Att stanna inne
så ser människor runt Forsmarks kärnkraftverk på skyddsåtgärden
To shelter in place
how people around Forsmark nuclear power plant look at the protective measure
Caroline Falkengren
Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsprogram: Riskhantering i Samhället Examensarbete Masternivå, 30 hp
Handledare: Susanne Hede Examinator: Magnus Johansson Datum: juni 2020
Sammanfattning
I Sverige finns en beredskapszon och en indikeringszon som sträcker sig 12-15 respektive cirka 50 kilometer runt de svenska kärnkraftverken. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har föreslagit nya beredskapszoner kring kärnkraftverken. Myndighetens förslag är att det ska finnas en inre och en yttre beredskapszon som sträcker sig ungefär fem respektive 25 kilometer runt kärnkraftverken. I zonerna ska det finnas planer för utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter. Information och jodtabletter ska delas ut i förväg och varning till allmänheten ska finnas förberett. Myndigheten föreslår också ett planeringsavstånd på 100 kilometer kring kärnkraftverken. Inom planeringsavståndet ska det finnas en plan för utrymning, som bygger på underlag från strålningsmätning av markbeläggningen, en plan för inomhusvistelse samt en plan för begränsad extrautdelning av jodtabletter.
I och med att SSM föreslår att det ska finnas en plan för inomhusvistelse så långt som 10 mil runt kärnkraftverken kommer de föreslagna beredskapszonerna innebära att en större andel människor än tidigare kommer att beröras av myndigheternas förberedande arbete. Att det ska finnas en plan för inomhusvistelse innebär att människor som bor i det berörda området behöver känna till att skyddsåtgärden används och vilka fördelarna med den är. Inomhusvistelse är en viktig skyddsåtgärd för att skydda människor men det är samtidigt en frivillig åtgärd, människor i Sverige har all frihet att gå utomhus även om myndigheter rekommenderar annat under en kärnkraftsolycka. Syftet med den här studien är att undersöka inställningen till en rekommendation om inomhusvistelse hos människor bosatta utanför nuvarande beredskapszon men innanför de planerade zonerna runt kärnkraftverket i Forsmark. Frågor som studien avser att besvara är vad det är som kan få människor att bryta rekommendationen och vad myndigheter behöver göra för att förmå människor att stanna inomhus.
Studien har genomförts med en kvalitativ metod med induktiv ansats. Data har samlats in våren 2019 genom intervjuer med en fokusgrupp och ett par. Datamaterialet bestod därmed av människors funderingar, antaganden och upplevelse av hur de skulle reagera och agera vid de situationer som behandlades under intervjuerna. Texterna från de transkriberade intervjuerna har genomgått kvalitativ innehållsanalys och tolkats genom systematisk kategorisering av teman och mönster där både det manifesta och det latenta innehållet har beaktats.
Resultatet av studien visar att människors inställning till en rekommendation om inomhusvistelse på en latent nivå handlar om att hantera osäkerhet. På en konkret nivå är det kategorierna Myndighetsförtroende, Kunskap samt Förberedelse och respons som påverkar inställningen till inomhusvistelse.
Nyckelord: Skyddsåtgärd, inomhusvistelse, kärnkraftsberedskap, beredskapszoner
Summary
In Sweden there is a emergency planning zone and an indication zone that extends 12-15 and about 50 kilometers around the nuclear power plants. The Swedish Radiation Safety Authority has proposed new emergency planning zones around the nuclear power plants. The Authority's proposal is that there should be a precautionary action zone and an urgent protective action planning zone extending approximately five and 25 kilometers around the nuclear power plants.
The emergency planning zones are to have planning in place for evacuation, sheltering and iodine thyroid blocking. Furthermore, information and iodine thyroid blocking should be distributed in advance and warnings to the public should be pre-planned. The authority also proposes an extended planning distance of 100 kilometers around the nuclear power plants.
Within the extended planning distance planning should be in place for relocation based on input from measurements of ground deposition, sheltering, and limited distribution of iodine thyroid blocking.
As it is proposed that there should be a plan for sheltering as far as 100 kilometers around the nuclear power plants, the proposed emergency planning zones will imply that a larger proportion of people than before will be affected by the authorities' preparatory work. The fact that there must be a plan for sheltering means that people who live in the area in question need to know that the security measure is applyed and what the benefits of it are. Sheltering is an important protective measure to keep people safe, but at the same time it is a voluntary measure, people in Sweden have the freedom to go outside even if authorities recommend otherwise during a nuclear power plant emergency. The purpose of this study is to investigate the attitude to a recommendation of sheltering in people living outside the current emergency planning zone but within the planned zones around the nuclear power plant in Forsmark. Questions that the study intends to answer is what it is that can cause people to break the recommendation and what authorities need to do to induce people to stay indoors.
The study has been carried out with a qualitative method with inductive approach. Data has been collected in spring 2019 through interviews with a focus group and a couple. The data material thus consisted of people's thoughts, assumptions and experience of how they would react and act in the situations that were dealt with during the interviews. The texts from the transcribed interviews have undergone qualitative content analysis and been interpreted through systematic categorization of themes and patterns in which both the manifest and the latent content have been taken into account.
The result of the study shows that people's attitude to a recommendation on shelter in place at a latent level is about managing uncertainty. At a specific level, it is the categories of government trust, knowledge and also Preparation and respons that affect the attitude to sheltering.
Keywords: Protective measure, sheltering, nuclear preparedness, emergency planning zones
Förord
Den här rapporten är resultatet av ett examensarbete inom masterutbildningen Riskhantering i samhället vid Karlstads universitet. Arbetet är ett avslutande projekt i utbildningen och motsvarar 30 högskolepoäng.
Våren 2020 drabbades stora delar av världen av coronapandemin. I Sverige rekommenderades människor att vara noga med handhygien, att hålla social distans, att hålla sig hemma vid minsta symptom och, de över 70 år, dessutom att helt undvika sociala kontakter. Gymnasieskolor, högskolor och universitet övergick till distansundervisning och de som hade möjlighet uppmanades att jobba hemifrån. Många länder i Europa valde ännu hårdare restriktioner än Sverige. Situationen påminner mycket om den som skulle bli vid en kärnkraftsolycka eftersom smitta som riskkälla har många likheter med radioaktiva ämnen och strålning. Den går inte att uppfatta med syn, smak, lukt eller hörsel och den känns inte heller. Att hålla social distans och att hålla sig hemma påminner också mycket om en rekommendation om inomhusvistelse, även om den inte riktigt är lika långtgående. Människor kan undvika smitta även om de går ut så länge de håller avstånd till andra människor och är noga med handhygienen. Det finns mycket att lära sig av den pågående situationen och flera resultat i den här studien är troligtvis giltiga även vid en här pandemin. Oavsett om det handlar om smitta eller radioaktiva ämnen och strålning så handlar det för människor om att hantera osäkerhet.
SSM redovisade regeringsuppdraget att se över beredskapszonerna hösten 2017. När den här studien genomfördes, våren 2019, hade regeringen ännu inte beslutat om någon ny förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO), där beredskapszonerna finns angivna. Det skedde i maj 2020, efter att uppsatsen lämnats in men innan den betygsatts. Rapporten bör således läsas i ljuset av detta, den är genomförd utifrån det förslag SSM lämnade, inte vad regeringen beslutade, även om det i princip var i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens förslag. Det finns några skillnader, en är att det föreslagna planeringsavståndet i den nya FSO:n blev en planeringszon.
