1 början av 1990-talet infördes stockholmsmodellen inom hälso- och sjukvården. För patienterna innebar den en vårdgaranti och valfribet att bland annat välj a läkare.

Vid årsskiftet 1970 n l bildades det nya storlandstinget, som omfattar både Stockholms stad och kommunerna i Stockholms län. Med det nya storlandsting- et ville politikerna få till stånd en samordning av viktiga gemensanuna frågor såsom hälso- och sjukvården, kom- munikationerna, regionplane- ringen och omsorgerna. Första verksamhetsåret var landsting- ets omslutning tre miljarder kronor.

Storlandsti:ng~t 25 år 1971 -1996 och framtiden

1 början av 1990-talet infördes stockholmsmodellen inom hälso- och sjukvården. För patienterna innebar den en vårdgaranti och valfribet att bland annat välj a läkare.

Huvudmannaskapet för äldre- vården och de psykiskt lång- tidssj uka övergick till kom- m unerna genom de så kallade Ädel-re formerna.

Den så kallade DenDisöver- enskommelsen innehöU sats- ningar på både bil- och kollek- tivtrafiken.

Omslutningen var drygt 30 milj arder kronor.

Våren 1995 inleddes arbetet med att ta fram en bred regio- nal strategi för storstock.holms- regionen. 1998 kommer Regionplane- och trafiknämn- den att redovi~a ett förslag s om landstinget skall ta ställ- ning till. Målen som s~ up?- nås är god miljö, ett nänngsllv i utveckling och god regional balans. För att få underlag arbetar man med tre studier s om skall visa det aktuella läget med hotbilder och möj- ligheter.

F ramtidsforskare som Åke E

Andersson och Jan-Åke

Gustafson ser framför sig en

ökad satsning på forskning,

folkhälsa, miljöfrågor och kol-

iekti.vu·afik för att de begränsa-

de resurserna skall räcka.

sidan 18: under HSN:s mellanrubrik Ekonomi rad 5 skall stå:

överskott 85 Mkr. ..

sidan 19: under Omsorgsnämnden är bilderna på Christina Wanngård och Anita Gustavsson omkastade

sidan 22: under Olivia WigzeU skall det stå: "Om 25 Ar: fler J Stoclcholms

sidan 23:

läri läser på högskolan. Gymnasieskolan öppnar dörrar mot framtiden tbr alla unga pl väg att bli vuxna. Kulturpolitiken ses som ett viktigt politiskt omrlde for att forbättra livsvillkoren i vån län. "

under Landstingsrevisa skall det stå

1995 1994

Omsättning. mkr 27 27

Årets ^resultat, mkr 0,2 2

Antal månadsanställda 38 38

Omslftninglanstilld tkr 711 711 ⁴ _l

8

t:~

sidan 53: rubriken skaU vara Revision . . Första meningen skaU lyda

"Revisionskontoret har granskat den av landstingsstyrelsen avgivna årsredovisningen för Ar 1995."

13 13 /4 f

Il 19 19 20 20

?1 22 22 2.1 23 23

6 ,,.,,.,.~,·~~~~<o .. IUh.IC.UI

24

Leasing AB Gamis 24

Textilla AB ?4

lnregia AB ?!i

Stockholm Care AB 2!>

W:Jxltolms Angfartygs AR 26 Stockholms Sj6trafik AB 26

S:t G6rans Sjukhus AB 26

Locum 28

AB Storstot:k/10/ms Lokultrafik 30

Personalon 32

Mllj(>bokslut 34

F6NaltningsbertJttelse 36 SA anvtJnds skattepengama 41 Balans- och resuftatrtJkning 1:>

Noter 11

Driftredovh:nh

11

Kommen/ilrar por vorks~unf1of 4fJ RevisionsiJt Jrtlttolso 64

Adresser

Vid årsskiftet 1970n l bildades de t nya storlandstinget, som omfattar både Stockholms stad och kommunerna i Stockholms län. Med det nya storlandsting- et ville politikerna få till stånd en samordning av viktiga gemensamma frågor såsom hälso- och sjukvården, kom- munikationerna, regionplane- ringen och omsorgerna. F~rsta

verksamhetsåret var 1andstmg - ets omslutning tre miljarder kronor.

Storlaudsdnget 25 år 1971-1996 och framöden

1 början av J 990-talet infördes Stockholmsmodellen inom hälso- och sjukvården. För patienterna innebar den en vårdgaranti och valfrihet att bland annat välja läkare.

Huvudmannaskapet för äldre- vården och de psykiskt lång- tidssjuka övergick till kom- munerna genom de så kallade Ädel-reformerna.

Den så kallade Denrusöver- enskommelsen innehöll sats- ningar på både bil- och kollek- tivtrafiken.

Omslutningen var drygt 30 miljarder kronor.

Våren 1 995 inleddes arbetet med a tt ta fram en bred regio- nal strategi för storstockbolms- regionen. 1998 kommer ..

Regionplane- och trafiknamn- den att redovi~a ett förslag som landstinget skall ta ställ- ning till. Målen som sk~ll upp- nås är god miljö, ett n~gsliv j utveckling och god regiOnal balans. För an få underlag arbetar man med tre studier som sk all visa det aktuella läget med hotbilder och möj- ligheter.

Framtidsforskare som Åke E

Andersson och Jan-Åke

Gustafson ser framför sig en

ökad satsning på forskning,

folkhäl sa, miljöfrågor och kol-

lektivtrafik för att de begränsa-

de resurserna skall räcka.

Stockbolms läns landsting Årsredovisning 1995

Innehåll

/.andstinget 1971 - 1994 Finanslandstingsrådet Landst inget 1996-2021 St6rre hl!inde/ser under 1995 Landstingskoncernen Sci styrs landstinget Landstingets organisation L andstingskontoret

Hälso- och sjukvArdsnämnden Omsorgsnämnden

Landslingsservice Tandvårdsnämnden

Reg/onp/ane- och trafiknimmden FärdtjSnstnllmnden

Kultur- och utbildningsnämnden Förtroendenämnden

AB SLL Internfinans Landstingsrevisorerna Novum Forskningspark Le.ndstingsMJsan Leasing AB Garn/s TextiliaAB Inreg/a AB Stockholm Care AB Waxholms Ångfartygs AB Stockholms SjOtraflk AB S:t G6rans Sjukhus AB Locum

AB Storstockholms Lokaltrafik Personalen

Milj6bokslut

Förvaltningsberättelse Så används skattepengarna Balans- och resultatrllkn/ng Noter

Driftredovisning

Kommentarer per verksamilet Revisionsberlittetse

Adresser

4 l 8 12 13

ta

11 lti I l 19 19 20 20 21 22 22 23 23 23 24 2-1

?.-1

?.5 2!1 2(]

26 26 28 30 32 34 36 4/

42

44

11

49

54

55

Decenniet inleddes - -- med lågkonjunktur. Den till- växtoptimism som rått under 60-talet var som bortblåst. Arbetslösheten var - med dåvarande mått mätt - hög i länet. Men under 1970-talet balanse-

Finanslandstingsrid Ordföranda l

sta (1975), Akalla (1977) ocb Mörby (1977). Den mycket omdebatterade t- banestationen vid Kungs- trädgården får en place- ring som tillgodoser de motstridiga intressena

tarva ltnlngautskottet 7Q-73 Gunnar Hjerne (fp)

73-76 Knut Nilsson (c) 76-79 Knut Nilsson (c) 78-79

Sven Johansson (m) Sven Johansson (m) Sven Johansson (m) Stig Rindborg (m)

rade nyanställningar i vården ned- gången i andra sektorer. Bostads- bdsten, 60-talets stora problem, var som bortbläst och lägenheter stod tomma i många kommuner. Medel- inkomsten i länet var 24.107 kr/år mot 19.880 kr/år i riket.

P olitiken

När storlandstinget skapas är lands- tingsskatten 9 kr och driftbudgetens omslutning 3 miljarder kronor. Den politiska ledningen utformas som en samlingsregering där landstingsråds- posterna och därmed ordförande- posterna i nämnderna fördelas pro- portionellt mellan partierna.

1974 upphör emellertid sam- regeraodet efter en betsig budget- diskussion 1973 och socialdemokra- terna väljer att gå in i en ren opposi- tionsrolL Landstingsskatten höjs kraftigt- med 1:75 kr- inför 1974- och därefter i flera steg så att den 1977 når 13:50 kr.

