Working Capital Policy
– Ett sätt att driva verksamheten
Kandidatuppsats 15 hp | Redovisning | Höstterminen 2010
Av: Nelson Gonzalez Bounoure & Katarina Nilsson Handledare: Ogi Chun
Denna kandidatuppsats som skrivits under höstterminen 2010 avslutar vår företagsekonomiska utbildning på Södertörns högskola.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Ogi Chun för hans engagemang och goda råd under uppsatsförfarandet. Den konstruktiva kritik vi fått har varit till mycket god hjälp vid genomförandet av denna uppsats och hans sätt att resonera kommer inte att glömmas.
Vi vill även tacka opponenterna för värdefulla tips och förslag till förbättringar av uppsatsen.
Slutligen vill Nelson tacka sin fru Yordanka Guerra för tålamodet hon uppvisat under tiden uppsatsen skrevs.
Stockholm 13 januari 2011
Nelson Gonzalez Bounoure Katarina Nilsson
Handledare: Ogi Chun
Titel: Working Capital Policy – ett sätt att driva verksamheten
Nyckelord Working Capital Policy, lönsamhet, kassacykel, kundfordringar, leverantörsskulder, lager, kredittid, lagerhållning, bruttolönsamhet Bakgrund Rörelsekapital är de resurser som företaget använder i den löpande
verksamheten och som vid optimering och effektivisering genererar ett högre värde. Styrning av rörelsekapitalet kallas Working Capital Management och har sin grund i vilken Working Capital Policy företaget har.
Små företag, vilka utgör merparten av Sveriges företagsstruktur, är i stor utsträckning helt beroende av egna vinster för att utvecklas.
De har i många situationer svårare att få tillgång till externt kapital för investeringar och är därför beroende av möjligheten av
självfinansiering och optimering av det kapital som binds i verksamheten.
Syfte Uppsatsen undersöker sambandet mellan Working Capital Policy och lönsamhet hos svenska småaktiebolag i tillverkningssektorn.
.
The working capital describes the short-term financial position and focus on cash flow and the actual inflow and outflow of money in the company. Working capital is part of the company's financing and consists of the company's current assets and current liabilities. There are resources that are used in the daily activity and can be optimized. The more effective they are in circulation, the higher value they create. The control of working capital is called Working Capital Management and has its basis in the company’s Working Capital Policy. This means that the policy is the decisions and management describes how the company will practice it.
Small businesses, which constitute the majority of Sweden's corporate structure, are often totally dependent on their profits to develop and grow. They have in many cases more difficult access to external capital for investment and are therefore dependent on the ability of self-financing and optimization of the capital tied up in business.
The study focuses on small companies in the manufacturing sector and examines if the Working Capital Policy has a relationship to profitability.
The study concludes that among companies that have an aggressive policy there is no relationship between the Working Capital Policy and profitability.
A company that has a defensive policy has a very weak negative relationship between the Working Capital Policy and profitability, and that the relationship may be due to chance.
A weaker link between the Working Capital Policy and profitability are found when the entire sample is studied as a single entity without a breakdown between aggressive and defensive Working Capital Policy, this may also be due to chance.
A review and analysis of empirical data in the study notes that the Working Capital Policy that companies are using may be a prerequisite for being able to operate rather than a tool to maximize profitability. Approximately the same results have been found in another Swedish study, other results have been found in different countries, but these results may be influenced by how well the structures of the economies of these countries are developed.
ii
Sammanfattning
Rörelsekapitalet beskriver den kortsiktiga finansiella ställningen och fokuserar på kassaflödet och det faktiska in- och utflödet av pengar i företaget. Rörelsekapitalet utgör en del av företagets finansiering och består av bolagets omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
Det är resurser som företaget använder i den löpande verksamheten och som kan optimeras och ju effektivare de omsätts desto högre värde genereras. Styrning av rörelsekapitalet kallas Working Capital Management och har sin grund i vilken Working Capital Policy företaget har. Med detta menas att policy är de beslut som fattas och management innebär hur företaget i praktiken gör.
Små företag, vilka utgör merparten av Sveriges företagsstruktur, är i stor utsträckning helt beroende av egna vinster för att utvecklas och växa. De har i många situationer svårare att få tillgång till externt kapital för investeringar och är därför beroende av möjligheten av självfinansiering och optimering av det kapital som binds i verksamheten.
Studien fokuserar på småföretag i tillverkningssektorn och undersöker om Working Capital Policy har ett samband med lönsamheten.
Studien kommer fram till att hos företag som har en aggressiv policy saknas ett samband mellan Working Capital Policy och lönsamhet, samt att företag som har en defensiv policy har ett väldigt svagt negativt samband mellan Working Capital Policy och lönsamhet, samt att sambandet kan bero av slumpen. Ett svagare samband mellan Working Capital Policy och lönsamhet påträffas när hela urvalet studeras som en enda enhet utan indelning mellan aggressiv- och defensiv Working Capital Policy, detta kan också bero på slumpen.
En genomgång av empiri och med hjälp av analysen konstaterar studien att Working Capital Policy som företagen använder kan vara en förutsättning för att kunna driva sin verksamhet snarare än ett verktyg för att maximera lönsamheten. Ungefär samma resultat har påträffats i en annan svensk studie, andra resultat har påträffats i olika länder men dessa resultat kan vara påverkade av hur väl strukturerna i ekonomierna i dessa länder är utvecklade.
i
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 4
1.3 Syfte ... 4
1.4 Disposition ... 5
2 Teoretisk referensram ... 6
2.1 Rörelsekapital ... 6
2.2 Kapitalrationalisering och Working Capital Management ... 7
2.3 Kassacykel ... 8
2.4 Leverantörsskulder ... 9
2.5 Lager ... 9
2.6 Kundfordring ... 10
2.7 Bruttovinst ... 10
2.8 Kostnad sålda varor ... 10
2.9 Tidigare forskning/ jämförande studie ... 12
2.10 Tidigare studier i världen ... 13
2.10.1 Asien ... 13
2.10.2 Europa ... 14
2.10.3 USA ... 15
2.10.4 Sammanfattning tidigare studier ... 16
3 Metod ... 18
3.1 Forskningsmetod ... 18
3.2 Tillvägagångssätt ... 18
3.3 Population ... 19
3.4 Urval ... 20
3.5 Validitet ... 21
ii
3.6 Definition av variabler ... 22
3.6.1 Kassacykel ... 22
3.6.2 Leverantörsskulder ... 22
3.6.3 Lager ... 23
3.6.4 Kundfordring ... 23
3.6.5 Bruttovinst ... 23
3.7 Metodkritik ... 24
4 Empiri ... 25
4.1 Kassacykel ... 25
4.1.1 Kassacykel, år 2006 ... 25
4.1.2 Kassacykel, år 2007 ... 26
4.1.3 Kassacykel, år 2008 ... 27
4.1.4 Kassacykel, sammanfattning ... 28
4.2 Lönsamhet ... 29
4.2.1 Lönsamhet år 2006 ... 29
4.2.2 Lönsamhet år 2007 ... 29
4.2.3 Lönsamhet år 2008 ... 30
4.2.4 Lönsamhet, sammanfattning ... 31
5 Analys ... 32
5.1 Företag med aggressiv Working Capital Policy ... 32
5.1.1 Kassacykel och lönsamhet ... 32
5.1.2 Kassacykelns komponenter och lönsamhet för aggressiv Working Capital Policy 33 5.2 Företag med defensiv Working Capital Policy ... 35
5.2.1 Kassacykel och lönsamhet ... 36
5.2.2 Kassacykelns komponenter och lönsamhet ... 36
5.3 Working Capital Policy och lönsamhet, både aggressiva och defensiva ... 38
5.3.1 Kassacykel och lönsamhet ... 38
iii
5.3.2 Kassacykelns komponenter och lönsamhet ... 39
5.4 Hypotesprövning ... 39
5.4.1 Aggressiv Working Capital Policy och lönsamhet ... 40
5.4.2 Defensiv Working Capital Policy och lönsamhet ... 40
5.4.3 Alla kassacykler och lönsamhet ... 40
5.4.4 Komponenter ... 40
6 Slutsats ... 42
6.1 Slutsats ... 42
6.2 Jämförelse med svenska studien ... 44
6.3 Avslutande diskussion ... 44
6.4 Förslag på vidare studier ... 46
Käll- och litteraturförteckning ... 47
Figurförteckning ... 50
Tabellförteckning ... 51 Bilaga 1 – Urvalet ... A Bilaga 2 – Insamlad data ... C Bilaga 3 – Beräkning av lönsamhet ... E Bilaga 4 – Insamlad data ... G Bilaga 5 – Beräkning av kassacykler ... I Bilaga 6 – Aggressiva kassacykler ... K Bilaga 7 – Defensiva kassacykler. ... L
1
1 Inledning
I detta kapitel presenteras bakgrunden till uppsatsämnet och studien. Resultatet av några tidigare studier redogör för vikten av styrning av rörelsekapitalet och introducerar de centrala begreppen i uppsatsen. Vidare redogörs för de frågeställningar som finns som resulterar i ett syfte.
