det sistnämnda avlade han 1878 mogenhetsexamen för att därefter fortsätta sina studier vid universitetet, där han ägnade sig åt medicinen och tidigt visade veten
skapligt gry, så att han redan som amanuens vid pato
logiska institutionen kunde publicera undersökningar om Adenopapilloma ventriculi och om Aneurysma dissecans aortæ i Uppsala läkareförenings förhandlingar 1883—85.
Är 1886 avlade han så medicine kandidatexamen och tjänstgjorde därefter från 1888 på olika sjukhus och me
dicinska institutioner i Stockholm för att är 1890 mottaga sitt medicine licentiatdiplom och sin läkarelegitimation.
Sin specialutbildning i obstetrik (förlossningskonst) ocli gynäkologi (kvinnosjukdomslära) fick han åtnjuta i Stock
holm vid Allmänna barnbördshuset och vid gynäkologi- ska avdelningen av Sabbatsbergs sjukhus; särskilt ut
övade den i dessa ämnen högt förtjänte prof. Wilhelm Netzel ett starkt inflytande på hans utbildning och fram
tida verksamhet, även om han naturligtvis sedermera förkovrat sitt vetande genom ett flertal utländska studie
resor, kongressbesök o. s. v. Efter att år 1891 i Nordiskt medicinskt arkiv ha publicerat “Några anmärkningar om placentarsvulster* med beskrivning på iakttagna casus, försvarade han följande år sin gradualavhandling “Om cervixskador under förlossningen“ och mottog på grund härav vid Uppsala universitets reformationsfest 1893 den medicinska doktorshatten. Sedan år 1892 har han varit verksam som privatläkare i huvudstaden och har nu i närmare tre årtionden varit dess väl mest anlitade och betrodde förlossningsläkare och specialläkare för kvinno
sjukdomar. Tillika tjänstgjorde han redan från samma år som biträdande läkare vid sällskapet Pro patrias barn- bördshus, vid vilket han år 1899 befordrades till direktör och överläkare, en befattning, som han dock redan år 1901 åter frånträdde på grund av den allt större utsträck
ning, vari han börjat tagas i anspråk i undervisningens tjänst.
Redan med ingången av år 1897 hade Alin nämligen
FÖREGÅENDE SIDA.
förordnats till biträdande lärare vid undervisningsanstal
ten för barnmorskor i Stockholm och biträdande läkare vid södra barnbördshuset därstädes och härtill lades i början av år 1900 docentur i obstetrik och gynäkologi vid Karolinska institutet, vilken han i sex år fortfor att innehava. Framför allt trädde hans duglighet och nit i dagen som barnmorskeundervisare och det var en själv
klar sak, att han vid Mårten Sondéns frånfälle år 1911 blev kallad till dennes efterträdare både som överläkare vid barnmorskeundervisningsanstalten med åtföljande professors namn, heder och värdighet och som överlä
kare och direktör vid det därmed förenade barnbörds
huset. Då han i dagarne vid uppnådd pensionsålder avgått från detta maktpåliggande ämbete, har han kun
nat göra det i medvetandet om en mer än vanligt väl fullgjord plikt. Icke blott att hans muntliga undervisning varit förträfflig och hans verkligt stora läkarepersonlighet verkat som ett oöverträffligt föredöme för de många eleverna. Han har därjämte inlagt de största förtjänster som utmärkt läroboksförfattare och outtröttlig arbe
tare på de från undervisningsanstalterna i gemen ut
gångna barnmorskornas fortsatta utbildning. För detta ändamål utgav han den väckande barnmorsketidskriften
“Jordemodern“ och höll i skilda trakter av vårt land talrika föredrag. Härtill kommo dessutom framgångs
rika strävanden att höja barnmorskornas kompetens ge
nom förlängd utbildningstid och regelbundet återkom
mande fortsättningskurser, som satte dem i tillfälle att följa förlossningskonstens ständigt pågående utveckling.
Tack vare väsentligen hans förtjänst förmåddes riks
dagen även till åtgärder för höjande av barnmorskornas sociala ställning till bättre överensstämmelse med be
tydelsen av deras samhälleliga gärning, genom vilka barnmorskelönerna tack vare statens bidrag till desamma kunde höjas till rimligare belopp och själva förvaltnings
organisationen väsentligt förbättrades, sä att den numera är i jämnhöjd med det bästa för närvarande upphinne- liga. Genom 1919 års lagstiftning har hela landet in
delats i barnmorskedislrikt med fast anställda distrikt
barnmorskor, vilka tillsättas av i varje landstingsområde, resp, större stad valda barnmorskestyrelser efter hörande av i distriktet ingående kommuner. Varje distrikisbarn
morska har tillförsäkrats en minimilön av 800 kr. jämte fri bostad eller hyresersättning ävensom två lönetillägg om 100 kr. efter 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring förutom gottgörelse för alla för förlossningsbiträde erfor
derliga förbrukningsartiklar. Till distriktsbarnmorskas av
löning bidrager staten med 200 kr. och landsting med minst samma belopp årligen. Det var ett oerhört fram
steg mot den förut gällande ordningen. Vid mer än ett tillfälle och särskilt på sin sextioårsdag fick han också mottaga vittnesbörd om, huru uppskattad han är av den svenska barnmorskekåren.
Naturligtvis har Alin härutöver fortsatt med ett om
fattande vetenskapligt forskningsarbete och författarskap särskilt i Hygiea och vid Svenska Läkaresällskapets ob- stetriskt-gynäkologiska sektions förhandlingar. Men han har därjämte fått tid att odla andra, mera direkt ideella uppgifter. Så är han bl. a. en skicklig fiolspelare och har i denna egenskap under en lång följd av år tillhört det bekanta Mazerska sällskapet. Och härtill kommer som ovan antytt hans personlighets väckande inflytande.
Hans människokärlek har icke vetat av skrankor. Alla sina krafter har han ägnat åt sina plikters uppfyllande.
Edvard Alin hör, som en honom närstående vetenskaps
man vittnat, till dessa gudfruktiga och ödmjuka, men på samma gång manliga och högt begåvade naturer, som ingenting högre önska än att få ostörda av makttävlan tillfredsställa sin arbetsglädje. Icke minst härför förtjänar han erkännande vid sin avgång från ett mer än vanligt samhällsgagnande lärarkall.
Är 1903 ingick han äktenskap med Clara Helena Rund- qvist, dotter till handlanden Carl Ludvig Rundqvist i Jönköping och hans maka, född Carlberg.
518 —
HVAR 8 L'AÏ
NY GENERALTULLD1REKTÖR.
Emil Ericsson. F. 1871, stud.
