Läromedel i samhällskunskap: En kvalitativ intervjustudie av fem mellanstadielärares användning av läromedel i samhällskunskap

Läromedel i samhällskunskap

En kvalitativ intervjustudie av fem mellanstadielärares användning av läromedel i samhällskunskap

Julia Edström

Samhällskunskap AV, Grundlärare årskurs 4–6, Självständigt arbete, 15 hp Huvudområde: Samhällskunskap

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Vt 2020

Handledare: Calle Hansson Examinator: Göran Bostedt

Kurskod/registreringsnummer: SH006A

Sammandrag

I denna kvalitativa intervjustudie har syftet varit att undersöka hur fem mellanstadielärare använder läromedel i sin samhällskunskapsundervisning, vilka läromedel de använder samt vilka för och nackdelar lärarna ser med läromedlen. Forskningsfrågorna har formulerats utifrån studiens syfte.

Studiens metod har bestått utav intervjuer med fem olika lärare som undervisar i samhällskunskap i mellanstadiet. Två av intervjuerna har genomförts på plats och resterande tre har genomförts via mejl.

Samtliga lärare har fått svara på samma frågor och resultatet av intervjuerna har sedan analyserats tematiskt. Resultatet av studien visar att det finns en samsyn kring användandet av läromedel i samhällskunskap. Trots att lärarna använder olika läromedel i sin undervisning, främst olika tryckta läromedel, så är samtliga lärare överens om att den bästa samhällskunskapsundervisningen har inslag av en blandning av läromedel, både tryckta och digitala. Det som skiljer sig åt är i vilken utsträckning lärarna använder exempelvis tryckta läroböcker respektive andra läromedel, exempelvis hemsidor, filmer och tidningar.

Nyckelord: läromedel, digitala läromedel, samhällskunskap, didaktik, årskurs 4–6.

Innehållsförteckning

Introduktion ... 4

Inledning ... 4

Bakgrund ... 4

Skolämnet samhällskunskap ... 4

Läromedel ... 7

Forskning om läromedel ... 8

Syfte ... 9

Teoretiska utgångspunkter ... 9

Den didaktiska triangeln ... 9

Metod & material ... 10

Ansats ... 10

Urval ... 11

Datainsamlingsmetod ... 11

Instrument ... 11

Procedur ... 11

Analysmetod ... 12

Etiskt ställningstagande ... 12

Metoddiskussion ... 13

Resultat ... 14

Deltagande lärare ... 14

Lärarnas inställning till att undervisa i samhällskunskap ... 15

Didaktiska tankar bakom valet av läromedel ... 15

Läromedel som används i undervisningen ... 16

Hur läromedlen används i undervisningen ... 16

Förutsättningar i valet av läromedel ... 17

Fördelar och nackdelar med läromedlen ... 18

Diskussion ... 19

Framtida studier ... 21

Referensförteckning ... 23

Bilaga 1 ... 25

Bilaga 2 ... 26

Bilaga 3 ... 27

Introduktion

Inledning

Vi lever idag i ett samhälle som är i ständig förändring. En del förändringar sker långsamt, under hundratals år, men en del förändringar sker mycket snabbare än så. Året är 2020 och det har hänt mycket de senaste 20 åren. Informationsteknologins, migrationens och globaliseringens framväxt har påverkat samhället på många sätt, och det har även utmynnat i förändringar kring synen på barns lärande och kunskap (Skolverket, 2010). Ämnet samhällskunskap syftar i huvudsak till att skapa en helhetssyn på komplexa samhällsfrågor och samhällsstrukturer (Skolverket, 2017). Av skollagen (2010:800), SkolL, 10 kap. § 10 framgår det att alla elever ska förses med material som ger förutsättningar för en tidsenlig utbildning. Då samhället är i ständig utveckling och förändring, så får det konsekvenser även för skolämnet samhällskunskap. Skolverket menar att aktualitet karaktäriserar ämnet, vilket innebär att dess innehåll ständigt förändras (Skolverket, 2006). På grund av detta blir man som lärare i behov av att använda sig av uppdaterade läromedel. Läromedel definieras i detta arbete som pedagogiska hjälpmedel att använda i undervisningen och de förekommer i många olika former och utföranden, exempelvis i form av tidningar, hemsidor, dokumentärer och tryckta läroböcker. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att undersöka fem lärare i mellanstadiets tankar kring och användning av läromedel i samhällskunskap. Följande forskningsfrågor ligger till grund för studien:

- Vilka läromedel använder lärarna?

- Hur väljer och använder lärarna läromedel?

- Vilka för- och nackdelar anser lärarna att det finns med läromedlen som används?

Fem mellanstadielärare intervjuades för att uppfylla syftet med studien. Intervjuerna handlade om deras syn på och användning av läromedel i samhällskunskap: vilka läromedel användes, vilka förutsättningarna för valet av läromedel, samt hur såg användandet av läromedlen ut i undervisningen.

Bakgrund

I följande kapitel definieras två av arbetets huvudbegrepp: skolämnet samhällskunskap samt läromedel.

Skolämnet samhällskunskap beskrivs från dess begynnelse fram tills idag. I slutet av kapitlet presenteras forskning om läromedel.

Skolämnet samhällskunskap

Bjessmo (1994) skriver att skolämnet samhällskunskap härstammar från medborgskunskapsämnet. I

samband med utbildningsreformerna 1918–1919, när demokratin slog igenom i Sverige, uppstod ämnet

medborgarkunskap. Skolan kännetecknades av en stark central styrning och staten styrde även över

ekonomin. Det innebar en stark reglering av hur resurser fick användas (Lundgren, 2014). De stora

förändringarna i samhället medförde ett behov av samhällsundervisning i skolan. Ämnet skulle belysa

de rättigheter och skyldigheter man har som medborgare i en demokrati, och skulle även stärka

elevernas känsla för samhörighet och ansvar gentemot varandra (Bromsjö, 1965). Att förmedla

demokratiska värderingar tillhör än idag skolans grundläggande värde. I 1946 års skolkommission

föreslogs att en gymnasielinje inriktad mot samhällsstudier skulle skapas och ämnet samhällskunskap

introducerades på gymnasiet år 1962. En kursplan framställdes samtidigt och i denna belystes vikten av att samhällskunskapsämnet inte skulle vara ett ”tyckarämne” utan det skulle bygga på principer av olika slag. Eleverna skulle ges möjlighet att inhämta kunskap om människors lika värde, att alla är lika inför lagen, samt om medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Ämnet sågs som medborgarfostrande och i och med det så fick kyrkan och kristendomen en minskad roll gällande fostran av medborgarna.

En allt mer tydlig decentraliseringspolitik präglade hur den svenska skolan styrdes (Lundgren, 2014).

När Lgy 65 (läroplan för gymnasieskolan) infördes förändrades samhällskunskap till ett mer analyserande och förändringsbenäget ämne. Målen med ämnet var nästintill oförändrade, och när Lgr 69 (läroplan för grundskolan) kom så lades större vikt vid gruppmetodik, tematisering och demokrati i form av klassråd och elevråd. Detta gjordes för att konkretisera och göra de demokratiska målen i samhällskunskap mer vardagsnära. I och med att Lgr 80 infördes kom ett tydligare fostransideal att framträda i läroplanerna, och samhällsetisk kompetens lyftes fram som mål (Bjessmo, 1994). År 1988 kom en ny kursplan och ytterligare en dimension av samhällskunskapens läroplan tillkom:

arbetsformer. Fakta, analys, värdering och handling var fyra metodiska nivåer som redovisades, och Bjessmo (1994) menar att eleverna skulle få ökade möjligheter att påverka, och arbetsformerna skulle vara av mer undersökande karaktär. Ett tydligare individperspektiv infördes och i centrum stod elevens intresse, behov och erfarenheter. Man ville dessutom att den samhällsvetenskapliga forskningen skulle genomsyra samhällskunskapsämnet tydligare. Mellan 1970–1988 inträffade flera händelser både i det svenska samhället men också i omvärlden som berörde flera områden inom samhällskunskap, bland annat massmedia, energifrågan och opinionsbildning. Detta medförde att kursplanerna i samhällskunskap kompletterades successivt och i 1988 års kursplan hade innehållet utökats med ett konfliktperspektiv. Det betonades även i kursplanen att eleverna förväntades ta ställning till det demokratiska samhällets värdegrund och de skulle även lära sig att granska och sammanställa fakta samt att analysera samhället med hjälp av modeller och teorier. I och med de läroplaner som kom under 1980-talet fick lärarna ett mer begränsat inflytande över innehållet i skolan, medan föräldra- och elevinflytandet ökade. Det var främst demokrati- och inflytandefrågor som motiverade dessa förändringar (Lundgren, 2014).

