Nätverksorganisationer i kommunal verksamhet
Författare: Zanna Halling
Handledare: Thomas Karlsson
Redovisning/Ekonomistyrning, fristående kurs Ämne: Företagsekonomi
Nivå: C-nivå
2009-2010
Förord
Denna c-uppsats är skriven våren 2009-2010 vid BBS Handelhögskolan i Kalmar och utgör den sista delen i kursen Företagsekonomi 61-90 hp.
Arbetet med uppsatsen har gett mig möjlighet att träffa nya människor och skaffa nya kunskaper och nyttiga erfarenheter. Jag vill tacka de personer på Västerviks kommun som varit vänliga att ställa upp med sin tid och delta i den studie, som delade med sig värdefull information: Carl-Magnus Mårheden, VD i Västerviks Framåt AB, Bruno Nilsson, samhällsutvecklingschef, Ewa Grönwall, kommunalstrateg, Gunilla Andersson, strategisk funktion för vuxnas lärande. Speciellt vill jag tacka Helena Sjöholm, ekonomichef, för all hjälp och stöd som jag har fått under mitt uppsatsarbete. Ett stort tack vill jag rikta till handledare Thomas Karlsson vid Handelshögskolan BBS även för förståelse och stöd. Tackar också opponenter som hjälpt mig i framställandet av uppsatsen genom att ge mig givande kommentarer på mitt arbete.
Sammanfattning
Den hårdare ekonomiska verkligheten ställer nya krav på näringslivet. Effektiviseringen av hushållning med knappa resurser i en alltmer föränderlig omvärld är ett aktuellt tema inom alla områden såsom privata som offentliga verksamheter.
Den här uppsatsen är ett försök att belysa tillämpningen av nättverksorganisationsform som en effektivare samarbetsform mellan organisationer i en ostabil ekonomisk miljö. I uppsatsen användes ett tolkande synsätt som är typiskt för ontologisk inriktning konstruktionism. En kvalitativ forskningsmetod i kombination med ett abduktivt arbetssätt passar till den ontologiska inriktningen. Primärdata samlades genom fem intervjuer med nyckelpersoner som hade ansvar för vissa områden i ett tvärsektoriellt projekt i en kommun. Dessa personer har erfarenhet att arbeta i nätverk. Sekundärdata och referensramar avgjordes genom studier av relevant litteratur på området, material från aktuella företag, Internetkällor. Uppsatsen är uppdelad i referensramdelen, resultatredovisning och tolkningsavsnitt, diskussion, där besvaras frågeställningen genom att tolka empirin och koppla den till referensramavsnittet samt slutsatsdelen. Där försökte jag med utgångspunkt i empirin och med stöd av referenslitteratur sammanfatta resultaten samt uppmärksamma några punkter att tänka på i samband med det ökade intresse till nätverksorganisation som arbetsform.
Sysselsättningsstrategi är omfattande problem, där förutsättningarna påverkas av snabbföränderliga sociala och ekonomiska faktorer. För att lösa det problemet samarbetar kommunen med många andra organisationer i omfattande nätverk, som har komplicerad och ofta svårdefinierad struktur på tvären av organisatoriska, geografiska och sociala gränser, där delar av nätverk kan överlappa varandra. På kommunledningskontor brukar man kalla detta samarbetsnätverk för tvärorganisatoriskt initiativ, vilket motsvarar den levande organisation av organisk karaktär som befinner sig i stadigt förändring, anser jag. Ansvariga personer i kommunen ser tydliga fördelar i nätverkssamarbete, vilket stämmer överens med teoretisk referensramen.
Viktigaste fördelarna i nätverksorganisation anses av respondenterna vara flexibilitet, snabb föränderlighet och anpassningsbarhet, förmåga att snabbt samla och koncentrera resurser och använda dem på mest effektivt sätt. Nätverksorganisationsform bygger på ny organisationskultur och ny ledarroll, som bygger på tillit istället för kontroll, vilket underlättar styrning och anpassning, gör snabbare beslutsfattande och passar speciellt väl i mindre kommun enligt respondenter. Den organisation ger större utrymme för utveckling av individ och grupp, där människor kan samarbeta, fritt utbyta meningar och stödja varandra, ta på sig ledarrollen vid behov, vilket kan ge bättre resultat än om aktörer skulle jobba var för sig i en strikt hierarkisk organisation.
Det råder en viss begreps oenighet bland intervjuade personer vilket helt sammanfaller med referensramen och allmän situation. Den formen har hög uppskattning hos samtliga tillfrågade respondenter och har framtid enligt alla. Den uppfattningen stämmer helt överens med referensramen och med min tolkning.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 6
1.1 BAKGRUND ... 6
1.2 PROBLEMDISKUSSION ... 7
1.3 PRESENTATION AV KOMMUNEN ... 7
1.4 SYFTE ... 8
1.5 PROBLEMFORMULERING ... 8
1.6 AVGRÄNSNINGAR ... 8
1.7 PROBLEMETS BETYDELSE ... 9
1.8 BEGREPPSDEFINITION ... 9
2 METOD ... 10
2.1 KONSTRUKTIONISM ... 10
2.2 HERMENEUTIK SOM TOLKNINGSPERSPEKTIV ... 10
2.3 KVALITATIVA FORSKNINGSSTRATEGIER ... 11
2.4 ARBETSSÄTT ... 11
2.5 DATAINSAMLING ... 12
2.5.1 Intervju ... 12
2.5.2 Intervjuobjekt ... 13
2.6 DOKUMENTATION ... 13
2.7 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 14
2.8 KÄLLKRITIK ... 14
3 REFERENSRAM ... 14
3.1 DRIFTKRAFTER ... 15
3.1.1 Externa förhållanden ... 15
3.1.2 Byråkratiska och organiska organisationer ... 15
3.1.3 Egen modell ... 16
3.2 VAD KÄNNETECKNAR NÄTVERK ... 16
3.2.1 Nätverk i vid mening ... 16
3.2.2 Tekniska och sociala delar ... 17
3.2.3 Sex kännetecken och nya företagskulturen ... 18
3.2.4 Styrning ... 19
3.2.5 Styrkor ... 20
3.3 OLIKA TYPER AV AFFÄRSFÖRBINDELSER ... 21
3.3.1 Olika tendenser ... 22
3.3.2 Olika benämningar ... 23
3.3.3 Affärsmodeller ... 24
3.4 KRITIK MOT NÄTVERKSORGANISERING ... 25
3.4.1 Förutsättningar ... 25
3.4.2 Fallgrop... 26
4 EMPIRI ... 27
4.1 INTERVJU 2 ... 27
4.2 INTERVJU 2 ... 29
4.3 INTERVJU 3 ... 31
4.4 INTERVJU 4 ... 33
5 RESULTATREDOVISNING OCH TOLKNING ... 35
5.1 NÄTVERKSDEFINITION ... 36
5.1.1 Driftkrafter ... 36
5.1.2 Nätverksdefinition ... 37
5.2 HUR UPPFATTAS NÄTVERK... 41
5.2.1 Fördelar ... 43
5.3.2 Styrning ... 47
5.3.3 Organisationskultur ... 48
5.4 OLIKA TYPER AV NÄTVERK ... 49
5.5 KRITIK MOT NÄTVERKSORGANISERING ... 52
6 SLUTSATSER ... 53
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 54
6.1.1 Varför väljer organisationer nätverksorganisationsform? ... 54
6.1.2 Hur uppfattas nätverksorganisationsform av respondenter? ... 57
6.2 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 57
6.3 ATT TÄNKA PÅ VID NÄTVERKSORGANISERING ... 58
KÄLLFÖRTECKNING ... 61
BILAGOR ... 62
INTERVJUFRÅGOR: ... 62
1. Inledning
Detta kapitel innehåller redogörelse till problemområdet, bakgrund och problemdiskussion samt problemets betydelse. Vidare formuleras det problemet och syftet med uppsatsen samt anges avgränsningar och förklaras viktiga i uppsatsen begreppen.
