Kvantitativ enkätundersökning
av psykologstudenters psykiska
hälsa vid Linnéuniversitetet.
Undersökning av korrelation mellan ångest,
perfektionism och utbildningsmoment.
Psykologexamensuppsats
Författare: Tim Andréasson &
Anna Trulsson
Handledare: Johan Billsten Examinator: Mikael Rennemark Termin: VT20
Sammanfattning
Syfte: Syftet med studien var att utöka förståelsen kring svenska psykologstudenters psykiska hälsa. Frågeställning: Finns psykisk ohälsa i form av självskattad ångest, hos Linnéuniversitetets psykologstudenter? Finns det korrelationer mellan självskattad ångest och perfektionistiska egenskaper och/eller utbildningsmoment? Metod: Undersökning av psykologstudenter (N=65) i en tvärsnittsstudie. Rekrytering skedde via sociala mediet Facebook och deltagarna besvarade en anonym webbenkät som bestod av Depression Anxiety Stress Scales (DASS-21) och Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ). Deltagarna delades in i två grupper baserat på om de hade kliniskt (N=19), eller teoretiskt moment (N=46). Korrelationsanalys och ancova utfördes för att besvara studiens frågeställningar. Resultat: Ångest och perfektionism korrelerade signifikant positivt (p=.000). Ångest korrelerade signifikant positivt med teoretiskt moment (p=.000) men inte med kliniskt moment. Perfektionism och ångest hade signifikant positiv korrelation (p=.007) under teoretiskt moment. Slutsats: Resultaten indikerar att högre perfektionism kan korrelera med högre ångest. Det kan innebära att perfektionismen har kliniska egenskaper. Studenternas resultat i förhållande till utbildningsmoment indikerar att de lägre skattad ångest under kliniska moment. Studien begränsades av att den inte undersökte könsidentifikation eller bakomliggande orsaker till bortfall, samt ett litet stickprov med stort externt bortfall (57%). Det innebar att resultaten inte var generaliserbara.
Nyckelord adaptiv perfektionism, maladaptiv perfektionism, klinisk
Abstract
Objective: To broaden the understanding of Swedish psychology student’s psychological health. Issue: Is there psychological illness in terms of self rated anxiety, among the psychology student at Linnaeus University? Are there correlations between self rated anxiety, perfectionistic personality traits and/or educational elements? Method: A cross-sectional study of psychology students (N = 65). The participants were recruited via the social media Facebook, and answered an anonymous web survey consisting of Depression Anxiety Stress Scales (DASS-21) and Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ). The participants were divided into two groups based on whether they had clinical (N=19) or theoretical (N=46) elements in their current education. Correlation analysis and ancova were executed in order to answer the issue. Results: Anxiety and perfectionism correlated positively (p=.000). Anxiety correlated positively with theoretical elements (p=.000) but not with clinical educational elements. Perfectionism and anxiety correlated positively during theoretical educational elements p=.007). Conclusion: The results indicate that higher perfectionism can correlate with higher levels of anxiety. It indicates that the perfectionism might have clinical properties. The students' results in relation to educational elements indicate that the participants had rated lower levels of anxiety during the clinical elements of the education. The study was limited in that it did not look into gender identification or underlying causes of non-response, and a small sample with large non-response bias (57%). The limitations mean that the results were not generalisable.
Keywords adaptive perfectionism, maladaptive perfectionism, clinical
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Ångest ... 4
Perfektionism ... 4
Syfte och Frågeställning ... 5
Hypotes ... 6 Metod ... 6 Deltagare ... 6 Design ... 7 Procedur ... 7 Mätinstrument ... 8 Analysmetod ... 9 Etik ... 10 Resultat ... 10
Korrelation och Ancova ... 10
Hypotes 1 ... 14 Hypotes 2 ... 14 Hypotes 4 ... 15 Diskussion ... 15 Resultatdiskussion ... 15 Sammanfattning ... 15 Hypotes 1 ... 16 Hypotes 2 ... 16 Hypotes 4 ... 17 Metoddiskussion ... 18
Metodologiska svagheter och styrkor. ... 19
Mätinstrument ... 21
Praktiska implikationer ... 22
Framtida forskning och rekommendationer ... 22
Referenser ... 24
Bilaga 1 ... 33
1
Introduktion Bakgrund
Oron för den globala, psykiska ohälsan hos studenter växer (Kadison & DiGeronimo, 2004). Den stigande oron beror på att studenter visas lida av sämre psykisk hälsa än jämnåriga som befinner sig i arbetslivet (Adlaf, Demers, & Gliksman, 2005; Winzer, Lindberg, Guldbrandsson & Sidorchuk, 2018). Dessa psykiska hälsoproblem som framför allt syns inom högre utbildningar, har blivit en ny folkhälsofråga (Christensson, Runeson, Dickman & Vaez, 2010; Dahlin, Nilsson, Stotzer, 2011; Dahlin, Joneborg, & Runeson, 2005; Garlow et al., 2008; Hunt & Eisenberg, 2010; Steptoe, Ardle, Tsuda, & Tanaka, 2007). Den psykiska ohälsan förklaras främst inom kliniska nivåer av ångest och depression (Cvetkovski, Reavley & Jorm, 2012; Dyrbye, Thomas & Shanafelt, 2006; Leahy et. al., 2010; Winzer et al., 2018).
I Adlaf, Demers och Gliksman’s (2005) studie besvarar 7800 kanadensiska universitetsstudenter General Health Questionnaire 12 (GHQ 12). Resultatet visar på att 30 % av universitetsstudenterna har förhöjda nivåer av psykologisk stress, som indikeras bero på samspelet mellan studenten och arbetsmiljön. Association of University and College Counselling (2011) visar i en studie att Storbritannien har en ökning av allvarliga psykiska hälsoproblem hos studenter. Studiens resultat indikerar att det finns en tvåfaldig risk för självmord under pågående universitetsstudier, jämfört med de som är färdigutbildade (Lagerborn et al., 2017).
Chappell et al, (2005) undersöker i sin studie korrelationen mellan prestationsångest och akademiska prestationer (främst skriftliga tentor) hos 5414 universitetsstudenter i USA. Studiens resultat visar att kvinnliga deltagarna skattar högre på ångest och får högre betyg än män. Samtidigt visas de kvinnliga deltagare med lägre nivåer av prestationsångest ha högre betyg än kvinnorna med högre ångestnivåer. För de manliga deltagarna visas inte betygen påverkas signifikant av prestationsångest. Höga nivåer av prestationsångest tolkas påverka individer på olika sätt beroende på könsidentitet (Chapell et al., 2005).
2 sjuksköterskeutbildningen som är mest stressande för studenterna under utbildningen (Moscaritolo, 2009; Sheu, Lin, & Hwang, 2002).
Resultat från ett flertal samlade studier gällande läkarstudenters arbetsbelastning under den prekliniska (teoretiska moment) utbildningen, visar att utbildningsmomentet är starkt förknippat med brist på förtroende till sin egen förmåga och upplevd brist på vägledning. Dessa upplevelser förklaras vara relaterade till förhöjd stress och ångest (Hajek, Najberg, & Cushing, 2000; Aktekin et al., 2001; Radcliffe & Lester, 2003). En studie som undersöker läkarstudenter i Istanbul visar på att höga skattningar av stress och ångest även finns under de kliniska momenten. Stressen och ångesten kan leda till negativa effekter på studenternas inlärning och även påverka det kliniska arbetet negativt (Sarikaya, Civaner & Kalaca, 2006). I en undersökning vid Karolinska universitetet (2005) i Sverige, fick 342 läkarstudenter skatta stressorsaker under pågående utbildning (Dahlin, Joneborg & Runeson 2005). De vanligast förekommande stressorerna som framkom var: oro för framtida ork och kompetens under utbildning och i yrkeslivet, bristande feedback från lärare, och bristande pedagogisk nivå under utbildningen. I studien framkom det att 13% av deltagarna uppvisar depressiva symtom (högre än i en generell population) och symtomen förklaras förekomma i högre grad hos kvinnliga deltagare (16 %) än hos manliga (8.1 %) (Dahlin, Joneborg & Runeson 2005).
En nationell undersökning i USA som undersöker psykologstudenters arbetsbörda, psykiska hälsa och inställning till sitt utbildningsval, visar på att psykologstudenter skattar sämre fysiskt och psykiskt mående, än USAs generella population (Rummell, 2015). Rummell’s (2015) studie indikerar på att fysisk och psykisk ohälsa ökar i samband med förhöjd arbetsbörda (Rummell, 2015). Drygt 49 % av psykologstudenterna skattar att de har signifikanta ångestsymtom. 35% skattar att de har både ångest och depressiva symtom (Rummell, 2015). Psykologstudenter förklaras av Zemirah (2000) vara en högpresterande grupp människor. I hennes studie rapporteras majoriteten av psykolog doktorander USA skatta höga nivåer av stress och ångest. Skattningarna förklaras bero på att de inte får stöd från institutionen att hantera den upplevda stressen och ångesten. Zemirah (2000) beskriver också att stress och ångest kan uppkomma om högmotiverade individer blir förhindrade i att nå sina mål, på en daglig basis. Det ger en förhöjd risk att bli utmattad.
