AB 1987

APOTEKSBOLAGET AB 1987

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Sida Verksamheten (sammandrag 1

VD kommenterar 3

Presentation av Apoteksbolaget

ochADA 4

DE SVENSKA APOTEKEN I ETT INTERNATIONELLT

PERSPEKTIV

Distributionen 5

Informationen 8

Priserna 12

Innehåll

VIKTIGA HÅNDELSER UNDER ARET SOM GATT

Aret 1987 15

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Apoteksbolaget 19

Dotterbolagen 24

Koncernens resultaträkning 25 Koncernens balansräkning 26 Koncernens finansieringsanalys 28 Moderbolagets resultaträkning 29

Moderbolagets balansräkning Moderbolagets

finansieringsanalys Noter och kommentarer Utsikter för 1988

Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse

Antal anställda i koncernen fördelade på kommuner Apoteksbolaget och ADA underfem år

Arsredovisningen (exkl omslag) är tryckt på svenskt icke klorblekt papper.

Tryckindustri AB, Solna 1988

30

32

33

37

37

38

39

40

Apoteksbolaget AB

Omsättning mkr Läkemedel mot recept Försäljning, sluten vård Läkemedel utan recept Fria handelsvaror

Kostnadsfria förbrukningsartiklar och s._pecialdestinerade livsmedel

Ovrigt

Resultat mkr Rörelsen

Fastighetsförvaltningen

Finansiella intäkter och kostnader Extraordinära kostnader

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Personal och löner

Antal anställda 31112

Medelantal anställda årsarbetare

Löner och andra ersättningar (mkr) till styrelse och verkställande direktör

T ill övriga anställda

I~,vesteringar

Maskiner och inventarier Lokalinredning

Byggnader Mark

Investeringar finansierade via leasing

1987

5.273 1.400 637 653 504 113 8.580

67,9 29,6 34,5 -50,0 82,0

12.099 9.778 1,3 1.249,0

68,7 20,9 9,4 36,0

ADAAB

Omsättning mkr 4.742

Resultat mkr

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 22,5 Personal och löner

Medelantal anställda årsarbetare 651

Löner och andra ersättningar (mkr) till styrelse och verkställande direktör

Till övriga anställda Investeringar mkr

Omsättning mkr Resultat mkr

Resultat före bokslutsdispositioner ~ch skatt Personal

Medelantal anställda årsarbetare

0,6 72,2 16,1

Koncernen

8.571,8 100,4 10.429

1986 Förändring

4.690 + 12,4%

1.257 + 11,4%

574 + 11,0%

587 + 11,2%

434 + 16,1%

113 + ^0,0%

7.655 + 12,1%

42,2 28,5 27,5 -108,9 - 10,7

11.978 9.731

1,1 1.170,1

l 77,7

23,2 105,3 33,5

4.262 33,7

615 0,6 64,7 82,4

7.652,0

18,1

10.346

: 'J

Apoteksbolagets styrelse och styrel- sens sekreterare samlade på takteras- sert vid Apoteksbolagets huvudkon- tor i Stockholm.

Främre raden från vänster: apoteks- chef Jan-Erik Ögren, apotekschef Barbro Hammarström, apotekare Stina Jacobsson (suppleant), för- bundssekreterare Anne-Marie Woh- lin (suppleant), överläkare Anita Bråkenhielm (suppleant), statssekre- terare Monica Andersson, enhets- chef Ingemar Lindberg, direktör Bertil Danielsson (styrelsens ordfö- rande) samt direktör Åke Hallman (VD).

Styrelse

Bakre raden från vänster: revisions- direktör Arne Gadd, direktör Dag J o hannesson (styrelsens sekreterare) apotekstekniker Ulla Fredriksson (suppleant) samt departementsråd Lars Hultstrand (suppleant).

På bilden saknas apotekstekniker Kerstin Beckman-Danielsson, stats- sekreterare J an O Karlsson och fö r- bundsdirektör Walter Slunge.

REVISORER Doris Håvik, riksdagsledarnot Birger Sonesson, aukt revisor

REVI S ORSSU PPLEAN TER Ingvar Eriksson, riksdagsledamot Karl-Gustav Giertz, aukt revisor

DIREKTION Åke Hallman, VD Jan-Olof Brånstad Dag Johannesson Mats-Olof Ljungkvist JLars G N ilsson J -fans Sarv

S ven S tröm

S ven Wahlgren

Barbro Wester holm

•

M ed sikte på framtiden

poteksbolaget kom under 1987 att uppträda som entreprenör åt samtliga landsting när det gäller driften av sjukhusapoteken. Den 1 juli övertog Apoteksbolaget samtli- ga sjukhusapotek inom Stockholms läns landsting. Genom övertagandet ökas möjligheterna till en önskad in- tegration av apoteksverksamheten i sluten och öppen vård. En sådan in- tegration ger också möjligheter till mer samordnade val av läkemedel i olika vårdformer med målsättningen att nå såväl medicinskt som ekono- miskt medvetna val. För Stockholms del innebär avtalet med Stockholms läns landsting att förutsättningarna att nå en än mer rationell apoteks- verksamhet förbättras.

Integrationen av apotek verksam- ma i olika vårdformer skapar tillsam- mans med informationen om läke- medelsanvändningen en bredare bas för djupare studier och analyser av l äkemedlens betydelse för en kost- nadseffektiv och patientanpassad sjukvård. Olika typer av hälsoeko- nomiska och epidemiologiska analy- ser kommer för framtiden att ha stor betydelse för utvecklingen av olika vårdformer och för olika typer av te- rapier inom etablerade vårdformer.

I syfte att aktivt delta i uppbygg- naden av grundläggande hälsoeko- nomiska modeller och genomföran- de av nödvändiga studier förvärvade Apoteksbolaget vid årsskiftet 1987 l 88 Institutet för hälso- och sjuk- vårdsekonomi (IHE) i Lund. Insti- tutet kommer att drivas som ett fri- stående dotterbolag med uppdrag så- väl inc;m som utom koncernen. In- stitutets inriktning kommer även fortsättningsvis att fokusera kring lä- kemedel i ett brett perspektiv så att läkemedlen sätts in i ett bredare sam- manhang.

För att även utveckla en mer lång- siktigt inriktad forskning och ut- veckling inom områdena hälsoeko- nomi och socialfarmaci avsatte Apo- teksbolaget 1987 50 miljoner kronor till en särskild stiftelse med detta än- damål. Särskilt viktigt är att genom olika former av stöd uppmuntra till

doktorandstudier m m inom aktuel- la områden för att på sikt nå både en ökad bredd och en erkänd topp.

Detta arbete måste bedrivas i nära samarbete med vetenskapliga insti- tutioner vid våra universitet.

Apoteksbolaget kommer liksom andra arbetsgivare att mötas av ett mindre utbud av ungdomar till ar- betsmarknaden med början på 1990- talet. För Apoteksbolagets del till- spetsas situationen ytterligare av re- lativt stora pensionsavgångar med början vid samma tid. Det är således en nödvändighet dels att entusiasme- ra ungdomen till att välja det farma- ceutiska yrket, dels att få till stånd en utökning av antalet utbildningsplat- ser vid Farmaceutiska Fakulteten.

Företaget har utarbetade planer hur den framtida situationen skall mö- tas.

Ett konstaterande som kan göras mot bakgrund av dels arbetskrafts- behovet, dels den framtida efterfrå- gan på farmaceutiska tjänster är att farmaceut är ett framtidsyrke. Sam- tidigt som nyrekrytering av nyutbil- dad arbetskraft är utomordentligt viktigt för framtiden är det lika vik- tigt att utbildnings- och kompetens- mässigt satsa på befintlig personal och rekrytera farmaceutiskt utbilda- de personer vilka i dag är verksamma i andra organisationer och företag.