1.1 Bakgrund
De snabbt föränderliga ekonomiska och politiska förutsättningar, som råder nuförtiden i omvärlden, ställer nya och hårdare krav på näringslivet och på offentliga verksamheter. Låg konjunktur och nedgång i världsekonomi å ena sidan, samt de resurskrävande samhällsnyttiga idéer, som präglar ett modernt samhälle å andra sidan, är svårt att samordna. Den levnadsstandard som människor i dem så kallade utvecklade länder har nått och är vana vid inväntas att bevaras oavsett de rådande ekonomiska svårigheterna. Näringslivet kämpar hårt för att vidmakthålla de nådda ekonomiska positionerna, klara sig igenom den ekonomiska krisen med minsta möjliga förluster. Samhället förväntar sig att även offentliga verksamheter kan bemöta den kommande låga konjunkturen på ett smidigt sätt och anpassar sig snabbt till de omfattande problem som uppkommer i samband med marknadssvängningar, så att de kraven på demokrati och höga levnadsstandard i Sverige blir inte lidande. Man har höga förhoppningar att i det moderna informationssamhället finns tillräckligt med kompetens och kunskap, inte minst inom den offentliga verksamhet, för att svara på nya utmaningar.
Nätverksorganisationer är ett av möjliga svar på tidens krav att hitta nya styrkor för att
överleva i den turbulenta moderna ekonomiska och sociala miljön, då ökade fokus på samarbete mellan olika organisationer har utbrett sig. Samarbete, dialog, flexibilitet, anpassningsbarhet, tillit, förtroende är viktiga nyckelord i sammanhanget.
Nätverksorganisering växte fram så småningom under 1900-talet. Det är en ganska omskriven strategi som spred sig inom privat såsom inom offentlig verksamhetssektor. ”Network”
betyder från början nät eller fiskegarn. Senare blev ordet använt om kedjor av radio och TV- stationer samt mer generellt om tekniska kommunikationssystem (Local area network, LAN, Internet). En av de första svenska studierna av sociala nätverk enligt Bakka m.fl. (2006) var Hägerstrands analys av spridningen av jordbruksinnovationer i Kinda-Ydre Härad i 1953, där forskare drar slutsatsen att spridningen av innovationer blev resultat av kommunikationsprocess mellan individer. Studie om spridningen av de lokala fackliga organisationer i Sverige från 1890 till 1990 som gjorde Hedeströms i 1994, visade stor betydelse av nätverkens struktur och utbredning i den processen, menar Bakka m.fl. (2006).
Tendensen till integrering mellan företag som ett sätt att reducera osäkerhet i omvärlden existerade inom näringslivet flera tiotals år tillbaka. Vertikal integrering, där företagen köper upp distributörer och leverantörer, funnits under senaste femtio åren, enligt Jacobsen &
Thorsvik (2008). En annan känd tendens enligt författarna är att åstadkomma större kontroll över situationen genom samling av produktionen inom organisatoriska gränser.
Intresset till nätverk som organisationsform har expanderat med tiden samt blivit ganska vanliga organisationsstruktur nyförtiden, inte minst om man talar om institutionell utveckling inom kommunalsektor. De nya utmaningarna driver kommuner, precis som många andra
organisationer, att söka efter modernare och verksammare organisationsformer och styrningsmetoder. De klassiska problemen med de så kallade traditionella organisationer som präglas av stelheten är välkända. Det är inte nyhet att arbeta i hierarkisk uppbyggda organisationer är inte mest effektivt förfaringssätt, då varje organisation hushåller med egna resurser, efter egna visioner om kommunens bästa och oberoende av andra samhällsaktörer.
Det ökade beroende mellan formellt separata enheter i offentlig sektor är ett faktum som är svårt att bortse ifrån (Controllerhandboken, 2008). Jonny Lind (Controllerhandboken, 2008) talar om ”vårdkedjor och nätverk av myndigheter, ofta med olika huvudmän (kommun, landsting, stat), vars samarbete avgör både medborgarnas livskvalitet och samhällets kostnader.”
1.2 Problemdiskussion
För att skapa mest flexibla mot omgivningens svängningar organisationer med mesta möjliga stabiliteten experimenterar organisationer med givande och spännande former, vilka ofta byggs på erfarenheter från andra organisationsformer. Fasta organisatoriska strukturer i allt fler företag och organisationer ersätts av projektgrupper, matrisorganisationer, tvärorganisatoriska initiativ eller nätverk av olika slag. Man utnyttjar i högre grad ”mix” av redan existerande organisationer, kombinerar olika organisationsformer för att mest effektivt samordna befintliga resurser och uppnå uppsatta mål. Ofta används tidsbegränsade och tillfälliga organisationer, som skapas eller anpassas för ett konkret uppdrag eller problem.
Som grund för sådana provisoriska organisationer används inte sällan dem befintliga företag eller myndigheter, deras delar eller anställda i olika kombinationer.
På så sätt uppstår det relativt nya och mer komplexa organisationsformer eller förnyade varianter av redan förekommande modeller. Det händer att dessa former får nya spännande benämningar av sina skapare eller används dem välkända benämningarna i annorlunda sammanhang. Det finns många olika definitioner och benämningar. Deras spridning sker snabbare än ekonomisk teori hinner utarbeta enhetlig klassifikation. Ofta används det övergripande begreppet nätverksorganisation som ett hjälpverktyg för att möjliggöra beteckning av de existerande eller eftersträvade förbindelserna mellan olika aktörer inom näringslivssektor och inom offentlig verksamhet, mellan företag, myndigheter eller deras delar.
Nätverksorganisationsform är ett brett ämne. Komplexiteten i fenomenet gör att det inte finns entydiga uppfattningar om vad denna företeelse innebär. Det råder en ganska bred begreppssplittring i den fackliga litteraturen, där kan man träffa olika tolkningar och benämningar av nätverksorganisationer. Exempelvis används bland annat benämningar projektorganisation, matrisorganisation, tvärorganisatoriska initiativ eller divisionalisering.
Det kan vara intressant att undersöka den aktuella nätverksorganisationsform som uppsatsämne samt tillämpning av nätverk inom andra område än bara stora vinstdrivande företag. Jag har valt en offentlig verksamhet som en kommun är.
1.3 Presentation av kommunen
”Västervik är en kommun med härliga boendemiljöer och hög livskvalitet!” – läser man på kommunens webbsida. Västerviks kommun ligger i norra Kalmar län i nordostligaste hörnet av Småland och består bland annat av tätorterna Västervik, Gamleby, Ankarsrum, Överum,
Gunnebo och Loftahammar. I kommunen - som till ytan är södra Sveriges största - bor ungefär 36 000 invånare, varav drygt 21 000 i centralorten, 3 000 i Gamleby, 1 300 i Ankarsrum och 1 300 i Överum. Övriga bor i de mindre tätorterna eller på landsbygden. De största arbetsgivarna i kommunen är bland andra Ankarsrum Industries AB, Gunnebo AB, Överums Bruk, Elfa Sweden AB, SlipNaxos AB, Akzo Nobel Nippon Paint AB, Landstinget i Kalmar län och Västerviks kommun.
Efter nedläggningen av Electrolux dammsugarfabriken i 2004 i Västervik, uppstod det akut sysselsättningsbrist och behov att arbeta med problemet I Västerviks kommun. Ekonomisk nedgång förorsakade stigande arbetslöshet, speciellt bland ungdomar, i hela landet och försämrade situationen i kommunen ytterligare. För att vända på trenden i utvecklingen beslutade ledningen i Västerviks kommun att utarbeta en sysselsättningsstrategi, där näringslivsutvecklingen blev ett prioriterat område. Electrolux tog sitt sociala ansvar och donerade 20 millioner kronor till Västerviks kommun för detta ändamål. Med dessa medel bland annat bildades ett investment bolag som skulle vara ”en stark resurs för företagens strategiska och operativa arbete”.1
1.4 Syfte
Syftet med den här uppsatsen är.
Belysa frågan om samverkan mellan organisationer i offentlig sektor genom användning av nätverket som organisationsform
1.5 Problemformulering
För att nå syftet med den här uppsatsen har jag formulerat huvudfrågan:
Varför väljer organisationer nätverk som organisationsform?
