Enheten för företagsekonomi
Kvinnliga Styrelseledamöter och Lönsamhet
En kvantitativ studie om betydelse av kön i bolagsstyrelser
Pernilla Danielsson, Marielle Sanfer
[Medvetet lämnad tom sida]
Sammanfattning
Diskussionen kring andelen kvinnor i bolagsstyrelser har varit ett hett diskuterat ämne på senare tid. I Norge infördes ett kvoteringskrav som krävde att minst 40 procent av vardera kön var representerade hos de aktieägarvalda styrelseledamöterna. De norska aktiebolagen fick två år på sig att uppfylla kvoteringskravet och de bolag som inte lyckades uppfylla kraven skulle försättas i likvidation.
Publicerade studier från bl.a. Norge, Danmark, Hong Kong, Sydkorea, Nederländerna och USA har mätt huruvida det finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelser och lönsamhet. Lönsamhetsmåtten samt resultaten har varierat bland studierna och det råder därmed ingen konsensus inom ämnet. Dessutom finns det ingen publicerad vetenskaplig studie som är gjord på den svenska marknaden.
Denna studie avser att undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i bolagsstyrelser hos Large Cap bolagen på Stockholmsbörsen och lönsamhet, mätt i ROA. Urvalet består av 84 bolag och totalt 247 räkenskapsår under perioden 2015–2017. Med undersökningen önskar författarna att bidra med ökad kunskap gällande frågan om könsfördelning i styrelser och bidra till debatten om kvotering ur ett företagsekonomiskt synsätt. För att uppfylla syftet utfördes en OLS-regression, där inget signifikant samband kunde utläsas mellan den beroende variabeln ROA och den oberoende variabeln andel kvinnor, varpå hypotesen det finns ett samband mellan andelen kvinnor i styrelser och bolagets lönsamhet förkastades. Teorin kring critical mass testades genom upprättande av en dummyvariabel, men inget signifikant samband påvisades mellan critical mass och lönsamhetsmåttet ROA.
Nyckelord: Kön, Mångfald, Bolagsstyrning, Styrelse, ROA, Lönsamhet, Stockholmsbörsen Large Cap.
[Medvetet lämnad tom sida]
Abstract
The discussion on the proportion of women in corporate boards has been a hotly debated topic recently. In Norway, a quota requirement was introduced which required at least 40 percent of each gender to be represented by the shareholder-elected board members. The Norwegian limited liability companies had two years to fulfill the quota requirement and the companies that failed to meet the requirements would be put into liquidation.
Published studies from eg. Norway, Denmark, Hong Kong, South Korea, the Netherlands and the United States have measured whether there is any connection between women in corporate boards and profitability. The profitability measures and the results have varied among the studies and there is therefore no consensus within the subject. In addition, there is no published scientific study done on the Swedish market.
This study intends to examine the relationship between the proportion of women in corporate boards at the Large Cap companies on the Stockholm Stock Exchange and profitability, measured in ROA. The selection consists of 84 companies and a total of 247 financial years during the period 2015-2017. With the survey, the authors wish to contribute with increased knowledge regarding the issue of gender distribution on boards and contribute to the debate on quotas from a business-economic perspective. To fulfill the purpose, an OLS regression was performed, where no significant relationship could be found between the dependent variable ROA and the independent variable proportion of women, after which the hypothesis there is a relationship between the proportion of women on boards and the company's profitability was rejected. The critical mass theory was tested by establishing a dummy variable, but no significant relationship was found between critical mass and ROA profitability measure.
Keywords: Gender, Diversity, Corporate Governance, Boards of directors, ROA, Firm performance, Nasdaq Stockholm Large Cap.
[Medvetet lämnad tom sida]
Förord
“Oh, I get by with a little help from my friends”
- The Beatles
Vi vill rikta ett stort tack till vår vän André Netzén Örn som hjälpt oss med de tekniska bitarna i uppsatsen. Vi vill också tacka vår handledare Peter Frii för värdefulla råd och konstruktiv kritik genom hela processen i vår magisteruppsats. Slutligen vill vi skicka med en stor kram till er alla som stöttat oss när uppförsbacken känts alltför lång.
Umeå 28 maj 2019
_____________________ _____________________
Pernilla Danielsson Marielle Sanfer
[Medvetet lämnad tom sida]
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ... 1
1.1 INLEDNING ... 1
1.2 PROBLEMBAKGRUND ... 2
1.3 SYFTE ... 4
1.4 FRÅGESTÄLLNING ... 4
1.5 AVGRÄNSNINGAR ... 4
2. TEORETISK METOD ... 5
2.1 VETENSKAPLIGT SYNSÄTT OCH PERSPEKTIV ... 5
2.2 KUNSKAPSSYN ... 5
2.3 ANGREPPSSÄTT ... 5
2.4 METODVAL ... 6
2.5 LITTERATURSÖKNING ... 6
2.6 KÄLLKRITIK ... 7
2.7 ETISKA PERSPEKTIVET ... 7
2.7.1 Skada för deltagarnas del och konfidentialitet ... 8
2.7.2 Brist på samtycke från deltagarnas sida ... 8
2.7.3 Intrång i privatlivet ... 8
2.7.4 Falska förespeglingar eller undanhållande av viktig information ... 9
2.8 SANNINGSKRITERIER ... 9
2.8.1 Validitet ... 9
2.8.2 Reliabilitet ... 10
2.8.3 Generaliserbarhet ... 10
3. TEORETISK REFERENSRAM ... 11
3.1 AGENTTEORIN ... 11
3.2 STYRELSE ... 12
3.2.1 Aktiebolagslagen ... 12
3.2.2 Svensk bolagsstyrning ... 12
3.2.3 Internationella skillnader ... 13
3.3 CRITICAL MASS ... 14
3.4 STYRELSENS OLIKA ROLLER ... 16
3.5 KVINNLIGA STYRELSELEDAMÖTERS PÅVERKAN ... 16
3.6 TIDIGARE STUDIER ... 17
3.6.1 Positivt samband med kvinnor i bolagsstyrelser och bolagets lönsamhet ... 17
3.6.2 Negativt samband med kvinnor i bolagsstyrelser och bolagets lönsamhet ... 18
3.6.3 Inget samband med kvinnor i bolagsstyrelser och bolagets lönsamhet ... 20
3.6.4 Sammanställning tidigare forskning ... 21
3.7 SAMMANSTÄLLNING AV TEORI OCH KOPPLING TILL STUDIE ... 23
3.8 HYPOTES ... 23
4. PRAKTISK METOD ... 25
4.1 URVAL OCH DATAINSAMLING ... 25
4.2 REGRESSIONSANALYS ... 28
4.3 ANTAGANDEN FÖR LINJÄR REGRESSION ... 28
4.4 MULTIKOLLINEARITET ... 29