3 psykisk ohälsa. Resultatet indikerar på att perfektionistiska egenskaper korrelerar positivt med ångest. Enligt Gilman och Ashby (2003) korrelerar ångest också positivt med klinisk perfektionism.
Kliniskt psykologiskt arbete kan vara psykiskt och emotionellt påfrestande (Wise, Hersh & Gibson, 2012). Psykologer förväntas i sitt arbete, känna sig in i andra människors känslor och affekter, samtidigt som de ska härbärgera dem (O’Connor, 2001). De förväntas också kunna vara empatiska och psykologrollen handlar ofta om att i klientkontakter sätta klientens behov före sina egna (O’Connor, 2001). När psykologen sätter sig in i klientens situation och svåra problem, kan det innebära en ökad risk för psykologen att minimera eller ignorera sina egna behov och känslor (Barnett, Baker, Elman & Schoener, 2007).
Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan bero på kraftig arbetsbelastning, otillräcklig feedback från lärare samt oro för framtida kompetenser (Dahlin, Joneborg & Runeson, 2005). Konsekvensen av psykisk ohälsa åtföljs ofta av försämrad självuppfattning, otillräckliga sociala emotionella färdigheter och försämrade interpersonella relationer (Conley, Durlak & Kirsch, 2015). Dessutom korrelerar upplevd akademisk stress och ångest positivt med nedsatta akademiska prestationer (Andrews & Wilding, 2004; Keyes et al., 2012; Vaez & Laflamme, 2008), sämre yrkesberedskap och lägre yrkesprestation efter examen (Rudman & Gustavsson, 2012).
Utbildningsmoment
Psykologstudenter behöver, i likhet med yrkesverksamma psykologer, axla många olika roller. De ska vara studenter, behandlare, handledda, kollegiala handledare, klara av en avancerad utbildning, samt kunna ta emot konstruktiv kritik i förhållande till samtliga roller (Rummell, 2015).
Linnéuniversitetet ger en teoretisk och praktisk bas för psykologens yrkesutövning. De teoretiska kurserna går under samtliga 10 terminer. Under termin sex har studenterna 15 veckor verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vilken inte sker parallellt med andra kurser. Klientarbete bedrivs från termin sju till termin nio, i både kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi, och löper parallellt med teoretiska kurser. Programmet har forskningsanknytning och en klinisk förankring där studenterna tidigt i utbildningen får samarbeta med yrkesverksamma psykologer. Psykologstudenterna får kollegial handledning under klientarbetet, samt får handledning av en legitimerad psykolog.
4
Ångest
Ångest förklaras som en farhåga som uppstår från ett hot mot individen, som upplevs av rädsla eller obehag som kan manifesteras i en överdriven känsla av hot av undergång (Robb, 1983). Individen drabbas vid detta tillstånd av fysiska reaktioner såsom förhöjt blodtryck, svettningar, yrsel och/eller ökad puls. Förhöjd ångest innebär påträngande oro som kan i sin tur leda till undvikande av utlösande situationer (VandenBos & American Psychological Association, 2015).
Perfektionism
Perfektionism kan beskriva hur en individ förhåller sig till krav och mål som individen själv har satt upp. Individer med perfektionistiska egenskaper sätter höga/svåra mål för sig själv och utvärderar sig själv kritiskt utifrån sin prestation för att nå dessa mål (Flett, Hewitt, & Dyck, 1989; Frost, Marten, Lahart, & Rosenblate, 1990). Individens självbild grundas i de krav som den har satt upp för sig själv, inom minst ett livsområde (Shafran, Cooper & Fairburn, 2002), och perfektionistiska egenskaper tar sig ofta uttryck i två dimensioner. Den första dimensionen innebär en oro för att göra misstag med en tanke om att omgivningen har höga krav (Stoeber, 2018). Den andra dimensionen är perfektionistisk strävan och innebär att perfektionisten både sätter höga krav på sig själv och sin omgivning (Pong, Johnston & Chen, 2010).
Perfektionism är inte en psykiatrisk diagnos (Rozental et al, 2017) då egenskaperna kan innebära både positiva och negativa konsekvenser för individen (Frost et al., 1990; Hewitt & Flett, 1991), och egenskaperna delas in i adaptiv, maladaptiv och klinisk nivå. Perfektionism behöver bedömas tillsammans med exempelvis ångest, då det är en egenskap som ofta korrelerar med både maladaptiva och kliniska nivåer av perfektionism (Gilman & Ashby, 2003). Detta kan ge en förståelse för huruvida de perfektionistiska egenskaperna är adaptiva eller maladaptiva.
Adaptiv perfektionism är ett multidimensionellt begrepp som innebär att individen på ett fördelaktigt sätt använder sig av sin motivation som leder till förbättrad effektivitet (Rice & Mirzadeh, 2002; Saboonchi & Lundh, 2003), och påverkas positivt i form av målsättande, vilja att nå sina mål samt att forma sitt beteende efter sättet att ta sig an målet (Locke & Latham, 2002; Rice & Mirzadeh, 2002).
5 utmattning, ineffektiva problemlösningsförmågor (Ellis 2002; Klibert, Langhinrichsen-Rohling & Saito, 2005), förhöjd risk att drabbas av depression och ångest (Henning, Ey & Shaw, 2000). Maladaptiv perfektionism innebär också en förhöjd suicidrisk (Karterud, Wilberg & Urnes, 2014). Shafran et al. (2002), har utifrån maladaptiva, perfektionistiska egenskaper, skapat uttrycket klinisk perfektionism. Klinisk perfektionism beskrivs som ett endimensionellt konstrukt, till skillnad mot adaptiv och maladaptiv perfektionism, som är multidimensionella (Shafran et al., 2002). Ett endimensionellt konstrukt används således i psykiatrisk kontext och innebär att perfektionismen tar sig uttryck i ett livsområde, exempelvis kontrollerat matintag eller kontroll av studietid. Ett multidimensionellt konstrukt såsom adaptiv och maladaptiv perfektionism tar sig uttryck i fler delar av livet, exempelvis ätstörningar som berör allt om kost, träning, sociala interaktioner mfl. (Wade, Bergin, Tiggemann, Bulik & Fairburn, 2006).
Syfte och Frågeställning
Psykiska hälsoproblem bland studenter i högre utbildning har visat sig bli en ny folkhälsofråga (Christensson et al., 2010; Dahlin et al., 2011; Garlow et al., 2008; Hunt & Eisenberg, 2010; Steptoe et al.,2007). De flesta studier gällande psykologstudenters psykiska hälsa har utförts i USA och Kanada. De studier som har gjorts i USA och Kanada, tyder på att psykologstudenter är en population som har förhöjd psykisk ohälsa. Därför kan det finnas ett behov av att utreda om detta även gäller svenska studenter. Beroende på de bakomliggande orsakerna till eventuell psykisk ohälsa, kan olika insatser behövas.
Den primära orsaken beskrivs vara för hög arbetsbelastning (Dahlin, Joneborg & Runeson, 2005). Läkarstudenter, sjuksköterskestudenter och psykologstudenter uttrycker att de kliniska delarna i deras utbildningsmoment innebär en stor psykisk påfrestning (Jones & Johnston, 1997; Watson et al., 2008; Sarikaya, Civaner & Kalaca, 2006; Rummell, 2015). Studien av Henning, Ey och Shaw (1998) indikerar på att det finns en signifikans mellan psykologisk påfrestning, perfektionism och känslor av att man inte hör hemma inom programmet (imposter syndrom). Dessa områden utmärks hos sjuksköterskestudenter, läkarstudenter och psykologstudenters som upplever förhöjd arbetsbörda. Det förklaras påverka dem psykiskt och fysiskt (Rummell, 2015). Psykologiskt arbete anses även också vara emotionellt krävande (O’Connor, 2001; Wise, Hersh & Gibson, 2012). De olika studierna beskriver att den psykiska påfrestningen kan bero på olika bakomliggande faktorer såsom oro för framtiden och hög arbetsbörda i kliniska moment.
6 vara kopplat till individer som sätter höga/svåra mål för sig själv, samt utvärderar sig själv kritiskt utifrån sin prestation för att nå dessa mål
Syftet med den aktuella studien är att utöka förståelsen kring svenska psykologstudenters psykiska hälsa. Studiens frågeställningar är “Finns psykisk ohälsa i form av självskattad ångest, hos Linnéuniversitetets psykologstudenter?” och “finns det korrelationer mellan självskattad ångest och perfektionistiska egenskaper och/eller utbildningsmoment?”.