Skolverksamheten kommunaliserades år 1991. Skolan decentraliserades och kommunerna blev

huvudmän för skolans organisation och genomförande av verksamheten (SOU 2015:22). Syftet med

reformeringen var att öka kvalitén och flexibiliteten i skolan, genom att ge pedagoger mer frihet att

utforma den pedagogiska praktiken själva. Ett fristående skolsystem öppnade och huvudmännen för

de fristående skolorna fick samma ansvar som de kommunala huvudmännen. Mål- och resultatstyrning

var central för att bibehålla ett nationellt skolsystem och nya kurs- och läroplaner infördes: Lpo94

(Läroplan för grundskolan) och Lpf94 (läroplan för de frivilliga skolformerna) (Lundgren, 2014). För att

ett lokalt läroplansarbete skulle kunna möjliggöras skrevs varken stoff eller arbetssätt fram, endast mål

att sträva mot och mål att uppnå (Forsberg, 2012, s.454). I kursplanen för samhällskunskap (Lpo 94) är

ämnets syfte bland annat följande:

Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den demokratiska processen.

Samhällskunskapsämnet levandegör och förklarar hur människor formar och formas av sina samhällen och hur de organiserar sig för att uppnå gemensamma mål. Ämnet syftar till att utveckla sådana kunskaper att eleverna skall kunna ta ställning i frågor som uppkommer i ett samhälle präglat av ömsesidigt beroende och kulturell mångfald (Skolverket, 2008, s.87).

Dagens skolverksamhet styrs huvudsakligen av resultat och gränserna för vad som är tillåtet och inte är inte lika öppna som de var när Lpo94 var i bruk. Staten har tagit tillbaka kontrollen över stora delar av skolan och den statliga styrningen domineras av kvalitetssystem, skolinspektion, nationella prov och betygssystem (Berg, 2018). År 2011 infördes en ny läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr11.

I Lgr11 skriver Skolverket att det sammanfattade syftet med dagens samhällskunskap är att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

• Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,

• Analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

• Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

• Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och

• Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser (Skolverket, 2019, s.224–225).

Det centrala innehållet för samhällskunskap i årskurs 4–6 har delats in i under följande ämnesrubriker:

• Individer och gemenskaper – här behandlas familjen och olika samlevnadsformer, sexualitet, könsroller och jämställdhet, sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället, samt urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige och de nationella minoriteternas rättigheter.

• Information och kommunikation – här behandlas informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier, hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur, hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte såväl i digitala som andra medier med ett kritiskt förhållningssätt, samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

• Rättigheter och rättsskipning – här behandlas samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvens för individen, familjen och samhället, samt de mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

• Samhällsresurser och fördelning – här behandlas privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion, det offentligas ekonomi, vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till, ekonomiska villkor för barn i Sverige och olika delar av världen, några orsaker till och konsekvenser av välstånd och fattigdom, samt digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel.

• Beslutsfattande och politiska idéer – här behandlas vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas, det lokala beslutsfattandet i till exempel elevråd och föreningar, hur individer och grupper kan

påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier, samt politiska val och partier i Sverige, riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag och politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven (Skolverket, 2019, s.226–227).

I kommentarmaterialet till samhällskunskap skriver Skolverket (2017) att kursplanen i dagens samhällskunskapsämne visar att ämnet är både mång- och tvärvetenskapligt. En viktig utgångspunkt är att människor alltid har varit beroende av att samarbete när de skapar och utvecklar samhällen, vilket betonar vikten av att samhället skapas och förändras genom ett ständigt samspel mellan deltagande och aktiva människor. Eleverna ges genom undervisning i samhällskunskap möjlighet att navigera sig i en värld som präglas av digitalisering, globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling (Skolverket, 2017).

Läromedel

Begreppet läromedel kan definieras på olika sätt, men Svenska akademien definierar i Svensk ordbok begreppet som ett pedagogiskt hjälpmedel för direkt användning i undervisningen (Svenska Akademien, 2009). Läromedel är väldigt omfattande och förekommer i olika former, exempelvis i läroboksform och digitalt.

Historiskt sett började läroböcker användas mer i undervisningen i och med industrialiseringen. Tim- och kursplanerna styrde läroböckernas utformning och användning. I begreppet läromedel ingick inte bara läroböcker utan även planscher, torkade växter och uppstoppade djur. Flera framstående författare engagerades i början av 1900-talet i läromedelsproduktionen, bland annat Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam (Korsell, 2007, s.17). Efter andra världskriget blev det vanligare att lärare tillsammans skapade läromedel. Läromedelspaket blev allt vanligare från och med 1960-talet och i dessa ingick huvudbok, studiebok, bildband och stordiaserier. På 1980-talet började även tidningar, tidskrifter och bilder betraktas som läromedel. Läromedelsbegreppet har utvidgats ytterligare i och med datorns utveckling. Det svenska utbildningssystemet kom att förändras drastiskt i början av 90-talet. Staten hade år 1994 färdigställt nya styrdokument, vilka innehöll en ny kunskapssyn än tidigare. Det fanns inte längre lika tydliga direktiv kring vad undervisningen skulle innehålla och hur den skulle bedrivas, utan varje kommun och skola fick i uppdrag att själva tolka målen för varje kurs (Juhlin Svensson, 2000).

Den förändrade synen på undervisning i svensk skola höjde inte bara kraven på lärarna, utan även på de läromedel som producerades för att användas som hjälpmedel i skolundervisningen. I och med att den statliga kontrollen av läromedel upphörde år 1991 ställdes lärarna inför ett val, där de själva fick bestämma vilka läromedel de skulle använda i sin undervisning (Ammert, 2011).

Långström och Virta (2016) redogör för bilden av läroboken som läromedel, och de skriver att en förekommande inställning till läroboken är att den lätt blir föråldrad gällande innehåll. Samtidigt menar författarna att läroboken fortfarande har en stark roll som läromedel. Detta styrks även av Ammert (2011) som hänvisar till den europeiska surveyundersökningen Youth and History, som visar att läroboken dominerar i flera ämnen och den har en central position i skolans undervisning. Boken används på olika sätt, antingen som referens eller som rättssnöre, men den är ändå central i undervisningen. Den är ett läromedel som kan tas med när som helst och överallt. Internet har däremot tagit över som en mer aktuell och lättillgänglig faktabank, vilket gör att lärobokens roll har förändrats.

Tidigare var läroböcker källor för memorering eller återberättande. Texterna i läroböckerna kom att bli

detsamma som kursen i ämnet, vilket gjorde att de verkade som facit till kursen. Många lärde sig därför läroböckernas innehåll utantill. Idag ligger tyngdpunkterna i läroböckerna snarare på att:

- Strukturera ett ämnesområde och hjälpa elever och lärare att få en överblick och ett sammanhang

- Lyfta fram relevanta ämnesspecifika begrepp och tillämpa och analysera dem - Stimulera till kritisk läsning och reflektion

- Erbjuda både text och bild som utformats efter den senaste forskningen kring läsförståelse och läsinlärning

Ämnet samhällskunskap förändras däremot snabbt vilket gör att det är viktigt att få fram korrekta och aktuella fakta, vilket i många fall är enklare på internet än via en lärobok (Långström & Virta, 2016).