4.5 HETEROSKEDASTICITET ... 29
4.6 VAL AV VARIABLER ... 30
4.6.1 Beroende variabel ... 30
4.6.2 Oberoende variabel ... 30
4.6.3 Kontrollvariabler ... 30
5. EMPIRISK DATA/RESULTAT ... 34
5.1 DESKRIPTIV STATISTIK ... 34
5.3 MULTIPEL REGRESSION ... 35
6. DISKUSSION OCH ANALYS ... 39
7. SLUTSATS ... 41
7.1 BESVARANDE AV FRÅGESTÄLLNINGEN ... 41
7.2 FRAMTIDA FORSKNING ... 41
REFERENSLISTA ... 43
1. Introduktion
1.1 Inledning
År 1965 gjordes en undersökning med 1000 män och 900 kvinnor i chefspositioner, bland läsarna hos Harvard Business Review, där slutsatsen var att varken män eller kvinnor ville arbeta för en kvinna (Kanter, 1977, s. 197). I undersökningen var det, enligt Kanter (1977, s. 198,) enbart ca 9 procent av männen och 15 procent av kvinnorna som svarade att de trodde att män kände sig bekväma med att arbeta för en kvinna. Uppemot 20 procent av de kvinnliga respondenterna svarade att de själva inte skulle känna sig bekväma med att arbeta för en kvinnlig chef. Av männen i undersökningen var det totalt 51 procent som svarade att kvinnor var temperamentsmässigt olämpliga för att inta chefspositioner, och bland förklaringarna fanns exempelvis uttalanden som att “kvinnorna skrämmer vettet ur de manliga cheferna” (Kanter, 1977, s. 198). I en annan studie som Kanter (1977, s. 198) belyser ansåg respondenterna att det var okvinnligt och rent utav oacceptabelt för en kvinna att inta en chefsposition, och respondenterna var överens om att män passade bättre som chefer än kvinnor. Mycket har hänt sedan Kanters (1977) studie. Jämställdhetsfrågan har lyfts och varit ett av de hetaste ämnena på senare tid, inte minst när #Meetoo kampanjen lanserades över hela världen. Sverige har kommit att bli ett av de länder som jobbar mest aktivt med jämställdhetsfrågor, och blev i The Global Gender Gap Report (2018, s. 10–11) rankat en tredje plats bland de 149 länder som undersöktes. Enligt en studie genomförd av Nordic Investor Services (Andra AP-fonden, 2018, s. 6) har andelen kvinnliga styrelseledamöter i Sverige ökat över tid, och i börsbolagen har kvinnliga styrelseledamöter ökat med 11,6 procentenheter sedan 2013 (se Figur 1).
Figur 1. Andelen kvinnor i styrelse och ledningar, uttryckt i procent.
Källa: Andra AP-fonden/Nordic Investor Services (2018, s. 6).
Trots det ökade antalet kvinnliga styrelseledamöter är dock styrelserna ännu inte jämt fördelade mellan män och kvinnor. Enligt studien (Andra AP-fonden/Nordic Investor Services, 2018, s. 6) kommer det att dröja 22 år innan styrelserna består av 50 procent kvinnor, om förändringstakten kommer att vara densamma som de senaste 14 åren.
Kommer förändringstakten istället att vara på samma nivå som de senaste 5 åren kommer det, enligt studien, att dröja 12 år innan styrelserna är jämnt fördelade mellan män och kvinnor. För att höja förändringstakten har kvotering införts i vissa länder. Ett av de länder som infört kvotering är Norge, där kvoteringen kräver att minst 40 procent av vardera kön är representerade hos de aktieägarvalda styrelseledamöterna (Eckbo et al., 2016, s.1). I och med införandet av kvoteringen fick de norska aktiebolagen två år på sig att uppfylla kvoteringskravet. De bolag som efter de två åren inte hade lyckats uppfylla kraven skulle försättas i likvidation (Eckbo et al., 2016, s.1). Kvoteringskravet har varit banbrytande och genererat en omfattande debatt hos forskare såväl som offentliga beslutsfattare. Kvoteringskravet har även frambringat diskussioner om bland annat företagsstyrning och om huruvida det är försvarbart eller inte att införa ett kvoteringskrav ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Diskussionen om könsfördelningen och lönsamhet i styrelser är viktigt dels ur samhällsvetenskapligt perspektiv då en stor del av befolkningen i dagsläget inte är representerade i näringslivets topp runt om i världen. Det är också intressant ur ett företagsekonomiskt perspektiv genom att tillföra kunskap till den politiska debatten om könskvotering och ekonomiska effekter.
1.2 Problembakgrund
Diskussionen kring andelen kvinnor i styrelser är enligt Ruiz-Jiménez et al. (2016, s.
513) inte bara en fråga om moral och social rättvisa utan även en företagsekonomisk fråga om huruvida det är ekonomiskt fördelaktigt med en högre andel kvinnor i styrelser. I svensk kod för bolagsstyrning står det att bolagen ska eftersträva en jämn könsfördelning (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016, s. 15). I Norge, Belgien, Frankrike, Nederländer och Tyskland har krav ställts på jämställdhet i bolagsstyrelser (Sveriges Riksdag, Jonas Eriksson m.fl., 2018). I Sverige lades ett förslag om könskvotering på minst 40 procent kvinnor i styrelse fram under år 2016 (Sveriges Riksdag, Sofia Arkelsten, 2016). Motionen omfattade 280 stycken börsbolag som handlas på reglerade marknader och cirka 50 stycken helägda statliga bolag. Enligt motionen skulle de bolag som inte innan år 2019 nått upp till minst 40 procent kvinnor straffas med mellan 250 000 kronor till 5 miljoner kronor i böter (Sveriges Riksdag, Sofia Arkelsten, 2016). Lagförslaget röstades inte igenom men däremot har diskussionen om andelen kvinnor i styrelser fortsatt. Trots att lagen om könskvotering inte infördes har Sverige en intressant kontext då andelen kvinnor i svenska styrelser under år 2015 var cirka 15 procent över snittet i världen och har dessutom ständigt ökat under de senaste åren (Andra AP-fonden/Nordic Investor Services, 2018, s. 6; MSCI, 2015, s. 3).
Styrelsen utses av aktieägarna och är enligt agentteorin en övervakande kontrollmekanism över verksamheten (Zahra & Pearce, 1989, s. 292 - 294). Styrelsen har också enligt Johnson et al. (1996, s. 424–427) en rådgivande och en nätverkande roll för den högsta ledningen. Aktieägarna ses inom agentteorin som individer som vill maximera sin nytta, vilket med andra ord implicerar att bolaget ska generera så hög vinst som möjligt (Jensen & Meckling, 1976, s. 308). Därmed är det viktigt att bolaget
styrs och övervakas på bästa sätt så att lönsamheten, ur ett företagsekonomiskt perspektiv, blir så hög som möjligt.
