(1)Gšteborgs universitet Januari 2000 Kvinnlig kšnsstympning

Gšteborgs universitet Januari 2000

Kvinnlig kšnsstympning

***

om genomslagskraften hos internationella och nationella fšrbud

tillŠmparuppsats, 20 poŠng programmet fšr jur. kand.-examen

Fšrfattare: Liv Landell

Handledare : Eva-Maria Svensson

InnehŒll

1 Inledning 4

1.1 Fakta om kvinnlig kšnsstympning 5 1.1.1 Definition 5

1.1.1 HŠlsokonsekvenser 6 1.1.2 Geografisk spridning 8

1.1.3 Ursprung 9

1.1.4 Genomfšrande 9

1.2 Syfte, frŒgestŠllningar, fšrklaringsmodell och begrepp 10

1.2.1 Syfte 10

1.2.2 FrŒgestŠllningar 11

1.2.3 Metod, fšrklaringsmodell och begrepp 12

1.3 AvgrŠnsning och disposition 15 1.3.1 AvgrŠnsning 15

1.3.2 Disposition 16

2 Regler mot kvinnlig kšnsstympning 17

2.1 Internationella regler 17 2.2 Nationella ŒtgŠrder 20 2.2.1 Den svenska kriminaliseringen 20

2.2.2 •tgŠrder i andra stater 23

3 Reglernas genomslagskraft 28

3.1 Genomslagskraft hos internationella bestŠmmelser 28 3.1.1 Kritik mot Kvinnokonventionen 29

3.2 Genomslagskraft hos den svenska kriminaliseringen 37 3.2.1 Den svenska lagens genomslagskraft 37

4 JŠmfšrelse med vŠst 39

4.1 Historisk jŠmfšrelse 39 4.2 Samtida jŠmfšrelse 42

4.2.1 Genuskontraktet 42

4.2.2 Kvinnlig kšnsstympning och silikonbršst 44 4.2.3 Fri vilja 45

5 Sammanfattning och slutsatser 47 KŠllfšrteckning 50

1 Inledning

Kvinnlig kšnsstympning Šr ett samlingsnamn pŒ ett antal ingrepp som innebŠr att kvinnors kšnsorgan utsŠtts fšr olika typer av amputation. Fšreteelsen rŠttfŠrdigas generellt som en kulturellt betingad sedvŠnja som underlŠttar kvinnors liv, eftersom den medfšr en speciell social status. En kšnsstympad kvinna anses vara fullstŠndig och ha god moral. DŠrmed blir hon gŒngbar pŒ Šktenskapsmarknaden, vilket tryggar hennes framtida liv. I de samhŠllen dŠr kvinnlig kšnsstympning Šr utbrett Šr mŠn i allmŠnhet šverordnade och kvinnor underordnade.

Den minsta ekonomiska samhŠllsenheten utgšrs av familjen, dŠr mannen stŒr fšr inkomsten medan hustruns fšrsšrjning sker via maken. Kvinnor lever sina liv och gšr sŒ att sŠga karriŠr i den s.k. privata samhŠllssfŠren, som Šr skild ifrŒn den offentliga som Šr mŠnnens revir.

ArvsrŠtten bygger i regel pŒ att sšner Šrver fŠder, och det Šr dŠrfšr viktigt fšr en man att vara sŠker pŒ att hustrun inte fŒr nŒgra utomŠktenskapliga barn. Familjens heder och kvinnans vŠrde Šr dŠrfšr tŠtt fšrknippat med hennes oskuld. Kšnsstympning Šr ett sŠtt att sŠkerstŠlla kvinnans trohet och dygd.¹

Uppgifterna pŒ det totala antalet kšnsstympade kvinnor i vŠrlden varierar mellan 100 och 130 miljoner.² Man rŠknar med att ingreppet praktiseras i nŒgon form i šver 40 lŠnder runt om i vŠrlden.³ Ritualen Šr vanligast fšrekommande pŒ den afrikanska kontinenten, men de senaste decennierna har utvandrar- och flyktingstršmmar medfšrt att ingreppet kommit blivit ett globalt problem. Juridiskt sett finns ett flertal internationella bestŠmmelser som syftar till att fŒ bukt med kvinnlig kšnsstympning. Kvinnokonventionen⁴ och Barnkonventionen⁵ har artiklar som innebŠr att varje stat skall vidta de ŒtgŠrder man bedšmer som lŠmpliga fšr att komma till rŠtta med problemet. Det Šr klarlagt att dessa ŒtgŠrder skall innefatta lagstiftning dŠr fšršvare straffas och offer kan fŒ skadestŒnd. Det stŒr ocksŒ klart att stater som inte antar sŒdan lagstiftning kan hŒllas ansvariga fšr švergreppen. Trots detta fortlever ritualen mer eller mindre ohejdat. Ett av hindren mot de internationella konventionerna nationella genomslag har visat sig vara att parterna Šr passiva. Det har ocksŒ visat sig att Šven om en stat vidtar konventionskonforma ŒtgŠrder sŒ ŒterstŒr problemet med att fšrŠndra instŠllningen hos folket.

DŒ operationerna sedan lŠnge utgšr ett obligatoriskt moment i en feminin utvecklingsprocess har ingreppet kommit att uppfattas som en kulturell sedvŠnja bland en majoritet enskilda mŠnniskor. Det verkar vara mer komplicerat att fšrŠndra instŠllningen hos enskilda Šn hos stater.⁶ DŒ skall man ŠndŒ komma ihŒg att det senare i sig inte Šr nŒgon lŠttvindig process.

MŒnga stater var lŠnge ovilliga till att ens betrakta kvinnlig kšnsstympning som ett problem, Šn mindre som ett brott mot mŠnskliga rŠttigheter. Diskussionen om kulturell relativism eller universalism var under nŠrmare 30 Œr sŒ infekterad att den hindrade FN-staterna ifrŒn att enas om ett internationellt fšrbud mot kvinnlig kšnsstympning.

1 Dorkenoo E. ÓCutting the RoseÓ s. 45ff

2 Hosken F. Bilaga till ÒThe Hosken ReportÓ &

Gunning I ÒWomen and Traditional PracticesÓ s. 651

3 Gunning s. 651

4 UN Convention on the Elimination of Discrimination against Women, resolution 34/180 -1979

5 UN Convention on the Rights of the Child

6 An-Na«Im A. A. ÓState Responsibility to Change Religious and Customary LawÓ s.177f

Man frŒgar varfšr kvinnlig kšnsstympning har en nŠrmast institutionsartad stŠllning i mŠnniskors tillvaro i sŒ mŒnga lŠnder. Som vŠsterlŠnning och kvinna Šr detta Œtminstone fšr mig vid fšrsta anblicken fullkomligt obegripligt. Vid en nŠrmare analys kan man emellertid hitta bŒde historiska och samtida motsvarigheter i vŠst. De fšrtydligar bilden av varfšr kvinnor faktiskt har en vilja till att kšnsstympas eller till att kšnsstympa sina dšttrar. Det europeiska kyskhetsbŠltet frŒn medeltiden pŒminner om en viss typ av kšnsstympning.

Dagens s.k. kosmetiska plastikkirurgi kan ses som en liknande fšreteelse, om Šn inte en exakt motsvarighet till kšnsstympnig.

I denna uppsats skall jag ta upp vilka nationella och internationella rŠttsregler som finns angŒende kvinnlig kšnsstympning. Reglerna kommer att jŠmfšras och analysen koncentreras pŒ bakgrunden till deras mer eller mindre otillfredsstŠllande genomslagskraft.

Jag tycker att det Šr viktigt att ha klart fšr sig vad kvinnlig kšnsstympning faktiskt innebŠr rent konkret innan man gŒr in pŒ nŒgot annat šver huvud taget. NŠr man bšrjar teoretisera Šr det lŠtt hŠnt att glšmma att det hela faktiskt handlar om att flickor och kvinnor fŒr sina kroppar systematiskt demolerade utan den minsta tillstymmelse till fšrsvarbar anledning. Det var av den anledningen som jag fšr (vad som kŠnns som) en evighet sedan valde att skriva om just detta Šmne. Under de mŒnader som gŒtt har det dock hŠnt att den ilska och fšrfŠran jag kŠnde nŠr jag bšrjade att sŠtta mig in Šmnet har fšrsvunnit nŠr jag koncentrerat mig pŒ ÓtorrareÓ rŠttsliga frŒgor. Fšr att man vid lŠsningen av uppsatsen skall bli sŒ medveten som mšjligt om vad kvinnlig kšnsstympning faktiskt gšr med mŠnniskor har jag valt att placera faktadelen av detta kapitel redan fšre syfte och annan formalia.