1.1 Bakgrund
Företagsfinansiering eller Corporate finance vilket är det engelska ordet som används i större utsträckning, är en central del i ett företags verksamhet.
Corporate finance kan delas upp i tre delar1:
- Investeringsbudget, vilket handlar om hur företaget finansierar investeringar i tillgångar med lång livslängd. Exempelvis anläggningstillgångar.
- Kapitalstruktur, vilket handlar om företagets fördelning mellan kort- och långsiktiga lån samt eget kapital.
- Rörelsekapital, vilket innebär skillnaden mellan bolagets omsättningstillgångar och kortfristiga skulder . Det är resurser som företaget använder i den löpande
verksamheten och som kan optimeras. Det är dessa resurser som omsätts för att skapa ett värde och ju effektivare de omsätts desto högre värde genereras. Denna del
beskriver den kortsiktiga finansiella ställningen och fokuserar på kassaflödet och det faktiska in- och utflödet av pengar i företaget.
Rörelsekapitalet har en direkt effekt på likviditeten och lönsamheten i ett företag. Styrning av rörelsekapitalet kallas Working Capital Management och har sin grund i vilken Working Capital Policy företaget har. Med detta menas att policy är de beslut som fattas och management innebär hur företaget i praktiken gör. Den engelska terminologin används i detta avseende på grund av att dessa ord är mer vedertagna och någon svensk allmängiltig översättning återfinns inte. En effektiv styrning av rörelsekapitalet innefattar planering och
1 D. Hillier, S. Ross. R. Westerfield, J. Jaffe and B. Jordan, Corporate finance. European edition. United Kingdom, McGraw-Hill Higher education, 2010, sid 1-3
2 granskning av omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Kontrollen och styrningen av rörelsekapitalet ska ske på ett sätt som eliminerar risken för att inte kunna fullgöra sina åtaganden gentemot intressenter samtidigt som man inte är för försiktig och binder för mycket kapital i företaget.
En studie i Spanien visar att små och medelstora företag binder 69 procent av sina totala tillgångar i omsättningstillgångar. På skuldsidan utgör kortfristiga skulder 52 procent av den totala skuldandelen2. En annan studie genomförd i Pakistan visar att i ett tillverkande företag utgör omsättningstillgångarna mer än hälften av de totala tillgångarna och i ett distributionsföretag ännu mer3.
Kassaflödet som rörelsekapitalet genererar kan jämföras med blodet i en människokropp, kärnan i en verksamhet4. Att arbeta effektivt med Working Capital Management är en framgångsfaktor för att generera positiva kassaflöden.
Studier i Storbritannien och USA har påvisat samband mellan svag finansiell styrning och då framförallt avsaknad av effektivisering av rörelsekapital, Working Capital Management, i små företag leder till konkurser5.
Företag behöver resurser för att kunna växa och dessa resurser kan komma från ägarna, banken eller andra externa långgivare. Små företag är dock i stor utsträckning helt beroende av egna vinster för att utvecklas och växa. De har i många situationer svårare att få tillgång till externt kapital för investeringar och är därför beroende av möjligheten av självfinansiering6. En annan möjlighet att frigöra kapital i företaget är en optimering av verksamheten. Detta kräver inga externa aktörer utan endast en bättre styrning av företagets resurser för att effektivisera.
Vid en närmre titt på svenskt näringsliv syns tydliga skillnader i företagsstrukturen jämfört med andra länder. Grunderna för svenskt företagande baseras i huvudsak på små företag7. Det
2 P.J. Garcia Teruel, P. M. Solano, International journal of managerial finance. Effects of working capital management on SME profitability, 3(2): 2007: 164-177.
3 A. Raheman and M. Nars, International Review of Business Research Papers. Working capital management and profitability-Case of Pakistani firms, 3(1): mar. 2007: 279-300.
4 G. Filbeck, T. Krueger and D. Preece, Quarterly Journal of Business & Economics. CFO Magazine’s “Working Capital Survey” Do Selected Firms Work for Shareholders, 46(2): mar. 2007: 3-22.
5 K. Padachi, International review of business research papers. Trends in working capital management and its impact on firms performance: An analysis on Mauritian small manufacturing firms, 2(2): oct. 2006: 45-58.
6 ibid
7 Statistiska centralbyrån, Företagsregister 2010
finns ett litet antal stora internationella börsbolag, relativt få medelstora företag och ett mycket stort antal småföretag
I Företagsregistret som Statistiska centralbyrån, SCB, tillhandahåller finns Sveriges samtliga företag. Företagsstrukturen och näringslivet i Sverige består till allra största del av små medelstora företag.
Diagrammet som Figur 1 visar baseras på SCB:s siffror över Sveriges företag fördelade på olika företagsformer (aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enskild firma eller fysiska personer). Vidare är siffrorna rensade från offentliga företag, fö
förvaltning. Det totala antalet företag registrerade i Sverige under 2009 är 976 790 företag.
Figur 1 – Företagsstruktur i Sverige ekonomifakta.se8
8 Ekonomifakta, http://ekonomifaktacms5.halvarsson.se/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Naringslivets 2010-10-14
finns ett litet antal stora internationella börsbolag, relativt få medelstora företag och ett och enmansföretag.
I Företagsregistret som Statistiska centralbyrån, SCB, tillhandahåller finns Sveriges samtliga företag. Företagsstrukturen och näringslivet i Sverige består till allra största del av små
visar baseras på SCB:s siffror över Sveriges företag fördelade på olika företagsformer (aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enskild firma eller fysiska Vidare är siffrorna rensade från offentliga företag, förvaret och offentlig förvaltning. Det totala antalet företag registrerade i Sverige under 2009 är 976 790 företag.