89, fil. kand. 95, kansliex. 98, ex.
v. Ecole prof, super, des Postes et des Télégraphes i Paris 05. Notar, i Riksd. A. K. 92—1900, i F. K.
1900—08, förste not. F. K. 09—14;
not. v. allm. kyrkomöt. 93, 98, 03, 08, 09 o. 10. E. o. tj.-man i Gen- poststyr. 96, akt. där 02, sekr. 09;
aman. i Kommerskoll. 98—1900;- aman. i Eckles. dep. stat. avd. 1900
—02. Tf. exped.-chef i Eckles.-dep.
14, exped.-chef där 16—17. Konsult, statsråd mars—okt. 17. Kansliråd i Justit.-dep. sdn 18. I dagarne utn.
t. generaltulldirektör. Led. av 1902 års löneregler.-komm. 11—12 o. sdn 18. Ordf. Ы. sakkunn. f. löne- o.
pens.-regler. inom armén o. marinen 17; ordf. bl. sakkunn. f. bered, av dyrtidstillägg f. lär. v. komm, läro- anst. 19—20. Inneh. Sv. gymn. o.
idr.-fören. riksförb. förtjänsttecken.
’"*0. Flodin.Stockholm Kliché:Sjöberg, Gbg,
• A. .A
■ti;
W À
TABLA
ÖVER STÄLLNINGEN VID TÄV
LAN OM HVAR 8 DAGS GULD- SPORRAR efter fälttävlan i Gö
teborg och å Ljungbyhed.
1. Löjtnant V. E. Ankarcrona, Livregementets Dragoner, 10 poäng.
2. Ryttmästare K. F. F. Manner- stråle, Livgardet till häst, 8 poäng
3. Löjtnant K. E. Sjöberg, Kron
prinsens husarregite, 7 poäng.
4. Löjtnant R. Bäärnhielm, Göta Artilleriregite, 6 poäng.
5. Frih. C. M. H. Strömfelt, Liv- ieg:ts Dragoner, Underlöjtnant G.
B. W. E. Swedenborg, Livregemen
tets husarer, 4 poäng.
6. Löjtnanten greve F. Berna
dotte af Wisborg, Livreg. Drag, Löjmant G. W. Hagelin, Göta Ar tillerireg:te, 3 poäng.
7. Underlöjtn. frih. C. O. Palm- stierna, Kronprins, husarregemente, Löjtnant F. Ribbing, Smålands hu- sarregite, Underlöjtnant ./. /1. En
hörning, Livregits Dragoner, Löjt
nant P. H. E. Ahlquist, Norrlands Dragonregite, Underlöjtnanten fri
herre G. (i. O. af Ugglas, Livreg. Drag., Löjtnant C. F. L. Syl
van, Fortifikationen, Löjtnanten friherre C.
A. G. de Geer, Livgar
det till häst, 2 poäng.
8. Löjtn. K. Bursie, Göta Art. reg:te, Löjt
nant C. A. Westberg.
Skånska Dragonrege
mentet, 1 poäng.j
*
Med anledning av vår i n:r 31 uttalade anmärkning emot för
biseende att avisera redaktionen om då fö
restående stora Ryttar- tävlingar i Göteborg har från vederbörligt håll därstädes meddelats att sedvanliga biljetter skulle blivit tidningen till
ställda. — Redaktionen be
tvivlar i så fall icke den goda avsikten och ej heller anordningar i och ör dess förverkligande men har kun
nat konstatera att icke var
ken meddelande om eller biljetter till tävlingarne i fråga blivit till Hvar 8 Dag avlämnade.
gåvan“ för tilldelande av understöd till behövande borgare och tack vare med
lemmarnas stora intresse har understödsverksamke- ten redan kunnat börja. Gil
let höll sitt tredje årsmöte den 8 maj å Grand HotelL T. h.: A. E. M. ERICSSON.
«
R N ‘ T»?,
äs".
DROTTNINGENS VILOHEM, BORGHOLM.
Gamla Kungsgårdens huvud
byggnad. Inviges av landshöv
ding Falk den 16 maj.
Foto. Hammarbäck, Borgholm.
Kliché: Аид. SjöbergsKliehéanst.,Gbg
En borgerskapets renäs
sans kunna de burskaps- ägande borgarna i Stock
holm glädja sig åt att få uppleva. För tre år sedan bildades Stockholms Bor- gargille, som vunnit så liv
lig anslutning att medlems
antalet redan är uppe i när
mare 850 st. initiativta
garna voro boktryckare Carl Lagerström och grosshand
lare Ivar Reicke, vilka inom styrelsen fungera som resp, ordförande och sekreterare.
För ett år sedan konsti
tuerades stiftelsen “Borgar-
1t
Foto.. Jaget 8thin. toto. Flodin, Stockholm,
CARL LAGERSTRÖM, IVAR REICKE,
ordförande sekreterare
i Stockholms Borgargille.
- 519 -
SVENSK BÎLDHUGGARKONST.
CARL MILLES SEGRANDE TÄVLINGSFÖRSLAG TILL FOLKLJNGABRUNN I LIN
Texter å sid. 527.
KÖPING. — Bildcentralen. кисЫ: Golt Eitbyrä & KlichéamtaU, Gb-
gen. — Pressfotos.
ERIC RAFAEL RADBERGS JENNY LIND-STATY AVTÄCKT å Framnäsudden å Djur
gården den 11 maj. — När täckelset föll: Fr. v. Prins Carl, greve C. E. Taube, riks
marskalken exc. Printzsköld, prins Eugen, prinsessan Ingeborg, prinsessan Märtha, grevinnan Mathilda laube, överståthållaren Hederstierna. Statyn efter avtäcknin-
GÄSTSPEL OCH HÄLSNINGAR FRAN UTLANDET.
Kliché:Goit Ritbyrå Л Klichéarutatt, G>t
GÄSTSPEL A K. DRAMATISKA TEA
TERN AV HALFDAN CHRISTENSEN, /. d. chef för Nationaltheatreti Krishania.
Överst. Scenbild från “De ungas för
bund1. 1. Herr Halfdan Christensen (Stensgård1, 2. Herr Nils Personnel Da
niel Hejre •, 3. Fr. Tyra Dörum (madam Rundholmen).
Foto. Almberg & Preinitz, Sthlm.
T. h.: SCEN-PORTRÄTTSTUDIE AV HALFDAN CHRISTENSEN.
Foto. Aage Remfeldt, Kristiania.
T v : ÄBO HOVRÄTTS 300-ÂRS MIN
NESSKRIFT I DAGARNE ÖVERLÄM
NAD TILL KONUNG GUSTAF genom fnske ministern i Stockholm, dr W.
Söderhjelm — Efter fotografi Text å sid. 526.