Huddinge Sjukhus står klart Den stora utbyggnadsepoken av sjukbus går mot sitt slut Den första patienten tas emot på Huddinge sjuk- hus i mars 1972. De sista så kallade annexsjukhusen invigs (Täby sjukhus

1972 och Lidingö sjukhus 1973). 7- kronan (avgiften för vårdbesök) höjs successivt. Danderyds sjuJ91us är får-

digutbyggt Inom vården arbetar nu cirka 30 000 personer.

Huddinge Sjukhus etablerar sig som landets ledande transplanta- tionsklinik. Den första bukspotts- transplantationen i Sverige genom- förs 1974 och den första benmärgs- transplantationen 1975.

Kollektivtrafiken

50-kortet införs 1971. Tunnelbanan byggs ut till Norsborg (1975), Hjul-

och hallen, vars utsmyck- ning inspirerats av palatset Makalös, väcker stor uppmärksamhet.

Regionplaneringen

Almstriden i maj 1971 utvecklas till mer än en protest mot några trädav- verkningar. Almarna blir samlings- punkt för etl brett missnöje med

"rekordårens" storskaliga planering.

Förslaget till Regionplan från 1970 revideras till Regionplan 73 (fast- ställd 74). Den stora kostymen tas in till en mer mättfull men lite formlös modell.

Omsorgerna

Den nya omsorgslagen från 1968 ställer helt nya krav. 70-talet är det decennium då de utvecklingsstörda

"kom ut i ljuset".

Nya vårdinstitutioner byggs (bland annat Åkersberga, klart 1976) och barn tas hem till länet och sina familjer efter att ha varit inackorde- rade i fosterhem i andra län. Medi- cinalrådet Karl Gmnewald, Social- styrelsen, tycker att utvecklingen i länet trots allt går för långsamt ocb kritiserar landstinget.

En intensiv vårdideologisk debatt

leder till spänningar mellan led-

ningen och föräldrar/anställda och i

slutet av 1970-talet till konflikt på

Åkersbergahemmet och till "ockupa-

tion" av Landstingshuset

Årsredovisning 1995

--

Finanslandstingsrid Ordförande 1 Högkonjunktur - de eko-

nomiska klippens tid men också de stora visio- nernas tid. stockholms- regionen utvecklas främst i "Arlandarikt- ningen" men landstingets satsningar på Södertöm -

_ _ __ _ _ _ _ _ _ __; förvaltningsutskottet När storlandstinget infördes 1971 var tand- vårdsköerna långa, 79-82 N ils H allerby (fp)

82-85 Olof Lekberg (s ) 85-88 Stig Rindbor g (m) 88..S9 Lenl Björklund (s )

Stig Rindborg (m) Wilholm Forsber g (s) Stig Rindborg (m)

80G !.e Ringholm (G)

l ,5-l O år för vuxna som sökte folktandvård. In- satserna för att förebygga karies med bl a fluor- främst kring Huddinge sjukbus -

bidrar tiU att skapa en bättre balans.

Arbetsmarknaden är överhettad och vården och omsorgen kämpar med rekryteringspro b lem.

Politiken

Socialdemokraterna övertar tillsam- mans med vänsterpartiet majoritets- rollen 1983 och bryter 12 års borger- ligt styre.

Sjukvården

Lagen om hälso- och sjukvård införs 1983. Landstinget genomför sam- tidigt en ny sjukvårdsorganisation med en hälso- och sjukvårdsnämnd och fem sjukvårdsstyrelser som var och en får ansvar för sitt område.

Karolinska sjukhuset överförs från staten tilJ landstinget 1982. Kirurgibygg- naden på St Göran står fårdig 1985.

Dödligheten i cancer minskar, inte minst tack vare förebyggande insat- ser. Cancerpreventiva enheten skapas på Karolinska sjukbuset för att bland annat arbeta mot tobak och rökning och för att upplysa om riskerna med överdriven solning. Massundersök- ningar för att spåra tidig bröstcancer och livmodershalscancer införs.

På Karolinska sjukhuset genom- förs 1982 den första benmärgstrans- plantationen med en donator som inte är släkt med mottagaren och den första levertransplantationen genom- förs på Huddinge sjukbus 1984.

För att stim ulera utvecklingen på Södertörn och samtidigt medicinsk forskning och företag inom bran- scherna biomedicin och medicinsk teknik skapar landstinget Novum med fyra forskningsstiftelser place- rade invid Huddinge sjukhus.

Novum invigs 1990.

s

sköljningar i skoloma ger resultat. Skolbarnens tändeT är OU

mycket bättre. Inom vuxentandvår- den försvinner köerna.

Regionplaneringen

Regionplaneskiss 85 visar en Söder- tömsatsning som skall skapa bättre balans i regionen.

Kommunikationer

Beslut tas slutligen om att bevara och ntsta upp Roslagsbanan (1983).

Fjärrstationen vid R etningsberg änt- ligen klar 1987.

Waxholinsbolaget skaffar nya båtar

som får mera beröm för sina sjö-

egenskaper än för sin något fyr-

kantiga utformning.

----

Stockho/ms Uins landsting

Finanslandstingsråd F U-ordförande

Urin 1 g g z on1!5nrr .u ! 1111åtif!IQiyrt!IID)

Ola Rask {~;}

nya Barncentrum Nord, Astrid Lindgrensjuk- huset.

Decenniet inleds med några är av stor ekono- misk turbulens. Fastig- hetsmarknaden rasar och skapar en djup bankkris.

I skuggan av den inter- nationeUalågkonjunktu- ren drabbas Sverige av en arbetslöshet av en

89-91 Bosse Ringholm ( s) 91-94 Ralph l.edel (m) 94-98 Bosso Ringholm (s)

E!we N!lsson (m) Bosse Ringholm (s)

Omsorgerna Institutionernas tid är förbi. Omsorgstagare bor

storlek som hittills varit

okänd. När bruttonationalprodukten stagnerar får både stat, landsting och kommuner svårt att klara sina åta- ganden. Kraven på rationaliseringar blir mycket stora.

Miljömedvetandet s lår igenom på bred front efter FN s Rio-konferens 1990. FNs Agenda 21-program följs upp på lokal nivå i landsting och kommuner.

Politiken

Den nya kommunallagen för in be- greppen landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse.

Antalet partier i landstingsfull- mäktige ökar. Redan 1989 gör miljö- partiet sin entre och bildar majoritet tillsammans med s och vpk (som byter namn till vänsterpartiet under perioden). Under perioden 1992-94 finns även kds med i landstingsfull- mäktige och ingår i den borgerliga majoriteten. Efter valet 1994 skiftar majoriteten ånyo till s-v-mp. Lands- tinget antar Miljöprogram 1991.

Hälso- och sjukvården

Stocholmsmodellen införs 1992 och patienterna tillförsäkras valfrihet inom vården. Tonvikten i lands- tingets hälso- och sjukvård överförs

från sjukhusvärd till primärvård och 199 3 i11förs husläkarsystemet.

För att höja kvaliteten i värd och behandling inom en allt snävare eko- nomisk ram utvecklas samarbetet mellan olika enheter inom vården;

inom sjukhusen i centrumbildningar ocb mellan primärvården och sjuk- busen i vårdkedjor.

Inom sjukvården utvecklas kirur- gin i riktning mot mycket små, kon- centrerade ingrepp- tittbålskirurgi.

Vissa sjukdomar t ex magsär som tidigare krävt operation kan nu be- handlas med medicineling. De korta- re vårdtiderna inom sjukbusvärden i kombination med den ökade sats- ningen på primärvård leder till att Sabbatsbergs sjukhus 1994 omvand- las från akutsj11khus till sjukhus för planerade operationer. Som ett led i landstingets strävan att öka inslaget av konkurrens mellan vårdgivare bolagiseras S:t Görans sjukhus.

1992 överförs ansvaret för värd och omsorg av äldre från landstinget till kommunerna genom ÄDEL- reformen.

1994 fattar Riksdagen beslut om

"psykiatri i samverkan" och ansvaret för den sociala omsorgen om psykia- trins patienter överförs till kommu- nerna.

Första spadtaget tas 1995 för det

6

nu i egen lägenhet eller gruppboende.

Stora delar av omsorgsverKsam- heten kommunaliseras; först särsko- lan och sedan habiliteringskontoren.

Landstingets omsorgsverksambet har kvar specialistfunktioner som kompletterar kommunernas stöd och service.

