• No results found

Utbildningsgruppen inför 2005

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utbildningsgruppen inför 2005"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utbildningsgruppen inför

2005

(2)

UTBILDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG TILL INRIKTNING 2005

Detta förslag till inriktning av Utbildningsgruppens arbete 2005 tar sin utgångspunkt i de

regionalpolitiska utbildningsmål som GRs Förbundsstyrelse fattade beslut om vid sammanträde i november 2001. Dessa utbildningsmål, verksamhetsberättelse för 2003 och regionala statistiska bilder av utbildningslandskapet finns presenterade i sin helhet på adress (www.GR2005.to). Utbildningsgruppens sammansättning

Utbildningsgruppen är GRs politiska ledningsgrupp för regionala satsningar kring det livslånga lärandet. Utbildningsgruppen har innevarande mandatperiod följande sammansättning;

Frank Andersson (s), Göteborg, ordförande Agneta Granberg (m), Göteborg,

Carola Granell (s), Stenungsund, Helene Odenjung (fp), Göteborg, Henrik Johansson (s), Göteborg,

Ingegerd Löfqvist (m), Alingsås, vice ordf Wiwi-Anne Johansson (v), Mölndal, Annelie Sundling (kd) Öckerö, Ing-Marie Samuelsson (s), Härryda, Birgitta Lindahl (fp), Partille, Bengt Gustafsson (m), Kungälv, Eva Bertilsson Styvén (s), Tjörn, Tuula Karlsson (mp), Lilla Edet, Monica Samuelsson (s), Ale, Birgitta Palmertz (fp), Lerum Jan Österdahl (m), Kungsbacka. Samverkan och samarbete

Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region. Utbildningslandskapet blir alltmer integrerat. Kultur- och fritidslivet känner inga kommungränser. Bostads- och arbets-marknaden är gemensam. Genom att samverka och samarbeta över kommungränser och mellan olika huvudmän och organisationer skapas förutsättningar för att Göteborgsregionen skall förbli en dynamisk region. Detta gäller inte minst på det livslånga lärandets område.

Intresset för barns, ungas och vuxnas lärande växer oavbrutet. Insikten att goda villkor för lärande är direkt kopplade till ett lands / en regions välfärdsutveckling bidrar givetvis till detta intresse. De förändringar / den utveckling som idag sker på utbildningens område får till resultat att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte tilltar successivt.

Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Mot denna bakgrund är regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och

utbildningsområdet verkningsfulla redskap. De regiongemensamma insatserna kring det livslånga lärandet skall bidra till skapandet av så goda lärmiljöer som möjligt för de som bor och verkar i Västsverige.

(3)

Utbildningsgruppens verksamhet

Saxat ur Gymnasiekommitténs slutbetänkande;

”GR har sedan starten 1995 på ett för Sverige unikt sätt utvecklat en regional samverkan på utbildningsområdet i de 13 kommuner som ingår i GR”.

För gymnasieskolan har ett omfattande samverkansavtal på gymnasienivå vuxit fram. Utgångspunkten är att sätta eleven och dennes behov och önskemål i centrum. I

Göteborgsregionen gäller fritt val av skola inom regionen. Erfarenheterna visar att inga dramatiska förändringar inträffat i elevernas sökmönster, dock får två centralt belägna skolor många sökande. Genom årliga samverkansavtal skapas överblick över utbudet i regionen. Inom avtalets ram fattas beslut om regionala garantier för smala, men strategiskt viktiga utbildningar. En avstämning sker också som underlag för en gemensam prislista för interkommunal ersättning med bokslut som underlag.

Över tid kommer också gemensamma uppföljnings- och utvärderingssystem att skapas. Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun när det gäller att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i utbildningen. Spjutspetskunnande i enskilda kommuner /skolor görs tillängliga för fler kommuner.”

Detta förhållandevis omfattande sambruk av resurser och kunnande kan bl.a. illustreras med följande kapacitetsmått;

- Gymnasieintagningen har sedan starten 1995 hanterat nästan 90.000 ansökningar till mer än 50 gymnasieskolor, både kommunala och fristående, via det av GR framtagna datoriserade

antagningsprogrammet Indra.

- Pedagogiskt centrum har årligen ca. 20.000 besökare till kurser, konferenser och andra arrangemang.

- GR förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek värt drygt 20 mkr. Över 1,1 miljon medielån till regionens cirka 550 skolor och drygt 150.000 elever har expedierats sedan 1995. - Under GR:s nioåriga existens har läromedel för drygt 400 miljoner kronor med en samlad kostnadsreduktion på ca. 150 miljoner kronor inköpts och distribuerats på ett ur

miljövårdsperspektiv optimalt sätt genom att alla transporter härigenom minimerats.