Företagsstruktur i Sverige, statistik ur SCB:s databas framtagen med hjälp av
http://ekonomifaktacms5.halvarsson.se/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Naringslivets
3 finns ett litet antal stora internationella börsbolag, relativt få medelstora företag och ett
I Företagsregistret som Statistiska centralbyrån, SCB, tillhandahåller finns Sveriges samtliga företag. Företagsstrukturen och näringslivet i Sverige består till allra största del av små- och
visar baseras på SCB:s siffror över Sveriges företag fördelade på olika företagsformer (aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enskild firma eller fysiska rvaret och offentlig förvaltning. Det totala antalet företag registrerade i Sverige under 2009 är 976 790 företag.
statistik ur SCB:s databas framtagen med hjälp av
http://ekonomifaktacms5.halvarsson.se/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Naringslivets-struktur/
4 1.2 Problemdiskussion
Det är för företag en mycket smal balansgång mellan att effektivisera användningen av rörelsekapital på ett optimalt sätt och att strypa flödet av resurser på ett sådant sätt att det skadar den operativa verksamheten. Problemet ligger mer eller mindre i att inte vara för effektiv. Frågan är om detta arbete med rörelsekapital gynnar företaget i slutändan och i sådana fall på vilket sätt. Företagens mål är att redovisa ett positivt resultat för omvärlden och gå med vinst, är detta en del i den processen?
Med hänsyn till studien som nämns ovan där det påvisats samband mellan avsaknad av Working capital management och konkurser i små företag är det intressant att undersöka om det finns ett samband i Sverige som stödjer att effektivisering leder till ökad lönsamhet i små företag.
Företag kan ha incitament till att vara effektiva genom att inte binda onödigt mycket kapital i lager, och därmed eftersträva en hög lageromsättning. Att inte binda för mycket kapital i kundfordringar genom korta kredittider till kunder kan också vara ett sätt men just den effektiviteten kan vara oförenlig om lagret är för begränsat eller om kundstocken minskat på grund av kortare kredittider. Så hur gör svenska småföretag? Hur ser det ut för dem? Hur påverkas lönsamheten om företagen efterstävar en så hög effektivitet som möjligt med dessa negativa aspekter som den höga effektiviteten kan medföra?
Det är mycket intressant att få en bild över hur svenska småföretag gör med tanke på att det konstateras en brist på studier om Working Capital Policy som berör företag i Sverige.
1.3 Syfte
Uppsatsen undersöker sambandet mellan Working Capital Policy och lönsamhet hos svenska småaktiebolag i tillverkningssektorn.
5 1.4 Disposition
Kapitel 1 – Inledning
Kapitlet presenterar bakgrunden till uppsatsämnet och studien. Resultatet av några tidigare studier redogörs för att poängtera vikten av styrning av rörelsekapitalet. Vidare redogörs för de frågeställningar som finns och som resulterar i ett syfte.
Kapitel 2 – Teoretisk referensram
Kapitlet beskriver rörelsekapitalet och Working Capital Management. Det ges även en inblick i kassacykeln och dess komponenter. Teoretiska referensramen innehåller även tolv liknande studier genomförda runt om i världen.
Kapitel 3 – Metod
Kapitlet redovisar hur studien genomförts och vilken metod som används för att kunna besvara frågeställningen. Populationen och urvalet som ingår i undersökningen redogörs.
Kapitlet tar också upp variablerna som kommer att representera Working Capital Policy och lönsamheten i företagen som studeras.
Kapitel 4 – Empiri
Kapitlet presenterar den insamlade empirin och redovisar den väl med hjälp av olika diagram.
Redovisningen sker i kronologisk ordning och avslutas med en sammanfattning.
Kapitel 5 – Analys
Kapitlet analyserar empirin med utgångspunkt i teoretiska referensramen. Analysen sker i kronologisk ordning och avslutas med en sammanfattning.
Kapitel 6 – Slutsats
Kapitlet besvarar studiens syfte och en avslutande diskussion förs. Vidare presenteras förslag till vidare studier.
6
2 Teoretisk referensram
Kapitlet inleds med en beskrivning av rörelsekapitalet och Working Capital Management. Det ges även en inblick i kassacykeln och dess komponenter. Den teoretiska referensramen utökas med tolv liknande studier genomförda runt om i världen.
2.1 Rörelsekapital
Rörelsekapitalet omfattar omsättningstillgångar och kortfristiga skulder och mäter effektiviteten och hälsan på kort sikt.
Rörelsekapitalet kan bindas i varulager, kundfordringar, likvida medel, och finansiering kan fås genom olika krediter av leverantörer, s.k. leverantörsskulder.
Att identifiera och öka medvetenheten om rörelsekapitalbindningen i ett företag är ett steg mot att bli ett mer effektivt företag. Kapitalbindningen kan förklaras av både små och stora faktorer och en mycket viktig del är att analysera de dagliga rutinerna samt föreslå förslag till förbättringar inom organisationen. Som tidigare nämnt är rörelsekapitalet just kärnan i företaget och därav är kommunikation och implementering med och av de anställda otroligt viktigt.
Företag kan sätta ekonomiska mål för sin verksamhet och dessa kan uppnås bland annat med en bättre ekonomisk styrning av rörelsekapitalet.
En minskning av kapitalbindningen i företaget kan nyttjas till organisk tillväxt, investeringar, förvärv av nya bolag, utveckling internt och externt, utdelning till aktieägare eller kanske minska krediter som företaget har. Detta kan belysas med olika nyckeltal. Nyckeltal är verksamhetsmått innehållande viktig finansiell information. De talar om hur företaget mår och om det sker en önskvärd utveckling och tillväxt. Nyckeltalen åskådliggör samband mellan handling och effekt samt verktyg för en effektiv styrning. Det krävs en tydlig kommunikation och förankring av nyckeltalen inom organisationen för att kunna sträva åt samma håll och uppnå finansiell utveckling i önskvärd riktning9.
9 B. Catasús, J-E. Gröjer, O. Högberg och A. Johansson, Boken om nyckeltal. 2:a upplagan. Malmö, Liber, 2008
7 2.2 Kapitalrationalisering och Working Capital Management
Om ett företag binder mer rörelsekapital än vad som i branschen klassas som normalt kan det behöva frigöras, kapitalrationaliseras. De tillgångar som binds i rörelsekapital är ofta en stor andel av de totala tillgångarna i företaget vilket bör vara ett incitament för att effektivisera.10 Detta innebär att mer kapital frigörs och kan utnyttjas för att på ett mer effektivt sätt styra företaget att utvecklas. Effektiviseringen ligger i att möjlighet för tillväxt skapas och det finansiella handlingsutrymmet ökar. Ett ökat handlingsutrymme ger mer frihet och flexibilitet vilket gör att företag som inte fokuserar eller arbetar med sin rörelsekapitalbindning ger upp en potentiell konkurrensfördel.
Av de olika faktorerna som ingår i rörelsekapitalet, varulager, kundfordringar, likvida medel och leverantörsskulder, anses kundfordringar och lagerhållning vara de viktigaste framgångsfaktorerna vid arbete med Working Capital Management11. Det kan dock vara så att ett större lager och gynnsamma betalningsvillkor för kunden kan leda till en försäljningsökning. En större lagerhållning minimerar också risken för att produkterna ska ta slut och kunderna vänder sig till ett annat företag12. En annan komponent i rörelsekapitalet är leverantörsskulder som med förmånliga villkor kan hjälpa företaget att finansiera andra investeringar när de inte behöver betala sin skuld på en gång. Tvärtom finns det även företag som premierar sina beställande kunder med en rabatt om de betalar sin faktura tidigt13.
Generellt påstås det att företag som strävar efter större vinster minskar sin rörelsekapitalbindning i förhållande till sin ökade försäljning14.
Förmågan att på detta sätt frigöra rörelsekapital som kan utnyttjas på ett bättre sätt kan vara en framgångsfaktor i en verksamhet. Att arbeta med rörelsekapitalet och försöka förändra dess sammansättning gör att man får inblick i det operativa i företaget och dessutom en fördjupad kunskap om kassaflödet i verksamheten.
10 K. Padachi, International review of business research papers. Trends in working capital management and its impact on firms performance: An analysis on Mauritian small manufacturing firms, 2(2): oct. 2006: 45-58.
