HN kallelse 2019-11-19

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Kanslienheten Sandra Berwing Nämndsekreterare 0156-522 78

Sandra.berwing@trosa.se

Kallelse Datum 2019-11-12

Tid: Tisdagen den 19 november 2019 kl. 17:00 Plats: Skärborgarnas hus, A-salen

Gruppmöte: Alliansen: kl. 16:00 B-salen

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet:

kl. 16.00 Grupprum, Skärborgarnas hus

Kallelse till Humanistiska nämnden

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordningen

2. Samverkan socialkontor och skolkontor (Inga handlingar)

• Information om samverkansformer

HN 2019/3

Individ och familjeomsorgen

3. Val till individ- och familjeutskottet HN 2019/68

4. Internbudget 2020 för humanistiska nämnden, individ- och familjeomsorgen

HN 2019/70

5. Socialkontorets ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete HN 2019/62

6. Riktlinjer för familjehemsvården HN 2019/63

7. Revidering av delegeringsordning för humanistiska nämnden, individ- och familjeomsorgen

HN 2019/64

8. Avgift för provisorisk dödsboförvaltning samt ordnande av gravsättning

HN 2019/66

9. Övrig information från socialkontoret (Inga handlingar)

• Kvotflyktningar

• Lägesrapportering

HN 2019/4

Barnomsorg och utbildning

10. Revidering av barn- och elevhälsoplan HN 2019/69

11. Tillskott 2019 till fristående förskolor och grundskolor samt interkommunal ersättning

HN 2019/74

12. Kvalitetssäkrande åtgärder 2019 ur Humanistiska nämndens buffert HN 2019/75 13. Internbudget 2020 humanistiska nämnden, för barnomsorg och

utbildning

HN 2019/70

(2)

TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2)

Humanistiska nämnden 2019-11-12

14. Mål för humanistiska nämnden, barn och utbildning HN 2019/76 15. Bidragsbelopp 2020 till fristående grundskolor, förskolor, pedagogisk

omsorg, fritidshem och förskoleklasser samt interkommunal ersättning

HN 2019/71

16. Principer för bidragsbelopp 2020 till fristående gymnasieskolor HN 2019/72 17. Humanistiska nämndens egentillsyn 2018-2019 Trosa gymnasium HN 2019/78 18. Övrig information från skolkontoret

• Månadsstatistik

• Skärlagskolan

• Gymnasieantagningen

HN 2019/5

Övrigt

19. Anmälan av delegeringsbeslut HN 2019/1

20. Övriga anmälningsärenden HN 2019/2

21. Övrigt (Inga handlingar)

Michael Swedberg Sandra Berwing

Ordförande Sekreterare

(3)

(4)

Humanistiska nämnden Kanslienheten

Sandra Berwing Nämndsekreterare 0156-522 78

sandra.berwing@trosa.se

Tjänsteskrivelse Datum

2019-11-07 Diarienummer HN 2019/68

Val av ledamöter och ersättare till individ- och familjeutskottet för år 2020

Förslag till beslut

Humanistiska nämnden väljer följande ledamöter och ersättare till individ- och familjeutskottet för perioden 2020-01-01 – 2020-12-31 eller till och med det sammanträde då val av individ- och familjeutskott förrättas nästa gång. Beslutet fattas under förutsättning att kommunfullmäktige väljer nedanstående ledamöter och ersättare till humanistiska nämnden:

Ordförande: Bengt-Eric Sandström (L) Vice ordförande: Birgitta Danielsson (S)

Ledamot: Lena Isoz (M)

Ersättare: Michael Swedberg (M) Miriam Tinglöf (KD) Kjell G Johansson (S)

________

Sandra Berwing Nämndsekreterare

Beslut till

Socialkontoret Lönekontoret

(5)

(6)

Socialkontoret Graham Owen Socialchef 0156-521 16

graham.owen@trosa.se

Internbudget 2020, Humanistiska nämnden – Individ- och familjeomsorgen

Förslag till beslut

1. Humanistiska nämnden godkänner internbudget för Humanistiska nämnden – Individ och familjeomsorgen 2020.

2. Humanistiska nämnden godkänner attestlista för Humanistiska nämnden – Individ och familjeomsorgen 2020.

3. Humanistiska nämnden godkänner nya mål för Humanistiska nämnden – Individ och familjeomsorgen 2020

Ärendet

Socialkontoret har tilldelats en budget om 29 093 tkr för 2020. Ramen har utökats med en ettårssatsning för integrationsarbete med 500 tkr. Integrationsenhetens verksamhetskostnader täcks av intäkter från Migrationsverket och vi utgår från att kostnader och intäkter blir likvärdiga. Ersättningen från Migrationsverket för ensamkommande barn täcker kostnaden för normala insatser för målgruppen.

Migrationsverkets ersättning täcker bara undantagsvis om behovet av vård och omsorg blir mer omfattande än stödboende eller inackordering.

Personalkostnader och övriga kostnader är uppräknade med 2 % på helårsbasis enligt kommunens gemensamma budgetanvisningar. Verksamhetskostnader för försörjningsstöd, externa placering för barn och ungdomar och vuxna med

beroendeproblematik är budgeterat på samma nivå som 2019 med en uppskrivning om 2 % vilket bedöms vara lämplig.

Om det tillkommer flera nya externa placeringar kan utfallet påverkas snabbt i negativ riktning. Individ- och familjeomsorgens utskott har en buffert på 1 512 tkr för att täcka kostnader för en eventuell ökning av placeringar.

I samband med framtagande av internbudget 2020 har även en revidering av nämndsmålen gjorts för socialkontorets verksamheter. Tidigare har nämnden haft åtta mål och dessa har nu revideras till fyra mål som inkluderar ett mål som är gemensamt för socialkontoret och skolkontoret. Dessa mål avspeglar viktiga

(7)

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2)

Socialkontoret 2019-11-11

områden för socialkontorets verksamheter: samverkan med andra verksamheter beträffande barn och unga, medborgarnas behov och önskemål, tidiga insatser och förebyggande arbete. Utöver nämndens mål har socialkontoret egna

verksamhetsmål som täcker flera viktiga områden i verksamhetens arbete.

Graham Owen Socialchef

Bilagor

1. Individ- och familjeomsorg Internbudget 2020 2. Attestlista för Individ- och familjeomsorg 2020

3. Mål för Humanistiska nämndens individ- och familjeomsorg 2020

(8)

Trosa kommun

Individ- och familjeomsorg tkr Internbudget 2019 Internbudget 2020

Intäkter Kostnader Nettokostn Intäkter Kostnader Nettokostn

50100 Individ- & familjeutskott

Buffert 1482 1482 1512 1512

Summa 1482 1482 1512 1512

63110 Socialadministration

Löner o soc.kostnader 3 236 3 236 3 300 3 300

Verksamhetskostnader 3 175 3 175 2 375 2 375

Summa 6 411 6 411 5 675 5 675

63210 Ekonomi- och Vuxenenheten

Summa 8 833 8 833 9 009 9 009

63320 Familjehem och kontaktpersoner

Arvoden 1 130 1 130 1 153 1 153

Omkostnadsersättning 312 312 318 318

Summa 1 442 1 442 1 471 1 471

63340 Barn- och familjeenheten

Intäkter 150 -150 150 -150

Summa 150 8 034 7 884 150 8 203 8 053

63341 Fältare

Summa 1 000 1 000 1 020 1 020

64110 Flykting

Verksamhetskostnader 2307 2307 2353 2353

Summa 2307 2307 2353 2353

Totalt IFO 150 29 509 29 359 150 29 243 29 093

(9)

