De statliga myndigheterna har ett ansvar för att bidra till att de nationella miljömålen och FN:s globala mål för hållbar utveckling nås. Detta ställer krav på ett systematiskt och långsiktigt miljöarbete hos myndigheterna vilket regleras i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Förordningen som syftar till att säkerställa att miljöarbetet integreras inom ramen för verksamheten så att miljöfrågorna beaktas vid genomförandet av myndighetens uppdrag.
Miljöledningssystem är ett verktyg som bygger på en kontinuerlig process att identifiera, planera, genomföra, följa upp och förbättra miljöarbetet. Ett viktigt syfte med ett
miljöledningssystem är att bedriva ett strategiskt arbete som resulterar i att verksamheten blir rationell, kostnadseffektiv och gradvis allt mindre miljöbelastande. I förordningen (2009:907) stadgas att statliga myndigheter ska ha ett miljöledningssystem där den miljöpåverkan som myndighetens interna och externa verksamhet ger upphov till har klarlagts i en miljöutredning. Denna miljöutredning bygger på tidigare miljöutredningar samt den årliga rapporteringen av miljöledningssystemet till Naturvårdsverket.
Syftet med denna miljöutredning är att identifiera Länsstyrelsens i Gotlands läns
nuvarande direkta och indirekta miljöpåverkan, vilken både kan vara positiv och negativ.
Miljöutredningen ligger till grund för miljöledningsarbetets inriktning och utformning av mål och åtgärder för att minska den negativa miljöpåverkan. Miljöutredningen bidrar även till att kunna mäta och följa upp effekterna av vårt miljöarbete. Utredningen inkluderar en kartläggning från miljömålsarbetet för att synliggöra Länsstyrelsens positiva indirekta miljöpåverkan. Utvecklingen av den indirekta miljöpåverkan formaliseras främst i Länsstyrelsen verksamhetsplan och genom miljömålsarbetet.
Målet är att miljöutredningen ska ligga till grund för att ständigt förbättra verksamhetens miljöprestanda i syfte att bidra till att de nationella miljömålen och Agenda 2030 nås (se figur 1).
Figur 1: De svenska miljökvalitetsmålen (Illustratör: Tobias Flygar) och de globala målen för Agenda 2030.
Länsstyrelsens uppdrag styrs i huvudsak av regeringen genom myndighetsförordningen, länsstyrelseinstruktionen och regleringsbrevet. Dessa inkluderas i Länsstyrelsen
Strategiska utvecklingsplan 2017-2019 där det framgår att Länsstyrelsen utöver detta särskilt vill bidra till att uppnå målen i Agenda 2030 genom att prioritera områdena Hållbar tillväxt, Minskad klimatpåverkan och målet att vara den lilla vassa myndigheten.
Länsstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar tvärsektoriellt med många olika sakfrågor. Det innebär både kontorsverksamhet samt arbete i fält, såsom inventering, tillsynsbesök, utbildning och rådgivning. Miljöfrågor är en betydande del av
Länsstyrelsens kärnverksamhet och miljökompetensen inom Länsstyrelsen är överlag hög, särskilt inom de enheter vars huvudsakliga verksamhet berör miljöområdet.
Huvudverksamheten äger rum i en kontorsfastighet i Visby kallad Visborgsallén.
Länsstyrelsen driver även verksamheten vid Gotska Sandön, Naturum i Vamlingbo samt Residenset.
Länsstyrelsen i Gotlands län är organiserad enligt följande:
Miljöledningssystemet omfattar Länsstyrelsens hela verksamhet (förordning 2009:907).
Länsstyrelsens miljöledningsarbete följer den modell som Naturvårdsverket utarbetat för statliga myndigheter (figur 2). Nedan beskrivs processen för miljöledning.
Figur 2: Länsstyrelsens miljöledningsarbete följer den modell som Naturvårdsverket utarbetat för statliga myndigheter (illustration: Naturvårdsverket).
1. Organisation och ansvar
Länsstyrelsens medarbetare ska känna till miljöledningens mål och handlingsplan. Yttersta ansvaret för Länsstyrelsens miljöledningsarbete ligger hos ledningen som fastställer
miljöutredningen samt handlingsplanen med mål och åtgärder. Det operativa ansvaret ligger hos arbetsgruppen för miljöledning som
sammankallas av miljösamordnaren.
Arbetsgruppen träffas ca 2 gånger om året samt vid behov, för att planera, samordna och följa upp miljöledningsarbetet. Miljöledningssamordnaren arbetar med utveckling och integrering av miljöledningsarbetet i verksamheten, och är sammankallande för nätverket för miljöledning i statliga myndigheter på Gotland samt deltar aktivt i länsstyrelsernas nationella miljöledningsnätverk.
2. Miljöutredning
En ny miljöutredning ska enligt förordningen genomföras vart 5 år.
3. Miljöpolicy
Nuvarande miljöpolicy beslutades 2010 och reviderades 2017. En översyn och en eventuell uppdatering sker i samband med en ny miljöutredning eller vid behov.
4. Handlingsplan med mål och åtgärder Handlingsplanen innehåller både övergripande mål samt åtgärder för att minska påverkan från de betydande miljöaspekterna som grundar sig på miljöutredningen. Vidare redovisar
handlingsplanen uppgifter om beräknade resurser, ansvarsfördelning och uppföljning av de olika åtgärderna. Handlingsplanen sträcker sig 3 år framåt, och kompletteras/revideras vid behov efter den årliga uppföljningen. Arbetsgruppen ansvarar för att handlingsplanen uppdateras, kommuniceras internt samt tar in
förbättringsförslag.