Genom olika typer av kundenkä- ter tror vi oss veta att våra kunder uppskattar apotekens service även om självfallet inte allt är till belåten- het. En ständig anpassning till kun- dernas behov och förväntningar är en process som kräver både lyhörd- het och förmåga till anpassningar och förändringar. Förändringarna kan avse såväl det interna arbetet som apotekens fysiska utformning och varuexponering. Ett omfattande arbete bedrivs för närvarande inom företaget med syfte att dels finna for- merna för framtidens olika apot eks- utformningar, dels stimulera till lo- kala initi ativ och anpassningar. Allt för att våra kunder även i framtiden i en tilltalande, harmonisk miljö skall mötas a v kompetent personal med en djup kunskap om läkemedel.

ÅKEHALLMAN

3

Apoteksbolaget- ett av de största serviceföretagen i landet

poteksbolaget, med 12 000 an- ställda, är ett av de största tjäns- teproducerande företagen i landet.

Företagets huvuduppgift är att till- handahålla läkemedelsservice, dvs både läkemedel och kunnande om lä- kemedel.

Verksamheten har sin grund i ett avtal med staten, som bl a ger företa:.

get ensamrätt till detaljhandel med läkemedel. Vid sidan av detta mono- pol ingår i bolagets uppgift att till- handahålla varor inom hälsovårds- området som naturligen anknyter till bolagets verksamhet. Bolaget bedri- ver därutöver via separata avtal apo- teksverksamheten i samtliga lands- ting.

Apoteksbolaget består av landets ca 850 apotek, med huvudkontor och centrallaboratorium i Stock- holm samt produktionsanläggningar i Stockholm, Göteborg, Malmö och

Varje år har apoteken 65 miljoner kund- besö~ . A_pote .ktsersonalen har en v iktig uppgift z att m ormera kunderna om lä- kemedel och ess rätta användning.

Umeå. I produktionsanläggningarna tillverkas sådana läkemedel som inte tillhandahålles av industrin.

Arbetet på apoteken har föränd- rats och fokuseras allt mer på infor- mationstjänster. Den hantverksmäs- siga tillverkningen av läkemedel, som tidigare var ett väsentligt inslag, har ersatts av expedition av industri- tillverkade produkter. Införandet av datateknik har minskat behovet av personal för rutinbetonat arbete.

Apoteken är därför väl rustade för en ökad satsning på information om läkemedel både till allmänheten, lä- karna och den övriga vårdpersona- len.

Apoteksbolaget drivs i form av ett aktiebolag där 2/3 av aktierna ägs av staten och 1/ 3 av Apoteksbolagets Pensionsstiftelse.

ADA DISTRIBUERAR Apoteksbolagets dotterbolag ADA svarar för i varuvärde räknat ca 78 procent av den totala partilagerhåll- ningen och distributionen av apo- teksvaror till apoteken. ADA har distribunaler för läkemedel i Göte- borg, Malmö, Stockholm och Umeå.

De kompletterande varorna - varor

som säljs på apoteken men som inte

är läkemedel - distribueras från

Stockholm och kostnadsfria för-

brukningsartiklar, t ex hjälpmedel

vid stomi och inkontinens, från Gö-

teborg.

Svenska modellen för distribution ovanlig i Västeuropa

i säger gärna att vi i Sverige har ett unikt apoteksväsende och en unik distribution av läkemedel.

Andra länder kan säkert också göra anspråk på att vara unika. Men visst finns det skillnader. Ett viktigt exem- pel är att Sverige har alla apotek sam- lade i ett företag.

Det går inte att fullt ut och på ett helt rättvisande sätt jämföra apoteks- system i olika länder med varandra.

För detta krävs en analys av olikhe- ter i förekommande sjukvårds- och försäkringssystem. Men genom att titta på det svenska systemet i ett in- ternationellt perspektiv och delvis spegla andra länders system kan det bli lättare, och kanske också intres- santare, att förstå och sätta sig in i verksamheten i Sverige.

TREVIKTIGA OMRÅDEN

I detta avsnitt belyses tre viktiga de- lar inom läkemedelsområdet; distri- butionen av läkemedel, informatio- nen om läkemedel och dess använd- ning samt prisutvecklingen på läke- medel.

Sverige har i partihandelsledet konsekvent genomfört enkanaldist- ribution, dvs att en läkemedels- tillverkare distribuerar hela sitt sor- timent genom bara ett partihandels- företag. Detta system förekommer inte fullt genomfört i något annat jämförbart land. strukturrationalise- ringen inom partihandeln har med- fört att det n u finns två partihandels- företag i Sverige, Apoteksbolagets dotterbolag ADA och Kronans Droghandel (KD). När det gäller lä- kemedel svararADA för i varuvärde

räknat ca 78 procent och KD således för resterande ca 22 procent. ADA och KD har avtal om gemensamma transporter till apoteken. Transport- samverkan administreras av ADA.

I de flesta västeuropeiska länder, t ex Danmark, Tyskland, England och Frankrike är partihandelsföreta- gen privata eller ägs kooperativt, i det senare fallet oftast av en grupp apotekare. Danmark har fem gross- handelsföretag, medan länder som Holland och Västtyskland har ca 30.

Europas och kanske världens största partihandel är OPC i Paris. I Norge har det av staten ägda Norsk Medisi- naldepot (NMD) ensamrätt till im- port och försäljning av läkemedel och substanser till apoteken.

I de nordiska länderna får apote- ken dagliga leveranser från partihan- deln fem dagar i veckan. I de flesta andra västeuropeiska länder får ap o-

AD A: s distribunal i Kungens kurva (överst t h).

Datorn är ett viktigt hjälpmedel även på holländs- ka apotek (överst t v).

Bilden t v från ett engelskt apotek.

teken flera leveranser per dag, i vissa fall upp till fem gånger per dag.

Under 1987 expedierade de svens- ka apoteken 40,2 miljoner recipen.

E t t recept kan omfatta ett eller flera läkemedel. Varje sådan läkemedels- post benämns recipe. I Sverige görs kontinuerliga mätningar av apote- kens servicegrad, dvs hur många re- cipen som expedieras omgående.

Servicegraden på apoteken är ca 97 procent. Av de återstående tre pro- centenheterna expedieras ca 70 pro- cent senare samma dag eller näst- följande dag.

PARTIHANDEL MED OLIKA FUNKTIONER Den svenska partihandelns huvud- sakliga verksamhet är distribution av läkemedel och andra varor som säljs på apotek. I Norge svarar NMD även för bl a informations- och do- kumentationsuppgifter, statistikpro- duktion samt analys- och kontrolla- boratorium. I övriga Vasteuropa kan en partihandel också ha andra t j äns- ter att erbjuda, t ex information om och aktiv marknadsföring av varor samt projektering av ombyggnader och flyttningar av apotek.

Apoteksexteriörer från tre europe- iska städer. Lille iFrankrike (överst), Köpenhamn i Danmark samt Litbeck i Väst-Tyskland (t h).

Sverige har en jämförelsevis låg distributionsmarginal (figur l). Det är väsentligt vid jämförelser att beak- ta hela distributionsmarginalen, då fördelningen av tjänsterna i parti- och detaljhandelsleden kan variera mellan olika länder. I vissa länder är det vanligt att apoteken erhåller ra- batter eller bonus från partihandels- ledet. Den relativa distributionser- sättningen måste också bedömas mot bakgrund av prisnivån och om- sättningen av läkemedel i respektive land.

Automatisk orderöverföring från apotek till partihandel förekommer i större eller mindre omfattning i de flesta länder i Vasteuropa. I Sverige överförs för närvarande ca 60 pro- cent av beställningarna via order- överföringssystemet VADA (Varu- beställning- Droghandel- Apotek).

Systemet kommer att vara fullt ge- nomfört 1988/89.

OLIKASÄTT ATTLÖSA ÄGANDE OCH SAMARBETE Alla Sveriges apotek, såväl öp- penvårdsapoteken som sjukhusapo- teken finns inom Apoteksbolaget.

sjukhusapoteken drivs på entrepre-

nad åt landstingen. Antalet apotek uppgick vid årsskiftet till ca 850.

Den svenska satsningen på en ut- byggnad av primärvården samt Apo- teksbolagets nära samarbete med sjukvården har gjort det möjligt att etablera apotek p å orter som tidigare saknat apotek. Strävan är att etablera apotek så nära förskrivarna som möjligt. Antalet apotek lokaliserade i anslutning till sjukhus och vårdcen- traler, där recepten skrivs ut, har ökat under senare år. Idag fi nns ca 330 sådana apotek. Tillgängligheten för allmänheten till läkemedel har härigenom ökat.

