23 aprll 1990 klockan 16 30

Bolagsstämma

Ordmarie bolags<>tamma h1lle& måndagen

den

23 aprll 1990 klockan 16 30

på

Stockholmsmass<an, Ah>SJO

Anmälan

Aktteagare som

\'lll

dettaga

1

bolagsstamman skall dds

dels

vara mford

1

den av Vardepappen.rentra1en VPC AB (VPC) torda aktieboken &ertast toxsdagen den 12 apnl 1990,

gura anmalan hll Jundt:>ka Ceni:ralen Vid bankens huvudkontor, Kungstradgårdsgatan 8, 10640 Stockholm, telefon 08-i635000 w.na<;;t on<>dagen den 18 apnl 1990 kl13 00

Aktleagare som genom banks notanatavdelnmg eller enskdd fond- handlare lållt torvaltarrepstrexa sma aktler mAste f<ir att aga ratt att deltaga

1

bolagsstamman tillfil.lhgt inreg1strt>ra akttema

1

eget namn hO<> VPC flertagal/er sdl,des aven

ak!teag.m 50'11

utnyttJa' Skandmat'lska EnrJ:tlda Bankens Aktte:>ermu eller .4kfleagard:pd Aktieagare r.om Qns- kar sådan omregtstrenng måste underratta fbrvaltaren helrom

1

god hd fore den 12 apnl 1990

Arenden

l. Armde11 som enltgt bo/.1gsordnangen sr.all forekororna på ordmane

bolags.~ldmma,

cfunbland tramläggande av år'!lredOvt!tntngen och revi!3ionsberattelsen, koncE'rniG<iOvlsningcn och koncern- revt!>tonsberåttelsen,

be~lut 1

frågorna om faststallelse av resultat- rakmngen och balansråkntngen samt

konc~T'JU'C!.ultatrakningen

och koncembalanståY.ningen. ansvarsfnhet lit styrelseled.\-

~---·----

Vi berattar - ni frågar - vi svam

Som en nvh>?t for året mhjudt>r s-E-Banken s:ma aktteagare hU ett INfORM.ATIONSM01E p.\ Stockholm&masNln fore bolags- c,tåmm.m

Motet borJar kl l t 00 Under samhngcn. fr.\n ca 13 .m,

^vi~!>

^ett

urval a"· bankens reklamftlmer Motet avslutas 15 30, då

v1

b)uJer på kaffe

Motet lede, av !>tl kon<.emchefm Rutger BamekoY. For att ara på fråg.or från aktieågarna

har

han htalp av foretrådau. ! for [ nkgruppens olika ver\r.samhet>lområden.

i '

VALKOMNA!

Definitioner Placcm.gsmargl'!O.i

Räntenetto

1

forhållandP bli

genomt~ruttltg

balaruomslutnmg.

Geuonl$mttllg balansQmslutmng Banken balansomo;lutnmg

1

dagsmedeltal Gruppen. gpnomsruttft

elV

xn-

och

utgående balans-

omo:~lutning

justerat så att moderbanken mgår med sin balansomlllut- rung

1

dagsmedeltaL

Rilntahilitl!t t(ter

sdtablon&katt Rorelse1esultatet efter 30 procent skdtt i forhållande bli eget kapttal, dennierat som beskattat eget kapi- tal vtd .lret-3 mgång minu., under året

~.<tbetald

utdelrung plu<; even·

tuell nyeoussion plus 70 procent

av samthga obeskattade reserver (mklu'>•ve vardereglenng&konto for obhgationer/rantensker) plu:;, minoritetens andel av egl"t bpttal

RimtafJ1l1tet efln-t<~ll

skRtt

RorelSE>Ie&ultat efter betald !tkatt.

30 procent skatt på samtliga bok- sluh:iispositloner samt 30 ptocent skatt på e1!.traordinara pof>ter

1

for- hållande hll mgående eget kapttal enligt definition '""'n

Ekonomisk information från S·E-'Banken 1990 Bokslut&meddelande

Årsredovu.nmg Bolag<>stamma

Delår'>rapport J

dn-

april Delårsrapport Jan-aug

21mars BorJan av apnl 23 apnJ

12JUnl

10 oktober Redovt&rungar

och

rapporter kan bestallas från

Intormahonsavdelningen, S-E-B3nken, 10640 Stockholm

materna och dxspos1tloner betraftande

VIn<;t

enligt den fae.t-

&tallda bal..msu1.knmgen samt val av !>tyrelse

och

te\"l!tOrer.

2 StyrelsenCJ

fm~lag

bU beslut om ;lndrmg av bolagsordnmgen mne·

barande att utlnrrn,ngt.f01behdll mhgt lagen (1982.617) om utiandska ron'dtv av svenska fotetag mm intors, va.'!'lgenom a'IJ banken&

akhet: mull 40 procent av akhckapttalet och 20 procent av röste- talet tor samtliga aktier får forvår;ras av kontrollo,ubJekt enbgt u!mnda lag

3 St}

rel~etu.

f01slag till

~;lut

att &amthga av banken

J

edan utgtvna IlAhel av sene C

får

forvarvas av kontroll6:.tb)tL:t, \·tlket mnebär att del>sa aktler blir fna akhtr

Be!.luten unrler punktl'rna :!

och

3 villkora'l av att

nksQagen~

behand- lmg av regeringens propo&Itlon 1989/ 90 116 om utlandsJ..t agande

1

banker och andra '-rechbnsbtut mm medfor att toreslagna lagar trader i kraft utan någon sakltg åndr1llg

1

de

propoSJbou~forslag på

vilka besluten gmndar sig.

Utdelning

Styre!b(>n toreslår som olV&tåmrungMiag for utdelnmgen tor'ldagen den 2() apnl 1990 Be<>lutar bol.lgsstamman enllgt forslaget,

heraknall

utdelrungen komma

att unånd~ av

vPC fredagen

den

4

maJ

1990 Stockholm

1 Inar';

1990

STYRELSEN

Ko-t~sohdenngsxrad

Be&kattat eget kap1tat obeskattade reseiver 6vervårde

¹

obhgationt'I och minontetSJntressen

1

forhål- lande bil balan&am;.lutnmgen v1d utgånF, av

ål'@t

med bilagg för övervarde

1

ohbgattoner

\lmst per

aktte etter $ChllblouskAtt Ree.ultat

exklu~lVe

reabsabons- vtnlilter divtderat med antalet stam- akber VKl året slut, dår resultat e"kluSlve reahsahonsvmster defi- nier.l!; som

rorelsere~ultat

plus extraordmara poMer exklustYe rea- hsahonsvm.'ller

D\lllW;

30 procent

<Jkatt minus rmnontetens andel

av

rt!.ultatet plus

~ultata:nde1ar 1

mtre&sebolag utover erhållen utd.elrung

Vm11t

per

ukfle efter tull ~hatt

Samma detmihon som ovan

IW''~

undantag av att årets skattekO!

nad

beråmas som sullUlUin av

betald

~katt

och 30 procent av

<Jamtbga

bok~lutsdisJXI<~ittoner Ju~ttrtlt

eg.:t kapital per ak!te Reskattat eget kapial, iO procer•

n obes\r.attadc reserver samt 70 procent av obbgattoosportto•-

J<'tt'3

O\.ervarde diVKlerat med an-

talet <otamaktler vid åtets slut

""'"'

s-E- Banksgruppen Årsredovisning 1989

Innehåll

2 1989 i sammandrag Resultat och nyckeltal Förslag till utdelning

Organisation och affärsområden 4 Till aktieägarna

6 Det ekonomiska klimatet 8 S-E-Banksgruppens verksamhet 9 Bankrörelsen i Sverige

Ut- och inldning

Penning- och kapitalmarknaden Kontorsrörelsen

Elektroniska banktjänster 14 Bankrörelsen i utlandet

Dotterbolag och filialer Scandinavian Banking Partners Scandinavian Bank Group 16 lnvestment banking

Enskilda Fondkommission Enskilda Securities

18 Förmögenhetsförvaltning Aktiv Placering

SEB Investment Management Värdepappersrörelsen 20 Fastighetsfinansiering

Svensk Fastighetskredit

21 Särskilda finansieringstjänster fjnansSkandic

Servo 23 Fastigheter

SER-Fastigheter Arsenalen

Garnisonen

24 Personal och utbildning 26 S-E-Banksaktien 28 Finansiell kommentar

Nyckeltal Ränterisker Känslighetsanalys Kapitaltäckning

33 Redovisningsprinciper 34 Resultat- och balansräkningar

med noter

47 Förslag till vinstdisposition 47 Revisionsberättelse

48 Långtidsöversikter 49 potterbol1rens räkningar

1

samman rag 50 Personförteckningar

styrelse

Verkställande ledning Revisorer

Direktörer

54 Adressförteckningar Dotterbolag

j

Sverige

Filialer, dotterbolag och representant- kontor i utlandet

skandinaviska Enskilda Banken Bankens kontor

j

Sverige

11

19

20

21

23

1989 i sammandrag

Nyckeltal för 5-E-Banksgruppen "'

