Examensarbete på kandidatnivå, 15 hp
Systemvetenskapliga programmet med inriktning mot design, interaktion och innovation
SPB 2021.09
”Hey Google, jag är hemma! ”
En studie om smarta hem och hur tekniken skapar värde för
konsumenten
William Ekenberg, Andre Ekström, Hannes Töyrä
Abstract
Smart homes are based on connecting different parts and components of the household through sensors and the use of the internet. The interconnection of the household enables control and remote control of the home. The factors behind consumer adoption of the smart home have been studied but there are still questions regarding the value propositions of smart homes. This study presents material that can provide insights into what value propositions young adults demand in smart home products. The methods used to produce the study results were, a survey and a questionnaire. The results from the survey showed that smart voice assistants were appreciated by the participants. However, all the participants believed the functional value of the smart voice assistants was limited. After participating in the survey, they felt no real need for the smart voice assistant in their home. The results from the questionnaire’s 112 answers showed that a large majority of the respondents did not own a smart voice assistant. Many did however, express a positive opinion towards voice assistants and were open to the purchase of a smart voice assistant in the future. The small number of respondents that did own a smart voice assistant were all satisfied with their purchase of a smart voice assistant.
Key words: Smart homes, interview study, survey study, value propositions, smart voice assistants
Förord
Vi vill tacka vår handledare Ted Saarikko för hans engagemang och vägledning genom arbetets gång. Tack till project376 för allt peppande och stöd. Samtidigt skulle vi vilja rikta ett stort tack till all som bidrog till vårt arbete genom att svara på enkäten och de som medverkade i vår undersökning. Utan er medverkan hade detta arbete inte gått att genomföra.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 1
1.2 Syfte... 1
1.3 Avgränsning ... 1
2. Relaterad Forskning ... 2
2.1 Det smarta hemmet ... 2
2.1.1 Smarta hemmets uppkomst ... 2
2.1.2 Smarta hemmet i praktiken och hur det ser ut idag ... 3
2.3 Röstassistenter kan vara någonting positivt för äldre... 4
2.3.1 Röstassistent som teknik ... 4
2.3.2 Interaktionen mellan röstassistenten och äldre människor ... 4
2.4 Marknadsföring av funktioner hos smarta hem ... 5
2.5 Ålder och inkomst kan påverka köp av smart hemteknik ... 6
2.6 Integritet och förtroende för smart hemteknik ... 6
3. Analytiskt ramverk ... 7
3.1 Från goods dominant logic till service dominant logic ... 7
3.2 Värde hos röstassistenten enligt leverantörer ... 8
4. Metod ... 10
4.1 Målgrupp och urval ... 11
4.2 Kvantitativa metoder ... 11
4.2.1 Utformning enkätstudie ... 11
4.3 Kvalitativa metoder ... 12
4.3.1 Utformning undersökning ... 12
4.3.2 Bearbetning av data från intervjuer ... 13
4.3.3 Teknikbeskrivning ... 14
4.4 Forskningsetiska reflektioner ... 14
4.5 Metodkritik ... 15
5. Resultat ... 15
5.1 Resultat av enkät ... 16
5.2 Resultat av intervju ... 24
5.2.1 Inställning till teknik och smart hem ... 25
5.2.2 Förväntningar på tekniken ... 25
5.2.3 Röstassistentens funktionalitet ... 25
5.2.4 Trygghet/integritet ... 26
5.2.5 Värdeskapande i hemmet ... 26
5.2.6 Produktens värde ... 27
5.2.7 Föredragen interaktion ... 27
6. Diskussion ... 27
6.1 Diskussion av enkätresultat... 27
6.1.1 Resultatdiskussion av respondenter som har röstassistent ... 27
6.1.2 Resultatdiskussion av respondenter som inte har röstassistent ... 28
6.1.3 Sammanfattning enkätdiskussion ... 30
6.2 Analys av intervjuresultat... 30
6.3 Sammanfattning diskussion, enkät och intervjuer ... 31
7. Slutsats ... 32
7.1 Sammanfattning ... 32
7.2 Förslag till vidare forskning ... 33
8. Referenser ... 34
9. Bilagor ... 35
1
1. Inledning
Digitaliseringen, internet och ny teknik driver på den ständiga utvecklingen i samhället där den utbreda utvecklingen har resulterat i det moderna samhälle som vi idag lever i.
Digitaliseringen samt den tekniska utvecklingen har möjliggjort ett effektivare, smartare samt ett mer uppkopplat samhälle. Tillvaron för individer i dagens samhälle genomsyras av att ständigt vara uppkopplad samt en användning av digitala produkter. Samhällets digitalisering medför potential och chanser för framställningen av nyare och bättre produkter och tjänster (Göteborgs Universitet, 2021).
Digitaliseringen och utvecklingen möjliggör förändring samt framsteg av dagens hem.
Dagens moderna hem möjliggörs genom tillämpningen av ny teknologi för att tillhandahålla konsumenterna ett smartare hem. Ett smart hem som består av smarta produkter som alla är sammankopplade och kan kommunicera med varandra. De sammankopplade och digitaliserade komponenterna är vad som utgör det moderna hemmet (Yang, Lee, Lee, 2018).
Något som är gemensamt för alla hem är att det är en plats där man ska känna sig trygg men också en plats för återhämtning, samt en plats där man kan sprida glädje och gemenskap med varandra där det ultimata målet med smarta hem är att göra alla dessa aspekter i hemmet bättre (Saizmaa, Kim, 2008). Med teknikens framfart i världen förväntas även våra hem att bli mer och mer uppkopplad. Detta har resulterat i att våra hem idag blir smartare och mer avancerade. De teknologiska framstegen har gått i en väldig fart och dess plats i vardagen kan nu ses som självklar. Däremot behöver lättillgängligheten inte alltid resultera i att en sådan teknik används. För att tekniken ska adopteras måste den även accepteras av den tilltänka målgruppen. Detta i sig ställer höga krav på den teknologi som utvecklas verkligen kan tillfredsställa ett behov.
Detta arbete kommer att undersöka det tekniska inslag som får en allt större del i vår vardag, där vi kommer specifikt i denna uppsats fokusera på unga vuxna, smarta hem och röststyrning i hemmet. Det vi kommer att undersöka är hur användare ser på röststyrning i hemmet men också användningen av röststyrning i hemmet. Huruvida det är en teknik som underlättar och effektiviserar ens vardagliga liv eller om det är en överflödig produkt i hemmet.
1.1 Problemformulering
Motsvarar smarta hemprodukter förväntningarna som ställs på de och finns det verkligen ett behov av dem i hemmet?
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att genera kunskap över vilka funktioner och tjänster hos smarthem-produkter som efterfrågas av konsumenten.
1.3 Avgränsning
Den avgränsning som sker i denna studie är utforskandet av en specifik teknik av smarta hem. Den specifika tekniken som studien kommer fokusera på är röstassistenter och vilka marknadsförda funktioner tekniken har. Vi har även gjort en avgränsning mot en specifik
2
population som vi vill undersöka röstassistenten på. Målgruppen vi vill undersöka på är unga vuxna (20-30år). PWC:s studie (2018) redogör för att just unga vuxna är gruppen människor som driver användningen och implementeringen av ny teknik i hemmet, dem är alltså mer benägna att testa ny teknologi än de äldre. Detta gör det till en utmärkt och intressant grupp att undersöka då röstassistenter är en relativt ny teknik i våra hem.