Kommunikationer

1991 träffar företrädare för staten och för socialdemokraterna, modera- tema ocb folkpartiet liberalerna i Stockbolms stad och länet Dennis- överenskommelsen om ett samlat grepp på regionens framtida vägut- byggnad och kollektivtrafik. Enligt uppgörelsen skall en inre ocb en yttre ring byggas runt S tockholm. En snabbspårvagnslinje dras i en första etap p från Gullmarsplan till Alvik.

Detta innebär att trafiktrycket på centrala Stockholm minskar men att de gröna •'kilarna" - naturområden som finns mellan Storstockholms olika trafik- och bostadsstråk- skärs igenom av vägar som delvis dras i tunnlar. De vägtullar, som skall finansiera utbyggnaden, väcker intensiv debatt.

Waxholmsbolaget får nya båtar

som alla börjar på "V., - Värmdö,

Väddö etc.

Årets bokslut visar att saneringen av landstingets ekonomi är på väg att lyckas, även om det ännu är för tidigt att tala om att balans har upp- nåtts mellan inkomster och utgifter.

1994 års rekordunderskott på 2,6 miljarder kronor, som den nuva- rande majoriteten ärvde av de bor- gerliga, kan naturligtvis inte raderas ut på ett år.

Det är en stor framgång att under- skottet 1995 har kunnat begränsas till cirka 850 miljoner kronor.

I praktiken har underskottet halve- rats på ett år, om hänsyn tas till att sjukvården dels fick ett tilläggsan- slag på 300 miljoner kronor förra året och dels att utbetalningarna av 1995 års löneökningar skedde först efter årsskiftet.

Det är glädjande att de allra t1esta förvaltningar och bolag även i år har positiva resultat Tillsammans med det faktum att de nya skattein- komsterna har använts för att pressa ner budgetunderskottet är detta huvudförklaringen till den direkta saneringen av landstingsekonomin.

SL har ett resultat på cirka 450 miljoner kronor. Mellan 1990 och 1995 har SL lyckats hålla kost- naderna på oförändrad nivå trots en markant ökad produktion.

Även värt fastighetsbolag Locum har flera år i rad redovisat framgångs-

Årsredovisning 1995

rika bokslut och står sig mycket väl i konkurrensen på marknaden.

Flera av de övriga verksamheterna, som färdtjänst, tandvård och många bolag har en välskött ekonomi och utgör en tillgång för den samlade finansieringen av landstingets verk- samhet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden hade under 1994 ett rekordunder- skott på 850 miljoner kronor och en ekonomi i fritt fall. Revisorerna tvingades i sina berättelser rikta mycket besk kritik mot HSN, många sjukvårdsstyrelser och sjukh\1-S.

l 995 års resultat visar på en för- bättring av sjukvårdens ekonomi, även om det fortfarande är ett stott steg till balans. Behovet av struktur- rationaliseringar i framför allt akut- sjukvården och ett annat synsätt på det vardagliga effektiviseringsarbetet är påtagbart.

Det bör vara möjligt att även i slutet av mandatperioden uppnå minst samma sjukvårdsstandard som idag, till något lägre kostnader. Med ett landstingsbidrag på ca 16 miljar- der kronor 1998 bör patienternas till- gång till en hög sjukvårdskvalitet kunna garanteras.

Landstingskontoret har under året tillsammans med förvaltningar och bolag höjt kvaliteten i den ekonomis- ka redovisningen. Ekonomiska

7

---·

lnånadsrapporter har införts och sik- tet är inställt på att utveckla dessa till månadsbokslut

Under 1996 införs också månatliga verksamhetsredovisningar för att komplettera de ekonomiska månads- rapporterna.

Det nyligen påbörjade kvalitets- projektet syftar till en medborgar- orienterad verksamhetside för all landstingsservice. Dätmed kommer skattebetalama att få mer valuta för sina insatser och landstingets perso- nal få större delaktighet i verksam- hetsutvecklingen.

Sammanfattningsvis har sane- ringen av landstingets ekonomi stått i centrUm under 1995. Det påbörjade arbetet måste med all kraft fortsätta med sikte på att under mandatperio- den få balans mellan landstingets inkomster och utgifter.

Bosse Ringholm

Landstingsstyreisms ord fom'flfk oc h

finanslandstingsråd (s)

--- Professor Jan-Åke Gustafson:

Den nya högskolan vitaliserar Södertörn

Den nya högskolan på Södertöm - som jag hoppas snart får status som universitet - ger landstinget en tre- dubbel möjlighet att skapa förutsätt- ningar för utveckling i länet: av forskningen, av Södertöm och de södra länsdelarna och av företag inom regionen med inriktning på läkemedel och biokemi.

Vårt Landsting har genom sitt bredare mandat - ansvaret för region- planeringen - möjlighet att spela en aktiv roll vid sidan av de traditionel- la uppgifterna: vård och omsorg.

Landstinget har i mer än ^ett decen- nium engagerat sig hårt för en sats- ning på den södra länsdelen. Expan- sionen i den norra länsdelen bärs i hög grad upp av elektronik- och !T- företag. När landstinget tillsammans med Kl skapade Novum var det för att få en pendang men med annan inriktning: ett biotekniskt centrum som skulle följas av ett universitet, en forskarby och på sikt också ett näringslivscentru m.

Nu kommer de första studenterna redan i höst och ett år senare har högskolan startat de flesta av sina utbildningar; biologi, kemi men också ekonomi och etik. Det blir inte bara ett intellektuellt lyft fOr Söder- töm. 5 000 studenter skapar också arbetslillfållen. De skall inte bara ha undervisning. De skall bo, äta, hand- la, resa. Och när forskningen expan- derar biJdas också företag.

Jag tror inte att man kan överskatta betydelsen av att högskolan kommit till stånd.

Stockholms I~Jns landsting

---

.... och in i framtiden

Storla.~ byygde på en vision om fOrdjupad rogional &amverkan kring samhAllsplanering och tra- fikfOr&Orjnrng Hur ser visio- nen ut för de kM1mande 25 åren? VI har frågat två por·

&Oner aom har som profa&.

sion att vara visionära, pro- fessor Jan·Ai<e Gustafson, Kl Huddtnge och Novum eamt professor Ake E.

An derssoo. Institutet för framtidsstudier .

För det första behöver regionen - och Sverige - många fler naturvetare.

Idag finns det ingen bransch som ut- vecklas sä snabbt som läkemedelsin- dustrin ocb den behöver kompetenta medarbetare, inte minst forskare.

Annars flyr företagen regionen och kanske Sverige.

Sedan tror jag au det är psyko- logiskt oerhört vi ktigt att det någon- stans satsas offensivt just nu, när nästan allt andas pessimism och upp- givenhet.

8

Ett gemensamt åtagande

Att driva högskola är en statlig ange- lägenhet. men det är landstinget som legat på och drivit fram satsningen.

Landstinget är också representerat i organisationskommitten genom Bosse Ringholm och Ralph Udel.

Med stöd av landstinget och länets korrunoner kan det här bli mycket mer än "bara" en skola. Gemensamt kan vi skapa ett nätverk kring utbild- ningen som gör att omvärldens er- farenheter kornmer undervisning och forskningen till godo och att forsk- ningens resultat snabbt kommer till användning.

Här på Novum ^har vi fått stöd inte bara av landstinget Också kom- munerna omkring oss bar satsat och finansierat två professurer. Nu bop-

pas vi också att högskolan inspirerar gymnasieskolorna på Södertöm att satsa exrra på naturvetenskap och skicka hit sina duktiga ungdomar.

En högskola, i motsats till ett uni- versitet, ger akademisk grundutbild- ning men bar inte forskningsresurser.

Vi på Novum och Kl Huddinge bar flera bundra forskare som ^kan ställa upp som lärare, ocb f'ar vi bara lite

mer resurser kan vi också erbjuda forskarplatser hos oss.

Forskning mitt i samhället J ag hör till dem som anser att det är viktigt att forskningen arbetar i kon- takt med samhället omkring. Jag gör det mot bakgrund av mina egna er- farenheter av samarbete både med politiker, landstingets chefstjänste- män och med företagen.

Jag har aldrig upplevt att politiker-

na till exempel forsökt styra forsk-

Årsredovisning 1995

---

niogen på ett olämpligt sätt. Däremot har jag goda erfarenheter av dialogen med politiker i frågor som är kom- plicerade och känsliga, till exempel om de perspektiv som öppnas när genteknik och genetisk screening kan användas i vården. Jag tror ock- så att landstingspolitiker genom kon- taktema med oss fått ökat intresse för forskningens betydelse. Flera av de forskningsområden, vi specialise- rat oss på, är också politiskt högprio- riterade- till exempel miljöfrågor.