Att skriva ett examensarbete vid sidan om heltidsjobb har varit en utmaning. Utan min familjs support och acceptans för den tid det här har tagit, eller min handledares positiva stöd och uppmuntran när det kändes som att jag aldrig skulle gå i mål, så hade det aldrig gått.
Jag vill därför rikta ett varmt tack till min make, Jimmy Andersson, och våra barn som stöttar mig i allt jag gör. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare, Susanne Hede, som hade den rätta förståelsen när det kändes övermäktigt och pushade lagom mycket när jag behövde det.
Tack också till de respondenter som ställde upp på kvällstid för att delge tankar och funderingar kring kärnkraft och inomhusvistelse. Utan er hade det inte blivit någon uppsats!
Innehåll
1. Introduktion ... 1
1.1. Svensk kärnkraft ... 2
1.2. Riskperception och kärnkraft ... 4
1.3. Fakta och fiktion om enskildas förmåga ... 6
1.4. Problemformulering och syfte ... 7
1.5. Frågeställningar ... 8
2. Metod ... 9
2.1. Kvalitativ metod ... 9
2.2. Datainsamling ... 9
2.3. Urval ... 10
2.4. Analys ... 10
2.5. Etiska aspekter ... 11
2.6. Kvalitetsaspekter ... 11
3. Resultat ... 13
3.1. Förtroende ... 13
3.2. Kunskap ... 16
3.3. Förberedelse och respons ... 18
4. Diskussion ... 23
4.1. Resultatdiskussion ... 23
4.2. Metoddiskussion ... 26
4.3. Slutsatser och praktiska följder ... 26
4.4. Framtida forskning ... 27
5. Referenser ... 28
Bilaga 1: Frågemall ... 33
1
1. Introduktion
Kärnkraft är en verksamhet som kan få katastrofala konsekvenser om det inträffar olyckor.
Lyckligtvis har det skett få kärnkraftsolyckor i världen. Hittills har det inträffat tre större kärnkraftsolyckor, 1979, 1986 och 2011. (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2017:a)
Den första inträffade 1979 vid Three Mile Island i Harrisburg, Pennsylvania, USA. (The President´s Commission, 1997) En ventil fastnade i öppet läge och reaktorns kylvatten försvann. Reaktoroperatörerna lyckades inte identifiera vad som pågick och felbedömde situationen vilket ledde till att reaktorn överhettades med omfattande bränsleskador och partiell härdsmälta som följd. Konsekvenser i form av stråldoser till allmänheten var begränsad.
Olyckan förändrade synen på att svåra haverier kan inträffa och i Sverige ställde regeringen därefter krav på haverifilter vid de svenska reaktorerna. Haverifilter är tänkta att filtrera bort i princip alla radioaktiva ämnen utöver ädelgaser och därmed begränsa konsekvenserna vid en eventuell reaktorolycka. (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2017:a)
Den andra olyckan inträffade 1986 i en av Tjernobyls reaktorer i Ukraina. Härdsmältan i Tjernobyl var dittills den allvarligaste kärnkraftsolyckan som någonsin inträffat. (WHO, 2005) Det var flera faktorer som samspelade och orsakade olyckan, däribland reaktorns konstruktion, frånkopplade delar av säkerhetssystemet, att ett experiment som skulle genomföras avbröts för att startas igen samt misstag från operatörerna. Reaktoreffekten steg mycket snabbt, bränslet blev kraftigt överhettat och två ångexplosioner följde på varandra vilket förstörde reaktorn.
Grafitbrand gjorde att stora mängder radioaktiva ämnen steg till drygt en kilometers höjd och drev iväg åt nordväst. Två dagar efter olyckan, den 28 april 1986, upptäcktes det radioaktiva molnet över Sverige av mätutrustning vid Forsmarks kärnkraftverk. (Strålsäkerhetsmyndig- heten, 2017:a) FN:s internationella atomenergiorgan, IAEA:s, internationella grupp för kärnkraftsäkerhet, INSAG, introducerade efter olyckan begreppet säkerhetskultur för att hänvisa till den säkerhetsordning som borde råda vid ett kärnkraftverk men som saknades i Tjernobyl. (IAEA, 1992) Med begreppet säkerhetskultur avses den sammansättning av egenskaper och attityder ett kärnkraftverks organisation och dess individer har och som tillgodoser att säkerhetsfrågor får den uppmärksamhet som krävs med avseende på dess betydelse. (IAEA, 1991) I dag är det en självklar aspekt av kärnkraftsäkerheten.
(Strålsäkerhetsmyndigheten, 2017:b) När Tjernobyl inträffade drabbades delar av Sverige av nedfall genom regn av framförallt radioaktivt jod och cesium. Värst drabbades stora delar av södra och mellersta Norrland och det högsta nedfallet uppmättes runt Gävle samt i trakterna runt Sundsvall och Härnösand. (Livsmedelsverket, 2019) Radioaktivt cesium har en halveringstid på ungefär 30 år. Det innebär att det än i dag finns kvar i skog och mark.
(Strålsäkerhetsmyndigheten, 2017:c) Generellt har halterna av cesium i växter och djur i Sverige sjunkit. Dock inte i vildsvin. Vildsvin fanns inte i de områden som drabbades av nedfall 1986. När vildsvinen på senare år etablerat sig i dessa områden har undersökningar visat att de kan innehålla mycket höga halter radioaktivt cesium. (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2019:a) Den tredje olyckan inträffade 2011 i Japan när en jordbävning i havet utanför Japans kust orsakade en tsunami som slog in över och orsakade ett kärnkraftshaveri i Fukushima Dai-ichi.
(Socialstyrelsen, 2013) Både ordinarie elmatning, reservkraft, ställverk samt batterier vid de tre reaktorerna i drift slogs ut. När kylningen slutligen upphörde överhettades reaktorerna.