Huvudfrågan har jag uppdelat i underfrågor:
Vilka drivande krafter styr organisationer mot nätverksorganisering?
Vilka fördelar ser organisationer i nätverksorganisationsform?
Vilka fallgropar finns det vid nätverksorganisering?
1.6 Avgränsningar
Undersökningen i det här arbetet begränsas med Västerviks kommun, som är min hemkommun. Här lägger jag fokus på användning av nätverksorganisationsformen inom kommunal verksamhet eller vid samarbete av kommunen med andra organisationer och enskilda personer. För ytterligare avgränsning har jag valt ett prioriterat arbetsområde inom Västerviks kommun – sysselsättningen – för att det är en viktig socialekonomisk fråga som
1 Information från VF AB:s flygblad
aldrig förlorar sin aktualitet. I uppsatsen behandlas bara organisationer som har med kommunens sysselsättningsstrategi att göra.
Personer för intervjuer har jag valt i samråd med ekonomichef i kommunal organisation Helena Sjöholm. Antal intervjuade personer är fyra, de är några av nyckelpersoner som arbetar med sysselsättningsfrågor i kommunen:
Carl-Magnus Mårheden, VD i Västerviks Framåt AB Bruno Nilsson, samhällsutvecklingschef
Ewa Grönwall, kommunalstrateg
Gunilla Andersson, strategisk funktion för vuxnas lärande under kommunledningskontor Uppsatsen handlar inte om informationsteknologiska nätverk där talar man om fysiska förbindelser mellan ett antal datorer eller datosystem.
1.7 Problemets betydelse
Den turbulenta ekonomiska verkligheten, som kännetecknas av en stor mängd information och snabba förändringar, driver organisationer, vare sig det gäller privata eller offentliga, att söka efter smidiga organisationsformer, som skulle vara anpassade för att lösa komplexa moderna problem. Dessa organisationsmodeller skulle motsvara höga krav, kunna anpassas till miljöförändringar, vinna konkurrens fördelar såsom snabb skaffa och koncentrera resurser, ha möjlighet att upplösas vid behov, o.s.v. Dessa former är ”under stadig utveckling i företagens strävan efter att hela tiden bli bättre” enligt Dalsgaard & Bendix (1998), vilket tyder på att nätverksorganisering som uppsatsämnet är aktuellt för flera intressegrupper förutom forskare. Nättverksorganisationsformen är även av intresse för företag och andra organisationer: i takt med att nättverkssamarbete mellan företagen ökar, krävs det bättre förståelse om vad denna samarbetsform innebär, vilka möjligheter och fallgrop kan inträffa, samt anpassa egen organisationsstruktur till den förändrade organiseringsmönster som råder.
1.8 Begreppsdefinition
Nätverksorganisationen – ett nätverk av enskilda och grupper i rörelse2
Grupp (engelska team) – en samling människor som tillsammans utgör en helhet som är mer än summan av delarna3
Organisering – process man driver när man förändrar organisationsformen4
Organisation – organisationsformen, ”det sätt som olika delar av företaget förhåller sig till varandra” (Dalsgaard & Bendix, 1998) Begreppet organisation kan ha bredd innebörd i den här uppsatsen och begreppet företag ingår i det förstnämnda. Man kan säga att dessa båda begrepp används som synonymer i uppsatsen.
Omvärld – alla förhållanden utanför organisation som kan ha effekt på denna5.
2 Dalsgaard & Bendix
3 Dalsgaard & Bendix
4 Dalsgaard & Bendix
5 Dalsgaard & Bendix
Den offentliga sektorn består av tre delar: staten, kommunala sektorn, socialförsäkringssektorn, den syftar förverkliga de mål som politiska insatserna har fastställt.
I uppsatsen skiljer man inte mellan begreppen nätverk och kluster, vilka ofta används som synonymer i litteratur. Kluster är en ansamling av företag med likartade verksamheter och att det finns relationer mellan dem som ingår i kluster, men kluster säger ingenting om hur de samverkar med varandra. Samverkan i kluster sker genom att det bildas olika typer av nätverk för konkreta uppdrag6
Värdegrundlag – samling av ”värden och värderingar som mer eller mindre explicit uttalat finns det i företaget”7
2 METOD
Syftet med det kapitel är att ge läsaren en uppfattning om tillvägagångssättet som användes i uppsatsen. Det är metoder som jag har valt ur metodlitteraturen och motiveras mitt val. I detta kapitel redovisas bara de metoder som har med det arbete att göra.
2.1 Konstruktionism
I uppsatsen utgick jag från den ontologiska inriktning konstruktionism. Konstruktionism har som utgångspunkt att alla sociala kategorier och objekt är socialt konstruerade: den sociala verkligheten skapas genom samspelet mellan sociala aktörerna och tolkas av forskarna; ur dessa tolkningar uppstår teoretiska ”konstruktioner”. I sin bok ”Företagsekonomiska forskningsmetoder” skriver Bryman och Bell (2003) att konstruktionism är en ontologisk inriktning som ifrågasätter att sociala företeelser kan vara oberoende av sociala aktörerna till skillnad från en ontologisk inriktning objektivism, där ses sociala företeelser som objektivt existerande fakta oberoende av människornas intellekt och uppfattningar.
I enlighet med konstruktionismen försökte jag beskriva de valda sociala fenomen efter hur jag har uppfattat dessa. Min uppfattning grundade jag i sin tur på intervjuer av vissa berörda personer (respondenter) utöver ett visst urval av litteratur på området. Varje intervjuad person har sin unika syn på verkligheten som beror på personens värderingar, kunskaper och erfarenheter, vilket gör att varje beskrivning av sociala företeelser blir unik. Man kan säga att de grunder som jag bygger min analys på är subjektiva. Själva analysen blir då en konstruktion av den sociala verkligheten som speglar min syn på empiriska fakta.
2.2 Hermeneutik som tolkningsperspektiv
Hermeneutik är en term ”som inom samhällsvetenskapen stor för teori och metod när det gäller tolkning av människors handlingar” enligt Bryman och Bell (2003). Hermeneutiska traditionen passar mig vid uppsatsarbete för att den ”tar hänsyn till skillnaderna mellan människorna och naturvetenskapens studieobjekt”. Detta synsätt ger forskaren utrymme till tolkningar av de studerade företeelserna utifrån forskarens egen förståelse och de sociala
6 Åberg
7 Dalsgaard & Bendix, 1998
aktörernas synvinkel. Undersökare har en aktiv position i enlighet med hermeneutik som är en tolkningslära, han involverar sig i sitt undersökningsobjekt och försöker förstå verkligheten genom att studera och tolka.
2.3 Kvalitativa forskningsstrategier
Det finns flera tillvägagångssätt inom företagsekonomisk forskning samt finns det olika uppfattningar bland vetenskapsmän angående kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier: vissa forskare menar att skillnaderna mellan dessa metoder inte är så stora. Bryman och Bell (2003) anser att företagsekonomisk forskning är komplex och att kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategierna inte är oförenliga. Det finns exempel ”på undersökningar där man använt en kvalitativt inriktad forskning för att pröva och inte för att generera en teori” enligt dessa författare. Enligt Bryman och Bell (2003) kan valet av metod bero på ontologiska inriktningen. Ontologisk inriktning konstruktionism använder sig av kvalitativ forskning enligt Bryman och Bell (2003). Kvalitativ forskning är intresserad av individernas uppfattningar och tolkningar av den sociala verkligheten, som är egenskap av individernas skapande och konstruerande förmåga. Den metoden är vanlig vid småskaliga undersökningar enligt Denscombe (2009).