5. Rutiner
Enligt Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter ska myndigheten ha dokumenterade rutiner för verksamhetsstyrning som säkerställer att miljöpolicyn och gällande miljöregler följs. Dessa ska bidra till att minska negativ miljöpåverkan samt bidra till att uppnå myndighetens miljömål. För närvarande finns följande interna dokument och rutiner som kopplar till den interna miljöledningen:
- Miljöutredning (detta dokument) - Handlingsplan för miljöledningsarbetet
2018-2020 (antas med detta dokument) - Strategi och handlingsplan för
miljömålsarbetet 2017-2019 - Mötes- och resepolicy - Källsorteringsrutin
- Rutin för användandet av motorvärmare - Inköp och användning av bilar i tjänsten
6. Kommunikation
Länsstyrelsens miljöledningsarbete ska kommuniceras internt och externt. Varje år i februari presenterar miljöledningssamordnaren uppföljningen av handlingsplanen samt
redovisningen till Naturvårdsverket för ledningen samt arbetsgruppen för miljöledning.
Arbetsgruppen ansvarar för den interna kommunikationen av handlingsplanen. Externt kommuniceras miljöledningsarbetet via Länsstyrelsens hemsida. Respektive enhetschef ansvarar för den externa kommunikationen inom sitt eget verksamhetsområde.
7. Utbildning
Länsstyrelsen ska genomföra återkommande generella miljöutbildningar och utbildningar riktade till särskilda målgrupper inom
myndigheten med ett ansvar för verksamhetens betydande miljöpåverkan. Vid
introduktionsutbildningen för nyanställda informeras om myndighetens miljöarbete och miljöledningssystem. Varje år anordnar arbetsgruppen tillsammans med miljömålssamordnare minst ett
utbildningstillfälle. Länsstyrelsen strävar efter att all tillsvidareanställd personal genomgår en grundläggande miljöutbildning.
8. Uppföljning
Den årliga redovisningen av miljöledningsarbetet till Naturvårdsverket och Regeringen innebär en uppföljning och enklare utvärdering av
miljöledningsarbetet. I samband med denna följs även handlingsplanen upp.
Miljöledningssamordnaren ansvarar för
uppföljningen med stöd av arbetsgruppen. Under 2018 kommer en integrering ske av miljöledning till organisationens ledningssystem LISA 2.0.
9. Miljörevision
Länsstyrelsen miljörevisor ansvarar för att revision genomförs. Länsstyrelsen i Gotlands län strävar efter att bli miljödiplomerad enligt Svensk Miljöbas. Extern revision av en godkänd revisor ska senaste ske andra revisionen efter
miljödiplomeringen och därefter minst vart fjärde år.
10. Ständiga förbättringar
Miljöledningsarbetet ska leda till ständiga förbättringar. Förbättringarna dokumenteras i uppföljningen av handlingsplanen, genom sammanställning av statistik till den årliga redo- visningen. De rekommendationer som lämnas i samband med uppföljning, utvärdering samt miljörevisioner är ett led i att åstadkomma ständiga förbättringar.
Länsstyrelsen i Gotlands län avser att miljödiplomera sig inom Svensk Miljöbas. Svensk Miljöbas kravstandard tillgodoser mindre verksamheters behov av att kunna uppvisa ett strukturerat, dokumenterat och fungerande miljöarbete inför beställare och andra
intressenter. Andra länsstyrelser är diplomerade enligt denna och bedömning har gjorts att denna diplomering är av rimlig omfattning för verksamheten på Gotland. En verksamhet som avser att bli miljödiplomerad ska anlita en godkänd utfärdare och uppfylla Svensk Miljöbas krav på verksamheter1. Utöver kravstandarden har enskilda utfärdare möjlighet att ställa och följa upp ytterligare krav på verksamheten.
Länsstyrelsen har en miljöpolicy från 2010 (reviderad 2017) samt långsiktiga miljömål som sträcker sig mellan 2012 – 2020. Utöver de långsiktiga målen har Länsstyrelsen antagit specificerade årliga mål i handlingsplanen. Vid planeringen av åtgärder bör internationella och nationella mål på längre sikt tas i beaktande för en effektiv
åtgärdsplanering. För att kunna nå de långsiktiga målen lyfter miljöutredningen under Direkt miljöpåverkan förslag på möjliga åtgärder och omfattningen av dessa för att nå målen. Miljöutredningen utgör underlag till de beslut som fattas angående åtgärder i handlingsplanen.
1 https://www.svenskmiljobas.se/kravstandard.html
Antagna miljömål 2012-2020 Länsstyrelsen ska:
… minska utsläppen av växthusgaser från den egna verksamheten med 50 % *
… minska den totala mängden använd energi per anställd med 25 % (exkl. flyg) *
… inte använda fossil energi för uppvärmning av bostäder eller lokaler 2020.
*jämfört med år 2012
Miljöpolicy (reviderad 2017)
Länsstyrelsen är drivande för en långsiktigt hållbar utveckling på Gotland. Vår ambition är att vara en av de främsta länsstyrelserna i landet inom miljöområdet.