Humanistiska nämndens Individ- och familjeutskott

50100 IFO utskott Ordförande Vice ordförande

Individ- och Familjeomsorg - enheter

Enhet Aktiv Benämning Beslutsattestant Ersättare funktion funktion

63110 Socialadm Socialchef Enhetschef

63110 8100 Socialadm-chefslön Kommunchef Personalchef

63210 Ekonomi- och vuxenenheten Enhetschef IFO 1 Socialchef 63320 Familjehem/kontaktpers Enhetschef IFO 2 Socialchef 63340 Barn- och familjeenheten Enhetschef IFO 2 Socialchef

63341 Fältare Enhetschef IFO 2 Socialchef

64110 Flykting Socialchef Enhetschef

64120 HVB Socialchef Enhetschef

64130 Integrationsenheten Integrationschef Socialchef

64130 8100 Integrationsenheten-chefslön Socialchef Enhetschef 64140 1702 Ensamkommande Flyktingbarn Socialchef Enhetschef Investeringar

Enhet Aktiv Benämning Beslutsattestant Ersättare funktion funktion

49302 Inventarier IFO Socialchef Enhetschef

Attestanter och ersättare inom Individ- och Familjeomsorg

(10)

(11)

Socialkontoret Ola Nordqvist

Verksamhetsutvecklare 0156-522 73

Ola.nordqvist@trosa.se

Ledningssystem för kvalitetsarbete

Förslag till beslut

Humanistiska nämnden antar ledningssystemet för kvalitetsarbete.

Ärendet

Humanistiska nämnden har ansvar för att upprätta ett ledningssystem för kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).

Ledningssystemet ska göra det möjligt för ledningen att styra verksamheten utifrån kommunens och nämndens fastställda mål samt att verksamheterna får stöd i det dagliga arbetet med att planera, följa upp och förbättra kvalitén. Arbetet ska ske utifrån gällande lagstiftning, förordningar och föreskrifter, styrmodell för Trosa kommun och Humanistiska nämndens mål. Ledningssystemet skall vara praktiskt överförbart till socialkontorets verksamhet och innehåller följande huvuddelar:

 Det här ska vi uppnå på Socialkontoret i Trosa

 Så här gör vi på Socialkontoret i Trosa

 Så här går det för oss på Socialkontoret i Trosa

 Så blir vi bättre på Socialkontoret i Trosa

 Så här samverkar vi på Socialkontoret i Trosa

 Kvalitetsbokslut

Graham Owen Ola Nordqvist

Socialchef Verksamhetsutvecklare

Bilaga

Förslag till ledningssystem för kvalitetsarbete

(12)

Ledningssystem för kvalitetsarbete

Antagen av:

Dokumentkategori:

Dokumenttyp:

(13)

Socialkontoret Ledningssystem för kvalitets-

arbete Datum 2019-10-15 Diarienummer HN 2019/62

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 1

1. Inledning och bakgrund ... 2

2. Verksamhetsområde ... 2

3. Lagar och förordningar som styr det systematiska kvalitetsarbetet ... 3

4. Styrmodell i Trosa kommun ... 3

5. Humanistiska nämndens mål för Socialkontoret ... 4

6. Definition av kvalitet för Socialkontoret ... 4

7. Kvalitetsarbetets olika faser ... 4

8. Ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet ... 5

8.1 Nämndens ansvar ... 5

8.2 Socialchef ... 6

8.3 Enhetschef ... 6

8.4 Verksamhetsutvecklare ... 6

8.5 Medarbetare ... 6

9. Ledningssystemets uppbyggnad. Arbetsmodell för Socialkontoret i Trosa kommun ... 7

9.1 Det här ska vi uppnå på Socialkontoret i Trosa ... 7

9.2 Så här gör vi på Socialkontoret i Trosa ... 9

9.3 Så här går det för oss på Socialkontoret i Trosa ... 12

9.4 Så blir vi bättre på Socialkontoret i Trosa ... 14

9.5 Kvalitetsbokslut ... 17

9.6 Så här samverkar vi på Socialkontoret i Trosa ... 17

10. Uppföljning kvalitetsledningssystemet ... 18

Referenser ... 19

(14)

TROSA KOMMUN arbete Sida 2(20)

2

1. Inledning och bakgrund

Socialtjänsten i Trosa kommun ska bedriva en verksamhet som är av god kvalitet för medborgarna och vara en trygg, stimulerande och utvecklande arbetsplats för medarbetarna. Arbetet ska ske utifrån gällande lagstiftning, förordningar och

föreskrifter, styrmodell för Trosa kommun och Humanistiska nämndens mål. Arbetet för att uppnå god kvalitet sker inom ramen för Humanistiska nämndens

ledningssystem för systematisktkvalitetsarbete. Ledningssystemet ska vara

socialtjänstens verktyg för att bibehålla, säkerställa och uppnå kvalitet i arbetet och lägga en grund för en lärande organisation. Ledningssystemet utgår från

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Föreskriften är gemensam för hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I föreskriften definieras kvalitet som att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter.

Ledningssystemet ska göra det möjligt för ledningen att styra verksamheten utifrån kommunens och nämndens fastställda mål samt att verksamheterna får stöd i det dagliga arbetet med att planera, följa upp och förbättra kvalitén. Ledningssystemet ska ge verksamheten stöd i att:

• Planera

• Leda

• Kontrollera

• Systematiskt följa upp

• Utvärdera

• Förbättra

2. Verksamhetsområde

Individ och familjeomsorgen ger bl.a. individuellt riktade insatser till barn och unga, familjer, missbrukare, personer med psykosociala problem och personer som

utsatts för relationsvåld

Insatserna ges i form av råd, stöd, motivation och vård och behandling. Andra insatser inkluderar ekonomiskt bistånd, budget- och skuldrådgivning,

dödsboanmälningar, familjerätt och familjerådgivning.

Vi erbjuder ungdomsbehandling och familjebehandling. Ibland kan

kontaktperson/familj, familjehem eller institutionsplacering vara enda alternativet för att uppfylla vårdbehovet.

För blivande föräldrar, familjer med barn 0-6 år finns socialsekreterare vid landstinget och kommunens gemensamma familjemottagning på vårdcentralen Alkohol- och drogrådgivningen ger både behandling och eftervård. Anhöriga får också stöd. Ibland när det gäller problem med missbruk behöver vården inledas på behandlingshem. Inom alkohol och drogrådgivningen ges även behandling för

(15)

3 spelmissbruk.

Socialkontoret har avtal med Södertälje kommun om socialjour på kvällar och helger. Det medför att akuta situationer handläggs omedelbart samt att åtgärderna rapporteras kommande vardag.

Till socialkontorets verksamhetsområde ingår även en integrationsenhet som arbetar med mottagning, etablering och integration av anvisade flyktingar och kvotflyktingar.

3. Lagar och förordningar som styr det systematiska kvalitetsarbetet

Inom Humanistiska nämnden har följande lagar, föreskrifter och förordningar identifierats som de viktigaste som styr vår verksamhet:

• Socialtjänstlag (2001:453)

• LVU, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52)

• LVM, lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:70)

• LUL, lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (1964:167)

• Socialtjänstförordning (2001:937)

• Barnkonventionen som svensk lag 2020

• Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

4. Styrmodell i Trosa kommun

Styrmodellen utgår från Fastlagd kurs som omfattar Trosa kommun och är grunden för kommunens målarbete. Ekonomistyrning innebär en medveten och konsekvent process för att påverka organisationens handlande så att verksamheten genomförs efter invånarnas faktiska behov med rätt kvalitet och till rimlig kostnad, inom ramen för tilldelade resurser och fastställda mål.