Syftet med mitt arbete var att genom litteraturstudier skaffa mig en referensram angående existerande uppfattningar om nätverksorganisationer och jämföra dem med samlade empirin för att sedan kunna dra slutsatser om hur bra teoretiska konstruktioner tillämpas i verkligheten inom ett specifikt område – kommunal verksamhet. Kvalitativ forskningsmetod undersöker ämnet, i det här fallet den praktiska tillämpningen av en teoretisk organisatorisk konstruktion, genom att utforska visioner, förväntningar och observationer gjorda av vissa sociala aktörer, i det här fallet av nyckel personer och projektledare som arbetar med sysselsättningsstrategi i Västerviks kommun. Respondenter utgick från sina uppfattningar om den sociala verkligheten runt omkring dem vid svar på intervjufrågor. De berättade om sina förväntningar, om sina insatser, skapade en bild av den undersöknings objekt. Respondenternas berättelser är deras subjektiva bild av nätverk kan man betrakta som en ”konstruerad verklighet” i enligheten med ontologiska ståndpunkten konstruktionismen. Detta överensstämmer med det tolkande synsättet vilket är karakteristiskt för kvalitativa metoden, enligt Bryman och Bell (2003).
Därför kvalitativ metod är det naturliga valet för mig i enligheten med valt konstruktivistisk ontologi.
2.4 Arbetssätt
Två vanliga tillvägagångssätt att knyta samman empirin och teorin i ett arbete enligt Bryman och Bell (2003) är deduktion (en forskare utgår från antaganden och teorier som redan existerar och drar sedan sina egna slutsatser) och induktion (en forskare studerar verkligenheten först och sedan formulerar en teori utifrån det). Ett tredje sätt enligt dessa författare är iterativ eller upprepande strategi som i andra källor kallas för abduktion. Iterativ strategi förklaras som en förflyttning fram och tillbaka mellan empiri och teori. Vid forskning av ett komplicerat forskningsämne räcker det ofta inte med en enda metod, då arbetar vetenskapsmän med olika kombinationer av dessa metoder.
Ontologisk inriktning konstruktionism använder sig av kvalitativ forskning vilken förknippas med ett induktivt synsätt. Det huvudsakligen sättet som jag har arbetat efter är induktivt, med visst inslag av den iterativa strategin. Först skaffade jag mig en uppfattning om ämnet genom litteraturstudier och valt referensram. För att hitta sammankopplingar mellan de teoretiska modeller inom referensramar och verkliga organisationer vände jag mig till fältstudier, där
utförde jag ett antal undersökningar och samlade in empiri genom studier av styrdokument och utföra några intervjuer. I strävan att koppla samman referensram med empirin ställde jag vid behov kompletterade frågor till intervjuade personer vilket ledde till tolkningar och slutsatser om hur de valda teoretiska påståendena fungerar i verkligheten. Induktion förutsätter att man formulerar nya teorier vilket är inte min målsättning. Sammanfattningsvis har jag flyttat fram och tillbaka mellan empiri och teori, mellan induktion och deduktion, vilket förklarar mitt val av iterativ forsknings strategi.
2.5 Datainsamling
För att bygga en uppfattning vid undersökning av ett aktuellt ämne och svara på frågeställningen hur offentlig sektor inom en kommun använder sig av modernare organisationssätt har jag samlat både primär data, den nya aktuella information som undersökare själv har samlat från fältet, och sekundär data, den redan kända och dokumenterade informationen8. Den sekundär data som jag har använt mig av förutom litteratur från olika bibliotek och Internetartiklar är det tryckta materialet som jag har fått av respondenter vid intervjuer, det är olika broschyr om befintliga företag, bland annat schema av olika affärsförbindelser och strategier i kommunen, en rapport som presenterar förslaget för sysselsättningsstrategi ”Strategi och handlingsprogram för sysselsättningen i Västerviks kommun Förslag”, samt materialet ur den kommunala tidningen Utsikt samt från kommunens hemsida. De primärdata har jag valt att samla genom att göra fyra semistrukturerade intervjuer samt en ”förintervju” för att få inblick in i en stor kommunal organisation.
2.5.1 Intervju
Den flexibilitet som en intervju förutsätter passar bra till att samla in omfattande och adekvata till ämnet kvalitativ data. ”Intervju är sannolikt den mest använda metoden i kvalitativ forskning” enlig Bryman och Bell (2003). En strukturerad intervju innebär att frågorna för intervjun förberedds och bestämds i förväg innan intervju genomförs. Detta underlättar att bearbeta svaren av olika respondenter och sammanställa och jämföra de vid sådant tillvägagångssätt. Angreppssätt som jag har valt kallas semistrukturerad intervju9 som är mer personlig. Jag förberedde intervjuguide, som innebär en lista med specifika frågor och teman som ska belysas. Intervjuguide fungerade bara som vägvisare och ramverk, för att inte åsidosätta viktiga aspekter av problemet samt hålla sig till ämnet inom vissa gränser.
Respondenterna kunde gå igenom frågorna i förväg samtidigt som de kunde prata fritt och belysa undersökningsämnet på sitt sätt av den orsaken att man inte kan förutse alla möjliga vinklingar i det undersökta ämnet. Respondenterna kunde bestämma själva hur mycket vill de belysa i varje fråga och i vilken ordning lägga sina svar, frågorna behövde inte komma i samma ordning som i intervjuguiden. Då kunde jag markera vissa prioriteringar som respondenterna gör och bättre förstå vad de lägger fokus på. Samtidigt kunde jag ställa kompletterande frågor om jag tyckte att vissa aspekter inte blev tillräckligt belysta.
Jag formulerade öppna frågor som förutsätter omfattande svar samt försökte undvika att ställa vägledande eller slutna frågor som kräver bara ja/nej svar. Sådan sätt hjälpte mig att behålla validitet i de samlade data. I intervjuer har jag ställt faktafrågor rörande informanter samt frågor som rör åsikter eller värderingar av uppsatsämnet.
8 Jacobsen, D I (2002)
9 Bryman & Bell
Jag har valt att göra muntliga intervjuer för att antal intervjuade personer var inte så omfattande vid min kvalitativa forskning samt behövdes det ingen användning av tekniska medel vid bearbetning av insamlad data, informationen behövde inte kodas. Intervjuade personer var drivande person i ett samarbetsprojekt, därför var de bra insatta i frågan och kunde prata lätt om problemet vilket passar för myntliga intervjuer. Tiden för intervjuer hade de valt själva och kunde reglera den vilket skapade trevligare atmosfär för kommunikation.
De personer som intervjuades uppträdde både som informanter, då de berättade om samarbete mellan företagen, samt som respondenter i vissa fall, då de besvarade frågor om sin egen roll i detta arbete och om sina kontaktnätverk. I uppsatsen kallade jag de intervjuade personerna alltid för respondenter för enkelhets skull.
2.5.2 Intervjuobjekt
Mitt syfte var att belysa tillämpning av nätverksorganisationsform inom visst område i en kommunal verksamhet. För att möjliggöra vissa generaliseringar var det angeläget göra ett representativt val av intervjuobjekten. De blev inte slumpmässigt valda (ickesannolikhetsurval enligt Denscombe, 2009), men det gjordes ett representativt urval på grund av vissa faktorer.
Det var fördelaktigt att intervjupersonen skulle ha bra inblick i visst problemområde, i viss verksamhet och ha bra helhetsbild av organisationsstruktur och framtidsplaner. Önskvärd var att dessa personer skulle ha haft nyckelpositioner inom sina arbetsområden.
För att välja intervjuobjekt har jag vänt mig till kommunal ekonomichef Helena Sjöholm, hon gav mig en inledande ”förintervju” där hon berättade om den aktuella sysselsättningsproblematiken och hur man planerar arbeta med den i kommunen.
Sysselsättningsstrategi var uppdelad i fyra områden och Helena Sjöholm rekommenderade att välja för intervjuer nyckelpersoner som arbetar med det aktuella samarbetsprojektet och ansvarar för dessa delområden. Personer som vänligen ställde upp för intervjuer var:
Carl-Magnus Mårheden, VD i Västerviks Framåt AB; arbetsområdet: näringslivsutveckling Bruno Nilsson, samhällsutvecklingschef; arbetsområdet: utveckling av infrastruktur och kommunikation,
Ewa Grönwall, kommunalstrateg; arbetsområdet: marknadsföring av kommunen Gunilla Andersson, arbetsområdet: strategisk funktion för vuxnas lärande
Under tiden som arbetet med uppsatsen pågått har vissa personer fått nya befattningar inom kommunen. Helena Sjöholm och Carl-Magnus Mårheden har blivit kommundirektörer.