Forskning om läromedel

Ingela Korsell redogör i boken Läromedel – det fria valet? (2007) för forskning om läromedel. Författaren refererar bland annat till ett kapitel i en avhandling av Tom Wikman (2004), som handlar om användningen av läroböcker. Wikman (2004) menar att det förekommer variationer i användandet av läroböcker i undervisningen, och några orsaker är bland annat att:

- Ju längre utbildning och erfarenhet en lärare har, desto mindre använder hen läroboken som enda läromedel.

- Ämnet bestämmer hur mycket läroboken används. Matematik är exempelvis ett ämne där läroböcker ofta används, eftersom ämnesstoffet systematiskt bygger på varandra och därför förlitar sig lärare i större utsträckning på läroböcker.

- Läroboken används som en kanal för kommunikation elever och lärare emellan, samt informerar vårdnadshavare om barnens utveckling.

Korsell (2007) presenterar även Ann-Christine Juhlin Svenssons avhandling Nya redskap för lärande (2000) som bland annat behandlar gymnasielärares inställning till och användning av läromedel. Till skillnad från Wikmans (2004) avhandling, som enbart fokuserar på läroboken som läromedel, studerar Juhlin Svensson (2000) läromedel i stort. Trots att studierna skiljer sig åt både i fokusområde och i genomförande så pekar resultaten åt samma håll. De både kommer fram till att lärobokens ställning som dominerande läromedel håller på att försvagas. Läromedelsanvändningen tycks vigdas och utvecklas allt mer, med fler alternativa läromedel än bara läroboken (Korsell, 2007, s.27–35).

I en rapport om läromedlens roll i undervisningen presenterar Skolverket (2006) en nationell

utvärdering av grundskolan (NU03) som genomfördes 2003. Resultatet i NU03 visar att 95 procent av

de deltagande lärarna anser att deras egna idéer och intressen styr undervisningen. Endast 36 procent

av lärarna anser att upplägget i läroböcker styr deras undervisning i stor utsträckning. Skolverket (2006)

presenterar även en jämförelse med 1992 års nationella utvärdering, vilken visar att lärobokens

betydelse minskat för SO-lärarnas undervisning. I en undersökning från 1997 anser 20 tillfrågade lärare

att massmedia är det viktigaste läromedlet i samhällskunskap. Medan läroboken ger eleverna

baskunskaper så ger massmedia och andra typer av läromedel ett större utrymme för konkretisering,

fördjupning och aktualitetsbevakning.

I samma rapport visar en tabell från NU03 vilka typer av läromedel samhällskunskapslärare i årskurs 5 och 9 använder, samt hur ofta läromedlen används i undervisningen. Då denna studie fokuserar på användandet av läromedel i mellanstadiet kommer jag endast att redovisa resultaten från lärarna som undervisar i årskurs 5. Tabellen indikerar att aktuella händelser används varje eller nästan varje lektion av störst andel lärare. Det vanligast förekommande läromedlet varje månad, efter aktuella händelser, är uppslagsverk och lexikon, elevernas erfarenhet, tidning och förlagsproducerade läroböcker. Många av de deltagande lärarna anser att läroboken ger eleverna baskunskaper och en helhetsbild, och de kompletterar ofta läroböckerna med andra typer av läromedel för att fördjupa eller aktualisera. I vissa fall kan andra läromedel också användas för att konkretisera lärobokens innehåll. De flesta lärarna är överens om att de inte anser att läroboken är ett tillräckligt läromedel i samhällskunskap. Resultatet i NU03 visar att de läromedel som oftast används för att komplettera läroboken är massmedia och internet. Med massmedia menas tidningar, radio- och TV-program. Flera av lärarna anser att Internet är ett bra läromedel att använda sig av eftersom det går att hitta mycket information på ett enkelt sätt, men det finns också risker med att använda Internet. Risken att hitta osaklig och felaktig information är större på Internet än i ett tryckt läromedel, menar lärarna som deltagit i NU03 (Skolverket, 2006).

I en undersökning som publicerats av Skolvärlden (2014), en tidning som ges ut av Lärarnas Riksförbund, uppger sju av tio lärare att valet av läromedel är helt upp till dem själva, men majoriteten av dem hinner inte med att varken kvalitetsgranska eller värdera läromedlen. Dagens läraryrke innefattar väldigt många delar som gör att tiden inte finns att granska läromedlen. Samtidigt begränsas lärarna också av den ekonomiska aspekten. Det blir allt vanligare att datorer används i undervisningen, men utbildningsanalytikern Jan Hylén menar att kostnaden att köpa datorer till eleverna har i många kommuner medfört en minskad satsning på att köpa läromedel. Konsekvensen av detta blir att lärarna får försöka hitta läromedel p å nätet eller skapa egna, vilket tar mycket tid. Hylén anser att ett mer systematiskt samarbete på skolan och i arbetslagen med utvärdering av läromedel skulle vara fördelaktigt (Stridsman, 2014).

Syfte

Syftet med studien var att undersöka fem lärare i mellanstadiets tankar kring och användning av läromedel i samhällskunskap. Följande forskningsfrågor var vägledande för studien:

- Vilka läromedel använder lärarna?

- Hur väljer och använder lärarna läromedel?

- Vilka för- och nackdelar anser lärarna att det finns med läromedlen som används?

Teoretiska utgångspunkter

Den didaktiska triangeln

Ekendahl et al. (2015) menar att undervisning är kärnan i läraryrket och en kommunikativ verksamhet

med syfte att skapa goda förutsättningar för elevers lärande. Hur läraren organiserar sin undervisning

är betydelsefullt för hur väl elever kommer kunna utveckla de kunskaper, färdigheter och

förhållningssätt som de behöver senare i livet. Läraren ansvarar för undervisningen, samtidigt som

lärandet är en aktivitet som under tiden pågår hos eleverna. Lärandet är en meningsfull process där

eleven tar till sig nya kunskaper och utvecklar olika förhållningssätt och förmågor. Relationen mellan

undervisning och lärande kan illustreras i den didaktiska tringeln där komponenterna lärare, elever och ämnesinnehåll ingår.

Figur 1. Den didaktiska triangeln (Ekendahl et al., 2015, s.12)

Modellen illustrerar hur mötet mellan läraren, elever och ett specifikt ämnesinnehåll ser ut. Mötet är beroende av kontext, det vill säga en mängd olika faktorer. Exempel på sådana kan vara hur läraren ser på kunskap eller vilken socioekonomisk bakgrund eleverna har. För att mötet mellan de tre komponenterna ska bli så betydelsefullt och meningsfullt som möjligt bör läraren ställa de didaktiska frågorna ”vad”, ”hur” och ”för vem”. Ekendahl et al. (2015) påpekar att den absolut viktigaste frågan är ”varför”, eftersom den tvingar läraren att se över vilka argument som finns för våra didaktiska beslut.

För att säkra kunskapsuppdraget bör lärare ställa sig frågan: ”Vad ska eleverna lära sig och hur bör vi organisera och genomföra undervisningen så att eleverna utvecklar detta kunnande, till exempel förmågan att analysera?” (Ekendahl et al., 2015, s.13–14). Det är en ämnesdidaktisk fråga som ligger till grund för hur lärare planerar och genomför undervisning.

Metod & material

I följande kapitel presenteras studiens metod och material. I avsnittet ansats beskrivs den valda metoden samt varför den passar sig lämplig för syftet med min studie. Därefter presenteras urval, instrument med intervjuguide, analysmetod och etiskt ställningstagande. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion som bland annat diskuterar studiens pålitlighet och giltighet.

Ansats

Vid genomförandet av studien har en kvalitativ metod tillämpats. Kvalitativa metoder lämpar sig bra

när man vill undersöka något på djupet, och inte känner ett behov av att generalisera resultatet utanför

en viss grupp, miljö eller i annat sammanhang. Mitt intresse har inte varit att komma fram till

generaliserbara resultat, utan för mig var det intressant att gå djupare in på några få mellanstadielärares

val och tillämpning av läromedel i samhällskunskap vilket gjorde att jag valde att göra en kvalitativ

studie. En vanlig metod vid genomförandet av kvalitativa studier är intervjuer (Eliasson, 2013), vilket

är den metod jag tillämpat i min studie.