På Novum bedriver vi både grund-

forskning och tillämpad forskning.

Tanken är att en del forskningsresultat skall bli grunden för nya företag. Här på Novum har v:i ett bra exempel i KARO-BIO, som växer och siktar på börsintroduktion om några år.

Högskola utan revi r

Min vision är också an här på Söder- töm skall växa upp en ny typ av hög- skola med lite pionjäranda, där olika ämnen får befrukta varandra och med täta kontakter med Europa och

9

omvärlden. Jag hoppas att få se hur naturvetare arbetar tillsammans med ekonomer kanske för att i entrepre- nöranda starta nya företag. Hur etik-

ämnet får genomslag på alla utbild -

ningar. Jag hoppas också att vi kan

bli ett EU-universitel Naturligtvis

skall vi jaga allt ekonomiskt stöd,

som finns att få, men framför allt

hoppas jag på student- och forskar-

kontakter. Det finns ingen motsätt-

ning mellan att vara Södertörns uni-

versitet och ett universitet i världen.

---- Professor Åke E. Andersson, Institutet f6r framtidsstudier:

l ett federalt Europa tar regionerna över

De politiker i Stockholms stad och län som skapade storlandstinget

1971 var inte i första hand ute efter en effektivare sjw.-vårdsorganisation.

De hade en id6. De ansåg att länet behövde mer än samarbete mellan kommunerna och de skapade der dit- tills enda svenska regionala parla- mentet. Helt lyckades de väl inte uppnå vad de föresatt sig - men mycket. Den regionala tanken är minst lika ak.tuell idag. Men jag skulle önska att dagens landstings- politiker tänkte mer visionärt och tacklade de regionala frågorna med kreativitet och nya ideer.

Den viktigaste regionala frågan är - idag som för 25 är sedan - de re- gionala kommunikationerna, särskilt kollek-tivtrafiken. De flesta trans- porter gäller människor som rör sig över kommungränser men inom regionen. Scdan är det en annan sak att den informella regionen växer och idag omfattar "storstockholms- området", i många avseenden också Uppsala, Nyköping och delar av Mälardalen.

Persontransporter är en viktig del av vår välfård. Vad vi än tycker om det verkar det som om svenskar, lik- som människor i de flesta andra län- der, vill ta ut sin ökande levnadsstan- dard i större revir. Många vill leva med gott om svängrum, nära natu- ren. Men de är beroende av trans- porter. Om koUektivtrafikcn inte kla- rar att länka samman de glesa bostadsområdena med det gemen-

~:oo:\lwms !~tns landsting

samrna storonätet och erbjuda trans- porter med kvalitet kommer bili~men

att öka okontrollerat. Det klarar tnte vår miljö.

Ny informationsteknologi kommer att påverka vån arbetsmönster och många människor kommer att arbeta i bostaden vissa dagar eller vissa tider. Det kommer au minska trycket på transportapparaten vid högtrafik, men det är inte säkert att det kom- mer att leda till totalt minskat resa n- de. Snarast tvärtom.

Fördelad välfärd

Alla har inte räd att köpa sig utrym- me. I ett storstockholm, med ökande sociala skillnader mellan olika bostadsområden, är ökad satsnlng på kvalitet i ko ll ektivtrafiken ett sätt att

fördela en större andel av välståndet till de tätbefolkade förorterna.

Jag har en misstanke om att de flesta landstingspolitiker snarare sit- ter i sin egen bekväma bil än på tun- nelbanan till Husby eller Norsborg.

De politiker som skapade stor- landsringel såg tunnelbanan som ett investeringsprojekt De hade mindre känsla för au den måste drivas som ett transportsystem i konkurrens med framför allt privatbilismen. En gång i tiden var v i sto lta över vår tunnelba- na. Sedan dess bar bilarna utvecklats något enormt, men tunnelbanevag- narna har bara bilvit mer slitna.

Sinoapore var här och studerade vår

t~elbana på 50-talet. Nu borde vi åka och studera deras.

Forskning - en konkurrensfördel För regionen och för Sverige ^är en

10

--- internationellt framstående forskni ng och utvecklingsverksamhet ett vik- tior konkurrensmedeL Sverige som h:C 0,2 procent av världens befolk- ning svarar, för 3,5 procent av värl- dens kliniska medicinska forskning.

Det finns inget som talar för att uni- versitets- och högskoleväsendet fun- gerar bättre med statlig styrning än med regional. Alla regioner har i princip underlag för högskola och universitet och stora regioner. som Stockholmsregionen, har underlag för omfattande kvalificerad forsk- ning.

Ett europei skt mönster

I Sverige diskuteras den regionala nivån i flera sammanhang. I Skåne slås två län, två landsting samman till en ny region. Vi får se vilka ar- betsuppgifter som efter band kom- mer au föras till regionen frän staten eller från kommunalförbund. Den statliga regionberedningens förslag diskuteras intensivt i länsstyrelser, kommuner och landsting.

Nu tror jag inte att regionernas ökade betydelse är något som man i första hand behöver fatta beslut om.

Regionerna har en egen livskraft. Se hu r det ser ut i Europa idag. J ökan- de utsträckning tar regionerna över planering och investeringar i infra- strukturen från nationalstaterna.

Billigare på regional nivå Den offentliga sektoms roll är att producera kollektiva n yttigbeter - i

d ~mokratiska former och så kost-

nadseffektivt som möjligt. .Idag inne-

bär det i praktiken att nlånga frågor

kan lyftas frän den statliga, nationel-

la nivån och föras ner till kommuner eller regioner. Det blir både mer de- mokratiskt och billigare. På den na- tionen nivån är utrymmet för särin- tressenas lobbyister stön·e, kost- naderna för olika transfereringsystem högre och kunskapen om lokala pro- blem, fön1tsättningar och möjligheter mindre.

Studcrar man den offentliga sek- torns andel av bruttonationalproduk- ten ser man an den är högre i länder med en stark centralmakt än i länder med federal karaktär. Också när väl- fåedssystemen är jämförbara. Det är kostnadseffeJ..."tivt att föra uppgifter från den nationella nivån till den regionala.

stordriftsfördelar försvinner Efter hand som våra ekonou.Jiska

Årsredovisning 1995

resurser har ökat, har stordriftsför- delarna för produktionen minskat.

Stordrift stod en gång i tiden för bil- ligare varor och tjänster tilllägre pri-

ser. Det var avgörande när många hushåll bara hade råd med det allra billigaste. Men när vår ekonomiska standard har ökat efterfrågar vi i högre grad kvalitet. Det gäller inre bara sådant som den privata sektorn producerar utan också offentliga tjänster. Dessutom kan man idag producera tjänster med god kvalitet till obetydligt högre kostnader än de som bar standardkvalitet

Det gäller också vården. Avan- cerad medicinsk forskning kräver i och för sig ett brett underlag - stor- drift. Men primärvården och mindre sjukhus kan med fördel drivas i min- dre enheter. Man kan dessutom

11

undra över om del behöver finnas ---

politikerinflytande över själva värd- produktionen.

Nya regionala visioner

Tar!kama bakom storlandstinget är alltså all1jämt relevanta och i många avseende, men inte alla, har det 25- åriga landstinget infriat förvänt- ningarna. Men nu skulle det behövas en ny vision.

Ett landsting, av vår storlek, kan liknas vid ett storföretag och kräver samrna levalitet i ledningen. Jag skul- le önska landstinget en mer aktiv och framåtblickande omvärldsanalys, djäLvare diskussioner om vilken roll landstinget som region i framtiden ska spela i Sverige och i Europa.

Nya visioner och nya ideer om hur

man möter fran1tiden.

Stockholms läns landsting

StöiTe händelser under t 995

stora sparbeting för sjukvården För att klara anpassningen till snä- vare ekonomiska ramar f attades under 1995 beslut om omfattande förändringar inom flera områden, till exempel infektjon, barnmedicin och öron-, näs- och balsvård.

Tjolahoppl

Beslut fattades om att förverkliga planerna på Barn centrum Nord vid Karolinska sjukhuset. Det skall beta Astrid Lindgren-sjukhuset och här konuner resurserna att samlas tUnt b am et.

Samarbete mellan stor och liten södersjukhuset och Nacka sjukhus fick i slutet av året en gemensam organisation med vissa gemensamma specialiteter och klinikledningar.