11 G. Filbeck, T. Krueger and D. Preece, Quarterly Journal of Business & Economics. CFO Magazine’s
“Working Capital Survey” Do Selected Firms Work for Shareholders, 46(2): mar. 2007: 3-22.
12 M. Deloof, Journal of Business, Finance and Accounting. Does Working Capital Management Affect Profitability of Belgian Firms?, 30(3) & (4): apr-may. 2003: 573-587.
13 ibid
14 S. Vishnani, B. Shah, Global Business Review. Impact of Working Capital Management Policies on Corporate Performance – an empirical study 8(2): 2007: 267-281
8 Att frigöra rörelsekapital tillför inte företaget resurser lika snabbt som exempelvis ett lån från banken, men fördelen med att frigöra kapital som redan finns i bolaget är att det behöver inte betalas tillbaka och medför heller ingen ränta till långivare15, med andra ord ingen kostnad.
Sammanfattningsvis kan framhållas att detta är ett komplext problem som kräver planering, vägval och utvärdering för att se alternativa rörelsekapitalstrukturer.
2.3 Kassacykel
Det finns olika sätt att mäta likviditet i ett företag och presentera det med hjälp av olika nyckeltal, vanligast är kassalikvidet och balanslikvidet. Kassalikvidet fokuserar på relationen mellan likviditetsnära omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, medan balanslikvidet fokuserar på relationen mellan storleken på omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
Dessa nyckeltal berättar hur mycket kapital som kan frigöras om så önskas, vid en avslutning av verksamheten exempelvis. Nämnda nyckeltal bidrar inte med information om hur kassaflödena ser ut från den operationella verksamheten utan ett bättre redskap för den informationen är kassacykeln.
Med hjälp av Figur 2 kan man se att kassacykel är perioden som fås genom att summera lagerperioden och kundfordringsperioden och subtrahera kredittiden som fås från leverantörer16, eller med andra ord perioden mellan ut- och inbetalningar i en verksamhetscykel. Kassacykeln kan sägas vara ett mått på hur ett företag arbetar med sitt rörelsekapital och som nämnt är den en del av en verksamhetscykel, även kallad affärscykel.
Kassacykeln kan kortfattat beskrivas på följande sätt: den inleds med att företaget gör inköp som hamnar i varulagret, sedan säljs varorna till kunderna på kredit, företaget betalar för inhandlade varorna, kunderna betalar till företaget vilket avslutar verksamhetscykeln.
Längden på cykeln kan påverkas genom att varorna i genomsnitt är kortare tid på lagret, ge kortare kredittid till egna kunder eller/och genom att få längre kredittid av leverantörerna.
15 Juan Colina Working capital optimization Pulp & Paper July 2002 p.64
16 D. Hillier, S. Ross. R. Westerfield, J. Jaffe and B. Jordan, Corporate finance. European edition. United Kingdom, McGraw-Hill Higher education, 2010, sid 724.
9 2.4 Leverantörsskulder
Leverantörsskulder är en beståndsdel i kassacykeln och uppstår när ett företag gör inköp och får en viss tid på sig för att betala för inköpet, de flesta affärstransaktioner mellan företag sker på kredit.17 Så länge inköpet inte är betalt har företaget en skuld, en leverantörsskuld. Det viktiga i resonemanget om rörelsekapital och hur det används är att det är fördelaktigt med långa perioder mellan inköp och betalning för det köpande företaget.
2.5 Lager
Lagret är en plats där varor sparas för att möta efterfrågan eller/och för att ha råvaror tillgängliga till produktion och inte riskera att stoppa produktionen om en råvaruleverans försenas eller liknande. Det är lagret och de fysiska flödena av material som är viktiga för att produktionen ska fungera18. I lagret kan det också finnas reservdelar till olika produkter som tillverkas och säljs vidare, reservdelar som är viktiga vid åtagande om service och underhåll av dessa varor som sålts.
17 C. Ax, C. Johansson och H. Kullvén. Den nya ekonomistyrningen. 4:e upplagan. Malmö, Liber, 2009, sid 220
18 Bas nyckeltal. 3:e upplagan. Utgiven av Norstedts Juridik AB. Stockholm, 2006, sid37
Tid
Varuinköp Varuförsäljning Kassainbetalning
Lagerperiod Kundfordringsperiod
Kassautbetalning
Lev. skuld K a s s a c y k e l
Verksamhetscykel
Figur 2 – [Egen Figur] Kassacykel
10 Lagerhållning innebär kostnader av olika slag vilka kan relateras till byggnaden som används, försäkringar som kan behövas, ansvarig personal, olika system för identifiering och spårning av varorna. Tillverkande företag binder mycket kapital i varulager för råmaterial, halvfabrikat, produkter i arbete och färdiga varor19. Denna omfattande investering kräver finansiering i form av rörelsekapital20.
2.6 Kundfordring
En kundfordring uppstår när ett företag säljer en produkt och får betalning för produkten i ett senare skede. Det är ett sätt att binda rörelsekapital under perioden som det tar för kunden att betala för produkten. Kundfordringar är en beståndsenhet i rörelsekapitalet21 och perioden de varar ingår i kassacykeln.
2.7 Bruttovinst
Det finns flera indikatorer och sätt att mäta ett företags prestation. Bruttovinst som lönsamhetsmått ligger väldigt nära kärnverksamheten då bruttovinst är skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad sålda varor. Den är opåverkad av faktorer som skattemässiga beslut och ränteförändringar vilka saknar en direkt koppling till kärnverksamheten.
2.8 Kostnad sålda varor
Kostnad sålda varor, KSV, är alla kostnader som uppstår vid tillverkningen av varor som säljs vidare till extern part. Kostnader för material, löner till anställda i tillverkningen och värdeminskningen på utrusningen som används vid tillverkningen hör till kostnad sålda varor.
Kostnad sålda varor redovisas inte av samtliga bolag i undersökningen och en uppskattning av posten kan göras.
19 Ibid
20 Ibid
21 Ibid, sid 107.
11 Poster i den externa redovisningen som kan bidra till en uppskattning av kostnad sålda varor rubriceras som råvaror och förnödenheter, handelsvaror, personalkostnader och avskrivningar.
Posten av typen råvaror och förnödenheter antas vara material som förbrukas vid tillverkning i bolaget. Personalkostnader antas vara lönekostnader för anställda i produktion, en förenkling av verkligheten då en del av lönekostnaden eventuellt hör till anställda som utfört andra uppgifter än just produktion. Förenklingen kan göras med tanke på att det är små bolag som ingår i undersökningen och dessa bolag brukar inte ha en betydande andel av personalen sysselsatt med andra uppgifter än kärnverksamheten. Avskrivningar antas vara värdeminskningen på utrustningen som används vid tillverkning, även i denna post förekommer en förenkling då en del av kostnaden eventuellt är relaterade till andra tillgångar som inte används vid tillverkningen. Huvuddelen av avskrivningarna antas dock höra till anläggningstillgångar som används vid tillverkningen av samma skäl som vid lönekostnader, att det är småbolag som undersökningen fokuserar på.
12 2.9 Tidigare forskning/ jämförande studie
Denna uppsats utgångspunkt i tidigare forskning består av en svensk uppsats på avancerad nivå vars syfte är att studera relationen mellan lönsamhet och Working Capital Policy i svenska företag22. Nedan ges en sammanfattning av delarna i uppsatsen.
- Introduktion och forskningsfråga
Uppsatsen belyser i inledningen att olika länder hanterar arbetet med rörelsekapital på många olika sätt. Länder i framkant och stark utveckling ser det som något absolut nödvändigt.