Troligtvis följde härdsmältor men dessa är inte bekräftade. Vätgas läckte ut från de överhettade reaktorernas inneslutningar till intilliggande reaktorbyggnader där det med luftens syre bildade en brännbar och explosiv knallgas. Tre av sex reaktorbyggnader på kärnkraftverket förstördes av knallgasexplosioner och stora mängder radioaktiva ämnen spreds i omgivningen. Sverige påverkades dock inte av olyckan i Japan. (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2017:a)
2
En kärnkraftsolycka får stora samhällskonsekvenser. Analyser efter händelsen i Japan visar på ett flertal allvarliga sådana, förutom den direkta skaderisken som strålningen utgör, som påverkar samhället och de människor som lever i det under lång tid framöver. Det handlar om att människor efter en olycka oroar sig för framtiden. Oron handlar om hälsorisker, boende och ekonomisk ersättning. En annan stor konsekvens är den sanering som följer efter en kärnkraftsolycka. Förutom att den är kostsam så kräver den samverkan mellan många parter och den tar dessutom tid att lösa. En tredje konsekvens är att det efter en kärnkraftsolycka behöver genomföras en omfattande kontroll av stråldoser hos människor och provtagning av livsmedel. En fjärde stor konsekvens är den diskussion som följer om hur kärnkraften kan ersättas som energikälla. Slutligen medför en kärnkraftsolycka stora kostnader ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. (MSB, 2012)
1.1. Svensk kärnkraft
När de svenska kärnkraftverken byggdes på 70- och 80-talet var planen att de skulle drivas i ungefär 40 år. (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2017:e) När folkomröstningen om kärnkraftens vara eller icke vara i Sverige genomfördes 1980 fick linje 1 och 2 en majoritet av rösterna. I princip innebar det en långsam avveckling av kärnkraft samt ett förbud mot ytterligare utbyggnad. (regeringen, 2014) Regeringen beslutade 1980 att kärnkraften skulle vara helt avvecklad senast år 2010. (Prop. 1979/80:170) Detta ändrades dock 2010 när regeringens proposition (2009/10:172) med två rösters marginal röstades igenom. Beslutet innebar att förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer slopades och att nya reaktorer skulle få ersätta äldre reaktorer som togs ur drift. I juni 2016 enades Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna om en energiöverenskommelse. Den innehåller ett mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Den understryker dock att det är ett mål.
Energiöverenskommelsen innebär inget förbud mot kärnkraft och heller inte någon stängning av kärnkraft med politiska beslut. (Energiöverenskommelse, 2016)
Våren 2019 fanns åtta reaktorer i drift på tre svenska kärnkraftverk, tre i Forsmark, fyra i Ringhals och en i Oskarshamn. Tidigare fanns även två reaktorer i Barsebäck men de håller på att rivas. I Oskarshamn finns två avställda reaktorer där demontering pågår och 2019 och 2020 kommer två reaktorer i Ringhals att ställas av för att därefter demonteras.
(Strålsäkerhetsmyndigheten, 2019:b) De sex reaktorer som förblir i drift efter att de två reaktorerna i Ringhals stängts ner kommer troligtvis att förbli i drift längre tid än 40 år.
(Strålsäkerhetsmyndigheten, 2017:e)
1.1.1. Beredskapszoner och varningssystem
Runt de svenska kärnkraftverken finns en beredskapszon och en indikeringszon som sträcker sig 12-15 respektive cirka 50 kilometer runt kärnkraftverken. Beredskapszonerna kring kärnkraftverken anges i förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Dessa definieras geografiskt utifrån telefonstationsområden och indikeringszonen utifrån kommun- och församlingsgränser. Telefonstationsområden är utdaterade och en del av de aktuella församlingarna har slagits ihop med andra församlingar. Det innebär att zonerna är inaktuella.
De följer inte heller internationella standarder och är inte heller tillräckliga för att klara en olycka liknande den som inträffade i Japan 2011. (Johansson et al., 2017) Därför har Strålsäkerhetsmyndigheten föreslagit nya beredskapszoner kring kärnkraftverken.
Myndighetens förslag är att det ska finnas en inre och en yttre beredskapszon som sträcker sig ungefär fem respektive 25 kilometer runt kärnkraftverken. I zonerna ska det finnas planer för utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter. Information och jodtabletter ska delas ut i förväg och varning till allmänheten ska finnas förberett. Myndigheten föreslår också ett
3
planeringsavstånd på 100 kilometer kring kärnkraftverken inom vilket det ska finnas en plan för utrymning, som bygger på underlag från strålningsmätning av markbeläggningen, en plan för inomhusvistelse samt en plan för begränsad extrautdelning av jodtabletter. (ibid.)
Inom dagens beredskapszoner kan de boende varnas via ett utomhusvarningssystem.
Ljudsändarna är placerade vid större grupperingar av permanentboende samt i eventuella campingar och fritidsanläggningar. Därutöver ska de boende även kunna varnas inomhus vilket sker genom Radio Data System (RDS). RDS-mottagarna består av särskilda radiomottagare avsedda för varning. Mottagaren fungerar även som en vanlig klockradio, för att de ska användas dagligen och inte packas undan. Meddelande till mottagaren sänds som en specifik programkategori (PTY) för larm, PTY 31. När någon sänder ett meddelande via PTY 31 blir displayen på RDS-mottagaren röd och texten "VIKTIGT MEDDELANDE" syns samtidigt som en skarp larmsignal hörs. Därefter slås Sveriges Radio P4 på med hög volym och informerar om händelsen. Dessutom stannar klockan så att det går att se när larmet gick. (Olsson &
Marcusson, 2012) Ett problem med mottagarna var att de tidigare larmade även vid andra olyckor än kärnkraftsolyckor och när RDS-mottagarna introducerades i början av 1990-talet var det en hel del problem med systemet såsom falsklarm och liknande. (Olsson & Marcusson, 2012; Statens räddningsverk, 1995) Trots problemen, som bidrog till att allmänheten bedömde tillförlitligheten låg, så påverkade inte detta människors känsla av beredskap. Statens räddningsverk (1995) fann vid en utvärdering av systemet att människor värdesatte möjligheten att kunna få varningar inomhus och Enander och Johansson (1995, i Enander, 2018) menar att upplevelsen av god beredskap berodde på ett gott förtroende för myndigheter och känslan av att vara välinformerad. 2015 delade MSB ut nya RDS-mottagare i de inre beredskapszonerna kring kärnkraftverken. (Grundel, 2015) De nya RDS-mottagarna hade tre olika larmnivåer, Provlarm, Höjd beredskap och Haverilarm, som följs av information på Sveriges Radio P4 som startar automatiskt. En signal som är inställd på det närmaste kärnkraftverket gör att mottagaren enbart tar emot larm därifrån. En mottagare fungerar alltså inte om den flyttas till en annan beredskapszon. (Csaki, 2015)
1.1.2. Skyddsåtgärder vid kärnkraftsolyckor
För att minska människors pågående eller potentiella exponering för strålning i samband med en kärnkraftsolycka kan olika åtgärder vidtas, det är vad som avses med skyddsåtgärder. SSM talar om tre huvudsakliga skyddsåtgärder för vilka det bör finnas planering inom de föreslagna beredskapszonerna och planeringsavstånden; utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter. (Johansson et al., 2017)
Utrymning är en effektiv skyddsåtgärd om den lyckas eftersom människor flyttas från ett om- råde i förebyggande syfte och därmed skyddas från radioaktiva moln och nedfall. (Johansson et al., 2017)
Inomhusvistelse innebär att människor rekommenderas att hålla sig inomhus, antingen som skydd mot radioaktiva ämnen vid molnpassage alternativt vid markbeläggning, när de radioaktiva ämnena redan fallit till marken. (Johansson et al., 2017) Att använda inomhusvistelse som skyddsåtgärd i samband med en kärnkraftsolycka för att skydda befolkningen mot inandning av radioaktiva ämnen och gammastrålning utifrån är en metod som varit känd länge. (SSI, 1979) För att beräkna vilken skyddsfaktor, alltså hur gott skydd, en inomhusvistelse ger beräknas kvoten mellan stråldos inomhus i skydd och stråldos utomhus utan skydd. En låg skyddsfaktor innebär därmed ett bättre skydd än en hög skyddsfaktor.