2. Relaterad Forskning
För att vi ska kunna utforska och besvara våra frågeställningar har vi behövt söka efter studier och information som är relevanta för de vi vill undersöka. Här nedanför kommer det presenteras forskning och andra studier som berör röstassistenter och smarta högtalare samt smarta hem.
2.1 Det smarta hemmet
Eftersom smarta hem är den del vi undersöker i denna uppsats presenteras här nedanför bakgrundsinformation om vad smarta hem är.
2.1.1 Smarta hemmets uppkomst
Smarta hem är ett fenomen och område som kan kännas som det är relativt nytt. Men faktum är att det som uttryck och strävan att uppnå eller att åstadkomma har funnits med sedan början av 1900-talet (Aldrich , 2003, 18–22). Men dagens syn på smarta hem ser lite annorlunda ut gentemot hur det var i början. Smarta hems framfart börjar i princip i samma tidsperiod som elektricitetens introduktion i hemmen. Elektricitetens introduktion i hemmet är det som möjliggjorde skapandet av dagens teknik, men i början handlade det om saker och teknik som idag känns väldigt självklara. Det som på denna tid revolutionerade hemmen var saker som dammsugare och symaskiner. Det vill säga saker som gjorde sysslorna i hemmet lättare på ett sätt som inte kunde uppnås på samma sätt med exempelvis en sop eller kvast (Aldrich , 2003, 18--22). Utvecklingen har sedan dess progressivt ökat allt eftersom mer elektricitet kunde användas i hemmet. Skulle en jämförelse mellan tidsperioden tidigt 1900-tal med hela 1800-talet är det i stora drag inga större skillnader på hemmens redskap för sysslor. Men skulle det istället jämföras idag med hundra år sedan det vill säga 20-talet och framåt skulle skillnaderna vara avsevärda (Aldrich , 2003, 18–22).
Idag är många av 1900-talets innovationer saker som skulle kunna ses som självklarheter eller ett måste att ha i ett hem. Idén om uppkopplade hem och automation i hem började redan på 60-talet, men tog inte riktigt fart för en drygt 30 år senare vid introduktionen av internet och framför allt höghastighetsinternet i våra hem (Aldrich , 2003, 18–22).
3
Figur 1. Contracting business. Exempel på hur smarta hem ser ut i teorin. Där olika saker är uppkopplade till internet. Exempelvis nycklar, högtalare, element.
2.1.2 Smarta hemmet i praktiken och hur det ser ut idag
Det som kännetecknar smarta hem idag är saker som är uppkopplade till internet och där fokuset ligger på tekniska produkter som samlar in data för att beräkna exempelvis tillstånd eller objekt. Exempel på tillstånd och objekt är temperatursensorer eller människor i ett rum. Men att etablera och implementera smarta hemfunktioner är inte enkelt, där aspekter som etik och säkerhet är områden som är viktiga att ha i åtanke vid en implementering av smart hemteknik (Yang, Lee, Lee, 2018).
I ett “traditionellt” hem använder de boende sina maskiner genom att använda sig av fysiska kontakt med hjälp av knappar eller vred. Dessa funktioner eller apparater arbetar var för sig, isolerat vilket gör att det krävs en fysisk kontakt för att exempelvis tända och släcka alla lampor i hemmet. I det smarta hemmet krävs det ingen fysisk kontakt eller tryckning för att manipulera dessa apparater eller tillika funktioner i ett hem. Dessa apparater kan kontrolleras via datorstyrda enheter som till exempel mobiltelefoner, tablets eller med hjälp av våra röster (Balta-Ozkan et al, 2013).
Smarta hem beskrivs enligt King (2003) som en bostad med tillgång till en snabb internetuppkoppling som möjliggör att sensorer, elektroniska enheter kan fjärrstyras, kontrolleras och övervakas. Alla dessa är sammanlänkade med varandra och tillsammans utgör dem ett smart hem (se figur 1 för exempel.) Ett smart hem är förankrat till vad som definieras som en bostad. Balta-Ozkan et al. (2013) förklarar att det kan exempelvis vara ett hus, en lägenhet eller ett servicehem som kan uppfylla kravet på att vara ett smart hem.
Det som skiljer ett högteknologiskt hem eller ett “traditionellt” hem från ett smart hem är insamlingen av data. Som Balta-Ozkan et al. (2013) redogör för är att skillnaderna i smarta hem är att det samlas in data via sensorer om olika objekt och tillstånd i hemmet. Det kan vara saker och objekt som rumstemperatur, människor, energianvändning men också om till exempel ljussättning i rummen.
4
2.3 Röstassistenter kan vara någonting positivt för äldre
2.3.1 Röstassistent som teknik
Röstassistenter har sin begynnelse i början av 1960-talet då IBM lanserade sin första röstassistent. Denna tidiga högteknologiska röstassistenten kunde förstå 16 ord och nio siffror. Den moderna röstassistenten kom den 14 april 2011 då Apple lanserade Siri.
Röstassistenen Siri visade sig vara en framgång och Apple lyckades fånga en stor användarskara. Framgången med Siri banade vägen för fler moderna röstassistenter.
Amazon lanserar 2014 den nya produkten Echo smart speaker tillsammans med röstassisten Alexa (Voicebot, 2017). Det finns olika sorters röstassistenter. Det finns de som är mobila, exempelvis de som finns i en telefon. Dessa finns ständigt tillgängliga och syftar till att utföra lättare tjänster. Exempel på dessa är Google assistant och Siri.
I denna studie kommer vi däremot att fokusera på röstassistenter som finns i hemmet, det vill säga stationära röstassistenter. Stationära röstassistenter finns i många olika former och färg och kan användas som designpryl. Utöver designen är det mjukvaran som är det centrala med röstassistenten. Även bland de stationära enheterna finns det många olika röstassistenter. Dessa är framtagna av stora företag såsom bland annat Amazon, Apple och Google. Användningsområdet för röstassistenter är brett och är tänkt att kunna utföra många olika uppgifter för att hjälpa användarna. Genom röstkommunikation kan användarna be om väderleksrapporter, tända eller släcka lampor och även kontrollera andra smarta enheter i hemmet (Amazon, 2021).
2.3.2 Interaktionen mellan röstassistenten och äldre människor
Interaktionen med röstassistenter kan se väldigt olika ut från person till person och skillnaden mellan interaktion mellan åldersgrupperna kan också variera. Kowalski et al.
(2019) har studerat röstassistenter, smarta högtalare och interaktionen med äldre människor som anses vara relativt teknikvana.