Fastlagd kurs för Trosa kommun är styrande för all verksamhet inom Trosa kommun. Enligt denna ska kommunens verksamheter och utbud skall styras av:

• Medborgarnas behov och önskemål

• Valfrihet

• Flexibilitet

• Kvalitet och god service

• Enkelhet och kostnadseffektivitet

• Samarbete mellan servicegivare och nyttjare

(16)

4

5. Humanistiska nämndens mål för Socialkontoret

Humanistiska nämnden har beslutat om ett antal mål för socialkontoret 2020 där verksamheten ska kännetecknas av :

• God samverkan

• Medborgares behov och önskemål

• Tidiga insatser

• Förebyggande arbete

6. Definition av kvalitet för Socialkontoret

För att uppnå en verksamhet som präglas av god kvalitet och för att nå nämndens mål är det viktigt att arbetet kännetecknas av följande delar:

• Ett bra bemötande

• God tillgänglighet för medborgaren

• Att verksamheten uppfyller lagkrav och beslut som meddelats med stöd av föreskrifter

• God handläggning och dokumentation

• Personal med adekvat kompetens

• Att verksamheternas processer är effektiva

• Att de metoder som används är kunskapsbaserade

Vad som är kvalitet förändras över tid eftersom klienternas behov och förväntningar förändras. Kvalitet kan därför bara förverkligas och säkras i en verksamhet som har förmåga att anpassa sig till medborgarens behov utan att avvika från gällande lagar och föreskrifter.

7. Kvalitetsarbetets olika faser

Socialkontorets kvalitetsledningssystem utgår från det så kallade förbättringshjulet som består av fyra faser:

1. Planeringsfasen 2. Genomförandefasen 3. Utvärderingsfasen 4. Ständiga förbättringar

Bilden visar grunden i uppbyggnaden av ledningssystemet och det systematiska förbättringsarbetet. De inre pilarna visar på fasernas tidsordning och att

kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process. De långa pilarna visar att underlag till att utveckla och förbättra verksamhetens processer och rutiner kan komma direkt under varje fas.

(17)

5

Kvalitetshjulets innebörd överfört till Socialkontorets verksamhet sammanfattas utifrån följande områden:

• Det här ska vi uppnå på Socialkontoret i Trosa

• Så här gör vi på Socialkontoret i Trosa

• Så här går det för oss på Socialkontoret i Trosa

• Så blir vi bättre på Socialkontoret i Trosa

• Kvalitetsbokslut

• Så här samverkar vi på Socialkontoret i Trosa

8. Ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet

8.1 Nämndens ansvar

Humanistiska nämnden ansvarar för ledning, styrning och uppföljning av socialtjänsten och för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Detta innebär att nämnden ska fastställa mål för kvalitetsarbetet, samt följa upp och utvärdera dessa mål samt se till att verksamheten ges resurser så att förutsättning finns för måluppfyllelse gällande de mål som finns för verksamheten.

För att kunna förbättra och utveckla kvalitén i verksamheten behöver nämnden arbeta systematiskt med förbättringar. I det ingår att förebygga brister i kvaliteten och att identifiera och åtgärda negativa avvikelser. En systematisk uppföljning av verksamheten och resultaten från uppföljningarna är en god grund för att kunna göra det. Avsikten är att i de fall resultaten från uppföljningarna är negativa så ska det leda till åtgärder. Åtgärderna ska dokumenteras i ett årligt kvalitetsbokslut och följas upp.

(18)

6

8.2 Socialchef

Socialchefen ansvarar för att utarbeta och förvalta ett ledningssystem för kvalitet utifrån nämndens direktiv och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.

Socialchef ansvarar för att syftet med kvalitetsutvecklingen omsätts i praktisk handling. Detta innebär till exempel att:

• organisera verksamheten utifrån givna mål och resurser.

• bereda ärenden till nämnden så att de kan besluta i enlighet med mål, uppdrag, riktlinjer, policys, lagar, speciallagar och andra förordningar

• göra analyser och lämna rapportunderlag till nämnden och kommunledning- en

• intern- och egenkontroll av verksamheten sker systematiskt och kontinuerligt

• fastställa kvalitetsbokslutet

8.3 Enhetschef

Enhetschef ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Enhetschefen ska:

• fastställa hur arbetsuppgifterna är fördelade när det gäller att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten

• arbeta utifrån fastställda mål och har ansvar för att bryta ner målen till mål/åtaganden för verksamheten och kvalitetssäkra dessa

• säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i enheten

• ansvara för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta för- bättringsåtgärder där så behövs

8.4 Verksamhetsutvecklare

Socialkontorets verksamhetsutvecklare leder arbetet tillsammans med socialchef och enhetschefer och fungerar som controller för det systematiska kvalitetsarbetet.

Ansvarar för socialkontorets analysdagar i samarbete med social- och enhetschefer.

8.5 Medarbetare

Alla medarbetare ska kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att:

• arbeta i enlighet med processer och rutiner

• medverka i enhetens olika aktiviteter i kvalitetsarbetet

• delta i och lämna uppgifter till egenkontroll, kvalitetsregister och liknande

• delta i uppföljning och analys av mål och resultat vid analysdagar.

• rapportera avvikelser

• lämna uppgifter till rapporter och utredningar

(19)

7

Att medverka till god kvalitet innebär bland annat att vara uppmärksam och påtala sådant som kan medföra risk för att den enskilde inte får god vård och service, gott stöd och har möjlighet att leva under trygga förhållanden.

En viktig förutsättning är att det finns rutiner för att hantera iakttagelser som görs, fel och brister som upptäcks samt synpunkter och klagomål som tas emot. Likaså att ledningen uppmuntrar och välkomnar ett sådant arbetssätt.

9. Ledningssystemets uppbyggnad. Arbetsmodell för Socialkontoret i Trosa kommun

9.1 Det här ska vi uppnå på Socialkontoret i Trosa

Dessa områden är grundstenarna för hur vi ska uppnå de politiska målen för individ- och familjeomsorgen.

Klienters behov och rättigheter

Socialtjänstens arbete utgår från ett extra fokus på värdeorden respekt,

bemötande, mångsidighet och mod. Värdeorden ska genomsyra vårt arbete, både i mötet med Trosa Kommuns medborgare och i mötet med varandra som

arbetskollegor och arbetsledning.

Vår grundsyn är att varje enskild människa har ett eget ansvar och en egen vilja att själv hantera sin situation samt har förmåga att ta detta ansvar. För att uppnå detta behöver socialtjänsten värna och respektera den enskilda personens rätt till

integritet, självbestämmande och delaktighet. Vår målsättning är att medborgarna, som bor eller vistas viss tid i Trosa kommun, och som är i behov av våra insatser kan få hjälp att leva ett värdigt liv, ges en trygg och meningsfull vardag och känner välbefinnande.

Viktiga aspekter för ett värdigt liv är rätten och möjligheten att göra sin röst hörd, att bli respekterad för den en är och att ens synpunkter, önskemål och klagomål tas på allvar. Individen står alltid i centrum med rätten till att ha makt och kontroll över sitt eget liv. I möten med den enskilda människan ska vi sträva efter att utveckla ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt som skapar ett gott bemötande, trygghet och tillit till såväl profession som organisation.

Lagstiftning, styrdokument och politiska mål

Verksamheten ska uppfylla lagkrav från de lagar som styr socialtjänstens

verksamheter samt beslut som meddelats med stöd av föreskrifter och förordning.

Socialtjänstens insatser ska ges i enlighet med mål och bestämmelser i lagstiftningen. Insatserna ska också vara kunskapsbaserade.