(Johansson et al., 2017) I arbetet med att ta fram förslag till förändrade beredskapszoner har SSM använt en sammanvägd skyddsfaktor på 0,5 för inomhusvistelse i småhus och 0,1 för
4
inomhusvistelse i flerbostadshus. Det betyder att myndigheten i sina beräkningar utgått från att den som befinner sig i ett småhus respektive flerbostadshus vid inomhusvistelse undviker 50 respektive 90 procent av stråldosen jämfört med om de befinner sig utomhus utan skydd. Att flerbostadshus generellt ger ett bättre skydd beror på att byggnadsmaterialen skärmar av strålningen i relativt hög utsträckning.
Vid kärnklyvning av uran och plutonium bildas radioaktiv jod, såsom jod-131. Ämnet avger strålning och finns i reaktorer i drift. Vid kärntekniska olyckor kan det spridas radioaktivt jod till omgivningen och vid inandning kan det tas upp av sköldkörteln och bestråla den. När det sker ökar risken för sköldkörtelcancer, framför allt hos unga. (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2015) Genom att äta tabletter med icke-radioaktivt jod mättas sköldkörteln så att kroppens upptag av ytterligare jod blockeras. Tabletterna måste dock ätas vid rätt tidpunkt vilket optimalt är strax innan exponeringen för den radioaktiva joden sker. Om den tillförs 4-6 timmar efter exponering ger den enbart ett skydd till 50 procent. Mer än tolv timmar efter exponering ger den inget meningsfullt skydd alls. (Tullgren et al., 2013)
1.1.3. Hantering av kärnkraftsolyckor
Vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller överhängande fara för sådana utsläpp som föranleder skyddsåtgärder för befolkningen ska den myndighet som regeringen bestämmer ansvara för räddningstjänsten enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelserna i kärnkraftslänen ansvarar för räddningstjänsten vid händelser på kärnkraftverket i länet.
Sveriges nationella beredskapsplan för hantering av en kärnteknisk olycka anger att det är räddningsledaren som beslutar om skyddsåtgärder. SSM stödjer räddningsledaren med underlag för beslut men det är räddningsledaren som har mandat att fatta beslutet. (MSB et al., 2015) Det är även länsstyrelsens ansvar att kommunicera rekommendationer om skyddsåtgärder till berörda och i samband med det ska de även rekommendera skyddsåtgärder för boskap och husdjur, något som beslutas efter samråd med Jordbruksverket. (MSB et al., 2015) SSM stöttar länsstyrelsen kommunikativt. Det innebär att de samordnat med länsstyrelsen informerar allmänheten om tekniskt läge, radioaktiva ämnen aktuella vid händelsen, strålskyddsfrågor relaterat till den samt om förekommande risker med strålning.
(Strålsäkerhetsmyndigheten, 2017:d) I vissa områden, eller vid vissa förhållanden, är det inte praktiskt genomförbart att utrymma. I dessa fall lämpar sig rekommenderad inomhusvistelse bättre. (MSB et al., 2015) För att lyckas med skyddsåtgärder, alltså att människor förstår och följer rekommendationerna, krävs tydlig information och förtroende för myndigheterna.
Otillräcklig information och misstro mot myndigheternas agerande ökar den spontana evakueringen. (SSI, 1979)
1.2. Riskperception och kärnkraft
Riskperceptionsstudier har visat att hur människor upplever risker beror dels på deras subjektiva uppfattning men även på att riskperception skiljer mellan olika grupper. Risk kan alltså inte enbart ses som sannolikhet för och konsekvens av en viss händelse utan även individens omgivning, erfarenheter och andra faktorer påverkar hur hen upplever en risk. (Renn &
Rohrmann, 2000, i Olofsson & Öhman, 2009) Källan till risken påverkar hur individen uppfattar den. De fyra karaktärsdrag som Slovic (1987, i Olofsson & Öhman, 2009) menar bestämmer hur en risk uppfattas handlar om huruvida den är känd eller okänd, om den upplevs som katastrofal och om individen upplever sig ha kontroll över den eller inte. Utöver dessa finns det en mängd egenskaper hos riskkällan som påverkar människans riskperception. Det handlar om
huruvida människor ägnar sig åt risken frivilligt
5
hur omedelbar effekten av den är
vilken kunskap människor har om den
hur känd risken är för vetenskapen
vilken kontroll människor upplever att de har över den
hur ny risken är
om den är kronisk eller katastrofisk
om den är vardaglig eller om det är en risk som människor fruktar
hur omfattande konsekvenserna av risken blir om den inträffar.
Känslan av risk ökar alltså hos människor om risken är ofrivillig, ovanlig och fruktad, okänd, fördröjd, inte kontrollerbar, ny samt onaturlig. (Lichtenstein et al., 1978, i Breakwell, 2014) När det gäller hur människor upplever risker relaterat till strålning så finns det ingen enhetlig eller konsekvent uppfattning om risken. Ofta skiljer sig allmänhetens uppfattning om risker och konsekvenser av strålning mot experternas uppfattningar. I vissa fall ser allmänheten långt större risker relaterat till strålningsteknik än vad experterna gör. I andra fall är allmänheten mindre oroad än experterna förväntar sig att de ska vara. (Slovic, 2000) Kärnkraft och röntgen är två exempel där allmänheten uppfattar riskerna med strålningen helt olika. Medan kärnkraft uppfattas som en stor risk med låga fördelar ses röntgen som väldigt fördelaktigt och i det närmaste riskfritt. (ibid.) De risker allmänheten dör av är inte nödvändigtvis de risker de upprörs av, eller skräms av. (Sandman, 1987)
Människor över lag tror att de personligen löper mindre risk än andra att drabbas av negativa händelser och att det är större chans för dem än för andra att uppleva positiva händelser.
(Enander, 2005) Det här fenomenet kallar Weinstein (1980) för optimistisk snedvridning eller orealistisk optimism (”unrealistic optimism”). Generellt skattar kvinnor risker högre än män.
(Breakwell 2014) White male-effekten (WME), som visar att vita män upplever risker lägre än icke-vita män, vita kvinnor och icke-vita kvinnor, beror egentligen inte på att de är vita män utan på att de är skolade och välutbildade individer med högre inkomst, högre upplevd kontroll över hälsorisker och med högre förtroende för regering, myndigheter och experter. (Chauvin et al., 2007)
Att leva nära ett kärnkraftverk innebär att leva nära en påtaglig riskkälla. För myndigheter medför det att det finns tydliga scenarier att ha beredskap för, vilket det även kan innebära för enskilda människor. (Enander, 2018) För individen kan hotet från kärnkraft ändå vara diffust och oklart. Det kräver speciell hänsyn till fyra aspekter. Det handlar om
1. behovet av tydlig information utan utrymme för tolkningar 2. människors behov av aktivitet och egenkontroll
3. att skilda uppfattningar och olika tolkningar av situationen kan leda till konflikter 4. vikten av respekt för människors oro vid osäkerhet. (Enander, 2003, i Enander, 2018) Studier visar att de varningsmeddelanden som skickas ut i samband med hotande kärnkraftsolyckor måste utformas så att de innehåller uppgifter om faran, vilka områden som varningen gäller, vad människor bör göra, vilka tider som gäller samt vem som är avsändare.