Nedanst bild: HANSEATISCHER MÄNNERCHOR UPPVAKTAR KO
NUNGEN Å SLOTTET.
Grupp av körens ordförande direktör Reinking (1), anförare d:r Zimmermann (2) och solister. Kören ankom till Malmö den 4 maj och sjöng där och i Lund samt den 10 maj i Stockholm — allestädes med utomordentlig framgång.
Foto, Ohm, Malmö.
Förre chefen för Nationaltheatret i Kristiania, Halfdan Christensen började den 10 maj ett mycket uppmärksammat gästspel på Dramatiska teatern i Stock
holm med Ibsens “De ungas förbund“.
I lerr Christensen skapade av huvudrollen, advokaten Stensgård, en festligt komisk figur, som i sin nyansrikedom och frisk
het var en ypperlig prestation. Bland de svenska skådespelarne märktes särskilt hr Nils Personne som en förträfflig Daniel Hejre och Bror Olssons karaktäristiska och roliga storbondetyp Lundestad. Re
gissör Linden hade med synnerligen gott resultat lett insceneringsaibetet och sär
skilt var det ett lyckligt funnet grepp att låta de agerande uppträda i 1860- talskostymer. Den celebre gästen mot
togs med entusiastiskt bifall. Herr Chris
tensen kommer att senare uppträda i Ronald Fangens i Norge populära men här aldrig givna skådespel “Syndafallet“.
— 521
STORSPORT.
Э/г Ж ■
! Л-
да^виЭВЭЯ
и®*"* .>*■’
як
fotografier. гНеМ: Coft.Gbf
4—5. FLYTFÖRSÖK MED AEROPLAN I FELIX
STOWE, företagna på föran
staltande av engelska Luft- ministeriet för att utröna -hur länge en maskin flyter
ejter nedslaget.
<4. Maskinen slår ned i vattnet.
5. Flygaren löjtnant Rea hämtas från maskinen.
TRE UNGA DANSKAR SEGLA I EN LITEN YACHT FRÅN SHANGHAI TILL KÖPENHAMN.
1. “ Shanghaj“, den ketch, i vilken de unga männen före
tagit sin äventyrliga färd.
2. Besättningen, maskinisten Vanman, ledaren styrman Ingwers en och maskinisten Hauge'.und med skeppshunden
* Peter“. ■vusr fotografi»,. Text .å.sid. 524.
3. B’LFÄRD LONDON—INDIEN. Major Forbes-Leith i sin bil lämnar Paris på långfärden.
- 522 —
ISPATRULL.
KORRESPONDENS FRÄN EN SVENSK VID AMERIKANSKA MARINEN.
1. ISBERG, 7 gånger större under än över vattnet.
2. DET FÖRSTA BYTET, som patrulleias tills det helt smält bort i Golvströmmen.
3. ISBERG fotograferat från 'Modoc'.
4. PATRULLFARTYGET “MODOC".
5. RUSKVÄDER. — 6. GUDSTJÄNST den 13 april på platsen där "Titanic“ sjönk.
Frän en landsman i Förenta Staternas flotta, hava vi mot
tagit vidstående intressanta bilder. Tvenne fartyg, “Tom- pa“ och “Modoc“, utsändas nämligen på våren för att be
vaka de för sjöfarten så far
liga isbergens rörelser och avlösa därvid varandra. Ispa- trnllen fortgår till omkring
Ж
.JBh»
■Др-“ ,■
Га * -»ад»«»
augusti månad, varefter vin
tern ägnas åt räddningsar
bete. Fartygen äro statione
rade omväxlande vid Halifax | och Vilmington. Under den senaste färden höllsgudstjänst den 13 april på den plats där
“Titanic“ natten mellan 13 och 14 april 1912 gick till botten.
Som man torde erinra sig förorsakades denna fruktans
värda olycka just av kollis- sionen med ett isberg.
— 523 — Klichis Лид. Sjöberg» Klichéanst., Gbg
DE FÖRSTA FOTOGRAFIERNA FRAN OLYMPISKA SPELEN I PARIS.
FRÂN HVAR 8 DAGS KORRESPONDENT VID OLYMPISKA SPELEN.
Dessa hade nämligen innehaft anställning pä Store Nordiske Telegrafsclskabs kabelångare i Fjärran Östern och valde jämte trenne kamrater att före
taga hemfärden från Shanghai i en liten yacht av norrmannen Colin Archers typ, men byggd därute av en kinesisk timmerman. Fartyget, som endast mäter 27 net. registerton, döptes till “Shang
hai“ och färden anträddes från staden med samma namn den 27 febr. 1923. Från början medföljde ytterligare tre danskar, men dessa funno det hela taga för läng tid och största delen av färden före
togs sålunda av ovannämde tre unga män en
samma. Man anlöpte bl. a. Borneo och Cocos- Forts. à sid. 527.
Till bild à sid. 522.
En äventyrlig långfärd i segelbåt har i dagarna lyckligen slutförts av trenne unga danskar, styrmannen Axel Ingwersen och maskinisterna E. Haugelund och H. J. Vanman.
1. Vf ÖVER OLYMPISKA STADION 1 COLOMBES med “hederslaktaren“ t. v. och “Maratonläktaren“
t. h. Bilden tagen under rugbymatch mellan London och Paris, därvid det franska laget segrade med 30 mot 8 poäng.
2. DETALJFÖRSTORING AV SAMMA BILD.
3. DET FRANSKA RUGBYLAGET som vid Olympiska Spelens officiella invigningsmatch den 4 maj besegrade Rumäniens lag med ej mindre än 61 poäng mot 3. Detta lag möter Amerika i finalen
den 18 mClj. _ Effter fotografier. ts-iicné: Лид. Sjöberg» XlicMantt^ иод
Den VIIEe Olympiaden inleddes den 4 maj med en rugbymatch Frankrike—Rumänien på Stadion vid Colombes strax utanför Paris. Det rumäniska laget, som nyligen be
segrat ett polskt med den storartade siffran 43—0, kunde emellertid trots ett sympatiskt spel på intet sätt mäta sig med det franska, som hemförde segern med det överväl
digande resultatet 61—3. Samma franska lag skall möta Amerika i finalen den 18 maj.
Äskådareantalet uppgick till c:a 10,000 personer.
LO АШАШСА Lysk-ryska konflikten.
Nedanst. WW;EX-KRONPRINSEN FÖR FÖRSTA GÄNGEN RIKS- DAGSVÄLJARE. Valbild från Oels.