Tidigare var trenden att ha mycket rörelsekapital i företaget för att vara säkra på att klara sina engagemang till omvärlden. Nu har trenden svängt och företagen minimerar i stor utsträckning sitt rörelsekapital men vill ha tillräckligt likvida medel för att klara sina finansiella engagemang. Författarna vill undersöka om det finns en eventuell koppling mellan Working Capital policy och lönsamhet bland företag i Sverige.
- Metod och urval
Urvalet består av 37 börsnoterade svenska bolag vilka studerades under en tidsperiod på 5 år (2004-2008)
- Resultat och analys
Analysen av den insamlade empirin visar att det inte finns något samband mellan Working Capital policy och lönsamhet i de svenska företag som undersöktes. Eftersom inget samband kunde påvisas studerades relationen djupare.
Det studerades om det påträffades något samband mellan de olika komponenterna inom kassaflödescykeln och lönsamhet. Det fanns ett mycket litet negativt samband mellan kundfordringar i antal dagar och lönsamhet. Vidare analyser visar en direkt men svag koppling mellan leverantörsskulder och lagerhållning i dagar.
Författarna förklarar de överraskande resultaten med att svenska företag inte har eller med en annan kvot har justerat och förändrat sitt rörelsekapital i förhållande till sin försäljning.
22 A. Wahajat and H. Syed Hammad Ul, Relationship between the profitability and working capital policy of Swedish companies. Umeå universitet, 2010.
13 2.10 Tidigare studier i världen
Politiska och ekonomiska situationer i olika delar av världen påverkar länders syn och arbete med Working Capital policy. Ett företag som bedriver sin verksamhet i en stabil miljö jämfört med en mycket föränderlig omvärld tar beslut som skiljer sig från varandra. Företag och företagsledningar har även skilda synsätt på risk och effektivitet.
Trots att ämnet har diskuterats i olika studier återfinns nästan ingen forskning inom detta område i Sverige. Därav väcks intresset för att undersöka om det finns något samband mellan Working Capital policy och lönsamhet i Sverige och om det stämmer överrens med någon av de studier som genomförts runt om i världen.
2.10.1 Asien
Dr. Jeng-Ren Chiou och Li Cheng23 undersöker i sin artikel “The determinants of Working Capital Management” vilka de avgörande faktorerna är som påverkar styrningen av rörelsekapitalet. I undersökningen användes 35 kvartalsrapporter mellan åren 1996-2004, vilket gav 19 180 observationer. Resultatet av studien visar att det är företagets skuldkvot och det operativa kassaflödet som styr Working Capital Management. Studien fokuserade på börsnoterade bolag i Taiwan.
En studie genomförd av Abdul Raheman och Mohamed Nasr24 ”Working capital management and profitability – case of Pakistani firms” visar på ett tydligt negativt samband mellan beståndsdelarna i rörelsekapitalet och företagets lönsamhet. De fann att en ökning i dagar i kassaflödescykeln medförde en minskad lönsamhet. Ett aktivt arbete med Working Capital Management i syfte att effektivisera och minska kapitalbindningen och kassaflödescykeln ökar lönsamheten i företaget. Vidare fanns även ett negativt signifikant samband mellan likviditet och lönsamhet och även mellan leverantörsskulder och lönsamhet. Det fanns även positivt samband mellan lagerhållning i dagar och kassaflödescykeln. I undersökningen studerades 94 företag mellan år 1999-2004 i Pakistan .
23 J.R. Chiou and L. Cheng, The journal of American Academy of business. The determinants of working capital Management, 10(1): Sept. 2006: 149-155.
24 A. Raheman and M. Nars, International Review of Business Research Papers. Working capital management and profitability-Case of Pakistani firms, 3(1): mar. 2007: 279-300.
14 Sushma Vishnani och Bhupesh Kr. Shah25 har i en studie i Indien med 23 företag, genomförd mellan åren 1994-2005, inte upptäckt något entydigt samband mellan likviditet och lönsamhet i urvalet och menar att det beror på skillnader i företagen.
2.10.2 Europa
Mark Deloof26 studerar i artikeln “Does working capital management affect profitability of Belgian firms?” Belgiens 1 009 största företag. Studien genomfördes mellan åren 1992-1996.
Korrelationsberäkningar genomfördes med bruttoresultatet som en variabel och kundfordringar, varulager och leverantörsskulder som en annan variabel vilket gav ett signifikant negativt samband.
Professor Ioannis Lazaridis och Dimitrios Tryfonidis27 utreder i artikeln ”Relationship between working capital management and profitability of listed companies in the Athens stock exchange” hur sambandet ser ut bland 131 företag under åren 2001-2004. Liksom flera av författarnas resultat ovan påträffades ett negativt samband mellan lönsamhet och kassaflödescykeln. En lägre bruttovinst associeras med en ökning i antal dagar leverantörsskulder. Även ett negativt samband finns mellan lönsamhet och kundfordringar samt lagerhållning i dagar.
Pedro Juan Garcia-Teruel och Pedro Martinez-Solano28 studerar i artikeln “Effects of working capital management on SME profitability” små och medelstora spanska företag i syfte att söka empiriska samband mellan Working Capital Management och lönsamhet. Urvalet består av 8 872 företag som undersöktes mellan åren 1996-2002. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan kassaflödescykeln och lönsamhet. En minskning av antalet dagar i cykeln ökar lönsamheten i de studerade företagen. Det finns ett negativt samband mellan lönsamhet och kundfordringar samt lönsamhet och varulager. Det går dock inte att med empiriskt stöd påvisa ett samband mellan leverantörsskulder i dagar och avkastningen på tillgångar.
25 S. Vishnani, B. Shah, Global Business Review. Impact of Working Capital Management Policies on Corporate Performance – an empirical study 8(2): 2007: 267-281
26 M. Deloof, Journal of Business, Finance and Accounting. Does Working Capital Management Affect Profitability of Belgian Firms?, 30(3) & (4): apr-may. 2003: 573-587.
27 I. Lazaridis and D. Tryfonidis, Journal of Financial Management and Analysis. Relationship between working capital management and profitability of listed companies in the Athens stock exchange, 19(1): jan-jun, 2006: 26- 35.
28 P.J. Garcia Teruel, P. M. Solano, International journal of managerial finance. Effects of working capital management on SME profitability, 3(2): 2007: 164-177.
15 Ali Uyar29 har genomfört en studie med 166 turkiska företag under år 2007 och redogör för denna i artikeln ”The relationship of cash conversion cycle with firm size and profitability: an empirical investigation in Turkey”. Undersökningen påvisar ett negativt samband mellan kassaflödescykeln och lönsamhet. Ett negativt samband återfinns mellan kassaflödescykeln och avkastning på tillgångar, men dock går det inte att fastställa något statistiskt samband mellan kassaflödescykeln och avkastningen på eget kapital.
En annan studie, ”The effect of working capital management on firm profitability: evidence from Turkey”, genomförd i Turkiet av F. Samiloglu och K. Demirgünes30 stödjer den tidigare studien genomförd i Turkiet och påvisar ett negativt samband mellan kundfordringar och lagerhållningstid gentemot lönsamhet. Studien genomfördes med ett urval på 5 843 företag mellan åren 1998-2007.
2.10.3 USA
Hyun-Han Shin och Luc Soenen31 undersökte 58 985 amerikanska bolag under åren 1975-1994 i artikeln “Efficiency of working capital management and corporate profitability”
för att fastställa ett samband mellan Working Capital Management och lönsamhet. Även i USA kunde ett starkt negativt samband påvisas mellan kassaflödescykel och lönsamhet.
Författaren framhåller att en minskning av antalet dagar i kassaflödescykeln bör ske genom en minskning av kapitalbindning i tillgångar snarare än ökning av skulderna.