Vad de redogör för är att äldre människor är en grupp som generellt sätt kan ha svårt för att anpassa sig till ny teknik och ville undersöka huruvida röstassistenter kan vara en teknik i deras hem som kan göra vardagssysslor lättare för denna åldersgrupp. Studien i sig utfördes i fokusgrupper där deltagarna fick en chans att testa och använda sig av röstassistenter i ett interaktivt labb med andra smarta enheter kopplade till en röstassistent. I sin helhet såg studien ut enligt följande och är ett tillvägagångsätt som vi har inspirerats av när vi utfört vår undersökning fast på en yngre målgrupp (Unga vuxna):
1. Diskutera hur teknologin i hemmet kan hjälpa användarna,
2. Presentera Google Home systemet och röstassistentents kompabilitet, 3. Självständigt användande av Google Home systemet av deltagarna,
4. Samla in åsikter kring systemet med fokus på fördelar, nackdelar, insikter, möjligheter och begränsningar,
5. Brainstorming för att potentielt utveckla nya funktioner, 6. Samla in åsikter om potentiella hot med tekniken
Det som fastslogs från denna studie är att röstassistenter och smarta högtalare i hemmet kan hjälpa äldre människor med deras sysslor i vardagen. De som deltog i studien var positivt överraskade över röstassistentens funktioner och lättsamhet att använda tekniken.
De såg det som ett bra komplement till deras vardag för dem själva men också för andra
5
äldre människor, men att för att få ett större genomslag bland äldre tyckte de att det är viktigt att äldre blir introducerad till ny teknik och får hjälp att lära sig handskas med den för att det ska vara någonting användbart.
De ansåg framförallt att en smart högtalare som Google Home, vilket användes i deras studie, skulle kunna bli en central del för just äldre människor i deras hem. De funktioner som de skulle kunna få hjälp med är att via rösten styra tv, lampor, temperatur med mera.
Att kunna styra saker med hjälp av sin röst såg deltagarna som en viktig faktor till varför de gillade tekniken. Deltagarna upplevde framförallt att röstassistenten hjälpte dem med vardagliga sysslor. Detta i jämförelse med att istället behöva lära sig använda en telefon eller dator som de ansåg är en större svårighet för äldre, var röstassistenten ett bättre lämpat hjälpmedel i hemmet.
Kowalski et al. (2019) uppmanar dock till mer studier och undersökningar för att fastställa den slutsats som de kom fram till. Den vidare forskning skulle kunna utreda både äldre människor och andra grupper människor som exempelvis yngre målgrupper för att se skillnader eller om det finns några gemensamma faktorer för huruvida röstassistenten kan vara till hjälp i hemmet. I vårt arbete kommer vi titta närmare på unga vuxnas vilja och behov av en röstassistent i hemmet.
2.4 Marknadsföring av funktioner hos smarta hem
I en studie av Hoffman, Novak (2016) belyses utmaningarna med att marknadsföra det smarta hemmet Utmaningen härstammar från svårigheterna för marknadsförare att uppfatta det faktiska värde som det smarta hemmet tillhandahåller. Det är ett lågt antal konsumenter som adopterat smart hem-teknik. Ett stort problem som hämmar adoptionen av smarta hem är oklarheten vilket värde smarta hem tillhandahåller en konsument.
Konsumenter vet helt enkelt inte vilket värde som smarta hem kan tillhandahålla och ser därigenom inget behov av att införskaffa sig ett smart hem.
Den nuvarande marknadsföringen misslyckas att belysa det smarta hemmet som ett komplext dynamiskt system. Istället marknadsförs smarta hem genom specifika produkter och eller genom specifika användningsscenarion. Marknadsföringen misslyckas alltså med att helhetsperspektivet av det smarta hemmet. Marknadsförare måste undvika att sälja specifika smarta hemprodukter och istället marknadsföra den större upplevelsen av ett smart hem. Studien presenterar åtta väsentliga insikter kring marknadsföringen av smarta hem. Insikter som kan hjälpa det smarta hemmet att expanderas samt introduceras till en större marknad. En insikt som studien lyfter är att marknadsföringen kring smarta hem bör rikta sig mot att vara något som konsumenterna har kunskap om men också som något mer utöver det. Marknadsföringen bör alltså bygga på att smarta hem är mer än den kunskap som konsumenterna besitter. Studien pekar också på att det är viktigt att en konsument har kännedom av alla sätten som denne kan interagera med det smarta hemmet. Sammanfattningsvis belyser studien att smarta hem och dess adoption av konsumenter kan förstärkas genom ett skifte i marknadsföringen. Ett skifte bort från att marknadsföra individuella smarta hem-produkter eller specifika scenarion av ett smart hem. Istället uppmanar studien att uppmärksamma den större helhetliga upplevelsen som ett smart hem innefattar (Hoffman, Novak 2016).
Detta går att styrka utifrån vad Cannizzaro et al. (2020) redogör för i deras studie om smarthemadoption i Storbritannien. Där går det att se att tillfredställelsen med smart
6
hemteknik tenderar att vara låg. Konsumenten tycks förstå sig på och gilla grundförutsättningarna för produkterna som finns idag, men har svårt för att se fördelarna med det i det långa loppet i sitt hem. Vilket också redogörs för i Cannizzaro et al. (2020) där vana smartahem-användare tycks vara mer negativet inställd till smarta hemprodukter. De främsta anledningarna berodde på att konsumenterna inte trodde tekniken skulle leva upp till förväntningarna eller att tekniken inte skulle fungera helt och hållet. Ett skifte i marknadsföringen kan vara vägen att gå för att få produkter mer anpassade och tilltalande för konsumenterna.
2.5 Ålder och inkomst kan påverka köp av smart hemteknik
Jungwoo , Yuri, Daeho (2018) redogör för konsumenter i Sydkorea och vad som bidrar till ett köpande av smart hemteknik. I och med att smarta hem-marknaden är relativt ny befinner sig marknaden fortfarandet i ett skede att fånga upp de som kallas för early adopters. Denna studie tar upp är att det fanns vissa faktorer som spelade en större roll för att konsumenterna skulle vilja köpa smart hemteknik. Jungwoo, Yuri, Daeho (2018) menar att det finns två demografiska skillnader och tre funktionella synsätt som hade en positiv inverkan på ifall ett köp kommer att ske eller inte. De demografiska skillnaderna handlar om konsumentens ålder och vad de har för inkomst. När det kommer till funktionalitet sett till produkten handlar det om hur lätt tekniken är att använda, hur kompatibel tekniken är, samt hur konsumenten upplever att den är användbar och vad den fyller för syfte för dem.
Det som framförallt framställs i studien var att äldre hade större tendenser att investera i smarthem-teknik än vad yngre hade. De såg att under en årsperiod var det större chans att en konsument tillhörande den äldre gruppen införskaffade en smart hemprodukt än yngre. De äldre såg en större nytta av att införskaffa sig denna typ av produkt eftersom de dels har en högre inkomst, dels för att de tenderar att ha ett större hushåll och fler hushållsprodukter som de skulle kunna tänka sig att använda det till. Det studien framhäver är alltså att de äldre verkar ha större nytta av denna typ av produkt i deras hem gentemot vad yngre tyckte. De yngre fann dessa produkter inte lika nödvändiga och ansåg att skydda deras privata sfär som de främst anledningar till att de inte ville skaffa dessa produkter. Den slutsats som Jungwoo , Yuri, Daeho (2018) drar i deras studie är att dagens marknadsstrategi för smarta hemprodukter ligger mycket i att försöka etablera sig bland dom äldre, mycket för att de har en högre inkomst. De anser dock att strategin inte är hållbar i längden då det tenderar att missa en stor grupp av människor på grund av det inte är en del av de som kan ses som ‘’early adopters ’’.