Mellan öppen- och slutenvårds- apoteken i övriga Västeuropa finns inget långtgående samarbete. sjuk- husapotekens service riktar sig en- dast till den slutna vården. sjukhus- apoteken tillhör staten, kommunen eller

motsvarighe~en

till våra lands- ting, samt i vissa fall det enskilda sjukhuset.

I våra nordiska grannländer, Vast- europa i övrigt och i USA är öp- penvårdsapoteken nästan uteslutan- de privatägda.

De norska och danska apotekssys- temen uppvisar stora likheter med

FIGUR 1. Distributionsledens relativa andel 1986 i procent av priset för registrerade läkemedel i olika länder (öppen vård )

o 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100%

Källa: The Association of Pharmaceutical Distributors

det svenska systemet före Apoteks- bolagets tillkomst. De är starkt of- fentligt reglerade och kontrollerade och med en hög grad av ekonomisk utjämning mellan apoteken. Inom den ram som givits drivs dock apote- ken som privata enheter.

I bl a England och USA äger kedjeföretag apotek. I England ägs 15 procent av öppenvårdsapoteken av kedjeföretag, där "Boots the Che- mist" är det största. I England och Holland finns ett fåtal apotek i häl- socentraler. Apoteken är antingen privatägda eller ingår som en del av den offentligt ägda hälsocentralen.

OMBUD OCH LÄKARE KOMPLEITERAR APOTEKEN Sverige har ett öppenvårdsapotek per ca 10 400 invånare. I Frankrike

är siffran ett apotek per 2 600 invåna- re, i Danmark ett apotek per 16 400 invånare och i Norge ett apotek per 15 500 invånare. I England är det ca 5 000 invånare per apotek. I Sverige är det Apoteksbölaget som bestäm- mer apotekens lokalisering, medan den uppgiften i t ex Norge ligger på Sosialdepartementet.

På mindre orter som saknar apo- tek kompletteras servicen i Sverige och i de övriga nordiska länderna av apoteksombud. Dessutom förses sjukvården med jourförpackningar av läkemedel så att patienten, om så behövs, direkt kan påbörja behand- lingen. I de flesta övriga länder i Västeuropa har läkarna i olika hög grad rätt att lämna ut receptläkeme- deL I t ex Holland och England är lä- karnas rätt att sälja läkemedel bero-

ende av avståndet till närmaste apo- tek.

SORTIMENTETs STORLEK Sortimentet på apoteken skiljer sig mellan olika länder. Förut om att det förekommer stora skillnader i det sortiment som inte är läkemedel fö- rekommer också stora skillnader mellan antalet registrerade läke- medel. På den svenska marknaden finns ca 2 700 farmaceutiska speciali- teter reg istrerade av Socialstyrelsen.

Tyskland har ca 60 000 farmaceutis- ka specialiteter, England ca 25 000, Danmark ca 4 300, Norge ca 2 100 och Frankrike ca 8 500.

Sortimentet av läke- medel och övriga varor på apoteken är v anligtvis större i övriga västeuropeis- ka länder än i Sveri- ge. På ett apotek i Hamburg i Väst-

Tyskland exponeras varorna på det här sättet.

7

Över hela världen utvecklas informationen om läkemedel

ör att få optimal effekt och för att undvika onödiga bieffekter mås- te patienterna/kunderna veta hur och när läkemedlen skall intas. Det är också viktigt att de förstår varför ordinationen har skett.

Ett flertal undersökningar världen över visar att en mycket stor andel av patienterna inte använder läkemed- len såsom läkaren avsett. Felanvänd- ningen har negativa konsekvenser för hälsan och orsakar därigenom onödigt lidande. Den medför också att sjukvårdskostnaderna ökar. Det- ta är erfarenheter som är gemensam- ma för många länder.

En annan gemensam erfarenhet är att just kombinationen muntlig och skriftlig information är överlägsen.

För att nå målet, som är att rätt läke- medel tas i rätt dos vid rätt tillfälle, behövs ock~å insatser från många olika håll. Det primära ansvaret lig-

ger naturligtvis hos läkarna, men apoteken har en viktig roll. Apote- ken är oftast den sista länken i infor- mationskedjan till kunden vilket ger en unik möjlighet att vid behov för- stärka och komplettera läkarens in- formation.

INFORMATIONEN TILL RECEPTKUNDERNA Ö ver hela världen pågår arbetet med att förbättra läkemedelsanvändning- en genom att utveckla den skriftliga och muntliga informationen till pati- enter.

I England rekommenderar the Pharmaceutical Society of Great Bri- tain att vissa anvisningar skrivs på tilläggsetiketterna, t ex "kan ge då- sighet" och "undvik alkohol". Den engelska läkemedelsindustrin har nyligen beslutat införa bipacksedlar med syftet att förstärka den in forma-

Apoteket Örnen i Karlstad är byggt så att arbetsmiljön skall vara enkel och effektiv och så att kunderna ostört skall kurtna få råd av apotekspersonalen.

tion som ges av läkarna och apoteks- personalen. Inom EG har beslut om ett successivt införande av bipack- sedlar också föreslagits.

I USA spelar privata initiativ stor roll för patientinformationen om lä- kemedel. Så har t ex National Coun- cil on Patient Education i samarbete med FDA (Food and Drug Admi- nistration) gjort kampanjer för läke- medelsinformation till allmänheten med budskapet "Skaffa Dig svaren"

och till hälsovårdspersonalen med

budskapet "Ge svaren". Informa-

tionsblad har producerats där upp-

gifter om patientens medicin kan

fyllas i av sjukvårds- eller apoteks-

personalen. United States Pharma-

copeial Conventian har skrivit en

bok," Ad vice to the patient", avsedd

som hjälpmedel för apoteks- och

sjukvårdspersonalen. Informationen

finns också tillgänglig på datorskärm

och som särtryck för de 75 läkeme- del eller läkemedelsgrupper som är vanligast i öppenvården.

I Sverige visar en utredning från slutet av 1970-talet att ett generellt införande av bipackad information, s k bipacksedlar, skulle medföra sto- ra kostnader. Apoteksbolaget utar- betade då som alternativ skriftlig in- formation om läkemedel. Detta har skett i samarbete med läkemedelsin- dustrin och erfarna kliniker. Varje in- formationsblad, "Information om din medicin", omfattar en grupp lä- kemedel och delas ut på apoteken till de kunder som får läkemedel på re- cept. Den skriftliga informationen kompletteras med muntlig informa- tion.

Sedan 1987 täcker informations- bladen 90 procent av de förskrivna läkemedlen. De svenska apotekens datorsystem innehåller information för apotekspersonalen om vilket in- formationsblad som kan lämnas ut och vad som bör påpekas muntligen.

Utvärderingen av den skriftliga in- formationen visar att kunderna tyck- er att den är lättläst och lättbegriplig.

95 procent av dem som fått informa- tionsbladen har läst dem. 60 procent

M ånga kunder vänder sig till apoteken för att få råd om hur man behandlar lindrigare åkommor. A tt sprida informa- tion om egenvård är en viktig uppgif t för apotekspersonalen. Bilden från H am- burg i Väst-Tyskland.

tycker att de lärt sig något nytt om sin läkemedelsbehandling. I en inter- vjuundersökning påpekade många att informationsbladen underlättar för dem att diskutera sin läkemedels- behandling med läkaren. På vissa sjukhus delas också bladen ut till in- neliggande patienter.

Liknande informationsblad för lä- kemedel har utarbetats i t ex Norge, Holland och Italien.

DATA OCH PATIENTKORT SKALLÖKASÄKERHETEN I Holland finns ett ADB-baserat sy- stem med s k patientprofiL Apote- ken noterar alla läkemedel som pati- enten använder. Som stöd till apo- tekspersonalen ger datorn signaler om eventuella olämpliga kombina- tioner av läkemedel, doseringsavvi- kelser bl a till äldre och barn samt olika observanda för läkemedlen. Av försäkringstekniska skäl vänder sig den holländske kunden vanligen en- dast till ett visst apotek för sina läke- medelsinköp, vilket är en förutsätt- ning för att systemet skall fungera.