Socialtjänstlagen anges ett antal principer som socialtjänsten ska följa. Principerna beskriver den människosyn som ska prägla socialtjänstens arbete. Dessa är

helhetssyn, frivillighet, självbestämmande, normalisering, integritet, kontinuitet, flexibilitet och närhet. För att verksamheten ska kunna arbeta rättssäkert måste

(20)

8

chefer och medarbetare har god kännedom om lagstiftning, föreskrifter och förordningar. Socialchef och enhetschefer ansvarar för att informera medarbetare om revidering av lagtext och nya föreskrifter. Dessa förs in i socialkontorets digitala verksamhetshandbok.

Kunskapsbaserad praktik

Socialtjänsten möter barn som far illa, människor med missbruksproblem, hemlösa med flera. Vilken hjälp de får och nyttan av insatserna vet vi tyvärr många gånger lite om. Kunskapsbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser:

• Den bästa tillgängliga kunskapen, evidens

• Den professionelles expertis

• Den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål.

Exempelvis bör vår verksamhet ställa sig dessa frågor:

• Vilken kunskap använder sig socialsekreterare av i utredningsarbetet?

• Hur används kunskapen?

• Hur påverkar kunskapsanvändningen lärandet i arbetet?

I den digitala verksamhetshandboken samlas forskningsrapporter, utvärderingar och andra kunskapsgenererande dokument under ett evidensbibliotek uppdelat på socialkontorets olika verksamhetsområden.

Om den kunskapsbaserade praktiken ska fungera i verksamheten krävs ett aktivt ledarskap och en kultur som främjar denna ambition. Det är även nödvändigt att medarbetarna ges möjlighet och tid att förstå, vilja och kunna ta tills sig denna modell och görs delaktiga i implementeringen.

SKL och kommunerna arbetar gemensamt med nationell kunskapsstyrning för att socialtjänsten ska bli mer jämlik, jämställd och evidensbaserad. Trosa kommun deltar i detta arbete och har antagit rekommendationen under 2020 – 2023 och därigenom bidragit till den gemensamma finansieringen av:

(21)

9

• kvalitetsregister som kommunerna använder

• ett urval av brukarundersökningar och utveckling av systematisk uppföljning

• nationell dialog och samordning

9.2 Så här gör vi på Socialkontoret i Trosa

Processer och rutiner

Processer och rutiner är grunden för ledningssystemets uppbyggnad. Beroende på verksamhetens komplexitet eller riskfylldhet kan det behövas mer eller mindre styrning i form av rutiner och processer.

”En process är en serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. Med rutin avses ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras och hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten.”

All verksamhet inom socialtjänsten utgår från följande huvudprocess

Processerna ska beskrivas överskådligt, göras kända och finnas tillgängliga för medarbetarna. För varje aktivitet som identifierats enligt ovan ska där det är nödvändigt en rutin tas fram som beskriver hur aktiviteten utförs och hur ansvaret för utförandet är fördelat.

Närmast ansvarig chef för en enhet/verksamhet ska:

 identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet utifrån lagstiftning, författningar, stadens och nämn- dens mål för verksamhetsområdet.

 identifiera de aktiviteter som ingår i varje process och bestämma aktivite- ternas inbördes ordning i respektive process.

 utarbeta rutiner för varje aktivitet för att säkra verksamhetens kvalitet. Ru- tinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten (exempelvis olika yrkeskategorier, olika enheter inom verksamhetsområde/inom organisationen).

 ansvara för att ändra på processerna och rutinerna om någon form av avvi- kelse , klagomål eller missförhållande visar att det finns brister i processerna eller rutinerna.

Processer och rutiner dokumenteras och samlas enhetsvis i den digitala

verksamhetshandboken. Socialchef och enhetschefer ansvarar för uppdatering, revidering och borttagande av rutiner kopplat till det egna verksamhetsområdet.

Medborgarens

behov Bedömning Utförande Uppföljning

Utveckling Kvalitet

Tillgodosedda behov/Insats upphör

(22)

10 Riskanalyser

Riskanalys innebär att den som bedriver verksamheten arbetar förebyggande.

Analyser ska göras för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och som gör att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar och andra föreskrifter och beslut. Riskanalyserna innebär att sannolikheten för att en händelse ska inträffa uppskattas samt att en bedömning görs av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Inför planerade

förändringar som exempelvis organisationsförändringar, införande av ny teknik och nya metoder ska kartläggningar och analyser göras av vilka fel och brister som kan uppstå. Bedömningen i riskanalysen används som underlag för att minimera risken för att fel och brister uppstår vid genomförandet. Riskanalyser ska genomföras fortlöpande. Exempel på påtagliga risker i verksamheten kan vara:

• Organisationsförändringar

• Kompetensbrist, ex. om lagstiftning och interna styrdokument

• Försämrad arbetsmiljö

• Hot och våld

• Sekretessbrott

Egenkontroll

Egenkontroll innebär en systematisk uppföljning av den egna verksamhetens resultat samt kontroll av att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Till skillnad mot riskanalyserna, som innebär att arbeta förebyggande, innebär egenkontrollen att granskning ska göras av den verksamhet som har bedrivits eller bedrivs.

Egenkontroll genomförs med hjälp av olika kontrollpunkter som sammanställs och analyseras och är en del av det årliga kvalitetsbokslutet. Socialkontorets

egenkontroll kan bestå av följande:

• Utredning av avvikelser, synpunkter och klagomål

• Lex Sarah-anmälningar

• Tillsynsärenden

• Jämförande statistik

• Brukarenkäter

• HME-enkät, SKL:s frågor om hållbart medarbetarengagemang

• Enkäter som berör de områden som inte täcks upp i nationella enkäter

• Granskning av förhandsbedömningar, utredningar, journalföring och annan dokumentation

(23)

11 Internkontroll

Socialkontorets internkontrollplan ska handla om tydlighet, ordning och reda.

Denna kontrollform handlar om att säkra att det som ska göras blir gjort och på det sätt som det är tänkt. Internkontroll är det samlade begreppet för den organisering och de system, processer och rutiner som bidrar till detta.

Internkontroll bör innefatta:

• Tydlig ansvarsfördelning vem som ska kontrollera vad

• Riskbedömningar och riskhantering

• Kontrollaktiviteter som nämnden har beslutat om

• Uppföljning och utvärdering för lärande och förbättringar.

Nämnden ansvarar för att socialkontorets interna kontroll är tillräcklig i sin

omfattning. Internkontrollen ska vara en del av det löpande arbetet i verksamheten och ska genomföras så som det anges i den gällande internkontrollplanen.

Kommunens internkontrollreglemente ligger till grund för socialkontorets

internkontrollplan och information skall ske löpande. Internkontrollplanen revideras årligen utifrån aktuell riskbedömning.

Uppföljning av externa aktörer

De externa aktörer som kommunen har avtal med och som utför insatser åt

kommunen ska årligen följas upp för att undersöka om de erbjudna tjänsterna och insatserna svarar mot behovet. Arbetet hos de externa aktörerna ska dokumenteras inom verksamheten och verksamhetsberättelse samt statistik ska årligen

tillhandahållas kommunen. Entreprenörer är ansvariga för att upprätta ett eget kvalitetsledningssystem och ska informera nämnden om resultat av

kvalitetsuppföljningar.

Kompetensförsörjning, handledning och metodstöd

De klienter vi möter på socialkontoret är oftast i en utsatt position och har inte en jämbördig relation till personalen. Den kompetens socialtjänstens personal har blir då till en fråga om rättssäkerhet för de mest utsatta grupperna i vårt samhälle. De enskilda medarbetarna är en viktig tillgång i arbetet med att kvalitetssäkra

verksamheten. Kontinuerlig kompetensutveckling är central för att möjliggöra att det sociala arbetet bedrivs utifrån en kunskapsbaserad praktik. Relevant och individanpassad introduktion av nyanställd personal och personal som varit ledig under längre tid säkerställer god kvalitet och ska därför prioriteras.