1985 1986 1987 1988 1989

Rörelseresultat, Mkr 2 201 4 064 4 042 4 669 4 536 Rörelseresultat före

förluster, Mkr 2 579 4 589 4 300 5 080 5 097 Balansomslutning,

miljarder kronor Räntabilitet,%

175 191 234 289 366

30% skatt 23.5 18.6

50% skatt 16.1 25.9 21.0 21.2

Konsoliderings-

grad,% 6.5 7.6 7.8 7.9 6.8

Intäkter /kostnader 1.82 2.24 1.96 1.99 1.88 Vinst per aktie, kr

30% skatt 12.61 11.98

50% skatt 4.54 7.46 7.80 9.00

Utdelning per

A-aktie, kr 1.57 1.80 2.13 2.55 3.00

* För definitioner, se omslagets insida

Resultatutveckling i sammandrag

s-E-Banksgruppen 5-E-Banken

Föränd- Föränd-

Mkr ring,% Mkr ring, %

Räntenetto 6 595 +5 5 138 + 5

Provisioner, avgifter

_och agio 2 788 + 15 2 405 +21

Övriga intäkter 1 498 o 717 - 1

Summa intäkter 10 881 +7 8 260 + 8

Personalkostnader 2 828 +15 2156 +13

Övriga kostnader 2 609 + 9 1808 +12

Avskrivningar 347 +23 196 +13

Summa kostnader 5 784 +13 4160 +12

Kredi Hörluster 538 +42 445 + 74

Avsättning

för utländska kredit-

engagemang 7 -79 35 -30

Orealiserade

kursförluster 16 l

Rörelseresultat 4536 -3 3 619 o

Förslag till utdelning

styrelsen föreslår att utdelningen till aktieägarna höjs med 115 Mkr till 782 Mkr och utbetalas med

3.00 kr per A-aktie 4.50 kr per B-aktie 3.00 kr per C-aktie

Fakta om S-E-Banksaktien finns på sidan 26.

s-E- Banksgruppens organisation

Dotterbolag i Sverige

Aktiv Placering AB Stockhotm

l FinansSkandk AB . . Stockholm

l{)( r%

l~

Svensk

Fastighetskredit

AB

Stockholm 100%

SFB-Fasligheter AB

Stockholm 100%

- l AB An4!llalen

Stockholm 100%

AB GarrU&onen

Goteborg .lOO<r ..

KortbetaJning Servo A B

Stockho!m 58°/.,

skandinaviska Enskilda Banken

Huvudkontoret•

Stockholmsgruppen Göteborgsgruppen

Malmögruppen Enskilda Fondkommission

SEB Data

•sEB luternatioua/, Valuta - & Finausrörelseu ocll Koucemfunklioller.

s-E- Banksgruppens affärsområden

mustrationen ovan visar hur S-E-Banksgruppen är organiserad i juridiska enheter. För att gruppens styrkefaktorer skall utnytt- jas på bästa sätt måste dessa olika enheter samverka funktio- nellt. I det sammanhanget har de juridiska formerna mindre betydelse. Liksom under de senaste två åren har därför S-E-Banksgruppens verksamhet i årsredovisningen delats in i följ ande affärsområden:

Bankrörelse i Sverige Bankrörelse i utlandet lnvestment banking Förmögenhetsförvaltning Fastighetsfinansiering

Särskilda finansieringstjänster Fast igheter

Beskrivningen av respektive affärsområde i årsredovisningen för 1 989 är i stort sett upplagd på samma sätt som föregående år. Däremot har tabellen över gruppens resultat, balansomslut- ning och antal anställda fördelat på affärsområden inte tagits med. Redan tidigare år har det varit svårt att dra klara grän- ser mellan de olika områdena. Dessa svårigheter har accentue- rats under 1989-90 som en följd av pågående förändringar inom gruppen.

Dotterbolagens resultat i sammandrag finns på sidan 49.

Dotterbolag i utlandet

Deutsch~Skandinaviscbe

Bank AG

Frankfurt am Mam 00%

Skandinaviska Enskilda Banken Corporation

l\ie\v York 100%

Emkilda Secwities

Skandin.lviska Enskilda Ud

London JOU%

Filialer i utlandet

New Y ork

Cayman l& lanili.

l..ondon

Hongkong

Smgaport-

3

Till aktieägarna

Utvecklingen på den svenska kredit- marknaden har under senare delen av 1980-talet präglats av den fortgå- ende avregleringen. I och med valuta- regleringens avskaffande under 1989 har större delen av hindren för en effektivt fungerande penning- och kapitalmarknad undanröjts. Detta har skärpt konkurrensen men också givit vår bankgrupp många nya affärsmöjligheter.

Tilltagande obalanser

De gynnsamma förutsättningarna har dock under det senaste året mot- verkats av tilltagande obalanser i den svenska ekonomin. Sedan många år har vi ett mycket lågt hushållsspa- rande i vårt land jämfört med de flesta andra länder. Trots den avise- rade omläggningen av skattesystemet har någon markant förändring i detta avseende inte inträffat under 1989.

Istället har ett antal andra problem accentuerats. Inflationen ökar ånyo och ligger nu högre än i de flesta andra av våra konkurrentländer inom OECD-området. Bytesbalansen visar stora och fortsatt stigande under- skott. Som en konsekvens av detta måste centralbanken hålla en ränte- nivå som ligger högre än tidigare år och högre än på de flesta håll i omvärlden. En hög och stigande ränta har en negativ inverkan på närings- livets investeringar och har visat sig vara ett trubbigt instrument när det

gäller att dämpa konsumtions- ökningen. Den är också negativ för bankernas resultatutveckling.

Höga räntor - problem för barikerna

Under en följd av år före avregle- ringen var obligationsportföljen en ren förlustaffär för banken. 1986 för- ändrades denna situation i grunden.

En kombination av sjunkande räntor och avreglering ledde till att obliga- tionsaffären börja de ge ett betydande positivt bidrag till resultatet. Under de senaste åren har dock marknads- förutsättningarna successivt försäm- rats. Inte minst under senare delen av 1989 medförde de höga räntorna stora

svårigheter att bedriva denna verk- samhet på ett lönsamt sätt. Därför är det tillfredsställande att kunna kon- statera att obligationsportföljens bidrag till bankens och gruppens resultat till stor del ändå kunnat bi- behållas under 1989.

Gynnsam utveckling inom kontor8rörelsen

Den traditionella bankrörelsen, som i första hand bedrivs genom vårt kontorsnät, har de två senaste åren, och särskilt under 1989, ökat i rela- tiv betydelse för bankens resultat.

För det stora flertalet kunder är kon- takten med det lokala bankkontoret det som betyder mest, och det är glädjande att konstatera att vårt kontorsnät befäst sin ställning och utvecklats väl i ett allt hårdare kon- kurrensklimat Man kan hoppas att det nya skattesystemet kommer att göra banksparande och andra ränte- bärande placeringar mera attraktiva.

Det är en utmaning som vi gärna antar.

Valutaregleringen avskaffas Under 1989 genomfördes det länge emotsedda avskaffandet av valuta- regleringen. Därmed har svenska

företag och privatpersoner i princip samma möjligheter till fria kapital- rörelser som sedan länge finns i de flesta andra l änder. Detta har bl a _ inneburit en länge efterlängtad möj1 '' lighet att sälja obligationer i svenska~

kronor utomlands. Men framför allt har det frigjort ett latent intresse hos svenska medborgare att fritt placera i u tländska värdepapper. Därför är det naturligt att vi mot slutet av 1989 genomförde en omorganisation som syftar till en ökad samordning av för- mögenhetsförvaltningen.

Bankgruppen förvaltar förmögen-

heter på sammanlagt 350 miljarder

kronor. Vi har successivt inför grän-

sernas öppnande byggt ut vår inter-

nationella rörelse. Inför de ökade

krav som kunderna kommer att ställa

på vår verksamhet under 90-talet räk-

nar vi med att väl kunna hävda vår

marknadsledande ställning på detta

område.