Detta når vi genom att:
• verka för att de nationella målen får genomslag regionalt och att kunskaper om länets förhållanden tas tillvara nationellt,
• myndigheten håller en hög kompetens inom miljöområdet och verkar för att kunskap och information om dessa frågor sprids till länets innevånare,
• vara ett föredöme inom miljöområdet och med kunskap och engagemang inspirera andra aktörer att verka för en god resurshushållning och
energibesparande åtgärder,
• minimera miljöpåverkan från vår egen verksamhet bl.a. genom att
alltid väga in miljöhänsyn i våra beslut,
på ett effektivt sätt hushålla med råvaror och energi,
minska vårt bidrag av växthusgaser till atmosfären,
ta miljöhänsyn i våra upphandlingar och inköp,
• ständigt förbättra vårt miljöarbete och utveckla vårt miljöledningssystem.
Att kartlägga sambanden mellan Länsstyrelsens verksamhet och miljöpåverkan är den viktigaste delen i miljöutredningen och utgör en nulägesanalys. Arbetsgruppen för miljöledning och enhetscheferna har identifierat 7 direkta miljöaspekter. Miljöpåverkan har värderats för att bedöma vilka av dessa som utgör en betydande miljöpåverkan utifrån parametrarna kvantitet och miljöpåverkan.
- Kvantitet (mängd, omfattning). Hur stor påverkan är från miljöaspekterna exempel- vis utsläppsmängd från transporter, mängd avfall eller hur ofta aktiviteten inträffar - Miljöpåverkan (allvarlighet och risk). Hur allvarlig miljöpåverkan som
miljöaspekten orsakar bedöms vara, t.ex. risk för människors hälsa och miljön eller varaktighet av miljöpåverkan.
Parametrarna har först bedömts var och en för sig på en skala 1-5 (se tabell 1) för att sedan adderas till en total miljöpåverkan. Den högsta summa som en miljöaspekt kan få är 10 poäng, och den lägsta är 2 poäng. De miljöaspekter som får en totalsumma på 6 poäng eller mer bedöms vara betydande och prioriteras i handlingsplanen för
miljöledningen. Länsstyrelsens värdering kan utläsas i figur 3. Det är viktig att tillägga att värderingen är en intern värdering av miljöpåverkan från Länsstyrelsens i Gotlands län och ingen jämförelse sker med externa aktörer.
Tabell 1: Värdering av direkt miljöpåverkan för att bedöma betydande miljöpåverkan
Parameter 1-2 poäng 3 poäng 4-5 poäng
Kvantitet Liten mängd Medelstor mängd Stor mängd
Miljöpåverkan* Liten allvarlighet och risk Medelstor allvarlighet och risk Stor allvarlighet och risk Direkt miljöpåverkan - negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan. Påverkan från vårt arbetssätt.
Figur 3: Värdering av direkt miljöpåverkan
Nuläge:
Nedan presenteras utsläppen från transporter och bränsleförbrukning för Länsstyrelsen indelat enligt de olika kategorier som årligen inrapporteras till Naturvårdsverket (tabell 2 och figur 4). År 2016 var utsläppet av koldioxidekvivalenter 1281 kg per årsarbetskraft vilket är bland de högsta utsläppen per anställd inom länsstyrelserna i Sverige2. Totaltsett har vi en ökning av de totala utsläppen från transporter och övrig bränsleförbrukning sedan 2012 med närmare +12 %, utslaget på antalet årsanställda har dock utsläppen per person minskat med -8 %. Andelen inköpt fossilfritt bränsle var 2016 ca 6 % av det totala inköpta bränslet. År 2016 kördes ca 19 000 km med privata bilar i tjänsten enligt utdrag från bilersättning som utbetalats.
Kg CO2e 2012 Kg CO2e 2016 Totalt Per å.a Totalt Per å.a
Flyg 26512 301 56912 532
Bil 28758 327 32036 299
Buss 4001 45 457 4
Båt 4967 46
Tåg 0,04 0 0,05 0
Arbetsmaskiner 63246 719 42627 445
Totalt 122517 1392 137000 1280
2 Miljöledning i staten 2016. En redovisning. Rapport 6761
3 Sedan år 2012 har antalet årsanställda ökat från 88 personer till 107 personer 2016.
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000
2012 2013 2014 2015 2016
CO2e från transporter och bränsle
År
Flyg
Bil
Buss
Tåg
Totalt
Arbetsmaskiner (inkl båt) Våra resor och övriga bränsleförbrukning har en
negativ miljöpåverkan på de nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Skyddande ozonskikt och Giftfri miljö.
Följande mål inom Agenda 2030 berörs vid transporter: Goda arbeten och ekonomisk tillväxt, Främja innovation och god infrastruktur, Hållbara städer och samhällen, Hållbar konsumtion och produktion samt Bekämpa klimatförändringarna.
Tabell 2: 2017 års inrapportering till Naturvårdsverket gällande transporter och bränsleförbrukning
Figur 4: Utsläppstrender av koldioxidekvivalenter (CO2e) från transporter och bränsleförbrukning.
Åtgärdsförslag
Ta fram och genomför en handlingsplan för att nå en 50 % utsläppsminskning av växthusgaser till 2020 jämfört med 2012. Handlingsplanen kan inkludera:
- uppföljning av efterlevnaden av möte- och resepolicyn och implementering av incitament för personalen att följa den.
- stimulering av resfria möten.
- utbyte av den egna fordonsflottan, val av hyrbilar och privata bilar i tjänsten.
- kravställning på fossilfria bränslen vid upphandling/inköp av entreprenad.
- utred möjligheten till fossilfria flyg-/och båtresor (klimatkompensation).
- åtgärder för utfasning av den övriga användningen av fossila bränslen framför allt på Gotska Sandön.