Urval

Urvalet i denna studie bestod av fem lärare i mellanstadiet. I studien har tre kvinnliga och två manliga lärare deltagit, samtliga behöriga att undervisa i samhällskunskap. Tre lärare jobbar på kommunala skolor och resterande två jobbar på friskolor. Lärarnas arbetslivserfarenhet inom skolan skiljer sig markant åt, då den lärare som arbetat längst har varit verksam i 44 år och den lärare som arbetat kortast tid har varit verksam i 1,5 år. Då det inte var viktigt för mig att kunna generalisera resultatet av studien så gjorde jag ett bekvämlighetsurval, där jag valde att kontakta lärare som jag kände till sedan innan eller som befann sig geografiskt nära min hemstad. Bryman (2011) menar att det är vanligt att ett bekvämlighetsurval görs i kvalitativa studier, eftersom målet med en sådan studie är att göra en mer ingående analys och frågor om represenatativet är då inte lika viktiga som i en kvantitativ undersökning.

Datainsamlingsmetod

De intervjuer som genomfördes i studien var av semistrukturerad karaktär. Bryman (2001) beskriver att semistrukturerade intervjuer innebär att forskaren har en lista med ämnen som ska beröras, en intervjuguide, men intervjupersonen har stort utrymme att utforma svaren på sitt eget sätt. Forskaren har dessutom möjlighet att ställa frågor utanför intervjuguiden om den anser att det behövs. De lärare som intervjuades på deras arbetsplats spelades in via mobiltelefon och sedan innehållstranskriberades intervjuerna. Bryman (2001) menar att det är fördelaktigt att spela in intervjuer eftersom intervjuaren förväntas vara uppmärksam på det som sägs. Att då behöva föra anteckningar kan stjäla uppmärksamheten ifrån det som intervjupersonen säger, och då riskerar intervjuaren att missa viktig information. Bryman hänvisar även till Heritage (1984) som menar att det finns flera fördelar med att spela in och transkribera intervjuer:

- Det hjälper oss att minnas det som vårt minne, med dess naturligt förekommande begränsningar, inte kommer ihåg.

- Det blir enklare att mer noggrant analysera vad människor har sagt.

- Forskaren kan lyssna på intervjupersonens svar flera gånger om (Bryman, 2011, s.310).

Resterande intervjuer genomfördes via mejl vilket innebar att underlaget till resultatet redan fanns i skrift. Där behövdes alltså inga transkriberingar göras.

Instrument

Frågorna som ställdes under intervjuerna formulerades utifrån studiens syfte och forskningsfrågor. De fokuserade på vilka läromedel lärarna använder och hur de använder dem, vilka förutsättningar de har i valet av läromedel, samt vilka för och nackdelar lärarna upplever med de läromedel de använder.

Frågorna utformades i samråd med min handledare. De formulerades på så sätt att det fanns utrymme för fördjupning och följdfrågor vid behov. För att ta del av intervjuguiden som användes under samtliga intervjuer, se bilaga 3.

Procedur

Fem lärare mottog missivbrevet (se bilaga 1 och 2) via mejl, där de informerades om studiens syfte samt

tillfrågades om de ville delta i studien. Samtliga lärare tackade ja till deltagande och därefter bokades

intervjuerna in. De två första intervjuerna genomfördes på lärarnas arbetsplatser, och de resterande tre

genomfördes via mejl. De intervjuer som genomfördes via mejl skulle genomförts på samma sätt som de två första intervjuerna men på grund av Covid-19 råddes uppsatsskribenterna att genomföra intervjuer digitalt. Lärarna som deltog i intervjuerna som genomfördes på arbetsplatserna fick ta del av intervjufrågorna några dagar innan intervjun ägde rum, detta för att ge intervjupersonerna chans att förbereda sig och fundera ut sina svar i förväg. Intervjuerna tog ca 20–25 minuter att genomföra. De lärare som deltog i studien via mejl fick några dagar på sig att svara på frågorna. När intervjuerna var genomförda transkriberades de två första intervjuerna. De tre intervjuerna som genomfördes via mejl behövde inte transkriberas utan sammanfattades istället i sammanhängande text. Därefter analyserades svaren och kopplades till relevant litteratur och forskning om läromedel och samhällskunskap.

Analysmetod

För att analysera den insamlade empirin har en tematisk analys genomförts. Det innebär att forskaren söker efter olika teman i intervjuutskrifter och fältanteckningar (Bryman, 2001, s.405). De teman jag valt ut till analysen är utformade efter svaren jag samlat in från intervjuerna och redovisas under följande rubriker:

- Deltagande lärare

- Lärarnas inställning till att undervisa i samhällskunskap - Didaktiska tankar bakom valet av läromedel

- Läromedel som lärarna använder i samhällskunskapsundervisningen - Hur läromedlen används i undervisningen

- Förutsättningar i valet av läromedel - Fördelar och nackdelar med läromedlen

Den tematiska analysmetoden lämpar anser jag sig bra till uppsatsens problematik då jag funnit många gemensamma nämnare i de olika intervjuerna. Intervjusvaren kopplades sedan i diskussionen till den tidigare forskning som går att finna i arbetets bakgrund.

Etiskt ställningstagande

Jag har i min studie utgått från Vetenskapsrådets etiska principer (2002). Inom dessa principer ingår fyra krav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

• Informationskravet innebär att forskaren ska informera uppgiftslämnare samt undersökningsdeltagare om deras uppgifter i undersökningen, och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De ska upplysas om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan om så önskas. Det ska även framgå att de uppgifter som samlas in endast kommer att användas i forskningssyfte (2002, s. 7).

• Samtyckeskravet innebär att forskaren ska inhämta uppgiftslämnares samt

undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från

förälder/vårdnadshavare. Deltagarna i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin

medverkan (2002, s. 9).

• Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna i undersökningen ska ha rätt att själva bestämma om, hur länge samt på vilka villkor de ska delta. De ska kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa konsekvenser för dem (2002, s. 10).

• Nyttjandekravet innebär att om en deltagare beslutar att delta eller avbryta sin medverkan får denne inte utsättas för påtryckning eller påverkan. Det bör heller inte föreligga beroendeförhållanden mellan forskaren och de tilltänkta undersökningsdeltagarna eller uppgiftslämnare (2002, s. 10).

I missivbrevet informerades deltagarna om att deras deltagande var helt frivilligt och att alla uppgifter som samlades in under intervjuerna skulle behandlas konfidentiellt. De informerades även vid intervjutillfället om att de hade rätt att avbryta sin medverkan när som helst om de ville det, och att det i sådana fall inte skulle medföra negativa konsekvenser för dem.

Metoddiskussion

I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, där intervjuer genomförts med fem lärare i mellanstadiet. Jag anser att metoden fungerat relativt väl för att kunna besvara studiens syfte. Det finns däremot vissa aspekter som jag tror har påverkat mitt resultat. Vid de två första intervjuerna som genomfördes i studien kunde jag träffa uppgiftslämnarna och vi kunde sitta ner tillsammans och samtala om intervjufrågorna. Tack vare den metoden fanns det möjlighet för mig att ställa följdfrågor till uppgiftslämnarna, vilket gjorde att dessa två intervjuer utformades semistrukturerat.

Semistrukturerade intervjuer är strukturerade på så sätt att intervjuaren har en intervjuguide att utgå ifrån, men möjlighet finns att ställa följdfrågor under de bestämda frågorna (Eliasson, 2013). Inför de tre resterande intervjuerna kom nya riktlinjer på grund av Covid-19, vilket gjorde att det som rekommenderades var intervjuer antingen via Skype/telefon eller via mejl. De sista tre intervjuerna genomfördes på grund av de rådande omständigheterna via mejl, vilket gjorde att det inte fanns samma möjlighet för mig att ställa följdfrågor under intervjuernas gång. Dessa intervjuer blev därför av strukturerad karaktär. Jag anser att jag inte alls fick ut lika mycket information via mejl, vilket då genererade ett tunnare underlag i resultatdelen. Lärarna som inte kunde intervjuas på sina arbetsplatser fick välja om de ville intervjuas via mejl, telefon eller Skype och samtliga valde mejl. Hade dessa intervjuer kunnat genomföras på samma sätt som de två första intervjuerna, vilket var min tanke från början, så tror jag att jag hade haft mer underlag i resultatet vilket i sin tur skulle kunna bidra till en djupare analys.