*

1.1 Fakta om kvinnlig kšnsstympning

Syftet med fšljande del av fšrsta kapitlet Šr att beskriva kvinnlig kšnsstympning i sak samt typiska omstŠndigheter kring ingreppet. FrŒgestŠllningarna som skall besvaras hŠr Šr:

- Vad innebŠr sjŠlva ingreppet rent konkret?

- Vilka typiska fšljder har det fšr kvinnors hŠlsa?

- Var fšrekommer kvinnlig kšnsstympning?

- VarifrŒn hŠrstammar ritualen historiskt, geografiskt och etniskt sett?

- Vilka omstŠndigheter omgŠrdar i allmŠnhet stympningen?

1.1.1 Definition

Kvinnlig kšnsstympning fšrekommer i flera olika former. I litteraturen stšter man pŒ varierande sŠtt att klassificera de olika ingreppen, vilket kan bero pŒ att olika fšrfattare drar olika grŠnser mellan dem. Speciellt vad gŠller s. k. sunna bšr man ha i minnet att detta begrepp kan stŒ fšr ett antal olika sorters ingrepp. Fšljande uppdelning Šr alltsŒ inte kategorisk utan skall ses som riktmŠrke; ⁷

• Sunna Šr ett arabiskt ord som betyder tradition och som sagt anvŠnds fšr flera olika ingrepp. Den mildaste formen av sunna Šr den enda som skulle kunna likstŠllas med manlig omskŠrelse, eftersom den innebŠr att man enbart opererar bort huden kring klitoris,

7 Dorkenoo s. 8, Gunning s. 652f Hosken s. 33, OmsŠter M ÒDen smŠrtsamma traditionenÓ s. 16 f

och alltsŒ inte skŠr i nŒgot organ. Vanligt Šr dock att Šven klitoris stympas eller ÓprickasÓ med ett vasst fšremŒl. HŠr fšrekommer Šven att man skŠr i de inre blygdlŠpparna.⁸

• Excision eller clitoridektomi kallas det ingrepp dŠr delar av eller hela klitoris opereras bort. Man avlŠgsnar ibland Šven de inre blygdlŠpparna. Excision Šr den mest fšrekommande formen av kvinnlig kšnsstympning.⁹

• Infibulation Šr den mest lŒngtgŒende varianten av kšnsstympning. Ingreppet gŒr till sŒ att man fšrst avlŠgsnar klitoris och de inre blygdlŠpparna. Sedan skrapar eller skŠr man bort kštt ifrŒn de yttre blygdlŠpparna fšr att kunna sy ihop dem med hjŠlp av trŒd, Akacietaggar, hŠsttagel eller liknande. Fšr att urin och mensblod skall kunna rinna ut Šr den enda šppning som lŠmnas kvar ett mycket litet hŒl. Kvinnans ben binds ihop under c:a en mŒnad fšr att lŠkningen skall bli effektiv. De fšrsta veckorna Šr hon helt oršrlig, och Šr sedan tvungen att ha kŠppar till hjŠlp fšr att kunna gŒ.¹⁰

• Introsision bestŒr i att man skŠr i vagina och mšdomshinna med kniv eller fingrar.

Fšrekomsten av introsision Šr fšrhŒllandevis liten enligt medicinska rapporter.¹¹

1.1.1 HŠlsokonsekvenser

Att kvinnlig kšnsstympning pŒverkar kvinnors hŠlsa pŒ bŒde kort och lŒng sikt har stŒtt klart sedan lŠnge. Fšljdsjukdomar och fysiska skador har under mŒnga Œr rapporterats av lŠkare och sjukvŒrdpersonal. Psykiska konsekvenser har inte dokumenterats i samma utstrŠckning, inga omfattande vetenskapliga studier har Šnnu inte genomfšrts pŒ omrŒdet.

Fysisk hŠlsa

Kortsiktigt riskerar kvinnans hŠlsa att fšrsŠmras enligt fšljande;¹²

• Kraftiga blšdningar till fšljd av att vener skurits av leder till blodfšrlust och vŠrsta fall till att den kšnsstympade fšrblšder.

• Chock p g a blodfšrlust och smŠrta.

• Infektioner i underlivet och urinvŠgarna.

• Stelkramp

• Blodfšrgiftning p g a osteriliserade verktyg vid kollektiv kšnsstympning.

• Ansamling av urin och blod (vid infibulation) som p g a att det inte kan rinna ut orsakar svullen buk och infektion. I vissa fall har detta misstolkats som att kvinnan Šr gravid, vilket lett till s k Šremord, vilket betyder att familjemedlemmar tar livet av kvinnan i syfte att bevara slŠktens heder.

• Skelettfrakturer p g a att kvinnan kŠmpat emot under kšnsstympningen. Ingreppet gŒr ofta till sŒ att minst fyra personer hŒller fast den som ska kšnsstympas sŒ att hon inte skall kunna slŒ sig fri.

• Skador pŒ intilliggande kroppsdelar som lŒr, mage, urinvŠgar och analšppning.

8 Ibid.

9 Coomaraswami R. & Kois L. M. ÓViolence Against WomenÓ s. 190 f

10 Dorkenoo s. 8, OmsŠter s. 16 f

11 Sanderson L ÓAgainst the Mutilation of WomenÓ s. 16 & UN Fact Sheet 23 ÓHarmful Traditional Practices Affecting the Health of Women and ChildrenÓ s. 8

12 Hosken s. 37ff, Dorkenoo s. 13ff, Sanderson s. 34ff

LŒngsiktigt riskerar kvinnans hŠlsa att fšrsŠmras enligt fšljande;¹³

• Kronisk urinvŠgsinfektion som kan leda till infertilitet.

• Infektioner i underlivet

• SmŠrta vid urinering och menstruation.

• Cystor som uppstŒr dŒ urin och mensblod inte tillŒts rinna ut ( vid infibulation).

• Missbildad ŠrrvŠvnad gšr huden oelastisk och kan vid excision komma att ÓtŠppa tillÓ underlivet sŒ att kšnsorganen infibuleras. Detta medfšr smŠrta och problem att gŒ.

• SvŒra fšrlossningar speciellt vid infibulation dŒ kvinnan mŒste deinfibuleras, d v s skŠras upp pŒ nytt fšr att barnet skall kunna fšdas. Misslyckad deinfibulation medfšr risk fšr att barnet avlider eller fŒr hjŠrnskador p g a syrebrist eller dŒ man rŒkar skŠra i barnet. Utan deinfibulation dšr bŒde mor och barn.

• Tumšrer dŠr klitoris skurits bort.

• Fistlar, d v s onormala šppningar mellan vagina Ð urinblŒsa, vagina Ð Šndtarm, som gšr att kvinnan inte kan kontrollera urinavgŒng och avfšring. Detta medfšr i sin tur att hon har svŒrt att hŒlla sig ren och luktar illa, och isoleras socialt.

• Veneriska sjukdomar som HIV och Hepatit B som ofta šverfšrs dŒ kšnsstympning sker pŒ kollektivt under ohygieniska fšrhŒllanden.

• SmŠrta vid samlag. Infibulerade kvinnor mŒste skŠras upp igen vid fšrsta samlaget. I vissa fall ses det som ett mandomsprov fšr brudgummen att lyckas penetrera sin igensydda brud, med eller utan kniv.

• OfšrmŒga till orgasm dŒ klitoris blivit fšrstšrd eller saknas helt.

Psykisk hŠlsa

Kvinnlig kšnsstympning orsakar allvarliga psykiska men bŒde pŒ kort och lŒng sikt.¹⁴ De psykiska konsekvenserna av kvinnlig kšnsstympning har dokumenterats i liten omfattning pŒ vetenskaplig nivŒ. Samtliga personliga berŠttelser om sjŠlva stympningen som man stšter pŒ vittnar dock om kŠnslor som Œngest, apati och sjŠlvfšrakt. MŒnga upplever sig mentalt skadade fšr livet. Att det inte gjorts vetenskapliga undersškningar Šr visserligen negativt, men min bedšmning Šr att mŒnga vittnesmŒl talar fšr sig sjŠlva. Det finns visserligen ÓmotvikterÓ till sjŠlva lemlŠstandet som kan sŠgas vara kompensatoriska. Flickor kan uppleva positiva kŠnslor av att vara upptagen i de vuxnas gemenskap med uppmuntran i form av presenter och speciell mat.¹⁵

13 Ibid

14 Coomaraswami & Kois s. 191

15 Dorkenoo s. 24

1.1.2 Geografisk spridning

Kvinnlig kšnsstympning fšrekommer framfšr allt i Afrika i lŠnderna kring ekvatorn.