Manliga och kvinnliga beteendeskillnader har studerats av bland annat Ibrahim et al.
(2009, s. 53) som finner att kvinnor har en mer etisk ståndpunkt. Enligt Charness och Gneezy (2012, s. 57) är dessutom kvinnor mindre riskbenägna när det kommer till finansiella beslut. Olikheter mellan könen kan påverka styrelsens arbete. Bland annat kan kvinnliga styrelsemedlemmar bidra till att nya idéer och perspektiv tillförs till styrelserummet (Adams & Ferreira 2009, s. 305; Carter et al., 2003, s. 398). Däremot kan olikheter mellan styrelseledamöterna också bidra till att styrelsen är mer oense och att fler konflikter uppstår (Adams & Ferreira, 2009, s. 305). Enligt Nielsen och Huse (2010, s. 25) kan kvinnliga styrelseledamöters närvaro bidra till att öka styrelsens strategiska engagemang, däremot belyser författarna att det inte grundar sig i vilket kön styrelsemedlemmarna har utan snarare vilka erfarenheter och värderingar som de kvinnliga styrelseledamöterna besitter. Vidare argumenterar Nielsen och Huse (2010, s.
25) att uppfattningen om kvinnliga styrelsemedlemmar som ojämlika kan begränsa deras bidrag till styrelsens beslutfattande. I en skandinavisk studie belyser Huse och Solberg (2006, s. 12) att kvinnliga styrelseledamöters bidrag inte enbart är en fråga om vad de kan bidra med, utan det beror mycket på hur mycket tid de lägger på förberedelse, deras närvaro på de mest betydelsefulla områdena, deras förmåga att ingå i allianser med de mest inflytelserika personerna samt deras förmåga att ta ledarroller.
I allmänhet lyfts mångfald fram som något positivt för grupper. Forskningen inom området har dock visat mixade resultat gällande andelen kvinnliga styrelseledamöter och lönsamhet. Lückerath-Rovers (2013), Smith et al. (2006) och Campbell & Mínguez-Vera (2008) finner ett positivt samband mellan andelen kvinnor och bolagets lönsamhet. Enligt en annan studie utförd av Torchia et al. (2011) behöver de kvinnliga styrelseledamöterna nå critical mass, vilket är när kvinnor får inflytande i gruppen, innan det finns ett positivt samband för bolagets lönsamhet. Även Joecks et al. (2012, s. 69) finner ett positivt samband mellan bolagets lönsamhet och när andelen kvinnor når critical mass. I Joecks et al. (2012) studie definieras critical mass till 30 procent. Däremot visar Joecks et al.
(2012) tillsammans med Adams & Ferreira (2009), Bøhren & Strøm (2010) och (Ahern
& Dittmar, 2012) på ett negativt samband mellan andelen kvinnor i styrelser och bolagets lönsamhet. Carter et al. (2010), Miller & Del Carmen Triana (2009), Rose (2007) och Marinova et al. (2016) kan inte finna något samband mellan andelen kvinnor i styrelser och bolagets lönsamhet. Sammantaget är kontentan att det inte råder konsensus inom ämnet. Daunfeldt och Rudholm (2012) har i ett working paper analyserat över 20 000 svenska aktiebolag som varit aktiva vid något tillfälle under åren 1997 till 2005.
Författarna finner att mer könsdiversifierade styrelser har ett negativt samband på bolagens avkastning på totalt kapital efter två år. Urvalet består av svenska aktiebolag i olika storlekar och är inte fokuserat på enbart större börsnoterade bolag som denna studie avgränsar sig till. Dessutom har ingen publicerad vetenskaplig studie gjorts på den svenska marknaden inom detta ämne. En ständigt föränderlig miljö med en ökad andel kvinnliga styrelseledamöter i ett av världens mest jämställda länder gör det därmed intressant att undersöka sambandet mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och bolagets lönsamhet i Sverige. Eftersom det inte råder konsensus i ämnet idag önskar vi med studiens resultat bidra med tillförande analys till den kunskapsluckan som finns idag.
Vidare vill vi också bidra med ett svenskt perspektiv då det i dagsläget saknas publicerade vetenskapliga artiklar inom ämnet. Ökad kunskap inom ämnet kan underlätta för politiker vid diskussion om det ska införas könskvotering. Det kan också vara
värdefullt för investerare att vid investeringsbeslut ha kännedom om det finns samband mellan styrelsens könsfördelning och lönsamhet. Vidare kan det bidra med kunskap till rekryteringsprocesser om sammansättningen av svenska styrelsemedlemmar har ett samband med bolagets lönsamhet.
1.3 Syfte
Studien avser att undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i bolagsstyrelser hos Large Cap bolagen på Stockholmsbörsen och lönsamhet, mätt i ROA. Med undersökningen önskar författarna att bidra med ökad kunskap gällande frågan om könsfördelning i styrelser och bidra till debatten om kvotering ur ett företagsekonomiskt synsätt.
1.4 Frågeställning
Finns det något samband mellan andelen kvinnor i bolagsstyrelser och företagens lönsamhet på Stockholmsbörsens Large Cap?
1.5 Avgränsningar
Studien avgränsas geografiskt till Sverige och till de börsnoterade Large Cap bolagen på Stockholmsbörsen året 2019. Anledningen till den geografiska avgränsningen och valet av handelsplats bygger på att ingen publicerad vetenskaplig studie har gjorts på den svenska marknaden och till följd av tidsbegräningen i denna studie avgränsades urvalet till Stockholmsbörsens Large Cap. Data inhämtas från årsredovisningar och avgränsas till räkenskapsåren 2015–2017. Avgränsningen gällande räkenskapsåren beror på att samtliga årsredovisningar för den senaste tidsperioden 2018 inte har hunnit publiceras under tiden då denna studie utförts. På grund av uppsatsens tidsbegränsning har inte heller data från äldre tidsperioder än år 2015 inhämtas. Studier inom området har undersökt tidigare år, denna studie vill undersöka hur sambandet ser ut i närtid varför perioden 2015-2017 valdes. Banker och finansiella institut har medvetet valts bort från urvalet, likt andra studier (Marinova et al., 2016, s. 1781; Rose, 2007, s.408), eftersom de, jämförelsevis med övriga bolag på marknaden, regleras av andra redovisningsregelverk vilket skulle kunna generera en snedvridning av undersökningen.
2. Teoretisk metod
2.1 Vetenskapligt synsätt och perspektiv
I denna studie är syftet att analysera sambandet mellan två variabler genom statistiska tester och därefter behandla resultatet objektivt, därför anses det att ett objektivt synsätt passar denna studie bäst. Ontologi behandlar vårt synsätt på verkligheten och frågan om hur entiteter ska eller kan uppfattas (Bryman & Bell, 2017, s. 52). Med andra ord handlar det om människans uppfattning av verkligheten. Av de två olika ontologiska ståndpunkterna är konstruktionism vanligast förekommande vid kvalitativa studier.