För att nå målet till 2020 behöver utsläppen minska med 82 ton CO2ekv. Till höger visas den potentiella minskningen av de mest betydande åtgärdsförslagen som ingår i
handlingsplanen för att nå målet och hur de skulle kunna bidra till utsläppsminskning beroende på omfattning. Notera att överslagsberäkningarna är baserade på
schablonmallen för Beräkning av koldioxidutsläpp från tjänsteresor och övrig bränsleanvändning som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram (2015) där bland annat biobränslen har 0 nettoutsläpp av växthusgaser.
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 180000
Växthusgasutsläpp kg CO2ekv
Räkneexempel A
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 180000
Räkneexempel B
Nuläge:
Under 2016 gjordes 8 upphandlingar och avrop för belopp över 100 000 kr, vid 4 av dessa ställdes miljökrav. Sett till det ekonomiska värdet så motsvarade de upphandlingar och avrop där miljökravställts 83 % (5 695 089 kr) av den totala summan på 6 895 089 kr. Länsstyrelsen ska i första hand beställa ekologiska och närproducerade matvaror när länsstyrelsen bjuder in till möten och större evenemang, samt vid representation i residenset. I Länsstyrelsens lunch- och fikarum eftersträvas att servera produkter som är 3:e part certifierade inom ekologisk- och/eller socialhållbarhet.
All IT-utrustning så som datorer, kopiatorer etc. ägs av Länsstyrelsen Västra Götaland (Lst-IT), telefoner ägs av Länsstyrelsen i Gotlands län. Inköp av IT-produkter hanteras av Lst-IT funktionen som använder Kammarkollegiets ramavtal alternativt gör egna
upphandlingar. Länsstyrelserna har en policy för Grön IT och arbetar gemensamt för att skärpa kraven på IT-upphandlingarna och ställa hårdare miljökrav.
Länsstyrelsen arbetar just nu (10 % av en tjänst) med att ta fram ett förslag till förstärkt organisation för upphandling och inköp.
Åtgärdsförslag
Länsstyrelsen har i nuläget marginella resurser tillsatt för att hantera upphandlingar och inköp, ytterligare resurser skulle möjliggöra bättre organisation av inköp. Då miljöpolicyn anger att Länsstyrelsen ska hushålla med råvaror och energi samt ta miljöhänsyn i
upphandlingar och inköp bör utformningen av upphandlingsorganisationen:
- ge stöd för att ställa relevanta miljökrav och följa upp dessa, med fördel kan dessa bygga på EUs avfallshierarki samt ha Upphandlingsmyndighetens miljökrav för
”Avancerad” eller ”Spjutspets” som utgångspunkt.
- innehålla kompetensutveckling genom kurser och dialog, med fördel tillsammans med andra aktörer på Gotland genom det gotländska nätverket för upphandling.
- En förstärkt organisation bör även inkludera en inventering av ramavtal/avtal där befintliga miljökrav listas.
- Var pådrivande för miljöhänsyn inom länsstyrelsernas ramavtal, exempelvis miljöcertifierad IT-utrustning.
- Kranmärka Länsstyrelsen genom Svenskt Vatten vilket innebär att inget flaskvatten ska serveras inom verksamheten
4 Bland länsstyrelserna varierar det om man betraktar inköp/upphandling som direkt eller indirekt miljöpåverkan i sin rapportering, i denna rapport tas aspekten upp som direkt miljöpåverkan.
I stort sett alla miljökvalitetsmål påverkas av vår verksamhets resursförbrukning, bland annat:
Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap.
Flera av målen inom Agenda 2030 påverkas av varor och produkter, bland annat: Anständiga arbetsvillkor, Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Hållbar konsumtion och produktion, Bekämpa klimatförändringarna, Hållbart utnyttja hav och marina system, Hållbart utnyttja ekosystem på land
0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000 900000
2012 2013 2014 2015 2016
kWh fastigheter
År
Visborgsallén Naturum Gotska Sandön Vattenpump i Fleringe Residenset Totalt
Nuläge:
År 2016 var energiförbrukningen från el- och värmeförbrukningen 675 150 kWh. De senaste åren har energianvändningen varierat, se tabell 3 och figur 5 (observera att dessa värden inte är normalkorrigerade). Jämförs energiförbrukningen med 2012 har den totala användningen minskat med -2 %. Räknat per årsanställd har energianvändningen minskat med motsvarande -20 %. Länsstyrelsen äger inte sina lokaler utan för en dialog kring energiförbrukningen och åtgärder med hyresvärdarna. Energianvändningen var 2016 126 kWh/m2 vilket kan jämföras med övriga statliga myndigheter där snittet ligger på 174 kWh/m2.
År 2016 var 81 % av elen och 100 % av värmen kommer från förnyelsebara källor.3 Genom att år 2017 även välja miljömärkt el till fastighetselen på Visborg och
vattenpumpen Tängelgårda beräknas utsläppen av växthusgaser från el och uppvärmning minska med -38 % förutsatt samma energikonsumtion som 2016.
3 Korrektur från inrapporterade värden för 2016 då verksamhetselen på Visborgsallén som var 100 %
2012 2016
KWh totalt KWh per å.a KWh totalt KWh per å.a
Fastighetsel 80891 919 82 669 773
Verksamhetsel 229 742 2611 178 214 1 666
Övrig el 146 159
Värmeförb. 378556 4302 414 108 3870
Totalt 689335 7833 675150 6310
Våra el- och värmeförbrukning har en negativ miljöpåverkan på de nationella miljökvalitetsmålen:
Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning.