I Frankrike används inom vissa områden och på försök patientkort- liknande bankernas bankomatkort -

som patienten själv förfogar över.

L äkaren kan fylla på uppgifter om sjukdom och behandling och apo- tekspersonalen kan föra in vilka lä- kemedel som lämnats ut på recept el- ler sålts receptfritt. Detta system eli- minerar problem med integriteten eftersom patienten själv bestämmer över kortet.

I Sverige övervägs för närvarande om man bör införa någon sorts in- formationssystem av detta slag som stöd för en rationell läkemedelsan- vändning.

ÖKAD UPPMÄRKSAM HET P Å SJÄLVMEDICINERING I stora delar av Europa arbetar man utifrån synsättet att den enskilde har ett ansvar för den egna hälsan. Dett a betonas även i den svenska hälso- och sjukvårdslagen. Fördelarna med ökad egenvård av åkommor som inte behöver behandlas av den professio- nella sjukvården lyfts fram. Det gäl- ler fördelar såväl för den enskilde som för samhället. Hälsofrämjande och förebyggande arbete liksom ett aktivt engagemang hos medborgarna betonas också i WHO:s hälsostrate- gJ.

I nformation över apoteksdisken på

<~n

mindre ort söder om R otterdam i H of-

land.

Den helt övervägande delen av all hälso- och sjukvård utförs genom att vi själva eller våra anhöriga och vän- ner ger den vård och omsorg som be- hövs. Förutsättningarna för en god egenvård av detta slag kan förbättras genom stöd och information från hälso- och sjukvården samt från apo- teken som har en mycket viktig roll i hälsoarbetet .. Apoteken har ca 65 miljoner kundkontakter per år, me- dan motsvarande siffra för sjukvår- den är ca 35 miljoner.

Ett ökat individuellt ansvar förut- sätter bl a kunskap om gränserna för egenvården, dvs när man kan miss- tänka att allvarliga tillstånd döljer sig bakom symtomen. Sverige har ge- nom sitt apotekssystem möjlighet att stödja lokalt samarbete med sjukvår- den för att fastställa var dessa gränser går. Inom varje landsting har således apoteken och sjukvården tillsam- mans arbetat fram egenvårdshäften med råd om när läkare bör kontak- tas. Dessutom finns råd om be- handling av lindriga symtom inklusi- ve preparatrekommendationer vid självmedicinering.

FLER RECEPTFRIA LÄKEMEDEL

För att självmedicineringen skall ge resultat behövs det effektiva läkeme- del. Under de senaste årtiondena har ett antal tidigare receptbelagda läke- medel blivit tillgängliga för egen- vård. Det har i Sverige bl a gällt host- dämpande mediciner, värktabletter, hydrakortisonpreparat vid lindriga eksem och slemhinneavsvällande näsdroppar. I samband med att läke- medel blivit receptfria har apoteks- personalen fått extra utbildning om aktuell sjukdom och dess behand- ling. För kunderna har man tagit fram broschyrer som beskriver åkomman och när den receptfria me- dicinen kan användas.

I många länder har utveckligen gått mot en ökad receptfrihet. Hyd - rakortisonpreparat för utvärtes bruk blev receptfria i små förpackningar i Sverige 1983, i Danmark 1984 och i Norge 1985. USA var några år före Sverige och i England blev hydra- kortisonsalvor receptfria 1987.

Ibland skiljer sig länderna åt i be- dömningen av vilka områden som är lämpliga för egenvård. De nordiska

För kunden är det viktigt att få tala ostört med apotekspersonalen. Blir det trångt framför de små diskarna på Jet här apoteket i Köpenhamn i Danmark kan hörnan till vänster utnyttjas för ostörda samtal.

länderna har l änge haft några olika s k antihistaminer receptfria i små- förpackningar för användning mot åksjuka. I Danmark är dessutom al- lergiska besvär som nässelutslag och hösnuva godkända egenvårdsindika- tioner. Det innebär att fabrikanten kan annonsera och apotekspersona- len rekommendera verksamma re- ceptfria preparat. Även i t ex Våst- tyskland, Schweiz och England är antihistaminer receptfria vid allergis- ka besvär.

APOTEKENs INFORMATION I SJUKVÅRDEN

Ett viktigt samarbetsorgan mellan apotek och sjukvård i västvärlden är läkemedelskommitteerna. De funge- rar som rådgivande organ i läkeme- delsfrågor . De arbetar med utvalsar- bete, utbildning och info rmation om läkemedel och läkemedelsförbruk- ning m m i syfte att uppnå riktig lä- kemedelsanvändning. Kommitteer- nas verksamhetsområde var från början den slutna vården, men över- allt finns en strävan att också inklu- dera den öppna vården.

Sverige har kommit jämförelsevis

långt i integrationen mellan öppen

och sluten vård. Öppenvården är nu- mera representerad i de flesta läke- medelskommitteer. Rekommenda- tioner från de övergripande kommit- teerna diskuteras och anpassas i lo- kala grupperingar, där medicinsk och farmaceutisk sakkunskap är re- presenterad. Fortfarande återstår dock mycket arbete för att i öp- penvården nå en lika god följsamhet till läkemedelskommitteernas re- kommendationer som i slutenvår- den.

Ett stöd för läkemedelskommitte- arbetet och för läkemedelsinforma- tionen både inom den öppna och den slutna vården är de läkemedelsinfor- mationscentraler som successivt byggs upp vid regionsjukhusens apotek i samarbete med de kliniska farmakologerna. Läkemedelsinfor- mationscentraler vid länssjukhusens apotek börjar också växa fram. Före- gångslandet är här USA, men verk- samheten är relativt väl utbyggd också i England.

De regionala centralerna har ett nära samarbete med varandra. De amerikanska och engelska läkeme- delsinformationscentralerna är jäm- förbara när det gäller uppbyggnad

och arbetsuppgifter; svara på frågor, stöd till läkemedelskommittearbe- tet, publicering av läkemedelsbulle- tiner, undervisning m m. De ameri- kanska fungerar i vissa fall även som giftinformationscentraler och en del ger också information direkt till all- mänheten.

Informationsinsatserna på de

DE SVENSKA APOTEKENS SERVICEÅTAGANDEN De svenska apoteken har ett flertal serviceåtaganden som generellt inte har sin motsvarighet i andra länder.

För att väl sköta dessa åtaganden sker en kontinuerlig fortbildning på apoteken om läkemedel och dess rät- ta användning. Apoteksbolaget har ett 50-tal informationsapotekare an- ställda för informations- och utbild- ningsinsatser internt och externt.

Bland åtagandena kan nämnas:

D Informationsblad om läkemedel p å recept.

D Egenvårdshäften och broschyrer.

D Undervisning till skolor, hem- tjänstpersonal, pensionärer m fl.

En gemensam erfarenhet i många länder är att en kombination av skriftlig och munt- lig information är bäst. Ytterligare ett sätt att informera är var uexponering. På ett apotek i H umlebaek i Danmark har man valt att bygga in plats för varuexponering i disken.

svenska apoteken är inte unika, utan finns i en eller annan form på flera ställen i världen. Men utvecklingen har i vissa fall gått snabbare och på en bredare front i Sverige. Informa- tionsinsatserna har också blivit kon- sekvent genomförda och givits kon- tinuitet.

D Information om förbruknings- hjälpmedel.

D Tidningen Apoteket.

D Läkemedelsboken, läkemedels- kommitteverksamhet i öppenvård, samarbete med klinisk farmakologi, terapikonferenser samt symposier.

D Dosexpedition åt äldre.

D Förbrukningsstatistik både på riks- och länsnivå.

D Centrallaboratorium och forsk- nmg.

Kostnaden för dessa serviceåtagan- den motsvarar ca två procentenheter av den totala apoteksmarginalen vid försäljning av läkemedel i öppen vård.

I bl a Danmark förser läkemedelsföre-

tagen apoteken med skyltmaterial för de

receptfria läkemedlen. H är är det ett

apotek i Köpenhamn som skyltat med

värktabletter.