Fortsatt automatisering

Den traditionella bankverksamheten inom vår kontorsrörelse kommer att förbli en viktig del av bankgrup- pens verksamhet. Det är mot denna bakgrund som vi investerar bety- dande belopp i en fortsatt automa- tisering. Kundernas rutintrans- aktioner måste kunna skötas på ett kostnadseffektivt sätt, och datorernas möjligheter utnyttjas både som mass- hanteringsinstrument och i produkt- utvecklande syfte. Det var av det

-'-älet styrelsen sommaren 1988 be- .. ltade investera i ett nytt admini- strativt centrum i Rissne utanför Stockholm. Denna investering är den största hittills i banken. Första

~padtaget

togs under 1989 och bygg- p.en kommer att stå klar år 1992.

=en kommer då att rymma cirka l 400 medarbetare, däribland hela vår data- enhet.

Ökad satsning på utbildning I Rissne kommer också centrum för bankgruppens utbildning att ligga.

Vi har precis som många andra före- tag dragit våra slutsatser av den sk ålderschocken. Denna innebär av allt att döma att konkurrensen om yngre arbetskraft kommer att öka, samti- digt som kraven på löpande fortbild- ning av de äldre medarbetarna ökar.

Vi har under 1989 gjort en systema- tisk genomgång av utbildningsbe- hovet och byggt upp en utbildnings-

~truktur

som omfattar allt från

;roduktions- och basutbildning för

<rtyanställda till det som vi kallar SEB-Högskolan. Denna innebär att medarbetare kommer att erbjudas möjlighet till akademiska studier i -'-"llllesområden som utvecklar deras .. _ .)jligheter att bidra till bankens

konkurrenskraft och utveckling.

Svenska banker effektiva

S-E-Banksgruppens vinst i absoluta tal utgör ett betydande belopp. Vi har från bankens sida i olika sam- manhang lagt ner stor möda på att i årsredovisningen och i andra sam- manhang förklara varför vi behöver en hög räntabilitet. Jag skall här bara tillägga att vinsten inte skapas genom att de svenska bankerna på något sätt skulle vara särskilt gyn- nade jämfört med sina utländska konkurrenter. Man kan ibland få det intrycket när det - så snart vår bank eller andra svenska banker har en god resultatutveckling- höjs röster som talar om bankernas höga avgif- ter och bristande effektivitet.

All tillgänglig statistik visar att de svenska bankerna jämfört med sina utländska konkurrenter har snävare räntemarginaler men trots detta en internationellt sett god vinstnivå.

Detta uppnås i första hand genom en hög effektivitet. Kostnadsnivån inom de svenska bankerna är lägre än i de flesta andra länders. Dessutom är betalningssystemen-det svenska clearingsystemet och dess utlöpare bankgirot - i många stycken unika i sin effektivitet. Under årens lopp har också i Sverige gjorts ett antal utredningar om svenska banker, och resultatet av dessa motsäger på intet sätt den internationella statistiken.

Ökad konkurrensneutralitet krävs Under senare år har de svenska ban- kerna kunnat glädja sig åt att den internationella trenden mot mins- kade regleringar och mera marknads- anpassad penningpolitik slagit ige- nom med full kraft även i vårt land.

De av riksbanken administrerade regleringsinstrumenten är i allt väsentligt avskaffade. Däremot måste jag notera att den svenska bankla- gen fortfarande måste betecknas som mycket restriktiv. Kreditmarknads- kommittens betänkande, som avläm- nades sommaren 1988, ligger nu på regeringens bord. Det innehåller årskilliga för bankerna betydelse- fulla förslag tillliberaliseringar som när de genomförs kommer att ge bankerna ett vidgat verksamhets- utrymme och därmed bättre förut- sättningar att fylla sin uppgift i sam- hället.

En annan fråga som visserligen inte behandlades av Kreditmark- nadskommitten men där en lösning är angelägen är konkurrensneut- raliteten vad avser olika sparformer.

Framför allt gäller detta mellan bank- och försäkringssparande och den där- med sammanhängande branschglid- ningen mellan dessa verksamheter.

Det är min förhoppning att regering och riksdag under det kommande året tar ställning till dessa betydelse- fulla frågor. Verkligheten förändras snabbt, inte minst genom inflytande från utlandet, och det är angeläget att lagstiftningen anpassas till dagens förutsättningar.

1990-talet - en utmaning

Man kan när man försöker blicka in i 1990-talet konstatera att förändring- ens vind blåser hårdare än vad man någonsin kunnat förutse. Många av de förändringar i omvärlden som man

trodde skulle ske gradvis under 1990- talet har redan ägt rum när decenniet börjar.

I den omvälvning av de finansiella marknaderna som ägt rum under BO- talet har bankgruppens medarbetare med gemensamma krafter vällyckats hävda 5-E-banksgruppens ställning som den ledande i N orden. F ör det vill jag gärna uttala ett tack till alla

och envar. 90-talet kommer att bjuda på nya utmaningar, och det förefaller som om i varje fall decenniets första år inte kommer att bjuda på lika gynn- samma yttre förutsättningar som slu- tet av 80-talet. Men vi har ett bra utgångsläge och siktar på att också 90-talet skall bli ett framgångsrikt decennium för vår bankgrupp.

Förändringar i bankledningen Den 14 november ingav av kända skäl dåvarande koncernchefen Jacob Palmstierna sin avskedsansökan till styrel sen. Därmed sattes punkt för en 30-årig oförvitlig karriär i banken.

Jacob Palmstierna har i olika befatt- ningar i bankledningen på ett högst påtagligt sätt bidragit till bankgrup- pens utveckling och framgång, och jag beklagar att han av omständig- heterna såg sig nödsakad att lämna sin befattning.

styrelsen utsåg den 21 november Bo C E Ramfors till ny koncernchef.

Den 14 oktober 1989 avled vår sty- relsekollega Hans Stahle. Vi saknar honom vid styrelsebordeL Vi hade i mångaår-han inträdde i styrel- sen 1976 - glädje och nytta av hans breda näringslivserfarenhet och hans stora intresse för vår banks utveckling.

Stockholm i mars 1990

Curt G Olsson styrelsens ordförande

5

Det ekonomiska klimatet

För världsekonomin var 1989 ett gott år med hög tillväxt och måttlig infla- tion i de flesta industriländer. Det var sjunde året i rad med oavbruten hög- konjunktur. Tillväxten hölls väl uppe i USA, Västeuropa och Japan samti- digt. Ekonomierna förskonades från svårare störningar. Råoljepriset var förhållandevis stabilt. Trots den goda konjunkturen var dock arbetslöshe- ten i Europa fortsatt hög.

De stora obalanserna i världshan- deln minskade endast marginellt. Det japanska handelsbalansöverskottet mot USA sjönk något medan det västtyska överskottet steg gentemot övriga västeuropeiska länder.

De finansiella marknaderna prägla- des framemot hösten av en viss oro.

Det berodde på att den ekonomiska aktiviteten i USA minskade något, vilket ledde till kursfall på världens aktiebörser under oktober. Året av- slutades dock med en fast tendens på flertalet aktiemarknader.

Trots att även Sverige drog nytta .av den goda internationella konjunk-

turen blev BNP-ökningen mindre än 2 procent. Den låga tillväxten var främst en följd av den svaga produk- tivitetsutvecklingen.

Den långvariga högkonjunkturen ledde till en överhettning av den svenska ekonomin med brist på både produktionskapacitet och arbetskraft.

Detta medförde i sin tur att lönekost- naderna steg ytterligare. Inflationen låg på omkring 6.5 procent, vilket var ett par procentenheter över genom- snittet för OECD-länderna.

Trots att lönekostnaderna i Sverige steg med cirka 10 procent 1989 utveck-

Valutakurser

MånadsgeoomsrVtt. index december 1986~ 1 00

USD

lades

u~rikeshandeln

tämligen gynn- samt. Överskottet i handelsbalansen blev omkring 18 miljarder kronor, vil- ket motsvarar nära 2 procent av BNP.

Däremot blev det en kraftig försäm- ring av bytesbalansen, vars under- skott ökade till drygt 32 miljarder kronor.

Stigande räntor i hela Europa I slutet av en högkonjunktur är det vanligt att de korta räntorna stiger och t o m blir högre än de långa till följd av en stramare penningpolitik.

Därmed uppstår en negativt lutande avkastningskurva, dvs korta place- ringar ger högre ränta än långa.

Detta skedde under 1989 i de flesta industriländer, inklusive Sverige.

~

I USA, där konjunkturen först bör- jade vika, lättade centralbanken, Federal Reserve, successivt på pen- ningpolitiken. Det ledde till att både de korta och långa amerikanska r än- torna sjönk. I de flesta länderna i Europa steg däremot räntorna under inflytande av en fortsatt expansiv konjunktur.