2.6 Integritet och förtroende för smart hemteknik
I och med att de tekniska inslagen i våra hem ökar påverkar det vårt privatliv oavsett om vi vill det eller inte. Teknik oavsett hur säkert det än är innebär alltid en form av säkerhetsrisk, då det i teorin kan bli hackat eller utnyttjas av obehöriga personer. Cannizzaro et al. (2020) har utfört en enkätundersökning som tittar på framförallt hur adoptionen till smart teknik ser ut och vad som påverkar den. Det som blandat annat redogörs för är vad för förtroende och integritetstänk som konsumenter i Storbritannien har kring smarta hemlösningar samt IOT teknik. Det som studien redogör för är generellt sett att konsumententerna är villiga att riskera att deras privatliv utsätts för en risk i att kunna blottas i samband med användning av smarta hemlösningar. Det gick att se att demografiska faktorer som
7
utbildningsnivå och ålder påverkar hur öppen konsumenterna är för att använda sig av denna typ av teknik. Sammantaget förnekar alltså inte konsumenterna att det finns en risk med att de kan bli utsatta för dataintrång i deras privatliv utan de är villig att ta risken.
Det går att se skillnader mellan att äldre människor har en större riskmedvetenheten gentemot yngre åldersgrupper där yngre (18-24år) har en tendens att tro att ett dataintrång inte kommer få lika stor påverkan på deras privatliv i allmänheten. Förtroendet för smarta hemprodukter är enligt denna studie väldigt låg och säger att beroende på vad en har för förtroende för dessa produkter kommer det att påverka adoptionen och användningen till denna typ av teknik. En stor faktor som påverkar adoptionen är hur företagen behandlar individens data. Finns det inga tydliga sätt på hur behandling av data ser ut, kommer det att påverka adoptionen till ny teknik på ett negativt sätt.
Trots att det finns tveksamheter väljer konsumenter att adoptera och använda denna nya teknik, vilket studien framhäver. Studien visar även att än så länge är säkerheten inte den viktigaste punkten för konsumenten, vilket också återspeglas i företagens marknadsföring. Det som Cannizzaro et al. (2020) också redogör för är att dagens marknadsföring fokuserar fortfarandet väldigt mycket på vad produkten kan göra för kunden. Medan Cannizzaro et al. (2020) hävdar att detta borde förändras och att de marknadsförda value propositions borde fokusera mera på säkerhet och förtroende för konsumenter. För som det är i dag tenderar företagen att undvika dessa frågor/ställningstagandet faktiska säkerhetsbrister som kan finnas och fortsätta spela på deras tron om att det behöver en viss typ av funktioner i deras hem. Det riskeras att nå en polariserad punkt där det dels inte uppfyller konsumentens krav på säkerhet och förtroende. Risken kommer bli att strategin missar viktiga kundsegment som till exempel äldre människor.
3. Analytiskt ramverk
Avsnitt 3.1 är avsett att beskriva och ge en inblick av begreppet value propositions och är tänkt att fungera som analytiskt ramverk. Avsnitt 3.2 avser att presentera de värde/value propositions som leverantörer av röstassistenter påstår att de tillhandahåller till konsumenter.
3.1 Från goods dominant logic till service dominant logic
Tidigare har marknadsföring av produkter handlat om att sälja in produkten och där fokuset låg på produkten i sig, även kallat Goods-dominant logic. Denna syn på marknadsföring grundar sig från tidigt 1900 tal där mycket av fokuset då låg på främst jordbruksprodukter och hur produkten i sig kunde effektivisera arbete. (Vargo, Lusch 2004) har studerat den här utveckling över tid och kom då fram till en reviderad syn på hur produkter idag borde marknadsföras, detta benämndes som Service-Dominant logic.
Termen ämnar till att fokuset kring marknadsföring snarare borde ligga i vilket värde som produkten i sig kan skapa för konsumenten. Kowalkowski (2011) bygger på teorin och säger att det går att se värdet på två olika sätt. Value-in-exchange innebär att värdet ligger i det objekta värdet av produkten. Det andra sättet att se på det är i value-in-use. Value-in-use är således mer en subjektiv uppfattning av funktionerna och vilket värde de skapar för
8
konsumenten. Företagen har således svårt att bestämma det subjektiva värdet för kunden utan kan enbart erbjuda value propositions.
Inom Service-dominant logic bygger Vargo, Lusch (2004) vidare på sin teori att företag mer borde marknadsföra värdet av sina tjänster i form av value propositions. Value proposition refererar till det värde som ett företag erbjuder sina kunder att dess produkter ska kunna leverera(Baldassarre et al. 2017). Dessa propositions kan te sig i olika former.
Det skulle kunna vara i form av tjänster som exempelvis städning hos ett städföretag. Value proposition kan även te sig som varor som kunden köper till exempel kläder hos en butik.
Utöver dessa går det även att kombinera varor och tjänster som value proposition. En restaurang kan kombinera varor och tjänster genom att lova kunden att kunna ge dem en kombination av både mat och service. Dessa propositions som företagen kan försöka sälja in är därmed mer bakomliggande värde hos kunden snarare än produkten i sig.
För att ett företag ska lyckas med sin produkt kräver det att produkten har value propositions som tilltalar den tilltänka målgruppen. Baldassarre et al. (2017) beskriver att för att lyckas behålla och generera fortsatt värde och konkurrenskraft gäller det att veta vad sitt klientel vill ha för värden. Genom att fånga in och använda kunskapen om de förväntade value propositions kan företag se till att tillfredsställa marknaden.
Vargo, Lusch (2004) redogör med Service-Dominant Logic att företag måste tänka om för att vara framgångsrik på marknad. Författarna menar att företagen måste fokusera mindre på produkten och mer på vilket värde som konsumenten kan skapa för sig. Med andra ord borde marknadsföringen ligga mer i att sälja in vilka värden som produkten kan skapa för konsumenten snarare än vad produkten i sig kan göra. Vidare menar författarna att företagen bara kan försöka få konsumenterna att förstå värdet som kan skapas men att det ändå är konsumenten själv som måste se det bakomliggande värdet av det.
Service dominant logic har reviderats vidare av Vargo, Lusch (2008a) och där de menar att i dagsläget kan företag endast erbjuda value propositions till konsumenten, där konsumenterna själva är med och skapar värdet utifrån det företagen erbjuder. Value propositions hos röstassistenter ligger i det värdet som konsumenten kan skapa utifrån den funktionalitet som tillhandahålls. Värdet ligger således inte i funktionerna i sig utan värdet ligger i vad funktionaliteten generar för värden för konsumenten. Vilket värdet som genereras är då beroende på hur konsumenten väljer att applicera tekniken i sitt hem.
Dessa tjänster varierar självklart utifrån hur användarna själv vill dra nytta av sin röstassistent. Då det är ett väldigt brett spektrum av tjänster som går att koppla upp mot en röstassistent skapar det möjligheter för användarna att själv bestämma vad de vill använda för tjänster i sitt hem och vilket värde som det ska skapa.