Kraftig personalminskning Ett avtal om sysselsättningsgaranti ersatte det tidigare avtalet med läns- arbetsnämnden. Avtalet gäller till och med 1998 och omfattar tillvidarean- sf.!illd personal. De som blir överta- liga till följd av verksamhetsförän- dringar bar ' sysselsättningsgaranti och sägs därför inte upp utan erbjuds placering i Jobb- och kompetenspro- grara Landstinget avsatte 450 Mkr för dessa åtgärder för 1995.

Antalet anstäl lda inom landstinget har minskat från 66.4 87 år 1994 till

·58.154 är 1995, en minskning med

8.333 anställda. 5.300 av dessa hår bytt arbetsgivare genom organisa- toriska förändringar och drygt 1.000 har avgått med pension.

Omsorgen organiserade om Den l januari 1995 startade den nya omsorg snänu1den sin ver ksamhet.

Nämnden ansvarar för psykisk barn- och ungdomsvård (PBU). Nämnden ansvarar också för habilite~ng, råd-

Medicint:istoriska museet flyrtade in i nya lokaler på Eugeniahemmst vid

· Karolinska sjukhuset och invigdes i maj 1995.

givning och annat personligt exp~rt­

stöd för personer med funktions- binder. Under året arbetade nämnden också med att avveckla vårdhem- men. Dessutom drev nämnden verk- samhet på entfJ!prenad för kommun, stat och landsting.

Personaldrivna tandvårdskliniker 1993 startade ett försök med per-

12

sonaldrivna folkt andvårdsmottag- ningar. Inför årsskiftet 1995/96 tick p ersonalen välja verksambetsfom1.

De anställda vid allmänklinikerna valde att lagga ner sina företag och återgå till folktandvården, medan specialisttandkliniken valde au tävla om atl fä driva verksambeten i en konkurrensupphandling.

Samåkning inom Färdtjänsten I början av 1995 införde Färdtjänsten samåkning för att bättre utnyttja sina resurser.

Tobias Registret

Under l995 fick 30 personer ny ben- märg och en ny livschans genom Tobias Registret, som administreras av Stockholm Care. ett av lands- tingets bolag

Ny högskola på Södertörn Årets stora händelse för södra läns- delen var regeringens beslut att en ny högskola skulle etableras i södra delen av stockholmsregionen iJJtill Huddinge ~jukhus.

Attraktivare SL-trafik

SL satsar mycket för att kunna er- bjuda sina resenärer så bra kommu- nikationer som möjligt; fle ra tunnel- bane- och pendeltågsstationer har .rustats upp.

Fastighetsförsäljn ingar- för 200 Mkr Under 1995 minskade den lokaly.ta som Locum förvaltar med 65.000 kvm.

Fastighetsförsäljningarna inbringade ci rka 200 Mkr.

En överenskommelse träffades ·

med Stockholm Energi om fjärrvär-

meanslutning av bland annat Karo-

linska, Danderyds, Löweoströmska

och Nåc'ka sjukhus.

Årsredovisning 1995

LandsöngskonceflDen

Landstingets årsredovisning omfattar hela landstingskoncemeu. Syftet med redovisningen är att ge en sam- manfattande bild av landstingets ekonomiska ställning oavsett om verksambeten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform.

Landstingskoncernen består av dels en forvaltningsdel, det vill säga nämnder och styrelser underställda landstingsfullmäktige, dels en

bolagsdel, som omfattar av lands- tinget helägda bolag. Landstingets bolag med undantag av AB Stor- stoclcbolms Lokaltrafik ägs av Landstingshuset AB.

Landstingshuset AB Landstingshuset AB äger till l 00 procent bolagen Locum AB, Leasingaktiebolaget Garnis, AB stockholmsregionens flygplats- investeringar (i likvidation), AB SLL Intemtinans, Waxholms Ångfartygs AB, Stockholms Sjötrafik AB, Landstingshälsan Stockholm AB, Stockholm Care AB, S:t Görans sjukhus AB, Västra servicegruppen AB, AB Västerorts hälsoservice (i likvidation), Ambulanssjukvården i Storstockholrn AB, AB Vakansum (i likvidation), Inregia AB och Textiii a Tvätt & Textilservice AB.

Locum AB äger dotterbolagen Länsbyggen AB, AB Terreno och Locum Drift AB.

Så ^styrs landstinget

Landstingsfullmäktige består av 149 folkvalda ledamöter och är landstingets högsta beslutande organ.

Ordföranden och de två vice ord- förandena, presidiet, leder fullmäkti- ges möten.

Landstingsstyrelsen kan kallas landstingets regering. styrelsen har 17 ledamöter med samma politiska sammansättning som fullmäktige . Styrelseu bar ett landstingskontor med anställda tjänstemän som bland annat bereder de frågor som styrel- sen behandlar.

De olika verksamheterna styrs av politiskt tillsatta nämnder eller styrelser. Vruje nämnd eller styrelse har en förvaltning med anställda tjänstemän som utför arbete i enlig- het med politikernas beslut.

I landstinget finns ett antal lands- tingsråd, som är ordförande i en eller flera nämnder eller utskott. Ä ven den politiska oppositionen bar lands- tingsråd.

Landstingsråden

Majoritetens landstingsräd bildar landstingsrådsberedningen, som läg-

ger fram förslag till beslut i lands- tingsstyrelsen.

Socialdemokraterna har fem lands- tingsråd, vänsterpartiet har ett och miljöpartiet de gröna ett. De är ansvariga för en eller flera verksam- heter och har en rotel till sin hjälp.

På roteln finns bland annat politiska sekreterare, anställd personal som hjälper landstingsrådet med det poli- tiska arbetet.

13

ABSL

AB Storstockholms Lokaltrafik äger helt dotterbolagen AB SL Finans, SL Buss AB, SL Fastigheter AB, SL Tunnelbana AB, SL Flygbussarna AB, SLSpecialbuss AB, SL Tåg AB, SL Bansystem AB och SL Lidingö Trafik AB.

Landstinget är också huvudfinan- siär till ett antal stiftelser.

stiftelserna konsolideras dock inte i landstingskoncernen.

Parlt s v mp rn fp c

--- Mantial 60 12 8 46 l 5 6

På motsvarande sätt finns fyra landstingsråd i opposition, tre for moderaterna och ett för folkpartiet, med egna kanslier. De är Ralph Lede! (m), El we Nilsson (m), Folke Schött (m) och Andres Käärik (fp).

Centerpartiet har en halvtidsarvo- derad gruppledare, Ove Lundgren.

Landstingsråden bar insyn i verk- samheten. Oppositionen deltar i nämndemas och styrelsernas arbete men dess landstingsråd sitter inte som ordförande i någon nämnd.

Partiställningen 1994 - 1998

Socialdemokraterna, vänsterpartiet

och miljöpartiet de gröna har efter

valet 1994 bildat en gemensam poli-

tisk majoritet i landstinget.

SLBu.aU IIL ,._ltoana

&L Tåg AB SL D«na~t....,

SL Speclti- buu

Sl Ucllng4

""-f-k AB 51. Ft,v·

buaaama AB AB IL Flnan•

SL FastlgtMtl.,

LandsUngskontoret

Under året har landstingskontoret arbetat med sin inre organisation för alt bli en effektiv stab till den JXllitiska ledningen.

En tiänst som landstingsdirektör inrät- tades den l januari 1995.

Landstings. kontoret har fän en rad upp- drag som skall stärka det gemeosamma i den stora, starkt decentraliserade lands- tingsverksamheten. Dit hör ekonomistyr- ningen, persooalJXJlitiken. kvalitetsarbe- tet, informationspolitiken och IT-strate- gin.

Landstingskontoret har 275 anställda och en budget på 650 miljoner kronor, varav ungefär hälften är anslag till verk- samheter utanför landstinget.

Några viktiga förändringar och initiativ under 1995

Landstingsstyrelsen har beslutat om inriktningen för ett kvalitetsarbete som syftar till an stärlca demokratin och fö r- bättra styrningen. Landstingets verksam- heter skall varamedborgar-och bruk.ar- orienterade och präglas av omtanke, effektivitet och hög kvalitet. För an öka förutsättningarna för ett långsiktigt och partiöverskridande arbete har det ti llsatls en ledningsgrupp med representation från alla partier.