Hypotes
Hypoteser utformades för att kunna besvara två frågeställningar. För att kunna se ett samband mellan den förväntade skattade ångesten och perfektionismen användes två självskattningsformulär.
Hypotes 1: Psykologstudenter som skattar högre på perfektionism kommer skatta högre på ångest.
Hypotes 2: Psykologstudenter som har kliniska moment kommer skatta högre på ångest än de med teoretiska moment
Hypotes 3: Psykologstudenter som har klientarbete kommer skatta högre på ångest än de psykologstudenter som har VFU
Hypotes 4. Psykologstudenter som skattar högt på perfektionism och samtidigt har kliniskt moment kommer skatta högt på ångest, till skillnad från de som har teoretiskt moment.
Metod Deltagare
Studiens deltagare (N=65) bestod av psykologstudenter vid Linnéuniversitetets psykologprogram (N=~150), i Växjö. Deltagarna rekryterades via sociala mediet Facebook med en förfrågan om att medverka i studien. Medverkan skedde i form av att deltagarna först fick en introducerande text angående studiens syfte, samt en webb-länk till enkäten (Bilaga 2, inlägg, enkät). Enkäten publicerades i psykologstudenternas egna klassgrupper, samt i LIPS (Linnéuniversitetets psykologstudenter).
7 för att kunna göra va lida mätningar. Klientarbete och VFU slogs ihop och döptes till Kliniskt moment (N=19).
Design
Studiens design var en tvärsnittsstudie och denna design valdes för att kunna mäta vissa förhållanden som t.ex. sömn, symtom av psykisk ohälsa, antal lästa böcker etc., och undersöka prevalens under en viss tidpunkt (Statens Beredning för Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering, 2017). I den aktuella studien undersöktes ångest och perfektionism och deras prevalens under utbildningsmoment. Studiens hade ett strategiskt, målinriktat urval och undersökte en specifik målgrupp. Kriterierna för deltagande var att deltagaren studerar på psykologprogrammet vid Linnéuniversitetet.
Data samlades in via en webbaserad enkät, vilket gav möjlighet till att få en god översikt och en detaljerad bild över deltagarnas svarsfrekvens. Möjligheten att publicera enkäten online istället för att använda mailutskick möjliggjorde anonymitet för deltagarna. Valet av att samla in data via en enkät baseras på att enkäter har visats ge mer lugn och ro för att begrunda frågorna, läsa igenom dem i förväg och se till hur man vill svara på dem, än insamling av data via intervjumetder (Crawford, 1996; Ejlertsson, 1996; Moore, 2000). Val av design bedömdes av författarna av den aktuella studien kunna ge ett stort urval relaterat till både tid och kostnad (Ejlertsson, 1996). Enkäten byggdes upp av två befintliga, validerade och reliabilitetstestade självskattningsformulär (Bilaga 2).
Procedur
Studiens två frågeställningar utformades utifrån tidigare forskning inom ämnet, där författarna ansåg att det fanns ett behov av ökad förståelse gällande svenska psykologstudenters mående vid Linnéuniversitetet. De variabler som undersöktes för att besvara frågeställningarna var ångest, perfektionism och utbildningsmoment. Psykologprogrammets prefekt kontaktades via mail, med förfrågan om tillåtelse av insamling av enkäten. Godkännande gavs och inlägg publicerades med länk till enkäten och information om studiens forskningsområde, deltagarnas rättigheter (Bilaga 2, inlägg). Enkäten innehöll två självskattningsskalor samt en demografisk fråga (Bilaga 2, enkät).
8 inlägg 1) samt en länk till webbenkäten på Easy Quest. I enkäten fick deltagarna återigen samma information (bilaga 2, enkät) om anonymitet och rättighet att avbryta deltagandet fanns med i bägge texter. Vid första publicering av enkäten uppstod tekniska problem i plattformen Easy Quest. Detta gjorde att enkäten skickades ut vid två tillfällen i en klassgrupp bestående av 30 medlemmar. Det första utskicket fick 10 respondenter, detta utskick avbröts och en ny publikation gjordes. Den andra publikationen skedde 2 timmar efter den första publikationen.
Mätinstrument
Data samlades in via en webbenkät (bilaga 2) på plattformen Easy Quest. Enkäten bestod av ett antal demografiska frågor samt självskattningsformulären Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ) och Depression Anxiety Stress Scale 21 (DASS-21).
Ångest har i tidigare studier visats kunna mätas via DASS-21 (Henry & Crawford, 2005). Henry och Crawford (2005) lyfter också att DASS-21 bör kompletteras med psykometriska tester, intervjuer eller observationer.
DASS-21 avser att mäta individens upplevelse av depression, stress och ångest den senaste veckan (Alfonsson, Wallin, Maathz, 2017). I studien användes enbart delskalan för ångest. Henry och Crawford (2005) beskriver hur samtliga delskalor har enskilt god validitet. DASS-21s reliabilitet (α=0.80), och validitet är god och ansågs vara användbar vid första linjens vård, där det finns behov av giltiga instrument (Lovibond & Lovibond, 1995). Shauver och Chung (2013), visade på att delskalan för ångest korrelerade signifikant med ett test som mäter ångest (The Michigan Hand Outcomes Questionnaire), och som har god reliabilitet.
I DASS-21 rangordnas samtliga påståenden utifrån en likertskala från 0-3 (0=Stämde inte alls på mig, 1=Stämde på mig ibland eller en del av tiden, 2=Stämde på mig ganska mycket, eller en stor del av tiden, 3=Stämde väldigt bra på mig, eller nästan hela tiden) (Bilaga 2, enkät). Höga poäng på Dass-21 ger indikation på ångestproblematik. Normal ångest=0-7, Mild ångest= 8-9, Måttlig ångest=10-14, Allvarlig ångest=15-19, Mycket allvarlig ångest=20+. Självskattad ångest behöver kompletteras med en diagnostisk, klinisk, bedömningen för att kunna klargöra en diagnos (Socialstyrelsen, 2017). α=.81 - .91 (Alfonsson et al., 2017)
9 av klinisk perfektionism som ett endimensionellt konstrukt (Fairburn et al., 2003; Stoeber & Damian, 2014). CPQs resultat kan även indikera på ifall perfektionism är av maladaptiv karaktär (Rozental et al., 2017). Cronbach's alpha för CPQ:s engelska version α=.73 (Fairburn et al., 2003). Perfektionism mättes genom den svenska översättningen av CPQ som består av 12 items (Shafran et al., 2002). CPQ avser mäta mående den senaste månaden, och inleds med en fråga om individen hade satt upp höga mål för sig själv. Vid jakande svar, ombeds individen förklara på vilket sätt. CPQs items rangordnas utifrån en likertskala från 1-4 (1=Inte alls, 2=Sällan, 3=Ibland, 4=Hela tiden). Minimipoäng=12, maxpoäng =48. Medelvärdet för CPQ i en population som inte lider av perfektionism är 26 poäng (Chang och Sanna, 2012). För personer som lider av klinisk perfektionism i Sverige ligger medelvärdet mellan 35-38 poäng (Riley, Lee, Cooper, Fairburn & Shafran, 2007; Rozental et al., 2017). Höga poäng kan indikera på svårare problem.
Analysmetod
Frågeställningarna besvarades genom undersökning av korrelationer mellan olika faktorer. Ångest var beroendevariabel (DV) och data samlades in via delskalan ångest från självskattningsformuläret DASS-21. Det benämndes i SPSS som DASS_total.
Kliniskt moment (IV1), var den första oberoende variabeln och benämndes i SPSS som Klinisktmoment. Den andra oberoende variabeln var teoretiskt moment (IV2), och benämndes i SPSS som Teoretisktmoment.
Data om perfektionism samlades in via självskattningsformuläret CPQ och benämndes i SPSS som CPQ_total. Hela populationen benämndes i SPSS, som momentGRUPP.
I första fasen undersöktes mätinstrumentens (CPQ och DASS-21) reliabilitet i en itemanalys, resultatet presenterades i Cronbach's Alpha (bilaga 1, tabell 11 & tabell 6). Normalfördelning av ångest undersöktes genom Test of normality, som visade att ångest (DV) var snedfördelad över hela populationen (bilaga 1, tabell 7). Normalfördelning av ångest undersöktes genom Test of normality, som visade att ångest (kliniskt (IV1) och teoretiskt (IV2) var snedfördelad (bilaga 1, tabell 8 ). Medelvärdet av ångest beräknades (bilaga 1, tabell 9). Sammanställning av DASS-21s svarsfördelning (bilaga 1, tabell 10).
10 undersöktes (bilaga 1, tabell 15). Sedan utfördes en korrelationsstudie mellan ångest och perfektionism med Spearman’s rho (tabell 1).
Därefter utfördes korrelationsstudier gällande ångest fördelat på kliniskt moment (tabell 2) och teoretiskt moment (tabell 3).