3.2 Värde hos röstassistenten enligt leverantörer
Amazon Alexa
Amazon marknadsför och framställer deras smarta röstassistent som en produkt som kan göra konsumentens liv både enklare, mer meningsfullt samt roligare. Detta uppnås genom att konsumenten kontrollerar världen omkring sig genom användandet av sin röst. Amazon själva presenterar 14 olika kategorier av funktioner som Alexa kan hjälpa konsumenten med (Amazon, 2021).
Röstassistenten har funktionalitet som möjliggör sammankoppling med annan smart hem-teknik som finns i konsumentens hem. Sammankopplingen gör att via Alexa går det
9
att styra annan smart hemteknik genom att bara använda sin röst. Det finns en rad olika sätt och användningsfall där Alexa kan hjälpa konsumenten med att styra komponenter av sitt hem. Med hjälp av sin röst kan konsumenten exempelvis tända och släcka lamporna i hemmet. Vidare kan Alexa även hjälpa med att slå på tv:n, be robotdammsugaren börja städa eller spela musik i hela huset. Den fungerar således som ett nav för konsumentens smarta hem och alla dess komponenter. Utöver de nämnda funktionerna som Alexa kan hjälpa till med kan den även hjälpa till med organisering och produktivitet. Den kan förslagsvis hjälpa konsumenten med att sätta timer, alarm men kan också hjälpa konsumenten hantera påminnelser strukturera kalendern, där den är kompatibel med populära kalenderalternativ som exempelvis, Google, GSuite, ICloud samt Outlook. Med hjälp av denna röstassistent kan konsumenten även läsa och skicka epost (Amazon, 2021).
Det finns väldigt många användningsområden för denna produkt. Utöver de nämnda funktionerna kan den även hjälpa konsumenten att förenkla handlande, detta genom att hantera inköpslistor men även genom att lägga beställningar på varor. Med röstassistenten kan konsumenten lyssna på musik, radio, podcast, filmer, tv-serier men du kan även få tillgång till de senaste nyheterna. Care hub är en funktion av röstassistenten som möjliggör att konsumenten lättare kan hålla koll på och ha kontakt med andra familjemedlemmar som också har egna Amazon Alexas. Det går självfallet att fråga röstassistenten om diverse frågor, översättningar och annan generella kuriosa. Där den I köket kan hjälpa med att läsa upp recept, konvertera olika enheter. (Amazon, 2021).
Apple Homepod mini
Apple homepod marknadsförs av Apple som en smart högtalare som kan hjälpa konsumenterna med alla möjliga aktiviteter. Oavsett om det är att spela musik, enkel kontroll över andra enheter eller vardagliga sysslor, kan mjukvaran Siri hjälpa konsumenten. Den kan ses som den ultimata hjälpredan som hjälper konsumentens med allt (Apple ,2021).
Högtalaren framhävs som en högtalare med starkt och fylligt ljud och där ljudets upplevelsen känns i hela rummet. Ett välbalanserat ljud men som samtidigt har en djup bas är de egenskaper som ska tilltalas lyssnarna. Högtalaren kan parkopplas med andra Applehögtalare så att ljudet synkroniserar i hela bostaden och skapar en ännu mer djupare ljudbild. Konsumenten kan med sin röst säga åt röstassistenten att sätta igång musiken så att den spelas på alla eller enbart på vissa högtalare. Vidare marknadsför Apple sin Homepod som en röstassistent som kan utföra allt från alldagliga till avancerade uppgifter åt konsumenten. Att ställa frågor till röstassistenten gällande omvandling mellan olika mått och att lägga till produkter på inköpslistan är några av sakerna som kan användas i det smarta hemmets kök. Apple Homepod kan även agera som kontroller för att styra andra smarta enheter i hemmet. Om det smarta hemmet är uppkopplat kan konsumenten med hjälp av röstassistenten stänga av och sätta på lampor, reglera temperatur eller dra ner persienner. Röstassistenten kan därmed agera central för att konsumenten via rösten ska kunna utföra uppgifter. Apple Homepod ska vara en central enhet som förenklar livet för konsumenten och dess hem (Apple ,2021).
Google Nest mini 2
Google marknadsföra den smarta högtalare som liten och mäktig med ett fylligt ljud.
Högtalaren är kompatibel med flera olika tjänster för strömning av musik. Bredden av
10
kompatibla tjänster finns för att den ska passa alla konsumenter. Google väljer att höja upp högtalarens kommunikationsförmåga i form av enkelhet och tillgänglighet. Google uppmärksammar produktens röstigenkänning, och menar att produkten kan uppfatta konsumenten från ett långt avstånd. Vidare marknadsför Google sin produkt som en central hjälpreda som kan styra det smarta hemmet. Även denna enhet kan styra lampor, tv och andra smarta produkter. Google marknadsför dessa funktioner som underlättar vardagen. Funktioner som bland annat, hantering av timers, inköpslistor och påminnelser (Google, 2021).
I tabell 1 har vi satt ihop en enkel tabell över de generella funktioner som marknadsförs av producenterna.
Funktioner Amazon
Echo Apple
Homepod Google Nest Mini 2 Strömma musik,
Podcast,
Ljudböcker
✓ ✓ ✓
Styra smart hem
Enheter
✓ ✓ ✓
Planering och
Organisering
✓ ✓ ✓
Kommunikation (ringa samtal,
textmeddelande)
✓
Tabell 1. Tabell över funktionalitet hos olika röstassistenter.
När funktionalitet summeras som producenterna marknadsför går det at säga det är inte mycket som skiljer dem åt utan de utför i stort sett samma saker. Det är dessa value propositions som producenterna föreslår ska tilltala konsumenterna för att förmå dem att köpa produkten. De generella funktionerna mellan röstassistenterna är väldigt lika i nuläget, sedan finns det andra funktioner som skiljer produkterna åt. Denna sammanfattning av value propositions visar hur det marknadsförs idag och visar på vad för funktionalitet som producenterna vill framhäva till konsumenterna. Därmed kan sammanfattningen ses som en nuvarande status av röstassistenters funktionalitet.
4. Metod
I den här studien genomfördes två empiriska undersökningar. Metoderna som vi tillämpade för insamling av data är en kombination av både kvalitativa samt kvantitativa metoder. Detta i form av en kombination av en enkätstudie samt en mer djupgående undersökning med deltagare. Att tillämpa både kvalitativ samt kvantitativ metodik i studien möjliggör att de båda metoderna i kombination kan fungera bättre (Denscombe,
11
2010, 137–142). Det som kommer att presenteras i detta avsnitt är studiens målgrupp, urval, utformning av kvantitativa och kvalitativa metoder, forskningsetiska reflektioner samt metodkritik.
4.1 Målgrupp och urval
Urvalet och studiens målgrupp är baserat på den tidigare satta avgränsningen, det vill säga unga vuxna i åldern 20–30 år. För den kvalitativa undersökning som genomfördes i studien tillämpades ännu ett till urval. Det urval som tillämpades på undersökningen var ett bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval bygger på att det som studeras av forskaren är nära till hands. Det går snabbt, det är enkelt samt billigt att genomföra ett bekvämlighetsurval vilket är den utmärkande fördelen med urvalsmetoden (Denscombe, 2010, 37–38).