Landstingskontoret Utveckling arbetar med näringslivs-, miljö- och IT- frågor. En internationell strategi antogs 1 995 med sikte pä europa.frågorna, sam- arbete med östersjöområdet och mälarre- gioneo. Ett arbete påbörjades för att spri- da kunskap och erfarenhet av hur lands-

tinget bättre skall använda infonnations- tekn.ik och datakommunikation internt och externt. En satsning på miljöarbete vad gäller inköp, produktut veckling och verksamhetsuppföljning inleddes. Lika- ledes ökade samrådet i miljöfrågor med regionplane- och trafikkontorct, kommu- nerna ocb llinsstyrelsen.

Landstingskontoret Ekonomi Ytterligare satsningar bar gjorts på upp- följning genom bland annat periodisering av budgetarna, månadsvis rapJXJrtering av ekonomi, personal och utbildning.

Landstingskontoret Personal inledde arbetet med en personalpolitisk plattform som skall samla de personalpo- Litiska riktlinjer som landstinget tillärn·

par. Under året startade också verksam- heten med JobbBanken och Centrum för Intern Rörlighet. Avtal om ett nytt perso- nalredovisningssystem träffades med en leverantör. Ett nytt jämställdhetsprogram antogs också.

Landstingskontoret Förhandling har under året slutlort förhandlingama med kommunerna o m förändrat h uvud- mannaskap ror delar av den psykiatriska vården. Avtal har slutits med Telia om övertagande av fastighetsnät och med Stockholms stad om samarbete kring framtida infrastruktur för data- och tele- kommunikationer i Uioet.

16

Berit Rollen landstlngsdi rektör

1995

Oms4t1nlng. Mkr 618

Arets resul1a1, Mkr 62 Antal månadsanslllllda 291

1914 617 29 315

Landstingskontoret Information reviderade det grafiska programmet för an på en effektivt sän identifiera a lla landstingsverksarnheter. lnfor- roalionskampanjer i skolor om anabola steroider och antivåld genomfördes.

Landstingskontoret Kansli

som b land an nat betjänar den politiska organisationen har påböljat arbetet med eu nytt ärende- och dokumentationssys- tem för hela landstinget. Även ett projekt med IT-stöd till förtroendevalda har ini- tierats. En ledningsövning för att pröva organisation och samordning inom lands- tinget i händelse av kris och krig genom- fordes under hösten.

)

,l

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Primärvården

Hälso- och sjukvården har under de senaste 25 åren genomgått omfattande förändringar. Mycket lite är sig likt.

1971 fanns ett hundratal provinsial- ocb stadsdistriktsläkare och cirka 160 stadsdistrib :tssköterskor. Dessa har idag ökat till 800 husläkare och 1.000 distriktssköterskor.

Mödra- och barnhälsovården var redan för 25 år sedan väl utbyggd och bestod av cirka 70 mödravårdscentraler och 220 barnavårdscentraler.

Från små sep arata vårdmottagningar bar verksamheten utvecklats till välutrus- tade vårdcentraJer med ett varierat vård- utbud. Expansionen har ökat bäde till- gängligheten och möjligheten att snabbt få behandling. loslaget av forebyggande insatser bar också ökat under 25-års- perioden, liksom samverkan med andra delar av sjukvården i syfte att avlasta sjukhusen. Husläkarsystemet, som gav invånarna i länet möjlighet att välja läkare, infö rdes 1994.

Geriatrik

Landstingets sjukhus och sjukhero f'or somatisk långtidsvård ökade kraftigt i början av sjuttiotalet. 1971 (örfogade landstinget över 7.000 platser. För att avlasta akutsjukhusen och slutföra be- handling och rehabilitering och ordna vård för patienter med kvarstående, ofta livslånga omvårdnadsbebov, ökade platserna till 11.000 i slutet av 1980- talet. Vid denna tid delades sjukbusen upp i enheter för behandling och rehabi- litering av patienter som kunde lämna sjukhuset och enheter för sjukhems- boende.

I början av 1990-talet infördes Äd el- reformen, som innebar att landstinget överlämnade ansvaret för den omfattande sjukherosvärden med nästan 7.000 säng- platser till kommunerna.

Av den somatiska långtid svården behöll landstinget ansvaret for de geria- triska klinikerna med inriktning på behandling och rehabilitering av äldre, ofta med en sammansatt sjukdomsbild.

Under senare tid har dessa kliniker fått ett allt större ansvar också för mer akuta sjukdomstillstånd, vilket medfört en avlastning av aku tsjukhusen.

Elaine K ristensson ordförande

Omsättning, Mkr

Arets resultat. Mkr Antal månadsanställda

T ord B ergstedt sjukvårdsdirektör t.o.m 960107

1995 1994 20.304 t9.43t

85 ^-853

41.465 45.108

Omsättnin~tanställd,

tkr 489 43t

Elaine Kristensson:

·om 25 år har många av dagens hälsopro- blem minskat eller helt försvun nit. De som ändå blir sjuka får hjälp direkt. Inläggning på sjukhus blir en sällsynthet. Vård och rehabili- tering i hemmet blir vanligt och patientens inflytande över vården har ökat ytterligare.•

Psykiatri

Basen för den psykiatriska vården i bör- jan på sjuttiotalet var mentalsjukhusen.

Psykiatrin, inklusive missbrukarvården.

förfogade över 7.000 platser. Av dessa fanns 4.000 på mentaJsjukhusen. Idag rorfogar landstinget över Jnindre än 1.500 platser.

Mellan 1970 och 1989 överfördes ansvaret för de åldersdementa till den somatiska långtidsvården, vilket gav utrymme för stora plats minskningar. Nya typer av behandling, ink1usive en revolu- tionerande utveckling inom farmako- login, har medfört ytterligare reducering av platserna i sluten vård. Utbyggnaden av öppenvårdsmottagningar och rörliga team har ytterligare minskat behovet av sluten värå.

I samband med psykiatrirefmmen 1995 övergick sjukhemmen. inklusive familjevården. till kommunerna. 750 platser övergick till kommunal drif t.

17

Patientens stäilning

Under de senaste 25 ären har patienter- nas st.iillning stärkts, bland annat genom mö jligheten an fritt välja värdgivare, meo också genom inrättandet av en vård- garanti. Vårdgarantin innebär alt ingen skaU behöva vänta mer än tre månader på behandling av vissa sjukdomar.

Inrättandet av patientombudsmän som tillvaratar patientens intressen stärker ytterligare patientens ställning.

Folkhälsoarbetet

Folkhälsoarbetet innebär, förutom häl- soupp lysning, även befolkningsinriktade åtgärder. Underlag för ko ncentrerade åtgärder har utvecklats gen om stora sats- ningar på den epidemiologiska bevak- ningen. Särskilda folkhälsorapporter ut- arbetas regelbundet.

Folkhälsoarbetet bedrevs mellan 1971 och 1983 i huvudsak genom centrala insatser. Därefter decentraliserades ar- betet genom samverkan med kommuner- na. Från 1995 leds arbetet av en folkhäl- sokommitte.

Akutsjukvården

Sedan 1971 har utvecklingen iuom akut- sjukvården varit mycket snabb. Vård- platsutvecklingen pekar på öppnare vård- fornler inom akutvården. Dagkirurgi, kortare vårdtider och avlastning till andra vårdformer är några skäl till att antalet vårdplatser kunnat minskas. Särskilt stor har platsreduceringen varit inom till exempel lungmedicin, bud-, ögon- och infektionsvård. Sedan l 971 har All- männa BB, Roslagstull, Sabbatsberg, S:t Erik, Serafimerlasarettet, Barnsjuk- buset Samariten, Söderby och Uttran

l agts ned. De flesta har dock omdanats för annan verksamhet. Samtidigt har Huddinge Sjukhus byggts upp och intagit en central roll som undervisnings- och forskningssjukhus.

Som en följd av Stockholmsmodellen oc h vårdgarantin har under senare år operationsköerna kraftigt reducerats.

Även oro utvecklingen under de

gångna 25 åren har varit mycket snabb,

kan vi med stor sannolikhet emotse en

fortsatt utveckling under d e kommaode

25 åren.

Akutsjukhusens roll som specialister och konsulter kommer sannolikt att accentueras for att i huvudsak syssla med de svåraste fallen. De kommer att bli högteknologiska kunskapscentra Antalet vårdplatser kommer att minska ytter- ligare och vissa sjukhus kornmer att kon- centrera sig enbart på akut vård, medan andra mera ägnar sig lit planerad vård.

Organisationen fortsätter att anpassas efter patienternas behov, vilket innebär att klinik- och specialistgränser mer eller mindre upphör. Klinikgemensamma vårdplatser blir vanligare.

Akutsjukhusen får egen styrelse För att på ett tydligare sätt markera beställar- respektive utförarrollen har fullmäktige beslutat att inrätta en särskild styrelse for akutsjukhusen.