Morris Lambertson32 skriver I artikeln “Changes in working capital of small firms in relation to changes in economic activity” att likviditeten ökade något under en ekonomisk expansion men det skedde inte någon märkbar förändring av storleken på de likvida medlen vid ekonomisk avmattning. 50 små amerikanska företag studerades mellan åren 1980-1991.
Investeringen i rörelsekapital var stabil under samtliga år som studerades.
29 A. Uyar, International Research journal of finance and economics. The relationship of cash conversion cycle with firm size and profitability an empirical investigation in Turkey, 24: 2009: 186-193.
30 F. Samiloglu and K. Demirgunes. The international Journal of Applied Economics and finance. The effect of working capital management on firm profitability evidence from Turkey, 2(1): 2008: 44-50.
31 H.H. Shin and L. Soenen, Financial Practice and Education. Efficiency of Working Capital and Corporate Profitability, 8: fall/winter. 1998: 37-45.
32 M. Lamberson, Mid-American Journal of Business. Changes in Working Capital of Small Firms in Relation to Changes in Economic Activity, 10(2): 1995: 45-50.
16 En ytterligare studie, ”Corporate returns and cash conversion cycles”, genomförd i USA av Manuel L. Jose, Carol Lancaster och Jerry L. Stevens33 konstaterar att en aggressiv kassacykel med färre dagar leder till en högre lönsamhet i bland annat tillverkningsindustrin.
Urvalet bestod av 2 718 företag som studerades från 1974-1993.
En relativt aggressiv rörelsekapital styrning avseende tillgångarna följs ofta av en mer konservativ och försiktig finansieringpolitik. Företagen försöker balansera och sprida risken enligt studien författad av Herbert J. Weinraub och Sue Vissscher34, ”Industry practice relating to aggressive conservative working capital policies”. I studien ingick 216 företag och fokuserade på en tioårsperiod mellan 1984 och 1994.
2.10.4 Sammanfattning tidigare studier
I Asien går forskarnas rapporter isär. En av studierna visar på ett tydligt negativt samband mellan företagets lönsamhet och kassaflödescykeln medan en annan inte har upptäckt något entydigt samband. Två av studierna visar att leverantörsskulder påverkar lönsamheten på ett negativt sätt. En studie kunde inte hitta något samband alls, förklaringen är att skillnader i företagen i studien var allt för stora. Det observerades även ett positivt samband mellan lagerhållning i dagar och kassaflödescykeln.
I Europa är forskarna samstämmiga i sina studier. De finner alla ett negativt samband mellan lönsamhet och kassaflödescykeln. De finner även ett negativt samband mellan lönsamhet och kundfordringar och lager.
I USA finner forskarna ett starkt negativt samband mellan lönsamhet och kassaflödescykeln.
En aggressiv kassacykel har studerats och kommer studien fram till att detta ger en högre lönsamhet ibland annat tillverkningsindustrin.
Den stora likheten mellan studierna är att alla förutom en finner ett negativt samband mellan lönsamhet och kassaflödescykeln.
Dessa likheter och skillnader mellan världsdelarna kan orsakas av flera faktorer. Några som nämns i studierna är olikheter i urvalet hos de företag som studerats. En annan faktor är även
33 M.L. Jose, C. Lancaster and J.L. Stevens, Journal of Economics and Finance. Corporate Returns and Cash Conversion Cycles, 20(1): spring. 1996: 33-46.
34 H.J. Weinraub and S Visscher, Journal of financial and strategic decisions. Industry practice relating to aggressive conservative working capital policies, 11(2): fall. 1998: 11-18.
17 hur företagen väljer att investera i sitt rörelsekapital, hur de balanserar sin effektivitet och väljer att sprida risker. Likheter och skillnader kan även bero på hur kapitalbindningen förändras, om det sker en minskning av tillgångar eller skulder.
18
3 Metod
I detta kapitel redovisas hur studien genomförts och vilken metod som används för att kunna besvara frågeställningen. Vidare beskrivs populationen och hur det gick till att bestämma urvalet som ingår i undersökningen. En diskussion har förts om de data som är grunden för att studien är tillförlitlig. Kapitlet tar också upp variablerna som kommer att representera Working Capital Policy och lönsamheten i företagen som studeras.
3.1 Forskningsmetod
För att kunna besvara studiens frågeställning användes skriftiga sekundärkällor som bestod av årsredovisningar. Med tanke på att dessa årsredovisningar var dokument, genomfördes en dokumentstudie. Den insamlade data bearbetades på ett sådant sätt att kvantitativ data erhölls som resultat och därmed var det en kvantitativ metod som denna studie använde35.
Alternativet var en kvalitativ metod eller en triangulering av metoderna var också möjlig men begränsningen i tid vägdes in och kvantitativ metod valdes. Den kvantitativa metoden ansågs vara tillräcklig för att besvara frågeställningen och hade egenskaper som var lämpliga för studien.
3.2 Tillvägagångssätt
Studiens empiri baserades på företagens årsredovisningar som togs fram med hjälp av databastjänsten Affärsdata. Ur dessa finansiella rapporter identifierades posterna som kom att vara grunden för empirin i undersökningen. Resultaträkningen bidrog med poster som nettoomsättning och kostnad sålda varor och om denna post saknades beräknades den med hjälp av posterna råvaror eller dylikt, personalkostnader samt avskrivningar. Motiveringen till detta redogörs för längre fram, i avsnitt Definition av variabler. Balansräkningen bidrar med posterna varulager, kundfordringar och leverantörsskulder. Varulager och kundfordringar var
35 M. Denscombe. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2:a upplagan. Lund, Studentlitteratur, 2009, sid 328
19 av typen omsättningstillgångar och leverantörsskulder var av typen kortfristiga skulder.
Gemensamt för dem var att de omsatts inom loppet av ett år, vilket var relevant för att studera Working Capital Policy och dess eventuella relation till lönsamheten.
När datainsamlingen var klar användas Microsoft Excel för de enkla beräkningarna, sortering av data och framtagning av diverse tabeller och grafer. För de mest statistikkrävande beräkningar användes SPSS.
3.3 Population
Studien fokuserade på små aktiebolag, exkluderat mikroföretag inom tillverkningsbranschen i Sverige. Definitionen av små företag i studien grundade sig på den avgränsning som europeiska kommissionen fastställde den 6 maj 2003.
Definition på små- och mikroföretag enligt europeiska kommissionen
”Inom SMF-kategorin definieras små företag som företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år.
Inom SMF-kategorin definieras mikroföretag som företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år.”36
Anledningen till att populationen bestod av små bolag var bristen på liknade studier som berörde små svenska bolag. Dessa företag har andra förutsättningar än de stora noterade bolagen, exempelvis vissa begränsade möjligheter till extern finansiering som de stora noterade företagen kan räkna med. En ytterligare anledning är att små bolag utgör grunden i svenskt näringsliv som framgår i det inledande kapitlet.
Företagen som ingick i studien har bedrivit verksamhet under perioden studien fokuserade på vilket var en tre års period, mellan år 2006 och 2008. Tre år för att få en lite mer longitudinell bild än just en ögonblicksbild och perioden avslutades med år 2008 för att inte ha konsekvenser av den stora ekonomiska krisen som startade hösten 2008 i USA. En ekonomisk kris som kunde ge upphov till missvisade empiri.
36 Europeiska unionens officiella tidning, L124, 20 maj 2003, sid 36. Kommissionens rekommendation 2203/361/EG
20 Med tanke på att definitionen på små bolag var utryckt i euro och svenska småföretag hade svenska kronor som redovisningsvaluta användes valutakursen som Sveriges Riksbank anger för det aktuella slutåret vid omräkning. Euron hade vid slutet av år 2008 en kurs på 10,9355 SEK. Detta gav som gräns för svenska företag att klassificeras som små bolag 109 355 000 SEK istället för 10 000 000 euro som anges i den citerade texten ur Europeiska unionens officiella tidning. Detta är beloppet som används i denna studie för att kategorisera småföretag.