En allvarlig tysk-rysk diplomatisk konflikt har ut
brutit. Orsaken är ett upp
träde, som ägde rum den 3 maj, dä ett par tyska poliser under jakt efter en farlig tysk kommunist, som försvun
nit inom ryska handelsdele- gationens byggnad, inträng
de där och ville företaga husvisitation för att gripa flyktingen, men själva om
ringades och förklarades som fångar. De lyckades emeller
tid undkomma och uppbå
dade en större polisstyrka som företog en grundlig undersökning, vilken emel
lertid hejdades genom Stre- semanns ingripande efter hän
vändelse frän ryssarne. Den Forts, å sid. 527.
DEN SOVJETRYSKA BESKICKNINGSCHEFEN KRESTINSKY (X) LÄMNAR BERLIN den 7 maj jämte ett legationsråd för att t Moskwa avlägga rapport över den av tyska myndigheter företagna husundersökningen i ryska beskicknings- hoiellet (se bilden nedan). Framför Waggonen står ukrainska sändebudet Aussem.
TYSKA SKYDDSPOLISER OMRINGA RYSKA BESKICKNINGSHOTELLET för att gripa en dit flyktad tysk kommunist. Som protest häremot avbröt beskickningschefen Krestinsky handelsförbindelsen med Tyskland och avreste till Moskwa (se bilden överst).
Rfter fotografier. ^2,5 kliché: Лид. Sjöberg» Klichiantt., Obg
■
1
13 1
•3.1 4
A?'».
HVAR 8 DAG
■ * ^4
I I ■ I
M ■■
Ш
I
HJfter fotografi X’Zi-’-A-<?«.•« Ritbyri A KlicManräatt. Qb'
ANGLO—BELGISK MINISTERKONFERENS I LONDON. Fr. v Belgiske utrikesministern Hymans och premiärministern Theunis samt engelske premiärministern MacDonald och undersekreteraren i Utrikesdepartementet sir Eyre Crowe på Chequers, Englands premiär
ministrars lantställe.
De belgiska ministrarne Theunis’
och Hymans’ besök hos den engelske premiärministern MacDonald på Che
quers har vidlyftigt kommenterats, men de därvid förda förhandlingarna ha omsorgsfullt hemlighållits. Max förutsätter emellertid att mötet för
berett och underlättat den blivande konferensen mellan MacDonald och Frankrikes konseljpresident. Den franska regeringen har emellertid den senaste veckan stått mitt uppe i en valperiod, varför expertbetänkandet med skadeståndsfrågan och andra in- terallierade angelägenheter måst upp skjutas till dess valen äro överståndna.
Till bild å sid. 521.
Till Åbo Hovrätts trehundraärs- jubileum utgavs en ståtlig minnes
skrift, varav ett exemplar nyligen överlämnats till konang Gustaf ge
nom Finlands minister i Stockholm W. Söderhjelm. Minnesskriften är tryckt på Åbo Tryckeri och Tid
nings A.-B:s officin och av bokbin daren K. F. Mård i Åbo inbunden i helfranskt band. Ryggen prydes av rättvisans emblem samt av tre kro
nor och Finlands vapen jämte orden
“Åbo Hovrätt 1623—1923“. Pärmen är försedd med Gustav V:s namn
chiffer. Ett liknande exemplar har även överlämnats till Finlands pre
sident.
*
PRESIDENT LODER i Internationella Freds
domstolen i Haag.
FREDSPALATSET I HAAG FIRAR 25-ÅR3- JUBILEUM med minnes
fest. Den första kon
ferensen i palatset hölls den 18 maj 18°9.
Efter fotografier.
— 526 —
Kilobit Äug. Sjöbergs Klicbiansi.t Gbg
HVAR 8 DAG
l
Æfter fotografi/ Klichi: Aug. Sjöbergs Klichéanst., Gbg
DEN GaMLA HISTORISKA MARKNADEN I SAINT GERMAIN har återupplivats på Place Saint-Sulpice i Paris och blivit mycket uppskattad av paris arne.
K. M:t om upplåtande av den vackra udden för ändamålet. Nordiska museets chef, d:r Gustaf Upmark m. fl. önska emellertid dit förlägga ett fiskeläge som en utgrening av Skansen.
TYSK-RYSKA KONFLIKTEN. Forts.ft- sid 525.
ryska beskickningen under ledning av Krestinsky förklarar att exterritorialrätten kränkts och fordrar upprättelse, medan det tyska utrikesministeriet hävdar att denna rätt icke gäller den ryska beskick
ningen såsom varande en handelsdele- gation. Krestinsky har emellertid avrest till Moskwa och avbrutit handelsförbin
delserna mellan de bägge länderna, vil ket bl. a. medfört att den till den 19 maj utsatta pälsverksauktionen i Leipzig avlysts och Rysslands deltagande i Köl- nermässan inhiberats. Konflikten är all
varlig nog men kommer utan tvivel att uppgöras med mindre kraftord än vid dess upprinnelse.
Till bild å sid. 520.
Tävlan om förslag till en Folkungabriinn i Linköping har i dagarne avgjorts. Första pris, 2,000 kronor, till
delades prof. Carl Milles för ett originellt utkast, där Folke Filbyter framställes till häst, sökande efter den försvunne sonen. Denna ryttarfigur bildar centralpartiet i den låga, hoformade och reliefsmyckade brunnen, som är avsedd till vattningsställe för hästar, att placeras på Stora torget i linje med stadens Drott
ninggata. Övriga pristagare bland de 40 insända förslagen blevo i ordning skulp
törerna E. O. Avén och Anders Olsson samt professor Ragnar Östberg. Nämn
den har bestått av landshövding Eric Trolle, professor O. Hjortzberg, medalj- gravör Lindberg, ingeniör Samson, Linkö
ping, och professor Tengbom. Samtliga förslag komma att utställas på Konstaka
demien i Stockholm.
Till bild å s'd. 520.
En staty över Jenny Lind avtäcktes den 11 maj å Framnäsudden på Djur
gården i Stockholm. Efter ett potpourri ur “Regementets dotter", i vilken opera Jenny Lind en gång vunnit så stor fram
gång, skildrade ordföranden i Jenny- Lindkommittén, översten greve C. E.
Taube, insamlingen för statyens tillkomst och fäste därvid särskilt uppmärksam
heten på amerika-svenskarnas frikostiga insatser. Också den berömda sånger
skans levnadsöden och hennes storartade frikostighet till fromma för musik, veten
skap, konst och välgörande ändamål skildrades, varpå prins Carl med några enkla ord bjöd täckelset falla. En stor mängd kransar nedlades och ett rikhal
tigt musik- och sångprogram utfördes.