Vad kostar läkemedlen i olika länder?

ör att ett läkemedel skall få säljas i Sverige måste det vara registre- rat, dvs godkänt av Socialstyrelsen.

Kravet är att läkemedlet har god kva- litet och är medicinskt ändamålsen- ligt. Dessutom måste priset vara skä- ligt. Det pris som Apoteksbolaget och respektive tillverkare enats om anses som skäligt såvida inte särskil- da skäl talar för annat.

LUGNARE PRisUTVECKLING P Å LÄKEMEDEL

Den totala läkemedelskonsum- tionen i Sverige har volymmässigt förändrats relativt litet under de se- naste tio åren. Detta har bl a innebu- rit att läkemedelskonsumtionen har minskat i förhållande till den totala sjukvårdskonsumtionen. Den öppna vården har ökat i omfattning mätt i antalet läkarbesök. Detta har emel-

lertid inte lett till en ökad förskriv- ning av läkemedel i öppenvård - tvärtom har förskrivningen minskat - mätt i antalet recipen per läkarbe- sök. Kostnaderna per förskrivning har dock ökat.

Läkemedelskostnadernas andel av de totala hälso- och sjukvårdskost- naderna har sjunkit från 10,7 till 8,1 procent mellan åren 1970 och 1985 (figur 2).

Läkemedelskostnaderna är en produkt av priserna och de sålda vo- lymerna. Läkemedelspriserna består av läkemedelsindustrins priser på produkterna till partihandeln samt distributionskostnaderna i partihan- dels- och apoteksleden.

Läkemedelsprisernas utveckling kan jämföras med utvecklingen av priserna på andra varor och tjänster i landet. Vanligast är här att man jäm- för läkemedelsprisindex med netto-

prisindex (u tan indirekta skatter).

Läkemedelsprisindex beräknas ut- ifrån de läkemedel som funnits på marknaden de två senaste åren. Be- räkningarna sker med utgångspunkt från prisförändringarna mellan åren samt det senaste årets försäljningsvo- lym för respektive läkemedel.

Läkemedelsprisindex för apote- kens inköpspriser (AlP) har ökat mindre än nettoprisindex under ti- den december 1970- december 1987 (tabell 1). Samma gäller läkeme- delsprisindex för apotekens utför- säljningspriser (AUP) jämfört med nettoprisindex (tabell2).

PRISER OCH KOSTN ADER Att göra internationella prisjämfö- rels er är svårt. Olika läkemedelsan- vändnin g, olika dosering och olika förp ackningar försvårar en rättvis

FIGUR 2. Läkemedelsförsäljningens (AUP) andel av total sjukvårdskonsumtion 1970-1985 i Sverige.

% 11 lO

9 8 7 6 5 4 3 2 l

o 1970 1975 1980 1982 1984 1985

Källa: Apoteksbolagetoch Nationalrökenskapema\

~-3~~

..

^;

jämförelse. Dessutom har man sällan tillgång till den faktiska volymen av de sålda läkemedlen i olika länder.

Ett sätt att jämföra kan dock vara att ta läkemedelspriset i Sverige och ställa det mot ett annat lands pris för samma preparat och multiplicera det med försäljningsvolymen i Sverige. I tabellerna 3 och 4 (sid 14) görs såda- na jämförelser med 11 andra europe- iska länder för 1987 respektive 1977.

De l l länderna kan dock inte jämfö- ras sinsemellan, dvs det är endast en jämförelse mellan Sverige och re- spektive land som är relevant. Av ta- bellerna framgår hur många speciali- teter som Sverige har gemensamt med varje land.

Av tabell 3 framgår det faktiska försäljningsvärdet i Sverige 1987 jämfört med vad försäljningsvärdet skulle ha varit om ett annat lands ut- försäljningspris (AUP) skulle ha gällt i Sverige. Tabell4 visar detsam- ma men med värden för 1977 som ut- gångspunkt.

Tabell3 visar bl a att:

• Sverige och Danmark har 333 gemensamma specialiteter. Des- sa utgör ca 45% av den to-

tala läkemedelsförsäljningen i Sverige. De gemensamma pre- paraten skulle om Sverige haft de danska utförsäljningspriser- na betingat ett försäljningsvär- de på 2.738 miljoner svenska kronor 1987. Det faktiska för- säljningsvärdet var 1.986 Mkr, dvs kostnaderna för staten och den enskilde skulle ha varit 750 Mkr högre om de danska pri- serna skulle ha gällt.

• Schweiz och Sverige har 255 gemensamma specialiteter. Det faktiska försäljningsvärdet för dessa preparat i Sverige var 1.506 Mkr medan försäljnings- värdet med schweiziska priser skulle ha uppgått till 2.759 Mkr, en skillnad om drygt 1.250 Mkr till svensk fördel.

• skillnad åt det andra hållet ger jämförelser med Frankrike och Italien. Frankrike och Sverige har 150 gemensamma speciali- teter. Dessa specialiteter hade ett faktiskt försäljningsvärde på den svenska marknaden 1987 om 1.027 Mkr. Med franska utförsäljningspriser skulle värdet ha varit 753 Mkr.

KOSTNADERNA I ETT BREDARE PERSPEKTIV Sverige intar i ett internationellt per- spektiv en relativt gynnsam position på läkemedelsområdet om man ser till prisbild, distributionskostnader, läkemed$!lskostnad per invånare och läkemedlens andel av sjukvårdskost- naderna. Detta säger emellertid inget om läkemedlens betydelse i ett stör- re sammanhang. Kunskaperna, både om terapier generellt och läkeme- delsterapier, sett i ett sjukvårds- och hälsoekonomiskt perspektiv är idag relativt begränsade. Intresset för ekonomiska analyser har dock vun- nit en allt bredare anslutning, inte bara bland ekonomer utan också bland vårdpersonal, administratörer och politiker .

En viktig orsak till detta är att sjukvårdens ekonomiska expan- sionsutrymme minskat. Effektivise- ring och omprövning a v befintliga verksamheter såväl som nya verk- samheter kräver förbättrade kunska- per om relationerna mellan insatta resurser och de resultat som kan nås.

Behovet av en utvecklad hälsoeko- nomisk forskning, som underlag för

TABELL l. Prisindex på farmaceutiska specialiteter. Apotekens inköpspriser (AlP).

TABELL 2. Prisindex på farmaceutiska specialiteter. Apotekens utförsälj- ningspriser (AUP).

400

350

300

250

200

IN EX Vo-u ^J

NE)TO R l IN[ EX ~

- _~

l J _'

~

l

l ^'l'

; l l _{· r}

l

j;:;;! ^;.::;

i

!

~ J

1 ) :::: _{-= =} ^{if I J} J_

l

^{1- 1:7 1- 1-i~j-.}

400 378

350

300

250

200

378

272

l

,...

_f

v

^:

150

J

if i

l

l

^/ ~< ! ^l l ^l

150

100 100

Dec 1970 1975 1980 1982 1984 1986 1987 Dec 1970 72 74 76 78 80 81 82 83 84 86 87

' '

. .

l !

" .

:-

.

^:

en effektivare resursanvändning inom sjukvården, har också framhål- lits starkt av bl a 1983-års Läkeme- delsutredning (LU 83). Läkemedel är en stor och viktig resurs inom hälso- och sjukvården. Det är dock svårt att göra relevanta jämförelser mellan läkemedelskostnaderna och övriga kostnader. Däremot är det möjligt att för ett visst läkemedel och en viss diagnos/diagnosgrupp göra en lönsamhetsberäkning för läke-

medlet. LU 83 anser att detta är ett viktigt område att utveckla. Genom att studera alternativa metoder för en sjukdomsbehandling, t ex läkeme- delsterapi, kirurgiskt ingrepp, livs- stilsförändring etc kan man söka sig fram till den behandling som ekono- miskt och medicinskt är lämpligast.