Anledningen till att mikroföretag inte ingick i studien var att de kunde vara i etableringsfasen och därmed kunna uppvisa avvikande data som kan relateras till eventuella etableringssvårigheter och dylikt.
3.4 Urval
Inför studien saknades kunskap om hur populationen såg ut och komplexiteten i att ett företag kan driva olika verksamheter, och/eller integrerade verksamheter som produktion och reparation. Inom tillverkningssektorn förekommer dessutom en rad olika inriktningar som textil, metall, trä samt övrig tillverkning och därför var urvalet av typen icke- sannolikhetsurval, som inte baseras på föreställningen om att urvalet är representativt för populationen37.
Urvalet har genomförts på ett slumpmässigt sätt, där varje enhet i populationen fick ett identifieringsnummer och ett dataprogram genererade på ett slumpmässigt sätt 60 unika identifieringsnummer, vilka kom att utgöra urvalet. Dataprogrammet är skapat av en av författarna till denna studie, med hjälp att programmeringsspråket C och utvecklingsverktyget Turbo Borland C++ version 3.0.
Antalet företag i urvalet är 60 stycken som nämnts tidigare och anledningen till storleken är att det utgör en betydande andel av små aktiebolag inom tillverkning som bedrev verksamhet under studieperioden. Det totala antalet var 358 företag enligt databastjänsten Affärsdata som använder Svensk Näringsgrensindelning, SNI-kod, för att kategorisera företagen. Storleken på urvalet var tillräckligt stort för att efter indelning ha tillräckligt många företag som kunde
37 M. Denscombe. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2:a upplagan. Lund, Studentlitteratur, 2009, sid 32.
21 utgöra en grund för statistiska beräkningar38. Med andra ord var urvalet tillräckligt stort i antal vilket uppfyller villkoren för ett slumpmässigt urval39.
3.5 Validitet
Validitet innebär inom forskning studiens giltighet, om studien verkligen mäter vad den är avsedd att mäta. Som nämnts tidigare var dokumentkällor grunden för undersökningen. Dessa dokumentkällor accepterades när fyra olika kriterier40 uppfylls.
Årsredovisningar som granskades i denna studie var äkta dokument som har tagits emot av en statlig myndighet, Bolagsverket. När kopior har skickats till myndigheten har dessa varit vidimerade kopior, detta framgår av dokumenten och kunde styrkas på ett relativt enkelt sätt.
Innehållet i dessa skriftiga källor var trovärdiga med tanke på att de var reviderade av kunniga människor, revisorer som uppfyllt revisornämndens krav för lagstadgad revision. Syftet till att avlämna en årsredovisning kan vara dels att det är en skyldighet enligt årsredovisningslagen samt att det kan finnas intresse att informera andra intressenter om den finansiella ställningen i bolaget. Syftet att informera omvärlden kunde ge incitament till att innehållet avvek från verkligheten men den revidering som revisor utförde säkerställde att gällande normer och praxis har använts samt att dokumenten inte innehöll väsentliga fel. Dessa dokument upprättades kort efter redovisningsperioden var slut, vilket bidrog till att information var relativ ny vid upprättande av dokumenten.
Årsredovisningar som granskades var representativa, det vill säga att de såg ut precis som de flesta årsredovisningar som upprättas i Sverige ser ut, detta på grund av att innehållet i de finansiella rapporterna är reglerade enligt lag och praxis. I och med att de har tagits emot av Bolagsverket var de också fullständiga.
Innehållet i dokumenten var tydligt och bestod inte av svårfångande koder samt att det inte gavs utrymme för personliga tolkningar. Med andra ord hade dokumenten en bestämd innebörd.
38 ibid, sid 346
39 ibid, sid 33.
40 ibid, sid 301.
22 Med dessa fyra småanalyser av dokumentkällorna kunde studien konstatera att de utgör en pålitlig källa och därmed accepterades.
3.6 Definition av variabler
Variablerna som definieras i detta avsnitt är variabler som bedöms som viktiga och nödvändiga för att studera om det finns en relation mellan Working Capital Policy och lönsamhet. Av naturliga skäl beskriver inte variablerna verkligheten på ett fullkomligt sätt men skall ge en ganska bra bild av verkligheten.
Variablerna som beskrevs är kassacykel, leverantörsskulder, lager, kundfordringar samt bruttovinst, där den sistnämnda är den beroende - och resten oberoende variabler i studien.
3.6.1 Kassacykel
Kassacykeln mäts i dagar och kan beräknas på följande sätt, som det framgår av Figur 2.
Lagertid + kredittid till kunder – kredittid från leverantörer = kassacykel
Kassacykeln representerar Working Capital Policy i undersökningen, en kort kassacykel representerar en aggressiv policy och en lång kassacykel representerar en defensiv policy.
3.6.2 Leverantörsskulder
För att beräkna leverantörernas kredittid i dagar används omsättningen av leverantörsskulder och med hjälp av kvoten får man sedan fram leverantörsskulder i dagar.41
kostnad sålda varor
leverantörsskulder = omsättning av leverantörsskulder
ଷହ
୭୫ୱä୲୲୬୧୬ ୟ୴ ୪ୣ୴ୣ୰ୟ୬୲ö୰ୱୱ୩୳୪ୢୣ୰ = ݈݁ݒ݁ݎܽ݊ݐöݎݏݏ݇ݑ݈݀݁ݎ ݅ ݀ܽ݃ܽݎ
41 D. Hillier, S. Ross. R. Westerfield, J. Jaffe and B. Jordan, Corporate finance. European edition. United Kingdom, McGraw-Hill Higher education, 2010, sid 58
23 3.6.3 Lager
Antalet dagar som den genomsnittliga produkten är i lagret är en viktig faktor i kassacykeln.
Den fås genom att ta reda på hur många gånger lagret omsätts under ett år och använda omsättningshastigheten för att få fram antalet dagar som den genomsnittliga produkten är i lagret42.
kostnad sålda varor
lager =lageromsättningshastighet
ଷହ
௦ä௧௧௦௦௧௧= ݈ܽ݃݁ݎݐ݅݀ ݅ ݀ܽ݃ܽݎ 3.6.4 Kundfordring
Ett sätt att räkna den genomsnittliga perioden för kundfordringar är att gå tillväga på ungefär samma sätt som gäller för lagertid. Antalet dagar som en kundfordran varar beräknas med hjälp av kundfordringsomsättningshastigheten.43
Omsättning
୩୳୬ୢ୭୰ୢ୰୧୬ୟ୰=kundfordringsomsättningshastighet
ଷହ
kundfordringsomsättningshastighet= ݇ݑ݂݊݀ݎ݀ݎ݅݊݃ݏݐ݅݀ ݅ ݀ܽ݃ܽݎ
Lagerhållning i dagar, perioden som leverantörsskulderna och kundfordringarna varar användes som oberoende variabler för att studera ett eventuellt samband mellan Working Capital Policy och lönsamhet.
3.6.5 Bruttovinst
Bruttovinsten kan enklast beräknas på följande sätt44.
ܨöݎݏä݈݆݊݅݊݃ − ݇ݏݐ݊ܽ݀ ݏå݈݀ܽ ݒܽݎݎ = ܤݎݑݐݐݒ݅݊ݏݐ݁݊ I
Med tanke på att många företag ingår i studien och dessa uppvisar en relativt stor spridning av bruttovinst ger en jämförelse av absoluta tal ingen värdefull information till studien.
Informationen blir väsentlig om bruttovinsten omvandlas till bruttovinstmarginal för att underlätta en jämförelse med företagen som ingår i studien.
42 ibid sid 57.