I Sverige steg räntorna snabbt under slutet av november och decem- ber, framför allt som en reaktion på de dystra prognoserna för den svenska ekonomin. Förväntningarna prägla- des av fortsatt snabbt stigande löne- kostnader, hög inflation, låg tillväxt samt stora och växande bytesbalans- underskott. Följden blev att rän.te- marginalen gentemot omvärlden ökade med över en procentenhet.

Som bekräftelse på den stigande r än- tenivån höjde riksbanken diskontot i december.

Börsutvecklingen

M'n!clsUtimon, index december 1986; 1 ()()

1987 1988 1989

Valutaavregleringen gav kapitalinflöde

På det finansiella området var den största händelsen i Sverige under året avvecklingen av valutaregle- ringens "hårda kärnan den 1 juli, som bla innebär att utlänningar fritt kan köpa svenska räntebärande värde- papper. Eftersom de svenska rän- torna låg avsevärt högre än de inter- nationella medförde avregleringen till en början ett stort inflöde av kapital till Sverige. I början av oktober nådde valutareserven en rekordhög .-.

nivå, drygt 74 miljarder kronor.

Under början av hösten ledde sti-"

gande internationella räntor till att räntemarginalen gentemot utlandet minskade. Detta innebar dels att utlänningars intresse för att placera - på den svenska kreditmarknaden ¹ ~ minskade, dels att motiven för svens- kar att ta upp utlandslån för place- ring i Sverige försvagades. Därmed upphörde inflödet av kapital och ersattes av ett utflöde.

I samband med den kraftiga svenska ränteuppgången under slu- tet av året blev det åter intressant att låna utomlands. Den ökade ränte- marginalen gentemot utlandet var dock inte tillräcklig för att Sverige åter skulle få ett nettoinflöde av valuta. Orsaken var de försämrade

utsikterna för svensk ekonomi. Trots stigande räntor försvagades den svenska kronan.

Valutaavregleringen medförde _ också att svenska aktieköp i utlan-

~

det tog fart. Under året uppgick de ..,.·'' svenska köpen på utländska aktiebör- ser till netto 28 miljarder kronor.

7

Svensk och internationell ränta

90 dagars bindningstid, procent

1987 1988 1989

Samtidigt uppgick företagens direkt- investeringar utomlands till netto 40 miljarder kronor. Huvuddelen av detta investerades i EG.

Det stora bytesbalansunderskot- tet, de svenska direktinvesteringarna och aktieköpen utomlands medförde ett betydande finansieringsbehov.

Genom utländska placeringar i svens- ka räntepärande papper på netto 36 miljarder och företagens upplåning utomlands blev kapitalinflödet till- räckligt stort både för att täcka detta

~hov

och dessutom öka valutareser- .:.;wJn med 20 miljarder kronor.

Måttliga valutarörelser

Dollarns rörelser var relativt begrän- _?ade, även om en viss förstärkning

tedde under våren och sommaren.

-n~lot slutet av året föll dollarn till- baka. Samtidigt förstärktes D-mar- ken. Det berodde på stigande ekono- misk aktivitet i Västtyskland med åtföljande uppgång av räntorna, medan det motsatta var fallet i USA.

Den svenska kronan var mycket stark under större delen av 1989 -.

Det berodde främst på att betydande kapital strömmade in till Sverige efter valutaavregleringen. Under sen- hösten, när räntemarginalen gent- emot utlandet minskade, sjönk kronans värde.

stockholmsbörsen 1980-talets vinnare

~89

blev ytterligare ett bra börsår

~

världsindex steg med 14 procent '< ' dollar räknat. Det var framför allt

kontinentaleuropa som stod i fokus

%

R äntadifferens och valutaflöde i Sverige

Mil areler kronor

v.Juta- llöde, acku- rrulelat

för det internationella börsintresset Bakom uppgången för de euro- peiska börserna låg positiva förvänt- ningar kopplade till arbetet med att fullborda EGs sk inre marknad samt händelseutvecklingen i Östeuropa.

En god vinstkonjunktur i näringsli- vet, inte minst i Västtyskland, gav

också utslag i aktiekurserna.

Fredagen den 13 oktober 1989 föll plötsligt New York-börsen med 7 procent. Alla börser runt om i värl- den, med undantag för den japanska, följde efter i större eller mindre ut- sträckning. I motsats till vad som skedde hösten 1987 blåste emellertid oron snart över och aktiekurserna vände uppåt igen. New York och Tokyo lyckades dock inte avsluta året lika starkt som börserna i Europa.

Sett till hela 1980-talet blev stock- holmsbörsen internationell börsvin- nare. Under 1989 dämpades upp- gången, men kursstegringen under året blev ändå 24 procent.

öppen bankmarknad inom EG Inom EG fortsatte det intensiva arbe- tet att skapa en "'gränslös" inre mark- nad med fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Beslutet om fria kapitalrörelser träder i kraft redan den l juli 1990. Därmed är ett viktigt delmål i avregleringen upp- nått.

Kapitalliberaliseringen innebär bl a att medborgare inom EG kan öppna bankkon ton och ta personlån fritt över gränserna. Penningmarknads- instrument, värdepapper etc ol!lfat- tas också av den nya friheten. Aven

30

20 10

o

-10

·20

-30

Sveriges handels- och bytesbalans

Mijarder kronor

\ l ^{i \} - ^1\

v "

Haldelsbalans

l

J ^{i\ l} v _{\ l} ^i\

/ i\ l ^l( ' ^~

f 1\

llyt86balons 80 B1 82 83 84 85 86 87 B8 69

kapitalströmmar till och från länder utanför EG skall liberaliseras.

De beslut om samordnad banklag- stiftning som fattats av EGs minister- råd skall vara införda i de nationella regelverken före utgången av 1992.

Därmed skapas inom EG en öppen bankmarknad, med fri rätt till etable- ring utan tillstånd från värdlandet och fri försäljning av finansiella tjäns- ter över gränserna utan etablerings- tvång.

Den svenska EG-politiken är inrik- tad på att Sverige - inom ramen för frihandelsgruppen Efta - förhandlar med EG om full delakt ighet i den in re marknaden. Målet är att svenska företag och individer inte skall diskri- mineras på EG-marknaden.

N är det gäller de finansiella mark- naderna har EG signalerat en öppen attityd. En förutsä ttning för att ban- ker och andra kreditinstitut från tredje land skall få tillstånd att etab- lera sig med dotterbolag och filialer inom EG är dock att det råder reci- procitet, d v s ömsesidighet. Det skulle t ex innebära att svenska ban- ker får möjlighet att starta filialer i samtliga EG-länder - under förut- sättning att Sverige erbjuder EG-ban- kerna samma villkor. EG-banker och svenska banker måste alltså behand- las lika. Enligt regeringens förslag avses utlän dska banker få möjlighet att starta filial i Sverige från och med den l juli 1990.

S vensk och internationell inflation

Procentuell 12-må'ladersförändring

1987 1988 1989

7

Förvaltningsberättelse

s-E- Banksgruppens verksamhet

Andra hälften av 1980-talet var en framgångsrik period för s-E-Banks- gruppen. Till en del berodde detta på yttre omständigheter som den suc- cessiva avregleringen av kreditmark- naden och den positiva ränteutveck- lingen under åren 1986-88.

De goda resultaten beror emel- ler tid också i hög grad på en rad strategiska beslut - och på omstän- digheter som är specifika för S-E- Banksgruppen:

• Under 1980-talet har S-E-Banken byggt ut och förstärkt sitt nätverk både i Sverige och utomlands.

Organisationen är uppbyggd på starka enheter och dotterbolag, vilket ökat resultatmedvetandet

• satsningen på att vara ledande bank inom alla viktiga områden har lett till höga marknadsandelar inom de flesta kundsegment - storföretag, mindre och medelstora företag, valutahandel, förmögen- hetsförvaltning, fondkommissions- verksamhet etc.

• Den omfattande satsningen på datateknik har medfört att banken mycket snabbt kommit igång med automatiseringen av mer rutinbeto- nade tjänster. Genom det utveck- lingsarbete som bedrivs inom SEB Data kan banken också er- bjuda storföretagskunderna nya, sofistikerade cash management- system och andra finansiella tjäns- ter.

• Inriktningen mot ökad självbetjä- ning är en del av bankens privat- marknadsstrategi. Genom att auto- matisera enklare transaktioner och koncentrera det administrativa arbetet till särskilda s k back office- enheter har resurser kunnat ffi- göras för kvalificerad privatekono- misk rådgivning. Denna strategi har varit mycket framgångsrik.

• De stora avsättningar som kunnat göras till följd av de senaste årens goda vinster har medfört att ban- ken är välkonsoliderad och finan- siellt stark.