4.2 Kvantitativa metoder
Tillämpningen av kvantitativa metoder är i syftet att samla in konkreta data eller information. Resultatet av den insamlade kvantitativa data som metodiken genererar tillåter forskaren möjligheten att kunna dra generella slutsatser. Konkret tillhandahåller kvantitativa metoder den datamängd som krävs för att klargöra allmänna teorier och slutsatser. Den kvantitativa delen av studien kommer utgöras av en enkätstudie som avser att utforska funktionalitet och värde av en röstassistent i unga vuxnas hem.
4.2.1 Utformning enkätstudie
I denna studie valde vi att använda oss av enkätstudie. Mycket för att det är ett bra sätt att samla in större mängd data om människors attityder och inställning samt fakta om ett specifikt område eller ämne. Men vi valde också denna typ av metod för att vi anser att den passar väldigt bra för att nå ut till vår typ av målgrupp. Vi valde specifikt att jobba med en webbenkät och detta för att snabbt kunna nå ut till en stor skara människor som möjligt (Denscombe, 2010, 159). Vår målgrupp, unga vuxna är en åldersgrupp som är flitiga användare av internet och sociala plattformar (Internetstiftelsen, 2019). Syftet med enkäten var att samla in information om unga vuxnas syn och om röstassistenter värde för dem i deras hem. Enkäten innefattade en rad olika frågor om röstassistenter men också några bakgrundsfrågor kring deras hem. Frågorna i sig var utformade för att det ska vara väldigt lätt att förstå sig på, som går rakt på sak, detta för att hålla ner tiden det tar att slutföra enkäten. Genom att hålla nere tiden på enkäten ökar det chanserna till att deltagarna fullföljer sina enkätsvar (Denscombe, 2010, 159). Vi ställde endast frågor som vi ansåg var viktiga för att besvara vår frågeställning och innan publicering hade vi en pilotgrupp som fick testa svar på enkäten för att säkerställa att enkäten i sig är logisk, inte tog för lång tid samt att frågorna i sig inte var formulerade på ett felaktigt sätt.
Enkätstudien utformades med hjälp av Microsofts enkätprogram, Microsoft Forms.
Microsoft form tillhandahåller en tjänst som gör att med enkelhet kan utforma enkäter.
Svaren på enkäten kan analyseras överskådligt men även på individnivå. Microsoft Forms tillhandahåller funktionalitet som gör det möjligt att samarbeta, analysera och se mönster i enkätsvaren. Vidare är Microsoft Forms sammankopplat med Excel vilket gör det oerhört smidigt att få en översikt av all väsentligt data från enkäten samt ett effektivt verktyg att analysera data. Som tidigare nämnt var syftet med denna enkätundersökning var att studera unga vuxnas (20–30 år) syn på röstassistenter och undersöka röstassistentens
12
värde för individen. Då vi enbart ville ha svar från deltagare mellan åldern 20–30 för studien sållade vi således bort enkätsvar där deltagaren uppgett en ålder som avviker från den målgrupp vi var ute efter. Vi valde att bifoga och distribuerade enkäten via Facebook för att vi ansåg att detta skulle nå den största möjliga populationen för vår målgrupp (Denscombe, 2010, 159).
För att resultatet av enkäten skulle anses som mycket tillförlitlig är en svarsfrekvens på 20–30% av målgruppen rimligt. Om enkäten däremot delas på en plattform där populationen tidigare inte svarat på enkäter från delaren kan 10–15% anses som acceptabelt. Holbrook et al. (2005) redogör dock för att en längre svarsfrekvens inte per automatik innebär ett mindre trovärdigt resultat, men att risken för att svaren skulle kunna vara partisk ökar, men då endast markant. Detta innebär att resultatet måste granskas med tillförsikt och bör därför inte ses att det är helt representativt för populationen utan mer en fingervisning för hur helheten kan se ut. Det är något vi har tagit i åtanke vid analysering av resultat.
4.3 Kvalitativa metoder
De kvalitéer som belyser den kvalitativa metodiken är: Undersöker den mening som kan attribueras till konkreta mänskliga livssituationer samt att skildra deltagarnas åsikter, attityder och uppfattningar. Vidare utmärks kvalitativ forskning av att metodiken också belyser de befintliga omständigheterna och i vilket sammanhang som individer befinner sig i. Den kvalitativa metodiken skapar kunskap om socialt beteende hos individer som kan tydliggöras och förklaras genom nya eller redan existerande begrepp. Slutligen bygger kvalitativa metoder på att generera evidens från många olika källor (Yin, 2013).
Det kvalitativa partiet av studien kommer utgöras av en utformad undersökning i enlighet med den kvalitativa metodiken som uppmärksammades i tidigare stycke.
Undersökningen bygger på att studera deltagare och deras interaktion med röstassistenter i sitt eget hem. Efter att deltagaren har interagerat med röstassistenten i sitt hem kommer deltagaren att i en semi strukturerad intervju få berätta om sina upplevelser av undersökningen. Ingående beskrivning av undersökningen och utformningen av den beskrivs i nedanstående avsnitt (4.3.1).
4.3.1 Utformning undersökning
Denna undersökning tillämpade en kvalitativ forskningsmetod som är inspirerad av Kowalski et al. (2019) undersökning i fokusgrupper. Syftet med denna undersökning var att studera interaktionen mellan deltagaren och en röstassistent i det egna hemmet. Under en veckas tid fick deltagaren interagera med röstassistenten på det sätt som passar dem själva bäst. Att deltagaren fick interagera med röstassistenten i sitt eget hem under en veckas tid bör möjliggöra en situation där vi kunde ta del av ett djupare datasats. Vi anser också att en veckas tid hann ge deltagaren nog med tid för att hinna bekanta sig ordentlig med röstassistenten. Dessutom borde tidsramen på en vecka kunna avspegla mer av ett vardagligt användarmönster från undersökningens deltagare gentemot vår relaterade studie. På grund av begränsad tid och resurser påverkades urvalet och antalet deltagare.
Det har därmed skett ett bekvämlighetsurval samt att antalet deltagare i undersökningen är fyra personer (Denscombe, 2010).
13
Som vi tidigare nämnt är denna undersökning inspirerad av (Kowalski et al. 2019). I undersökning följde vi deras tillvägagångsätt med viss modifikation, här nedanför presenteras vårt tillvägagångsätt som är inspirerad av nämnda studiens tillvägagångsätt:
1. Diskussion av tekniken och smart hem hur det kan vara till nytta i deras hushåll.
2. Presentation av Google Nest mini (se 4.3.3 för teknikbeskrivning av Google Nest mini 2) och dess funktionalitet.
3. Vi lämnade deltagaren med röstassistenten under en veckas tid för att få testa och utforska den på egen hand.
4. Efter en veckas tid intervjuade vi användaren om hur det har gått. Detta genom en kortare intervju med semistrukturerade frågor som är delvis förutbestämda.
Frågorna berör användningen och röstassistent som teknik samt smarta hem.