Därefter utfördes en ANCOVA för att jämföra (DV) mot intercept av (IV1) och kovariaten perfektionism, och sedan (DV) mot intercept av (IV2) och kovariaten perfektionism (tabell 4 & 5).
Etik
Studiens uppsatsplan skickades till Etikkommitén Sydost Sverige, där den granskades. Etikkommitén rådgav att uppsatsplanen (som också är den modell som användes i studien) kunde användas och att handledaren var den person som var avgörande i huruvida forskningen kunde genomföras. Handledaren gav sitt godkännande för genomförande av studien. Deltagarna informerades om att studien var anonym, frivillig och att de när som helst kunde deltagandet avbrytas. Deltagarna gav inte skriftligt samtycke till studien, men blev i informationsbrevet informerade om att deltagande var frivilligt. Efter genomförd webbenkät kunde medverkan ej avbrytas på grund av att deltagandet skedde anonymt, vilket medförde att den insamlade datan ej var identifierbar. All data samlades in med handledarens godkännande.
Data hanterades konfidentiellt och enbart författarna hade tillgång till materialet. Deltagarna informerades om att det fanns möjlighet att ställa frågor om studien och enkäten, via telefon och mail till författare och handledare.
Resultat Korrelation och Ancova
Korrelationen mellan ångest och perfektionism undersöktes i en korrelationsanalys. På grund av att ångest var snedfördelat i populationen, tolkades data via Spearman’s Rho. Korrelation mellan ångest och perfektionism (tabell 1), visade på signifikant positivt värde (p=.000). Det innebar att personer som skattade högt på ångest tenderade att skatta högt på perfektionism.
Tabell 1. Korrelation mellan perfektionism (CPQ_total) och ångest (DASS_total) hos psykologstudenter (N=65).
11 Correlations
CPQ_total Dass_total
Spearman's rho CPQ_total Correlation Coefficient 1.000 .537**
Sig. (2-tailed) .000
N 65 65
Dass_total Correlation Coefficient .537** 1.000
Sig. (2-tailed) .000
N 65 6
** Korrelation är signifikant vid 0.01 nivån (2-tailed).
En korrelationsanalys utfördes där ångest mättes tillsammans med kliniskt moment. I samma korrelationsanalys mättes även perfektionism mot kliniskt moment. Resultatet visade på att varken ångest eller perfektionism skattades signifikant i förhållande till kliniskt moment (n.s) (tabell 2). Personer som hade kliniskt moment skattade inte höga nivåer av ångest eller perfektionism.
Tabell 2. Korrelation mellan ångest (DASS_total) och kliniskt moment (N=19) och perfektionism (CPQ_total) och kliniskt moment.
Ångest (DASS_total), Perfektionism (CPQ_total) och Kliniskt moment
Correlations
Dass_total CPQ_total Spearman's rho Dass_total Correlation Coefficient 1.000 .450 Sig. (2-tailed) .053
N 19 19
12 Sig. (2-tailed) .053
N 19 19
** Korrelation är signifikant vid 0.01 nivån (2-tailed). a Moment = Kliniskt
En korrelationsanalys utfördes för att undersöka korrelationen mellan ångest och teoretiskt moment, samt mellan perfektionism och teoretiskt moment. Resultatet visade på att det fanns en signifikant posit iv korrelation (p=.000) (tabell 3) vilket innebar att personer som hade teoretiskt moment skattade höga nivåer av ångest och perfektionism.
Tabell 3. Korrelation mellan ångest (Dass_total) och teoretiskt moment (N=46) och perfektionism (CPQ_total) och teoretiskt moment.
Ångest (DASS_total), Perfektionism (CPQ_total) och Teoretiska moment
Correlations
Dass_total CPQ_total
Spearman's rho Dass_total Correlation Coefficient 1.000 .542**
Sig. (2-tailed) . .000
N 46 46
CPQ_total Correlation Coefficient .542** 1.000
Sig. (2-tailed) .000 .
N 46 46
13 En ancova utfördes för att undersöka korrelationen mellan ångest och kliniskt moment i förhållande till perfektionism. Sambandet tolkades inte innebära något samband (n.s.) (tabell 4). Resultatet visade på att deltagarna skattade högt på perfektionism (p=.032) men inte höga nivåer av ångest (n.s). Resultatet innebar att perfektionism i förhållande till kliniskt moment inte påverkade studenternas skattning av ångest.
Tabell 4. Samband mellan ångest (DASS-total) i förhållande till Perfektionism (CPQ_total) hos psykologstudenter med kliniskt moment (N=19).
ANCOVA
Tests of Between-Subjects Effects
Dependent Variable: Dass_total
Source Type III Sum of Squares df Mean Square F Sig. Partial Eta Squared Corrected Model 334.612b 2 167.306 2.748 .094 .256 Intercept 114.701 1 114.701 1.884 .189 .105 CPQ_total 334.409 1 334.409 5.493 .032 .256 CPQfoljd1 63.708 1 63.708 1.047 .322 .061 Error 974.020 16 60.876 Total 3372.000 19 Corrected Total 1308.632 18 a Moment=Kliniskt
b R Squared=.256 (Adjusted R Squared=.163)
14
Tabell 5. Samband mellan ångest (DASS_total) i förhållande till Perfektionism (CPQ_total) hos
psykologstudenter med teoretiskt moment (N=46)
ANCOVA
Tests of Between-Subjects Effects
Dependent Variable: Dass_total
Source Type III Sum of Squares df Mean Square F Sig. Partial Eta Squared Corrected Mode 693.833b 2 346.916 11.928 .000 .357 Intercept 59.655 1 59.655 2.051 .159 .046 CPQ_total 234.702 1 234.702 8.070 .007 .158 CPQfoljd2 207.444 1 207.444 7.133 .011 .142 Error 1250.602 43 29.084 Total 4428.000 46 Corrected Total 1944.435 45 a Moment=Teoretiskt
b R Squared=.357 (Adjusted R Squared=.327)
Hypotes 1
Psykologstudenter som skattar högre på perfektionism kommer skatta högre på ångest Resultatet hos psykologstudenter (N=65) visade att det fanns en positiv korrelation mellan ångest och perfektionism, vilket innebar att högre självskattad ångest sammanföll med högre självskattad perfektionism (tabell 1).
Hypotes 2
Psykologstudenter som har kliniskt moment kommer skatta högre på ångest än de som har teoretiskt moment.
15 Tolkningen av resultatet (tabell 3) visade att hypotes 2 inte fick stöd. Däremot fanns det fanns en signifikant korrelation mellan ångest och teoretiskt moment.
Hypotes 4
Psykologstudenter som skattar högt på perfektionism och samtidigt har kliniskt moment kommer skatta högt på ångest, till skillnad från de som har teoretiskt moment.
I resultatet framgick att psykologstudenter vid Linnéuniversitetet inte skattar hög ångest under kliniska moment, trots att de skattade höga nivåer av perfektionism (tabell 4). Under teoretiskt moment framkom det att de svarande som hade teoretiska moment och skattade högt på perfektionism också skattade högt på ångest (tabell 5). Nollhypotesen förkastades inte under hypotes 4. Studenter skattar högt på ångest i teoretiskt moment, och skattar inte förhöjda nivåer av ångest i kliniskt moment.
Diskussion Resultatdiskussion
Sammanfattning
16 författarna har förhoppning om att studien kan ge en högre förståelse om svenska psykologstudenters skattade ångest.
Hypotes 1
Psykologstudenter som skattar högre på perfektionism kommer skatta högre på ångest.
Analys av data bekräftar hypotes 1. Korrelationen mellan ångest och perfektionism är signifikant positiv (tabell 10). Det innebär att de som skattar högt på ångest också skattar högt på perfektionism. Studien av Burgess och DiBartolo (2015) visar på att ångest korrelerar med maladaptiv perfektionism och inte med adaptiv perfektionism. Det kan tyda på att studenterna vid Linnéuniversitetet som skattar höga poäng på både ångest och perfektionism, tenderar att ha perfektionism med maladaptiva egenskaper. Maladaptiva egenskaper kan innebära att individen undviker akademiska sammanhang och prokrastinera bort studier, vilket kan leda till misslyckanden i studierna som i förlängning kan ge psykologstudenterna ökade nivåer av ångest (Besharat, 2004; Flett, Blankstein, Hewitt, & Koledin, 1992).