En sak jag upptäckt när jag analyserat resultatet är att jag hade behövt definiera begreppet läromedel när jag intervjuade lärarna. Framförallt en lärare har tolkat läromedel som endast läroböcker vilket resultaterat i att svaren bara handlat om just läroböcker. Just den läraren intervjuades via mejl, och hade jag genomfört den intervjun antingen på lärarens arbetsplats eller via telefon så hade jag kunnat definiera begreppet på ett annat sätt direkt och jag tror det hade genererat mer utvecklade svar. I övrigt anser jag att den tematiska analysen jag valde att göra lämpade sig väl för min studie, då det var enkelt att urskilja teman i resultatet som sedan kunde hjälpa mig att strukturera resultatet på ett bra sätt.

Inom kvalitativa undersökningar bedömer man studiens tillförlitlighet i förhållande till studiens syfte och forskningsfrågor. Detta menar Bryman (2001) betyder att man bedömer studiens interna validitet.

Utifrån resultatet i studien anser jag att den mäter det som den har varit tänkt att mäta, d.v.s. vilka

läromedel lärare i mellanstadiet använder i samhällskunskap, deras didaktiska tankar och val kring läromedlen samt vilka för- och nackdelar de upplever med läromedlen. Jag anser att jag avgränsat mig till studiens syfte. En annan sak som kan bedömas inom kvalitativa undersökningar är om det finns någon extern validitet, alltså i vilken utsträckning resultaten kan generaliseras till andra sociala miljöer (Bryman, 2001). Det är svårt att dra generella slutsatser utifrån denna studie då urvalet är litet. Däremot så finns en del gemensamma uppfattningar lärarna sinsemellan, trots att de skiljer sig åt både i ålder, erfarenhet och typ av utbildning. Samtliga anser exempelvis att samhällskunskapsundervisningen bäst gynnas av att kombinera tryckta läromedel som läroböcker med digitala läromedel, vilket gör att man kan anta att det är en generell uppfattning bland verksamma mellanstadielärare överlag. En tredje aspekt att bedöma i kvalitativa undersökningar är pålitligheten, vilket innebär hur väl studien är utförd och beskriven (Bryman, 2001). Min studies pålitlighet brister en aning eftersom jag inte kunde genomföra alla intervjuer på samma sätt. Precis som jag nämnt ovan så kunde endast två av fem intervjuer genomföras via träff, vilket gav helt olika omfång av resultatet. Skulle en annan person genomföra denna studie och genomföra samtliga intervjuer via träff så hade dennes resultat troligtvis kunnat analyseras betydligt mer än det resultat jag arbetat med. Samtidigt så har studien en viss pålitlighet då jag redogjort för alla faser av forskningsprocessen, vilket innebär att en annan forskare skulle kunna genomföra exakt samma undersökning, trots att samtliga intervjuer inte gick att genomföra på exakt samma sätt.

Resultat

I kommande kapitel redogörs resultaten från intervjuerna i studien. De deltagande lärarna kommer att benämnas med fingerade namn. Först redogörs en kort beskrivning av de deltagande lärarna innan resultatet sedan struktureras i olika teman.

Deltagande lärare

Den första läraren är en man som kommer att kallas för Anders. Han arbetar i en årskurs 4 på en kommunal skola i en mellanstor stad. Anders är 65 år gammal och utbildade sig till mellanstadielärare på lärarhögskolan. Han är behörig att undervisa i alla grundskoleskolämnen förutom musik, slöjd och idrott, och han har även behörighet att undervisa i historia, religion och samhällskunskap på högstadiet.

Läraren har arbetat som lärare i 44 år. Intervjun med Anders genomfördes på hans arbetsplats.

Den andra läraren är en kvinna som kommer att kallas för Betty. Hon är 39 år gammal och arbetar på en kommunal skola i en mellanstor stad. Betty är utbildad tidigarelärare (lärare i förskoleklass-årskurs 6) med inriktning svenska och SO och hon har arbetat som lärare i 15 år. Hon undervisar i svenska, SO, NO, engelska och bild i årskurs 5. Bettys intervju genomfördes på hennes arbetsplats.

Den tredje läraren är en kvinna som kommer att kallas för Cecilia. Hon arbetar på en friskola i en mellanstor stad och är utbildad tidigarelärare. Cecilia är 34 år gammal och har arbetat som lärare i åtta år. Hon undervisar främst i svenska och SO i årskurs 4. Intervjun med Cecilia genomfördes via mejl.

Den fjärde läraren är en man som kommer att kallas för Daniel. Han är 31 år gammal och arbetar på en

friskola i en mellanstor stad. Daniel är utbildad grundlärare med inriktning förskoleklass – årskurs 3

och har arbetat som lärare i fyra år. Han undervisar för tillfället i svenska och SO i årskurs 4 men är

även behörig att undervisa i matematik, NO och engelska. Intervjun med Daniel genomfördes via mejl.

Den femte läraren är en kvinna som kommer att kallas för Evelina. Hon är 36 år gammal och arbetar på en kommunal skola i en stor stad. Evelina är utbildad grundlärare med inriktning årskurs 4–6 och hon har arbetat som lärare i ett och ett halvt år. Hon undervisar sjätteklassare i engelska och SO. Intervjun med Evelina genomfördes via mejl.

Lärarnas inställning till att undervisa i samhällskunskap

Samtliga lärare tycker att samhällskunskap är ett roligt ämne att undervisa i. De flesta är själva intresserade av samhällsfrågor och tycker därför att det är lätt att knyta an undervisningen till det som sker i världen. Lärarna anser att det bästa med ämnet är att det är så brett och går att arbeta med på många olika sätt. På så sätt finns möjlighet till varierande undervisning. Evelina anser att samhällskunskap är ett av skolans viktigaste ämnen och att det behöver prioriteras högt i undervisningen. Betty är den enda av de deltagande lärarna som uttrycker någon form av svårighet kring att undervisa i samhällskunskap.

Jag tycker att det är ganska svårt att planera allt innehåll i samhällskunskap. För att många saker som gäller det dyker liksom upp av sig själv i cykler. Alltså om man tänker typ val och riksdags…

men hur riksdag och regering funkar passar ju egentligen bäst när det är val. Men eftersom vi jobbar med klasserna i tre år så är det ju ibland så att det inte kommer in naturligt under dom tre åren (Betty).

Hon menar att det passar bäst att ta upp när det är val i Sverige, men eftersom det bara sker vart fjärde år och Betty har sina klasser tre år åt gången så händer det ibland att riksdagsvalet inte kommer in naturligt under något av dessa tre år. Samtidigt så kan riksdagsvalet dyka upp redan i årskurs 4, och då upplever hon att det är svårt att gräva djupare i området.

Didaktiska tankar bakom valet av läromedel

Lärarna är överens om att det är viktigt att ha en didaktisk tanke när valet av läromedel ska göras. Tre av fem lärare nämner att man bör ha olika lärostilar i åtanke, då man som lärare aldrig kommer ha en grupp med elever där varje enskild elev lär sig bäst på samma sätt. En del elever tar in stoffet bäst via film, andra via text och vissa kan behöva lyssna på genomgångar. Eftersom det är svårt att anpassa undervisningen så att den når exakt alla elever varje gång så anser de tre lärarna att det gäller att välja ett läromedel som man tror når ut till så många elever som möjligt.

Både Cecilia och Daniel tycker att det är viktigt att det finns en röd tråd i arbetslagen och detta brukar spegla deras val av läromedel. De kommer då överens med sina kollegor om en gemensam pedagogisk tanke, och den genomsyrar främst valet av lärobok. Cecilia menar att hon tillsammans med arbetslaget bestämt att Upptäck Samhälle ska användas i samhällskunskapsundervisningen, och att andra böcker i samma serie ska användas till de andra SO-ämnena. Även Daniel har tillsammans med sitt arbetslag valt en serie läroböcker i SO, och den serien heter Puls.