Fšreteelsen har mer att gšra med vilka folkgrupper som bor dŠr Šn sjŠlva lŠnderna och deras grŠnser. Exempelvis fšrekommer infibulation i Etiopien och Mali, men enbart bland etniska somalier bosatta dŠr. Somalia och Sudan Šr de lŠnder dŠr denna typ av kvinnlig kšnsstympning fšrekommer i stšrst utstrŠckning. DŠr Šr det en regel snarare Šn ett undantag att kvinnor Šr infibulerade. I švrigt Šr den vanligaste formen i de centralafrikanska staterna excision. I Asien finns kvinnlig kšnsstympning i form av excision framfšr allt i den del av Mellanšstern som ligger nŠra det afrikanska ÓhornetÓ. Vidare har Israel rapporterat att kvinnlig kšnsstympning fšrekommit bland judiska grupper med afrikansk bakgrund. I Pakistan, Malaysia och Indonesien tillŠmpas sunna i viss utstrŠckning. I Australien har kvinnlig kšnsstympning praktiserats bland en del av ursprungsbefolkningen. I Australien, liksom i Europa och USA rapporteras ocksŒ om fall bland mŠnniskor som emigrerat frŒn afrikanska lŠnder. I Sverige berŠknar man att det bor ungefŠr 5000 flickor som invandrat ifrŒn miljšer dŠr kvinnlig kšnsstympning praktiseras systematiskt.¹⁶ Kvinnlig kšnsstympning har pŒ senare Œr spridits šver hela vŠrlden och Šr dŠrfšr numera en global angelŠgenhet.¹⁷

Bild 1. Karta; Kvinnlig kšnsstympning i Afrika och Mellan …stern¹⁸

16 Ds. 1999:3 s. 13

17 Hosken s. 42ff & bilagor

18 Dorkenoo s. viii

1.1.3 Ursprung

Ritualens historiska, geografiska eller religišsa ursprung Šr osŠkert. SŒ tidigt som 3100 f Kr Šr det klarlagt att kšnsstympning existerade i omrŒdet kring Nilen, men man vet inte om det uppstŒtt dŠr eller om det ÓimporteratsÓ till Egypten av nomader. En del forskare menar att ritualen uppkommit som isolerad fšreteelse pŒ olika platser, medan andra anser att den spridits frŒn en och samma genom folkvandring och invasion. I dag Šr fšreteelsen som mest utbredd bland muslimer, men den tillŠmpas ocksŒ av bŒde judiska, kristna och naturreligišsa grupper. Religišsa argument har ingen explicit skriftlig grund i nŒgon av de stora vŠrldsreligionerna. Trots detta rŠttfŠrdigas ritualen ofta som religišst pŒbjuden, men dŒ ršr det sig vanligen om hur religišsa ledare vŠljer att tolka kŠllorna.¹⁹

1.1.4 Genomfšrande

Den tidpunkt dŒ kšnsstympningen genomfšrs varierar efter praktiska fšrutsŠttningar och beroende pŒ tradition i den etniska gruppen. Det Šr vanligast att ingreppet sker pŒ flickor mellan noll och 15 Œr. Infibulation gšrs vanligen i Œldern tre till sju Œr. I vissa grupper sker inte stympningen fšrrŠn kvinnan gifter sig, eller nŠr hon skall fšda barn. Den stora tendensen Šr att stympning utfšrs allt tidigare, vilket till viss del tros bero pŒ att mŒnga Šldre flickor bšrjar inse att ingreppet faktiskt inte Šr nŒgot oundvikligt som alla Šr tvungna gŒ igenom.²⁰ Vem som utfšr sjŠlva stympningen varierar ocksŒ nŒgot. Det vanligaste Šr att det Šr en kvinnlig slŠkting eller en s k barnmorska, vars yrke Šr just att genomfšra stympningar. Man anvŠnder sig ofta av traditionella instrument som vassa stenar, sŒgtandade knivar, glasbitar eller vanliga rakblad. MŒnga gŒnger utfšrs stympningen pŒ platser dŠr hygienen Šr eftersatt, exempelvis direkt pŒ marken. Man anvŠnder varken bedšvning eller narkos, och det Šr vanligt att flera flickor stympas kollektivt med samma verktyg. Fšljden blir att offren fšrutom den direkta smŠrtan ofta fŒr ytterligare men, som infektioner och veneriska sjukdomar. PŒ senare tid har det blivit vanligt att vŠlbestŠllda familjer uppsšker sjukhus fšr att lŒta lŠkare genomfšra operationen i syfte att undvika de komplikationer som lŠtt uppstŒr nŠr stympningen gšrs pŒ mer primitiva villkor. €ven om chansen till šverlevnad škar pŒ sŒ sŠtt skall man komma ihŒg att fšrfarandet Šr och fšrblir en reell amputering av vitala organ, oavsett hur det genomfšrs.

19 Dorkenoo s. 36 ff

20 Hosken s. 35 f

1.2 Syfte, frŒgestŠllningar, fšrklaringsmodell och begrepp

I det fšljande presenterar jag uppsatsens syfte i punkter och slŒr fast dess frŒgestŠllningar.

Efter det preciserar jag hur vissa begrepp skall fšrstŒs. Begreppen hšr ihop med den fšrklaringsmodell jag anvŠnder mig av uppsatsens analytiska delar.

1.2.1 Syfte

Syftet med fšrsta, alltsŒ det nuvarande kapitlet, Šr som sagt att beskriva kvinnlig kšnsstympning i sak. Det utgšr en utgŒngspunkt fšr samtliga kommande kapitel. I det andra kapitlet Šr syftet att:

• redogšra fšr bakgrunden och innebšrden av de internationella regler som underfšrstŒtt eller uttryckligen fšrbjuder kvinnlig kšnsstympning. NŠrmare bestŠmt kommer jag att ta upp de internationellt etablerade mŠnskliga rŠttigheterna eftersom de i princip innebŠr ett fšrbud mot kvinnlig kšnsstympning. De uttryckliga fšrbuden Œterfinns i de speciella konventionerna.

• redogšra fšr vilka rŠttsliga ŒtgŠrder som Sverige och andra lŠnder har vidtagit fšr att motverka kvinnlig kšnsstympning, och hur dessa fšrhŒller sig till de internationella fšrpliktelser som fšreligger.

Tanken Šr att fšrsta och andra kapitlet i fšrsta hand skall vara beskrivande. HŠr kommer rŠttsreglernas bakgrund och innebšrd att presenteras utan nŠrmare analys. I tredje kapitlet Šr syftet dŠremot att:

• undersška varfšr de internationella och nationella bestŠmmelser som finns har visat sig ha mer eller mindre otillfredsstŠllande genomslagskraft i praktiken.

Avsikten Šr att tredje kapitlet skall ge en bild av vilka brister som fšreligger nŠr det gŠller enskilda regler som beršr kvinnlig kšnsstympning och av vilka skŠl dessa brister finns. HŠr kommer jag att anvŠnda mig av uppsatsens fšrklaringsmodell, vilket kortfattat betyder att jag analyserar problemen utifrŒn rŠttens och samhŠllets struktur. Avsikten med fjŠrde kapitlet Šr att:• analysera den sociala strukturen i miljšer dŠr kvinnlig kšnsstympning praktiseras och titta pŒ om och i sŒ fall hur denna struktur pŒverkar ritualens existens och reglernas effekt.

Kvinnlig kšnsstympning kan pŒ ytan verka vara en primitiv och frŠmmande ritual. Min uppfattning Šr emellertid att ingreppet endast Šr ett ovanligt brutalt uttryck fšr en samhŠllsstruktur som i grunden liknar den vŠsterlŠndska. Skillnaden Šr att denna mycket tydliga kontroll av kvinnor och deras sexualitet inte lŠngre fšrekommer i vŠst. Icke desto mindre kan man dra historiska paralleller, varfšr syftet i fjŠrde kapitlet ocksŒ Šr att:

• jŠmfšra kvinnlig kšnsstympning med vissa fšreteelser i vŠsterlŠndsk historia.