De av målen inom Agenda 2030 som berörs av energianvändning är i första hand: Säkerställa hållbar energi, Bekämpa klimatförändringarna, Hållbar konsumtion- och produktion, Hållbart utnyttja hav och marina system, Hållbart utnyttja ekosystem på land
Tabell 3: 2017 års inrapportering till Naturvårdsverket gällande el- och värmeförbrukningen.
Figur 5: El- och värmeförbrukning över tid.
Följande lokaler inhyser 2017 Länsstyrelsens verksamhet. Då länsstyrelsen inte äger sina egna lokaler är kontinuerlig dialog med fastighetsägare kring energieffektivisering viktig:
Åtgärdsförslag
För att nå målet med att den totala mängden använd energi per anställd ska minska med 25 % mellan 2012-2020 behöver energianvändningen minska med ytterligare ca 59 500 kWh/år (förutsatt dagens personalstyrka). Den potentiella minskningen av de mest betydande åtgärdsförslagen visas i figur 6. Följande insatser föreslås:
- Energikartläggning med handlingsplan bedöms vara mest kostnadseffektiva för Gotska Sandön och Residenset baserat på energianvändning per kvadratmeter.
- Insatser för att påverka beteende och rutiner löpande genom exempelvis information om energibesparande åtgärder, feedback från energimätningar och regelbundna nattvandringar. Fastighetsägaren på Visborgsallén genomför
besparingsåtgärder ex. energiglas, LED-belysning, tätningslister i fönster/dörrar.
För att nå målet om fossilfri energi inom lokaler och bostäder till 2020 behöver:
- Elavtalet bytas till fossilfri för Naturum Vamlingbo.
- Dialog med MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) gällande val av reservkraft på Visborgsallén och Residenset.
- Utöver åtgärder för att fasa ut användningen av fossilbränslen på Gotska Sandön finns även potential i att möjliggöra för förnybar energiproduktion i den nya skötselplanen på Gotska Sandön. Egen produktion av energi från förnyelsebara källor har stort kommunikationsvärde och möjligheterna bör utredas. Gröna hyresavtal kan med fördel arbetas fram.
- Visborgsallén, 3052 m2. Fastighetsel och fjärrvärme fördelas mellan hyresgästerna baserat på hyrda m2. Verksamhetselen mäts och betalas separat för Länsstyrelsen. 74 kWh/m2
- Residenset, 989 m2. Fjärrvärme och el fördelas mellan hyresgästerna baserat på hyrda m2. 173 kWh/m2 - Arkivet, 105 m2. El och fjärrvärmen ingår i hyran. Ingen separat mätning sker för Länsstyrelsens förbrukning,
beräknas vara 15 % av husets förbrukning. 163 kWh/m2
- Förråd, 280 m2. El och fjärrvärmen ingår i hyran. Ingen separat mätning sker för Länsstyrelsens förbrukning, beräknas vara 20 % av husets förbrukning. 184 kWh/m2
- Naturum i Vamlingbo. 482 m2. El samt värme mätes separat för Naturum som Länsstyrelsen hyr. 95 kWh/m2 - Gotska Sandön, 450 m2 fördelat mellan flera fastigheter. Totalförbrukning 2016 på 158 850 kWh, varav 29
226 kWh, dvs 18 %, är överföringsförluster via kabel från Fårö. Hälften av elen uppskattas gå till värme. 362 kWh/m2
- Fleringe Nors, Tängelgårda. Vattenpump jämte utloppet från Bästeträsk vilken ingår i vattenavlednings- företaget som länsstyrelsen i egenskap av förvaltare av Träskmyr naturreservat ingår i.
Figur 6: (Vänster) El- och värmeförbrukning 2016 fördelat mellan de olika fastigheterna med Länsstyrelsens verksamhet.
(Höger) Potentiell minskningen av de mest betydande åtgärdsförslagen för att nå energieffektiviseringsmålet.
Nuläge:
Arbetsområden som identifierats med kemikalieförbrukning är övergripande inom lokalvård, kopiering/tryck och nödlägesberedskap, samt specifika verksamheter på enheterna så som verksamheten på Gotska Sandön, Länsveterinären, sjöprovtagning och provfiske. Länsstyrelsen har ingen speciell rutin/policy för kemikalieanvändning.
Kemikalier förekommer också i produkter så som IT, textilier etc.
Lokalvården på Visborgsallen och förrådet utförs av ett Svanenmärkt städbolag. På Residenset, Naturum samt på Sandön bedrivs lokalvården av länsstyrelsens egna personal med delvis miljömärkta produkter. Övriga hygienprodukter som inhandlas så som tvål och diskmedel är majoriteten miljömärkta. Kopiatorer och tryckeri använder toner vilka kan innehålla miljöfarliga ämnen vars användning bör begränsas. Länsstyrelsens nödlägesberedskap berör främst brand i fastigheten. Miljöpåverkan från en brand består av effekterna från brandröken och släckningsvattnet vilka kan innehålla farliga
substanser. Det förebyggande brandskyddsarbetet sköts genom att länsstyrelsen årligen har brandsyn tillsammans med fastighetsskötaren. Gotska Sandön hanterar färg,
drivmedel och annat i sin verksamhet med underhåll och maskiner. Produktblad finns där ordnade i en pärm för verksamheten där, inköp av en ny kemikalie hämtas produktblad hem och det finns ett godkänt kemikalieskåp. I Naturvårdens verkstad förvaras produkter i ett plåtskåp, dock ej godkänt kemikalieskåp. Länsveterinären använder produkter till bland annat desinfektion. Vid sjöprovtagning används labbsprit som förvaras i låst skåp samt magnesiumkarbonat, vid elfiske används MS 222 (tricaine methanesulfonate) som bedövningsmedel för fisk och förvaras i låst utrymme.