- Den årliga läromedelsmässan besöks av ca. 5.000 lärare och Gymnasiedagarna av ungefär 14.000 elever, lärare, skolledare och föräldrar.

- Tidningen SJU89 som vänder sig till grundskolans ungdomar och tar upp skola-arbetslivsfrågor har en upplaga på 25.000 exemplar och utkommer fyra gånger per år.

- Årligen besöker över 100.000 elever, lärare och skolledare Utbildningsgruppens webbplats. - GRs arbete för internationalisering i skolan har sedan starten involverat ca. 50.000 lärare, skolledare, kommunala beslutsfattare och lärarutbildare i upplevelsebaserade projekt på skolan såsom FN- och EU-rollspel, temadagar och simuleringar.

- Inom ramen för Utbildningsgruppens olika verksamheter återfinns drygt 20 nätverks- och arbetsgrupper med över 350 deltagare från Göteborgsregionens samtliga kommuner. Dessa nätverks- och arbetsgrupper samlas regelbundet för benchmarking och för att lösa gemensamma problem samt för att genomföra de uppdrag som Utbildningsgruppen och Utbildningschefsgruppen fattar beslut om.

Satsningar på det livslånga lärandet – en regional framgångsfaktor

Motiven för detta regionala samarbete på utbildningsområdet hämtar kraft i konstaterandet att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region / ett land. De är centrala i skapandet av hållbart

(4)

välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. Regioner av detta slag har också större förutsättningar att möta krav på omställning, flexibilitet, interorganisatorisk samverkan såväl som att hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling. Regional samverkan bidrar till kvalitetsutveckling och kostnadseffektivitet

Utbildningsinvesteringar är kostnadskrävande och kvalificerade satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. GR-samarbetet omfattar idag alla skolformer – från förskola till vuxenutbildning. Det fördjupas successivt och i tät dialog med berörda politiker och tjänstemän i regionens.

Utbildningsgruppens vision - Den studerandes behov sätts i främsta rummet

Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande läromiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk, administrativ, social och kulturell art. De regionalpolitiska utbildningsmålen

Efter en bred remiss i medlemskommunerna fastställde Förbundsstyrelsen i november 2001 de regionalpolitiska utbildningsmål som idag är utgångspunkten för Utbildningsgruppens arbete. Dessa kvalitativa och kvantitativa mål för det livslånga lärandet utgår ifrån en vision för framtidens lärprocesser. Under rubrikerna ”Från industrisamhälle till kunskapssamhälle”,

”Globalisering / internationalisering”, ”Organisationers omorientering”, ”Förändrad

syn på lärande”, ”Nya strukturer för lärande” och ”En ny roll för skolan” tecknas en bild av

ett utbildningslandskap i snabb förändring.

Tankarna kring en förändrad syn på lärande - ”från undervisning till lärande” - intar här en särställning, dels därför att detta antas vara den mest omstöpande kraften, dels därför att det regionala bidraget till denna nya syn på kunskapsbildning anses vara av särskild vikt. På www.gr2005.to återfinns GRs regionalpolitiska utbildningsmål i sin helhet. Regionala medel – Det regionala bidraget

För att nå de målen krävs stora insatser både lokalt, kommunalt och regionalt.

Ett av flera verkningsfulla inslag i denna satsning utgörs av Utbildningsgruppens arbete. Inom ramen för GR, finns en regional resurs vars verksamhet vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medarbetare och brukare på utbildningsområdet.

Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk är väl integrerat, vilket bl.a. får till resultat att sambruksverksamheten utvecklas successivt och att utvecklingsidéer snabbt kan realiseras i service- / sambrukssatsningar.

Partnerskap

GRs utvecklingsarbete på utbildningsområdet sker ofta i interorganisatorisk samverkan med en lång rad regionala och nationella organisationer. Utbildningsgruppen har i sin verksamhet ett organiserat och i flera fall avtalsbundet samarbete med drygt 35 organisationer. Vidare finns ett 25-tal nätverk kopplade till arbetet dels för ömsesidigt erfarenhets- och kunskapsutbyte kring skol- och utbildningsfrågor, dels i syfte att driva utvecklingsprojekt initierade av GRs politiker och eller tjänstemän i GRs medlemskommuner.

(5)

Resultatet av mångas aktiva medverkan i utvecklingen av kunskapsregionen blir bl.a. ett brett, djupt och initierat engagemang med aktiva tjänstemannanätverk på alla nivåer. Detta skapar i sin tur en långsiktigt hållbar förankring, både bland politiker och bland tjänstemän, av de satsningar som planeras och genomförs.