Jag har begränsat antalet intervjuer till formeln ”ett plus fyra” på grund av det representativa valet då varje delområde var omfattat av en intervju. Ytterligare intervjuer inte säkert skulle tillföra väsentlig information som skulle var värd det merarbete det innebär att utföra dem.
2.6
Dokumentation
För att dokumentera intervjuer har jag använt mig av bandinspelning, vilken är ett effektivt sätt för att dokumenterar allt som kommer att sägas, enligt Denscombe (2009). Intervjuer var ganska omfattande och utan inspelningen kunde en del information försvinna. Jag tillfrågade mina intervjuobjekt om tillåtelse att spela in intervjuerna, ingen av respondenter hade invändningar, jag lade inget märke att det kändes hämmande för någon, tvärtom, det tycktes vara spännande. En annan nackdel med detta sätt att dokumentera kunde vara att det som visas på andra sätt såsom kroppsspråk försvinner helt om detta inte skrivs ned under intervjun, enligt samma källa, men kroppsspråk hade spelat oväsentlig roll i den uppsatsen.
Samtidigt kombinerade jag ljudupptagningen med vissa anteckningar som jag gjorde samtidigt med intervjuer och efteråt då jag lyssnade på inspelningen igen. Det är lättare att arbeta med anteckningar vid senare stadiet av uppsatsarbete, tycker jag. Ofta belyste respondenter samma företeelse på olika sätt, då hjälper anteckningarna bättre ställa olika åsikter mot varandra, hitta skillnader och likheter, anser jag. Det hjälpte mig att dokumentera vissa iakttagelser och funderingar som man kunde annars glömma på grund av stort antal av information.
2.7
Validitet och reliabilitet
Ett av viktigaste forsknings kriterier enligt Bryman & Bell (2003) är validitet som handlar om
”huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten”. Med validitet hänger ihop reliabilitet som handlar om utsträckning på stabilitet av ett mått10. Dessa kriterier oftast är aktuella vid kvantitativa studier, men även i kvantitativa. I den uppsatsen gör jag inga större generaliseringar, mina slutsatser gör jag inom ramar av dem avgränsningar som talades tidigare om. Validiteten i arbetet var den anledning att jag strävade efter att skapa ett representativ urval av intervjuade personer oavsett att det inte är kvantitativ forskning. Samtidigt säkerställde jag reliabiliteten genom att välja ljudinspelningen som sätt att dokumentera empirin.
2.8
Källkritik
Efter urval och bearbetning av litteratur i ämnet märkte jag att de flesta litterära källor om nätverk handlar om nätverksorganisationsform som förekommer inom näringslivet, i första hand inom produktionssektor. Denna litteratur hänvisar till stora eller mindre vinstdrivande företag som bildar nätverk av olika slag för att nå i slutände de vanliga ekonomiska mål, nämligen vinstmaximeringen. Det var svårare att hitta litteratur om nätverksorganisationer inom offentlig sektor. Samtidigt är sysselsättningsstrategi en stor och komplex fråga, där samarbetar Västerviks kommunala organisation med andra marknadsaktörer, även med näringslivet. Därför utgick jag till största delen från teoretiska resonemang kring nätverk utan hänförelse till tillämpningsområdet och kring nätverk inom näringslivet, samt lade till argumentering om nätverk inom offentliga organisationer.
3 Referensram
I det här kapitlet presenteras den teoretiska referensram som är nödvändigt för bredda förståelse inom valt område och närmare förstå frågeställningen. Referensramen består av relevanta från min synpunkt resonemang kring uppsatsämnet, definitioner och begreppsförklaringar som är valda ur litteraturen bland många ämnesförklaringar. Dessa teoretiska resonemang ska senare relateras till empirin i enlighet med de sedvanliga tillvägagångssätten i ett vetenskapligt arbete.
10 Bryman & Bell
3.1 Driftkrafter
3.1.1 Externa förhållanden
Det råder vissa förhållanden mellan organisationer och omvärlden enligt ett teoretiskt perspektiv av Jacobsen & Thorsvik (2008). Deras grundläggande antagande är att organisationen är beroende av sin omvärld för att överleva. För organisationens överlevnad måste dess mål, strategi och struktur vara rättade efter omvärlden. Jacobsen & Thorsvik (2008) menar att organisationer står under tryck att anpassa sig till externa förhållanden.
Externa förhållanden delas villkorligt av Jacobsen & Thorsvik (2008) i ”teknisk” och
”institutionell” omvärld. Teknisk omvärld omfattar förhållande utanför organisation som har betydelse för organisationens resultat och mål (till exempel leverantörer, kunder, konkurrenter). Teknisk omvärld klassificeras av stabilitets grad (stabil och dynamisk omvärld) samt grad av homogenitet (homogen och heterogen omvärld). Institutionell omvärld har med kulturen kring organisationen att göra, det kan vara normer, värderingar, förväntningar med mera. ”Olika organisationer står oftast i olika beroende till de båda omvärlds typer” menar Jacobsen & Thorsvik (2008). Privata organisationer mer beroende av den tekniska omvärlden, exempelviss av marknaden; offentliga organisationer orienterar sig mot den institutionella omvärlden, som exempelviss lagstiftning. Samtidigt kan båda teoretiska perspektiv gå i varandra och påverka alla typer av organisationer, som till exempel reglering av resurs- och miljöaspekter.
Forskningen har påvisat många viktiga samband mellan omvärldskrav och organisationsstruktur. Dagens konkurrensmiljö är hård. För att inte halka efter och inte tappa takten i sin utveckling tvingas företagen att befinna sig i ständig förändringsprocess. Utnyttjar företaget de möjligheter som finns i det nutida samhället? Om organisation är anpassad till omgivningens förväntningar? Genom att hitta svar på dessa och liknande frågor strävar moderna företagen efter att revidera sin egen position på marknaden och försöka hitta den rätta riktningen till vidareutveckling av eget företag. Organisationsstrukturen strävar att bemästra problem i samband med olika slags tekniska omgivningar, enligt Jacobsen &
Thorsvik, (2008) genom utveckling av egna organisationsformer. Många experimenterade med nya samarbets- och ledningsformer vilket resulterade i starkt ökade intresse för nya och smidigare organisationsformer, anser Bakka m.fl. (2006). Enligt Jacobsen & Thorsvik (2008),
”en av de mest omskrivna strategierna för att hantera en alltmer föränderlig omvärld är så kallad nätverksorganisering.”
Under de senaste årtiondena har betydelse av samarbete mellan företagen ökat enligt Jonny Lind (Controllerhandboken, 2008). Författare skriver att det inte finns någon generellt accepterade orsak till ökad grad samarbete mellan organisationer. En del forskare hävdar att orsaken är de stora förändringar i omgivningen, andra tycker att det är en gradvis förändring av något som alltid varit viktigt: ”Några driftkrafter som ofta brukar lyftas fram är den tilltagande globaliseringen, en snabbare teknisk utveckling och produkternas ökade tekniska komplexitet” menar Lind (Controllerhandboken, 2008).
3.1.2 Byråkratiska och organiska organisationer
Under efterkrigstiden uppstod en stark och permanent kritik av ”byråkratiska”
organisationsformer. Traditionellt uppbyggda organisationer är oftast hierarkiska, de är låsta av regel och system, som hämmar organisationens och medarbetarnas positiva utveckling.
Dalsgaard & Bendix (1998) skriver att ”Många traditionella organisationer är sjuka, infekterade av stelhet och inflammerade i magen”. Dessa organisationer har hierarkisk struktur för auktoritet, kontroll, kommunikation, klar arbetsfördelning, specialisering, specificering av individens roll - allt styrs genom regler och procedurer; kommunikationen i en organisation är primärt vertikal, enligt Jacobsen & Thorsvik (2008), som anser att
”byråkratiska strukturen fungerar allra bäst i en omvärld som är stabil.”