Detta är en kvantitativ studie och då är objektivism den vanligaste ståndpunkten.
Konstruktionism ser sociala företeelser och deras mening som något sociala aktörer kontinuerligt skapar och som befinner sig i ständig förändring. Det innefattar också synen på forskaren, att dennes beskrivningar av den sociala verkligheten utgör konstruktioner. Det innebär att forskaren presenterar en specifik version av den sociala verkligheten och den versionen kan inte betraktas som slutgiltig (Bryman & Bell, 2017, s. 53). Objektivism däremot, ser sociala företeelser och deras existens som oberoende av sociala aktörer. Det betyder även att sociala företeelser och existensen av kategorier som en använder i sin vardag är oberoende av aktörerna (Bryman & Bell, 2017, s. 52).
Objektivism ser de sociala företeelserna genom yttre fakta som en inte kan påverka och som ligger utanför ens intellekt. Ståndpunkten är att det bara finns en objektiv verklighet, oavsett vem som betraktar den (Bryman & Bell, 2017, s. 52). Då vi genomför statistiska tester blir resultatet detsamma oavsett vem som skulle ha genomfört studien, därmed ser vi att det bara finns en objektiv verklighet.
2.2 Kunskapssyn
Kunskapsteori eller epistemologi behandlar frågeställningen om vad som är eller kan ses som godtagbar kunskap inom ett ämne (Bryman & Bell, 2017, s. 47). Det finns två olika ståndpunkter; positivism och interpretivism. Enligt Bryman och Bell (2017, s. 49) har interpretivism ett fokus på att förklara människor medan positivism snarare fokuserar på att förstå människor. Studiens mål är att förklara det studerade fenomenet snarare än att förstå varför verkligheten ser ut som det gör. Därmed har studien antagit en positivistisk ståndpunkt då data objektivt samlas in för att analysera om det existerar ett samband mellan andelen kvinnor och lönsamhet. Nackdelen är att studien begränsas till att inte kunna förklara utan enbart förstå sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och lönsamhet. En princip inom positivism är fenomenalism som innebär att enbart det en kan uppfatta med sina sinnen kan ses som riktig kunskap (Bryman & Bell, 2017, s.
47). En annan princip, induktivism, är att kunskap uppnås genom att samla in fakta som utgör en grund för lagmässig regularitet (Bryman & Bell, 2017, s. 47). I denna studie ses däremot vetenskapen som objektiv utan värderingar (Bryman & Bell, 2017, s. 47).
2.3 Angreppssätt
Författarna till denna studie har ett deduktivt angreppssätt för denna studie då befintliga teorier och modeller används för att undersöka sambandet mellan mångfald och lönsamhet. Angreppssättet har valts då flera beprövade teorier och modeller finns inom området. Resultatet jämförs och diskuteras med befintliga teorier. Det grundar sig i att
det finns två olika angreppssätt om uppfattningen av förhållandet mellan teori och praktik, nämligen induktion och deduktion (Bryman & Bell, 2017, s. 43). Deduktiv teori är det vanligaste angreppssättet. Det innebär att författarna till denna studie utgår från teori för att ta fram hypoteser som därefter genomgår en empirisk granskning. Det är därmed hypoteserna som styr datainsamlingsprocessen (Bryman & Bell, 2017, s. 43).
Eftersom ett deduktivt angreppssätt valts använder författarna till studien sig av befintliga teorier och modeller för att dra en slutsats om verkligheten och komma fram till ett resultat. Induktion däremot har sin utgångspunkt i den empiriska verkligheten, för att sedan beskriva det resultatet för den teori som studien grundar sig på (Bryman &
Bell, 2017, s. 43).
2.4 Metodval
En kvantitativ metod väljs för denna studie eftersom det anses uppfylla syftet bäst.
Strategin betonar kvantifiering vid insamling och analys av data och är vanligast vid deduktiv teoriprövning som författarna till denna studie valt som angreppssätt (Bryman
& Bell, 2017, s. 58). Denna forskningsstrategi har valts för att kunna analysera samband och generalisera resultatet till populationen. En kvantitativ forskningsstrategi är också det mest förekommande metodvalet i tidigare empiriska studier inom det valda ämnesområdet (exempelvis Adams & Ferreira, 2009; Ahern & Dittmar, 2012; Erhardt et al., 2003; Marinova et al., 2016; Torchia et al., 2011). I debatten om kvinnlig representation i styrelser finns det subjektiva aspekter att ta med i beaktningen som exempelvis social rättvisa och moral enligt Ruiz-Jiménez et al., 2016, s. 513. Det finns också ett företagsekonomiskt förhållningssätt, om det företagsekonomiskt finns fördelar eller nackdelar med en högre andel kvinnliga styrelseledamöter enligt författaren. En kvantitativ metod har valts då vi rent statistiskt vill undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och lönsamhet. Metoden har valts för att utöka underlaget med ett objektiv företagsekonomiskt perspektiv till diskussionen om könskvotering bör införas för svenska bolag. En fördel med metodvalet är att flera företag kan studeras samtidigt trots den begränsade tid som en magisteruppsats har som tidsram. Vidare är det ett känsligt ämne där risken för egna värderingar minimeras då data sammanställs och samma resultat ges oavsett vem som genomför studien Det finns en medvetenhet om att metodvalet begränsar studien till att inte kunna besvara frågan varför verkligheten ser ut som den gör, men det är inte heller syftet med studien. Det är möjligt att en kvalitativ metod har kunnat väljas för att få en djupare förståelse av varför resultatet ser ut som det gör. Dock ämnar denna studie att undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och lönsamhet, ett samband vilket är svårt att observera genom kvalitativa forskningsstrategier som intervjuer eller enkäter.
2.5 Litteratursökning
För att få en bred överblick på området sammanställde författarna till denna studie flera tidigare studier i ett gemensamt digitalt dokument. I dokumentet framgick det vilka variabler som använts, studiernas resultat, urval, period etc. Författarna till denna studie strävade efter att ha en hög objektiv kvalitet på de tidigare studierna genom att söka efter referentgranskade artiklar i Umeås universitetsbiblioteks sökmotor samt i Google Scholar. Sökord som boards, diversity, gender och firm performance användes för att hitta tidigare studier. Då det finns flera tidigare studier fokuserades litteratursökningen till främst studier vars urval är närliggande geografiskt och kulturellt.