I en studie i Istanbul indikerar på att läkarstudenter med ångest kan få negativa effekter på deras inlärning som i sin tur påverkar deras framgång i det kliniska arbetet (Sarikaya, Civaner & Kalaca, 2006). Höga nivåer av ångest har också visats kunna leda till minskad förmåga gällande etiska beslutsfattanden som påverkar arbetet. I psykologens fall skulle det innebära förmågan att känna medkänsla för sina klienter. Det är problematiskt i ett yrke eller utbildning såsom psykologutbildningen där klientbemötande är förekommande (Bridgeman & Galper, 2010; Pope & Vasquez, 2007). Dessutom är den upplevda akademiska stressen och ångesten hos studenter associerad med nedsatta akademiska prestationer (Andrews & Wilding, 2004; Keyes et al., 2012; Vaez & Laflamme, 2008), sämre yrkes beredskap och lägre yrkesprestation efter examen (Rudman & Gustavsson, 2012). De tidigare nämnda studierna är utförda utanför Sverige och delvis under andra utbildningar, vilket försvårar tolkningen. Ångest och perfektionism har visats korrelera, medan perfektionism har bevisats inte behöva vara maladaptiv, utan kan vara adaptiv som inte leder till försämrade akademiska prestationer (Rice & Mirzadeh, 2002; Saboonchi & Lundh, 2003).
Hypotes 2
Psykologstudenter som har kliniska moment kommer skatta högre på ångest än de med teoretiska moment.
17 förkastas. Resultatet gällande korrelationen mellan ångest och teoretiskt moment, är ett fynd som motbevisar den befintliga hypotesen som baserats i forskning om hög påfrestning under kliniska moment. Det visas i tidigare forskning, exempelvis från universitetsstudenter i Kanada, att 30% har förhöjda nivåer av upplevd psykologisk stress, som förklaras av hur studenten samspelar med arbetsmiljön (Adlaf, Demers & Gliksman, 2005). Det kan innebära att psykologstudenterna i den aktuella studien samverkar väl med sin arbetsmiljö och inte således inte upplever förhöjda nivåer av ångest.
Dahlin et al, (2005) finner också att stöd under det kliniska momentet på läkarutbildningen vid Karolinska, är av vikt för studenters psykiska hälsa, för att de ska klara av att utföra den kliniska utbildningen (Dahlin et al., 2005). Resultatet ger inblick i att Linnéuniversitetet eventuellt bidrar med det stöd som psykologstudenten, i detta fall, behöver under kliniska moment. (Kurs- och utbildningsplaner, 2016) och det kan vara en möjlig förklaring till varför det inte finns en positiv korrelation mellan ångest och kliniskt moment.
Studien av Dahlin et al, (2005) är utförd i Sverige vilket gör att populationen är liknande den aktuella studiens deltagare. Författarna ser till att psykologutbildningen och läkarutbildningen skiljer sig åt i förhållande till arbetsuppgifter och att det kan påverka behovet av stöd. Bägge utbildningar har dock liknande krav från Hälso- och sjukvårdslagen bestämmelser, gällande ansvar för att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård när det kommer till åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador (Socialdepartementet, 2017). Denna likhet i ansvar under kliniska utbildningsmoment, kan tolkas innebära att behovet av stöd som beskrivs i Dahlin et al’s, (2005) studie av läkarstudenter, även finns hos den aktuella studiens deltagare.
Den aktuella studien undersöker inte institutionens stöd, och tolkningen kan inte bekräftas trots att den grundas i tidigare forskning.
Hypotes 4
Psykologstudenter som skattar högt på perfektionism och samtidigt har kliniskt moment kommer skatta högt på ångest, till skillnad från de som har teoretiskt moment.
Resultatet visar på att studenterna inte skattar förhöjda nivåer av ångest i samband med perfektionism under kliniskt moment. Nollhypotesen förkastas inte (tabell 4).
18 Studiens resultat visar på att perfektionism under kliniskt moment inte korrelerar positivt eller negativt med ångest. Maladaptiva och kliniska nivåer av perfektionism korrelerar positivt med ångest (Burgess & DiBartolo, 2015; Gilman & Ashby, 2003). I studien korrelerar inte ångest med perfektionism i kliniskt moment, detta resultat indikerar på att deltagarnas perfektionism inte har maladaptiva eller kliniska egenskaper. Perfektionismen kan istället tänkas vara adaptiv. Det innebär att studenterna på ett effektivt sätt använder sig av sin motivation och drar fördel av de perfektionistiska egenskaperna i likhet med hur Rice och Mirzadeh, (2002) och Saboonchi och Lundh, (2003) beskriver adaptiv perfektionism.
Att perfektionism och ångest korrelerar positivt under teoretiskt moment kan innebära att höga nivåer av perfektionism sammanfaller med höga nivåer av ångest. Det kan tyda på att deltagarna i den aktuella studien kan ha kliniska perfektionistiska egenskaper, då högt skattad perfektionism i samband med ångest indikerar kliniska, perfektionistiska, egenskaper (Shafran et al., 2002). Studier från USA visar på att studenter som lider av klinisk perfektionism har lägre nivåer av positiva känslor, högre risk för utmattning och har ineffektiva problemlösningsförmågor (Ellis 2002; Klibert, Langhinrichsen-Rohling & Saito 2005). Det innebär att gruppen “teoretiskt moment” kan tänkas lida av dessa problem. Kulturskillnader mellan USA och Sverige kan påverka symtombilden. Författarna i den aktuella studien reserverar sig för att det kan innebära att svårigheterna hos studenterna skiljer sig åt och därmed påverkar tolkningen av resultat.
Kliniskt moment har i självskattningsstudier visats innebära hög påfrestning hos sjuksköterskestudenter, läkarstudenter och psykologstudenter (Jones & Johnston, 1997; Watson et al., 2008; Sarikaya, Civaner & Kalaca, 2006; Zemirah, 2000). Samtidigt uttrycks att tillförlitligt stöd under utbildningsmoment kan underlätta hanteringen av oro, stress och ångest. Den aktuella studiens resultat visar att ångest inte uppstår i det kliniska momentet trots resultat av förhöjda nivåer av perfektionism, det kan tolkas innebära att studenterna får adekvat stöd för att klara de kliniska momenten och förhöjd ångest utvecklas inte. Ångest visas i resultatet skattas högt under de teoretiska momenten i samband med perfektionism. Universitetsstudenter med psykisk ohälsa i form av ångest eller depression skattar att deras mående försämras i förhållande till för hög arbetsbörda och oro inför sin kommande kompetens (Jimenez, Navia-Osorio, & Diaz, 2010). Den skattade ångesten som uppmärksammas under teoretiskt moment skulle kunna ha orsaksbakgrund i någon av de här faktorerna.
19
Metodologiska svagheter och styrkor.
Valet av en digital, anonym enkät, grundas i att anonymitet tenderar att ge mer tillförlitliga resultat som ofta visar på högre nivåer av sjuklighet (Siemiatycki, 1979; McHorney, Kosinski & Ware, 1994), sänkt välmående (Bremer & McCauley, 1986; McHorney et al., 1994), och sänkt tillfredsställelse, än fysiska möten och telefonintervjuer (LeVois, Nguyen & Attkisson, 1981). Författarna till den aktuella studien har förhoppningar om att en anonym, webbaserad enkät kommer nå ut till fler deltagare och kan öka ärlighet i deras svar, vilket skulle stämma överens med Ejlertsson (1996) teori om undersökningar.
Deltagarna rekryterades via sociala mediet Facebook och 34 % av den svenska befolkningen är generellt oroliga över att deras personuppgifter kommer missbrukas (Oscarsson & Bergström, 2014). Denna oro kan bidra till hur man ser på den personliga integriteten på nätet, och personer som upplever oro är motiverade att skydda sin personliga data (Park, Campbell & Kwak, 2012). Det kan i den aktuella studien innebära att individer kan ha låtit bli att svara på enkäten på grund av oro för att personuppgifter missbrukas, trots försäkran om anonymitet.
Studien fick (N=65) svarande och författarna uppmärksammar att stickprovets storlek är litet, vilket gör det svårt att få fram signifikanta resultat eller en stor effekt (Huff 1958; Parkinson, 1958; Zeisel, 1969). Studiens mål var att få en svarsfrekvens på ca 90 deltagare (60%), men fick en svarsfrekvens av 65 deltagare (43%) med ett externt bortfall på (57%). Fincham (2008) beskriver hur en studies svarsfrekvens behöver befinna sig mellan 60% och 80 %, och hur 80 % är nivån som krävs för att resultatet ska generaliseras på en större population. För denna studie skulle det innebära en generalisering för alla Sveriges psykologprogram. Den aktuella studiens svarsfrekvens på (43 %) innebär att det finns (57 %) bias då det inte går att uttala sig om de icke-svarande. Resultatet är således inte generaliserbart men är representativt för de icke-svarande.
20 Cook och Campbell (1979) lyfter hur respondenten kan svara på självskattningar baserat på forskarens förväntningar. Fenomenet heter social desirability response (SDR) och räknas som en systematisk responsbias. Systematisk responsbias kan påverka relationen till teoretiskt relaterade konstrukt så att de feltolkas.