Modern omvärld är dynamisk och heterogen, den karakteriseras av hög grad osäkerhet.
Jacobsen & Thorsvik (2008) bedömer att organisationsstrukturer i en turbulent miljö pressas i mer ”organisk riktning” med större decentralisering, mindre standardisering och otydligare arbetsfördelning: ”Ju mer dynamisk den tekniska omvärlden är, desto mer organisk struktur måste organisationen utveckla för att stärka sin förmåga att behandla information som kan reducera osäkerheten och befrämja flexibilitet, så att det snabb kan anpassa sig till omvärldsförändringar.” Organisk organisation har nättverksstruktur för auktoritet, kontroll, kommunikation, arbetsuppgifter omdefinieras ständigt efter behov, individens roll är definierad generell, kommunikationen sker både horisontell och vertikal – allt efter behov, enligt Jacobsen & Thorsvik (2008). ”Den organiska strukturen utformad för att bemästra en dynamisk omvärld” drar de slutsatsen.
3.1.3 Egen modell
Jacobsen & Thorsvik (2008) betonar att det inte finns någon slags ”automatisk”
överensstämmelse mellan omvärlden, dess stabilitet och den typ av struktur som organisationen utvecklar. Organisationer har inte alltid möjlighet att handla enligt egen uppfattning om den bästa anpassning till omvärlden, men bör ta hänsyn till externa aktörers vilja. Beslutprocesser kan präglas, förutom rationellt tänkande, av sådana faktorer som maktkamp, manipulering, kompromisser, bristande kännedom, känslor samt av situationsfaktorer som exempelviss teknik, krav från anställda eller organisations storlek.
Ytterligare försvårande omständighet är att omgivningen inte är homogen, en och samma organisation kan verka i flera olika omgivningar samtidigt.
I litteraturen om ”organizational design” utgår man ifrån att organisationen har flera valmöjligheter. I vissa fall kan omvärld ingripa direkt i organisation och ställa krav på organisationsstruktur, t.ex. genom externa representanter i företags styrelse. I andra fall sker påverkan indirekt, t.ex. när organisation bör hitta lösningen i svår situation med flera osäkerhetsfaktorer. I vilken omfattning kan organisationsformen fritt väljas eller bestämmas av olika omvärldsfaktorer är en omdiskuterad fråga, enligt Bakka m.fl. (2006).
Utöver den yttre ostabila miljön påverkas organisations struktur av interna förhållanden, vilka är, oavsett vissa likheter och gemensamma drag, specifika i varje företag. Därför kan det vara önskvärt att ha en flexibel organisationsform som är kapabel att anpassa sig efter de rådande unika relationerna istället för att överta en stereotyp modell. Organisationen utvecklar egen modell som passar de angelägna aktuella förhållanden i företaget. Det är idén bakom nätverksorganisering, enligt Dalsgaard & Bendix (1998). ”Den bästa lösningen uppstår inte spontant utan utvecklas vanligen genom en målmedveten insats” enligt Bakka m.fl. (2006).
3.2 Vad kännetecknar nätverk 3.2.1 Nätverk i vid mening
Det finns ett stort antal uppfattningar och beteckningar i litteratur om vad ett nätverk som organisationsform innebär. Detta visar att nätverksorganisering inte är entydigt fenomen. I enlighet med definitionen i nationalencyklopedi är ett nätverk en decentraliserad organisation som hålls ihop av olika relationer och kontakter, ofta utan något egentligt centrum. Med den innebörden kan nätverk anses vara det totala mönstret av relationer inom en grupp av organisationer som agerar i syfte att nå gemensamma mål (Nationalencyklopedin, 1994) Samhällsforskning använder ordet nätverk ”som en metafor för förbindelser mellan människor i lokalsamhället, som en bild av en informell organisation” (Bakka m.fl., 2006).
Dalsgaard & Bendix (1998) tycker att nätverksorganisation bygger verksamhet på kontakt och kommunikation. Dalsgaard & Bendix (1998) definierar nätverk som rörelse inom organisationen och mellan organisationen och omgivningen. ”Det finns många strukturer samtidigt i nätverksorganisationen men nätverksorganisering är inte så mycket en struktur som det sätt man rör sig i strukturen” skriver Dalsgaard & Bendix (1998). Kontakter i nätverksorganisationen förekommer ”härs och tvärs” mellan medarbetare och olika personer eller organisationer utanför företaget. Den möjliggör snabba och direkta möten mellan människor genom att öppna gränser och att ha många kommunikationskanaler. Enligt Bakka m.fl. (2006) öppnar nätverk som begrepp ”för många nya förbindelser och kommunikationslinjer på tvärs av sociala och geografiska gränser”.
Enligt Dalsgaard & Bendix (1998) är nätverk ”en organisationsform som består av flera, mer eller mindre autonoma enheter som ger sig in i ett relativt stabilt samarbete”. Dessa författare skriver att ”nätverksorganisering betyder att organisationen byggs upp kring många grupper, som knyts tätt till varandra och därigenom hålls samman”. De tycker att den ”imaginära organisationen innebär att många delar knyts samman via nätverk”. Delarna i nätverk är helt självständiga, men samtidigt delar av en annan organisation, som ”binds samman via information, sin speciella företagskultur och/eller en gemensam affärsidé kring en kärna”, enligt Dalsgaard & Bendix (1998).
Jacobsen & Thorsvik (2008) menar att i samarbetet ingår informationsutbyte, mellan organisationer i nätverket samt omväxling av andra slags resurser, såsom varor och tjänster.
Utbyte av information kan ske i olika område, som kunskap och teknik, marknad, planer för utveckling av egen organisation. Jacobsen & Thorsvik (2008) anser att informationsutbyte mellan organisationer som anpassning till ostabil och turbulent omvärld sker i två riktningar.
Den första riktningen är utveckling av vertikala informationssystem, som är kapabla behandla stora mängder av information genom användning av datasystem och analytiker. Den riktningen behandlas inte i den här uppsatsen. Den andra riktningen är ”att underlätta horisontellt informationsutbyte och omfattande användning av projektgrupper”. Utbytet av information mellan organisationer är viktigt kännetecken i nätverksorganisering enligt flera författare. Det tyder på utvecklingen av en ny typ av kultur som bygger på tillit istället för kontroll. Sammanslagningen av resurser och kompetenser från varje organisation i nätverket kan leda till bättre resultat än om varje organisation arbetar var för sig.
3.2.2 Tekniska och sociala delar
Det finns olika uppfattningar inom forskarkretsen om vad som kännetecknar en nätverksorganisation. Axelsson & Easton (1992) nämner tre utmärkande egenskaper i en nätverksorganisation, dessa är aktörer, sammankopplade resurser och aktiviteter. Alla delar påverkar varandra och skapar ömsesidig beroende hos företagen. Oftast urskiljs det två karakteristiska sidor i nätverksbaserade företag, såsom tekniska och sociala delar. Tekniska delen eller så kallade tekniska infrastrukturen gör möjlig snabb överföring av information
mellan olika delar i nätverk. Den andra sociala sidan består av människor i nätverket vilka använder informationstekniken för samverkan i nätverksbaserat organisation.
När man funderar om möjligheter till utvecklingen i ett företag, menar man oftast i första hand användning av den moderna tekniken, teknologier. Dalsgaard & Bendix (1998) menar att det inte räcker att ha tekniken, de viktigaste är människorna och hur de kommer att hantera den tekniken. Det uppstår så kallade ”spirande kultur” som enligt Dalsgaard & Bendix (1998)
”är ett uttryck för att människor har återupptäckt att de har nytta av varandra”. Man har funnit att en grupp människor som samarbetar med varandra skapar en större helhet än summan av deltagarna menar dessa författare. På detta sätt kan samarbete mellan olika kompetenser, som tillhör olika organisationer, ombyte och utnyttjande av varandras kunskap leda till ökning av alla organisationers effektivitet. Dalsgaard & Bendix (1998) menar att viktigaste kommunikation och kontakten förekommer i arbetsgrupperna. ”Det är där medarbetarna samlas kring uppgifterna och det är där de starkaste banden knyts.”