Betty och Evelina väljer läromedel utifrån vilket område som ska beröras. Områden som exempelvis

lag och rätt och demokrati är bestående, medan andra områden som exempelvis media är föränderligt,

vilket gör att alla läromedel inte passar till alla arbetsområden. Innehållet i ett tryckt läromedel blir

snabbt inaktuellt gällande de områden som förändras över tid. Syftet, kunskapskraven och det centrala

innehållet brukar fungera som riktlinjer när Betty och Evelina väljer vilka läromedel som lämpar sig bäst för området. Evelina beskriver processen när hon väljer läromedel på följande vis:

Jag brukar försöka analysera kunskapskraven och det centrala innehållet och därefter gör jag en pedagogisk planering. Valet av läromedel grundar sig på det förarbetet. Då letar jag efter sådant som kan vara till stöd för min undervisning. Eftersom elever lär sig på olika sätt måste även valet av läromedel vara variationsrika (Evelina).

Betty brukar fundera på hur djupt in på ämnet hon vill gå innan hon väljer läromedel, eftersom hon anser att exempelvis läroböcker inte alltid ger eleverna allt stoff som behövs för ett specifikt arbetsområde och då kan hon behöva komplettera med andra läromedel.

Läromedel som används i undervisningen

För att redovisa och tydliggöra vilka läromedel lärarna använder i undervisningen i samhällskunskap har en tabell ritats. Puls Samhälle, Upptäck Samhälle samt Utkik Samhälle är tryckta läroböcker.

Anders Betty Cecilia Daniel Evelina

Puls Samhälle x x x

Upptäck Samhälle x

Utkik Samhälle x

Lilla Aktuellt/Lilla

Aktuellt Skola x x x

UR

Skola/Medienavet x x x x

Hemsidor som ex.

SO-rummet, Lektion.se etc.

x x

Tidningar x

Egenproducerat

Material x x

Figur 2. Tabell över de läromedel lärarna använder

Hur läromedlen används i undervisningen

De deltagande lärarna väljer att använda läromedlen i undervisningen på lite olika sätt, men en gemensam nämnare är att de alla använder diskussionsfrågor vid vissa moment. Att kunna diskutera och resonera sig fram anser samtliga lärare är en väldigt central förmåga i samhällskunskap. Lärarna brukar varva diskussioner i par eller mindre grupper med helklassdiskussioner.

Anders arbetar ofta med traditionella undervisningsmetoder, exempelvis genomgångar framme vid tavlan. Eleverna förväntas anteckna det Anders presenterar. Stoffet som han presenterar under sina genomgångar plockas direkt från exempelvis Lilla Aktuellt Skola. När läroboken används brukar han göra instuderingsfrågor eller diskussionsfrågor som eleverna får arbeta med, antingen i par eller enskilt.

Han uttrycker: ”Jag har jobbat så pass många år så det är rätt lätt att kunna knyta an till sådanaa saker

som dom pratar om då och bygga nånting av det då” (Anders). Han känner inte att han behöver förlita sig särskilt mycket på läroboken för att veta hur han ska planera undervisningen.

Betty varierar arbetssätten beroende på vilket läromedel hon använder. Ibland har hon genomgångar, ibland läser hon texter högt tillsammans med eleverna, ibland diskuteras innehållet i exempelvis en film högt, och i vissa fall kan hon tillsammans med eleverna använda dramatisering som ett arbetssätt. När Betty har sett Lilla Aktuellt Skola med eleverna brukar hon välja ut någon händelse därifrån som hon diskuterar i helklass med eleverna. Hennes egenskapade material om privatekonomi brukar eleverna få arbeta med grupp, och sedan brukar de få presentera sin budget för sina klasskamrater. Ibland händer det att hon utformar ett prov utifrån något avsnitt i läroboken, men för att avdramatisera det momentet så brukar hon istället kalla det för fredagskoll.

När Cecilia arbetar med läroboken läser hon alltid igenom texterna högt med sina elever först, oavsett hur hon sedan bestämmer att eleverna ska arbeta vidare med texten. Detta gör hon för att hon vill ge eleverna möjlighet att direkt få reflektera kring texten och då får de dessutom chans att ställa frågor om de tycker att något är svårt eller oklart. Cecilia ser Lilla Aktuellt med sina elever varje morgon för att eleverna ska få ta del av aktuell samhällsinformation. En gång i veckan får eleverna dessutom svara på nutidsfrågor som är kopplade till programmet.

Daniel brukar försöka begränsa användandet av läroboken i undervisningen till en gång i veckan. När den används så utgår han från texterna och läser dem med eleverna. Sedan förs diskussioner kring olika företeelser och begrepp. Resterande lektioner utgår han antingen från filmer och har muntliga eller skriftliga uppgifter till dem, eller så försöker han skapa kreativa uppgifter där han blandar in exempelvis bild. Ett exempel på en sådan uppgift kan vara att göra en plansch med mänskliga rättigheter som sedan visas upp vid en vernissage i klassrummet.

Evelina använder sällan ett läromedel helt och hållet utan plockar olika delar ur olika läromedel för att skräddarsy undervisningen utifrån vilket område som berörs. Hon kan exempelvis hämta diskussionsuppgifter från läroboken, samla stoff från en film och hitta arbetsblad på Internet. För henne är det viktigt att variera arbetssätten så att de passar så många elever som möjligt och för att undervisningen inte ska se likadan ut hela tiden.

Förutsättningar i valet av läromedel

En aspekt som nämns i flertalet av intervjuerna är att skolans ekonomi bestämmer förutsättningarna för valet av läromedel. Att köpa in tryckta läromedel är en stor kostnad för skolorna och flera av lärarna uttrycker att det inte finns möjlighet att hålla dessa läromedel uppdaterade i den mån de önskar på grund av en begränsad budget. Både Anders och Betty använder gamla upplagor av Puls, eftersom en ny lärobok kostar ungefär lika mycket som den totala budgeten man har per elev per år på deras arbetsplatser. Cecilia uttrycker att hon helt enkelt får ta det som finns att tillgå i läroboksväg på skolan.

Evelina menar att hon lyckligtvis har nya läroböcker att använda sig av, och att hon dessutom har stor

valfrihet när det gäller tryckta läromedel. Samtliga lärare uttrycker att de har väldigt bra förutsättningar

att välja digitala läromedel. Det finns många lättillgängliga och bra alternativ på Internet, som dessutom

är kostnadsfria. Lärarna nämner dessutom att de alltid har tillgång till de digitala verktyg som krävs

för att använda digitala läromedel, såsom Chromebooks och iPads.

Både Cecilia och Daniel anser att de får bra stöd av sina kollegor när de ska välja läromedel. De jobbar båda två i arbetslag där man tillsammans bestämmer vilka läromedel som ska användas, för att undervisningen ska ha en röd tråd genom årskurserna och för att man ska förmedla en gemensam pedagogisk tanke. Anders, Betty och Evelina är lite mer ensamma i sina val av läromedel, och har därför inte samma stöd av kollegor som Cecilia och Daniel har.

Fördelar och nackdelar med läromedlen

Lärarna ser olika fördelar och nackdelar med de läromedel de använder i undervisningen i samhällskunskap. Anders menar att det är svårt att hitta ett läromedel som både är aktuellt men också speglar flera sidor av samma problem. Digitala läromedel revideras i högre takt än läroböcker, men exempelvis de hemsidor han använder såsom Gratisiskolan.se och Utbudet.se innehåller mycket reklam.

När han beställer hem material om EU har det oftast gjorts av EU-anhängare vilket innebär att inga kritiska åsikter om EU speglas. Läroboken han använder tycker han däremot är mer neutral och försöker spegla flera olika vinklar av samhällsfrågor. Han känner sig dessutom trygg med att innehållet i böckerna går att lita på eftersom de oftast har granskats av läromedelsproducenter. Samtidigt så blir innehållet i en lärobok lätt föråldrat och det är svårt att hålla det uppdaterat.