Till exempel har det väckt oro kring litteraturen om SDR sänker värdet på självskattade symtom inom psykopatologin (Linehan & Nielsen, 1981; Salter & Platt, 1990; Ivanoff & Jang, 1991; Holden & Fekken, 1989; Strosahl, Linehan & Chiles 1984). Den aktuella studien undersöker inte SDR, utan lyfter det som möjlig bias i deltagarnas respons.
Psykologprogrammen i Sverige utgörs av ungefär 2-3 gånger fler kvinnor än män (universitet- och högskolerådet, 2020). Kvinnor har samtidigt högre svarsfrekvens än män i enkätundersökningar (Lindén-Boström, Persson & Eriksson, 2010), och tenderar att självrapportera högre nivåer av ångest (Brody & Hall, 2008). Skillnaderna i den skattade ångesten och snedfördelningen gällande könen på psykologprogrammen, innebär systematiska svårigheter med tolkningar av ångest (Bagby, Parker, & Taylor, 1994). Ifall majoriteten av deltagarna i studien består av kvinnor kan det innebära att högre nivåer av ångest har skattats än om könen vore normalfördelade. Dock är resultaten representativa för studiens deltagare. Självskattning av perfektionistiska egenskaper har lika höga prevalens hos bägge könen (Chang & Sanna, 2012) och en eventuell snedfördelning av respondenternas kön bör inte påverka resultatet i den aktuella studien.
Populationer anses behöva vara normalfördelade för att resultatet ska kunna vara generaliserbart i generella populationer, och majoriteten av normeringar är baserade på normalfördelade populationer (Lord, 1955). Psykologisk forskning tenderar enligt Lord (1955) att vara snedfördelad åt vänster. Lord (1955) beskriver hur den generella populationen troligtvis inte är normalfördelad utan stämmer överens med en vänstervriden snedfördelning. Cook (1959) och Micerri (1989) har replikerat Lord’s undersökning och har hittat att 30 % av populationer som har undersökts har varit snedfördelade åt vänster i Kolmogorov–Smirnov-testning. Lord (1955) beskriver hur kravet på normalfördelning ej behövs då en vänstervriden population således är representativ för en större population. Den aktuella studiens ångest är snedfördelad åt vänster över populationen, och skulle således kunna vara representativ och generaliserbar (Flachskampf & Nihoyannopoulos, 2018; Lord, 1955). Bortfallet i den aktuella studien innebär att generalisering av det av resultatet inte är möjligt, trots teorier om att alla populationer är snedfördelade åt vänster.
21 innebär att den aktuella studien inte kan utgå från ett medelvärde (Huff, 1958; Parkinson, 1958; Zeisel, 1969), och medelvärden diskuteras och kompletteras med tolkning av deskriptiv data i den aktuella studien. Resultatet för perfektionism i den aktuella studien är normalfördelat över hela populationen, och inom respektive grupp. Det möjliggör tolkning av medelvärde (Huff, 1958; Parkinson, 1958; Zeisel, 1969) och skapar högre extern validitet. Det ger en möjlighet att jämföra medelvärdet med existerande normativa värden i CPQ (Flachskampf & Nihoyannopoulos, 2018). Brist på undersökning av effektstorlek av korrelationerna i studiens resultat innebär att information gällande korrelationen blir bristfällig. En vidare undersökning av effektstorleken hade kunnat ge mer uttömmande svar och underlättat tolkning av resultaten.
Mätinstrument
Kombinationen av skattningsformulär används för första gången och en pilotstudie kunde varit fördelaktigt. Boynton och Greenhalg (2004) uttrycker hur användning av befintliga, validerat och reliabilitetstestat formulär minskar behovet av en pilotstudie och bibehåller tillförlitligheten. Författarna får under studiens gång inga frågor om oklarheter gällande enkäten, det utesluter inte att missförstånd hos deltagarna kan förekomma.
Tidigare studier visar att samtliga delskalor i DASS-21 har teoretisk förankrade, men det finns en del inkonsekventa resultat beträffande hur faktorerna i DASS-21 förhåller sig till varandra, och i vilken utsträckning det inbördes sambandet har god konstruktvaliditet (Lovibond & Lovibond, 1995). DASS-21 bedöms ha god reliabilitet och validitet, trots inkonsekventa resultat rörande faktorstruktur (Henry & Crawford, 2005; Lovibond & Lovibond, 1995). Självskattning som avser mäta ångest har en acceptabel nivå av psykometrisk precision, diagnos sensitivitet, och reliabilitet (Derogatis et al., 1974; Henderson, Byrne & Duncan-Jones, 1981; Dohrenwend, 1990). Den information som stöttar DASS-21s reliabilitet och validitet, anses av den aktuella studiens författare vara goda förutsättningar för att använda skattningsformuläret.
22 Den interna reliabiliteten anses vara hög och påverkas inte av tveksamheter kring validiteten. Perfektionistisk strävan och perfektionistisk oro har en stark korrelation och en hög test retest-reliabilitet (Dickie, Surgenor, Wilson & McDowall, 2012). Stoeber och Damian (2014) lyfter att CPQ har god överensstämmelse med andra psykometriska tester som avser att mäta
multidimensionell perfektionism. På senare tid har CPQs reliabilitet ifrågasatts, framför allt med fokus på item 8 som visats korrelera negativt med 5 andra items, har en låg korrelation med 9 items. CPQ anses ha generellt hög reliabilitet (Stoeber & Damian, 2014). Studien undersöker reliabiliteten med en itemanalys (α=.80) som stämmer väl överens med tidigare forskningsresultat gällande reliabiliteten av items (α=.81) (Steele, O’Shea, Murdock & Wade, 2011; Chang & Sanna, 2012).
Den aktuella studien använde sig av samtliga items vilket kan ha påverkat reliabiliteten, då svagheten i item 8 kan påverka resultatets tillförlitlighet (Stoeber & Damian, 2014). Gränsvärden för CPQ är satta utifrån användandet av samtliga items och uteslutande av item 8 skulle försvårat tolkning av resultat i förhållande till normering.
Praktiska implikationer
Studien visar att ångest och perfektionism korrelera positivt bland studiens respondenter. Resultaten ger även en insikt i hur teoretiskt moment tycks sammanfalla med höga nivåer av ångest bland deltagarna. Studiens resultat kommer förhoppningsvis kunna utöka en global förståelse och kunskap kring psykologstudenters psykiska hälsa. Studiens resultat går inte att generalisera över andra psykologstudenter, utan är representativt för studiens deltagare. Studien
ger även ökade kunskap om hur användning av skattningsformulären DASS-21 och CPQ kan se ut och tillämpas.
Framtida forskning och rekommendationer
Vid vidare undersökningar av perfektionism, bör hänsyn till gränsvärden och normering tas (Steele et al., 2011; Chang & Sanna, 2012). Vid användning av CPQ, behöver ett initialt ställningstagande om huruvida klinisk perfektionism ska ses som endimensionellt eller multidimensionellt, för att underlätta tolkning av resultat. Författarna föreslår även att hänsyn bör tas till item 8, för att uppskatta reliabiliteten och hur det påverkar resultatet och försvårar generaliserbarheten (Stoeber & Damian, 2014).
23 semistrukturerad, diagnostisk intervju, för att kunna göra en vidare bedömning för den skattade ångesten. Även fördjupad kunskap kring vilka teoretiska kurser som löper parallellt med klientarbetet vore intressant att se till. En fördjupning skulle kunna undersöka fler orsaksfaktorer som kan påverka psykisk hälsa under utbildningen.
24
Referenser
Andrews, B., Wilding, J. M., 2004. The relation of depression and anxiety to life-stress and achievement in students. British Journal of Psychology 95(4):509-521
Adlaf, E. M., Demers, A., & Gliksman, L. (2005). Canadian campus survey 2004. Centre for Addiction and Mental Health. https://collections.ola.org/mon/25005/309709.pdf
Alfonsson, S., Wallin, E., & Maathz, P. (2017). Factor structure and validity of the Depression, Anxiety and Stress Scale-21 in Swedish translation. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 24(2-3), 154-162. doi:10.1111/jpm.12363
Aktekin, M., Karaman, T., Senol, Y.Y., Erdem ,S., Erengin, H., Akaydin, M. (2001). Anxiety, depression and stressful life events among medical students: a prospective study in Antalya, Turkey. Med Educ 2001; 35: 12–7.
Bagby, R., Parker, J. D., & Taylor, G. J. (1994). The twenty-item Toronto Alexithymia scale—I. Item selection and cross-validation of the factor structure. Journal of Psychosomatic Research, 38(1), 23-32. https://doi.org/10.1016/0022-3999(94)90005-1
Besharat, M. A. (2004). Investigating the relationship between parental perfectionism and student test anxiety. Journal of Psychology and Educational Sciences, 34, 1-19.