Bland de närvarande märktes prins Eugen, prinsessorna Ingeborg, Märtha och Astrid, excellenserna Trygger och Printzsköld jämte ett stort antal representativa stock
holmare. — Statyn är ett verk av skulp
tören Eric Rafael Rådberg och medlen hava hopsamlats på enskild väg. Särskilt anmärkningsvärd är en nyligen gjord donation av okänd givare om' icke min
dre än 20,000 kr. Sedan länge har strid stått om platsen för statyens resande, men nu föreligger emellertid beslut av
EN ÄVENTYRLIG LÅNGFÄRD. Forts, fr. sid. 524.
öarna, varifrån man seglade de 2,000 sjömilen till Rodri
guez på 13 dygn utan mellanlandning. Från Rodriguez ställdes kosan till Mauritius, Durban, Kapstaden, St.
Helena, Sierra Leone, Dakar, Kanarieöarna och hem till Köpenhamn, dit ankomsten skedde den 7 maj. I och med denna utomordentliga sportsliga prestation fullbordades den längsta sjöresa något danskt lustfartyg någonsin utfört.
Efter fotografier. XUcM: Gets, Gbf
FRÅN DAGENS PARISERMODER demonstrerade på Longchampkapplöpningarne.
O ж
— 527 —
SENASTE BILDER FRAN FINLAND.
>
I
k
f
■
Bliv MEDARBETARE
i HVAR 8 DAG.
Ett finskt regeringsskifte ställdes ju i utsikt redan dä ministären Cajander i januari i år övertog landsstyret endast i egenskap av expeditionsministär efter den fallna Kallioska centerministären.
Vid riksdagens öppnande den 3 maj till
kännagav också president Ståhlberg mi
nistären Cajanders beslut att avgå och strax därefter mottog prof. Lauri Ingman uppdraget att bilda den nya regeringen.
Ministären antages till sin sammansätt
ning bliva en borgerlig koalitionsministär, varigenom 122 av riksdagens 200 med
lemmar skulle bliva där representerade.
Professor Ingman tillhör finska samlings
partiet och har tidigare varit statsminis
ter och ecklesiastikminister, således ett nytt exempel på de i finsk politik stän
digt återkommande namnen.
tfftr.r foloyrajicr-
T. v. TEOL. PROFESSOR LAURI INGMAN, som er
hållit och mottagit upp
draget att bilda ny minis
tär. F. 1868. Finska Riks
dagens förste talman 1913, statsminister 1918.
Kliché:GoitRitpyrA & KlichéanataU, Obo
FINSKA RIKSDAGEN ÖPPNAS DEN 3 MAJ.
Överst: Republikens president Ståhl
berg (hälsande) och statsminister Cajander jämte statsrådet. I andra ledet utrikesminister Enckell (t. v.)
och handelsminister Procopé.
1 mitten: Riksdagens nyvalda presi
dium. Fr. v. Talmännen Wirkinnen och Kallio samt v. talman Tulen-
heimo.
T. h. Den av statsrådet stadfästa nya polisuniformen enligt amerikansk
mçdell. Polisofficer,
A. R. SKARIN.
F. d. Justitieråd. — Stockholm.
85 år 20 maj.*
A. G. R. CARLSON.
V. Häradshövding. — Sthlm.
65 år 16 maj*
K. E. VON GEIJER.
Borgmästare. — Trälleborg.
60 år 12 maj*
C. F. GIÖBEL.
Byråchef. — Stockholm.
55 år 13 maj.*
A. M. BORGSTRÖM.
Fröken. Seminarierektor.
Göteborg. — 60 år 30 april*
S. F. J. EKMAN.
Fil. d:r. Kyrkoh. emeritus.
Uppsala. — 85 år 14 maj*
A. H. AF PETERSENS.
F. d. Överste. — Flyinge.
80 år 9 maj*
S. G. H. ANKARCRONA.
Konstnär. — Tällberg.
55 år 11 maj*
* Data à sid. 531.
C. O. AHLMARK.
Överste. — Karlstad.
65 år 12 maj*
A. L. J. ENGSTRÖM.
Redaktör. — Stockholm.
55 år 12 maj*
A. NORDFELT.
Fil. d:r. Rektor. — Uppsala.
60 år 17 maj.*
P. W. ABENIUS.
Fil. d:r. Rektor. — Örebro.
60 år 21 maj *
P. O. HALLMAN.
StadsplanedirektÖT. — Stockholm 55 år 16 maj.*
V. S. C. KEMPFF.
Stat. Lantbruksingeniör.
Umeå. — 65 år 17 maj*
S. E. AURELIUS.
Professor. — Lund.
50 år 12 maj*
C. A. KLING.
Nyutn. professor och chef för Statens bakteiiologiska anstalt*
Klichi: Лид. Sjöbergt Klicbeanst., Gbg.
— 529 —
SfS VE.ŒÂNS ÏPOIRTRÂTTGÀLLIIRI
С. R. C:SON WÄSTFELT.
Kammarherre. — Stockholm.
80 år 17 maj*
A. M. SCHULTZ.
Skeppsmäklare. — Stockholm.
75 år 15 april.
G. H. BJÖRKMANSON.
Apotekare. — Stockholm.
75 år 22 maj.*
R. O. EVERS.
Direktör. — Göteborg.
60 år 9 maj*
* Data à nästa sida.
A. N. C. MÖRNER.
Greve. Godsägare— Herrborum.
75 år 16 maj.*
C. NYLÉN.
Läderfabriksidkare — Lidköping.
70 år 11 maj.*
J. T. B. HOLM.
Postmästare. — Borås.
60 år 27 april*
O. L. ISACSON.
Boktryckare. — Göteborg.
50 år 10 maj.*
B. R. WOLFFRAM.
Domänintendent. — Uppsala.
60 år 13 maj*
G. T. PALMQVIST.
Direktör. — Stockholm.
65 år 18 maj
C. F. ISANDER.
Regementsläkai e. — Uppsala.
60 år 16 maj*
J. AHLBERG.
Bankdirektör. — Karlstad.
50 år 12 maj.*
J. ARONSON.
Ingeniör. — Ludvika.
50 år 13 maj.
K. F. HYBINETTE.
Fabrikör. — Ludvika.
60 år 30 april*
A. M. LUNDQVIST.
Apotekare — Göteborg.
50 år 3 maj*
A. H. LUNDQVIST.
Grosshandl. — Göteborg.
50 år 14 maj.
glicht: Лид. Sjöberg» Klichtanit., Gbg.
— 530 —
Kits® WŒÀNS tPOiRTRÄTTGALLlRH
С О. PETERSON f.
Häradsdomare. — Nyborg.
F. 1845. f 27 april.*
О. A. BERG -j- Godsägare. — Staby.