Vid behandling av en viss sjukdom kan t ex dyrbara men potenta läke- medel visa sig vara ett billigt alterna- tiv om minskade kostnader för slu-

TABELL 3. Det faktiska försäljningsvärdet i Sverige 1987 jäm- fört med vad försäljningsvärdet skulle vara om ett annat lands utförsäljningspriser skulle ha gällt i Sverige.

c

LAND Svenska volymen 1fl-~/6·87 f.Jr

i

:i:imförda preparat (529 spec)

-··

-- -- -

Antal l avenska l rMp lo ;lo

spec AUP-pr~ser AUP-p1.,

ten vård och sjukfrånvaro etc tas med i beräkningarna.

Under 1987 har Apoteksbolaget, genom besluten att förvärva Institu- tet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) samt avsättningen till Apo- teksbolagets fond för forskning och studier i hälsoekonomi och socialfar- maci, ökat engagemanget inom om- rådet hälsoekonomisk forskning och analys.

l~~ön l • ST

l ^MSEK

^MSEII

l

IS•r.:!l't l 'X,

-87

-8"

ltw4fllWik llJ

'"'

NOI!Gf.c l

4ä3

l

1029

I.DW~tN

i

.210 ~-

lltt t

ENGl.AND

l

2!7

l Ini

flNLAND

)d JCW6

FRANKRII(f 1Sjl

l

l!m

...,, -"'"""

* ^1&29

!TAllEN 14;

l

l m~

ISCH'tllfll

Vi\STlYSKLANO ~ 188

l ^J\ ·

^{l ?al}

~

~1Jl.Y.~

i .. ^;

^')J.'

TABELL 4. Det faktiska försäljningsvärdet i Sverige 1977 jäm- fört med vad försäljningsvärdet skulle vara om ett annat lands utförsäljningspriser skulle ha gällt i Sverige.

LAND Svenska volymen 1/7-76-30/6-77 för

jämförda preporot (401 spec}

,,.

.In

~

• ttv

l5U

m)

1S.1

'="'

T-R ':tY#

2lDI

,,...

Antal l svensko l resp londs

spec AUP-priser AU P-priser

ST MSEK MSEK

,_,

^{-77 -77 -77}

DAN MM'>

l _~

· ~

^{.l ni}

NORGE JIJ. 1210 1045

IIEiGifN

j;- ll

_a~l

!42.

ENGLAND

m ^{8,8 _ h ..}

^{~ r"1}

m

~D

n•

^{116-4 lOft}

--

FRANP<RIK f

153

.,.,

^'~ _6>4~ ^~,

^r:1

^:.; -:18& ^{l i}

~OUANQ ] il 991 ~~

ITALIEN

153 s n ^{4 la}

Zt-«Wl!l 101 , "h w

VASTT't'SK!ANO

lfff

Ql9

837'

CSTtm!!E 119

rn 7u

m,

1311

,

l mo

l_ !V7

; ..

J20

l 73

~

...

l

¹⁹

l

!!J

16.:

;:

"'

^_j

Index 1/7 (Sverige= 100}

1977

~-----··~--~----:-

l~

.. BiS

^'

65

J

•• - - · -

l 60

r _1]1

53

..l:_

'20

1

122

Hr.

Det är mycket som händer under ett år

ya medarbetare med nya kun- skaper, nya apotek, insatser för att höja läkemedelskunnandet hos allmänheten, ett fruktbart samarbete med hälso- och sjukvården och där- till kundenkäter som ger gott betyg och stärker den egna personalen, samtidigt som de är underlag för fortsatta serviceförbättringart Myc- ket händer under ett år. Verksamhe- ten utvecklas. Det går inte att berätta om allt. Men några av de viktigaste händelserna och områdena belyses i detta avsnitt.

ALLA SJUKHUSAPOTEK PÅ ENTREPRENAD Den l juli hälsade Apoteksbolaget ca 250 nya medarbetare från Stock- holms läns landsting välkomna. De arbetar vid 28 sjukhusapotek, vid ke- mienheten, vid modersmjölkscentra-

len och med läkemedelstillverkning vid Södersjukhuset i Stockholm.

I och med övertagandet av Stock- holms läns landstings sjukhusapotek driver Apoteksbolaget i dag samtliga sjukhusapotek i landet på entrepre- nad. De 28 nya sjukhusapoteken va- rierar i storlek från 40-talet anställda vid södersjukhuset till små apotek med en anställd. Tillverkningsenhe- ten vid södersjukhuset utgör nu den femte produktionsenheten inom Apoteksbolaget. Den ger i första hand service åt sjukhusen mom Stockholms län.

Kemienheten arbetar som konsult åt bl a landstinget i frågor om hante- ring av kemiska produkter. Allt från rådgivning vid inköp av rengörings- medel till omhändertagande av amal- gamavfall finns inom deras arbets- område.

RESURSER OCH KUNSKAP I HÄLSOEKONOMI Nya kunskaper tillfördes Apoteks- bolaget vid årsskiftet 1987/ 88 genom förvärvet av Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund. IHE ar- betar främst med utredningar och forskningsprojekt inom hälso- och sjukvårdsekonomi med särskild in- riktning på läkemedlens rolL Institu- tet kommer att drivas som ett fristå- ende do tterbolag och åta sig uppdrag åt moderbolaget, hälso- och sjukvår- den och läkemedelsindustrin. Under 1987 fattades också beslut om att av- sätta 50 miljoner kronor till en fond för forskning och studier i hälsoeko- nomi och socialfarmaci. Fonden, som drivs av en stiftelse fristående från Apoteksbolaget, skall verka främst med inriktning mot långsik- tig forskningsve rksamhet. Den skall

I och med övertagandet av apoteksverk- samheten i Stockholms läns landsting dri- ver Apoteksbolaget samtliga sjukhusapo- tek i landet. Bilden överst är från sjuk- husapoteket i Norrtälje, där apoteksper- sonalen fått besök från en av sjukhusets avdelningar.

Modersmjölkscentralen vid Södersjuk-

huset i Stockholm ingår också sedan 1 juli

i Apoteksbolaget (t v).

.. ,.

, l '

•'

\ · l l

'·

. i

., '

i.

' .

! .

också stödja forskarutbildning ge- nom doktorandtjänster och genom stipendier. Apoteksbolaget, Sam- hällsvetenskapliga Forskningsrådet, Farmaceutiska fakulteten, Socialsty- relsen och Landstingsförbundet är representerade i styrelsen.

NYAAPOTEK

Under 1987 öppnades 11 nya apotek.

Tio av dem är lokaliserade i nära an- slutning till förskrivarna, i vårdcen- traler eller på sjukhus, medan ett av de nya apoteken ligger i en stormark- nad. Det största av de nya apoteken är sjukhusapoteket vid Norra Älvs- borgs lasarett i Trollhättan. Apote- ket ger service till sjukhuset och har också expedition till allmänheten.

Ett jourapotek finns i anslutning till akutmottagningen på sjukhuset.

Tillsammans har landets alla apo- tek öppet ca 38 000 timmar i veckan, varav de elva nya apoteken ger ett tillskott på drygt en procent. Utöver öppethållnadet i nya apotek har någ- ra apotek ökat sitt tidigare öppethål- lande.

11 nya apotek öppnades under 1987. Bil- den är från sjukhusapoteket i Trollhät- tan.

ADA I NYA LOKALER Under hösten invigde ADA sin nya distributionsanläggning för läkeme- del och handelsvaror i Kungens kur- va utanför Stockholm. Den nya an- läggningen förser stockholmsregio- nens apotek med läkemedel och lan- dets samtliga apotek med handelsva- ror. Uppgifter om lagret och alla in- kommande order hanteras i ett om- fattande automatiserat och datastyrt system. Vid toppbelastning klarar anläggningen att effektuera 60 000 varubeställningar om dagen. Den nya anläggningen ersätter tidigare anläggningar i Årstadal, Våstberga och Bro.

LAKEMEDELsTILLVERKNING lEGENREGI

Inom Apoteksbolagets produk- tionssektor tillverkas huvuddelen av de läkemedel som industrin inte till- handahåller. Behovet av dessa läke- medel, kravet på hög kvalitet samt de krav som myndigheterna ställer gjor- de att Apoteksbolaget investerade i nya och utökade anläggningar för produktion och laboratorium i Malmö, Göteborg och Stockholm .