Fortsatt internationalisering Näringslivets allt snabbare interna- tionalisering, bildandet av EGs inre marknad och avregleringen av de finan siella marknaderna innebär både nya affärsmöjligheter och hård- nande konkurrens under kommande år. S-E-Banksgruppen har förberett sig inför detta på flera sätt.

Under senare år har bankens tra- ditionella, företagsinriktade bankrö- relse utomlands och internationella investment bankverksamhet komplet - terats med en privatmarknadsrörelse i utlandet. I slutet av 1989 beslutade styrelsen att gruppens fond- och för- mögenhetsförvaltning skulle samord- nas för att åstadkomma större slag- kraft både i Sverige och utomlands.

I början av 1990 lade regeringen fram ett lagförslag, som bl a syftade till att slopa förbudet mot utländskt ägande i svenska banker, fondkom- missionsbolag och finansiella institut.

För S-E-Bankens del innebär försla- get bl a att partnerbankerna i SBP- samarbetet kan förvärva aktier i banken och att bankens aktier kan noteras utomlands.

Självbetjäning och bransch- glidning

På den svenska marknaden fortsätter banken den inslagna vägen mot en högre grad av självbetjäning när det gäller rutintjänster och en fortsatt satsning på kvalificerad rådgivning till både privatpersoner och företag.

Liksom i utlandet pågår i Sverige ett närmande mellan banker och för- säkringsbolag. I februari i år blev det tillåtet att marknadsföra s k unit linked-försäkringar, d v s livförsäk- ringar där premierna investeras i fonder. S-E-Banken har beslutat att satsa på detta område och bildade under början av 1990 en ny enhet för att marknadsföra sådana försäk- r ingar.

1989 ett i grunden starkt år

1989 blev ett i grunden starkt år, även om bilden förmörkades något mot slutet av året till följd av de tillta- gande obalanserna i samhällsekono- min och stigande rän tor i både omvärlden och i Sverige. Ett mörkt inslag var också att ett av bankens kreditengagemang krävde en förlust- reservering som medförde att resulta- tet inte riktigt nådde upp till före- gående års höga nivå.

Som helhet innebar ändå det gångna året en fortsatt stark utveck-

ling för S-E-Banksgruppen. Rörelse- volymen expanderade avsevärt och den traditionella bankverksamheten inom bl a kontorsrörelsen fortsatte att ge ett starkt resultat.

Valutahandeln utvecklades gynnsamt som en följd av bl a valutaavregle- ringen. På den inhemska marknaden ökade bankens utlåning i utländska valutor mycket snabbt, liksom Svensk Fastighe tskredits utlåning för fastighetsfinansiering. För finansbo- lagen kännetecknades året av en allt- mer hårdnande konkurrens och sti-

.::=

gande finansieringskostnader, vilke~~'"' återspeglades i ett försämrat resultat för FinansSkandic. Aktiv Placerings traditionella verksamhet visade en fort satt stark utveckling, men resulta.:_

tet påverkades negativt av valuta- kursförluster.

lnvestmentbankrörelsen, som bedrivs inom Enskilda, hade ett fram- gångsrikt år och ökade sitt resultat betydligt. Detta var bl a en följd av valutaavregleringen i Sverige, det växande intresset för aktieplace- ringar utomlands, omfattande med- verkan i företagsförvärv och stigande marknadsandelar inom bl a aktie- handeln.

Den traditionella bankrörelsen i utlandet präglades av stigande rän- h?r på flertalet marknader. Detta gällde bl a Västtyskland, där ränteut- vecklingen bidrog till att resultatet för dotterbanken Deutsch-Skandina- vische Bank blev lägre än 1988. De senast öppnade filialerna i London och Hongkong visade däremot en

~

'' stark utveckling med en snabb till- växt av rörelsen och överskott redan för det första hela verksamhetsåret.

För bankens övriga etableringar - utomlands utvecklades verksamhe_(...., ten som helhet tillfredsställande.

S-E-Banksgruppens marknads- andelar i Svenge 1989

Inlåning från allmänheten Utlåning till allmänheten Valutahandel

Betalningar &ån Sv erig_e*

Betalningar till Sverige Obligationsemissioner Aktiehandel

Marknadsintroduktioner Aktieemissioner

Lån~fristig

fastighetsfinansiering**

Kort**

Procent (volym)

17 16 35 54 60 24 18 62 49 13 25

* Enligt riksbankens statistik.

** SFRs andel av bostadsinstitutens utlåning.

"*"Andel av totala antalet betal-, kredit-

och

bankautomatkort.

Bankrörelsen i Sverige

Den traditionella bankverksamheten bedrivs vid bankens tre cen- Inlåningen i 5-E-Banken 1989 tralkontor i Stockholm, Göteborg och Malmö och genom 347lokal-

kontor. SEB International ansvarar bla för servicen till ett antal av de största svenska exportföretagen och det utländska nätverket.

Valuta- och Finansrörelsen svarar för valutahandel och hanterar ränterisker.

De senaste årens starka kreditexpan- sion i svenska kronor mattades av under 1989 medan utlåningen i ut- ländsk valuta fortsatte att öka. Ban- kernas inlåning i svenska kronor ökade förhållandevis starkt till följd

! ^j ett ökat inflöde av kapital. Omsätt-

~gen

på penning- och kapitalmark- naden fortsatte att sjunka. Trots den allt hårdare konkurrensen mellan olika institut kunde S-E-Banken väl

~försvara

sin ställning på marknaden.

o-E-Bankens marknadsandelar på l

den svenska bankmarknaden

Procent 1989 1988

Inlåning från allmänheten 16.2 15.9

hushåll 11.9 11.5

mindre

och

medelstora

företag• 24.2 24.9

större företafr 36.6 30.2

Utlåning till al månheten 17.4 17.2

hushåll 12.6 12.4

mindre och medelstora

företag• 17.7 18.3

större företag 21.5 23.7

• Med mindre än 200 anställda

För 1989 ingår endast genomsnittet för tre kvartal.

Kraftig ökning av valutautlåningen .S-E-Bankens utlåning i utländsk

H uta ökade i medeltal med drygt

· -14 miljarder kronor under 1989. Den fortsatt snabba ökningen berodde främst på att de svenska räntorna under 1989 låg betydligt högre än de - 'ternationella. Detta medförde a tt

-å.mför allt storföretagen ökade sin

upplåning i utländska valutor för placering i svenska fasträntepapper.

Dessutom har företagen efter den l juli 1989 kunnat låna kortfristigt i valuta till annat än import- och exportfinan- siering av varor.

Bankens utlåning i svenska kronor ökade i medeltal med 7.4 miljarder kronor eller med 12 procent. Drygt 3 miljarder gick till hushållen, vilket också

mo~svarar

en ökning med 12 procent. Ökningstakten var låg jäm- fört med 1988, främst beroende på minskad efterfrågan på konsumtions- krediter och lån för värdepappers- affärer.

Utlåningen i S-E-Banken 1989

Förändring i medeltal Miljarder

kr Procent

Totalt + 21.6 + 19

Därav:

svenska kronor + 7.4 + 12

valutor +14.2 +28

- - - - -

Ökad kroninlåning

Avvecklingen av valutaregleringen medförde ett inflöde av kapital till Sverige, som spädde på likviditeten i banksystemet under andra halvåret.

I kombination med det höjda ränte- läget ledde detta till att S-E-Bankens inlåning i kronor ökade snabbare än året innan. I medeltal ökade inlå- ningen i svenska kronor under 1989 med 4.8 miljarder kronor mot 2.5 mil- jarder under 1988.

Förändring

i

medeltal Miljarder

kr Procent

Totalt + 10.5 +13

Därav:

svenska kronor + 4.8 +7

valutor +57 +33

Halverad omsättning på penning- och kapitalmarknaden

Den utvidgade omsättningsskatten på värdepapper från och med den l januari 1989 fick en avgörande effekt för aktiviteten på penning- och kapitalmarknaden. Den genomsnitt- liga dagliga omsättningen mer än halverades från 1988 till1989 och marknaden förlorade un der året i såväl bredd som djup. Handeln med fler a sk derivatinstrument, som baseras på underliggande räntebä- rande värdepapper, upphörde helt under 1989. Samtidigt min skade antalet market makers.

Som en fö ljd av att marknaden fungerade allt sämre flyttade en del av bankens obligationshandel till London i samband med avvecklingen av valutaregler ingen vid halvårsskif- tet 1989.

Sammantaget minskade bankens handel med obligationer, vilket bl a ledde till ett försämrat resultat för obligationsportföljen.