Även Betty anser att en nackdel med läroböcker är att det är svårt att hålla dem uppdaterade. Hon jämför läromedel i samhällskunskap med läromedel i andra ämnen och menar att det ställs mycket högre krav på att samhällskunskapens läromedel ska vara så uppdaterade som möjligt än i exempelvis geografi eller historia, eftersom de två sistnämnda ämnena inte är lika föränderliga som samhällskunskapen. Samtidigt så anser Betty att de läromedel hon använder fungerar bra i undervisningen, och hon tycker att det är skönt att någon annan redan tänkt ut vad som ska vara med så slipper hon lägga tid på det själv.

Cecilia ser stora fördelar med läroboken hon använder i undervisningen. Dels så tycker hon att den fungerar bra till att befästa begrepp och baskunskaper i ämnet, och dels så finns den på inläsningstjänst vilket gör att även de elever som behöver stöd i läsningen kan använda den med samma förutsättningar som alla andra elever. Hon anser även att många av internetsidorna hon använder sig av, bland annat Minibladet, är bra då talsyntes finns. Hon upplever en del nackdelar med läromedlen, bland annat att det ibland inte passar alla elever att använda digitala läromedel då vissa elever behöver en fysisk bok att läsa ur för att ta till sig information.

Daniel nämner inga nackdelar alls med de läromedel han väljer att använda. Däremot anser han att det är fördelaktigt att använda Puls i undervisningen då det finns en röd tråd genom alla böcker i alla årskurser. Böckerna är dessutom lättlästa och det finns ett mönster för hur texter och bilder är placerade, vilket han tycker passar hans elever bra. Daniel upplever dock att det är enklare att vända sig till de digitala läromedlen för att få dagsaktuell information.

Evelina uttrycker att både hon och hennes elever är nöjda med Utkik Samhällskunskap som lärobok. Hon

gillar att utmana sina elever och det får hon möjlighet att göra eftersom både texten och

diskussionsfrågorna som finns i boken är på en hög nivå. Boken är dessutom tydligt kopplat till

läroplanen. Däremot så menar hon att boken inte passar alla elevgrupper på grund av dess

svårighetsgrad. Den har exempelvis väldigt lite bildstöd, vilket en del elever kan behöva mer av för att

ta till sig texten bättre. Hon tycker att UR Skola är bra att använda för att visa filmer, då utbudet är stort

och innehållet i filmerna är pedagogiskt. En annan fördel med de digitala läromedel hon använder i undervisningen är att eleverna har tillgång till dem även hemifrån. På så sätt kan eleverna hänga med i undervisningen även om de exempelvis är hemma från skolan på grund av sjukdom under en längre period.

Diskussion

I följande kapitel diskuteras resultaten från de fem genomförda intervjuerna. Resultaten kopplas till den litteratur och forskning om samhällskunskap och läromedel som går att finna i bakgrundsavsnittet.

Syftet med studien var att undersöka fem lärare i mellanstadiets tankar kring och användning av läromedel i samhällskunskap. Följande forskningsfrågor var vägledande för studien:

- Vilka läromedel använder lärarna?

- Hur väljer och använder lärarna läromedel?

- Vilka för- och nackdelar anser lärarna att det finns med läromedlen som används?

I intervjuerna har det framkommit att läroboken är ett vanligt förekommande läromedel i de deltagande lärarnas samhällskunskapsundervisning. Samtliga lärare har uppgett att de, i olika stor omfattning, använder läroboken, med liknande arbetssätt. Ingen av lärarna förlitar sig helt på läroboken, utan de anser att det är nödvändigt att komplettera läroboksundervisningen med andra läromedel. En orsak till detta är bland annat att innehållet i läroboken inte revideras i den takt som behövs för att undervisningen ska vara så aktuell som möjligt. Precis som Långström och Virta (2016) poängterar så är läroboken det läromedel vars innehåll snabbast blir utdaterat, och detta påpekar både Anders och Betty under sina intervjuer. De båda har endast tillgång till över 20 år gamla upplagor av läroböcker och mycket har skett i samhället sen böckerna trycktes. Trots att det idag finns en hel uppsjö av digitala läromedel så är läroboken ett givet läromedel i lärarnas undervisning. Ammert (2011) hänvisar till Youth and History, en surveyundersökning, som visar att läroboken dominerar i flera ämnen. Det visar sig att det även stämmer bland de deltagande lärarna i denna studie. Det som skiljer sig åt lärarna sinsemellan är att de använder olika läroböcker. Samtliga lärare är överens om att läroböckerna lämpar sig bra för att befästa baskunskaper och ämnesspecifika begrepp, vilket även NU03 (Skolverket, 2006) visar är ett vanligt användningsområde för läroböcker i samhällskunskap. Detta menar även Långström och Virta (2016) är ett av lärobokens främsta syften idag. Samtidigt menar både Juhlin Svensson (2000) och Wikman (2004) att lärobokens ställning håller på att försvagas i och med att allt fler alternativa läromedel dyker upp. Utifrån intervjuerna kan slutsatsen dras att lärarna använder många olika alternativa läromedel, framförallt digitala, då de anser att läroboken inte är tillräcklig för att stå på egna ben i samhällskunskapsundervisningen, vilket även NU03 (Skolverket, 2006) påvisar.

NU03 (Skolverket, 2006) visar även att det vanligast förekommande läromedlet för

samhällskunskapslärare i årskurs 5 är dagsaktuella händelser. Ett liknande mönster kan man se i denna

studie, där Anders, Betty och Cecilia uppger att de använder Lilla Aktuellt Skola frekvent i sin

undervisning. Cecilia börjar dessutom varje skoldag med Lilla Aktuellt, för att ge eleverna dagsfärsk

information om samhället. Förlagsproducerade läroböcker och tidningar är två typer av läromedel som

också är vanligt förekommande i undervisningen, visar NU03 (Skolverket, 2006). Dessa två

läromedelstyper är även dessa välanvända av de deltagande lärarna i denna studie. Trots att

Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan är genomförd för nästan 20 år sedan så kan man dra slutsatsen att mycket av det som framkommer i utvärderingen ser ungefär likadant ut idag.

Wikman (2004) menar att ju längre utbildning och erfarenhet en lärare har, desto mindre använder hen läroboken som enda läromedel. Om man jämför studiens deltagande lärare med varandra gällande antal år i yrket så är det ett stort glapp mellan den lärare som arbetat längst och den som arbetat kortast tid. Anders har varit verksam i 44 år och Evelina i 1,5 år, och däremellan har resterande lärare arbetat i 15, 8 samt 4 år. I intervjun med Anders uttrycker han att han brukar plocka stoff från exempelvis Lilla Aktuellt och forma undervisningen utifrån det, och han menar att han tycker att det är väldigt enkelt att göra det eftersom han arbetat i så många år. Precis som Wikman (2004) menar så är det generellt sett så att en lärare som arbetat länge använder läroboken som enda läromedel i mindre utsträckning än en lärare som jobbat under en kortare tid, och Anders anser sig inte behöva förlita sig särskilt mycket på läroboken för att kunna planera och genomföra undervisningen. Jämför man detta med hur Evelina, som är relativt nyexaminerad, uttrycker sin användning av läroboken, så använder hon den i större utsträckning än Anders. Som jag nämnt ovan så visar både denna studie och NU03 (Skolverket, 2006) att lärare i samhällskunskap helst kombinerar tryckta läroböcker med andra typer av läromedel, men däremot så kan jag utifrån min studie dra slutsatsen att i vilken utsträckning läraren använder tryckta läromedel kan ha att göra med hur länge hen varit verksam som lärare.