€ven om det vid fšrsta anblicken kan verka lŒngsškt vill jag pŒstŒ att kvinnlig kšnsstympning i tredje vŠrlden i stor mŒn motsvaras av kosmetisk plastikkirurgi i vŠstvŠrlden. Det Šr min uppfattning att bŒda operationerna Šr speglingar av en patriarkal struktur dŠr kvinnor genomgŒr en genusformerande process i vilken dessa ingrepp utgšr liknande komponenter.²¹

21 Begreppet genus fšrklaras under 1.2.3.

Dessutom sker de ofta pŒ andra kvinnors initiativ och eller enligt kvinnans egen vilja. Jag har dŠrfšr fšr avsikt att resonera kring den s.k. fria viljan och ifrŒgasŠtta om man verkligen kan tala om nŒgot sŒdant i det hŠr sammanhanget. Mot bakgrund av det Šr syftet med fjŠrde kapitlet sŒlunda Šven att:

• jŠmfšra kvinnlig kšnsstympning med estetisk plastikkirurgi.

• diskutera begreppet fri vilja och vad det egentligen innebŠr.

Fšrhoppningsvis fšrmedlar kapitlen 3 och 4 tillsammans en rimlig fšrklaring till varfšr kvinnlig kšnsstympning i dagslŠget Šr sŒ svŒrt att stoppa enbart med hjŠlp av rŠttsregler.

Femte kapitlet avslutar uppsatsen och syftar till att sammanfatta den genom slutsatser utifrŒn de frŒgestŠllningar som fšljer nŠrmast.

1.2.2 FrŒgestŠllningar

Fšrsta kapitlets frŒgestŠllningar har redan presenterats varfšr jag inte upprepar dem.

Andra kapitlet skall besvara fšljande;

- €r kvinnlig kšnsstympning ett brott mot de internationella mŠnskliga rŠttigheterna?

- Vilka internationella bestŠmmelser finns speciellt angŒende kvinnlig kšnsstympning och vad innebŠr de?

- Vilka svenska bestŠmmelser finns speciellt angŒende kvinnlig kšnsstympning och vad innebŠr de?

- Hur fšrhŒller sig de svenska reglerna till de internationella?

- Vilka inhemska bestŠmmelser angŒende kvinnlig kšnsstympning finns i andra lŠnder Šn Sverige?

- Hur fšrhŒller sig dessa regler till de internationella?

Tredje kapitlet skall besvara fšljande:

- Vilka egenskaper hos de internationella konventionerna gšr att deras genomslagskraft har visat sig otillfredsstŠllande?

- PŒverkar folkrŠttens allmŠnna juridiska struktur Kvinnokonventionens genomslagskraft och i sŒ fall hur?

- Beror de internationella reglernas svaga effekt pŒ staternas ofšrmŒga att implementera dem effektivt?

- PŒverkas reglernas genomslagskraft av skillnaden mellan olika staters definition av mŠnskliga rŠttigheter respektive kulturella traditioner?

- PŒverkas reglernas genomslagskraft av enskildas syn pŒ kvinnlig kšnsstympning?

FjŠrde kapitlet skall besvara fšljande:

- Har det historiskt sett funnits nŒgra vŠsterlŠndska fšreteelser som kan liknas vid kvinnlig kšnsstympning av idag, och vilka Šr de?

- Hur ser strukturen i allmŠnhet ut i samhŠllen dŠr kvinnlig kšnsstympning praktiseras?

- Hur ser genuskontraktet ²² ut i dessa samhŠllen?

- Hur ser den svenska och vŠsterlŠndska samhŠllsstrukturen ut?

- Hur ser genuskontraktet ut i vŠst?

- Vilken roll spelar kvinnlig kšnsstympning i den genusformerande processen²³ fšr kvinnor i de miljšer dŠr det praktiseras?

- Vilken roll spelar estetisk plastikkirurgi fšr kvinnors genusformerande process i vŠstvŠrlden?

- Vad innebŠr fri vilja, och varfšr upplever kvinnor en vilja att genomgŒ kvinnlig kšnsstympning respektive kosmetisk plastikkirurgi?

22 Begreppet genuskontrakt fšrklaras under 1.2.3.

23 Innebšrden av genusformerande process fšrklaras under 1.2.3

1.2.3 Metod, fšrklaringsmodell och begrepp

Jag har valt att anvŠnda en sŠrskild fšrklaringsmodell i de analytiska delarna av uppsatsen.

Den skall ses som en typ av bas fšr mina resonemang Šven om jag inte uttryckligen hŠnvisar till den hela tiden. Fšrklaringsmodellen inbegriper olika begrepp vars innebšrd i just denna uppsats bšr klargšras. I nŒgra fall ršr det sig bara om ord som normalt inte Šr synonyma men som alterneras hŠr fšr att texten skall bli lŠttare att lŠsa. I andra fall Šr det frŒga om begrepp som Šr etablerade inom feministisk rŠttsteori. Eftersom man stšter pŒ varierande innebšrd av dessa begrepp hos olika fšrfattare Šr det nšdvŠndigt att slŒ fast vilken mening de skall ha just hŠr. Den frŠmsta anledningen till att jag anvŠnt mig av begrepp ifrŒn feministisk rŠttsteori Šr att det Šr inom just denna lŠra som jag hittat mest material till uppsatsen. Min utgŒngspunkt var frŒn bšrjan inte att anvŠnda mig sŠrskilt av denna disciplin, men eftersom jag rŒkat stšta pŒ mŒnga svar ur just den har det fallit sig naturligt att anamma relevanta begrepp. Jag gšr dock inte ansprŒk pŒ att tillŠmpa feministisk rŠttsteori fullt ut, utan tar viss hjŠlp av Šmnet genom just nŒgra av begreppen. Min ambition med uppsatsen Šr att anvŠnda en grŠnsšverskridande metod i stŠllet fšr den traditionellt rŠttspositivistiska. DŠr sšker man en korrekt rŠttslig lšsning genom att skilja ut juridiskt relevanta faktorer. Man hŒller sig inom en etablerad gŠllande rŠtt och resonerar sig fram till att slutgiltigt, bindande svar.²⁴ Min avsikt Šr att Šven sška svar Šven utanfšr juridiken, med risk fšr att ge ett ÓflummigtÓ intryck. Att finna lšsningar bortom lag och rŠtt Šr centralt Šven i feministisk rŠttsteori.²⁵ NŠr man fšrsšker komma till rŠtta med en fšreteelse som kvinnlig kšnsstympning Šr det nšdvŠndigt att hitta lšsningar som inte endast baserar sig pŒ gŠllande rŠtt utan Šven pŒ annan kunskap, eftersom problemet Šr av komplex karaktŠr och inte med framgŒng kan analyseras utifrŒn ett enda perspektiv. Den feministiska rŠttsteorin har inspirerat mig till detta tŠnkesŠtt, Šven om jag alltsŒ inte uteslutande anvŠnder mig av den.

Fšrklaringsmodellen kretsar kring begreppet struktur. I analysen kommer jag Œterkommande att granska sambandet mellan struktur, fšreteelser och regler. Med struktur avser jag ett slags mšnster av grundvŠrderingar som uttalat eller outtalat finns i mŠnniskors medvetande.

Mšnstret genererar konsekvent en vissa fšreteelser. Jag betraktar exempelvis kvinnlig kšnsstympning som en sŒdan strukturellt betingat fšreteelse. Olika djupliggande fšrestŠllningar och Œsikter om kvinnor Šr formar ett mšnster som tillŒter kšnsstympning och i stor skala i ett visst samhŠlle. I uppsatsen talar jag om patriarkal²⁶ struktur. Med det menar jag ett mšnster dŠr en patriarkalisk ordning styr mŠnniskors beteende, moral och regler. I ett patriarkaliskt samhŠlle finns en grundnorm dŠr mŠn Šr šverordnade och kvinnor underordnade. Man har alltsŒ att gšra med en hierarkisk ordning dŠr mannen tillhšr den privilegierade gruppen.²⁷ I dessa miljšer har det visat sig finnas grogrund fšr fšreteelser som kvinnlig kšnsstympning.²⁸ Som sagt kommer jag inte bara att analysera sjŠlva fšreteelsen kvinnlig kšnsstympning med hjŠlp av begreppet struktur. Jag kommer att anvŠnda samma tankegŒngar fšr att granska de rŠttsregler som finns angŒende ritualen. RŠttsreglerna ser jag som ett slags reaktion pŒ fšreteelser och beteenden, men ocksŒ som en separat yttring av strukturen. De innehŒller ocksŒ en mer eller mindre outtalad norm. NŠr regler skapas Šr de liksom de sakfšrhŒllanden de styr prŠglade av underliggande mšnster. Ršr det sig om mšnster dŠr det maskulina Šr normerande blir dessa regler vanligen mindre effektiva nŠr det gŠller att bemšta kvinnors typiska behov Šn mŠns dito. Regler kan alltsŒ ocksŒ betraktas som strukturellt betingade och analyseras med den utgŒngspunkten.