Styrelsens uppgift blir att Lillhanda- hålla akutsjukvärd och säkerställa att denna sker inom ramen för intäkterna från avtalade beställningar. S tyrelsen är underställd laodslingsfullmälåge och sidoordnad hälso- och sjukvårds- nämnden.

Akutsjukhusen organiseras i en kon- cern under styrelsen. S:t Görans sjukhus undantaget, och koncernen leds av en förvaltningschef.

Några av huvuduppgifterna blir att svara för att sjukhusen drivs optimalt, att ta tillvara samordningsvinster mellan sjukhusen och att i dialog med beställar- oa få fram bästa köp.

Arets verksamhet

Under 1995 har vår strävan varit an anpassa sjukvården till snävare ekono- miska ramar, utan att ge avkall på kvali- teten. En ökad samverkan sker mellan akutsjukhusen och i första hand primär- vården och geriatriken med målsätt- niogen att allt fler ska kunna tas om hand utanror sjukhusen.

Ett övergripande utredrtingsarbete om sjukvärdens framtida struktur resulterade under hösten l995 i beslut om förän- dringar inom områdena infektion, bam- medicin, öron, näs- och halssjukvård, reumatologi och laboratoriemedicin.

Sarnarbetet mellan de större och mindre sjukhusen har utvecklats. södersjukhuset och Nacka sjukhus fick i slutet av året en gemensam organisation med vissa ge- mensamma specialiteter och ldinik.led- ningar. södersjukhuset inriktas mot akut vård och Nacka sjukbus mot planerad vård.

Liknande samarbete har upprättats mellan Karolinska sjukbuset och

Danderyds sjukhus inom barnmedicin, reumatologi och öronsjukvård, samt mel- lan Södersjukhuset och Huddinge sjuk- hus med blan d annat gemensam onkolo- gi sk k.linik.

Inom laboratoriemedicin har en orga- nisation skapats för vardera den norra och södra länsdelen, vilket resulterat i betydande besparingar.

Beslut har fattas om att bygga Barn- centrum Nord vid Karolinska sjukhuset, till vilket barnsjukvårdens resurser i norra länsdelen kommer att koncentreras.

Samverkan mellan primärvärden och geriatriken har u nder året utvecklats ytterligare för att begränsa och effektivi- sera verksamheten vid akutsjukhusen.

Denna samverkan gäller huvudsakligen principer kring olika diagnoser och dess behandlingar men även åtgärder och behandling av enskilda patienter. En ökad samverkan har även skett mellan primärvården och privata specialister.

Arbetet utgår från lokala förhållanden och är därför organiserat på olika sätt inom olika sjukvårdsområden.

Under slutet av året medför d e den sju veckor långa sjuksköterskestrejken stora störningar, framför allt vid storsjukhusen.

Ett stort antal operationer och öppen- vårdsbesök ställdes in . Den akuta vården klarades tillfredsställande genom en nära samverkan me1lan sjukhusen och ambu- lansverksarnheten. Strejken innebär att flera kliniker nu har stora svårigheter att klara vårdgarantin.

Ekonomi

Det ekonomiska utfallet för hälso- och sjukvårdsnänmden, inklusive sjukvårds- bolagen, oppvisar en markant förbättring järnfört med 1994. Nämnden visar ett överskott på 76 Mkr jämfört med ett underskott på 853 Mkr för 1994. En för- bättring med 930 Mkr.

En orsak till resultatförbättringen är att nämnden i budgeten fick ett tillskott på 300 Mkr, vilket reducerade sparbetinget.

I budgeten tillsköts även medel för om- ställningskostnader enligt sysselsätt- ningsgarantin. Kostnaderna för pdvat- läk:arna ökade också i lägre takt än vad som befarats.

Personalvolymen bar minskat, liksom kostnaderna for Sabbarsbergs och S:t Görans/S:t Erks restförvaltningar.

En annan bidragande orsak till reduce- rade kostnader är sannolikt de signaler om det ekonomiska läget. som medfört ökad restriktivitet vid inköp.

Slutligen har löneavtalen och infla- tionen hamnat på en L ägre nivå än väntat.

18

Personal

Antalet månadsanställda minskade under 1995 med 2.594 (-6%), varav 1.693 inom ak-ursjukvården. Ytterligare 340 har över- gått t ill annan arbetsgivare. Den arbetade tiden (inklusive semester) minskade med 3,4 procent järnfön med året innan.

Exkluderas ökningen av omställnings- kostnaderna (finansieras av landstinget centralt) minskade lönekostnaderna med cirka en procent. Kostnadsökningarna utgjordes främst av nytt löneavtal och höjt personalorokostnadspålägg.

De senaste årens snabba förändringar av strukturen mot högre kompetens har fortsatt. Det var framför allt personal med kortare utbildning som minskade i antal, främst då sjukvårdsbiträden, för- sörjningspersonal, skötare, undersköter- skor och kontorspersonal.

Det stora effektiviseringsbetinget med- fö r att personalarbetet bar fokuserats på omställning av personalen. Anställ- ningsstopp gäller for kategorier med övertalighet och tidsbegränsat anställda sägs upp.

Avtalet om sysselsättningsgaranti ersatte det tidigare avtalet med länsar- betsnämnden och innebär att ingen tills- vidareanställd blir oppsagd på grund av arbetsbrist före 1999. l stället erbjuds dessa att ingå i individuella jobb- och kompetensprogram för alt genom vika- riat, praktik, utbildning och kompetens- utveckling få ökade möjligheter till fort- satt arbete inom eller utanf ör sju.lcvården.

I december var närmare 1.700 anställda placerade i jobb- och kompetens program, varav 434 var placerade på vikariat.

Under 1995 har 1.645 personer från sjukvården deltagit i FOF (förlängd och förhöjd utbildning) via kulrur- och utbildningsnämnden.

Framtiden

l ett framtidsperspektiv är det flera nya faktorer som ställer krav på kompetens och pcrsonalstruktur. Patienteos krav på inflytande i diagnoslik och och behand- ling ökar och den tekniska utvecklingen ger också möjlighet till detta. Alltmer av diagnostik, behandling, rehabilitering och omvårdnad kan ske utanför sjuk- husen. Telemedicin för vården närmare patienten. sjukhusvården blir intensiv och kon varig, subspecialiseringen ökar.

Personalstrukturen kan förväntas bli mer differentierad oc.h specialiserad.

Samverkan mellan vården i och utanfor sjukhusen stärks genom alternativa organisationsformer, centrumbildningar och professionella nätverk.

)

)

Omsorgsnämnden

l januari 1995 startade den nya omsorgs- nämnden sin verksamhet.

Nämnden ansvarar för psykisk barn- och ungdomsvård (PBU), som vänder sig till barn och ungdomar upp till20 år, som söker hjälp för psykiska störningar och relationsproblem

Nämnden ansvarar också fcir habilite- ring, rådgivning och annat personligt ex- pertstöd för personer med funktions- hinder samt vårdhemsavveckling.

Psykisk barn- och ungdomsvård PBU svarar för huvuddelen av den öppna psykiska barn- och ungdomsvården.

Verksamheten omfattar ett 30-tal PB U mottagningar samt enheter som erbjuder miljöterapeutiska och konsultativa in- satser. Den öppna vården utgör basen och är den första länken i den barn- och ungdomspsykiatriska vårdkedjan.

Ett arbete kring metod ocb kompetens- utveckling har startats under året och är ett viktigt instrument för att förbättra vården. Det gäller allt från förebyggande insatser till att förmedla kunskaper till andra instanser som möter barn och ung- domar.

Habilitering och expertstöd

Målet fOr insatserna är att erbjuda perso- ner med funktionsbinder möjligheten att leva med full delaktigbet i samhällslivet.

Habiliteringsdivisionen har omorgani- serats under året. De tidigare distrikts- kontoren bar ersatts av 15 habiliterings- centra för barn och ungdomar och sju centra för vuxna. Dessutom finns läns- övergripande resurscenter.

Värdhem

Vårdhemsdivisionen har till uppgift att i samarbete med kommunerna avveckla vårdhem för utvecklingsstörda. Det rör sig om drygt 300 boende. Utflyttnings- planer för samiliga har lämnats till socialstyrelsen.

Personal

Nämndens insatser för kompetensutveck- Ling hos personalen har bidragit till att vidmakthålla och utveckla en kunnig, motiverad och engagerad personal som får, vill och kan ta ansvar.