5. Sammanställningen och analys av data från deltagarna genom att ta fram citat, teman och nyckelord som kan tas vidare diskussion och eventuell framtida forskning.
Denna struktur gav oss ett tydligt arbetssätt som både deltagarna och vi kunde förhålla oss till. Förhoppningen var att generera intressanta resultat för vår studie då interaktioner med teknik kan se väldigt olika ut. Att göra det över en längre tid kan vara väldigt intressant för att se hur smarta hem och röstassistent som teknik kan vara av värde i hemmet för individer.
4.3.2 Bearbetning av data från intervjuer
Att bearbeta data som genererats av intervjuerna kan analysera på flera olika sätt. Anna Hedin (1996) skriver i En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju om hur information kan göra som på olika sätt sker genom olika analyseringsmetoder.
Bearbetningen av materialet genomfördes först genom att transkribera intervjuerna. Efter att varje intervju transkriberats bearbetas texten till sammanfattningar för att enklare kunna skapa sig en överblick. Därefter subtraherades relevanta nyckelord ur texten för att se vilka områden som respondenterna berörde. Därefter skapades teman utifrån de områden som nyckelorden berörde. När nyckelorden kategoriserats, gick vi tillbaka till texten för att ta fram deras ursprungliga meningar för att säkerställa att de var tagna i rätt kontext. De citat som fortfarande låg inom rätt kategori kunde slutligen redovisas och analyseras.
De subjektiva svar vi fick från intervjudeltagarna blev underlaget när vi analyserade informationen. Trots att det är subjektiva data kan det ses som trovärdigt. Trovärdigheten grundar sig i ett teoretiskt ramverk som heter Grounded theory. Grounded theory är en teori där data ska samlas in från verkligheten. För att kunna skapa en teori måste det finnas data från verkliga händelser och det är dessa verkliga händelser som det går att göra en verklighetsförankrad teori på. Därmed skapas teorier efter att resultatet har samlats in och där det är dessa resultat som bygger teorin. Grounded theory innebär därmed att teorin ska grunda sig i något som skådats och inte i vad som tros på förhand (Denscombe, 2010, 106–
123). Den data som vi samlade in från intervjuresultaten blev därmed underlag för hur vi kategoriserade svaren. Dessa kategoriseringar byggde på respondenternas verklighetsförankrade, subjektiva uppfattning.
Deltagarna benämns som deltagare med tillhörande siffra för att särskilja deltagarna åt.
Citaten benämns med citat och siffra alternativt med enbart ett stort c med tillhörande
14
siffra. Citaten är inte i någon specifik ordning. Efter citatet har vi tillskrivit vilken deltagare som sagt citatet.
4.3.3 Teknikbeskrivning
För genomförandet av undersökningen stod vi inför valet av röstassistent. På marknaden finns det bland annat tre alternativ av smarta högtalare för konsumenten att välja på. Dessa alternativ är Amazon Echo, Apples Homepod och Google Nest mini 2. Alla tre alternativen tillhandahåller användaren med likartade tjänster och funktioner. Den stora utslagsfaktorn som fick oss att välja just Googles produkt var språkfaktorn. Google Assistant har stöd för det svenska språket vilket vi ansåg vara väldigt fördelaktigt för undersökningen. Nuvarande Amazon Echo och Apple Homepod saknar stöd för det svenska språket. Därmed föll valet av smarta högtalare för denna undersökning på Googles smarta högtalare.
Den produkt vi valde för undersökningen var Googles andra generation av Nest Mini.
Google Nest Mini 2 är en smart högtalare med inbyggd röstassistent, Google Assistant. För att använda produkten finns det en tillhörande applikation, Google Home som används i anslutningen för att konfigurera högtalaren. Produktspecifikt kräver Nest Mini en Wi-Fi anslutning för att högtalaren ska ha full funktionalitet. Nest Mini erbjuder ljud i 360 grader och har också tre stycken mikrofoner med lång räckvidd (Google, 2021).
4.4 Forskningsetiska reflektioner
Denna studie genomfördes i enlighet med etiska principer och riktlinjer från Vetenskapsrådet. Dessa utgörs av fyra huvudsakliga krav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren måste upplysa om uppgiften för deltagare till projektet samt vad deltagandet har för olika villkor. Vidare måste deltagarna upplysas kring att deras deltagande i undersökningen är frivillig och huruvida deltagaren kan avbryta sin medverkan i undersökningen. Information som kan påverka deltagarens vilja att medverka i undersökningen måste tillkännages till deltagaren. Samtyckeskravet innebär att deltagare till studien måste ge sitt samtycke till att medverka i undersökningen. Samtycke från målsman krävs ifall deltagarens ålder understiger 15 år. Om forskaren inte har erhållit samtycke från samtliga deltagare uppfylls således inte samtyckeskravet. Vidare har deltagare rätten att bestämma hur länge och på vilka villkor deltagandet sker. Deltagaren ska inte få några negativa konsekvenser av ett eventuellt avbrott från undersökningen.
Konfidentialitetskravet innebär att alla inblandade forskare bör skriva under en tystnadsplikt i koppling till undersökningar och projekt som behandlar och innefattar identifierande personuppgifter. Fortsättningsvis ska enskilda individer inte kunna identifieras baserat på de uppgifter de tillhandahåller till undersökningen. Uppgifterna ska inte vara tillgängliga till utomstående utan ska antecknas, sparas och presenteras genom en metod som gör att den deltagande individen inte kan identifieras. Nyttjandekravet innebär att den data som samlats in om individer inte under några omständigheter får tillämpas eller lånas ut till kommersiella- eller ickevetenskapliga syften. Om deltagaren inte uttryckligen gett sitt medgivande, får inte beslut eller åtgärder som exempelvis vård eller tvångsintagning genomföras baserat på insamlade uppgifter från deltagaren (Vetenskapsrådet, 2002).
15
All personidentifierade information behandlades med yttersta sekretess. Informationen som vi samlade in för arbetet kommer också bara användas för detta arbete. Individer som deltog i både vår enkätstudie samt vår undersökning kommer vara anonyma.
4.5 Metodkritik
Denna studie har tillämpat empiriska undersökningar. Att använda sig av både kvantitativ och kvalitativ metodik benämns som en “mixed methods approach”. Att blanda metodiken har fördelen att forskningen kan ge en bättre och mer utförlig beskrivning och förklaring av det som studeras. Genom att studera objektet ur flera perspektiv är det mer troligt att studien kan besvara en större andel frågor om hur och varför (Denscombe, 2010, 150).
Kritik som kan lyftas kring utförandet av enkätstudien är att det kan vara svårt att veta huruvida enkätdeltagare har svarat uppriktigt på frågorna. Vidare är det möjligt att deltagare uppgett felaktiga uppgifter om deras ålder. Vi kan inte med full säkerhet veta om det faktiskt är unga vuxna som besvarat på vår enkät. I denna aspekt kan vi enbart sålla bort enkätsvar där deltagaren uppgett en ålder som avviker från vår målgrupp.