Handledning ska ske kontinuerligt dels internt från enhetschef och mentor i individärenden men också externt av utbildade handledare både vad gäller

individärenden och i process som sker i form av grupphandledning för att skapa ett gemensamt arbetssätt och bemötande kring individer med speciella behov.

Handledning i arbetet har som mål att stödja och utveckla den anställde och dennes professionella förhållningssätt inom det egna yrkesområdet.

(24)

12 Händelse Utredning &

Analys

Åtgärd Uppföljning Metodstöd i det sociala arbetet är en annan viktig del av kompetensförsörjningen inom det sociala arbetet. På Kunskapsguiden.se finns stöd och vägledning inom områdena evidensbaserad praktik, psykisk ohälsa, missbruk och beroende, barn och unga, ekonomiskt bistånd samt våld. Socialstyrelsen är ansvarig utgivare av Kunskapsguiden som är en nationell webbplats som samlar kvalitetssäkrad kunskap från flera myndigheter och andra aktörer. För utredningsstrukturen BBIC, Barns behov i centrum ger Socialstyrelsen ut ett metodstöd som ger konkret stöd och hjälp i det dagliga arbetet.

Systematisk uppföljning

Systematisk uppföljning är en drivande faktor både för socialtjänstens kvalitet och för utvecklingen av en kunskapsbaserad praktik. Systematisk uppföljning handlar om att dokumentera arbetet med enskilda individer för att följa upp hur det går för dessa och om att sammanställa denna information på gruppnivå i syfte att

analysera och utveckla verksamheten. För att underlätta arbetet bildas SU-team som leds av enhetscheferna tillsammans med verksamhetsutvecklare.

Ledningsgruppen beslutar vilka grupper som ska blir föremål för den systematiska uppföljningen. Resultaten av den systematiska uppföljningen blir en del i

kvalitetsbokslutet och där även nästa års områden för denna uppföljning presenteras.

9.3 Så här går det för oss på Socialkontoret i Trosa

Avvikelser

Avvikelser, fel och brister i verksamheten kan leda till att medborgarnas behov inte tillgodoses. Avvikelser kan också beröra andra delar och personer förutom

medborgaren. Det kan till exempel vara något som riskerar att skada medarbetare, materiella ting eller leda till ekonomisk eller annan skada för

kommunen/organisationen.

Avvikelsehantering

Ett systematiskt arbete är viktigt för att upptäcka brister och för att förebygga att fel uppstår. Alla medarbetare ska känna till och vara delaktiga i arbete med

avvikelser, fel och brister. Det ska finnas system som gör att det i medarbetarnas dagliga arbete finns möjlighet till egen kontroll av utfört arbete, identifiering och rapportering av avvikelser.

Ledningen ska stödja ett klimat som uppmuntrar medarbetare att lära av misstag då detta är en viktig del av kvalitetsarbetet. Att ”älska” sina avvikelser ska vara ett ledord för detta arbete.

(25)

13 Synpunkts- och klagomålshantering

Den som bedriver verksamhet ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Med klagomål avses att någon klagar på att verksamheten inte uppnår kvalitet. Med synpunkter avses övrigt som framförs som berör

verksamhetens kvalitet, till exempel förslag på förbättringar.

Att enbart utreda varje rapport, klagomål eller synpunkt på verksamhetens kvalitet för sig kan leda till att problem som finns med verksamhetens styrning inte

uppmärksammas fullt ut. Ibland kan en enstaka rapport, ett enstaka klagomål eller en enstaka synpunkt på verksamhetens kvalitet upplevas som mindre allvarlig än vad som framkommer vid en sammanställning. Genom att analysera inkomna rapporter, klagomål och synpunkter samlat kan även mönster och trender som inte framkommit i utredningen av ett enskilt fall upptäckas. Framkommer mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet ska verksamheten se över så att den har ändamålsenliga processer och rutiner för att kunna säkra sin kvalitet.

Socialkontoret har utformat en synpunkts- och klagomålsblankett som finns tillgänglig i väntrum och reception. På Trosa kommuns hemsida finns också en möjlighet för medborgarna att lämna synpunkter och klagomål på kommunens verksamheter. Medborgarna har möjlighet att välja att vara anonyma.

Statistik

Den officiella statistiken bidrar till att beslutsfattare på olika nivåer får ett bra underlag för planering och beslut om sociala frågor i Sverige. Socialstyrelsen är ansvarig för att samla in och publicera officiell statistik inom socialtjänstområdet.

Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att bidra till denna statistik genom att rapportera in efterfrågade uppgifter.

Genom kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) får vi en samlad ingång till nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstings alla verksamheter. Därigenom kan vi jämföra och analysera och följa upp vår verksamhet från år till år.

Med hjälp av Öppna jämförelser har vi möjlighet att analysera socialtjänstens kvalité, resultat, kostnader och effektivitet. Det ger underlag inför politiska beslut och är ett verktyg för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Utöver Kolada och öppna jämförelser använder vi oss av olika verktyg för att mäta vår

verksamhet som SCB-statistik, brukarenkäter och HME-enkät (SKL:s frågor om hållbart medarbetarengagemang).

De verksamhetssystem som används för handläggning och dokumentation av individärenden i kommunernas socialtjänst innehåller mycket information som är central vid uppföljning. Där finns bland annat information om socialtjänstens målgrupper, deras problematik, vilka stöd och insatser de får samt om insatsernas resultat. Verksamhetssystemen är tyvärr sällan utvecklade för att underlätta och stödja arbetet med systematisk uppföljning av kvalitet och resultat. Informationen i de enskilda ärendena är sällan strukturerad så att den går att aggregera och

sammanställa på grupp- och verksamhetsnivå. Dessutom saknas ofta möjligheter att ta ut enkla statistikrapporter ur systemen. Detta är ett viktigt utvecklingsarbete

(26)

14

där SKL är en viktig part för att gemensamt få stöd i samverkan med

leverantörerna för verksamhetssystemen så att vi kan ta ut den statistik som är relevant för vår kvalitetsutveckling.

Brukarundersökning

Genom deltagandet i SKL:s arbete med kunskapsstyrning inom socialtjänsten (se avsnittet om kunskapsbaserad praktik) så genomför vi årligen

brukarundersökningar inom myndighetsutövningen som omfattar

verksamhetsområdena social barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd samt missbruks- och beroendevård. Även öppenvården genomför årliga

brukaundersökningar. Brukarundersökningarna ger ovärderlig kunskap kopplad till systematisk uppföljning på individnivå och den kunskapsbaserade praktiken.

Tillsynsärenden

IVO ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning.

I tillsynsuppdraget ingår handläggningen av anmälningar, till exempel Lex Sarah, Lex Maria och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut. Varje års görs en genomgång av IVO:s eventuella tillsyner och de inkomna anmälningar för att utröna mönster och se till att de åtgärder som beslutats genomförts. En sammanställning av detta presenteras i kvalitetsbokslutet.

Analysdagar

Under verksamhetsåret ansvarar enhetscheferna för analysdagar för sin enhet där man systematiskt utvärderar sin verksamhet genom att gå igenom relevant

statistik kopplat till de mål som finns för verksamheten. Dessa analysdagar sker två gånger per år. Resultatet redovisas i Socialkontorets årliga kvalitetsbokslut.