F. 1862. f 2b april*
REINHOLD SKARIN. Stud. 57, hovr.-ex. 61, v. hvd 65, ass. i G. hovr. 7?, konst, rev. sekr. 76, rev. sekr. 79, tj. just, kansler 84, justitieråd 86—06. Led.
av komm. f. utarbet. av lag ang. konsularjurisdiktion 84, förordn. utarb. förslag t. eckles. boställsoidn. 76, ordf, i komm. f. förslagets granskn. Mångårig ordf, i Stockh. stads folkskoleöverstyr. Av K. M:t utsedd fullm. o. ordf, i Sv. Riks
bank 06—09, inspekt. ö. h. latinlärov. på Norrmalm 09. Utg. Sv. Rikes Lag i en mängd uppl. samt Sv. Lagsamling (fortsättn. av Lilienbergs) t. o. m. 95.
Komm. m. st k. N O. och St Olofs O. Biografi o. helsidesporträtt ârg. V: 35.
AXEL CARLSON. Stud. 78, hovr.-ex. 82, kansliex. 83, v. hvd. 85. Tj.-gjorde under åtta är som domare v. Stockh. rädstr. Därefter utövat advokatverk
samhet o. utfört ett flertal rättegångar i in- o. uti. Därvid erinras om den mot de båda italienarne Jaconelli o. Valente vilka frikändes i “Väsbymordet“.
samt resningen i det av H. D. avdömda målet i “Östermarksmordet“ vari
genom den dömde frikändes. Även i andra fall har C. kraftigt ingripit, med
förande frigivning av i uti. dömda landsmän. Under en följd av år jurid. biträde åt franska o. amerikanska b^skickningarne i Stockholm. Som ett erkännande f. de tjänster han gjort italienska undersåtar har C. blivit upptagen t. italiensk hedersborgare.
KNUT VON GEIJER Stud. 83, hovr.-ex. 89, v. hvd. 92, e. o. not. i Svea hovr s. å.. not. i Skån. hovr. 95, borgmäst. i Trälleborg sdn sistn. år. Led. av styr. f. Lund—Trälleb. järnv. a.-b. och dir. f. Skand. kred. a.-b avd.-kont. Lands
tingsman 99—17. Led. av Riksd. A. K. 03—08, av F. K. sdn 08, led. av konstit.
utsk. Led. av 1906 års rösträ*tskomm., automobilkomm. 09, apotekskomm. 12, folkomröstn.-komm. 20. Statsrevisor 12—19.
FREDRIK GJÖBEL. Stud. 88, avg.-ex. fr. Skogsinst. 91, ex. jägm. 92, skogsr förv. v. Hasselfors bruk 91—06, tf. jägm. i Örebro o. Askersunds rev. under omkr. 8 år före okt. 06. Byråchef i Domänstyr, sdn sistn. år. Styr -led. i Tull
inge elektr. a.-b. 18—21, ordf. 20—21.
FREDRIK EKMAN. Stud. 57, fil. kand. 64, assist, v. Lantbr.-akad. agrikult- kemiska försöksanst. v. Exper.-fältet 64—65, teol. stud, i Upps. 66—68, fil. dr.
69, fil. jub.-dr 19 Prästv. 69, v past, i Grästorp 69-72, rektor v. Prins Gust, f Mksk. 73—89, folksk.-insp. i Roslagen 77—81, kyrkoh. i Wendel 89—21, eme
ritus 21.
ANNA BORGSTRÖM. Utex. fr. Högre lärmesemin. 84, lär. i Örebro elem.
sk. f. fl. 84—06 o. 08—09, förestånd. f. H. elem. sk. f. fl. i Hälsingb. 06—07, rek
tor v. Göteb. kvinnl. folksk.-semin. sdn 09. Led. av centralstyr. f. Flick- o.
samsk.-fören. 07—11. Pedagog, sällsk. i Örebro 05—09, ordf, i styr. f. Örebro F. K. P. R. 0Я—09. Utg. läroböcker.
ALFRED NORDFELT. Stud. 83, fil. lic. 88, fil. dr. 91, lekt, i franska o. tyska spr. v. N. reallärov. i Stockh. 95, rekt. v. Upps. h. allm. lärov. sdn 11. Lärov.
råd o. led. av Lärov. överstyr. 04. Led. av Lärov. komm. 99—02, sakkunn. i lärov. frågor 03-04, sekr. i Riksd. lärov. utsk. 04, utrett handelshögsk. frågan 05—07, insp. ö. d? statsunderst. hand.-inst. 05—18. ö. Gävle borgarsk. sdn 11;
sakkunn. i sjökrigssk. fråg. 06 08, led. av stora löneregler, komm. 09, 17 18;
sakkunn. i handelsundervisn. fråg. 12, led. av handelsundervisn. komm. 13—15, av lärames lönekomm. 21—22. Censor i stud.-ex. 18-19. Stat. omb. v. kon
gresser i uti. 06, 07, 10, 13. Led. av skolrådet i Matteus förs, i Stockh. 09—11.
På sin tid led. av styr. f. Stockh. lär. sällsk., led. av styr. f. Nyfilolog, sällsk. i Stockh. sdn 96, ordf, i styrma f. De allm. lärov. rekt.-fören. 24, Sällsk. Jultomt i Upps. sdn 16.
WILHELM ABENIUS. Stud. 83, fil. lic. 90, fil. dr. 91, doc. i kemi v. Upps.
univ. s. å., aman. v. analyt. avd. av univ. kem. labor. 86—89, 90—95. Lekt, i kemi o. kem. teknologi v. Tekn. elem.-sk. i Borås 95, ,.v. Tekn. elem.-sk. i Örebro 04, rektor v. sistn. skola, sederm. Tekn. gymn. i Örebro 14. Förest, f. kem.
kontr.-anst. i Borås 98—04, led. o. sekr. i komm. f. lägre tekn. undervisn.-ordn. 07
—12. Led. av Örebro folksk-styr. 11—21, v. ordf. 18—21 Stadsfullm. i Örebro sdn 16, ordf i bvggn.-nmd 19—21, led. av styr. f. kem. stat, o frökontr.-anst.
i Örebro sdn 09, ordf, sdn 19. Ordf, i föreläsn.-fören. sdn 13. Repr. f. de tekn. lärov. i 1920 års 1ärar1önereg1er.-komm. Utg. lärob. o. vetenskapi. avhandl.
AUGUST AF PETERSENS. Uljtn v. Göta art.-reg. 62, major i a:n 96, v. Andra Svea arL-reg. 93, övljt i a:n 96, major v. Uppl. art.-reg. res. 96—07, överste i a;n 04 —07. Chef f. Remonter, styr. 96, f. Flyinge hingstdepot sdn 97.