Valuta- och finans rörelsens verk- samhet i övrigt kännetecknades fram- för allt av en livlig valutahandei, inte minst som en följd av valutaavregle- ringen. Svängningarna på marknaden och kronans internationalisering ska- pade utrymme för att kraftigt öka intäkterna från valutahandeln.

Utlåning från olika kreditinstitut

Nettoökning av kreditvolym i svenska kronor Miljarder kronor

S-E-Bankens ut- och inlåning fördelad på kundgrupper 1 989

Genomsnittssaldo

Mindreoch medelstora företag, 42%

Utlåning

stora företag 14%

Mindmoch medelstora

tömtag, 21%

Inlåning

Stora företag 12%

9

Derivatinstrument allt viktigare Den sjunkande handeln med ränte- bärande värdepapper kompenserades i viss mån av en ökad användning av derivatinstrument knutna till den s k depositmarknaden. Omsättningen mångdubblades för Forward Rate Agreements (FRA.), som också utveck-

lats till mer standardiserade produk- ter. Härigenom har det blivit lättare att .. göra avslut på marknaden.

A ven marknaden för ränteswap- par ökade i betydelse, särskilt efter valutaavregleringen. Tidigare var det bara möjligt att göra ränteswappar i antingen svenska kronor eller mel- lan två utländska valutor. Med avreg- leringen blev det möjligt att göra valutaswappar där den svenska kro- nan var den ena valutan. Många emittenter som under 1989 tog upp obligationslån i eurokronor utnytt- jade valutaswappar för att skapa en passande skuldprofil i fråga .. om valuta- och räntebindning. Aven

svenska emittenter av obligationer i utländska valutor använde sig av denna teknik.

Certifikatmarknaden inklusive marknadsbevis fortsatte att växa både i antal nya program och genom höjda ramar för tidigare program. Utnyttjan- det av de utestående programmen ökade också kraftigt. Vid årsskiftet fanns det i Sverige cirka 240 program med ett totalt rambelopp på cirka

Det komplicerade svenska skattesystemet och de stora förändring arna pd värdepappersmark- naderna under senare tid har lett till att kunder- nas behov av privatekonomisk rddgivning ökat.

S-E-Banken har under senare dr utbildat drygt 600 privatrddgivare. ·

Ökad aktivitet på emissions- marknaden

Emissionerna av obligationer på den svenska marknaden fortsatte att öka.

r likhet med 1988 var det framför

265 miljarder kronor. S-E-Banken del- tog i 157 program med ett totalt ram-

be~!JPP på 182 miljarder kronor.

Aven marknaden för eurobonds

första obligationslånet i eurokronor emitterat av ett svenskt industri- bolag.

För egen räkning tog banken upp ett förlagslån på 1 miljard kronor och med en löptid på 10 år. Lånet är ett FRN (Floating Rate Note)-lån där räntan bestäms var tredje månad allt bostadsinstituten som stod för

ökningen. Bankens marknadsandel av emissioner för andra låntagare än staten uppgick till 24.5 procent.

i svenska kronor tog fart efter avveck- lingen av valutaregleringen. Banken tog aktiv del i denna marknad och var tillsammans med dotterbolaget

Enskilda seeurities bl a ledare för det i relation till STIBOR. En nyhet med

AvUstni.ng~~kurva

I)p..n effekhva torrantnmgen på en bnanstell{_llacP.ll.ng IIP.Iabl)rl bU

pJa-

(etJngt>ns topt-d Posttw a"kastnmss-

kun<~tnnebu att Jf'tllänga tantan dr

hogre an

den korta

~dun.J.tk-l:in

Obhgatlomlån på ~tota belopp !lom Utj~;e~ under en

1angre

hd 'llP.d

s.amma kupong

och ioxfallopenod Ptt!.et p.i andrahandbtnatkn~dcn tor de!.sa

obllgatu:me-r

ar uktmarken --bench- marks - fot i!I'dra ob!Jgahoner m om -;amma

fot

t;,JJ.openod (.erbl:iJ...itprog:r.un

Uppl.\rung på markrwcten Ha k•lrt- fn~hga

slc:uldebre-.·

fcettlhkat) r.om

emtttera~ genom en

eller

Hera

!Jan.

ker upp till et~ \,~st belopp (program)

CODUllelcial

paper

Skuld~brev med

ev

lopttd på hogst 2'70 da'?r. bo anvandn& pA både drn amenkanst..a

och

d~ europctska

pt"llnmgmarkn.!den

C orpotate finanar

Fmanstell rådgJvnmg ttU lotetag~·

kundet, a11semule bla emtsstonel och

marknad.~mtroduktloner, foretag~fll.t­

varv och

'arnglenden Depo&itmarl.:n.Jden

13ankema~ hd,bu11.clna m- och utiA- tung <W ~torre belopp pA

pemung·

marknaden Derivatinstnl.ment

In&txument 'lOm

bac;e1ar

stg på

underhggande

vardepapper med

~~fte att &pnda nskerna Dur.ition

En md!'katton p~ ranten&k tor tastranteplacenngar, wm tar h3nsyn till rante&mdnmgst.d. an:~mtl'tmgar

OCh rante&tronunar Eurobond&

Obhgattonsl4n 1 \ialuta me-i annat

ut'lptungfJand

an det land dar Unet f'<lljs

Utges

1

allmölllhet av

&}

ndJ..at

av banl<.er 1 oltl'a lånder

FRA,

forward

Rate Asreemmt Avtalmell3ll hll'den och banken om

'!n v1~s tante!.llt!. pA Ptt bt>Jopp fot en bambda pcnoa V1d periOdens st<trt sker betairung

Ull

kund<? ni for- dcl ~liE-r nackdel

genom

att rantedtf- feren!.en avrakna3 mot den flkt1~k•

ma•

knad<rra!'ltan FRN, Floating Rate Note

:Ett långtr.stlgt sl...uldbe\<tf> >'art; rante- '>?..t& oftast best:am.~ var tredje m~m.:l t ~~~~ g.~cn l(olatt.on tJt

S1IBOR LBO, Leveraged

Buy-Outs f-otetag,kop ~om tmanl>•era~

genom

l~n. \·tl.ka ätetb.!talas genom att delar ::.v dH uppkopta t01etaget sal)~>

VI~

MBO, Managemmt Bu}-Outs

Ln

o:~tfar

d.u-

foreta~slednmgen

korer

ut agarna 1 ett t(.lletag och driVet

bolaget

vtd~lP.

som

agare

Kombmc- ras ofta med LBO

Market

mak-el

En bank

fondkonuntS~lOnar ellet

hl<-

nande som forburuht stg att

W.Ua

m;u kn&d genom att $Ulla

kop-

och salJkurser 1 en utgt~a~ va.roepap- pel, t ~

aktter

eller

obhgattcmet

Option

En ratbghet men mte en bk}'ldlghet for tnneha,·aren av optionen g.mt- emot utlardaren att krava

att <1\i alt>t

tullgot !o

på opt)(lnens Vlllkot,

t

a

att kopa

eller

salJa <Ik'b.er

eller obbgatJO-

ner hl! en gtven t.ur&

Repa.

Rqlurchue

Agreement Foxsa!JI'Img a~ vardepapper {t ex bo!itad,-ellet statsObhgatl<lller)

mec.l återkopsa"tal

Ranteju.Mering

ll.upongrant;.n

pa

en obl•gatlon and- ta~ VJd t<~~t'ltal!Cia hdpunktt>r under eJI obhgabon~ lbpbd

om

mat.I<JI.ul<,-

rantan andlats

STIBOR, Stockhohn

Interbank Oifered Rate

Rantesats mellan bankerna 1 S\-ertge

Faststall~ dag!Jgen för perioder tran en \'eeka upp

till

S(>X månader Swap

BytuaHar. t ex av l!t\ valt..ta mot en ann.m

eller

av en last ränta mot en rorltg

_ ^_,.

Internationaliseringen och avregleringen har skapat mdnga nya affärsmöjligheter för mindre och medelstora företag. 5-E-Banken, som har cirka 75 000 kunder inom denna sektor, har företagsrddgivare pd samtliga kontor.

detta lån är att banken garanterar en lägsta ränta oavsett nivån på STIBOR.

Kontorsrörelsens strategiska betydelse

Med sin geografiska spridning och sina breda kontaktytor spelar kontors- nätet en strategiskt mycket viktig roll

· ""''r verksamheten i S-E-Banksgrup-

.. .Jn. Genom kontoren marknadsförs

- i samarbete med centrala enheter

Räntautvecklingen i Sverige

Månadsgenomsnitt, procent .

