Empirin bekräftade att det finns ett fungerande samarbete mellan den kommunala koncernen, näringslivet och övriga aktörer i Västerviks kommun och utanför. Nätverksorganisation är ”på tapeten” nuförtiden och anses vara bra arbetsform som har perspektiv av samtliga respondenter. Man bör inte underskatta trender som finns inom näringslivet såsom i övriga samhället. Om någon organisationsform är ”på tapeten” provar många näringslivsaktörer på för att veta om detta är en organisationsform som fungerar för dem. Många författare skriver om att nätverk var på tapeten 15-20 år, senaste 5-10 år talades det mer om kluster (i den studien är dessa begrepp synonymiska i enlighet med referensramen). Västerviks kommun som koncernorganisation är inte undantaget och står också under påverkan av dessa faktorer i olika grader, tycker jag. Den höga uppskattningen av nätverksorganisationsform i den
kommunala organisationen stämmer helt överens med referensramen och med min tolkning.
Samtidigt är det inte ett universatl medel mot alla problem, enligt referensramen och detta framgick även från en intervju.
Under intervjuer fick jag antydan på att i praktiken skulle nätverksaktörer vilja förena de fördelar som den ”stabila” traditionella organisationsformen har med dem fördelar som har den flexibla nätverksorganisationen. Det finns faran att man vill bygga nätverksorganisation, men i verkligheten uppstår den traditionella organisationen: man bygger det uppifrån med avtal i grunden och ”rättviceprincipen” i det som gäller till exempel orderfördelning. Det tyder på att nätverksorganisationsformen inte är lätt att tillämpa pga. att det finns för många olika varianter och definitioner som är inte så tydliga. Jag håller med att det krävs tid och att det bör byggas ”egen” organisation för varje tillfälle.
Nätverksorganisationer skiljer sig från varandra, har olika struktur, komplexitet, storlek, mål, sätt att driva nätverket, har olika sorters förbindelser med varandra. Dessutom skiljer sig nätverksorganisationer inom näringslivet och inom offentlig sektor. Dessa förstnämnda har för syftet att öka egna vinster, samtidigt offentliga organisationer tar mer hänsyn till andra aktörer och till helheten. Deras huvudsyfte att främja utvecklingen i kommunen, hjälpa andra organisationer utvecklas och klara sig på marknaden. Exemplet är Västerviks kommunala bolag vilket jobbar mest förutsättningsskapande. Olika syfte leder till stora skillnader mellan konkreta nätverksorganisationer. Samtidigt som de viktiga nätverksdragen kännetecknar alla nätverk oavsett olikheter.
Företagen bör noga överväga vilken typ av nätverket de vill bygga upp även för att olika typer av nätverk kräver olika typ av ledarskap enligt referenslitteratur. Ledaren bör tänka över vilka risker det innebär att arbeta i en ny typ av organisation utan tydliga gränser och ansvarsfördelning, där ledarrollen är mångsidig. Ledaren bör känna att han/hon beredd att klara dessa risker och klara den mångsidighet. Samtidigt bör varje medarbetare vara beredd att jobba självständigt ”i och åt företaget” inom ramar av värdegrundlagen mot sina personliga mål.
Om alla företag lyckas med nätverkssamarbete? Det finns exempel på misslyckade nätverk i kommunen. Enligt referensramen är det inte alla företag i nystartade nätverk som får göra affärer med kunden vid varje tillfälle, för att relationer mellan aktörer i affärsnätverket bör grundas på konkurrens och inte på avtal. Hur kommer dessa ”misslyckade” företag att reagera då? Jag ser några varianter av möjliga utvecklingsscenarier. Företagen kan bryta kontakter med andra företag i nätverksorganisation och fortsätta arbeta självständigt på gammalt sätt.
Eller försöka börja jobba kundinriktat och skräddarsy sina egna organisationslösningar som passar för att göra konkreta affärer tillsammans med andra företag. På så sätt kan nätverk utvecklas, förändras, varje gång kan det bildas nya provisoriska nätverk med en flexibel sammansättning av deltagande företag och ”skräddarsydda” lösningar för en konkret kunds behov.