Dessa anläggningar, tillsammans med anläggningen i Umeå, utnyttjas från och med 1987 i full utsträck- ning. De flesta apoteken har upphört med så gott som all tillverkning av lä- kemedel och övergått till att beställa dessa från närmaste produktionsen- het.

Såvällaboratorierna som produk- tionsenheterna har åtagit sig ett antal nya externa uppdrag. Dessa förvän- tas öka under de närmaste åren. Pro- duktionsenheten i Malmö har också ett livsmedelslaboratorium och ett vattenlaboratorium som arbetar helt med externa uppdrag.

INFORMATION TILL ALLMÄNHET OCH SJUKVÅRD 60 000 diabetiker gick under 1987 över från Insulin 40 till det starkare . Insulin 100. Vad innebär det att insu- linet blir starkare? Hur och när skall övergången ske? Svaren på de frågor- na blev huvudbudskapet i den infor- mationskampanj som lades upp av Socialstyrelsen, Landstingsförbun- det, Svenska Diabetikerförbundet, Apoteksbolaget och Handikappin- stitutet m fl. All personal både inom sjukvården och på apoteken var väl

Under hösten invigde ADA sin nya distributionsanläggning i Kungens kurva utanför

Stockholm. Hela distribunalen har en yta på15 700m

²•

förberedda och utbildade innan kampanjen riktades mot diabetiker- na. På apoteken fick diabetikerna både muntlig och skriftlig informa- tion om det nya insulinet. En utvär- dering av kampanjen visar att 75 pro- cent av diabetikerna tycker att de fått en bra information.

Både "samarbetskampanjen"

kring Insulin 100 och apotekens egna aktiviteter, under 1987 bl a om informationsbladet "Informa- tion om Din medicin" och på temat

"Tabletterna ska sväljas med vatten", är exempel på den informationsroll apoteken har till allmänheten.

Apoteksbolaget arbetar även med information och utbildning inom lä- kemedelsområdet riktad till läkare och övrig vårdpersonal. Ett sådant exempel är det fortbildningsmaterial för distriktsläkare som arbetades fram under 1987 och som under 1988 kommer att erbjudas via apoteken.

Tidningen DistriktsLäkaren är en ny kanal som Apoteksbolaget an- vänder för att nå läkarna med infor- mation. Varje nummer- har en sida om läkemedel; där intressanta och aktuella o~råden presenteras. Det har vid utvärderingar visat sig att 70

A poteken var en vik tig informationska- nal vid övergången tillinsulin 100.

På bl a produktionsenheten i Umeå till- verkas läkemedel som industrin inte till- handahåller (t h).

procent av distriktsläkarna läser lä- kemedelssidan regelbundet och att därutöver 25 procent läser den vid enstaka tillfällen.

En ny upplaga, den sjätte i ord- ningen, av Läkemedelsboken (LB) utkom under 1987. Boken, som är en problemorienterad läkemedelshand- bok, är främst avsedd för primär- vårdsläkare och läkare under utbild- mng.

ÖKAD EFfERFRÅGAN P Å STATISTIK

Den läkemedelsstatistik, som Apo- teksbolaget utvecklar och produce- rar, är ett väl etablerat hjälpmedel i studier av läkemedelsför brukningen_

"Svensk läkemedelsstatistik" ges ut årligen och publicerar försälj- ningstal på riks- och länsnivå. För- säljningsuppgifter för t ex ett sjuk- vårdsdistrikt, en kommun eller ett apotek kan beställas. Beskrivningar av läkemedelsförbrukning är av be- gränsat värde om förbrukningen inte .kontinuerligt utvärderas. Metoder för utvärdering är under utveckling- i betydande utsträckning på lokalt plan. Läkarna, som styr merparten av läkemedelsförbrukningen, använ-

der i ökad grad statistiken för att vär- dera sin förskrivning - terapeutisk självrannsakan.

Statistiken används både i natio-

nellt och internationellt forsknings-

arbete. Ett exempel är ett arbete som

publicerades 1987. I detta konstate-

rades en ökad resistens mot erytro-

mycin ho s Haemophillus influenzae,

en bakterie som i stor utsträckning

är orsaken till öron-, näs- och halsin-

fektioner. Resistensutvecklingen lö-

per parallellt med försäljnings-

utvecklingen för erytromycin. En-

ligt gällande nationella rekommen-

dationer skall erytromycin användas

endast om patienten har en fastlagd

penicillinallergi. Den omfattande an-

vändningen tyder på att rekommen-

dationerna inte efterlevts. Det före-

ligger risk för att en okritisk läkeme-

delsförskrivning är orsaken till resis-

tensutvecklingen. I sin tur medför

den att ett för penicillinallergiker be-

tydelsefullt behandlingsalternat iv

kan falla bort. Sambandet mellan an-

vändningen av och resistensen mot

erytromycin tyder på att en återgång

till tidigare användningsnivå skulle

göra substansen effektiv. Statistiken

fungerar i sådant fall som ett hjälp-

.. .

! •

r.

f '

. . '

•

l ; l '

medel för att bevaka att användning- en håller sig på en terapeutisk effek- tiv nivå.

APOTEKEN SATSAR PÅ EGENVÅRD

Utslag, fläckar, sår, sprickor eller klå- da! Vad kan jag behandla själv? Vad ska jag behandla med? När ska jag gå till doktorn? Frågorna kring hud- besvär är många - och vanliga. Att kunna svara och ge råd är en del i apotekens egenvårdsarbete-dvs hur man förebygger och behandlar lind- riga skador och åkommor. Under hösten 1987 gjorde därför apoteken en speciell satsning på hudfrågor. En ny broschyr , "Oroar du dig för din hud ?", finns att hämta på apoteken för de kunder som villlära sig mer.

Apoteken arbetar för att förstärka sin roll inom egenvårdsområd et. Det är möjligt eftersom det nu över hela

landet finns lokala råd- och preparat- rekommendationer för självmedici- nering. Dessa är utarbetade av apote- ken och sjukvården i samverkan.

Tidningen Apotekets höstnum- mer var ett egenvårdsnummer och trycktes i en miljon exemplar, vilket är en drygt dubbelt så stor upplaga som normalt. Tidningen Apoteket talas numera in på band och erbjuds synskadade.

APOTEKSBOLAGET I KINA Under 1987 invigdes två apotek och ett fabrikantlager för · läkemedel i Kina. Apoteken i Shanghai och Pe- king samt fabrikantlagret i Shanghai är resultatet av det första utiandspro- jektet för Apoteksbolaget.

Det började våren 1983 med ett besök i Sverige av madame Gao från State Pharmaceutical Administra- tion of China (SPAC). Hon uttryck-

Tidningen Apotekets höstnummer tryck- tes i extra stor upplaga. Från och med vinternumret talas också tidningen in på band .

te en önskan om ett närmare samar- bete med Apoteksbolaget på affärs- mässig grund inom läkemedelsdistri- butionsornrådet. Så smanmgom kom projektet att handla om utrust- ning, utveckling av rutiner och ut- bildning.

De båda apoteken i Kina har idag svensk inredning och utrustning.

Nya arbetsrutiner har införts. Perso- nal från apoteken har varit i Sverige och studerat och deltagit i arbetet på svenska apotek.

När det gäller fabrikantlagret i Shanghai har projektet gått ut på att införa ny teknik i distributions- och lagerhanteringen samt nya rutiner för lageradministration. Sverige har bl a levererat modern lagerutrust- ning, pallställage, truckar samt en dataanläggning för lagerhantering.

•

Ett nytt apotek, med bl a svenska inred-

ning, invigdes i Peking und er 1987.

::.

^·.·

Apoteksbolaget AB

· · : · - - . : . : Försäljning och resultat

.- _.··

Vid halvårsskiftet 1987 övertog rormed högre pris uppgick till 6,3%

Apoteksbolaget apoteksverksamhe· under 1987. FRIA HANDELSVAROR

ForsälJningen av konsumentforpac- kade fria handelsvaror uppgick 1987 till 653 mkr (587), en ökning med 11,2%. Härav utgj()rde leverantörer-

na~

prishöjningar 5% och volymök- . ningar, matt i antalet förpackningar, . ten inom Stockholms län~ landsting · Försäljningen av farmaceutiska

(SLL). SLL:s apoteksverk.samhetin- · specialiteter ttll allmänheten uppgick gar i räkenskaperna för andra halv- tills 273 mkr (4 690), dvs en okning iret 1987, vilketinnebilrattverk8am· med 583 mkr eller 12,4%.

heterna 1986 och 1987 inte år fullt

jämförbara.