24 Stršmberg T. ÓRŠttsfilosofins historia i huvuddragÓ s. 54f

25 Lindblom A-K ÓBegrepp och verklighetÓ s. 40f

26 Ordet patriarkat kommer av gammalgrekiskan och betyder fritt šversatt frŒn gammalgrekiska fŠdernesvŠlde.

27 Moller Okin S. ÓJustice, Gender and the FamilyÓ s. 65f

28 Gunning s. 657f

I feministisk rŠttsteori brukar man skilja mellan kšn och genus. Det fšrekommer olika definitioner av dessa begrepp i feministisk litteratur. Jag har fšrsškt att knyta an till de som ser genus som ett resultat av social utveckling.²⁹ Med kšn avser jag det biologiska kšnet, medan genus kan liknas vid en typ av socialt kšn. Socialt kšn Šr dock inte exakt detsamma som genus eftersom genus brukar ses som nŒgonting mer Šn bara motsatsen till biologiskt kšn. Genus Šr ett vitt begrepp som i stŠllet omfattar samt Šr vidare Šn bŒde biologiskt och socialt kšn. MŠnniskor fšds med ett fysiskt kšn. Begreppet kšn Šr alltsŒ definitivt eftersom kšnet fšrblir detsamma livet igenom.³⁰ Genus kan definieras som resultatet av en utvecklingsprocess, och Šr sŒlunda relativt. Genus skapas i fšrhŒllande till andra mŠnniskors genus, deras upptrŠdande och fšrestŠllningar.³¹ Man brukar tala om tvŒ genus, det maskulina och det feminina. Betydelsen av ordet kvinnlig skiljer sig i uppsatsen ifrŒn innebšrden av begreppet feminin, liksom betydelsen av manlig skiljer sig ifrŒn maskulin. Kvinnlig respektive manlig stŒr fšr den fysiska egenskapen att ha ett visst kšn, medan feminin och maskulin pŒ motsvarande vis hšr ihop med genus.³² I uppsatsen anvŠnder jag vanligen orden kvinna respektive man i stŠllet fšr ÓmŠnniskor som har utvecklat feminint respektive maskulint genusÓ fšr att det blir enklare att lŠsa, Šven om den lŒnga formuleringen i flera fall vore mer korrekt.

Utvecklandet av ett genus sker genom vad jag har valt att kalla en genusformerande process.

Med det avser jag en utveckling dŠr ett antal fšreteelser och hŠndelser samverkar systematiskt pŒ olika sŠtt fšr kvinnor och mŠn och dŠrfšr resulterar i att de anammar skilda genus.

Eftersom de tvŒ genusformerande processerna Šr konsekventa leder de till en bestŠndig ordning, som legitimerar och underhŒller dessa processer.³³ Man kan kalla den genusformerande processen fšr en form av socialisering. Utvecklingen Šr normerande och mŠnniskor som inte gŒr igenom den uppfattas som annorlunda eller rent av onormala.³⁴

Med genuskontrakt avser jag det typiska fšrhŒllandet mellan mŠnniskor med feminint respektive maskulint genus, kvinnor och mŠn. Genuskontraktet hšr alltsŒ ihop med den genusformerande processen, eftersom kvinnor och mŠn samtidigt som de utvecklar ett genus grupperar sig omkring det mellanrum som kan sŠgas vara genuskontraktet. Om man som utgŒngspunkt fšr den vŠsterlŠndska genusformerande processen bortser ifrŒn fysiska skillnader och i fšrsta hand betraktar kvinnor och mŠn som neutrala personer uppdelade i gruppen A och gruppen B blir maktfrŒgan i sammanhanget uppenbar. Gruppen A innehar genomgŒende styrande positioner och befolkar i hšgre utstrŠckning det offentlig rummet Šn gruppen B. Gruppen B, som i grunden bestŒr av samma sorts mŠnniska som gruppen A, forceras in i en svagare privat sfŠr. Detta sker implicit genom en kausal process, dŠr gruppen B successivt kopplas samman med en viss typ av aktivitet, vilken sŒ att sŠga kontamineras och fšrknippas med gruppen B. Man betraktar till slut viss verksamhet som naturligt tillhšrande den ena eller andra gruppen, och fšrvŠntningar pŒ hur de olika grupperna skall uppfšra sig genereras. Med detta rumsliga och mentala isŠrhŒllande av kšnen fšljer i regel Šven en hirarkisering av maskulina som šverordnade feminina vŠrden.³⁵ IsŠrhŒllandet av kšnen kan enligt min mening šversŠttas till ett isŠrhŒllande av feminint respektive maskulint prŠglad rŠtt. I folkrŠtten finns vissa etablerade fšrestŠllningar om verkligheten som uttrycks

29 Moller Okin s. 6 f

30 Transsexuella undantagna.

31 Svensson E ÓGenus och rŠttÓ s. 12

32 Holm U. Stencilmaterial

33 Hirdman Y. ÓGenussystemetÓ s. 76

34 Bjšrk N. ÓUnder det rosa tŠcketÓ s. 25

35 Hirdman s. 76 ff

genom hierarkiserade dikotomier.³⁶ En dikotomi kan fšrstŒs som en kategorisk enhet vars delar Šr varandras motsatser och fšrstŒs i fšrhŒllande till varandra.³⁷ I folkrŠtten ršr det sig om ordpar som offentlig Ð privat, politisk Ð social, stat Ð icke stat. Dessa par fungerar styrande³⁸ och fšrknippas informellt med dikotomin maskulin Ð feminin, varfšr de utsŠtts fšr en šver- underordning dŠr det maskulint fšrknippade begreppet Šr det primŠra.

NŠr jag anvŠnder begrepp som vŠstvŠrlden, i-lŠnder, u-lŠnder och liknande Šr det fšr att jag inte har hittat nŒgon bŠttre benŠmning. Det Šr inte meningen att nedvŠrdera nŒgon grupp lŠnder. SŒ gott som alla de afrikanska lŠnder dŠr kvinnlig kšnsstympning fšrekommer brukar kallas fšr utvecklingslŠnder, och det Šr hŠr problemet Šr som stšrst. NŠr jag skriver u-lŠnderna avser jag dŠrfšr endast de afrikanska lŠnder dŠr kvinnlig kšnsstympning praktiseras. Med vŠst- eller i-lŠnderna avser jag frŠmst vŠstra Europa, men ocksŒ USA och Australien. Jag Œterkommer till detta senare angŒende uppsatsens avgrŠnsning. Fšr švrigt anvŠnder jag ibland begreppen land och stat om varandra. Jag Šr medveten om att den folkrŠttsliga definitionen av en stat Šr snŠvare Šn ordet land och har fšrsškt skriva stat nŠr det Šr nšdvŠndigt, sŠrskilt angŒende traktatsrŠtten. NŠr jag anvŠnder uttryck som lŠnder dŠr kšnsstympning fšrekommer, och liknande avser jag endast de platser dŠr kvinnlig kšnsstympning har utfšrts systematiskt under mycket lŒng tid. Hit rŠknar jag alltsŒ inte de lŠnder som har stŠllts infšr problemet genom migration under senare decennier. Vidare utesluter jag ibland ordet kvinnlig och anvŠnder endast kšnsstympning. Om manlig kšnsstympning avses kommer framgŒr detta explicit.

NŠr jag talar om kvinnor inkluderar jag underfšrstŒtt alltid ocksŒ flickor. De konventioner som innehŒller bestŠmmelser som explicit syftar till att motverka kvinnlig kšnsstympning Šr Kvinnokonventionen och Barnkonventionen. Faktum Šr att barn Šr utsatta fšr ritualen i avsevŠrt stšrre utstrŠckning Šn vuxna kvinnor.