CARL AHLMARK. Uljtn v. Värml. reg. 80, övljtn 11, överste i 5. arméför- doin. res. sdn 14. Gymn.-lär kurs v. Gymn. centralinst. 84—*6, sjukgymnast i Chile 88—91. chef f. 5. arméfördeln. inf. vol.-skola i Västerås 08—09. Stads
fullmäktig i Karlstad 03 18, ordf, i hamnstyrelsen sdn 10.
SIXTEN KEMPFF. Avg. fr. Ultuna lantbr.-inst 83, lantmät.-ex. 84. ex. v. Tekn.
högskol. 85. t-f. lantbruksingeniör i Vestmanl. län 89, i Kopparb. län 90 o. sdn 92 Statens lantbr.-ine-eniör i Västerbott. län. Ordf, i styr. f. Riksbankens avd.- kontor i Umeå sdn 20. styr.-led. i sparbanken.
PER HALLMAN. Elev v. Tekn. högs. 87—90, v. Konstakad. 90—93, studie
resor i uti. 90 o. 94. E. o. tj.-man i Stockh. stads byggn.-nmd 94, aman. 98, docent i stadsanläggn-konstens formlära v. Tekn hög°k. sdn 97. Arkitekt, snec. i estetisk stadsanläggn.-konst Tj.-gör. arkitekt i Överintend -ämb 06—
17. sdn sistn. år i K. Byggn.-stvr. Sakkunn. led. av Stockh. stadsplanekomm.
Av Stockh. stadspianenämnd förordnad t. innen, av den nyinrättade tjänsten som stadens stadsplanedirektör 22.
GUSTAF ANKARCRONA. Flev. v. Konstakad. i Berlin 86—89, studieresor under åren 88—1900. . Häst-, ländsk.- o. porträttmålare. Arbeten å Nat.-mus., Ffmsteb. р-al’. Ordf, i .Dalarnes hembygdsförb. sdn 15.
ALBERT ENGSTRÖM. Stud. 88, elev v. Valands konstk. i Göteb. 92. Medar- bet. i Sönd. Nisse 94—96, sdn 97 red o utg. av Strix. Led. av Konstakad. En av de 18 i Sv akad. 22. Tecknare, författare, reseskildrare. Biografi o. hels,
portr. årg. VIIÏ-.27 _ J
ERIK AURELIUS. Stud. 92, fil kand. 94, teol. fil. ex. s. å., teol. lic. 05, doc.
exegetik v. Upps. univ. 07, prästv. s. å., reg.-past. v. Uppl. art.-reg. 08—12, tf.
prof, i Lund 10, prof, i exeget. teol. v. Lunds univ. sdn 12. Teol. dr. sistn ar;
kyrkoh. i Hällestad preb. past. 12—23. Delt. ss. inneh. av riksstatens större
F. L. SVENSSON f.
Prakt, läkare. — Stockholm.
F. 1865. 13 april.*
S. F. S. H. TRÄGÅRDH f.
Bankir. — Stockholm.
F. 1877. f 3 maj*
KlicMi Аид. Sjöberg» M-cichianti^ C^g
resestip. i tyska arkeolog, inst. vetenskapi. kurs i Jerusalem o. resor i Pale
stina jan.—juni 10. Upp -, stud.-kårs v. ordf. 01—02, ordf. 02—03, hed. led. av Östg. nat. i Lund 12 o. i Upps. 13. Insp. f. samma nat. i Lund sdn 21, insp. f.
Landskr. folksk.-semin. sdn 16, v. ordf, i Östg. gille i Skåne sdn 18. Ordf, i Akadem. föreningen i Lund.
CARL KLING. F. 1879, stud. 99, med. lic. 08, med. dr. 10; aman. v. Karol, inst. 08, v. Allm. barnhuset i Stockh. 09, förste aman. där 10, doc. i immuni- tetslära o. serologi v. Karol, inst. 11. Tf. förestånd. f. Stat bakter. anst. sdn 17, labor, där sdn 18, i dagarne utn. t. förestånd. m. prof. namn. Sekr. i Sv.
läkarsällsk. sekt. f. hygien o. bakter. sdn 17.
CARL WÄSTFELT. Kammarjunk. 80, kammarherre 88. Äg. egend Tollered i Älvsb. 1. Led. av Älvsb. 1. hushålln -sällsk. förvaltn.-utsk. 86—14, v. ordf. 97
—14, ordf, i länets egnahemsnmd sdn 06, ordf. ,i länets södra hushålln-sällsk.
nötboskapsprem.-nmd 92—1900. Ordf, i styr, i Älvsb. m. fl. läns hypoteksfören.
Inneh. hushålln.-sällsk. stora guldmed., hed.-led. av sällskapet.
NILS MÖRNER. Utex. fr. Ultuna, äg. t. egend. Herrborum o. del i Kåreholm i Österg. Ordf, i komm.-st. sdn 78, fullm., läkarstyr., komm.-nmd 84—24, qrandst-komm. sdn 78, vägstyr. o. hushållsgille.
BENGT WOLFFRAM. Stud. 83, utg.fr. Ultuna lantbr.- o. mej. inst. 87; domän- ntendent sdn 08.
CARL NYLÉN. Anl. 83 ett mindre garveri som under årens lopp utvecklade sig till en betyd, läderindustri och som 18 överläts till ny ägare. En av stift, av Sv. garv.-idk. fören. o. led. av dess styr. 03—08. En av stift, av Lidköpings tryck, a.-b., v. ordf, i dess styr. 03—12, utg. av Nya Lidk. Tidn. o. Nya Vara- tidn. 03—10. Led. av styr. f. Skarab. 1. städ, hyp.-fören. sdn 09, huvudman i Lidk. sparb. sdn 16, styr.-led. i Lidköping—Håkantorps järnv. a.-b. 16—20, m.fl.
Led. av stadsfullm. 12—20, led. o. ordf, i drätselkamm. 91—98, led. o. v. ordf, i hälsov.-nmd 1900—15, led. av byggn.-nmd sdn 1900. En av stift, av Lidk. blå- blandsfören. o. styr.-led. 89—01. Landstingsman 08—12.
KARL-FREDRIK HYBINETTE. Sdn 86 inneh. av plåtslag.- o. rörledn.-affär i eget namn i Ludvika. Sdn 19 stadsfullm. där, tidigare v. ordf, i komm.-fullm.;
led. av drätselk., byggn.-nmd, fattigv.-styr., pens.-nmd. Ordf, i Konsum.-fören.
Dalas förvaltn.-råd. Styr.-led. i baptistförs.
GUSTAV BJÖRKMANSON. Apot.-ex. 78, inneh. av apot. i Överluleå, Boden, sdn 95.