2.6 Källkritik
I denna studie har kön på styrelsemedlemmar i första hand definierats utifrån namn. Vid tvetydiga eller utländska namn har fotografier från årsredovisningarna legat till grund för bedömningen. Det är möjligt att vissa av styrelseledamöterna identifierar sig med ett annat kön än det juridiska könet, varav en felbedömning i det avseendet kan ha gjorts.
Däremot fokuserar denna uppsats på vad en eventuell lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser kan få för ekonomisk effekt, vid könskvotering är det det juridiska könet som bedömns och inte vilket kön respektive styrelseledamot identifierar sig med.
Vidare anses en eventuell felbedömning ha en liten inverkan på studien eftersom ett stort urval har används.
Författarna till denna studie strävade efter att i första hand använda referentgranskade vetenskapliga artiklar. Författarna kunde däremot inte finna någon referentgranskad studie i en svensk kontext varför ett working paper lades till i listan för att få ett svenskt perspektiv. Ytterligare ett working paper användes som problematisering för de referentgranskade norska studierna. Författarna till denna studie har tagit hänsyn till att dessa två studier inte är referentgranskade vetenskapliga artiklar genom att inte låta dessa studier ha en stor påverkan när hypoteserna utvecklades eller vid diskussionen.
2.7 Etiska perspektivet
Studiens ämne berör könsskillnader vilket är ett känslostarkt ämne som även har blivit politiskt debatterat. I en studie utförd av Eagly (1995) framför författaren att, enligt feministiska forskare, är framhävandet av könsskillnader en nackdel för kvinnor. Enligt Eagly anser de feministiska forskarna att det blir en nackdel eftersom den falska bilden av kvinnan som underlägsen späds på (Eagly, 1995, s. 149). Orimligheten och problematiken med att beskriva kvinnliga kvaliteter som underlägsna är dock någonting som Eagly poängterar. En ytterligare aspekt som Eagly belyser är att vid vetenskaplig forskning där resultatet visar att det inte finns könsskillnader mellan kvinnor och män kan resultatet bidra till en ökad möjlighet för kvinnor att få tillgång till vissa roller som de tidigare har uteslutits från (Eagly, 1995, s. 149). Vidare poängterar Eagly att vid vetenskaplig forskning där resultatet visar skillnader mellan kvinnor och män kan det leda till en uppfattning om att kvinnor blir diskvalificerade för vissa roller och möjligheter (Eagly, 1995, s. 149). Denna studie avser att undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i bolagsstyrelser hos Large Cap bolagen på Stockholmsbörsen och lönsamhet, mätt i ROA. Det är därmed enbart ur ett företagsekonomiskt perspektiv som detta analyseras. Studien avser därmed inte att bedöma huruvida styrelser bör vara jämställda eller inte, då det förutom det finansiella perspektivet även exempelvis finns sociologiska aspekter att ta i beaktning vid en sådan bedömning. Vidare är samtliga påståenden och belysanden om eventuella könsskillnader grundade på tidigare forskning, varav ett objektivt synsätt på ämnet anses bli presenterat.
Etiska principer när det kommer till forskning och de beslut som fattas inom en studie är områden som författare, enligt Diener och Crandall (1978, refererad i Bryman & Bell, 2017, s. 146), bör ta hänsyn till i deras skrivande. Etik i forskningssammanhang brukar delas upp i fyra huvudsakliga områden:
● Uppstående av skada för deltagarnas del och konfidentialitet
● Förekomst av brist på samtycke från deltagarnas sida
● Inkräktande på privatliv
● Förekomsten av bedrägeri, falska förespeglingar eller undanhållande av viktig information
I denna studie kommer inte samtliga av dessa områden att beröras av anledningen att en kvantitativ studie har genomförts som är baserad på data hämtad från officiella årsredovisningar.
2.7.1 Skada för deltagarnas del och konfidentialitet
Skada för deltagarnas del kan innebära många olika saker där åtskilliga aspekter kan vara aktuella, såsom hinder för personlig utveckling, fysisk skada, stress, att deltagarna tvingas utföra oriktiga handlingar och sämre självkänsla (Diener & Crandall, 1978, s.
19, refererad i Bryman & Bell, 2017, s. 146). För att minimera risken för skada är det upp till forskaren att ta ställning till de risker för skada som finns för personerna i studien. Vem som har sagt vad av personerna i en studie och identiteten på deltagarna ska hanteras på ett konfidentiellt sätt, vilket innebär att det inte ska gå att urskilja identiteten på personerna i studien när resultatet publiceras. I kvantitativa studier kan det stundtals vara omöjligt att garantera anonymitet för organisationer eller företag.
Allmänt sett är det dock enklare att i kvantita studier, gentemot kvalitativa, anonymisera data och därmed garantera anonymitet för studiens deltagare (Bryman & Bell, 2017, s.
146 - 147).
Denna studie är en kvantitativ studie där data är hämtad från publicerade årsredovisningar. Data har presenterats i generella termer varav den specifika fördelningen av styrelseledamöterna i vartdera företaget förblir anonymt i studien.
2.7.2 Brist på samtycke från deltagarnas sida
När det kommer till etiska frågor inom företagsekonomisk forskning är samtyckeskravet enligt Bryman och Bell (2017, s. 150) en av de mest omdebatterade sektionerna, där huvuddelen har fokuserat på hemlig eller dold observation. Anledningen till varför det är omdebatterat är enligt Bryman och Bell på grund av att deltagarna blir involverade i studien oavsett om de vill delta eller inte. Hemlig eller dold observation bryter därmed mot samtyckesprincipen då principen går ut på att personerna som deltar i studien ska få fullständig information. Den fullständiga informationen ska nämligen göra så att de potentiella deltagarna antingen kan neka eller ge sitt samtycke till att delta i studien. I vissa fall är det inte praktiskt genomförbart eller väldigt svårt att få allas samtycke, exempelvis vid användning av offentlig information, vilket enligt ASA:s Code of Ethics då anses vara acceptabelt (Bryman & Bell, 2017, s. 151).
Baserat på att denna kvantitativa studie bygger på offentlig information i form av årsredovisningar från samtliga börsbolag på Stockholmsbörsen finns det enbart ett indirekt samtycke, vilket dock anses vara acceptabelt baserat på ovannämnda Code of Ethics. Det finns således inget problem med samtycket i denna studie.
2.7.3 Intrång i privatlivet
Intrång i privatlivet handlar enligt Bryman och Bell (2017, s. 154) om hur omfattande det är tolererbart att studera privatlivet hos deltagaren. Många vill behålla rätten till sitt privatliv, varav deltagare i en intervju exempelvis kan komma att inte vilja svara på
frågor som de anser är för privata eller som grundar sig på åsikter som de inte vill ska bli kända. Eftersom det är svårt att i förväg veta vilka frågor som kan vara känsliga är en rekommendation att ge respondenten möjligheten att bland annat tacka nej till ett deltagande. Deltagarnas rätt till ett privatliv och anonymitet ska vidare respekteras i en undersökning. Är informationen som studien undfår av känslig natur ska forskaren förstöra materialet (Bryman & Bell, 2017, s. 154).