43 Ibid.
44 G. Andersson, Kalkyler som beslutsunderlag: kalkylering och ekonomisk styrning. 6:e upplagan. Lund, Studentlitteratur, 2008. sid 122
24 Bruttovinstmarginalen45 kan enklast beräkna på följande sätt
ܾݎݑݐݐݒ݅݊ݏݐ
ܱ݉ݏäݐݐ݊݅݊݃= ܤݎݑݐݐݒ݅݊ݏݐ݉ܽݎ݈݃݅݊ܽ݁݊
Bruttovinstmarginalen är studiens enda beroende variabel.
3.7 Metodkritik
Studien baserades på företagens finansiella rapporter och dessa dokument kan uppvisa en bild som kan skilja sig från verkligheten, skillnader som kan rymmas inom ramen för vad olika redovisningsnormer tillåter.
Variablerna som användes i studien förutsätter en jämn och stabil verksamhet fördelat under studieperioden. Om några få företag i studien skulle ha haft en ostabil verksamhet är urvalsstorleken tillräckligt stor för att minimera eventuella effekter ett fåtal företag skulle ha genererat i studien.
Studien använde ett dataprogram som slumpgenerator vid framtagningen av urvalet och detta är inget hinder vid en upprepning av samma studie, valet av slumpgenerator påverkar inte studien på något sätt. Studieperioden avslutades med år 2008 för att minimera risken av effekterna som den finansiella krisen som startade hösten 2008 i USA.
45 Ax, johansson, Kullvén, Den nya ekonomistyrningen, 4:e upplaga, år 2009, Sid 321
25
4 Empiri
I studien ingår 60 aktiebolag inom tillverkning och den omfattar sammanlagt en treårsperiod, vilket kan betraktas som 180 observationer som i sin tur innehåller fler än en beståndsdel.
Figur 2 visar att kassacykel består av flera komponenter. Den stora mängden empiri som är grunden för denna studie kan enklast presenteras med hjälp av olika diagram46.
4.1 Kassacykel
Kassacykel för bolagen presenteras i kronologisk ordning, från och med år 2006 till och med år 2008 för att sedan visa alla observationerna i ett sammanfattande diagram. Med hjälp av olika centralmått beskrivs fördelningar som data uppvisar.
4.1.1 Kassacykel, år 2006
Tabell 1
Tabellen visar fördelningen av företagens kassacykler under året 2006. Medelvärdet och standardavvikelsen är 40 dagar
Tabell 1 illustrerar att småaktiebolagen inom tillverkning som ingår i studien uppvisar koncentrerade kassacykler runt medelvärdet som är 40 dagar. Inom intervallet av -40 och 80 dagar återfinns de flesta kassacykler, nämligen 46 av 60 st. Inom intervallet av -80 och 120 dagar som representerar ± två standardavvikelser återfinns 59 av 60 st.
46 G. Djurfeldt, R. Larsson och O. Stjärhagen, Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2:a upplagan. Lund, Studentlitteratur, 2010, sid 54.
0 2 4 6 8 10
-81 -41 0 40 80 121 161 202
Antal företag
Kassacykel, antal dagar
Kassacykelfördelning, år 2006
26 För året 2006 kan studien utan en djupanalys konstatera att antalet bolag vars kassacykler är mindre än medelvärdet är större än antalet bolag med längre kassacykler. Med andra ord finns det fler företag med aggressiv- än med defensiv kassacykel.
Det förekommer bolag som uppvisar negativa kassacykler, vilket kan härledas ur kassacykelns beståndsenheter. Den enda beståndsenhet i kassacykeln som kan få denna att bli negativ är leverantörsskulder, om summan av lager och kundfordringar är mindre än leverantörsskulder i dagar räknat får det som konsekvens en negativ kassacykel. Med andra ord hinner företaget att ha varorna på lagret, sälja, och få betalt för dessa innan leverantören får betalt för sina varor.
4.1.2 Kassacykel, år 2007
Tabell 2
Tabellen visar fördelningen av företagens kassacykler under året 2007. Medelvärdet är 33 dagar och standardavvikelsen är 38 dagar.
Empirin för året 2007 visar inte några stora skillnader i fördelningen jämfört med år 2006 när det gäller längderna av kassacyklerna för småbolagen som ingår i studien. Även för år 2007 koncentreras kassacyklerna omkring medelvärdet som är 33 dagar. Tabell 2 belyser att inom intervallet av -43 och 109 dagar återfinns de flesta småbolag, 58 av 60 st. Detta kan jämföras med 59 av 60 som gällde för föregående år.
En viktig detalj som framgår är att medelvärdet för kassacykeln minskade med 7 dagar, vilket kan uppfattas som att företagen hade en mer aggressiv Working Capital Policy jämfört med föregående år. Spridningen är i stort sett oförändrad, med andra ord blev det en förflyttning åt en mer aggressiv kassacykel.
0 2 4 6 8 10
-81 -43 -5 33 71 109 147
Antal företag
Kassacykel, antal dagar
Kassacykelfördelning, år 2007
27 En annan viktig detalj som Tabell 2 visar är att längderna av kassacyklerna hos de mest aggressiva bolagen blev kortare, det framgår av den större andelen företag med negativa kassacykler.
4.1.3 Kassacykel, år 2008
Efter att ha sett hur kassacyklerna ser ut för småbolagen i tillverkningssektor för åren 2006 och 2007 kan man se hur de ser ut för året 2008.
Tabell 3 visar att företagen som ingår i studien har kassacykler koncentrerade omkring 39 dagar som är medelvärdet för året 2008. Inom intervallet av ± två standardavvikelser som är 38 dagar återfinns de flesta företag, nämligen 59 av 60 stycken, detta kan jämföras med 58 bolag för år 2007 och 59 bolag för år 2006.
Tabell 3
Tabellen visar fördelningen av företagens kassacykler under året 2008. Medelvärdet är 39 dagar och standardavvikelsen är 38 dagar.
Kassacyklerna för år 2008 är generellt lite längre jämfört med föregående år, det indikerar medelvärdet som är 39 dagar jämfört med 33 dagar. En förskjutning åt en mer defensiv Working Capital Policy. Variationen har inte förändras nämnvärt då standardavvikelsen inte skiljer sig jämfört med föregående år.
0 2 4 6 8 10 12
-75 -37 1 39 78 116 154
Antal företag
Kassacykel, antal dagar
Kassacykelfördelning - år 2008
28 4.1.4 Kassacykel, sammanfattning
Tabell 4
Tabellen visar fördelningen av företagens kassacykler under hela perioden. Medelvärdet är 38 dagar och standardavvikelsen är 39 dagar.
Tabell 4 visar alla kassacykler som ingår i undersökningen, utan att ta hänsyn till vilket år de tillhör. Vid första anblicken kan man se två grupper i Tabell 4. En större grupp till vänster och en mindre grupp till höger. Detta kunde ha tolkats som indelningen mellan aggressiva och defensiva kassacykler, men indelningen ska baseras på medelvärdet, med tanke på att kassacyklerna har visat sig koncentrerade kring medelvärdet är det ett rimligt delningsmått.
Medelvärdet 37,56 dagar ger en aggressiv grupp bestående av 104 kassacyklar som utgör den aggressiva gruppen och 76 kassacykler som utgör den defensiva gruppen.
Kassacyklerna analyseras i nästa kapitel som en enda mängd, och som undermängder indelade i en aggressiv och defensiv undermängd och statistiska beräkningar utförs för att ta reda på om det finns en relation mellan Working Capital Policy och lönsamhet.
0 5 10 15 20 25 30
-79 -40 -1 38 77 115 154
Antal företag
Kassacykel, antal dagar
Kassacykelfördelning - hela perioden [2006-2008]