I texten talar jag vidare om kvinnlig kšnsstympning som ingrepp, ritual, operation et c. om vartannat. Detta beror frŠmst pŒ att jag fšrsškt gšra sprŒket lŠttlŠst. Jag Šr medveten om att begreppens innebšrd normalt skiljer sig Œt och om att vissa av dem Šr mer neutrala Šn andra.

Meningen Šr att de inte ska avvika allt fšr mycket ifrŒn sammanhanget. De skall alltsŒ ses som synonymer. Vissa fšrfattare vŠljer andra namn, som kvinnlig omskŠrelse eller genitalkirurgi,³⁹ fšr behŒlla en neutral attityd till det hela. Eftersom female genital mutilation dock Šr det vedertagna internationella begreppet har jag valt det. Dessutom Šr min instŠllning till kvinnlig kšnsstympning inte neutral. Efter att ha studerat Šmnet Šr jag švertygad om att ingreppet inte Šr en sedvŠnja som kan rŠttfŠrdigas med kultur, utan ett brott mot kvinnors rŠtt till liv, hŠlsa och kroppslig integritet.

36 Lindblom s. 30 f

37 Svensson s. 56 f

38 Linblom s. 26

39 Gunning s. 651

1.3 AvgrŠnsning och disposition

1.3.1 AvgrŠnsning

Det finns regler fšr hur sjukvŒrdspersonal och socialtjŠnst skall hantera kvinnlig kšnsstympning. Jag har valt att inte gŒ nŠrmare in pŒ dem av utrymmesskŠl. I stŠllet kommer jag att koncentrera uppsatsen pŒ lagen mot kšnsstympning nŠr det gŠller svensk rŠtt och dess instŠllning till fšreteelsen. Internationellt sett kommer jag att fokusera pŒ Kvinnokonventionen och Barnkonventionen eftersom de innehŒller artiklar som direkt syftar till att fŒ bukt med kvinnlig kšnsstympning. Av de bŒda har jag av flera skŠl valt att fokusera pŒ Kvinnokonventionen. Fšr det fšrsta Šr det min slutsats att det var Kvinnokonventionen som blev ett slags katalysator fšr škat internationellt och nationellt arbete mot kšnsstympning. Den fšljdes av en rad andra internationella deklarationer, handlingsplaner och konferenser som tidigare inte funnits. Barnkonventionen Šr fšrvisso juridiskt bindande fšr parterna. Icke desto mindre innebŠr den inget nytt nŠr det gŠller kvinnlig kšnsstympning, Šven om den Šr en viktig bekrŠftelse av Kvinnokonventionen. Vidare har Kvinnokonventionen kritiserats mer Šn Barnkonventionen. Uppsatsen tar fasta pŒ denna kritik vid analysen av de internationella reglernas effektivitet.

NŠr jag behandlar internationella och nationella reglers šverensstŠmmelse kommer jag i vissa fall fram till att dessa inte stŠmmer och konstaterar sŒlunda att staten ifrŒga inte har uppfyllt sin folkrŠttsliga fšrpliktelse. PŒ grund av det begrŠnsade utrymmet har jag valt att inte gŒ in pŒ om och i sŒ fall hur en sŒdan stat skall stŠllas till svars fšr sin underlŒtenhet.

Ršrande nationella regler mot kšnsstympning i andra lŠnder Šn Sverige har jag valt att begrŠnsa mig till situationen i nŒgra av de afrikanska stater dŠr problemet Šr som stšrst, samt nŒgra fŒ av de vŠsterlŠndska. Att jag lŠmnar ute mŒnga enskilda afrikanska stater, Mellanšstern och Asien beror inte pŒ att jag vill ignorera de problem man har dŠr. Fšr att uppsatsen inte skall svŠlla ut av fakta utan leda fram till en koncentrerad analys har jag dock varit tvungen att begrŠnsa dess innehŒll. De lŠnder jag har valt ut bedšmer jag som representativa nŠr det gŠller bŒde tillvŠgagŒngssŠtt och problematik. Kvinnlig kšnsstympning Šr inte lŠngre ett problem enbart i de lŠnder dŠr ritualen har funnits i flera tusen Œr.

Folkgrupper som praktiserar kšnsstympning har som utvandrare eller flyktingar bosatt sig pŒ olika platser runt om i vŠrlden i sŒ stor utstrŠckning att man kan tala om ett vŠrldsomfattande problem inte bara ur mŠnsklig utan Šven geografisk synvinkel. Vad gŠller enskilda lŠnder sŒ kommer uppsatsen att koncentreras kring Sverige och hur man gŒtt till vŠga rŠttsligt hŠr. Detta dels fšr att jag Šr utbildad till svensk jurist, dels fšr att den svenska lagstiftningen Šr ovanligt lŒngtgŒende internationellt sett. Vidare fšr jag ett švergripande resonemang om definitionen av brott mot mŠnskliga rŠttigheter kontra kulturella sedvŠnjor. DŒ kommer Sverige att betraktas som en del av en grupp vŠsterlŠndska stater medan utvecklingslŠnder med lŒngvariga stympningsproblem betraktas som en annan grupp.

I fšrsta hand fokuserar uppsatsen pŒ hur problemet med kvinnlig kšnsstympning ser ut idag och hur rŠtten fšrhŒller sig till detta i nulŠget. Fšr att helhetsbilden skall bli sŒ klar som mšjligt kommer jag Šven att redogšra fšr ritualens historiska bakgrund. Jag kommer att blicka tillbaka pŒ tidigare vŠsterlŠndska fšreteelser och dra paralleller till dagens s.k. tredje vŠrld.

Hur kvinnor tidigare betraktades och behandlades hŠr pŒminner starkt om hur kvinnor idag ses och bemšts i de lŠnder dŠr kšnsstympning Šr utbrett. Likheterna pŒminner om att denna till synes barbariska ritual trots allt inte Šr sŒ frŠmmande som kan tyckas om man betraktar den isolerad i tid och rum.

1.3.2 Disposition

Detta fšrsta kapitel innehŒller som sagt, fšrutom formaliteter, en konkret beskrivning av kvinnlig kšnsstympning som fšreteelse. €ven andra kapitlet Šr deskriptivt sŒ till vida att jag dŠr kommer att presentera internationella och nationella regler som finns ršrande kvinnlig kšnsstympning, utan att penetrera reglernas konstruktion eller faktiska genomslagskraft. Den analysen Šr i stŠllet dominerande i tredje kapitlet. HŠr fokuseras pŒ varfšr fšrekomsten av kvinnlig kšnsstympning inte avtar mŠrkbart, trots att det faktiskt finns regler att tillgŒ.

Analysen gšrs med hjŠlp av fšrklaringsmodellen. Perspektivet bygger dels pŒ feministisk rŠttsteori, dels pŒ idŽer om s.k. kulturell relativism nŠr det gŠller de internationella bestŠmmelserna. Tredje kapitlet koncentreras med andra ord pŒ analys av rŠtten. FjŠrde kapitlet sšker i stŠllet fšrklaringar till reglernas dŒliga effekt genom att titta bortom juridiken.

HŠr Šr analysen inriktad pŒ kšnsstympnig som samhŠllelig fšreteelse och vilka mšnster det Šr som mšjliggjort fšr ingreppet att anta en djupt och brett etablerad form i mŠnniskors medvetande och tillvaro. Fšr att komma fram till vad som Šr ritualens kŠrna har jag valt att dra paralleller med fenomen i vŠstvŠrldens historia och samtid, eftersom jag upplever att det Šr lŠttare att fšrstŒ en frŠmmande problematik genom att ÓšversŠttaÓ den till nŒgot som man sjŠlv sŒ att sŠga har upplevt inifrŒn. Slutligen Šr femte kapitlet en reflekterande sammanfattning av uppsatsen. HŠr kan jag fšrhoppningsvis ge svar pŒ mina frŒgestŠllningar och Šven komma med ett eller annat konkret fšrslag pŒ hur man i fortsŠttningen skulle kunna gŒ till vŠga fšr att fŒ bukt med kvinnlig kšnsstympning.

***

2 Regler mot kvinnlig kšnsstympning

Syftet med detta kapitel Šr att redogšra fšr hur rŠtten fšrhŒller sig till kvinnlig kšnsstympning.