För att underlätta mottagandet av varningsmeddelandet ska det vara specifikt, konsekvent, säkert, i klarspråk, korrekt och med tillräcklig information samt kommuniceras i många kanaler.
(Mileti & Peek, 2000) Sato (2016) konstaterar att det är en svår utmaning att beskriva strålning och radioaktivitet på ett begripligt, praktiskt och trovärdigt sätt i samband med en kärnkraftsolycka. Hoong (2018) fann att myndigheterna vid olyckan i Fukushima misslyckades med att tillhandahålla transparent, snabb, tydlig, saklig och korrekt information. Det har lett till mycket kritik och det är inte enbart Japan utan även övriga länder med kärnkraft som utifrån Fukushimaolyckan dragit lärdom av behovet av riskkommunikation.
6
Människors oro i samband med en kärnkraftsolycka måste bemötas, inte enbart med vetenskaplig kunskap utan genom en förståelse för att människors oro är emotionell.
Yamaguchi et al. (2018) menar att risken att människor blir missnöjda och arga om detta misslyckas. Det är inte heller enbart enskilda fakta människor behöver. De behöver även få reda på mer om de antaganden och kunskapsprocesser som ligger bakom myndigheternas bedömningar och rekommendationer eftersom det påverkar hur mycket de litar på myndigheternas bedömning av risken. (Persson, 2004)
I en studie av handlingsmönster vid en eventuell kärnkraftsolycka fann Enander och Johansson (1995, i Enander, 2018) att människor bosatta i de svenska beredskapszonerna såg fyra möjliga handlingsmönster. De kunde antingen
1. följa myndigheternas råd 2. avvakta och se
3. vidta försiktighetsåtgärder eller 4. lämna området.
Vilket av de fyra alternativen människor skulle välja beror på deras förtroende för myndigheter och myndigheternas beredskap samt förtroendet för information från olika källor. De som angav att de skulle följa myndigheternas rekommendationer hade hög tilltro till myndigheters beredskap, trodde i hög grad på officiella informationskällor och ansåg sig välinformerade.
Enander (2010) menar att när människor får tydlig information har de bättre chans att agera på ett lämpligt sätt och de följer då också myndigheters råd och rekommendationer i högre utsträckning. Även Persson (2004) menar att väl utvecklad kommunikation som förklarar hur myndigheterna gjort sina bedömningar och utformat sina rekommendationer påverkar tilliten till den som kommunicerar.
Människor som bor nära kärnkraftverk använder sig av olika copingstrategier. En sådan är humor, uttryckt genom verbala skämt av olika slag, vilket hjälper dem att leva med risken kärnkraftverket utgör. Genom att skämta undertrycker människor sina sårbarheter, vilket möjliggör en egen acceptans av det som utgör ett hot för dem. (Parkhill et al., 2011)
1.3. Fakta och fiktion om enskildas förmåga
Helhetssyn ur ett kommunikationsperspektiv innebär att berörda myndigheter utgår från samhällets samlade behov istället för den egna organisationens behov. Helhetssyn i kommunikation innebär att kriskommunikationsarbetet måste samordnas mot de mest angelägna kommunikationsbehoven i hanteringen och i omvärlden. När aktörerna har en helhetssyn för att möta kommunikationsbehoven hjälps de åt att kommunicera avgörande budskap, de ger svar på de frågor människor är mest berörda av, den bild de ger av vad som skett är samstämmig och de kommunikationsbehov ingen enskild aktör har tydligt ansvar för identifieras och hanteras. (MSB, 2018) Offentliga aktörer i Sverige har inte speciellt hög tilltro till enskilda individers krisberedskapsförmåga. (Asp, 2015) Experters riskuppfattningar skiljer sig från enskildas riskuppfattningar och experterna tenderar att betrakta allmänheten som känslosam och felinformerad. (Asp & Sjölund, 2014) Experterna tror att allmänheten kommer att lyssna till det offentliga och följa de råd som ges. (Asp & Sjölund, 2014; Asp, 2015) Till exempel fann Dombroski m.fl. (2006) i en studie att experter förväntar sig ganska hög efterlevnadsnivå, både för en evakueringsrekommendation men även för en rekommendation om inomhusvistelse. De förväntar sig dock att människor hellre stannar inomhus i hemmet och evakuerar från jobbet än tvärt om, att stanna inomhus på jobbet och evakuera från hemmet.
Medierapporteringen påverkar följsamheten och experterna tror att en negativ rapportering minskar följsamheten med tio procent, oavsett rekommendation. (ibid.) Asp och Sjölund (2014)
7
pekar på att experter tror att allmänheten kommer att gripas av panik och därför riskerar att undanhålla information för att hålla allmänheten lugn.
Vilken typ av händelse eller krissituation det är som inträffat eller är på väg att inträffa har betydelse för hur offentliga aktörer tror att människor agerar. Till exempel tror de att allmänheten följer råd om evakuering i större utsträckning vid en brand än vid en radioaktiv olycka eftersom radioaktivitet inte syns eller märks med sinnena. (Asp, 2015) Myndighetspersoner tror alltså många gånger att information måste kontrolleras för att undvika panik hos allmänheten. Men människor hämtar information vid en händelse från många källor.
Saklig och korrekt information möjliggör därför för dem att agera på ett bra sätt. (Enander, 2010; Wester, 2011) Dombroski m.fl. (2006) resonerar på liknande sätt och menar att risken är större att reaktionen på en fara snarare kommer för sent än att människor överreagerar och får panik. Till exempel gick evakueringen vid kärnkraftsolyckan i Tree Mile Island 1979 lugnt till trots motstridig information och köer på vägarna. Ziegler m.fl. (1981) undersökte hur människor bosatta runt Tree Mile Island resonerade kring evakuering. De som valde att inte evakuerade uppgav som anledning till sitt beslut att de inte fick någon order om att evakuera, att de fick för många motstridiga uppgifter om händelsen eller att de inte såg någon anledning till att evakuera. Att människor drabbas av panik och flyr är en myt som forskningen inte ger stöd för. (McConnel et al., 2010; Mawson, 2005) Människor uppvisar ofta ett rationellt beteende i krissituationer. (Sandin & Wester, 2009) Att människor drar fördelar av en krishändelse med plundring till följd är även det en myt. Sandin och Wester (2009) skiljer på att stjäla för sin överlevnad och att stjäla för ekonomisk vinning. Det kan fortfarande vara kriminellt att plundra för att överleva men det behöver inte betyda ett samhälle i förfall.