TORSTEN HOLM. Stud. 83, e. o. postexp. s. å., postmäst. i Enköp. 14, i Bo
rås sdn 17. Skattmäst. i Postmäst.-fören. styr. 15—18, v. ordf. f. Upps. sekt, av Posttj.-männens fören. 16—17, sdn 17 ordf, i styr. f. Borås sekt, av samma förening.
CLAES ISANDER. Stud. 82, med. lic. 96, bat.-läk. v. A. livgren.-reg. 97, reg.- läk. v. Jämtl. fältjäg.-reg. 10, v. Uppl. inf.-reg. sdn 19. Läk. v. Norrköp. för- sörjn.-anst. o. dess sjukh. 06—10, järnv. läk. å linien Vittinge—Märsta sdn 22.
MARTIN LUNDQVIST. Apot.-ex. 01, sdn 20 anst. å apot. Svanen i Göteb.
På sin tid styr.-led. i Farmaceut fören. samt sekr. i Farmaceutklubben i Göteb.
Assoc, led. av Sv. läkarsällsk. histor. sekt., led. av Göteb. läkarsällsk. Gjort en betyd, insats i folkbildn.-arbetet i västra Sverige. Tidigare ordf, i styr. f.
Folkbildn.-hemmet, led. av Arbetarinst. styrelse. Folkminnesförskare.
RALPH EVERS. Utg. fr. Göteb. hand.-inst. 85, anst. å kontor i Frankr. och Engl. 86—89, kont.-chef h. Wilh. Röhss & Co. t. 97, deläg. i firman John Lyon
& Co. sdn 98, dir. v. dess ombild. t. a.-b. 12. Styr. ordf, i Ahlafors nya spinn.- a.-b. sdn 04, i a.-b. Protector sdn 08, v. ordf, i Sv. cellulosafören. 05—18, v.
ordf. o. kassaförv. i centralstyr. f. Göteb. arbetsstugor sdn 06, ordf, i Göteb.
arb.-stuga sdn 04, i fören. f. bidrag t kvinnl. tjänare, styr.-led. i Ränte- o. kap.- anst. sdn 02, i Göteb. konsthall. Hed.-led. av Göteb. o. Boh. 1. fornminnes
förening.
OSCAR 1SACSON. Efter avslut, skolg. anst. å boktr. i Hälsingb. 89, å Wald.
Zachrissons boktr. a.-b. i Göteb. 95—03, sista åren som kont.-faktor. Start, sistn. år eget boktryckeri i Göteb., numera omfatt. även litografi o. ansett som en av landets mera betydande officiner. Styr.-led. i Sv. boktryckarefören., Sv.
litogr. tryck.-ägares förb., Boktryckarekamm., Litograf. tryck.-ägares Nord, råd, Sv. tryckeriers arb.-giv. förb. Göteb. avd., Tidn. a.-b. Kontoristen. Utg. fack
litteratur.
JULIUS AHLBERG. Stud. 93, e. o. tj.-man i Riksb. 96, tf. kamr. v. dess kont. i Härnös. 15, verkst. styr.-led. där 15, i Karlstad sdn 21. Led. av stadsfullm. o.
fattigv.-styr. 19—21. Ordf, i fattigv.-styr. i Karlst. 24, v. ordf, i styr. f. Karlst.
spritförsäljn. a.-b. 24.
CARL OSKAR PETERSON f. Nämndeman i Vifolka sdn 71 eller i 53 ån häradsdomare sdn 98, inneh. ett stort antal förtroendeuppdrag i sin ort.
ALFRED BERG f. Stud. 80, utex fr. Ultuna lantbr. inst 84, aman. v. Ultuna kem. laborat. t 85, arrend. 86—92, inköpte sistn. år egend. Staby i Upps. 1.
vilken han sdn dess bebott o. brukat. Ordf, i länets nötboskapsprem. nmd 93—04, led. av Lantbr. akad. Ordf, i styr. f. Sigtunastift. o. för dess folkhögsk.
21—24, diakonanst. å St. Sköndal 05—24, arb, hem å Björknäs 19—24. Styr. led.
i Upps.—Enköp. järnv 14—24. Ordf, i väg- o. allmänn. styr., hushålln. nmd, fattigv. styr. Landstingsman under fl. per. Led. av Riksd. A. K. 06—18.
FRITZ SVENSSON t- Stud. 84, med lic. 91, assist, v. Kronprinsessan Lovisas vårdanst. f. sjuka barn i Stockh. 91 o. vid Karol, inst. barnklinik 93—97; läk. v.
Stockh. barnhärbärge 95—08, v. N. latinlärov. sdn 05 samt sdn 07 v. Eugenia- hemmet. Prakt, som barnläk. i Stockh. Läk. v. Särö havsbad 97, v. Lyckornas havsbad 98—1900, v. Södertälje badinr. 01—03.
FOLKE TRÄGÅRDH f. Stud. 96, etabl. bankirfirma 11, vilken ombild. t. ban- kiraktiebol. Trägårdh 21.
531 —
AVTÄCKTA KRIGSMONUMENT I BELGIEN.
■ ,
T
ИS
■2.
t^fler fotografier. KlicM: Gofi Ritbyrå dt KlicManstalt, Obg.
1-3. MINNESVÅRD ÖVER 14:DE BATALJONEN AV THE LONDON REGIMENT (LONDON SCOTTISH), rest pà en plats mellan Messines och Wytschaete där hundraden av engelska soldater stupade under världskriget.
1. Konung Albert och fältmarskalken earl Haig vid avtäckningen den 5 maj.
2. Konungen hälsar officerare vid London Scottish som dettogo i striden.
3. Konung Albert avtäcker vården och framför sitt tal.
4. MINNESVÅRD ÖVER THE HOUSEHOLD CAVALRY avtäckt den 4 maj av earl Haig vid byn Zandvoorde, nära Yprès, där l:sta och 2.dra
Livgardena samt Hästgardet utmärkte sig i oktober 1914.
Tvenne krigsmonument ha i dagarna avtäckts i Belgien, ett över det engelska “Household Cavalry“ vid Zandvoorde icke långt från Yprès och ett över 14:de bataljonen av “The London Regiment“ mellan Messines och Wytschaete. Den förstnämnda avtäckningen förrättades av fältmarskalken earl Haig, som er
inrade om dessa fallnas hjältemodiga kamp mot en i antal vida överlägsen fiende under de fruktansvärda striderna i dessa trakter år 1914. Monumentet har formen av ett kors, liksom även min
nesmärket nära Wytschaete, vilket avtäcktes av konung Albert av Belgien i närvaro av earl Haig.
F. A. B. HVAR 8 DAGS TRYCKERI, GÖTEBORG