Regional samverkan ger mervärden

Samverkan inom ramen för GR grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och att den därmed kan tjäna de regionalpolitiska målens syften. Bland dessa mervärden kan följande nämnas:

- Sambruk

Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Detta ger utrymme för satsningar i uppdrag som är för stora och eller för små för den enskilda kommunen. - Katalysator

Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för och tillämpbara i övriga kommuner i regionen. Det regionala samarbetet främjar idé- och erfarenhetsutbyte mellan kommuner och utbildningsanordnare i regionen. Som regional resurs har GR en särskilt viktig roll i att bidra till att lyfta fram och stimulera goda exempel inom utbildningsområdet. Av central betydelse på detta område är dialogen kring skolans

kvalitetsutveckling, där s.k. benchmarking i GRs nätverk torde vara ett verkningsfullt redskap i arbetet med att utveckla regionens skolor.

- Regional styrka

Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i utbildningsfrågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Detta gäller t ex i det kommunala samarbetet med statliga myndigheter, arbetsliv, universitet och högskolor.

Satsningsområden 2005

Nedan listas några konkreta exempel på regional samverkan som kommer att stödja arbetet med att nå de regionalpolitiska målen och därmed utgöra kärnan i Utbildningsgruppens arbete 2005. - Ett öppet, gränslöst och för den studerande tillgängligt utbildningslandskap

Samarbete regionens skolformer emellan breddas och fördjupas successivt. Årliga överenskom-melser kring interkommunala ersättningar samt de samverkansavtal som successivt utvecklas är de viktigaste verktygen i detta arbete. Till stöd för dessa processer kommer en utveckling av det datoriserade intagningssystemet, Indra / Indranet, att starta innebärande att dessa programvaror också kan bistå kommunerna i arbetet med att hantera skoladministrativa uppgifter av regional karaktär såsom interkommunala ersättningar samt de uppgifter som gymnasiereformen kommer att kräva.

Ett nytt steg föreslås tas genom att samverkan på vuxenutbildningsområdet utvecklas på samma sätt som skett inom övriga skolformer. Ett viktigt led i denna samverkan kring vuxnas lärande utgör etableringen av det regionala valideringscentrum som startar sin verksamhet i GRs regi den

(6)

1 januari 2004. Ytterligare steg kommer vidare att tas i syfte att fördjupa den samverkan som idag finns på gymnasiesärskoleområdet.

- Regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling

Ett av de mer väsentliga bidragen till infriande av de regionala utbildningsmålen är

kompetensutveckling för personal och ledare i utbildningssektorn. I detta arbete intar verksamhet i syfte att utveckla en ny syn på lärande, vilket omnämnts ovan, en särställning. Vidare är

satsningar på specialpedagogik, skolans mångkulturalitet, värdegrund, kvalitetsutveckling, arbetslivskontakter och omvärldsorientering tillsammans med insatser kring matematik, naturvetenskap och teknik prioriterade. Under 2005 kommer betydande insatser att göras som syftar till att kompetensutveckla lärare och ledare inför implementeringen av gymnasiereformen. - Barn och unga i behov av särskilt stöd

Gemensamma satsningar ska göras i syfte att utveckla arbetet för barn och unga i behov av särskilt stöd och stimulans. Insatser på detta område kan inte nog betonas, dels med hänsyn tagen till de barn och unga som berörs, dels med tanke på den utvecklingspotential som finns inom detta fält, vilket rätt hanterat kan komma att utgöra en av de centrala framgångsfaktorerna i arbetet med att nå Utbildningsgruppens kvantitativa och kvalitativa mål. Dessa satsningar skall präglas av en helhetssyn på individen och avser därför såväl den kunskapsmässiga som den sociala utvecklingen. Insatserna kommer att spridas över alltfler åldersgrupper och till detta område räknas också alla individer med annat modersmål än svenska. Särskilda regionala aktivi-teter i samverkan med medlemskommunerna planeras kring de ungdomar och unga vuxna som lämnar gymnasiet i förtid och eller hamnar i flerårig arbetslöshet direkt efter sina gymnasieår. - Främjandet av samverkan mellan regionens ungdomsskola och universiteten och högskolorna Detta arbete syftar till att skapa progression i regionens samlade utbildningssystem samt att söka få till stånd etablering av en tredje högskola i regionen. Inte minst viktigt i detta sammanhang är det att betona fortsatt utveckling av samarbetet mellan GR, Göteborgs Universitet och Chalmers kring lärarutbildningen. Vidare utvecklas satsningar när det gäller att väcka och vidmakthålla barns och ungas intresse för matematik, naturvetenskap och teknik.