Bremer, B. A., & McCauley C. R. (1986). Quality-of-life measures: Hospital interview versus home questionnaire, Health Psychology 5, 171–177.
Bridgeman, D. L., & Galper, D. I. (2010). Listening to our colleagues: 2009 Practice Survey— Worries, wellness, & wisdom. Paper presented at the 118th Annual Convention of the American Psychological Association, San Diego, CA.
Brody, L. R., & Hall, J. A. (2008). Gender and emotion in context. In M. Lewis, J. M. Haviland-Jones, & L. F. Barrett (Eds.), Handbook of emotions, 395–408. The Guilford Press.
Burgess, A., & DiBartolo, P. M. (2015). Anxiety and perfectionism: Relationships, mechanisms, and conditions. Perfectionism, Health, and Well-Being, 177-203.
https://doi.org/10.1007/978-3-319-18582-8_8
Chang, E. C., & Sanna, L. J. (2012). Evidence for the validity of the Clinical Perfectionism Questionnaire in a nonclinical population: More than just negative affectivity. Journal of Personality Assessment, 94, 102-108.
Chapell, M. S., Blanding, Z. B., Silverstein, M. E., Takahashi, M., Newman, B., Gubi A., & McCann, N. (2005). Test anxiety and academic performance in undergraduate and graduate students. Journal of Educational Psychology, 97, 268 274. doi:
25 Cvetkovski, S., Reavley, N. J., & Jorm, A. F. (2012). The prevalence and correlates of
psychological distress in Australian tertiary students compared to their community peers. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 46(5), 457–467.
https://doi.org/10.1177/0004867411435290
Christensson, A., Runeson, B., Dickman, P.W., Vaez, M. (2010.) Change in depressive symptoms over higher education and professional establishment—a longitudinal
investigation in a national cohort of Swedish nursing students. BMC Public Health 10(1), 343
Cook, D. L. (1959). A replication of Lord’s study on skewness and kurtosis of observed test-score distributions. Educational and Psychological Measurement, 19, 81-87.
Cook, T. D., & Campbell, D. T. (1979). Quasi-Experimentation: Design and Analysis Issues for Field Settings. Houghton Mifflin.
Crawford, John. (1996). Evaluation of library and information sciences. Aslib. London.
Dahlin, M., Joneborg, N., & Runeson, B. (2005). Stress and depression among medical students: A cross-sectional study. Medical Education, 39(6), 594-604. https://doi.org/10.1111/j.1365-2929.2005.02176.x
Dahlin, M., Nilsson, C., Stotzer, E. (2011). Mental distress, alcohol use and help-seeking among medical and business students: a cross-sectional comparative study. BMC Med Educ 11, 92 (2011). https://doi.org/10.1186/1472-6920-11-92
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: Att Göra en statistisk undersökning (5th ed.). Studentlitteratur.
Dickie, L., Surgenor, L. J., Wilson, M., & McDowall, J. (2012). The structure and reliability of the Clinical Perfectionism Questionnaire. Personality and Individual Differences, 52(8), 865-869. https://doi.org/10.1016/j.paid.2012.02.003
Dyrbye, Liselotte N. MD; Thomas, Matthew R. MD; Shanafelt, Tait D. MDSystematic Review of Depression, Anxiety, and Other Indicators of Psychological Distress Among U.S. and Canadian Medical Students, Academic Medicine: April 2006 - Volume 81 - Issue 4 - p 354-373
Ellis, A. (2002). The role of irrational beliefs in perfectionism. In G. L. Flett & P. L. Hewitt (Eds.), Perfectionism: Theory, research, and treatment. 217–229. American Psychological Association. https://doi.org/10.1037/10458-009
26 Fairburn, C., Cooper, Z., & Shafran, R. (2003). Clinical Perfectionism Questionnaire. Oxford,
UK: Department of Psychiatry, University of Oxford.
Fincham, J. E. (2008). Response rates and responsiveness for surveys, standards, and the Journal. American Journal of Pharmaceutical Education, 72(2), 43.
https://doi.org/10.5688/aj720243
Flachskampf, F. A., & Nihoyannopoulos, P. (2018). Our obsession with normal values. Echo Research and Practice, 5(2), 17-21. https://doi.org/10.1530/erp-17-0082
Flett, G. L., Blankstein, K. R., Hewitt, P. L., & Koledin, S. (1992). Components of Perfectionism and Procrastination in College Students [Unpublished doctoral dissertation]. York
University, Erindale College University o/Toronto, University of Winnipeg and York University.
Flett, G. L., Hewitt, P. L., & Dyck, D. G. (1989). Self-oriented perfectionism, neuroticism, and anxiety. Personality and Individual Differences, 10, 731–735.
doi:10.1016/0191-8869(89)90119-0
Frost, R. O., Marten, P., Lahart, C., & Rosenblate, R. (1990). The dimensions of perfectionism. Cognitive Therapy and Research, 14, 449 – 468. doi:10.1007/BF01172967
Garlow, S. J., Rosenberg, J., Moore, J. D., Haas, A. P., Koestner, B., Hendin, H., &
Nemeroff, C. B. (2008). Depression, desperation, and suicidal ideation in college students: Results from the American Foundation for suicide prevention college screening project at Emory University. Depression and Anxiety, 25(6),
482-488. https://doi.org/10.1002/da.20321
Gilman, R., & Ashby, J. S. (2003). A first study to investigate multidimensional life satisfaction and perfectionism in adolescents. Journal of Early Adolescence, 23, 218-235. http:// dx.doi.org/10.1177/0272431603023002005
Hajek, P., Najberg, E., & Cushing, A. (2000). Medical students' concerns about communicating with patients. Medical Education, 34(8), 656-658.
https://doi.org/10.1046/j.1365-2923.2000.00627.x
Henry, J. D., & Crawford, J. R. (2005). The short-form version of the Depression Anxiety Stress Scales (DASS-21): Construct validity and normative data in a large non-clinical sample. British Journal of Clinical Psychology, 44(2), 227-239.
27 Henning, K., Ey, S. & Shaw, D. (1998), Perfectionism, the impostor phenomenon and
psychological adjustment in medical, dental, nursing and pharmacy students. Medical Education, 32, 456-464. doi:10.1046/j.1365-2923.1998.00234.x
Hewitt, P. L., & Flett, G. L. (1991). Perfectionism in the self and social contexts: Conceptualization, assessment, and association with psychopathology. Journal of Personality and Social Psychology, 60, 456 – 470. doi:10.1037/0022-3514.60.3.456 Holden, R. R., & Fekken, G. C. (1989) Three common social desirability scales: Friends,
acquaintances, or strangers?, Journal of Research in Personality, 23, 180–191. Huff, D. (1958). Hur man ljuger med statistik. Stockholm. NoK.
Hunt, J., & Eisenberg, D. (2010). Mental health problems and help-seeking behavior among college students. Journal of Adolescent Health, 46(1), 3-10.
https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2009.08.008
Ivanoff, A. & Jang, S. J. (1991) The role of hopelessness and social desirability in predicting suicidal behavior: A study of prison inmates, Journal of Consulting and Clinical Psychology 59, 394–399
Jones, M. C., & Johnston, D. W. (1997). Distress, stress and coping in first-year student nurses. Journal of Advanced Nursing, 26, 475–482
Jimenez, C., Navia-Osorio, P. M., & Diaz, C. V. (2010). Stress and health in novice and experienced nursing students. Journal of Advanced Nursing, 66(2), 442–455. doi:10.1111/j.1365- 2648.2009.05183.x
Karterud, S., Wilberg, T., & Urnes, Ø. (2014). Personlighetspsykiatri (1st ed.). Studentlitteratur AB.
Kadison, R., & Digeronimo, T. F. (2004). College of the overwhelmed: The campus mental health crisis and what to do about it. San Francisco, CA: Jossey-Bass.
Keyes, C.L., Eisenberg, D., Perry, G.S., Dube, S.R., Kroenke, K., Dhingra, S.S. (2012). The relationship of level of positive mental health with current mental disorders in predicting suicidal behavior and academic impairment in college students. Journal of American College Health 60(2), 126-133
28 LeVois, M., Nyugen, T. D., & Atkisson, C. C. (1981). Artifact in client satisfaction assessment:
Experience in community mental health settings. Evaluation and Program Planning, 4(2), 139-150. https://doi.org/10.1016/0149-7189(81)90004-5
Leahy, C. M., Peterson, R. F., Wilson, I. G., Newbury, J. W., Tonkin, A. L., & Turnbull, D. (2010). Distress Levels and Self-Reported Treatment Rates for Medicine, Law, Psychology and Mechanical Engineering Tertiary Students: Cross-Sectional Study. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 44(7), 608–615.
https://doi.org/10.3109/00048671003649052
Linehan, M. M., & Nielsen, S. L. (1981) Assessment of suicide ideation and parasuicide: Hopelessness and social desirability, Journal of Consulting and Clinical Psychology, 49, 773–775.