Data i denna studie är enbart baserad på fakta inhämtat från årsredovisningar, varav risken för intrång i privatlivet anses vara obefintlig.
2.7.4 Falska förespeglingar eller undanhållande av viktig information Falska förespeglingar eller undanhållande av viktig information handlar om att man ger deltagaren falska löften eller att man missleder deltagaren. Den etiska problematiken med falska förespeglingar bygger på två faktorer. För det första är det helt enkelt inte rätt att genomföra en studie under falska förespeglingar. För det andra skulle det få negativa konsekvenser för framtida forskning. Allmänheten skulle troligen få en negativ syn på forskningen om företagsekonomiska forskare skulle få ryktet att de konstant lurar deltagarna i sina undersökningar. Det skulle leda till svårigheter med att tilldelas forskningsmedel och minska möjligheten till samarbete med människor. Att inte undanhålla viss information för deltagaren är därmed viktigt för att undgå att ge falska förespeglingar (Bryman & Bell, 2017, s. 154 - 155). Även vid tilldelning av data ska informationen om vad den ska användas till inte undanhållas, och det ska även vara tydligt vilka som kommer kunna ta del av den tilldelade datan (Bryman & Bell, 2017, s.
156 - 157).
Denna studie är baserad på offentliga data från årsredovisningar. Data om bolagsstyrelsen har författarna till denna studie inhämtat själva varav ingen tilldelning av data har skett. Således anses det inte finnas något problem för denna studie med falska förespeglingar eller undanhållande av viktig information.
2.8 Sanningskriterier
2.8.1 Validitet
En låg validitet minskar sannolikheten till ett korrekt resultat och rimliga slutsatser eftersom validitet i grund och botten handlar om att det som är avsett att mätas verkligen mäts (Bryman & Bell, 2015, s. 50). Med andra ord handlar validitet om att de representerade måtten sanningsenligt framställer det som är av intresse att mäta (Collis
& Hussey, 2014, s.196–197). När det kommer till kvantitativ forskning finns det två huvudområden som berör validitet, nämligen extern validitet och begreppsvaliditet (Bryman & Bell, 2015, s. 50).
Extern validitet handlar om möjligheten att dra allmänna slutsatser utifrån studiens framtagna resultat. Representativa urval i den kvantitativa forskningen väger därmed tungt eftersom valet av människor och organisationer blir en viktig punkt inom forskningen (Bryman & Bell, 2015, s. 52). Studiens urval har inte grundats utifrån ett stickprov utan istället har hela populationen (Stockholmsbörsens Large Cap) testats.
Begreppsvaliditet handlar om den grad som ett visst begrepps mått representerar begreppets beteckning. Utgångspunkten är att måttet är tillförlitligt för att ha möjligheten att bedöma begreppsvaliditeten (Bryman & Bell, 2015, s. 50). Att mäta lönsamhet kan vara komplext eftersom det finns många olika mått på lönsamhet, som exempelvis ROA, Tobins Q, ROI och ROS. För att öka validiteten har lönsamhetsmåttet ROA valts med stöd från tidigare forskning som undersöker samma ämne (Erhardt et al., 2003; Bøhren & Strøm, 2010; Carter et al., 2010). Likt lönsamhetsmåttet ROA bygger även variabeln critical mass på tidigare studier (Dahlerup, 1988, s. 275; Joecks et al., 2013, s. 61; Lovenduski, 2001, s. 744; Low et al., 2015, s. 391; Raaum, 2005, s.
876). Variabeln critical mass är inte ett mått på jämställdhet i studien. Syftet är inte att undersöka huruvida bolagen är jämställda, utan critical mass används som ett mått eftersom gruppdynamiken enligt teorin då anses ändras.
2.8.2 Reliabilitet
Generellt sett är reliabiliteten högre i kvantitativa studier jämförelsevis med kvalitativa studier eftersom kvalitativa studier kan tolkas subjektivt och att det därmed inte läggs lika stor tyngd vid reliabiliteten (Collis & Hussey, 2014, s. 52 – 53). Reliabilitet handlar om följdriktighet och tillförlitlighet. En studie ska vara så pass väl genomförd och beskriven så att den ska kunna utföras ännu en gång utan att det framkommer några markanta skillnader i resultatet (Bryman & Bell, 2015, s. 49). Tillvägagångssättet för datainsamlingen har noggrant nedtecknats i studien för att öka studiens reliabilitet.
Insamlingen av data har delvis skett manuellt, vilket medför en risk för den mänskliga faktorn. Dock har ett stort urval insamlats vilket minskar risken för signifikanta fel. 10 stycken stickprov har även genomförts på de finansiella måtten som laddades ner från Business Retriever. Stickproven utfördes för att öka sannolikheten för att finansiella data stämmer överens med informationen i bolagens årsredovisningar. Denna studie bygger på data inhämtat från publika årsredovisningar, varav informationen anses följdriktig och reliabel. Skulle studien utföras igen anses därav att informationen som studien bygger på skulle vara densamma och därmed inte påverka resultatet.
2.8.3 Generaliserbarhet
Generaliserbarhet handlar om i vilken omfattning som en forskningsstudies resultat kan användas för att dra allmänna slutsatser över andra urvalsgrupper från samma population (Collis & Hussey, 2014, s. 54). Eftersom studiens urval består av Stockholmsbörsens Large Cap bolag går det enbart att generalisera resultatet till den populationen. Stockholmsbörsens Large Cap bolag är de största bolagen på Stockholmsbörsen mätt i marknadsvärde, varav studiens resultat inte går att generalisera till de övriga mindre bolagen på Stockholmsbörsen (Small Cap bolag och Mid Cap bolag).
3. Teoretisk referensram
3.1 Agentteorin
Agentteorin utreder intressekonflikter som uppstår inom agent-principal relationen (Jensen, 1986, s. 323). Agent-principal relationen beskrivs som ett kontrakt där en person, agenten, blir anlitad av en eller flera andra personer, principaler, för att arbeta för deras räkning och därmed får någon typ av beslutsbefogenhet (Eisenhardt, 1989, s.
58; Jensen & Meckling, 1976, s. 308). När arbetsfördelningen och målen mellan agenten och principalen inte är i samklang uppstår ett agentproblem (Eisenhardt, 1989, s. 58; Jensen & Meckling, 1976, s. 308 - 309; Ross, 1973, s. 134). Sannolikheten är stor att agenten inte agerar utifrån principalens intresse om man utgår från att både agenten och principalen är nyttomaximerare (Jensen & Meckling, 1976, s. 308). Problematiken som uppstår är att principalen och agenten kan vara olika riskbenägna samt att det kan vara svårt för principalen att kontrollera agentens handlingar (Eisenhardt, 1989, s. 58).