1987 1968 ^o 1989 Rlk$- g~atklrw Slats-

~ 6mlln

och dotterbolag - de flesta av bank- gruppens tjänster. Kontorsrörelsen ger ett starkt bidrag till bankens resultat.

Den successiva avregleringen av kreditmarknaden har skapat många nya affärsmöjligheter - men också lett till ökad konkurrens både mellan banker och från andra finansiella företag. Det är därför viktigt att verk- samheten inom kontorsrörelsen orga- niseras på bästa sätt. Ansvaret för samordningen av de tre kontorsrörel- serna - i Stockholm, Göteborg och Malmö - samlades under 1989 i en särskild kontorsledning, kompletterad

med en enhet för affärsutveckling.

Den fortgående omorganisationen innebär att kontoren delas in i distrikt med gemensamma administrativa

Obligationsportföljens förfallostruktur

RänteförfaD ll!SP år, miljarder kronor

8

--- ·~---

6

4

centraler. I kombination med sats- ningen på självbetjäningstjänster fri- gör detta resurser för kvalificerad råd- givning i såväl privatekonomiska som företagsekonomiska frågor. Under de senaste åren har t ex kunskapen om svenska och utländska värdepapper byggts upp ute på kontoren.

Overgången från bokföringsbe- tonat arbete till itktiv försäljning och kundvård ute

p~

kontoren är en omfattande förändringsprocess, som ställer stora krav på de anställda.

Förändringar i kontorsnätet Under året öppnades sex nya kontor medan fyra lades ned. N å gr a av de nya kontoren har inte traditionell kassatjänst Rutinärenden som uttag och överföringar klaras med hjälp av bankautomater och telefoner medan den personliga servicen är koncentre- r ad till försäljning och rådgivning.

Vid utgången av 1989 hade banken i Sverige sammanlagt 347 kontor med cirka 4 600 medarbetare.

Snabb utveckling av själv- betjäningssystemet

Bankens satsning på att utveckla och marknadsföra nya system för självbe- tjäning intensifierades under 1989.

Självbetjäningstjänsterna ökade snab- bare än övriga transaktioner och sva- rade för 17 procent av årets totala volym.

Succen för tjänsten Bank på tele- fon, som innebär att kunderna dyg- net runt kan få saldobesked på sina inlåningskonton samt göra överfö- ringar mellan konton, fortsatte.

Transaktionsutvecklingen i S-E-Banken

Total trans- aktions- volym

11

Antalet anslutna kunder nära nog fördubblades till cirka 130 000. Under våren 1990 lanseras en företagsin- riktad variant av denna tjänst, Affärs- bank på telefon, som bl a omfattar postgiroöverföringar.

Antalet kunder som utnyttjar Balanskonto ökade med 20 procent till cirka 70 000. Denna service inne- bär att kunderna kan betala sina räk- ningar utan att besöka bankkontoret.

Drygt 250 000 S-E-Bankskunder var anslutna till det likartade bank-

gemensamma Privatgirot

Det program för att installera en ny sorts bankautomater som påbörja- des 1989 fortsätter under 1990, då också alla äldre uttagsautomater skall bytas ut. De nya automaterna kom- mer från och med våren 1990 att erbju- da en ny funktion - överföringar mellan konton. Under 1989 tog s-E- Bankens kunder ut 1.1 miljarder kro- nor per månad i bankomaterna via cirka 1.5 miljoner uttag.

Expansionen för bankautomattjäns- ter avspeglas också i antalet banko- matkort, som ökade med 100 000 till 355 000. Antalet kombinerade betal- och bankomatkort, som marknads- förs under namnet S-E-Banken Online, mer än fördubblades till när- mare 180 000. Online-kortet, som är kopplat till ett transaktionskonto i banken, kan genom sin VISA-anknyt- ning användas i uttagsautomater runt om i världen.

Elektroniska banktjänster vinner terräng

På företagsmarknaden fortsatte ban- kens satsning på terminaltjänster och elektroniska betalningssystem.

Marknadsföringen av SEBLINE, ett system för att på elektronisk väg underlätta kontoköpshanteringen i detaljhandeln, intensifierades och vid årsskiftet var ett tusental kassor

inkopplade. Ansvaret för systemet överläts under 1989 till dotterbolaget Servo (se sidan 22).

Redan 1983 introducerade S-E-Ban- ken en bankterminal för storföretag - SEBRA - som sedan 1989 också kan utnyttjas utomlands. Med hjälp av SEBRA kan kunden själv utföra alla typer av betalningar och dess- utom få information om saldon och

transaktioner, valuta- och börskurser, penningmarknadsräntor m m. En tek- niskt sett enklare variant av SEBRA är SEBVISION, som är avsedd för mindre och medelstora företag. För- säljningen av SEBVISION nära nog fördubblades under 1989.

I genomsnitt utfördes under 1989 drygt 560 000 transaktioner per månad via SEBRA och SEBVISION.

Till detta kommer den omfattande elektroniska betalningsförmedling som utförs med hjälp av "Företags- disketten ...

1989 var också ett genombrottsår för S-E-Bankens säkerhetssystem Electronic Banking Card, EBC, som utvecklats inom ramen för Scandi- navian Banking Partners-samarbetet.

EBC är ett s k smart card, som utfär- das för en viss individ och därför kan användas som ett elektroniskt ID- kort. Under 1989 användes EBC för att säkra betalningsuppdragen i bl a SEBRA och SEBVISION samt via telefon och telefax.

De allra flesta kontor har fortfarande traditio- nell kassa tjänst. Kassorna kompletteras efter hand med en ny sorts bankautomater, där kun- derna inte bara kan ta ut pengar utan ocksd göra överföringar mellan konto11.

Internt i banken togs flera nya datasystem i bruk. Värdepappersrö- relsen och Enskilda Fondkommission fick tillgång till ett omfattande infor ₁ ~- . rnatianssystem med börskurser från

~r

hela världen. Privatrådgivarna fick

bättre möjlighet att ge konkreta köp-

och säljråd för aktier med hjälp av ett

expertbaserat system, som vid slutet

av året fanns installerat vid ett 50-tal

kontor.

Utvecklingen av nya system för självbetjäning och elektroniska banktjänster av skilda slag sker i SEB Data med 600 medarbetare. Bilden visar systemövervakning av de centrala datorerna och datanätverket.

Svängningarna pd valutamarknaden ledde till livlig handel och ökade intäkter.

Förändringar i Verkställande ledningen

Vid bolagsstämman 1989 avgick två av medlemmarna i Verkställande ledningen (VL) - koncernchefen Hans Cavalli-Björkman och förste vice verkställande direktören Per Åke

Harrison. Till ny koncernchef och ordförande i VL utsågs Jacob Palm- stierna, som också blev chef för det utvidgade Huvudkontoret. Ny ställ- företrädande koncernchef och vice ordförande i VL blev Bo C E Ram- fors, chef för göteborgsgruppen. Carl Löwenhielm, tidigare vice verkstäl- lande direktör och ställföreträdande

chef för malmögruppen, utsågs till verkställande direktör och chef för

malmögruppen.

Den 14 november lämnade Jacob Palmstierna in sin avskedsansökan till bankens styrelse. En vecka senare utsågs Bo C E Ramfors till ny koncern- chef och ordförande i VL. ställföre- trädande koncernchef och vice ord- förande i VL blev Rutger Barnekow, chef för stockholmsgruppen.

Vid styrelsemötet den 21 november beslutades också att Carl Löwen- hielm skulle ta över chefsskapet för Huvudkontoret, som omfattar SEB International, Valuta & Finans samt Koncernfunktioner. Till ny chef för malmögruppen efter Carl Löwen- hielm utsågs Otto Wrangel, tidigare vice verkställande direktör och ställ- företrädande chef för göteborgsgrup- pen.

I december 1989 fattade styrel- sen beslut om en samordning av S-E-Banksgruppens fond- och för- mögenhetsförvaltning. Detta ledde till att VL utökades med Gerard De Geer, ordförande i Enskilda. Gerard De Geer ansvarar i VL för frågor som rör investment bankingoch för- mögenhetsförvaltning.

13

Bankrörelsen i utlandet

Den traditionella företagsinriktade bankverksamheten utomlands bedrivs inom ett nätverk bestående av fem filialer, fyra dotter- banker och nio egna representantkontor samt via samarbetet i Scandinavian Banking Partners. S-E Banksgruppens privatbanks- verksamhet utomlands ingår i affärsområdet Förmögenhetsför- valtning (sidan 18).

Strategin för S-E-Banksgruppens internationella affärsbanksrörelse är att med hjälp av filialer och egna dot- terbanker stärka relationerna med de svenska företagskunderna. Verksam- heten är i huvudsak koncentrerad på sverigerelaterade affärer.