Slutligen visar forskningen att människor vanligtvis vid en krissituation hjälper varandra genom att vara solidariska och dela på de resurser som finns. (Mawson, 2005; Wester, 2011)
1.4. Problemformulering och syfte
I och med förslaget att det ska finnas en plan för inomhusvistelse så långt som 10 mil runt kärnkraftverken kommer de föreslagna beredskapszonerna innebära att ett större antal människor än tidigare kommer att beröras av myndigheternas förberedande arbete. (Johansson et al., 2017) Att det ska finnas en plan för inomhusvistelse innebär att människor som bor i det berörda området behöver känna till att skyddsåtgärden används och vilka fördelarna med den är. Tidigare forskning visar att kärnkraft uppfyller många av de karaktärsdrag Slovic (1987, i Olofsson & Öhman, 2009) menar ökar människors känsla av risk. Den visar även att det finns en föreställning bland experter och myndigheter om att allmänheten kommer att drabbas av panik (Enander, 2010; Wester, 2011) och att experterna därför kan komma att undanhålla information vid en händelse (Asp & Sjölund, 2014). Annan forskning har även visat att så inte är fallet (Dombroski m.fl., 2006) utan att människor istället uppvisar ett rationellt beteende och tenderar att hjälpa varandra. (Sandin & Wester, 2009; Wester, 2011) Tidigare forskning har även visat att välinformerade människor med hög tilltro till myndigheters beredskap i högre grad anger att de skulle följa myndigheters rekommendationer och att tilliten till den som kommunicerar ökar när myndigheter förklarar hur de gjort sina bedömningar. (Enander, 2010;
Persson, 2004) Syftet med den här studien är att undersöka inställningen till en rekommendation om inomhusvistelse hos människor bosatta utanför nuvarande beredskapszon men innanför de planerade zonerna runt kärnkraftverket i Forsmark. Frågor som studien avser att besvara är vad det är som kan få människor att bryta rekommendationen och vad myndigheter behöver göra för att förmå människor att stanna inomhus.
8
1.5. Frågeställningar
För att besvara syfte och frågor har följande frågeställningar använts för att guida studien och utforma frågemall inför intervjuerna:
Hur ser boende runt Forsmarks kärnkraftverk på inomhusvistelse som rekommendation?
Hur ser de på risken med kärnkraft?
Hur påverkas deras riskuppfattning av att zonerna förändras?
Hur förlitar sig människor på myndigheters rekommendationer?
Litar de på att myndigheterna kan hantera en händelse på ett bra sätt?
Vad behövs för att människor ska följa respektive bryta en rekommendation om inomhusvistelse?
Hur ser människor på sin egen förmåga att hantera konsekvenserna, för sig själva och för familjen, av en kärnkraftsolycka?
Studien bidrar till en fördjupad kunskap om människors inställning till att följa rekommendationer om inomhusvistelse. Det är viktig kunskap för att myndigheter ska veta vilka förberedande åtgärder de behöver vidta för att uppnå önskad effekt med en rekommendation om inomhusvistelse, att skydda befolkningen från skadliga effekter av strålning.
9
2. Metod
Studien har utförts med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datamaterialet har genererats genom kvalitativa intervjuer med totalt åtta individer. Deltagarna var över 18 år och bosatta inom 50 kilometers radie från kärnkraftverket i Forsmark. Analysen har följt den kvalitativa innehållsanalysens steg. De kategorier och teman som framkom i analysen, som enskilt och tillsammans visat sig viktiga för människors inställning till skyddsåtgärden inomhusvistelse i samband med eller efter en kärnkraftsolycka, utgör studiens resultat.
2.1. Kvalitativ metod
Kvalitativ forskning präglas av att den försöker förklara mänskligt socialt beteenden genom att studera människors liv under verkliga förhållanden samt återge deras åsikter och synsätt. (Yin, 2013) Syftet med den här studien är att undersöka människors inställning till en rekommendation om inomhusvistelse. Därför valdes kvalitativ metod med induktivt ansats. Vid en induktiv ansats söker forskaren efter mönster i ett datamaterial och analyserar texter, som kan baseras på intervjuer, förutsättningslöst. (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017) Induktiv ansats vid kvalitativ innehållsanalys innebär att forskaren låter data leda till begrepp. (Yin, 2013) Kontexten har stor betydelse vid kvalitativ innehållsanalys. Det sammanhang deltagarna befinner sig i och det som utmärker deltagarna behöver beaktas. De meningsbärande enheter som kodas behöver ses i sitt sammanhang i den text som analyseras. Variationer i data kan beskrivas genom att mönster identifieras i textinnehållet. Skillnader och likheter kan då utryckas i kategorier och teman. Kategorier används för att beskriva det manifesta, konkreta innehållet medan det som kan läsas mellan raderna, det latenta innehållet, tolkas i teman.
(Lundman & Hällgren Graneheim, 2017)
Studien har genomförts utan några på förhand uppställda hypoteser. Datamaterialet bestod av människors funderingar, antaganden och upplevelse av hur de skulle reagera och agera vid de situationer som behandlades under intervjuerna. Den kvalitativa innehållsanalysen av texterna har genomförts förutsättningslöst och materialet har tolkats genom systematisk kategorisering av teman och mönster där både det manifesta och det latenta innehållet har beaktats.
2.2. Datainsamling
Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp om sex personer och ett par. Fokusgrupper är ett effektivt sätt att samla in data från flera individer samtidigt. En orsak att välja fokusgrupper är om man misstänker att individer har lättare att uttrycka sig i grupp än enskilt. (Yin, 2013) Att fokusgrupper valdes här beror dels på effektiviteten i att intervjua flera människor samtidigt, men även på att intervjupersonerna skulle kunna utveckla djupare tankar och idéer genom samtal med varandra, där forskaren fungerade som moderator snarare än samtalspartner. Intervjuerna har karaktäriserats av öppna frågor och har skett som samtal med möjlighet till dubbelriktad interaktion. Yin (2013) menar att målet med kvalitativa intervjuer är att avbilda en komplex social värld ur deltagarnas perspektiv, vilket också varit fallet här. En intervjuguide utformades utifrån studiens syfte. Guiden (bilaga 1) innehöll en tankeram med ett antal frågor men exakt vilka frågor som ställdes berodde på deltagarnas berättelser där följdfrågor ställdes för att fördjupa intressanta tankegångar.
Intervjuerna har genomförts vid fysiska träffar. Fokusgruppsintervjun skedde i en hyrd lokal i Östhammar och parintervjun i parets hem.
10
2.3. Urval
Syftet med studien är att undersöka inställningen till en rekommendation om inomhusvistelse hos människor bosatta utanför den nuvarande beredskapszonen men innanför de planerade zonerna runt kärnkraftverket i Forsmark. Kriteriet för deltagande i studien sattes upp till att vara över 18 år samt bosatt inom 50 kilometers radie från kärnkraftverket i Forsmark. Anledningen till att kriteriet sattes till 50 kilometer när den yttre beredskapszonen planeras till 25 kilometer är att boende inom 15-50 kilometer antogs ha liknande inställning till inomhusvistelse i samband med en kärnkraftsolycka vid Forsmark eftersom de i dagsläget bor inom samma indikeringszon och därmed i nuläget berörs av samma förberedande åtgärder från räddningstjänsten.