9.4 Så blir vi bättre på Socialkontoret i Trosa

I detta avsnitt kopplas våra förbättringsarbeten till detta dokuments definition av kvalitet samt individ och familjeomsorgens mål antagna årsvis av Humanistiska nämnden. De politiska målen är de mål som chefer och medarbetare ska fylla med praktisk verksamhet av god kvalitet. Under detta avsnitt redovisas hur vi följer upp nämndens mål och delar av dokumentets definition av kvalitet.

Bra bemötande

Ett gott bemötande har avgörande betydelse för socialtjänstens kvalitet. Kontakten och dialogen med personer som söker stöd hos socialtjänsten ska bygga på respekt för människors lika värde, individens självbestämmande och integritet. Mötet mellan personalen och enskilda personer är avgörande för att skapa en förtroendefull relation. Personalen behöver även ta till vara personens egna erfarenheter och önskemål, och erbjuda individuellt anpassad information.

Delaktighet och respekt är av största vikt i alla möten med personer som har kontakt med socialtjänsten.

(27)

15

Ett gott bemötande handlar om att ha kunskaper och förmågor som gör att man kan bemöta och kommunicera med personer i kris. Bemötandet kan gälla den person som har kontakt med socialtjänsten, med anhöriga eller i uppsökande verksamhet. Bemötandet är en viktig kvalitetsfaktor för hur brukare upplever socialtjänsten. Ett gott bemötande är även viktigt för att människor ska vilja och våga söka det stöd som de har behov av och även återkomma vid behov.

Bemötandet mot klienter på socialkontoret i Trosa följs upp genom årliga brukarundersökningar och tillgänglighetsundersökningar.

God tillgänglighet

Sociala tjänster ska vara lättillgängliga och det handlar bland annat om hur lokaler anpassas för personer med funktionsnedsättning, hur besök, hembesök och andra kontakter organiseras, vänte-, handläggnings- och utredningstider samt hur information ges. Dessutom hur organisationen i stort är anpassad för olika målgruppers behov. För att kunna göra tjänsterna tillgängliga krävs det kunskap om målgruppens behov. Processer och rutiner för att säkerställa tillgänglighet kan vara:

• Tillgänglighet per telefon, e-post (och sociala medier)

• Tillgänglighet till lokaler för personer med funktionsnedsättning

• Tillgänglighetsplanering vid behov av nya lokaler

• Aktivt deltagande i kommunens samhällsplanering

• Metoder för mätning av vänte- och handläggningstider

• Metoder för granskning av tryckt eller webbaserad information

Socialchef ansvarar för att socialkontoret aktivt deltar i kommunens

samhällsplanering gällande tillgänglighet. Enhetschef ansvarar för att det finns riktlinjer och rutiner för tillgänglighet och att alla medarbetare har kunskap om dessa.

Tillgängligheten för klienter på socialkontoret i Trosa följs upp genom årliga brukarundersökningar samt till viss del i Öppna jämförelser.

Tidiga insatser och förebyggande arbete

Många barn och unga får många gånger inte den hjälp de behöver. Verksamheter som ger stöd och finns i barns och ungas vardag behöver blir bättre på att

samordna sig, inte tvärtom. En otydlig samordning kan bero på att skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst – som ofta arbetar parallellt med samma barn – saknar en helhetsbild av barnets situation.

Åren 2017–2020 har Skolverket och Socialstyrelsen i uppdrag att förbättra förutsättningarna för att alla barn som behöver det ska få tidiga och samordnade insatser. Socialstyrelsen och Skolverket har gemensamt ett regeringsuppdrag om tidiga samordnade insatser 2017–2020.Myndigheterna ska:

(28)

16

• kartlägga och identifiera goda exempel på samverkan

• beskriva juridiska och strukturella hinder för samverkan

• följa upp, utvärdera och sprida resultatet till kommuner och andra viktiga aktörer.

Trosa kommun har en lång tradition av samverkan mellan skola och socialtjänst.

Humanistiska nämnden är den gemensamma nämnden för skola och socialtjänst.

Ett av de viktigaste uppdragen för nämnden är att följa upp den gemensamma samverkan. Detta sker vid varje nämndsammanträde.

Under nämndens mål för tidiga insatser så ska andel brukare som själv söker stöd från socialtjänsten öka och fler medborgare ska vända sig till socialtjänsten för att få stöd. Detta följs upp genom kvartalsstatistik av andelen ansökningar i

förhållande till antalet anmälningar samt av hur många individer som söker råd och stöd från våra verksamheter. Vi vill även utveckla ett arbetssätt där vi får våra samverkansparter, exempelvis skolan att uppmuntra föräldrar/vårdnadshavare att ansöka om hjälp och stöd från socialtjänsten.

Tidiga insatser är en form av förebyggande arbete, men socialtjänstens

förebyggande arbete är bredare än så. Socialtjänstens förebyggande arbete ska syfta till att förebygga sociala problem och social utestängning och ska bedrivas på samhälls-, grupp- och individnivå. Socialtjänstens medverkan i kommunens

samhällsplanering är mycket viktig för att minska segregation och social utestängning. I den uppsökande verksamheten ska socialnämnden upplysa om socialtjänstens stöd och insatser, och erbjuda barn och vuxna sin hjälp. Nämnden ska samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar när det är lämpligt.

Under nämndens mål för förebyggande arbete så ska barn och ungdomar få bästa möjliga stöd från sitt familjenätverk vilket skall ske genom anordnande av

föräldracaféer, föräldrastöd och familjebehandling. Detta följs upp genom

utvärdering av våra föräldracaféer och genom brukarenkäten inom öppenvården för barn, ungdomar och föräldrar/vårdnadshavare som deltar i våra verksamheter.

Engagerad och kompetent personal

Medarbetarnas kompetens och engagemang är avgörande för organisationens effektivitet. Genom att skapa förutsättningar för att ta till vara på kraften hos medarbetarna kan man överträffa mål och öka kvalitén i verksamheten. De handlar exempelvis om att sätta upp tydliga mål som medarbetaren är delaktig i, inkludera medarbetaren i utveckling och förbättringar och ta tillvara deras idéer, ge frihet och ansvar i de olika arbetsprocesserna och utveckla de olika kompetenserna i

verksamheterna. Det är också av största vikt att vi uppnår och håller fast vid socionomkravet inom den sociala barnavårdens myndighetsutövning.

Kommunfullmäktiges mål följs upp genom den årliga HME-enkäten och målet anses nått när 80% av medarbetarna svarat betyget 4 eller 5 i enkäten. Dessutom

kommer en uppföljning av medarbetares kompetens och utbildning under 2020.

God handläggning och dokumentation

Den som bedriver verksamhet ska dokumentera arbetet med att systematiskt och

(29)

17

fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Kravet på dokumentation omfattar alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl ledningssystemets grundläggande uppbyggnad som det systematiska förbättringsarbetet. Det innebär att fastställda processer och rutiner ska vara dokumenterade. Det innebär även att arbetet med planera och utföra riskanalyser, egenkontroller och hantera klagomål, synpunkter och rapporter ska dokumenteras liksom vilka förbättrande åtgärder som framkomna avvikelser har gett upphov till.

Vår verksamhet ska utföras på ett objektivt, rättvist, förutsägbart och jämlikt sätt enligt gällande regelverk. Dokumentationen är en förutsättning för att säkerställa en god kvalitet när vi fattar beslut, genomför och följer upp insatser. En rättssäker verksamhet kräver en handläggning som är transparent i meningen att den ger insyn så att ett ärende är lätt att följa och att den enskilde är delaktig.