Lindén-Boström, M., Persson, C., & Eriksson, C. (2010). Neighbourhood characteristics, social capital and self-rated health - A population-based survey in Sweden. BMC Public Health, 10(1). https://doi.org/10.1186/1471-2458-10-628
Linnéuniversitetet. (2016). Kurs- och utbildningsplaner. https://kursplan.lnu.se/kursplaner/kursplan-4PS539-1.pdf
Linnéuniversitetet. (2019). Psykologprogrammet, Höst, Växjö, Helfart, Campus.
Lnu.se.https://lnu.se/program/psykologprogrammet/vaxjo-ht/?fbclid=IwAR2PclMVCuwK7ldVyrHhMBUevHsK2rrdUfTlNE6BseDQeLN_SOVPlxG doOs
Little, R.J.A., & Rubin, D.B. (2002). Statistical analysis with missing data. New York: John Wiley & Sons.
Locke, E. A., & Latham, G. P. (2002). Building a practically useful theory of goal setting and task motivation: A 35-year Odyssey. American Psychologist, 57(9), 705-717.
https://doi.org/10.1037/0003-066x.57.9.705
Lohr, S. L. (2019). Stratified sampling. Sampling, 73-116. https://doi.org/10.1201/9780429296284-3
Lord, F. M. (1955). A survey of observed test-score distributions with respect to skewness and kurtosis. Educational and Psychological Measurement, 15, 383–389. https://doi.
org/10.1177/001316445501500406
29 inventories. Behaviour Research and Therapy, 33(3), 335-343.
https://doi.org/10.1016/0005-7967(94)00075-u
McHorney, C. A., Kosinski, M., & Ware, J. E. (1994). Comparisons of the costs and quality of norms for the SF-36 health survey collected by mail versus telephone interview: Results from a national survey. Medical Care, 32(6), 551-567. https://doi.org/10.1097/00005650-199406000-00002
Moore, N. (2000). How to do research : the complete guide to designing and managing research projects. 3:e uppl. Library Association Publishing. London
Moscaritolo, L. (2009). Interventional strategies to decrease nursing student anxiety in the clinical learning environment. Journal of Nursing Education, 48(1), 17–23.
Oscarsson, H., & Bergström, A. (2014). Mittfåra & marginal: SOM-undersökningen 2013. Park, Y. J., Campbell, S. W., & Kwak, N. (2012). Affect, cognition and reward: Predictors of
privacy protection online. Computers in Human Behavior, 28(3), 1019-1027. https://doi.org/10.1016/j.chb.2012.01.004
Parkinson, C. N. (1958). Parkinsons lag och andra studier i administrationens konst. Bonnier. Pong, S., Johnston, J., & Chen, V. (2010). Authoritarian parenting and Asian adolescent school
performance: Insights from the US and Taiwan. International Journal of Behavioral Development, 34(1), 62-72. https://doi.org/10.1177/0165025409345073
Pope, K. S., & Vasquez, M. J. T. (2007). Ethics in psychotherapy and counseling: A practical guide (3rd ed.). San Francisco, CA: Wiley.
Radcliffe, C., & Lester, H. (2003). Perceived stress during undergraduate medical training: A qualitative study. Medical Education, 37(1), 32-38. https://doi.org/10.1046/j.1365-2923.2003.01405.x
Rice, K. G., & Mirzadeh, S. A. (2002). Perfectionism, attachment and adjustment. Journal of Counseling Psychology, (47), 238-250. http://dx.doi.org/10.1037/0022-0167.47.2.238 Riley, C., Lee, M., Cooper, Z., Fairburn, C. G., & Shafran, R. (2007). A randomised controlled
trial of cognitive-behaviour therapy for clinical perfectionism: A preliminary study. Behaviour Research and Therapy, 45(9), 2221-2231.
https://doi.org/10.1016/j.brat.2006.12.003
Robb, Y. (1983), Family Nursing in Intensive Care, Routledge, London. Intensive and Critical Care Nursing Volume 14(3), 117-123.
30 perfectionism including an investigation of outcome predictors. Behaviour Research and Therapy, 95, 79-86. https://doi.org/10.1016/j.brat.2017.05.015
Rudman, A,. Gustavsson, J.P. (2012). Burnout during nursing education predicts lower occupational preparedness and future clinical performance: a longitudinal study. International Journal of Nursing Studies 49(8), 988-1001
Rummell, C. M. (2015). An exploratory study of psychology graduate student workload, health, and program satisfaction. Professional Psychology: Research and Practice, 46(6), 391– 399. https://doi.org/10.1037/pro0000056
Saboonchi, F., & Lundh, L. (2003). Perfectionism, anger, somatic health, and positive affect. Personality and Individual Differences, 35, 1585-1599. http://dx.doi.org/10.1016/S0191-8869(02)00382-3
Salter, D., & Platt, S. (1990). Suicidal intent, hopelessness and depression in a parasuicide
population: The influence of social desirability and elapsed time, British Journal of Clinical Psychology 29, 361–371.
Sarikaya, O., Civaner, M., & Kalaca, S. (2006). The anxieties of medical students related to clinical training. International Journal of Clinical Practice, 60(11),
1414-1418. https://doi.org/10.1111/j.1742-1241.2006.00869.x
Shafran, R., Cooper, Z., & Fairburn, C. G. (2002). Clinical perfectionism: A cognitive-behavioural analysis. Behaviour Research and Therapy, 40(7), 773-7913.
Shauver, M. J., & Chung, K. C. (2013). The Michigan hand outcomes questionnaire after 15 years of field trial. Plastic and Reconstructive Surgery, 131(5), 779e-787e.
https://doi.org/10.1097/prs.0b013e3182865d83
Sheu, S., Lin, H.-S., & Hwang, S.-L. (2002). Perceived stress and physio-psycho-social status of nursing students during their initial period of clinical practice: The effect of coping
behaviors. International Journal of Nursing Studies, 39, 165–175.
Siemiatycki, J. (1979). A comparison of mail, telephone, and home interview strategies for household health surveys, American Journal of Public Health 69, 238–245.
Socialdepartementet. (2017). Hälso- och sjukvårdslag. Sveriges Riksdag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.
31 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Kvalitetsgranskning av studier.
Statens Beredning För Medicinsk och Social Utvärdering. sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel06.pdf
Steele, A. L., O’Shea, A., Murdock, A., & Wade, T. D. (2011). Perfectionism and its relation to overevaluation of weight and shape and depression in an eating disorder sample.
International Journal of Eating Disorders, (44), 459-464. doi: 10.1002/eat.20817 Stoeber, J. (2018). Critical issues, open questions, and future directions. Stoeber (Red.), The
Psychology of Perfectionism. (pp.333-352) Oxon: Routledge.
Stoeber, J., & Damian, L. E. (2014). The Clinical Perfectionism Questionnaire: Further evidence for two factors capturing perfectionistic strivings and concerns. Personality and Individual Differences, 61-62, 38-42. https://doi.org/10.1016/j.paid.2014.01.003
Steptoe, A., Ardle, J., Tsuda, A., & Tanaka, Y. (2007). Depressive symptoms, socio-economic background, sense of control, and cultural factors in University students from 23 countries. International Journal of Behavioral Medicine, 14(2), 97-107.
https://doi.org/10.1007/bf03004175
Strosahl, K. D., Linehan, M. M., & Chiles, J. A. (1984). Will the real social desirability please stand up? Hopelessness, depression, social desirability, and the prediction of suicidal behavior. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 52(3), 449–457.
https://doi.org/10.1037/0022-006X.52.3.449
Universitets- och högskolerådet. (2020). Psykologprogrammet Linnéuniversitetet. Hämtad 2020-04-13 från https://statistik.uhr.se/Ht 2015 - Ht 2019
Vaez, M., Laflamme, L. (2008.) Experienced stress, psychological symptoms, self-rated health and academic achievement: a longitudinal study of Swedish university students. Social Behavior and Personality, 36(2):183-195
VandenBos, G. R., & American Psychological Association. (2015). APA Dictionary of Psychology. APA Books.
Wade, T. D., Bergin, J. L., Tiggemann, M., Bulik, C. M., & Fairburn, C. G. (2006). Prevalence and long-term course of lifetime eating disorder in an adult Australian twin cohort. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 40(2), 121–128. doi:10.1111/j.1440-1614.2006.01758.x
32 Winzer, R., Lindberg, L., Guldbrandsson, K., & Sidorchuk, A. (2018). Effects of mental health
interventions for students in higher education are sustainable over time: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. PeerJ, 6, e4598.
https://doi.org/10.7717/peerj.4598
Zeisel, H. (1969). Tolkning av siffror. Elementär statistisk analys. (1st ed.). Wahlström & Widstrand förlag.
33
Bilaga 1
Figur 1. Normalfördelning av ångest på hela populationen.