Åtgärdsförslag
- Genomför en mer detaljerad kartläggning av kemikalieanvändning och ta fram en handlingsplan för utfasning av prioriterade ämnen genom förändring som minimerar kemikaliebehovet och genom substitutionsprincipen. Här bör behov av kompetensutveckling identifieras och kompetensutveckling ske. Detta bör ske i samarbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Inom säkerhetsarbetet göra en bedömning av miljöriskerna vid brand och på lämpligt sätt förebygga miljöpåverkan vid brand.
- Inkludera tydligt kemikaliekrav inom upphandling och inköp för produkter och varor där tredjepartcertifierade produkter premieras.
Flera miljökvalitetsmål påverkas av kemikalier, bland annat: Frisk luft, Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt
odlingslandskap.
Flera av målen inom Agenda 2030 påverkas av kemikalier, bland annat: Tillgång till rent vatten och sanitet, Anständiga arbetsvillkor, Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Hållbar konsumtion och produktion.
Nuläge:
Under 2016 skrevs eller kopierades 554 265 sidor på de interna skrivarna i länsstyrelsen lokaler på Regementet, motsvarande 18 normalstora granar. Sedan installationen av pull- printfunktionen sommaren 2014 på Länsstyrelsens samtliga skrivare syns en minskande trend av antalet utskrifter (se figur 7). Denna mängd omfattar inte pappersförbrukning vid externt tryck eller övrig pappersanvändning så som torkhanddukar, toalettpapper,
pappersmuggar har inte ingått i denna miljöutredning.
För att bland annat minska pappersförbrukningen jobbar Länsstyrelsen med digitalisering genom automatiserad beslutsfattning, e-arkiv och handläggning i platina.
Figur 7: Antalet utskrifter på Länsstyrelsen i Gotlands län.
Åtgärdsförslag:
För att efterleva miljöpolicyn och på ett effektivt sätt hushålla med råvaror och energi bör åtgärder innefatta:
- Fortsatt digitaliseringsprocess
- Insatser för att påverka beteende och rutiner genom exempelvis feedback om pappersförbrukning och utskrifter till anställda samt koppla påminnelser till beteende.
0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000
Antal utskrifter
2013 2014 2015 2016
De av FN:s globala mål som berörs av pappersförbrukning är i första hand: Hållbar konsumtion- och produktion, Bekämpa klimatförändringarna, Hållbart utnyttja ekosystem på land.
Vår pappersförbrukning har en negativ
miljöpåverkan på de nationella miljökvalitetsmålen, främst: Begränsad klimatpåverkan och Levande skogar.
Nuläge:
Länsstyrelsens verksamheter genererar ett antal avfallsslag som källsorteras enligt en avfallsrutin för källsortering och farligt avfall som kommuniceras ovanför respektive sorteringsplats. Information och uppmärkning av avfallssortering finns idag på Visborgsallén på respektive sorteringsplats/våningsplan, på Gotska Sandön samt för personalen på Naturum. Fraktionerna som sorteras är papper, pappersförpackningar, plastförpackningar, färgat och ofärgat glas, metall, matavfall, farligt avfall (elektronik, batterier, lysrör/glödlampor etc.) samt restavfall.
Ambitionen är att uttjänta produkter ska hanteras på ett miljö- och hälsomässigt säkert sätt. Tillsammans med Sida har Länsstyrelsen skrivit ett gemensamt kontrakt för återvinning och upphämtning av sopor på Visborgsallén. LST IT ansvarar för en miljömässig hantering av uttjänta elektroniska produkter såsom kopieringsmaskiner, skrivare, datorer och telefoner. Utredning pågår inom Länsstyrelserna för en mer cirkulär hantering av utbytta IT-produkter. Övrig elektronisk utrustning som möss, tangentbord, sladdar, USB-minnen m.m. lämnas till lokal återvinning av elektronik.
Åtgärdsförslag
- Enligt EUs avfallshierarki bör åtgärder fokusera på att i första hand minimera uppkomsten av avfall. Inom Länsstyrelsen pågående arbete med att ta fram förslag till förstärkt organisation för upphandling och inköp bör därför en tydlig
behovsanalys inför varje inköp inkluderas.
De av FN:s globala mål som berörs av vår avfallshantering är i första hand: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Hållbar konsumtion och produktion, Bekämpa
klimatförändringarna, Hållbart utnyttja ekosystem på land.
Vår avfallshantering påverkar de nationella miljökvalitetsmålen, främst: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och Levande skogar.
Nuläge:
Vattensituationen på Gotland gör att vattenförbrukningen är ett viktigt område för åtgärder. Vattenförbrukningen inom Länsstyrelsen verksamhet är dock oklar idag då separata mätningar mellan de olika hyresgästerna inte sker.
Åtgärdsförslag
För att efterleva miljöpolicyn och på ett effektivt sätt hushålla med råvaror och energi bör länsstyrelsen:
- efterfråga/genomföra separata mätningar av vattenförbrukningen i de fall fastigheterna delas av flera hyresgäster samt identifiera potentiella förbättringsåtgärder tillsammans med hyresvärdarna.
- Kranmärka Länsstyrelsen genom Svenskt Vatten vilket innebär att inget flaskvatten ska serveras inom verksamheten
Vår vattenanvändning har en negativ miljöpåverkan på de nationella miljökvalitetsmålen, främst: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalité.