Det principalen kan göra för att se till att agenten verkar i den riktning som principalen vill är att förse agenten med incitament eller övervaka agenten för att begränsa avvikande verksamhet (Holmström, 1979, s. 74; Jensen & Meckling, 1976, s. 308).
Fullständig bevakning kan vara möjlig om situationen är simpel, varav ett tvingande kontrakt som straffar dysfunktionellt beteende isåfall kan användas. Dock är oftast kostnaden för bevakningen orimligt dyr eller att det rent av är omöjligt att uppnå en fullständig bevakning av agenternas handlingar (Holmström, 1979, s. 74).
För börsnoterade företag kan agentproblemet reduceras genom incitament i form av bonussystem som inte är baserade på lättmanipulerade nyckeltal. Agenterna i form av företagsledning och verkställande direktör kommer genom incitamentet maximera aktieägarnas nytta då bonusen gör så att de agerar utifrån ägarnas bästa snarare än utifrån egenintresset (Krause et al., 2014, s. 96). Agentproblemet skiljer sig dock beroende på om det är privata eller publika företag. Antalet aktieägare är oftast färre i privata företag men har en större ägarandel, vilket gör att de aktieägarna brukar räknas vara mer involverade i den dagliga verksamheten samt besitta en större kunskap än ägare av publika företag (Van Tendeloo & Vanstraelen, 2008, s. 449). Det finns dock stora kostnader i samband med stora aktieägare (Zerni et al., 2010, s. 1169). En kostnad är det så kallade entrenchment problemet, som uppstår när stora aktieägare genom investeringsbeslut och genom att vidta åtgärder utnyttjar sin makt och exproprierar minoritetsägare för att främja sin personliga vinning. Beslutet leder i sin tur till ett resultat som inte är optimalt för externa aktieägare (Claessens et al., 2000, s. 82; Dyck
& Zingales, 2004, s. 537–538; Faccio & Lang, 2002, s. 366; La Porta et al., 1999, refererad i Zerni et al., 2010, s. 1169).
Agentteorin skapar en etiologi till varför bolag har en styrelse, till vad som är styrelsens syfte samt skapar en förklaringsgrund till de problem som kan förekomma när styrelseledamöterna belönar egenintresse (Jensen & Meckling, 1976, s. 308 - 309).
Enligt agentteorin är bolagsstyrelser en kontrollmekanism som uppstår när ägande och kontroll är separerade (Fama & Jensen, 1983 s. 311). För bolagen på stockholmsbörsens Large Cap är det vanligast att ägande och kontroll är separerade. Styrelsen ses i agentteorin som det ultimata verktyget för att kontrollera företagets verksamhet (Zahra
& Pearce, 1989, s. 292 - 294). Vi tolkar detta som att styrelsen kan ha en stor påverkan
på bolaget och därmed även bolagets lönsamhet. Bland annat ansvarar bolagsstyrelsen för att representera aktieägarnas intresse och fungerar som en kontrollmekanism genom övervakning av företagets och ledningens prestationer (Carpenter, 1988; Ewing, 1979;
Mattar & Ball, 1985; Mueller, 1979; Vance, 1983 refererade i Zahra & Pearce, 1989, s.
292). Genom dessa aktiviteter ser bolagsstyrelsen till att aktieägarna får ut det högsta möjliga värdet. Kontrollrollen är enligt agentteorin bolagsstyrelsens viktigaste roll, varav den interna kontrollen anses vara den primära (Zahra & Pearce, 1989, s. 292 - 294).
För att se till att bolagsledningen agerar i aktieägarnas intresse, att de säkerställer effektivt beslutsfattande samt att de tillhandahåller rådgivning och information för övervakning så är det enligt agentteorin avgörande att bolagsstyrelsen är oberoende (Adams et al., 2010, s. 24 - 25; Marinova et al., 2016, s. 1779). Åldersspridning, könsskillnader och andelen ledamöter som är valda av de anställda anses kunna vara relevanta faktorer eftersom sammansättningen av bolagsstyrelsen med hänsyn till de olika egenskaperna kan komma att påverka beslutsprocesserna i bolagsstyrelsen (Bøhren & Strøm, 2007, s.1).
3.2 Styrelse
3.2.1 Aktiebolagslagen
Svenska aktiebolag ska följa svensk lagstiftning kring bolagsformen som regleras i Aktiebolagslagen (ABL). Enligt aktiebolagslagen ska det finnas tre beslutsorgan i ett aktiebolag. I hierarkisk ordning är dessa beslutsorgan bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör (ABL 2005:551). Det är bolagsstämman, med andra ord aktieägarna, som utser styrelsen. I ett publikt aktiebolag ska bolagsstämman utse minst hälften av styrelseledamöterna. Styrelsen för svenska publika bolag ska bestå av minst tre ledamöter varav en ska utses till ordförande. Styrelsens huvuduppgifter är att ansvara för bolagets organisation samt förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen har ansvar att kontinuerligt utvärdera bolagets ekonomiska situation. Vidare har styrelsen också ansvaret att bolagets organisation är utformad så att bokföring, förvaltningen av bolagets medel och ekonomiska förhållande kontrolleras på ett säkert sätt (ABL 2005:551).
3.2.2 Svensk bolagsstyrning
Svenska bolag följer svensk kod för bolagsstyrning för att främja god bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2019). Den första koden för svensk bolagsstyrning utgavs 2005 men har reviderats flera gånger sedan dess, varav den senast reviderade versionen trädde i kraft 1 december 2016. Enligt kollegiet syftar bolagsstyrning till att säkerställa att bolag som inte leds av sina ägare ändå styrs utifrån ägarnas intresse. Det innebär att bolaget ska skötas hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016, s.
2).
Koden grundar sig i aktiebolagslagen och i annan officiell reglering men är mer omfattande och har som syfte att höja normen för god bolagsstyrning över de lagstadgade minimikraven. Dessa normer är inte tvingande för bolagen, däremot behöver bolagen redovisa varje avsteg från normerna och förklara varför en avvikelse
från koden gjorts (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016, s. 2). Enligt den svenska bolagskoden får enbart en av styrelsens bolagsstämmovalda ledamöter bestå av en anställd, en så kallad executive director. Denna plats innehas ofta av den verkställande direktören (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016, s. 8). Platsen behöver inte fyllas av en anställd, och därmed är det inte ovanligt att ingen anställd sitter i styrelsen (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016, s. 8). Det innebär att Sveriges styrelseledamöter helt eller till övervägande del inte är anställda av bolaget (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016, s. 8). En majoritet av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagets ledning (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016, s. 8). Vidare ska minst två av styrelseledamöterna dessutom vara oberoende till stora aktieägare i bolaget (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016, s. 8).