Samhällskunskap är som tidigare nämnt ett ämne som karaktäriseras av aktualitet. Det ställer en hel del krav på att skolverksamheten och lärarna ska förse eleverna med läromedel som har ett tidsenligt stoff. Samtidigt så kan uppdaterade läromedel vara en kostnadsfråga, vilket samtliga av lärarna i studien uttryckt. Utbildningsanalytikern Jan Hylén nämner att det är vanligt att kommunerna köper in datorer istället för trycka läromedel i dagens skolverksamhet, vilket innebär att lärarna i sin tur måste lägga tid på att hitta läromedel på nätet eller skapa egna (Stridsman, 2014). Det är en uppgift som många lärare inte känner att de hinner göra. I Stridsmans (2014) artikel skriver hon att Hylén menar att ett mer systematiskt samarbete på skolan och i arbetslagen med utvärdering av läromedel skulle vara fördelaktigt. Både Cecilia och Daniel nämner i sina intervjuer att de väljer läromedel tillsammans med kollegorna i sitt arbetslag för att ha en samsyn och en röd tråd i undervisningen. Det visar på ett exempel på ett systematiskt samarbete som Hylén nämner. Däremot så har inte alla lärare den möjligheten. Alla skolor har inte arbetslag vilket gör att lärarna blir ensamma i uppgiften att välja och granska läromedel.

Varken Anders, Betty eller Evelina har samma förutsättningar gällande stöd av kollegor i valet av läromedel.

Lärarna i studien nämner att flera faktorer ligger till grund för valet av läromedel. De menar alla att det

är viktigt att ha en didaktisk tanke bakom valet av läromedel. Tre av fem lärare uttrycker att elevernas

olika lärstilar är en viktig sak att ha i åtanke när valet av läromedel ska göras. Precis som Ekendahl et

al. (2015) menar i presentationen av den didaktiska triangeln så är mötet mellan lärare-elev-innehåll

beroende av kontext som exempelvis elevernas socioekonomiska bakgrund eller andra faktorer. Här tar

de tre lärarna hänsyn till lärstilar, och väljer utifrån det vilket läromedel som lämpar sig bäst, och

därmed också hur innehållet ska förmedlas på bästa möjliga sätt för att gynna elevernas lärande,

eftersom innehållet förmedlas genom läromedlen. En annan faktor som två av lärarna nämner är att de

anpassar valet av läromedel utifrån vilket område inom samhällskunskap som ska beröras. Dels så

kollar de två lärarna vilket innehåll i det centrala innehållet som ska beröras, och dels så kollar de på

vilka kunskapskrav eleverna förväntas uppnå. Här ställer lärarna frågan ”varför”, som Ekendahl et al.

(2015) påpekar att den absolut viktigaste frågan i utformandet av undervisning, eftersom den tvingar läraren att se över vilka argument som finns för våra didaktiska beslut. Lärarna utformar även undervisningen utifrån vilken elevgrupp de har, vilket också kan vara en faktor i den kontext som Ekendahl et al. (2015) nämner. Samtidigt så ställs lärarna i Skollagen (2010:800), inför kravet att erbjuda eleverna en tidsenlig utbildning, vilket är en ytterligare faktor som har betydelse för mötet mellan lärare-elev-innehåll.

Trots att de deltagande lärarna använder sig av liknande läromedel så råder en del delade meningar kring vilka för- och nackdelar läromedlen har. Anders är den enda av lärarna som nämner att vissa läromedel han använder inte ger en neutral bild av verkligheten. Han menar att det bara är läroboken som ger flera olika perspektiv på saker, men samtidigt så är läroboken det läromedel vars innehåll snabbast blir föråldrat, vilket Betty också påpekar. Däremot så anser Anders att fördelen med läroboken är att läromedelsproducenterna troligtvis har granskat innehållet, så han slipper göra det själv.

Stridsman (2014) skriver i sin artikel att i en undersökning som publicerats av Skolvärlden (2014) uppger sju av tio lärare att valet av läromedel är helt upp till dem själva, men majoriteten av dem hinner inte med att varken kvalitetsgranska eller värdera läromedlen. Dagens läraryrke innefattar väldigt många delar som gör att tiden inte finns att granska läromedlen. NU03 visar att flera av lärarna som deltagit i utvärderingen, som genomfördes 2003, anser att Internet är ett bra läromedel att använda sig av eftersom det går att hitta mycket information på ett enkelt sätt (Skolverket, 2006). Även lärarna i denna studie tycker att läromedel på Internet har många fördelar. Informationen är oftast uppdaterad och det finns stora möjligheter med användandet av internetbaserade läromedel. Cecilia menar exempelvis att många av sidorna hon använder har talsyntes, vilket är bra för de elever som behöver stöd i sin läsning.

Evelina påpekar i sin intervju att fördelen med sådana typer av läromedel är att eleverna även kan komma åt dem hemifrån om det skulle vara nödvändigt. Samtidigt så ställer sig Anders kritisk till en del av de internetbaserade läromedlen han använder. Han menar att mycket reklam kan förekomma, och att man egentligen inte vet vad som är rätt och riktigt eller inte. Detta påpekas även i NU03, som menar att det också finns risker med att använda Internet, som att exempelvis få ta del av falsk information (Skolverket, 2006).

Studien visar sammanfattningsvis att lärarnas användning av läromedel i samhällskunskap är relativt enhetlig. Precis som jag nämner i inledningen så är samhällskunskap ett föränderligt ämne som kräver att lärarna använder uppdaterade läromedel i sin undervisning. Lärarna som deltagit i studien blandar äldre läromedel som trycka läroböcker med nyare, digitala läromedel, för att få en så bra balans som möjligt både gällande arbetssätt och uppdaterat stoff. Det som skiljer sig åt är i vilken utsträckning lärarna använder exempelvis tryckta läroböcker respektive andra läromedel, exempelvis hemsidor, filmer och tidningar.

Framtida studier

Något som vore intressant i framtida studier är att göra en liknande studie som denna, men i större omfattning. Eftersom denna studie endast innefattat fem lärare så är inte resultaten generaliserbara.

Genom att göra en liknande undersökning men med betydligt fler lärare runt om i Sverige skulle en

mer generell syn på läromedel i samhällskunskap kunna upptäckas och problematiseras. En annan

orsak till att en mer omfattande studie vore intressant att göra är att utbudet av forskning kring

läromedel i samhällskunskap inte är särskilt stort. Större delen av den forskning jag funnit kring ämnet

riktar in sig på samhällskunskapsämnet på gymnasienivå, men få studier behandlar läromedel i

mellanstadiet.

Referensförteckning

Ammert, N. (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Berg, G. (2018). Skolledarskap och skolans frirum. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Bjessmo, L. (1994). Elevens samhällsbild. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning).

Bromsjö, I. (1965). Samhällskunskap som skolämne – målsättningar, kursinnehåll och arbetssätt på den grundläggande skolans högstadium. Stockholm: Norstedts.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur

Forsberg, E. (2012). Styrning av den obligatoriska skolan – mellan stabilitet och förändring. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (2., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Juhlin Svensson, A. (2000). Nya redskap för lärande: studier av lärarens val och användning av läromedel i gymnasieskolan. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Univ. Stockholm.

Korsell, I. (2007). Läromedel: det fria valet?: om lärares användning av läromedel. (1. uppl.) Stockholm:

Liber.

Lundgren, P. U. (2014). Skolans styrning – en allmän överblick. Lärarnas historia. Hämtad 2020-05-26 från http://www.lararnashistoria.se/theme/skolans_styrning

Långström, S. & Virta, A. (2016). Samhällskunskapsdidaktik: utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2000). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. (1. uppl.) Stockholm: Statens skolverk.

Skolverket. (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2010). Barndomens förändrade villkor – förändringar för barns lärande i en ny tid. Stockholm:

Skolverket. Hämtad 2020-02-09 från https://www.skolverket.se/

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap: reviderad 2017. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019.

Stockholm: Skolverket.

SOU 2015:22 Utredningen om rektorernas arbetssituation inom skolväsendet. (2015). Rektorn och

styrkedjan. Stockholm: Fritzes.

Stridsman, S. (2014). Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel. Skolvärlden. Hämtad 2020-05-10 från https://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel

Svenska Akademien. Svensk ordbok: utgiven av Svenska Akademien. 1. uppl. (2009). Stockholm: Norstedt [distributör]

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-03-04 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wikman, T. (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential. Diss. Åbo:

Åbo akademi, 2004. Åbo.