Deltagare efterlystes i en lokal facebookgrupp i Östhammar. Det innebär ett kombinerat strategiskt och tillgänglighetsurval. Strategiskt urval innebär att individer med så stor och varierande erfarenhet som möjligt av det som ska studeras ska väljas medan tillgänglighetsurvalet innebär att individer väljs enbart utifrån tillgänglighet. (Wihlborg, 2017) Det strategiska urvalet här betyder att en deltagare som uppfyller de två kriterierna, (1) över 18 år och (2) bosatt inom 50 kilometers radie från kärnkraftverket i Forsmark, har en varierande erfarenhet av att bo utanför den nuvarande beredskapszonen men även av skyddsåtgärden inomhusvistelse. Tillgänglighetsurvalet innebär att de som anmälde sitt intresse att delta uppmanades att ta med bekanta till intervjun. Sex personer deltog vid en fokusgrupp. Även ett par valdes utifrån tillgänglighet då en bekant till skribenten kände dem och visste att de bodde inom 50 kilometer från kärnkraftverket. Totalt har åtta personer intervjuats i undersökningen.
Av de intervjuade är tre kvinnor och fem män. Åldersspannet på de intervjuade är 35-75 år, samtliga är gifta eller sammanboende, tre av dem bor på en gård och resterande i villa. Fyra av dem har hemmaboende barn under 18 år. De bor inom 30 kilometer (fyra stycken), inom 40 kilometer (två stycken) eller inom 50 kilometer (två stycken) från Forsmarks kärnkraftverk. Tre av de åtta informanterna uppgav att de varit med om en allvarlig samhällskris.
2.4. Analys
Det induktiva förhållningssättet vid kvalitativ innehållsanalys innebär att texter analyseras förutsättningslöst och att man söker efter mönster i materialet. (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017) Varje intervju spelades in för att möjliggöra ett aktivt lyssnande. Analysen inleddes direkt efter avslutad intervju eftersom intervjuaren bar med sig sociala och emotionella intryck från intervjun. Intervjuerna transkriberades i sin helhet för att därefter följa den kvalitativa innehållsanalysens steg. (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017) Steg ett innebar att de transkriberade texterna lästes ett par gånger för att få en bild av helheten. I steg två genomfördes en öppen kodning vilket innebär att meningsbärande enheter identifierades och plockades ut för att därefter kondenseras och kodas. Koderna sorterades därefter i underkategorier och kategorier varifrån det manifesta innehållet kan beskrivas och det latenta innehållet tolkas. Ett exempel på citat följer nedan:
”Jag bor ju på en stor bondgård. Det är min svåger som driver den. Han kan inte göra något annat än att bara fortsätta driva gården. Det går fort innan de första djuren börjar dö. Han måste ju bara fortsätta, eller låta djuren ta skada.”
Man
Detta citat kondenserades för att därefter, tillsammans med andra liknande citat, kodas till Tvingad fortsätta på grund av yttre krav. Det andra steget i analysen innebar att koder med liknande betydelse sorterades. I detta exempel sorterades koden i subkategorin Praktiska begränsningar som därefter sorterades in i kategorin Logiskt tänkande och agerande för att
11
slutligen, tillsammans med de andra kategorierna bilda ett övergripande tema, Att hantera osäkerhet.
Resultatet är utformat med utgångspunkt från de kategorier och tema som framkom vid analysen och som enskilt och tillsammans visat sig viktiga för människors inställning till skyddsåtgärden inomhusvistelse i samband med eller efter en kärnkraftsolycka. I resultatredovisningen, se rubrik 3, kommer tema, kategorier, subkategorier, koder och illustrerande intervjuutdrag att beskrivas. Intervjuutdragen bidrar till att förstärka studiens tillförlitlighet. (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017) Citaten har korrigerats från talspråk till korrekt svenska för att underlätta läsandet, själva innehållet har dock inte förändrats.
Det är viktigt att kritiskt förhålla sig till att kategorier skapas och definieras utifrån innehållet i texterna och inte utifrån författarens förförståelse inom området. I diskussionen, kapitel 4, jämförs därför resultatet från analysen med teorier om riskperception, riskkällan, risk- och kriskommunikation, förtroende för myndigheter samt enskildas förmåga som behandlades i avsnitt 2, tidigare forskning.
2.5. Etiska aspekter
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning ställer krav på information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande.
(Vetenskapsrådet, u.å.) Studiens data utgörs av intervjuer med individer, som spelats in för att kunna transkriberas ordagrant. Intervjuerna har avidentifierats och intervjupersonerna har inför intervjun informerats om studiens syfte, att de kommer att avidentifieras samt att de när som helst, innan uppsatsen lämnats in, kan avbryta intervjun och sin medverkan i studien. De har tillfrågats om det är ok att intervjun spelas in och informerats om att ljudfilen enbart kommer att hanteras av forskaren samt att den raderas så snart studien är avslutad.
Dataskyddsförordningen (GDPR) började gälla 25 maj 2018. Syftet med förordningen är att skydda enskildas grundläggande fri och rättigheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. (Datainspektionen, u.a.) De personuppgifter som inhämtades inför och under intervjuerna behandlades konfidentiellt. De lagrades och hanterades i enlighet med de riktlinjer som finns för hantering av personuppgifter och GDPR. (Karlstad universitet, 2019)
2.6. Kvalitetsaspekter
Forskning syftar till att hitta nya kunskaper som kan användas och spridas till andra kontexter.
Så även den här studien. Ofta finns det många sätt att tolka ett resultat på. Forskaren behöver därför genomföra ett antal åtgärder för att kunna påvisa resultatens trovärdighet. (Höglund Nielsen & Granskär, 2017)
Malterud (2001) delar in begreppet validitet i två delar. Den inre validiteten handlar om studiens trovärdighet. För att öka den inre validiteten behöver forskaren bland annat beskriva sin förförståelse, datainsamling, urvalsprocess och analysprocess. Den yttre validitet, överförbarhet/tillämpning, handlar om i vilken kontext resultatet av studien kan användas.
Forskaren av den aktuella studien jobbar med kommunikationsfrågor på SSM. Det skapar en förförståelse för vilka utmaningar länsstyrelser står inför när de ska kommunicera en rekommendation om inomhusvistelse eftersom SSM stöttar länsstyrelserna som expertmyndighet inom kärnkraft och strålskydd. Ambitionen under arbetet har varit att vara medveten om och transparent med om detta kan ha påverkat resultatet på något sätt under processen. Hur de olika stegen i studien genomförts har redovisats, bland annat hur datainsamlingsprocessen och urval av informanter gått till, tillsammans med uppgifter om dem för att beskriva variationer och därmed stärka studiens giltighet. Datainsamlingen i form av
12
inspelade semistrukturerade intervjuer beskrivs ingående. För att visa de frågeställningar som intervjuerna utgått ifrån redovisas den tankeram som använts som bilaga (bilaga 1). Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de transkriberade intervjuerna. Slutligen infogas citat från informanterna i resultatet för att styrka de slutsatser författaren dragit. För att stärka trovärdigheten har författaren strävat efter att hålla ihop hela undersökningen från bakgrund till slutsatser.
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning har följts genom informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
13
3. Resultat
Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen presenteras här i form av ett övergripande tema och tre kategorier med tillsammans sju underkategorier. Kategorierna har enskilt och tillsammans visat sig viktiga för människors inställning till skyddsåtgärden inomhusvistelse i samband med eller efter en kärnkraftsolycka.
På en latent nivå kan temat Att hantera osäkerhet härledas ur den kvalitativa innehållsanalysen.