Via optimala insatser av enskilda människor växer organisation och utvecklar själva människorna. För att främja detta bör man tänka i ramar vilka säkrar att ”individualiteten utvecklas enligt företagets grundlag och uppfyller företagets mål” menar Dalsgaard & Bendix (1998), samtidigt är ramarna så vida att det ”finns utrymme för individualiteten och inte bara för anpassning.”
3.2.3 Sex kännetecken och nya företagskulturen
Dalsgaard & Bendix (1998) beskrev sex kännetecken utmärker alla nätverksorganisationer oavsett deras benämningar och andra olikheter. Det talas mycket om den nya företagskulturen som är ett nödvändigt kännetecken och förutsättning att nätverksorganisation skulle fungera.
Nya företagskulturen har sitt uttryck i dessa karakteristiska drag.
1. Värdegrundlag
Värdegrundlagen är ett slags styrmedel medarbetarna kan hantera själva. Värdegrundlag är den nödvändiga ramen för verksamheten, som håller verksamheten samman och inte tillåter den att falla ihop. Nätverksorganisationens ram är gemensamma normer som grundar sig på gemensamma värderingar. Det är ett mönster av moral och människosyn, som är kända och accepterade av alla gruppmedlemmar, vilka kan agera innanför ramarna och efter vad varje situation kräver. En uttalad tydlig värdegrundlag utgör en garanti att alla medarbetare är medvetna om och har en grund att stå på, de kan dra åt samma håll och representera firman trots personliga olikheter.
2. Decentralisering
I nätverkorganisationen är hierarkin ersatt av många små typer av självständiga enheter. I decentraliserad organisation får flera individer inflytande och ansvar vilket leder till ökat engagemang. Arbetsgrupper i nätverket organiseras utifrån uppdrag (ofta utifrån projekt), vissa utan formell gruppbildning. Grupperna möts på vägen, allt är rörligt. När en grupps arbete avslutas upplöses grupper.
3. Mångsidiga ledarroller
Som en följd av decentralisering försvagas gränserna mellan ledare och medarbetare. I nätverkorganisationen sitter inte ledarna på olika nivåer. Medarbetare har flera ofta skiftande chefer. Dessutom kan medarbetare och ledare byta om roller i olika situationer.
Åberg (2006) i likhet med Dalsgaard & Bendix (1998) anser att en viktig förutsättning för att en organisk organisation, ska fungera är att en ny typ av ledarskap bör växa fram. Nya
ledarrollen ställer krav att förändra beteende som chef i riktning mot idégivare, kreatör, mentor och ledare.
4. Flexibla organisatoriska gränser
Gränserna i nätverkorganisationen är öppna och flexibla, vilket inte är samma sak som att ta bort dem helt. Detta ger möjligheter att utväxla kunskap och information, lära sig från varandra, röra sig mellan organisationer, avdelningar eller funktioner. Denna dynamik kan understrykas och stödjas av
Den fysiska inramningen Flexibla arbetsmetoder Flexibla arbetstider
Flexibla gränser mellan arbetsliv och privatliv Att titlar görs överflödiga
5. Hög grad av inbördesberoende
Medarbetare erkänner sitt beroende av varandra och av andra utanför organisationen.
Respekt för andra, ärlighet, stöd och hjälp är förutsättningar för att medarbetare skulle öppna sina sinnen och konfronteras med egna idéer. Det framhävs i Dalsgaard & Bendix (1998) definitioner av nätverk som ”vitt förgrenad grupp som håller ihop och hjälper varandra”. De menar inte bara enskilda personer, utan hela grupper eller organisationer, som håller ihop i ett nätverk ”med möjlighet till avstånd men likväl förbundet”
6. Genomskinlighet (närmast liknas vid engelskans transparency)
Det centrala för arbete är själva uppgiften. Alla handlingar och styrmekanismer, såsom resurser, mål, resultat, arbetsfördelning, är genomsynliga för alla medarbetare. Detta leder till kvalitetssäkring och optimal användning av resurser.
3.2.4 Styrning
Olika typer av företagsnättverk har olika syften och olika typ av ledarskap, enlig Åberg (2006). Ekonomistyrning i nätverk av företag är riktad mot följände mål enligt Lind (Controllerhandboken, 2008)
Att förse chefer och medarbetare med information om effekter av förändring i affärsförbindelser
Att förse chefer och medarbetare med information vilken behövs som underlag för ekonomiska beslut, bland annat vilka affärsförbindelser bör prioriteras
Att skapa dynamisk nätverksstruktur
Att förse motparter med nödvändig för utvecklingen information
Mål- och resultatstyrning av medarbetare tillsammans med värdegrundlag är det grundförutsättning för att personal kan handla självständigt i och åt företaget, menar Dalsgaard & Bendix (1998). Mål- och resultatstyrning är styrmekanism, som består av personalens personliga mål, som är individuellt anpassade och avtalas för en viss period. Det kan vara personliga eller yrkesmässiga utvecklingsmål, omsättningsmål, produktionsmål, samarbetsmål, mål för utvidgning av nätverkskontakterna.
Enligt Lind (Controllerhandboken, 2008) är det svårt att formulera något gränsöverskridande gemensamt mål för nätverket. ”Istället blir det viktigt att förstå hur de enskilda företagens mål hindrar eller stödjer olika former gränsöverskridande samarbeten.” Åberg (2006) tycket att nätverk ”borde ha effektmål för vad de vill åstadkomma (till exempel förändrat sätt att driva
sitt företag, antal affärer som uppkommer), istället för processmål (antal aktiviteter, deltagare, (till exempel, bra aktiviteter, antal deltagare på träffarna, ökat kompetens, ökat kontaktnät).
Enligt Lind (Controllerhandboken, 2008) kommer ekonomistyrning i nätverk och affärsförbindelser att baseras på traditionella ekonomistyrningsmetoder, såsom budget, produktkalkylering, kostnadsanalys. Komplexiteten i analyserna kommer att öka för att de ska ta hänsyn till effekterna i flera organisationer. Enheter och individer kommer att ta ansvar som är gränsöverskridande. Det kan skapa behov att utforma delbudgetar för delar av nätverksorganisation. Ett problem med gränsöverskridande styrningsmetoder är att skapa enhetliga definitioner i företagets kostnadsredovisningar. Lind (Controllerhandboken, 2008) föreslår två sätt att förstå och analysera samarbeten, då varje affärsförbindelse ses och styrs
som en enhet utan hänsyn till några andra relationer eller som inbäddad i ett nätverk av relationer
Det beskrivs två interorganisatoriska styrningsmetoder i litteraturen:
Open book accounting (OBA)
OBA är ett kraftfullt verktyg att sprida information mellan företagen vilket innebär att ett eller båda företagen öppnar sina böcker för sin motpart. Utifrån den ökade informationen utvecklar företagen varandras verksamhet gemensamt.
Target costing (TC) eller målkostnadskalkylering består av några steg:
Bestämma den framtida produktens försäljningspris Fastställa målkostnaden
Jämföra målkostnaden med företagets kostnad att framställa produkt
Vid avvikelser ta beslut vilka kostnader och på vilket sätt ska reduceras. Genom processanalys skaffa underlag för beslut och skapa konstruktiv interaktiv dialog i nätverket mellan partners.
3.2.5 Styrkor
Lind (Controllerhandboken, 2008) tycker att ett ökat samarbete mellan företag handlar såväl om att skapa högre intäkter som lägre kostnader. Samarbete i en nätverksorganisation lockar företag med vissa styrkor, vilka genom att ge viktiga konkurrensfördelarna kan öppna lösningar på problemen för företagen. Dem centrala egenskaper som nätverksorganisation har är flexibilitet och mångfald, alla andra styrkor följer från dem centrala egenskaper, tycker jag.