Dokumentationen kan även ske genom protokoll i ledningsgrupper och från arbetsplatsträffar. Det kan också ske genom dokumentation i specifika ärenden, exempelvis genom Lex Sarah.

Det ska finnas riktlinjer och rutiner för handläggning och dokumentation i ärenden som rör den enskilde. Utgångspunkten ska vara att samtliga insatser sker i

beaktande av sekretess och rättssäker hantering, och att insatser genomförs enligt det som beslutats. Dokumentationsskyldigheten under genomförandet gäller alla insatser och dessa skall kunna identifieras och spåras.

Socialkontorets handläggning och dokumentation ska syfta till att individen får rätt insats som bygger både på den enskildes behov och den kunskap som finns inom det sociala arbetets fält. Socialtjänstens insatser ska även bygga på respekt för den enskildes rätt till självbestämmande och integritet.

Under nämndens mål kring medborgares önskemål och behov ska våra egna årliga brukarundersökningar visa att minst 80% av våra brukare är ganska nöjda till mycket nöjda med det stöd de fått. Detta område följs även upp vid våra återkommande analysdagar som sker två gånger per år.

9.5 Kvalitetsbokslut

I kvalitetsbokslutet summeras verksamhetens resultat under verksamhetsåret.

Kvalitetsbokslutet beskriver hur vi nått nämndens mål, identifierar

utvecklingsområden och beskriver åtgärder för att förbättra kvalitén och hur

kvalitetsarbetet ska bedrivas kommande verksamhetsår. Syftet med dokumentet är att på ett kort och sammanfattande vis redovisa stora delar av det kvalitetsarbete som genomförts under året. Kvalitetsbokslutet tar sitt avstamp i enheternas analysdagar.

9.6 Så här samverkar vi på Socialkontoret i Trosa

Att säkerställa att processer och rutiner för samverkan finns samt att de är väl kända och används i det dagliga arbetet har hög prioritet i socialkontorets kvalitetsarbete.

(30)

18

Socialförvaltningens klienter har många gånger sammansatta och komplexa behov som kräver samverkan och samarbete såväl internt, inom och mellan nämnder, som externt med andra myndigheter och aktörer. Samverkan är en nödvändig faktor för att uppnå kvalitet för klienten. Samverkansskyldigheten inom socialförvaltningens område regleras i olika lagar och föreskrifter, bl.a. förvaltningslagen och

socialtjänstlagen. Socialkontoret skall vara ett föredöme när det gäller ovanstående samverkan utifrån ett bra bemötande och ett öppet förhållningssätt utan att bryta mot adekvat lagstiftning.

Inom socialkontoret finns aktuella processer och rutiner för intern och extern samverkan. Socialchef och enhetschef ansvarar för att dessa för samverkan ses över och att de revideras vid behov.

Vi samverkar praktiskt genom att identifiera och ta fram processer, metoder och rutiner som säkerställer till exempel att:

 mål och syfte med samverkan tydliggörs

 vårdplaneringar och andra överenskommelser om internt och externt samarbete kring den enskilde – myndighet - utförare upprättas

 stärka befintligt samarbete internt och externt samt utveckla nya former för samarbete för att kunna tillgodose den enskildes behov

 avtal och överenskommelser om samverkan med andra myndigheter upprät- tas, exempelvis försäkringskassan, arbetsförmedlingen och hälso- och sjuk- vården

 överenskommelser om samverkan med andra externa aktörer upprättas

 överenskommelser och fullmakter av olika slag upprättas mellan den enskilde och de samverkande myndigheterna som reglerar hur samverkan ska gå till i relation till den enskilde, exempelvis SIP, samordnad individuell plan

Nämndens mål kring samverkan följs upp med en årlig enkätundersökning med våra samverkansparter, där verksamheterna skall vara nöjda med hur samverkan fungerar (svara 3-4 på en skala 1-4). Samverkansforum där socialkontoret och skolkontoret medverkar ska leda till lämpligt stöd för barn och ungdomar.

10. Uppföljning kvalitetsledningssystemet

Socialkontorets ledningsgrupp bedömer ledningssystemets lämplighet och effektivitet. Som underlag för bedömningen kan till exempel resultat från egenkontroll, hantering av klagomål och synpunkter, genomförda

brukarundersökningar, analysdagar samt resultat från kvalitetsregister användas.

Efter genomförd genomgång rapporterar förvaltningschef resultatet till nämnden i kvalitetsbokslutet. I samband med detta beslutar nämnden om eventuella

förändringar av kvalitetsledningssystemet.

Förbättringsåtgärder som rör struktur och ansvarsfördelning, dvs sådana frågor som berörs i kvalitetsbokslutet beslutas av nämnden. Förbättringsåtgärder som

(31)

19

rör processer och rutiner beslutas av ledningsgruppen. Ledningens genomgång sker en gång per år i samband med framtagandet av kvalitetsbokslutet.

Referenser

Analysstöd (SKL 2015)

Att följa upp verksamhet (SKL 2012)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Förordning om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter (1981:1370)

Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (Socialstyrelsen e-bok 2012) Handbok för öppna jämförelser (SKL 2017)

Lex Sarah Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah (Socialstyrelsen 2013)

Socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter (SOSFS 2011:13)

Databaser och e-tjänster:

KKIK, kommunens kvalitet i korthet (SKL)

Kolada nyckeltal för kommuner och regioner (SKL)

Kunskapsguiden (Socialstyrelsen)

Öppna jämförelser (Socialstyrelsen)

(32)

(33)

Socialkontoret Ola Nordqvist

Verksamhetsutvecklare 0156-522 73

Ola.nordqvist@trosa.se

Riktlinjer för familjehemsvården

Förslag till beslut

Humanistiska nämnden antar riktlinjer för familjehemsvården.

Ärendet

Humanistiska nämnden har vid en placering utanför hemmet ett ansvar för att den som vårdas utanför hemmet får en god vård.

Syftet med riktlinjerna för familjehemsvården i Trosa kommun är att säkerställa en rättssäker handläggning för barn som placeras i familjehem. Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av nämnd tar emot barn för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt.

I Trosa kommun ansvarar Humanistiska Nämnden för de uppgifter som åligger socialnämnden enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilda bestämmer om vård av unga (LVU) där familjehemsvården är en del.

Riktlinjerna tar sin utgångspunkt i föreskrifter, handböcker och allmänna råd från Socialstyrelsen.

Graham Owen Ola Nordqvist

Socialchef Verksamhetsutvecklare

Bilaga

Förslag till riktlinjer för familjehemsvården

(34)

Riktlinjer för familjehemsvården

Antagen av:

Dokumentkategori:

Dokumenttyp:

(35)

Socialkontoret Riktlinjer för familjehemsvården

Datum 2019-10-15 Diarienummer HN 2019/63

1. Inledning och syfte ... 2 2. Grundläggande principer vid familjehemsplacering ... 2 3. Jourhem ... 3 4. Privatplacering och nätverkshem ... 3 5. Konsulentstödda familjehem ... 3 6. Nämndens ansvar ... 4 7. Åtgärder inför och i samband med placering ... 5 7.1 Kontakt med mottagande kommun ... 5 7.2 Folkbokföring ... 6 7.3 Hemlighållande av vistelseort ... 6 7.4 Avtal ... 6 8. Ersättning och sociala förmåner till familjehemmet ... 6 8.1 Arvode ... 7 8.2 Omkostnadsersättning ... 7 8.3 Ersättning vid akut placering ... 7 8.4 Ersättning för förlorad arbetsinkomst ... 7 8.5 Sociala förmåner ... 7 8.6 Försäkring ... 8 9. Barnets ekonomi ... 8 9.1 Barnpension och efterlevandestöd ... 8 9.2 Barnets sparpengar ... 8 9.3 Arv ... 8 9.4 Barnets egna inkomster ... 8 10. Kostnader för vårdnadshavare ... 9 11. Stöd till familjehemmet ... 9 12. Dokumentation i akt ... 10 12.1 Familjehemsakt ... 10 12.2 Barnets akt ... 10 13. Uppföljning och övervägande ... 10 14. Vårdnadshavarens roll... 11 15. Vårdnadsöverflytt ... 11 16. Risker vid placering i familjehem ... 12 17. Avslutning av uppdrag... 13 Lagar, författningar och förordningar ... 13 Referenser ... 14

(36)

TROSA KOMMUN Riktlinjer för familjehemsvården

Sida 2(16)

1. Inledning och syfte

Syftet med riktlinjerna är att säkerställa en rättssäker handläggning för barn som placeras i familjehem. Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av nämnd tar emot barn för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt (3 kap 2 § Socialtjänstförordningen SoF). Jourhem benämns i lagen som ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran. Hem som tar emot s.k. privatplaceringar benämns i lagen ”annat enskilt hem”.