Framgångar i London . ..

S-E-Bankens londonfilial, som öpp- nades i januari 1988, fortsatte sin snabba expansion. Vid årsskiftet upp- gick den utestående lånestocken till närmare 700 miljoner pund eller sju miljarder svenska kronor. Expan- sionen är till stor del en följd av de omfattande svenska fastighets- investeringarna i England. Filialens satsning på electronic banking och cash management-tjänster har också medfört att ett drygt 100-tal svenska dotterbolag valt att ha S-E-Banken som enda bankförbindelse i England.

Valuta- och finansrörelsen har ut- vecklats mycket väl och S-E-Banken är i dag en av de ledande london- bankerna när det gäller handeln i svenska kronor. Under året började filialen också handla med svenska kronobligationer. Efterfrågan på Euro Commercial Paper program (ECP) var fortsatt god och S-E-Banken var vid årsskiftet arrangör för 56 pro- gram, varav merparten svenska.

Resultatet för filialens första hela verksamhetsår uppgick till 13 Mkr.

... och räntebekyrnmer i Väst- tyskland

Den västtyska marknaden känneteck- nades av fortsatt hög ekonomisk aktivitet. BNP steg med 4 procent, vilket är den största ökningen på tio år. Den positiva bilden stördes dock av kraftigt stigande räntor, som ledde till försämrat resultat för obligations- portföljen i dotterbanken Deutsch-

Skandinavische Bank AG (DSB). DSBs traditionella kreditrörelse utveckla- des väl.

I samband med att den svenska valutaregleringen avskaffades och utländska investerare fick möjlighet att förvärva svenska obligationer akti-

verade sig DSB på detta område och placerade under hösten stora belopp på den tyska marknaden. Under senare delen av året hanterade DSB också betydande aktievolymer.

Som en följd av den försämrade avkastningen på obligationsport- följen sjönk DSBs resultat med 77 procent till12 Mkr.

Resultatförbättring i Luxemburg S-E-Bankens dotterbank i Luxem- burg, skandinaviska Enskilda Banken (Luxembourg) S.A., fortsatte att kon- centrera sig på sverigerelaterade före- tagsaffärer i Benelux, Frankrike och Italien. Kundbasen breddas kontinu- erligt som en följd av att allt fler svenska företag etablerar finansiella centra i Belgien. De svenska investe- rarnas ökande intresse för fastighets- förvärv utomlands skapar också goda affärsmöjligheter för banken, som under 1989 medverkade vid finansie- ringen av fastighetsköp i framför allt Bryssel, Amsterdam och Luxemburg.

Den aviserade avregleringen av kapitalmarknaden i luxemburgfrancs och den oförmånliga ränteutveck- lingen påverkade denna marknad negativt. Bankens aktivitet på detta område var därför lägre än under föregående år.

I början av sommaren överfördes bankens privatmarknadsverksamhet till en nystartad bank, SEB lnvest- ment Management skandinaviska Enskilda Banken S.A., (se sidan 19).

Resultatet för skandinaviska Enskilda Banken (Luxembourg) S.A.

ökade med 12 procent till 43 Mkr.

Breddat sortiment i Nordamerika På den amerikanska marknaden arbetar S-E-Banken via det helägda dotterbolaget skandinaviska Enskilda Banken Corporation, och filialen i New York.

Under 1989 breddades bankens sortiment av finansiella tjänster.

Bankens bearbetning och växande andel av den svenskrelaterade före- tagsmarknaden avspeglas i stigande provisionsintäkter. När det gäller stor- företagen med sina speciella behov

Londonfilialens snabba expansion beror till stor del på de omfattande svenska fastighets- investeringarna i England. Finansieringen av skanskas omfattande bygge vid Towern, ett pro- jekt på drygt 2.5 miljarder kronor, har letts och arrangerats av S-E-Banken i L ondon i sam- arbete med Enskilda Securities.

är utbudet inriktat på derivatinstru- ment, cash management och leasing.

Ett ökat antal kunder utnyttjade ban- kens risk managementexpertis och valde FRAs, swappar och optioner för att skydda sig mot svängningar på ränte- och valutamarknaderna.

S-E-Banken är fortfarande den enda svenska bank som är medlem ,-·)) av New York Clearing House och ~J_, Fedwire Payment System. Det inne- bär en klar fördel när det gäller att utföra dollarbetalningar. Med hjälp av bankens högt utvecklade datasys-_..."

tern och de bankterminaler som fin11 "\

ute hos kunderna har ett ökat antal ~

företag fått möjlighet att utnyttja bankens cash management-tj änster.

Resultatet för banken och filialen i New York uppgick sammantaget till 54 Mkr. Nedgången med 13 procent jämfört med föregående år beror på lägre intäkter från swap-affärer idol- lar och D-mark.

Snabb tillväxt i Fjärran Östern

Den livliga handeln mellan Skandi-

navien och Nordostasien bidrog till

en fort satt positiv utveckling för

S-E-Bankens filial i Hongkong. Filial en

finansierade varuhandel till och från

Hongkong i ökad omfattning och

även volymen för betalningsförmed-

ling ökade. Valutaavdeln ingen, som

·-Filialen i Hongkong har utvecklats mycket snabbt sedan starten

1988.

De cirka

50

anställda täcker förutom Hongkong ocksil Macao, Kina, Sydkorea, Taiwan och Filippi- nerna.

är market maker i svenska kronor i Hongkong, hade ett mycket fram- gångsrikt år. Resultatet för filialen, som startade 1988, uppgick till 4Mkr.

De viktigaste marknaderna i Syd- ostasien, där banken verkar genom dotterbolaget skandinaviska Enskilda Banken (South East Asia) Limited och filialen i Singapore, visade en stark tillväxttakt Tillsammans med ban- kens ökade satsningar innebar detta

Det svenska intresset för tyska aktier ledde till hög aktivitet på frankfurtbörsen för Deutsch- Skandinavische Bank.

väsentligt förbättrade affärsmöjlig- heter i ASEAN-området. Det gällde särskilt Thailand, där banken öppnar ett representantkontor våren 1990.

Kreditportföljen ökade väsentligt lik- som aktiviteterna inom valutahandel och penningmarknad. Det samlade resultatet för banken och filialen i Singapore utvecklades mycket till- fredsställande. Resultatet uppgick till 30 Mkr, en ökning med 18 procent jämfört med 1988.

SBP större och starkare

Det fem år gamla samarbetet inom Scandinavian Banking Partners (SBP), som främst är inriktat på de nordiska företagsmarknaderna, har medfört att S-E-Banken fått ett stort antal nya kunder. Samtidigt har engagemanget med de befintliga kunderna stärkts, vilket lett till ökade intäkter från framför allt betalningsförmedling och kreditgivning.

Under 1989 tog S-E-Bankens norska och danska partners i Scandi- navian Banking Partners (SBP) initia- tiv till fusioner, som innebär att gruppen får ökad slagkraft.

Bergen Bank går ihop med Den norske Creditbank och bildar Den norske Bank, som blir Norges största bank. Danska Privatbanken går sam- man med Andelsbanken och Spar- kassen SDS under namnet Unibank.

I och med dessa fusioner får SBP, som också omfattar Union Bank of Finland, sammanlagt 43 000 anställda,

1800 kontor och en balansomslut- ning på cirka l 000 miljarder kronor.

Det planerade ömsesidiga ägandet mellan SBP-bankerna väntas kunna fullföljas under 1990 sedan regering- en i början av året lagt fram en lag- rådsremiss med förslag om att för- budet mot utländskt ägande i svenska banker upphör.

Scandinavian Bank åter nordisk Fram till 1987 var Scandinavian Bank

Group plc (SBG) i London en kon- sertiebank ägd av bankerna i Scan- dinavian Banking Partners samt Landsbanki Islands. I mars det året introducerades em ellertid SBG på londonbörsen och 36 procent av aktiekapitalet såldes ut till allmän- heten. De nordiska ägarbankernas andelar minskade i motsvarande grad, för S-E-Bankens del från 33 till 14 procent.

Sedan börsintroduktionen genom- fördes har marknadssituationen för- ändrats, inte minst som en följd av avregleringen. I nove mber 1989 beslu- tade SBGs styrelse att avföra bola- gets aktier från londonbörsen. De nordiska bankerna har därefter via ett gemensamt ägt bolag lagt bud på allmänhetens aktier i SBG.

För S-E-Bankens del innebär för- värvet en investering på cirka 14 mil-

j o ner pund. Bankens direkta och indirekta andel av aktiekapitalet uppgår efter köpet ti1121.6 procent.

1 5