Flexibilitet och mångfald ”betyder först och främst öppenhet för förändring”, enligt Dalsgaard & Bendix (1998). Det är möjlighet att modifieras snabbt och hinna i takt med att omgivningen ändras, möjlighet att öppna och stänga organisationens gränser allt efter behov, så att företagen samt medarbetare lättare och bättre ska kunna anpassa sig till nya förhållanden i omvärlden (Dalsgaard & Bendix, 1998). Ökad flexibilitet kan innebära enligt Lind (Controllerhandboken, 2008) att den enskilda företagen inte behöver ha en viss kompetens och kapacitet. I de nätverk som utgörs av människor, ligger styrkan i mångfalden och flexibiliteten genom att de kontaktar varandra på olika sätt, menar Dalsgaard & Bendix (1998).
Tillgång till information om varandra. Lind (Controllerhandboken, 2008) skriver att
”Ju mer information företagen ger varandra om varandras verksamheter, desto större möjlighet att åstadkomma förbättringar.”
Möjlighet att ”få glädje av” den kunskap som finns utanför organisationens gränser (Dalsgaard & Bendix, 1998). ”Tillgång till nya kompetensområden kan leda till snabbare och mer innovativa produktlanseringar samt enklare och bättre kontaktmöjligheter till nya kunder (Lind, Controllerhandboken, 2008). Insikten att det är nödvändigt att ta del av kunskapen som finns att ”hämta därute” för att vidareutveckla sin egen kunskap är motiv som passar innovativa, problemlösningsinriktade företag samt företag som framställer högteknologiska eller komplexa produkter.
Sammanslagning av resurser. Detta innebär möjlighet att snabb öka organisationens resurser genom sammanslagning organisationens resurser med resurser som ägs av andra aktörer i nätverksorganisation. Förutom informationsutbyte utbyte av kompetensmässiga resurser, kan det vara andra slags resurser såsom tekniska, finansiella, varumärke, tillgång till nya marknader, kundkontakter, enligt Lind (Controllerhandboken, 2008) och Dalsgaard & Bendix (1998).
Möjlighet att reducera risker, exempelviss nyinvesteringsrisker enligt Lind (Controllerhandboken, 2008). Riskreduceringen kan ske på olika sätt: genom att minska konkurrensen, använda sig av varandras kunskap, varumärke, man kan minska investeringskostnader genom att skaffa mindre eller billigare investeringskapital o.s.v.
Exempelviss, fördelning av fasta kostnader mellan företagen i nya projekt, gör möjligt att genomföra de dyra investeringarna vid produktutveckling eller forskning.
Stabilitet som är följd av långsiktighet i förbindelserna är viktigaste orsak och driftkraft bakom nära affärsförbindelser, som företag brukar ha ett fåtal, enligt Jonny Lind (Controllerhandboken, 2008). Dessa långsiktiga förbindelser kan uppstå till exempel vid outsourcing av viktiga för företaget funktioner.
Större värde, den innebär att samarbete mellan flera människor/grupper ger möjlighet att skapa större värde än summa av deltagarna, menar Dalsgaard & Bendix (1998).
Snabbhet grundas på andra möjligheter som samverkan i nätverket ger. Exempelviss enklare och bättre kontaktmöjligheter till nya kunder, tillgång till nya kunskapsområden, reducering av risker ger viktiga konkurrensfördelar och leder till snabbare måluppfyllelse, såsom snabbare produktlanseringar.
Möjlighet att lösa resurskrävande eller komplexa problem som uppstår. Man kan sammanfatta att det är huvudmotiv, som företagen har, enligt flera författare, vid beslut att ingå i en samverkansorganisation med andra marknadsaktörer.
Organisationer hoppas att fördelar, som de ser i nätverksorganisationsform, kan ge dem möjlighet att effektivare, snabbare lösa komplexa, omfattande, resurskrävande problem.
Öka konkurrenskraft. För mindre företag kan motivationen vara att genom samverkan med varandra kunna överleva konkurrensen med stora internationella företag.
3.3 Olika typer av affärsförbindelser
Jacobsen & Thorsvik, (2008) menar att olika typer av nätverkorganisationer uppstår som resultat av olika processer eller tendenser. Det finns nätverk i flera kontexter än företag och professionella organisationer. Det kan vara privata eller sociala nätverk, intressenätverk m.m.
Vissa nätverk arrangeras, vissa uppstår bara ändå, menar Dalsgaard & Bendix (1998).
Nätverksorganisationsformen befinner sig under ständig utveckling och därför har ingen entydigt form, struktur eller strategi. ”Den organisatoriska flexibiliteten kommer till uttryck genom att strukturer regleras, utvecklas eller läggs ner efter behov” anser Dalsgaard & Bendix (1998). Nätverksorganisationen är inte låst i enhetlig form hela vägen igenom, den innehåller flera strukturer, som har var sitt syfte, som kan bland annat överlappa varandra. Inslag av äldre organisationsformer kam finnas med i en nätverksorganisation, menar dessa författare.
Enligt Jacobsen & Thorsvik (2008) finns det olika sätt att strukturera ett nätverk.
3.3.1 Olika tendenser
Under flera decennier fanns det tendensen till den vertikal integrering av företag, de sista årtiondena använder sig företagen av ”konkurrensutsättning”, vilken är motsatt tendens. Det är en tendens till desintegrering istället för integrering. Kärnorganisation avskiljer en del av sin verksamhet på underleverantörer och koncentrerar sig istället på kärnverksamhet som de är bästa på. I Controllerhandboken (2008) kallas den tendens för outsourcing. Uppgifter som outsourcas kan vara forskning och utvecklings funktion, produktion av olika produktkomponenter, datatjänster och många andra funktioner. Detta slags nätverk kännetecknas av en central organisation som har hierarkiskt överordnad ställning i nätverket.
Flexibiliteten är den stora fördelen i den typ av samverkansrelationer, då organisation kan relativt fritt, beroende på kontrakt utformning, byta underleverantörer vid behov eller hitta nya samarbetspartner för att erbjuda nya produkter och tjänster snabbare än förut. Dessutom finns det möjligheter att omförhandla kontrakt med underleverantörer eller välja den med bästa anbud och på så sätt nå lägre kostnader. Hos större företag med fler än 500 anställda (Controllerhandboken, 2008) och hos offentliga organisationer (Jacobsen & Thorsvik, 2008) har noterats ökad tendens till outsourcing som en typ av affärsförbindelser.
En annan typ av nätverkslösningar är så kallade ”platta nätverk” utgörs av självständiga och likställda organisationer, utan att vissa organisationer har starkare ställning än andra organisationer i samma nätverk har. Organisationer i ”platta nätverk” samarbetar samtidigt som dem konkurrerar med varandra vilket skapar ostabila förhållanden. Det som kan ändra på det och hjälpa organisationer komma i balans är följande faktorer enligt studier som presenteras av Jacobsen & Thorsvik, (2008):
Organisationer är överens om varandras uppgifter, kunder, användbara metoder Det råder enighet om vad uppgiften består i, vilka åtgärder passar bäst för att lösa den Organisationer har positiv värdering av varandras organisationer
Effektiv koordinering och arbetssamordning mellan organisationer i nätverk äger rum Den mest kända typ av integration mellan likställda organisationer är Jjoint ventures och capital ventures enligt Jacobsen & Thorsvik (2008) vilka översätter det med avgränsade samarbetsprojekt. Organisationer går samman för att samla resurser för att genomföra en uppgift som de inte klarar ifall de skulle agera på egenhand, i capital ventures fall slår man samman kapital. Samarbetsprojekt avgränsas som självständiga organisationer även moderbolaget behåller en stor del av styrningen. Japans keiretsu är exempel på integrationen mellan självständiga organisationer då företag ingår som ägare i varandras organisationer.
Personliga nätverk är relationer mellan individer och organisationer, som är i regel föga formaliserade. Ingen partner har direkt kontroll över relationerna. De bygger på personliga relationer genom att man litar på varandra, har gemensamma värderingar och normer.
Jacobsen & Thorsvik (2008) hävdar att samarbete växer med graden av personalflöde mellan