Eftersom ingreppet Šr ett globalt problem kommer bŒde internationella och nationella regler att behandlas.

2.1 Internationella regler

PŒ 1950-talet bšrjade man inom FN att uppmŠrksamma problemet med kvinnlig kšnsstympning. Utvecklingen gick ŠndŒ tršgt. FrŒgan fick ingen bredare uppmŠrksamhet och handlingskraftiga ŒtgŠrder lyste med sin frŒnvaro under mŒnga Œr. Efter andra vŠrldskriget fanns en vilja hos mŒnga medlemsstater att fšrverkliga innehŒllet i deklarationen fšr de mŠnskliga rŠttigheterna (vilken jag strax Œterkommer till). De sŒg kšnsstympning som ett hot mot detta. Mot deras strŠvan fšrekom seglivade argument i den mellanstatliga debatten som ifrŒgasatte det riktiga i att eliminera ritualen. NŠr ECOSOC 1958 ombad WHO att genomfšra en studie fšr att kartlŠgga kvinnlig kšnsstympning och medel fšr att eliminera ingreppen, menade WHO att fritt šversatt att Óde rituella operationerna i frŒga baseras pŒ social och kulturell bakgrund, och Šr dŠrfšr nŒgot som WHO saknar kompetens att undersška.Ó Organisationen avvisade Šnnu ett anbud ifrŒn ECOSOC samt en likadan fšrfrŒgan ifrŒn en grupp afrikanska FN-delegater 1961 med samma motivation.⁴⁰ DŠrefter dršjde det c:a 20 Œr innan nya initiativ togs av FN. Den stšrsta anledningen till att VŠrldssamfundet fšrhšll sig passivt under sŒ lŒng tid var att mŒnga ansŒg att problemet med kvinnlig kšnsstympning vara kulturellt betingat och dessutom hšrde till den s.k. privata sfŠren.⁴¹ 1975 inledde FN emellertid ÓKvinnans decenniumÓ och kvinnlig kšnsstympning hamnade Œter igen pŒ agendan bland annat tack vare svenska representanter. NŠr Kvinnokonventionen antogs 1979 utgjorde den ŠndŒ en del av en ny, mer offensiv utveckling av den internationella situationen och rŠtten till kvinnors fšrdel. I och med Kvinnokonventionen fanns fšr fšrsta gŒngen ett uttryckligt folkrŠttsligt stšd fšr att bekŠmpa kšnsstympning. De tidigare argumenten som hŠnvisar till kulturell relativism fšrsvagades tack vare att konventionen slog fast att kvinnlig kšnsstympning Šr ett brott mot mŠnskliga rŠttigheter.⁴² Tio Œr senare bekrŠftades detta genom Barnkonventionen.

Artiklarna i Kvinno- och Barnkonventionen kom till trots att ingreppet redan tidigare hade kunnat behandlas som brott emot allmŠnna mŠnskliga rŠttigheter. DŒ var problemet dock som sagt att FN tolererade resonemang som gick ut pŒ att stympning var en kulturellt fšrsvarbar tradition. I princip hade VŠrldssamfundet redan pŒ 1950-talet kunnat slŒ fast att ritualen verkligen var ett brott mot de mŠnskliga rŠttigheterna. PŒ grund av debatten om kulturell relativism blev det inte sŒ. Om man tittar pŒ de dokument som dŒ fanns Šr det ŠndŒ tydligt att kvinnlig kšnsstympning borde ha klassats som ett švergrepp mot mŠnskliga rŠttigheter lŒngt tidigare Šn vad som blev fallet. I FN-stadgan frŒn 1945 framgŒr genom artikel 1 punkt 3 att det bland VŠrldssamfundets grundlŠggande principer finns den om en ÓstrŠvan mot internationellt samarbete genom att betona och uppmuntra respekt fšr mŠnskliga rŠttigheter fšr alla utan Œtskillnad pŒ grund av ras, kšn, sprŒk eller religionÓ (fri šversŠttning). 1948 antog Generalfšrsamlingen Universal Declaration of Human Rights, UDHCR, som kommit att fungera som referensram fšr mŒnga av medlemsstaternas nationella konstitutioner. Mycket

40 Dorkenoo s. 60ff

41 ÓHarmful Traditions ÉÓ s. 4

42 Ibid s. 39

tyder pŒ att de rŠttigheter som uttrycks i UDHCR har fŒtt sedvanerŠttslig status.⁴³ Min utgŒngspunkt i fortsŠttningen Šr att rŠtten till liv och frihet ifrŒn tortyr de facto har sedvanerŠttslig status. Detta grundar jag pŒ det stora antal dokument som faktiskt finns ršrande mŠnskliga rŠttigheter,⁴⁴ och pŒ den allmŠnna internationella rŠttsutvecklingen under senare tid. Den internationella domstolen ICJ har i flera uttalanden antytt detta, och exempelvis talat om Óden mŠnskliga personens basala rŠttigheterÓ.⁴⁵ Under 90-talet har man vidare inrŠttat tvŒ internationella krigsfšrbrytartribunaler dŠr framfšr allt brott mot rŠtten till liv varit pŒ agendan⁴⁶

Deklarationen fšrbjuder all diskriminering som grundas pŒ kšn och tillfšrsŠkrar var och en likhet infšr lagen och samma skydd frŒn diskriminering p.g.a. kšn. Den garanterar vidare rŠtten till liv, frihet och personlig sŠkerhet samt lika skydd mot diskriminering i strid med deklarationen.⁴⁷ Eftersom det enligt ovan har konstaterats att kšnsstympning utgšr en krŠnkning av rŠtten till liv och hŠlsa Šr det min slutsats att Kvinnokonventionen egentligen inte innebar nŒgot nytt, utan endast bekrŠftade gŠllande internationell rŠtt.

Kvinnokonventionens artikel 5a tar sikte pŒ kvinnlig kšnsstympning genom formuleringen:

State Parties shall take all appropriate measures to modify the social and cultural patterns of conduct of men and women, with a view to achieve the elimination of prejudice and customary and all other practices which are based on

the idea of the inferiority or the superiority of either of the sexes or on stereotype roles of men and women.

Som synes Šr det inte uttalat att artikeln den omfattar kvinnlig kšnsstympning. Det rŒder ŠndŒ ingen tvekan om att ritualen Šr en av de s.k. skadliga sedvŠnjor som avses. Fritt šversatt har FN:s Centre for Human Rights i Gen•ve definierat en traditionell sedvŠnja som nŒgot som ÓŒterspeglar vŠrderingar och tro hos en samhŠllsgrupp under en period som strŠcker sig šver flera generationer, varav vissa Šr gynnsamma fšr alla gruppmedlemmar, medan andra Šr skadliga fšr en speciell grupp, som kvinnor.Ó Vidare specificerar sig institutet genom att slŒ fast att: Ódessa skadliga traditioner inkluderar kvinnlig kšnsstympning; tvŒngsmatning av kvinnor; tidiga Šktenskap; de olika former av tabun som hindrar kvinnor frŒn att kontrollera sin egen fertilitet, nŠringsfšrbud och traditionella fšrlossningsseder; sonpreferens; mord pŒ spŠdbarn med kvinnligt kšn; tidiga graviditeter och hemgiftspriser.⁴⁸ Det stŒr alltsŒ klart att Kvinnokonventionen fšrkastar kvinnlig kšnsstympning. Detsamma gŠller Barnkonventionen som antogs 1989 och syftar till att stŠrka barns rŠttigheter i vŠrlden, ge dem egna och sjŠlvstŠndiga rŠttigheter och att ge dem fullt mŠnniskovŠrde. Principen om barnets bŠsta, vikten av att lyssna pŒ barnet, principen om barnets rŠtt till liv och utveckling och varje barns rŠtt att utan diskriminering Œtnjuta sina rŠttigheter Šr fyra grundmoment pŒ vilka konventionen vilar. I Barnkonventionens artikel 24 p. 3 kan man lŠsa att:

43 Wallace ÓInternational LawÓ s. 208. SedvanerŠtt uppstŒr dŒ det Šr staternas uppfattning, Óopinio jurisÓ, att ett visst upptrŠdande, ÓususÓ, Šr korrekt. De Šr dŒ bundna att fšlja denna norm. I detta fall utgšrs usus av innehŒllet i den frŒn bšrjan retoriska deklarationen, och det Šr dŠrfšr bindande fšr staterna.