FÖRSÄLJNING

Apoteksbolagets försäljning 1987, 8 580 mkr, utgjordes till62% av för- säljning till allmånheten mot recept.

Försäljningen av läkemedel utan re- cept svarade för 7%, hygien· och förbandsartiklar m m för 8% samt s k kostnadsfria förbrukningsar- tiklar mot hjälpmedelskort och pris- nedsatta livsmedel för 6%. Leveran"' serna till sjukhus utgjorde 16% av försäljningen. Re~terande l% ut- gjorde försäljning av tjänster m m.

ÖPPENVÅRD

~---

Under första hälften av 1970-talet ökade antalet expedierade recipen.

Utvecklingen var densamma som under 1950- och 1960-talen. Recipe- antalet nådde sitt maximum 1975 - 42,1 miljoner. Utvecklingen har där- efter varit oregelbunden mellan åren men totalt sett nedåtgående. 1987 ökade emellertid recipeantalet och uppgick till 40 210 tst (39 074), "il-

ket år 2,9% högre än 1986.

YllLIONER

A R LÄKE~.H:DELSPOSTER

- - - - ...

----~--~··-·-··-'-·---·~·---·-

1978 40,7

1979 4C.S

1980 40.9

1981 38,4

1982 39 ,:'

1983

Jr}, i

1984 38,9

1985 39,5

1986 39,1

1987 40,2

Inkopsprisema för farmaceutiska specialiteter var under 1987 i genom- snitt 2,8% högre än under 1986. För- skjutningen av försäljningen mot va-

SLUTENVÅRD

Vårdet av 1987 års försäljning till en- heter inom den slutna vården -rar . l 401 mkr (1 257), vilket mnebär en ökning med 11,4%. Exklusive SLL :s apoteksverksamhet var ökningen 8%. Antalet expeditioner (exkl SLL:s apoteksverksamhet) minska- de till 4 940 tst (4 971), dvs med

~,6%. De tillkommande leveranser- na till SLL, uppgick till41 t tst.

· - --- - - - - -

__ LAKEMEDEL UTAN RECEPT För~äljningen av läkemedel utan re- cept ökade fr in 57 4 mkr 1986 till63 7 mkr 1987. Det år en ökning med 1 1,0%. Antalet förpackningar upp- gick till3 7 500 tst vilket är en ökning med 2,2% jämfört med 1986. Pris- höjningarna uppgick till 2,8% och förskjutning av försäljningen mot dyrare l.ikt!medel till5,6%.

. 5,9%.

Apoteksbolagets marknadsandel inom de största varugrupperna fram- går av figur 3.

KOSTNADSFRIA FORBRUK- NINGSARTIKLAR OCH SPECIALDESTINERADE

--~ L ~ I~ YSME = D ~ E = L ______ _ Distributionen av kostnadsfria för- brukningsartiklar (hjälpmedel vid stomi eller inkonnnens umt diabeti- ker~ tekniska hjälpmedel) okade åven 1987 krafttgt i volym. Antalet livsmedelsanvisningar for special- destinerade livsmedel fort!.atter ock- så att öka. Antalet varuposter upp- gick 1987 till 2 152 tst (1 949) och omsättningen till504 mkr (434). Ök- ningen av antalet poster var således 10,4% och den värdemässiga ök- ningen l r .,

i'~;~.

FIGUR 3. MARKNADSANDEL INOM DE STÖRSTA VARUGRUPPERNA I SORTIMENTET FRIA

% HANDELSVAROR

100~---

75~---

o Hudkröm/

lo tio n

Plåster Tand- borstar

Kondomer Solskydds- . medel

• • • Apoteksbolagets andel mätt i värde %

19

' · l

'.

1·,

i~. ·.'_._"_ : _'_:_·.t_

^•...

-.:_•.!.•_; _ ~-~·s ^__ :~_ :2 ¹ %,~~r,~t.('t'·~1~;;~sd'' ^{' ,, , · > •}

':•\ _,_ -·-~ . . - . '. <.-;-·: . ... _:;;_ .:'.: __ -.->,·-~--·-_~:~>:.

~;~':;:~ ^{.. · , .• > ._,, <} RÖRELSEN o•- ·

0'·· ·. ' . ,....;- - - -... .__...o...;....o...;....o...;._...o...;. _ _ _ _ _ _ _ _ ___,

··.v_ ^-

.•.

^-~.

·;,' ,;'): Försiiljningen ökade från 7 655 mkr % FIGUR 4. BRUTTOMARGINAL 1978-1987

<>':~ 1986 till 8 580 mkr 1987 dvs med 3 5 . . . - - - - - - - -

':~}12,1% . . ' ::· "' : ' . . . .

/ ~:;>· Försaljningsölrningen urider. den

·,-. ' : senaste femårsperioden uppgårtill i.:

· genomsnitt 10,1% per år. Försälj- · ningsöknillgen består av volymmåS- sig utveckling, höjda försäljri.ingspri~

ser och en förskjutning av försälj-

· .. ' ningen mot. varor med. högre. priser

· · · · (se not l) .. Prisökningarria har under

· den senare delen av femårsperioden·

avtagit. : . ·

·. > Varukostnadel"na uppgick till 6180 mkr (5493), vilket utgör en .·

okning med 12,5% . Motsvarande

· ökning· under de. senaste ·fem åren uppgår till i genomsnitt 11,7% per

··år . . .

Bruttoöverskottet uppgick till

·. 2 400 mkr (2 162), vilket motsvarar 28;0% av försäljningen (28,2). ·

·· Övrigarörelsekosmader (inkl aV-

skrivningar enligt plan) ökade från 2 120 mkr till 2 332 mkr 1987 eller med 10,0%. U[Vecklingen av olika ,, kostnadsposter framgår av figur 5.

·· · ··· Personalkostnaderna ökade under 20 ^{året med} 8,5% . Av detta förklaras 1,1%-enheter av övertagandet av SlL:s apote~sverksamhet. Ökning- en avlöner ochlagstadgade arbetsgi- .. varavgifter (e:xklSLL:s apoteksverk-

samhet) uppgick till 5,7 respektive · 7,4%. Bolagets kostnaderför komp-·

letteringspensionhar under senare år·

varit låg genom att den nominella av- kasmingen · inom pensionsstiftelsen varit högre .· an inflationen. Under . 1986 översteg avkastningen i pen~

sionsstiftelsen. bruttopensionskost• ·

·na,d.en med 13 mkr. Under 1987 h ar avkastningen . i . pensionsstiftelsen sjunkit ·dels ··beroende på den lägre , räntenivån . dds . beroende på att an-

delen reala placeringar ( aktler och·

. · f~tigheter) med lägre direktavkast- ning ökat (figur 7). · ·

. .

30~---

78

FIGUR 5. ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER (mkr)

Förändring

1987 1986 1986- 1987%

Personalkostnader 1 731 1596

Hyror 187 156

Övriga kostnader 338 299

2 256 2 051 Avskrivningar enligt plan 76 69

2332 2120

Mkr FIGUR 6. RÖRELSENS RESULTAT 1983-1987 l O

o 83 85 86

+ ^8,5 + 19,9

+ 13,0

+ 10,0

+ 10,1

+ 10,0

87 84

• • • Varukostnader

Rörelseresultat ...._ _ _. Övriga rörelsekostnader

FIGUR 7. PENSIONSKOSTNADER UTÖVER FOLKPENSION OCH ATP (mkr):

1987 1986

Utbetalda pensioner 81 76

SPP-avgifter 8 6

Totala pensionsskuldens förändring ~., 80 95 Pensionskostnad brutto · .

169 177

,_:·{~

Avgår:

^··:

Avkastning inom pensionsstiftelsen -161 -190

Pensionskostnad netto 8 - 13