Det fångar fundamentala underliggande tankegångar om att det för individen är en extremt osäker situation hen tvingas hantera. Osäkerheten råder både när det gäller att förstå hur kärnkraft fungerar, risker relaterat till kärnkraft och de beredskapsåtgärder som samhället behöver vidta med anledning av kärnkraftsproduktion. Det råder även osäkerhet när det gäller de åtgärder individen bör vidta eftersom de bor där de bor och hur de kan agera och skydda sig och sin familj om en kärnkraftsolycka skulle inträffa på Forsmark.
Resultatet består vidare av kategorin Förtroende med subkategorierna Tillit och Litar på kärnkraft, kategorin Kunskap med subkategorierna Okunskap och Information samt kategorin Förberedelse och respons som innehåller subkategorierna Reaktioner, Egen beredskap och Agerar.
Tema, kategorier och subkategorier sammanfattas i nedanstående Tabell 1.
Att hantera osäkerhet
Kategorier Subkategorier
Förtroende Litar på kärnkraft
Tillit
Kunskap Okunskap
Information
Förberedelse och respons Reaktioner
Egen beredskap Agerar
Tabell 1. Övergripande bild av temat i kategorier och underkategorier.
3.1. Förtroende
Denna kategori handlar om informanternas förtroende, dels för kärnkraft men även för myndigheter, samhället i stort och landsbygden. Kategorin utgörs av de två subkategorierna Litar på kärnkraft och Tillit.
3.1.1. Litar på kärnkraft
Samtliga informanter är mer för än emot kärnkraft. Alternativen till kärnkraft, som exempelvis kolkraft, ses som sämre på grund av dess miljöpåverkan. Informanterna accepterar kärnkraften så länge det inte finns något annat alternativ. De tror inte att samhället har speciellt god förmåga att hantera en kärnkraftsolycka. Som motiv anger de att det är en för stor händelse och att de
14
svenska myndigheterna inte är vana att hantera stora, omfattande katastrofer. Även om de inte tror att samhället har så god förmåga att hantera en eventuell olycka så uppfattar de generellt att säkerheten på kärnkraftverket är bra.
”Jag tror det är en helt annan standard idag. Ja, jag uppfattar det nog som säkert också just med tanke på att det har ju hänt olyckor, det vet man ju, men man vet också att konsekvenserna radiologiskt egentligen varit väldigt små tvärtemot vad många tror.”
Man
Informanterna använder sig av den kunskap de har om kärnkraft och strålskydd när de värderar risken av att bo nära ett kärnkraftverk eller när de funderar på hur de skulle agera vid en händelse på kärnkraftverket. De av respondenterna som har djupare kunskaper oroas inte för risken med kärnkraft.
”..initialt sett, det som kan hända är att det kommer ut lite ädelgaser och jod möjligtvis. Men det blir aldrig de mängderna att de kan ge mig en strålningsskada.”
Man
Trots att de vet hur omfattande konsekvenserna av Tjernobyl blev så upplever de inte att de lokala konsekvenserna blev så farliga ändå, i alla fall inte när de ser på händelsen i backspegeln.
De informanter som bodde i området när Tjernobyl inträffade uppger att det var mycket oro när olyckan skedde, 1986, och de minns hur svårt myndigheterna hade att förklara vad strålningsnivåerna egentligen innebar och vad som var farligt och ofarligt. Trots det oroar de sig inte för eventuella olyckor på kärnkraftverket idag. Inte heller de informanter som var barn när olyckan inträffade oroar sig.
”Efter Tjernobyl är jag inte så orolig längre. När jag gick i skolan så sa man att om det där går sönder så dör hela världen men sen efter Tjernobyl så var det inte så himla farligt.”
Man
3.1.2. Tillit
Subkategorin Tillit avser tillit i både positiv och negativ bemärkelse, det handlar alltså både om att individer känner tillit men även att de har bristande tillit till något.
Att zonerna utökas ser informanterna som positivt eftersom de inser att det innebär att räddningstjänsten måste ha en plan för att hantera en större mängd människor.
”Hade det blivit skarpt läge med ett utsläpp då hade man nog ändå velat hantera den här gruppen människor i alla fall, tänker jag. För utrymningsstationen ligger ändå i Gimo. Då gäller det ju Östhammarsborna ändå på något sätt.”
Kvinna
En del av informanterna uppger att de vill lita på myndigheterna och att de skulle lyssna mycket på råd och rekommendationer från dem.
”Jag skulle nog förlita mig mer på myndigheterna än vad han (informantens sambo) skulle göra. Jag skulle lyssna mycket på dem, det skulle jag.”
Kvinna
15
Vid en rekommendation om inomhusvistelse förväntar de sig att samhället tar hand om barn och övriga som behöver omsorg.
”Då vet man att myndigheterna har tagit beslut och då förväntar jag mig att de som har såna uppdrag att de ska ta hand om en skolklass till exempel, ja då gör de det, på det stället där de ska vara.”
Man
Samtidigt brister tilliten något då de uppger att de skulle bedöma den information de får från myndigheter för att, om de uppfattar något som icke trovärdigt, dra egna slutsatser och välja handlingsalternativ utifrån det. Eventuellt tvärt emot myndigheternas rekommendationer.
Skulle det hända en olycka tror informanterna att de till stor del får klara sig själva, både vid inomhusvistelse och vid en eventuell evakuering. Vid en eventuell evakuering tror de även att det finns risk för plundring.
”När det är såna stora omvälvande grejer så finns det alltid folk som utnyttjar det. Fort också.”
Man
Informanternas förkunskaper påverkar deras tillit till hur väl förberedda myndigheterna är inför en eventuell händelse. De som varit involverade i övningar och liknande genom sitt yrke ger uttryck för en viss tilltro.
”Kraftverket har rutiner för att hantera tillbud eller incidenter eller vad man nu ska kalla det. Det finns även barriärer.”
Man
De som inte varit det ger uttryck för bristande tillit.
”Jag tror vi är väldigt dåligt förberedda, som vanligt, i det här landet.”
Man
”Det är så länge sedan det var krig och stora katastrofer här så det finns ingen mental förberedelse för det, eller jävligt dåligt om det. Även hos myndigheterna, det är jag helt övertygad om.”
Man
Informanterna tror att andra människor kommer att reagera på olika vis vid en eventuell händelse. En del kommer att bli rädda och lämna området medan vissa, som de uppfattar borde evakuera, stannar kvar och vägrar lämna sitt hem.
Tillit kan även vara påtvingat individen, när hen exempelvis har ett yrke som innebär resor och arbete på annan ort. De individer som har familj upplever att de måste förlita sig på att skola och förskola klarar av att ta hand om och skydda barnen om det händer något där myndigheterna rekommenderar inomhusvistelse. Detta kan skapa både oro och ångest.
”Jag har ett jobb där jag kanske är någon annanstans i Europa och frun har ett jobb där hon förmodligen skulle vara inblandad i hanteringen av olyckan. Vi måste lite på att det funkar i skolan. Men så kanske det sitter nån pedagog som blir alldeles orolig och sticker för att ta hand om sin egen familj. Jag vill inte ens tänka på det här. Jag hoppas skola och förskola klarar av det.”
Man