Antalet medverkande deltagare i undersökningen går också att kritisera. Det var ett relativt lågt antal deltagare i undersökningen men detta berodde på den begränsade tidsramen av studien. Det hade varit möjligt att använda sig av fler deltagare i undersökningen men då hade vi fått korta ner testperioden för varje deltagare. En kortare testperiod skulle kunna leda till att det inte tillhandahåller samma bredd och djup i undersökningen. Att tillämpa ett bekvämlighetsurval till undersökningen kan indikera ett enklare tillvägagångsätt av studien. Utifrån den tidsram och de resurser vi hade att tillgå ansåg vi att det var det mest optimala i detta fall. Vi valde deltagare som tillhörde vår målgrupp, det vill säga deltagare som var unga vuxna.
Att genomföra intervjuer har både sina för och nackdelar utifrån vilken relation och vilket ämne som intervjuerna behandlar (Denscombe, 2010, 178–179).
Bekvämlighetsurvalet är som tidigare nämnt baserat på personer inom våra bekantskapskretsar. Detta skulle kunna återspegla sig i resultatet från intervjuerna i form av att deltagarna ger icke ärliga svar. Respondenten skulle kunna svara på frågorna i form av vad denne tror att moderatorn vill höra av dem. Detta i sig gör då att resultatet kan bli skevt och att det inte återspeglar deltagarens genuina uppfattningar och tankar. En annan synvinkel är att deltagaren istället har en trygg relation till moderatorn och därav vågar tala helt fritt, vid detta fall skulle ett sanningsenligt resultat framföras (Denscombe, 2010, 178–
179). Vilket scenarion som utspelar sig är svårt att veta men det är en faktor att som beaktats vid analysering. Det primära syftet med undersökningen var att fungera som ett kompletterande element till enkätundersökning. Undersökningen tillhandahöll djupare detaljer kring deltagarnas uppfattning kring funktionalitet hos röstassistenter och det smarta hemmet (Denscombe, 2010, 192).
5. Resultat
Här nedanför presenteras resultatet från våra empiriska studier. Resultatet från enkätundersökning kommer presenteras först, därefter intervjuerna från vår undersökning.
16
5.1 Resultat av enkät
Enkätstudie spreds och besvarades under en veckas tid innan den stängdes. Enkäten distribuerades via sociala medieplattformen Facebook. Den hade under veckans tid blivit besvarad av 140 stycken. På grund av bortfall i form av urval fick 28 enkätsvar uteslutas då respondenterna inte tillhörde målgruppen. Bortfallet av 28 enkätsvar resulterade i 112 giltiga svar som representerades av målgruppen. Av enkätens 112 svar fanns det en demografisk fördelning som bestod av 64 män (57%) samt 46 kvinnor (41%). De två resterande respondenterna uppgav alternativet annat eller ville ej ange sitt kön. Alla enkätens deltagare tillhörde målgruppen unga vuxna, det vill säga tillhörde åldersgruppen 20–30 år.
De första fyra frågorna i enkäten var allmänna bakgrundsfrågor som innefattade bland annat, respondentens ålder, kön, respondentens boendesituation samt antalet boende i hushållet.
Figur 2. Respondenter får svara på frågan om vilken internethastighet de har
Fråga fem ställdes för att undersöka om det fanns några underliggande kopplingar mellan internethastighet och ägande av röstassistenter i hemmet. Av de 112 som svarade var det 15 som inte visste vilken internethastighet som dess hushåll hade. 94 deltagare (84%) hade 100Mbit/S eller högre. Det visade sig att av de som visste sin internethastighet var det enbart 3 som hade en uppkoppling på 10Mbit/S. Av alla som visste om sin internethastighet och uppkoppling hade alla bredband.
Figur 3. Respondenterna fick svara på frågan om de äger en röstassistent
17
Fråga sex var utformad att undersöka om respondenten i dagsläget ägde en röstassistent eller inte. Av enkätens 112 respondenter var det en övervägande majoritet, 97 stycken (87%) som inte ägde en röstassistent.Det var alltså enbart en bråkdel av enkätens respondenter som ägde en röstassistent. Fråga sex var även en avgrenande fråga, där syftet var att undersöka två olika ståndpunkter. Den ena ståndpunkten var respondenter som ägde en röstassistent och frågorna var utformade att utforska deras synpunkter på ägandeskapet av en röstassistent. Den andra ståndpunkten var utformad att undersöka synpunkterna från respondenter som inte ägde en röstassistent och deras synpunkter på ett eventuellt framtida ägande av en röstassistent.
Figur 4. Respondenterna som ägde en röstassistent fick svara på varför de köpt en enhet.
Fråga sju byggde vidare på de respondenter som på fråga sex hade svarat ja på frågan om huruvida de ägde en röstassisten eller inte. I fråga sju presenterade vi frågan om vilka anledningar det var som fick dem att köpa sig en röstassisten. Frågan var en flervalsfråga med fem olika svarsalternativ att välja mellan. Resultatet från enkäten indikerade att den mest populära orsaken som respondenterna svarade på frågan om varför de hade köpt en röstassisten var funktionaliteten hos röstassistenten. Den näst mest populära anledningen för respondenterna var en vilja att hänga med i teknikutvecklingen.
Figur 5. De respondenter som äger en röstassistent fick svara på hur ofta de använder sin assistent.
Fråga åtta var avsedd att undersöka hur ofta respondenter som hade en röstassistent använde dem i sin vardag. Det mest populära svarsalternativet på frågan om hur ofta respondenterna använde sig av sin röstassistent var dagligen. Av de 15 respondenter som
18
hade svarat att de ägde en röstassistent var det alltså tolv stycken (80%) av dem som använde sig av sin röstassistent varje dag. Två stycken svarade att de använde sig av sin röstassistent några gånger i veckan. En respondent svarade att denne använde sig av sin röstassistent ett par gånger per år.
Figur 6. De respondenter som äger en röstassistent fick svara på vilka funktioner och tjänster som det använder hos sin röstassistent.
I fråga nio var syftet att undersöka vilka funktioner och tjänster hos röstdeltagarna som de 15 respondenterna använde sig av. Av svarsalternativen var de mest populära funktionerna och tjänsterna bland respondenterna; styra andra smarta produkter (11 st.), strömma musik, podcast och ljudböcker (14 st.), söka information på internet (7 st.), agera hjälpreda (6 st.). Mindre populära tjänster och funktioner bland respondenterna var; läsa upp nyheter (6 st.), säkerhetsrelaterade funktioner (1 st.), annat (2 st.). Det var en övervägande majoritet av respondenterna som använde sin röstassistent för att spela upp musik, podcast och röstböcker. En annan populär funktion bland respondenterna var den att använda röstassistenten för att styra andra smarta produkter som fanns i sitt hem.
Figur 7. De respondenter som äger en röstassistent fick svara på om det använder de funktioner som de innan köpet trodde att de skulle använda.
I fråga tio fick respondenterna som hade en röstassistent besvara frågan kring om funktioner och om de använder dem funktioner som de på förhand trodde att de skulle använda. Frågan undersöker om röstassistentens funktioner uppfyller de förväntningar som fanns på produkten innan sitt köp. Av de 15 respondenter som hade en röstassistent var det nio stycken (60%) av dem som svarade att de använde dem funktioner som de på