Styrelsens uppgifter beskrivs bland annat som att fastställa bolagets övergripande mål och strategi, tillsätta och vid behov avsätta den verkställande direktören samt säkerställa att det finns en tillräcklig kontroll av att bolaget följer gällande lagar och regler (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016, s. 14). Eftersom detta enbart gäller de bolag som är börsnoterade tolkar vi det som det är av extra stort intresse hur just dessa bolag drivs.
3.2.3 Internationella skillnader
Styrelsen sammansättning kan påverka lönsamheten i bolagen (se avsnitt 3.6). Det saknas idag publicerada vetenskapliga artiklar om kvinnliga styrelseledamöter och lönsamhet i en svensk kontext. De tidigare studierna som har gjorts är inte generaliserbara då regeleringar och styrelsestruktur skiljer sig åt mellan länderna.
Sverige har, likt flertalet andra kontinentaleuropeiska länder, en two-tier struktur på styrelsen. Strukturen återfinns även i bland annat Nederländerna, Danmark, Tyskland och Österrike (Krivogorsky, 2006, s. 183). Two-tier innebär att det är en separation mellan den övervakande styrelsen och bolagsledningen (Adams & Ferreira, 2007, s.
217). Den övervakande styrelsen har ansvaret att i aktieägarnas och de anställdas bästa intresse utse och övervaka bolagsledningen (Ghosh et al., 2010, s. 1150).
Bolagsledningen har ansvaret att leda bolaget, hantera risker, utveckla strategier och skapa värde för intressenter (Ghosh et al., 2010 s. 1150). I two-tier systemet är det en strikt uppdelning av ansvaret mellan den övervakande styrelsen och bolagsledningen (Davies & Hopt, 2013, s. 311). En medlem kan inte sitta i båda grupperingarna samtidigt och det är vanligt att den övervakande styrelsen inte får ge instruktioner till bolagsledningen (Davies & Hopt, 2013, s. 311). Generellt sett väljs styrelseledamöterna i en two-tier styrelse av aktieägarna som sedan utser executives i bolagsledningen (Krivogorsky, 2006, s.183).
USA och Storbritannien har istället one-tier modell som inte separerar styrelse och bolagsledning (Adams & Ferreira, 2007, s. 217). I USA är de flesta verkställande direktörerna även styrelseordföranden i bolagen (Ghosh et al., 2010, s. 1149). Det skiljer sig från i Sverige där det är lagstadgat att styrelsens ordförande inte får vara den verkställande direktören i publika bolag (ABL 2005:551). I one-tier systemet väljs samtliga styrelseledamöter vanligtvis av aktieägarna (Krivogorsky, 2006, s. 183).
Därefter utser styrelseledamöterna en grupp av chefer som de kan delegera auktoritet till (Krivogorsky, 2006, s. 183). I båda strukturerna har one-tier ledamöterna och den övervakande styrelsen ansvaret att säkerställa att bolaget har en lämplig finansiell rapportering och kontrollsystem samt att bolaget följer lagar och föreskrifter
(Krivogorsky, 2006, s. 183). Författaren lyfter fram olika fördelar med de två strukturerna. Krivogorsky (2006, s. 183) anser att one-tier systemet kan resultera i en närmare relation och smidigare informationsutbyte mellan styrelse och bolagsledningen (Krivogorsky, 2006, s. 183). I two-tier systemet finns istället en tydligare distinktion mellan styrelsens och bolagslednings olika roller (Krivogorsky, 2006, s. 183).
I USA finns det riktlinjer att två tredjedelar av styrelsen ska bestå av oberoende styrelseledamöter (Krivogorsky, 2006, s. 184). Rent formellt betyder oberoende att det inte får finnas ett nära familjeband eller affärsrelation med varken företagsledningen eller kontrollerande aktieägare i bolaget (Krivogorsky, 2006, s. 184). I kontinentaleuropa finns inte sådana riktlinjer på oberoende enligt författaren. Istället ligger stor vik av koderna inom bolagsstyrning på att styrelsen kan säkerställa ansvarighet och strategisk vägledning. Bolagsstyrningskoderna i kontinentaleuropa förespråkar ändå oberoende i styrelsen för att förbättra övervakningen (Krivogorsky, 2006, s. 184). Exempelvis finns riktlinjer i svensk kod för bolagsstyrning att en majoritet av styrelsen ska vara oberoende (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016, s.
8).
Ytterligare skillnader mellan USA:s och kontinentaleuropas bolagsstyrning är anställdas makt vid val av styrelseledamöter. I exempelvis Danmark, Österrike och Tyskland har anställda rätt att utse några av styrelseledamöterna till den övervakande styrelsen (Krivogorsky, 2006, s. 184). I Frankrike kan anställda ges rätt att utse styrelseledamöter.
Dessutom har de anställda i Frankrike rätt att nominera en eller flera styrelseledamöter när deras aktieinnehav når över 3 procent (Krivogorsky, 2006, s. 184). Bortsett från några självvalda styrelser i Nederländerna så är det aktieägarna som utser styrelsen i alla andra kontinentaleuropeiska länder (Krivogorsky, 2006, s. 184).
3.3 Critical mass
Enligt Kanter (1977, s. 208) kan man ställa sig kritisk till populära studier som har studerat den manliga-kvinnliga relationen utan att ta hänsyn till proportionerna mellan könen i gruppen som har analyserats. Kanter menar att det kan vara det faktum att man är en minoritet eller majoritet som får en att bete sig och handla på ett visst vis. I exempelvis en studie om rättegångsspel antydde resultatet att stereotypen av manligt och kvinnligt reflekterade det verkliga beteendet. I studien visade det nämligen sig att i sina ledarroller var männen uppgiftsinriktade och proaktiva, medan kvinnorna i samma grupp var mer benägna att vara känslomässiga, reaktiva och omhändertagande. I samtliga av de studerade grupperna var dock männen en klar majoritet och utnumrerade därmed kvinnorna. Kanter påstår därför att det finns en sannolikhet att det var just det faktum att männen var en majoritet och kvinnorna en minoritet som fick grupperna att bete sig som de gjorde och som fick kvinnorna och männen att ta sig an de stereotypiska könsrollerna (Kanter, 1977, s. 208).
Critical mass - teorin grundar sig på Kanters (1977; 1977a, b) fyra olika grupptyper som är baserade på hur olika typer av människor är proportionellt representerade. De fyra grupperna är uniform groups, skewed groups, tilted groups och balanced groups.
Uniform groups utgörs av enbart en typ av människor och är därmed en totalt homogen grupp. Enligt Kanter (1977; 1977a, b) kan gruppen dock utveckla egna differentieringar men är alltid homogena när det kommer till kön, etnicitet eller andra framträdande