De av FN:s globala mål som berörs av vattenanvändning är i första hand: Tillgång till rent vatten och sanitet, Hållbar konsumtion- och produktion och Bekämpa klimatförändringarna.
Att kartlägga sambanden mellan Länsstyrelsens verksamhet och miljöpåverkan är den viktigaste delen i miljöutredningen och utgör en nulägesanalys. Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan ska vara övervägande positiv vilket innebär att den har en gynnsam påverkan på miljön och kan bidra till ett förbättrat miljötillstånd.
Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan sker bland annat genom:
- myndighetsutövning vilken inkluderar beslutsfattande, ärendehantering, tillsyn, tillsynsvägledning, stöd- och bidragshantering, miljöövervakning och
remisshantering.
- regionalt arbete tillsammans med andra regionala aktörer för att ta fram och genomföra åtgärdsprogram, handlingsplaner och strategier för miljömål, klimat- och energi, klimatanpassning, vattenförvaltningen, naturvård, naturskötsel, hotade arter, tillväxt, infrastruktur m.m.
- Kommunikation genom riktade informationsinsatser, utbildningar och rådgivningar till kommun, näringsliv, organisationer och privatpersoner i länet.
Nedan följer en sammanfattning av de verksamhetsområden som enheterna bedömt ha den största indirekta miljöpåverkan idag. Denna är till stor del baserad på länsstyrelsen integrering av miljömålen som genomfördes 2016 och visar vilka miljökvalitetsmål för respektive område som i huvudsak berörs.
Länsledningen, bestående av landshövding och länsråd, har en tydlig indirekt
miljöpåverkan genom att bland annat i att tillse att kompetens finns på de olika enheterna, initiera utredningar och vara delaktig i processer kopplat till större projekt i länet.
Symbolvärdet i att landshövdingen lyfter prioriterade miljöfrågor och har möjlighet att påverka medborgare, organisationer och myndigheter i olika frågor har ett potentiellt stort inflytande. Länsråden har nätverk som rör olika frågor, där bl.a. en grupp fokuserar på miljöfrågor.
Verksamheten har en stark indirekt miljöpåverkan bland annat genom att bistå
länsledningen med analyser och underlag både vid intern information och vid utåtriktad verksamhet och medverkan i media. Verksamheten är även en viktig funktion vid länsledningens representationsverksamhet.
Verksamheten har en stark koppling till indirekt miljöpåverkan bland annat vid intern juridisk rådgivning, handläggning av överklagade kommunala beslut, övergripande ansvar för Länsstyrelsens interna och externa kommunikation samt kompetensutveckling.
Indirekt miljöpåverkan - negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av att någon annan än myndigheten vidtar en åtgärd som en följd av att myndigheten har meddelat föreskrifter eller fattat något annat beslut, gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information.
Påverkan från vår myndighetsutövning.
Verksamheten har en stark koppling till indirekt miljöpåverkan genom arbetet med EU:s landsbygdsprogram för att uppnå en uthållig landsbygd och ett miljövänligt jordbruk, exempelvis via information och administration av olika miljöersättningar. Även genom att enheten ansvarar för djurskyddstillsyn, förprövning av djurstallar, kontroll av viss hantering av animaliska biprodukter och vägledning och kontroll över den kommunala livsmedelskontrollen.
Djurskyddskontroll läkemedel Åtagandeplaner Ängs- och betsmakrinventering Kontroll lantbruk regler Handläggning åtagandeplan Jordbrukarstöd handläggning Förprövning djurstallar Ajourhållning/kontroll gräsmarker Arealkontroller Åtagandeplaner betesmarker Miljöinvesteringar vatten Miljöinvestering engångsröjning Projektstöd inom LBP - bedömning Miljöersättningar landsbygd Miljöersättningar ABP - animalisa biprodukater, läkemedel, bekämpningsmedel Säker kdaverhantering, planerade kontroller, främja bete Djurskydd - planering kontroller för minskad bilkörning Miljöstöd ekologisk produktion Blockredigering EU-stöd Antal
x x x x x x x x x 9
x x 2
x x x x x x x 7
x x x x x x x x x x 10
x x x x 4
x x x x x x x x x 9
x x x x x x 6
x x x x x x x 7
x x x x 4
x x x x x x x x x x x x x x x 15
x 1
x x x x x x x x x x x x x x 14
x x x x x x x x 8
Verksamheten har en stark koppling till indirekt miljöpåverkan genom arbete med naturinformation, bildande och skötsel av nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden och naturminnen samt att samordna länets miljömåls- uppföljning och miljöövervakning.
Regeringens satsning på våtmarker kommer bland annat att finansieras via LONA under 2018-2020.
Verksamheten har en stark koppling till indirekt miljöpåverkan genom arbete med tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter, hantering av kemiska produkter och transport av avfall, tillsyn av miljöfarliga verksamheter och tillsynsvägledning enligt miljöbalken samt tillsyn och efterbehandling av förorenade områden samt genom arbete med vattenmiljön, samordning av länets energi- och klimatfrågor och ett
övergripande ansvar för samordning av det regionala miljömåls- och
miljöövervakningsarbetet.