Spridning av olika nätverksformer sker snabbare än ekonomisk teori hinner utarbeta enhetlig klassifikation, antar jag. Inte sällan används begreppet nätverksorganisation som ett hjälpverktyg för att möjliggöra beteckning av de existerande eller eftersträvade förbindelserna mellan olika aktörer inom näringslivssektor och inom offentlig verksamhet, mellan olika företag, myndigheter eller deras delar. I samband med detta, menar jag, behövs det utveckling av teoretiska grunder för att få enhetlig terminologi angående vad en nätverksorganisation innebär och hur den klassificeras och betecknas. Samtidigt går praxis alltid före teori.
Speciellt i den moderna turbulenta ekonomiska verkligheten, då en viss otydlighet och olika tolkningar kommer att existera, antar jag.
Nätverk är i ständig utveckling och därför går det inte att definiera tydligt och uteslutande.
Min uppfattning är att nätverksorganisation är ett intressant alternativ för dem som vill och vågar bryta nya vägar, men den passar inte för alla. Det är en bra organisationsform, om man använder det skickligt med förståelse.
Källförteckning
Alvesson, Mats Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion, Lund: Studentlitteratur, 2008 Axelsson B & Easton, G Industrial Networks – A New View of Reality, Routledga, London, 1992
Bakka, J L & Fivelsdal, E & Lindkvist, L, Organisationsteori: struktur – kultur – processer, Malmö: Författarna och Liber AB, 2006
Bryman, A & Bell, E, Företagsekonomiska forskningsmetoder, Liber ekonomi, 2005 Controllerhandboken, Liber, 2008
Denscombe, Martyn, Forskningshandboken, Lund: Studentlitteratur, 2009
Dalsgaard, Lone & Bendix, Jan, Nätverksorganisorganisering, Konsultförlaget i Uppsala, 1998
Hedberg, Bo m.fl. Imaginära organisationer, Malmö, 1994
Jacobsen D. & Thorsvik J., Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur, Lund, 2008
Nationalencyklopedin, 1994
Patel, R & Davidsson, Bo, Forskningsmetodikens grunder Lund: Studentlitteratur, 2003 Åberg, Christer Affärsdrivande nätverk som affärsmodell, ALMI Företagspartner Östergötland AB, 2006
Näringslivets & Västerviks kommuns bolag för företagsutvecklingen och etableringar, 2009
Kommunernas finanser 1997, Statistiska centralbyrån
Internetkällor:
http://www.vastervik.se/templates/vvkommun http://www.ne.se/enkel/nätverk
Uppsatser:
Arvid Gisby, Normmodellen som analysverktyg i offentlig förvaltning i förändring vid Lunds universitet rättssociologiska enheten, d-nivå, 2008
Bilagor
Intervjufrågor:
Hur ser ni på närverk som organisationsform? Finns det behov i nätverkssamarbetsform? I vilka nätverk deltar ni?
Varvör väljer ni nätverk som organisationsform? Vilka huvudsyften har ni med detta samarbete? Vilka problem strävar kommunen att lösa med dessa organisationsformer?
Vilka styrkor ser ni i nätverksorganisationsform?
Vilka nackdelar finns det i denna formen?
Vilka fallgrop kan inträffa vid nätverksorganisaring?
På vilket sätt styrs nätverksorganisation?
Vilka förutsättningar finns det i kommunen för att dessa organisationsformerna ska fungera?
Hur uppskattar ni nätverk som organisationsform? Finns det framtid för nätverksorganisationer?
Intervjuade personer:
Carl-Magnus Mårheden, VD i Västerviks Framåt AB
Bruno Nilsson, samhällsutvecklingschef i Västerviks kommun Ewa Grönwall, kommunalstrateg i Västerviks kommun
Gunilla Andersson, strategisk funktion för vuxnas lärande under kommunledningskontor i Västervik