44 South Africa West Namibia Case, via Esperanza Hernandez-Truyol B. ÓHuman Rights through a Gendered LensÓ s. 16

45 Barcelona Traction Case art 33-34

46 Wallace, s 218ff

47 Ibid ,

& ÓHarmful Traditional PracticesÉ Ó s. 3f

48 A. a. s. 4 f (UpprŠkningen Šr inte uttšmmande.)

States parties shall take all effective and appropriate measures with a view to abolish traditional practices

prejudicial to the health of Children.

Artikel 37 a Šr ocksŒ av betydelse i sammanhanget:

Inget barn fŒr utsŠttas fšr tortyr eller annan grym, omŠnsklig eller fšrnedrande behandling

FN:s definition av skadliga sedvŠnjor Šr densamma fšr Barn- som fšr Kvinnokonventionen, varfšr kvinnlig kšnsstympning omfattas Šven av den fšrra. Innebšrden av uttrycken Óall appropriate measuresÓ och Óall effective and appropriate measuresÓ skiljer sig inte Œt. Ordet effective Šr endast ett fšrtydligande till ordet appropriate. Formuleringarna kan tolkas som att det stŒr staterna fritt att sjŠlva bedšma pŒ vilket sŠtt man vill gŒ till vŠga fšr att fŒ bukt med skadliga sedvŠnjor, eftersom det inte finns nŒgot uttryckligt krav pŒ att varje stat skall infšra lagstiftning eller agera pŒ nŒgot annat, bestŠmt vis. Liksom nŠr det gŠller Kvinnokonventionen skall lŠmpliga emellertid innefatta rŠttsliga fšrbud.

Kvinnokonventionen och Barnkonventionen har fšljts av andra internationella dokument och projekt som har drivit staterna till att konfronteras med sin inhemska situation. €ven om de inte Šr juridiskt bindande traktater har de betydelse fšr den reella utvecklingen eftersom de kompletterar konventionerna. Det Šr dessa dokument som konkretiserar syftet med de bŒda konventionerna, och de utgšr dŠrfšr en mycket viktig komponent i det konkreta internationella arbetet. Deklarationen om avskaffande av vŒld mot kvinnor Šr visserligen inte juridiskt bindande, men eftersom den antogs med konsensus torde man kunna pŒstŒ att den Šr moraliskt bindande.⁴⁹ I dess artikel 2.a konstateras att vŒld mot kvinnor skall anses omfatta bland annat kvinnlig kšnsstympning. Samma artikels punkt b slŒr fast att fysiskt, sexuellt och psykiskt vŒld fšršvat eller tolererat av staten utgšr vŒld mot kvinnor. Av artikel 4 framgŒr att staterna bšr fšrdšma vŒld mot kvinnor utan att Œberopa nŒgon sed eller tradition. De bšr enligt punkt c och d anvŠnda sig av befintlig lagstiftning samt anta ny fšr att se till att fšršvare straffas och brottsoffer blir gottgjorda fšr den skada de lidit.

Ett annat betydelsefullt instrument Šr Kvinnokonventionens tolkningsrekommendationer. Som kommer att framgŒ i kapitel tre sŒ kan konventionen kritiseras fšr att vara generellt utformad, varfšr den kommittŽ som švervakar dess implementering har tagit fram tolkningsrekommendationer. Rekommendation nr 19⁵⁰ tolkar vŒld mot kvinnor som en form av diskriminering. HŠr framgŒr att kšnsstympning skall anses utgšra vŒld mot kvinnor, sexuellt vŒld och vŒld inom familjen. VŒld definieras i sin tur som en typ av kšnsdiskriminering, eftersom det hindrar kvinnor ifrŒn att ta sig ut eller verka i samhŠllet pŒ jŠmstŠllda villkor. Vidare skall enligt rekommendationen vŒld mot kvinnor som utšvas av enskilda stŒ under statens ansvar om staten inte sett till att fšrebygga, hindra och bestraffa vŒldsutšvaren.⁵¹ Det faktum att rekommendationen uppmanar till bestraffning av personer som utfšrt kšnsstympning mŒste rimligtvis innebŠra att man indirekt vill se lagstiftning. Min slutsats av detta Šr att om en stat inte har vidtagit ŒtgŠrder eller vidtagit otillrŠckliga sŒdana mot kvinnlig kšnsstympning kan staten i frŒga enligt rekommendationen hŒllas ansvarig enligt internationell rŠtt, eftersom kšnsstympning Šr en form av vŒld mot kvinnor. €ven den

49 Coomaraswami & Kois s. 182

50 U.N Committee on the Elimination of Discrimination Against Women, General Recommendation 19 Ð Coomaraswamy & Kois s. 182

51 Niemi Ð KiesilŠinen J. ÓVŒld mot kvinnot och mŠnskliga rŠttigheterÓ s. 56ff

s.k. Pekingplanen tyder pŒ att staterna kan bli ansvariga fšr kvinnlig kšnsstympning. Sedan Kvinnokonventionen ratificerades har FN-konferenser hŒllits vid ett flertal tillfŠllen, och det var vid en sŒdan som Pekingplanen kom till 1995. I punkt 124 (i) stipuleras att Kvinnokonventionens parter fšrvŠntas anta och tillŠmpa lagar som Šr Šgnade att stŠlla de personer som gšr sig skyldiga till kšnsstympning till svars. DŠrtill skall fullgoda skadestŒndsregler finnas tillgŠngliga i rŠttsordningen.⁵²

Det stŒr sammanfattningsvis klart att kvinnlig kšnsstympning enligt internationell rŠtt skall betraktas som ett brott mot kvinnors mŠnskliga rŠttigheter, att det Šr staternas ansvar att tillhandahŒlla lagstiftning fšr att straffa de som gšr sig skyldiga till det oavsett om det sker i den s.k. privata sfŠren, samt att drabbade kvinnor skall kunna fŒ ekonomisk kompensation fšr skador, men och lidande.

*

2.2 Nationella ŒtgŠrder

HŠr fšljer en genomgŒng av hur olika stater fšrverkligat eller lŒtit bli att fšrverkliga de internationella kraven pŒ fšrbud mot kvinnlig kšnsstympning

2.2.1 Den svenska kriminaliseringen

JŠmfšrt med švriga medlemmar i vŠrldssamfundet sŒ har Sverige lŠnge drivit en restriktiv linje nŠr det gŠller rŠttens fšrhŒllande till kvinnlig kšnsstympning. •r 1982 kom en sŠrskild svensk lag med fšrbud mot kvinnlig kšnsstympning som dŒ saknade internationell motsvarighet. Lagen kriminaliserar alla varianter av kvinnlig kšnsstympning. Den Œterfinns i anslutning till Brottsbalkens kapitel 3:

L (1982:316) med fšrbud mot kšnsstympning av kvinnor

1¤ Ingrepp i de kvinnliga yttre kšnsorganen i syfte att stympa dessa eller Œstadkomma andra bestŒende fšrŠndringar av dem (kšnsstympning) fŒr inte utfšras, oavsett om samtycke har lŠmnats till ingreppet eller inte. Lag (1998:407)

2¤ Den som bryter mot 1¤ dšms till fŠngelse i hšgst fyra Œr.

Om brottet har medfšrt livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hŠnsynslšst beteende skall det benŠmnas som grovt. Fšr grovt brott dšmes till fŠngelse, lŠgst tvŒ och hšgst tio Œr.

Fšr fšrsšk, fšrberedelse och stŠmpling samt underlŒtenhet att avslšja brott dšmes till ansvar enligt 23 kap brottsbalken. Lag (1998:407)

3¤ Den som har begŒtt brott enligt denna lag dšms vid svensk domstol Šven om 2 kap. 2 eller 3¤

brottsbalken inte Šr tillŠmplig.

BestŠmmelser om krav pŒ tillstŒnd att vŠcka Œtal i vissa fall finns i 2 kap. 5¤ brottsbalken. Lag(1999:267)

Fšrutom Kvinnokonventionens sŒ var incitamentet till lagstiftningen att en tidning 1979 publicerade uppgifter om att en svensk lŠkare skulle ha genomfšrt kšnsstympning pŒ ett antal invandrarkvinnor. Artikeln fšljdes av en allmŠn debatt kring huruvida ingreppet, som dŒ kallades kvinnlig omskŠrelse, skulle betraktas som kulturell tradition och dŠrfšr tillŒtas, om

52 Ibid