Strandskydd Områdesskydd LONA Strandskydd Naturum Grön infrastruktur Ärenden naturvård Miljöövervakning NVE Områdesskydd Omläggningsärenden (12:6) Friluftsliv Natura 2000 Förvaltning av skyddad natur Antal
x x x x x x x 7
x x x x x x x 7
x x x 3
x 1
x 1
x x x x x x x 7
x x x x x x x x x x 10
x x x x x x x 7
x x x x x x x x 8
x x x x x x x x x x x 11
x x x x x x x x x x x x x 13
x x x x x x x x x x x 11
x x x x x x x x x 9
x x x x x x x x x x x x x 13
x x x x x x x x x x 10
Fisketillsyn LOVA Elfiske Marint områdesskydd Kustzonförvaltning Kemikalietillstånd Seveso Miljöövervakning Klimat- o energistratregiskt arbete Prövning o tillsyn mfv Plangranskning MVE Info-kampanj Sola säkert Förorenade områden Tillsyn täkter Vatten, grundvatten Förorenade områden GIF - gemensam inlämningsfuktion Fiske Kust- och havsmiljö Antal
x x x x 4
x x x x 4
x x 2
x x x x x x x x x 9
x x 2
x x 2
x x x x x x x x x 9
x x x x x x x x x x 10
x x x x x x x x 8
x x x x x x x x x 7
x x x x x 5
x x 2
x x 2
x x x x x x x x 8
x x x x x x x x x x x 11
x x x x x x x x x x 10
Tillsyn byggnadsminnen Ändring av byggnadsminnen Tillväxt Klimatanpassning Risk- och sårbarhetsanalyser Byggnadsminnen beslut Visby Norrbys kulturreservat Skötselplan kulturvägar Tillgänglighet (MR) Jämställdhetsintegrering Yttranden riksintressen MB 4 Riksintressen friluftsliv Riksintressen vindbruk Civilt försvar Geodata o GIS-analyser Informationssäkerhet - kravställa IT Deltagande i Gotlands näringslivsråd Konservering milstenar Russparken - kulturmiljö Återskapande våtmarker - kulturmiljö Grönt kulturarv kyrkogårdar Antal
x x x x x x x x 8
x x x x 4
x x x x 4
x x x x x x x x 8
x x 2
x x 2
x x x 3
x x x x x x x 7
x x x x x x x 7
x x x x x x x 7
x x x ev neg x x 5
x x x x x x ev neg x x 8
x x x x x x x ev neg x x x 10
x x x x x x x x x x x ev neg x x x x x 16
x x x x x x ev neg x x x 9
x x x x x x x x 8
Verksamheten har en stark koppling till indirekt miljöpåverkan genom arbete med
samhällsplanering och kulturmiljöfrågor i såväl främjade arbetet som i tillsynen. Exempel på arbeten är byggnadsvårdstillsyn för kyrkor och byggnadsminnen, utveckling av länets kulturreservat och tillsyn av Plan och bygglagen. Vidare har enheten kopplingar till klimatanpassningsarbete och tillväxt kopplat till hållbara besök. Även folkhälsa som tvärperspektiv är angeläget för att nå miljömålen.
Länsstyrelsen ska kontinuerligt utveckla arbetet för att stärka verksamhetens miljöarbete i länet och för att bidra till uppfyllelse av de nationella miljökvalitetsmålen. Arbetet med de indirekta miljöaspekterna är samordnade genom det regionala miljömålsarbetet, på så sätt undviks dubbelrapportering. Framöver kommer även Agenda 2030 att integreras i detta arbete. Åtgärdsförslagen nedan ska ses som ett komplement till det redan pågående arbetet.
Åtgärdsförslag
För att ta tillvara på personalens kunskap, kännedom och för att genomföra åtgärder behövs ett mer omfattande internt miljöledningsarbete och att mer resurser avsätts för att länsstyrelsen ska kunna vara ett föredöme. Genomförandet av avsedd miljödiplomering inom Svensk Miljöbas kan vara ett stöd för ett strukturerat miljöledningsarbete. Att integrera miljöledning i VP-processen är viktigt för att undvika att miljöledningen blir ett
”separat spår” som inte är kopplat till organisationens ledningssystem i övrigt under 2018 planeras därför en integrering av miljöledning till organisationens ledningssystem LISA 2.0.
Åtgärdsprogram, handlingsplaner och strategier
- Framtagande av checklista och integrering av indirekt miljöpåverkan i
tillvägagångssätt för framtagande av åtgärdsprogram, strategier och handlingsplaner.
Innan antagandet redovisa en granskning av hur det nya programmet/dokumentet bidrar till de nationella miljökvalitetsmålen.
Samverkan, kommunikation och utbildning
- Introduktionsutbildning för alla anställda med grundläggande information om miljöledningssystemet, länsstyrelsens direkta och indirekta miljöpåverkan, samt miljömålsinformation.
- Göra en halvdags grundläggande miljöutbildning för personal som inte har miljökunskap i sin examen.
- Kartlägga kompetensutvecklingsbehov inom särskilda områden i organisationen för hur vi regionalt ska bidra ytterligare för att nå de nationella miljömålen. Prioritera minst ett av dessa områden årligen och genomför riktade utbildningsinsatser.
- Stärka samverkan genom arbetet med det regionala nätverket för miljöledning i statliga myndigheter på Gotland.
Tillsyn, ärendehantering och beslutsfattande
- Fortsatt integrering av den nyligen framtagna stödprocessen med handläggarstödet för integrering av sektorsövergripandefrågor i tillsyn, ärendehantering och
beslutsfattande.
- Vid de interna miljörevisionerna granska att de rutiner som fastställts för att säkra att miljö vägs in i samband med myndighetsutövningen följs och i samband med ledningens genomgång utvärdera arbetet och besluta om åtgärder för fortsatt förbättring av miljöledningsarbetet för att öka myndighetens positiva miljöpåverkan via verksamhetsutövningen.