Christina Wanngård ordförande fr.o.m 960101

Anita Gustavsson förvaltningschef

Omsättning, Mkr Arets resultat, Mkr Arrtal månadsanställda Omsättning/anställd, 1kr

Christina Wanngård:

1995 731 3 2.059 355

•oe som behöver omsorg får omsorg. Vi har inseu au lika möjligheter kostar olika mycket.

Om 25 år har vi sedan länge sett helheten och kan agera ullfrån den.•

Förr. nu och framtiden

För 25 år sedan stod barnets symptom i fokus hos PBU-experterna. Nu ses barn, föräldrar och deras sociala miljö i ett sammanhang. Deo barn- och ungdoms- psykiatriska vården ges med respekt för den enskilde, i samspel med familjen och i samverkan med andra samhällsin- stanser.

För 30 år sedan bodde man, oavsett handikapp, på institution. 3.000 bodde på vårdhem. Idag har de flesta eget boende. Det finns en individinriktad garantilag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ( LSS), som ger dessa personer rätt tiU olika insatser.

Om 25 år fi11ns en organisation i Östersjöregionen, som synliggör lev- nadsvillkoren för personer med funk- tionshinder. Inom regionen finns en gemensam handikappolitilc.

Organisationen anordoar internatio- nella konferenser och ger spridning av

"Sverige-modellen"

19

Landstings- semce •

Bengt Owe Birgersson ordförande

Omsättning, Mkr

Björn Kreuger direktör

1995 1994

288

227

Egentligt

rörelseresultat,

Antal månadsanställda

336

Björn Kreuger:

'Den påtagliga begränsningen av tillgängliga resurser som

förutses för 9<>-talet ledde i landstinget till Ingående övervägan- den om hur det skulle vara möjligt att också i fortsättningen förse med."

Landstingsservice har funnits i två år som leverantör, på a.fflirsmässiga grun- der, av tjänster och varor inom lands- tittget Landstingsservice kan sägas vara resultatet av att kostnaderna f6r kring- och servicevecksamheter har ifrågasatts.

En effektivisering har eftersträvats lör att på så sätt öka det ekonomiska ut- rymmet åt kärnverksamhetema.

Under året har vi arbetat inom trans- porter, materialservice, lokalf6rsöijoing, reklambyrå- och videoverksamhet, admi- nistrativa tjänster samt service inom städning, kost, vaktmästeri telefoni, tryckeri mm mm. Vidare har ingått administration av leasingbolaget Garnis, samt det så kalJade ska.dekontot.

Året har präglats av ett omfattande rationaliseringsarbete, vilket resulterat

en väsentlig minskning av rörelsef6r- Justerna. Mycket hån arbete återstår dock f6r att alla delar skall kunna drivas med lönsamhet.

Införandet av ett nytt materialdata- system och nedläggningen av den ena av landstingets två depW!r ger redan i år lägre distributionskostnader.

Personalstyrkan har under året min- skat med 1 4 procent.

Landsungsservice har från i år fått en

egen styrelse bestående av tre experter

och två politiker.

Tandvårds- nämnden

Folktandvården har redovisat ett positivt ekonomiskt resultat trots minskade resur- ser från landstingets skallebetalare och ett oväntat intäktsbortfal.l i samband med arbetsmarknadskoniDkten i höstas.

Folktandvården har under året tagit fram en miljöpolicy och börjat genom- föra konkreta miljöåtgärder. Hela organi- sationen satsar på att Folktandvården skall bli en f<iregångare inom tandvårds- branschen när det gäller miljön. Några arbetsplatser har redan genomfort miljö- inventeringar och en gedigen utbild- ningsinsats ril 1ad till samtliga chefer.

Arbetsmiljön är också en angelägen fråga. Under året har ett projekt - Olivia l - riktat till obefordrade kvjnnliga tand- läkare genomförts. Resultaten ger väg- ledrung i hur arbetsmiljön på klinikerna skall kunna fOrbättras yuerligare.

Projektet Olivia II har påböijats och insatserna rii'taS till kvinnliga klinik- chefer.

Folktandvårdens verksamhet skall präglas av öppenhet, lyfiördhet, flexibili- tet och valmöjlighet. T denna anda har ett nytt medbestämmandeavtal med de fack- liga organisationerna slutits. Dessa ut- gångspunkter gäller även Folktandvår- dens första skriftliga informations policy.

som tandvårdsnämnden fastställde under b östen.

Under en treårsperiod har ett antal kli- niker drivits av medarbetarna, så kallade personaldrivna kliniker. När projekttiden gick mot sitt slut valde medarbetaroa vid sex av sju kliniker att återvända till Folktandvården. Återgången skodde vid årsskiftet 1995/1996.

Stora investeringar kommer de när- maste åren. Det gäller framför allt inves- teringar på ADB-området- tillgänglighet till aktuell ekonomi- och annan verksam- hetsinformation, eo marknadsdatabas, ett nytt personaladministrativt system och ett nytt produktionssystem mod bland annat journal och tidbok:.

Poliiisk styrning

Folktandvården styrs av den politiskt till- satta Thndvårdsnämnden, med Inger Ros som ordförande. Tandvårdsnämnden bar ansvar rör såväl beställarorganisationen Tandsvårdsstaben som producentorgani- sationen Folktandvården.

Inger Ros ordförande

PG Wallberg folktandvårdschef

Bertil Koch tandvårdsdirektör

Inger Ros:

•verksam hetsiden för tandvårdsnämnden är:

Friskare och nöjda patienter med mindre vård till lägre kostnad för patienter och samhälle.

GrundtanKen är att en förbättrad tandhälsa leder till ett minskat behov av vård. Kostna·

dema för tandvården har successivt kunnat minska. Följande nyckeltal ger exempel på detta. Beloppen avser kronor l 1995 års nivå."

Resultaträkning, M kr 1995 1994 Barn· och ungdomstandvård 297 292

Vuxentandvård 398 417

Öv!!ga intäkter 60 57

Summa 755 766

Lönekostnader 496

Materialkostnader 71 74

Kostnader för

65 79

Lokalhyror 70 n

övriga kostnader 29 16

Summa 732 731

RtJre/seresultat 23 35

Råntor och

20 22

ResultaVövetskott 3 13

Antal anställda/Utegorl 1995 1994

Tandläkare, inkl AT 749 n1

Tandsköterskor 1.296 1.304

Tandhygienister 135 132

Tandtekniker 35 36

Tandvårdsbiträden 78 t02

Övriga 160 164

Totalt antal månadsa!lstiJIIda 2.453 2.509

l

1995

Tandhälsan har under många år förbättrats.

Ovanstående diagram visar antalet nya fyll- ningar hos skolbarn.

20

l Regionplane- och trafik- nämnden

C laes Ån s trand ordförande

Omsättning, Mkr Arets rasul1at, Mkr Antal månadsanslålida Omsättning/anställd, tkr

Bo Malmsten direktör

1995 1994

41 43

2 3

26" so·

1.600 t .600

•) fnld 4 Inom konwnunikatlonskansliot

Claes Anstrand:

"Om 25 år råder balans mellan boslåder och arbetsplatser i regionen. Lånets olika delar fOrbinds av vål tungerande kommunikationer.

Universitet och högskolor samarbetar nära med nartngslivet, som har en start< Interna- tionell konkurrenskraft."

Nämnden svarar för regionplanering, tra- fikpolitik. trafikplanering, statistik och utredningar om sociala, ekonomiska och fysiska förhållanden, samt miljö-, natur- vårds- och energifrågor.

Regionplanering har bedrivits i stock- holmsregionen sedan 1952. Från början som ett kommunalförbund, men sedan 197 1 i landstingets regi.

Regionplaneringen är långsiktig. Just ou diskuteras utvecklingen fram till 2030. Långsiktigheten krävs bland annat fOr att ge underlag till stora investeringar i mark och infrastruktur. Dagens osäker- het om den f ramtida utvecklingen är så stor att de kommande förslagen kommer att vara bredare och mera inriktade på handlingsstrategier som kan tillämpas på olika utvecldingsförlopp.

Kontoret producerar också ett antal rapporter och svarar får statistikupp- gifter. Nämnden tillhandabåller sekreta- riat åt Dennisforhandlingama och har tillsammans med Stockholms stad ett kommunikationskansli for information om Dennisförhandlingama Vidare deltar nämnden i Mälardalsrådets arbete.

Kontoret har även utgjon sekretariat åt Tåg i Mälardalen (11M).

'

J

o