- Läromedelsutveckling

Här spelar GR, som arena för information och diskussion kring läromedelsutvecklingen, en viktig roll främst kring IT- / medieläromedel och internationella läromedel. Vid sidan av det omfattande service- och sambruksuppdrag GR har när det gäller regionens läromedelsförsörjning kommer insatser att göras som syftar till att öka kunskaperna kring hur IT- och medieutvecklingen påverkar barn- och unga samt hur dessa redskap kan användas i skolans arbete.

- Arbete med att öka kvaliteten i kontakterna mellan skola och arbetsliv

Barn och ungdomars första möten med arbetslivet och kvaliteten i dessa är av stor betydelse för den enskilde och för regionens tillväxt. Den i februari 2002 antagna ”Avsiktsförklaringen

avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv” är det redskap som används i detta arbete. Satsningar på detta område bidrar till fördjupad dialog mellan skola och arbetsliv, vilket är en förutsättning för att framåtsyftande samverkansformer skall utvecklas. Arbetsmarknaden i regionen känner inga kommungränser och därför är det angeläget att

elevernas tillgång till bl.a. praktikplaceringar kan ske samordnat och att praktikplatser och andra arbetslivskontakter kan utnyttjas inom hela Göteborgsregionen.

(7)

Idag är webbplatsen www.praktikplatsen.se väl etablerad. Personal har anställts för att med denna som stöd förse Göteborgs Stad med kvalitetssäkrade skola-arbetslivskontakter. Ambitionen nu är att få fler kommuner och fler skolformer att delta i den satsning som nu tagit sin början i

Göteborgs Stad.

Kopplat till detta arbete måste en än mer relevant studie- och yrkesvägledning åstadkommas inte minst med tanke på det öppna utbildningslandskap som nu tillskapats i GRs 13

medlems-kommuner bl.a. innebärande ett mycket stort antal valalternativ för den enskilde. I denna del av satsningen är GRs regiongemensamma gymnasieintagningsverksamhet en central resurs. - Regional samverkan kring skolan och internationaliseringen

GR utgör kontaktyta mellan regionens skolor och de organisationer som på olika sätt är

engagerade i frågor som rör internationalisering. Detta arbete är också på ett naturligt sätt knutet till frågor om skolans värdegrund och interkulturella förhållanden. Regionens stora etniska

mångfald möjliggör kulturmöten/ kulturutbyten mellan barn och unga. Skolan spelar här en viktig roll och GR kommer att fungera som en katalysator i sådana processer.

- Kvalitetsutveckling – Benchmarking

Genom GRs verksamhet kring uppföljning och utvärdering på utbildningsområdet ges

förutsättningar för ett mer intensivt kvalitetsarbete. I dialog med kommunerna presenteras bilder av verksamheternas organisation, kostnader och resultat samt relationerna dessa faktorer emellan. Tillsammans med återkommande attitydmätningar bland brukare och intressenter utgör detta en god grund för diskussion om och beslut kring kommunernas / skolornas fortsatta kvalitetsarbete. Härigenom skapas underlag för jämförelser över tid inom GRs medlemskommuner, men också med andra regioner i landet eller i riket som helhet.

Särskild vikt läggs vid uppföljning och utvärdering av de regionalpolitiska utbildningsmålen och av de samverkansavtal som finns både för gymnasieskola och gymnasiesärskola och som i detta förslag till inriktning också föreslås på vuxenutbildningens område.

Resultatet av detta uppföljnings- och utvärderingsarbete kommer att presenteras fortlöpande bland annat via GRs webbplats, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal såväl som för föräldrar och elever. Webbplatsen kommer att utvecklas ytterligare och information hämtad från den kommer också att spridas i form av tryckta rapporter.

Göteborg 031211 För Utbildningsgruppen

Frank Andersson Ingegerd Löfqvist

References

Related documents

To explore how the sharing economy is framed whilst also pointing out the main actors related to this framing, we conceptualize the phe- nomenon of the sharing economy as an

Detta beslut har fattats av enhetschefen Charlotte Waller Dahlberg efter föredragning av juristen Elena Mazzotti Pallard. Charlotte Waller Dahlberg, 2020-01-28 (Det här är

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Joakim Stymne i närvaro av biträdande generaldirektör Helen Stoye, avdelningschef Magnus Sjöström samt enhetschef Maj

Syftet med uppdraget var att utforma en socialtjänst som bidrar till social hållbarhet med individen i fokus och som med ett förebyggande perspektiv ger människor lika möjligheter

Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet.. Vid sidan

Kommungemensamma satsningar genomförs i syfte att utveckla arbetet för barn och unga i behov av särskilt stöd och stimulans Inte minst gäller detta regionala aktiviteter i samverkan