Riktlinjerna omfattar socialtjänstens arbete med barn och unga, 0-18 år och i vissa fall upp till 21 år som behöver vård utanför det egna hemmet. I texten benämns åldersgruppen framledes som barn. Barnet kan vistas i familjehem antingen med stöd av beslut om vård enligt Socialtjänstlagen SoL kapitel 6, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU kapitel 11 eller genom ett medgivande om privatplacering enligt SoL (6kap 6 § 1 st. SoL).

Riktlinjerna ska ge personal som arbetar med familjehemsplacerade barn och unga stöd och vägledning i arbetet. Riktlinjerna utgår från lagar, föreskrifter och allmän- na råd samt Socialstyrelsens handböcker, Barn och unga i familjehem och HVB samt Placerade barns skolgång och hälsa.

2. Grundläggande principer vid familjehemsplacering

Familjehemmet ska ge det placerade barnet en god vård och se till att barnet får sina behov tillgodosedda i samverkan med kommunens socialtjänst, vårdnadshava- re/föräldrar och andra berörda. Vården ska vara trygg, säker, ändamålsenlig och präglas av kontinuitet för att ge bästa möjligheter till en god uppväxt och ett gott vuxenliv.

När en utredning avseende ett barn har kommit fram till att barnet är i behov av att placeras utanför det egna hemmet ska socialtjänsten verka för att så långt som möjligt utforma insatsen i samförstånd med barnet och vårdnadshavaren/föräldern.

Socialtjänsten ska främja den enskildes samhörighet med anhöriga och andra när- stående samt kontakt med hemmiljön (6 kap. 1 § SoL). Närhetsprincipen i social- tjänstlagen ska följas. I vissa fall kan det vara befogat att frångå närhetsprincipen, exempelvis i de fall då barnet löper särskilda risker med att vistas i närheten av hemmet.

I första hand, under förutsättning att det är till barnets bästa, ska det övervägas om barnet kan placeras hos någon anhörig eller annan närstående (6 kap. 5 § SoL).

Om det är möjligt och till syskonens bästa bör syskon placeras tillsammans. Om placering i samma familj av något skäl inte kan ske bör syskonen placeras i närhe- ten av varandra. Socialtjänsten är skyldig att se till att kontakt mellan syskon upp- rätthålls.

Vid val av hem till barn med en annan etnisk bakgrund än svensk har barnet rätt till stöd för att behålla sitt språk, sin religion och sin etniska identitet, utifrån barnets och vårdnadshavarnas/föräldrars vilja och vad som är bäst för barnet.

(37)

Sida 3(16)

Sammanfattningsvis är barn som placeras i familjehem en utsatt grupp med bland annat en förhöjd risk för psykisk och somatisk ohälsa när de blir vuxna. Eftersom en misslyckad familjehemsplacering kan medföra negativa konsekvenser för barnet bland annat i form av byte av familjehem eller insats är det viktigt att socialtjäns- tens utredningar av barn och familjehem fungerar bra. Socialtjänsten ansvarar för att barnens behov under vårdtiden tillgodoses, de måste därför ha kännedom om varje enskilt barns behov samt följa vården noga.

3. Jourhem

Med jourhem avses ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran. Om det inte finns särskilda skäl får ett barn vårdas i ett jourhem i högst två månader efter det att nämndens utredning enligt 11 kap.

2 § om ingripande till barnets skydd eller stöd avslutats. (6 kap. 6 § fjärde stycket SoL). Huvudregeln är således att barn inte ska bo i jourhem i mer än 6 månader. Det finns ett lagstadgat krav på att jourhem, för att kunna ta emot placerade barn, ska vara utredda och godkända av nämnd. Att en enskild verksamhet som svarar för konsulentstöd har genomfört en utredning av ett tilltänkt jourhem är således inte tillräckligt. Det är den nämnd som beslutar om en placering av ett barn som ansvarar för att hemmet utreds, dvs. nämnden ska alltid själv utreda det hem där ett barn placeras.

4. Privatplacering och nätverkshem

En privatplacering är en överenskommelse mellan vårdnadshavaren och ett annat enskilt hem om att ta emot ett barn för stadigvarande vård och fostran. En sådan placering förutsätter, för barn upp till 18 år, att nämnden enligt 6 kap. 6 § SoL har lämnat medgivande till hemmet att ta emot barnet för stadigvarande vård och fost- ran.

Det är nämnden i vårdnadshavarens hemkommun som prövar frågan om medgivande (6 kap. 9 § SoL). I de fall föräldrarna har gemensam vårdnad och bor i olika kommuner ska båda kommunerna besluta om medgivande.

För privatplacering behövs endast ett medgivande för unga upp till 18 år (6 kap 6 § SoL). Nämnden behöver inte erbjuda stöd, följa vården eller överväga vårdnadsö- verflytt vid privatplacering. Ingen ersättning utgår vid privatplacering.

När ett barn kommer till Sverige utan vårdnadshavare, ensamkommande, är det vanligt att barnet placeras i ett så kallat nätverkshem exempelvis hos släktingar, vänner eller bekanta som barnet känner sedan tidigare. En placering sker på sed- vanligt sätt utifrån kommunens riktlinjer. Till skillnad mot privatplacering utgår er- sättning genom lägsta omkostnad.

5. Konsulentstödda familjehem

Nämnden kan vända sig till en privat anordnare för att rekrytera ett hem. Ofta har anordnaren knutit till sig ett antal hem, för vars utbildning, handledning och stöd anordnaren svarar. Det finns inget som hindrar att socialtjänsten köper sådana tjänster av ett företag, men själva uppdraget är knutet till en viss person/familj och kan inte överlåtas.

(38)

Sida 4(16)

Konsulentstödda hem ska utbildas, utredas och bedömas på samma sätt som alla andra hem. Även när det gäller genomförandet och uppföljningen av vården har socialtjänsten samma ansvar för barnen i de konsulentstödda hemmen som för öv- riga placerade. Den placerande nämnden ska på vanligt sätt noga följa vården och svara för medgivande, omprövningar eller överväganden. Dessa uppgifter ingår i den vanliga myndighetsutövningen och kan inte överlåtas.

Anlitande av konsulentstödd familjehemsvård skall ske restriktivt eftersom den höga kostnadsnivån vid långvarig familjehemsvård kvarstår under flera år.

6. Nämndens ansvar

Nämnden har vid en placering ett ansvar för att den som vårdas utanför hemmet får en god vård (6 kap 1 § 2st SoL). Enligt 6 kap 1 § Föräldrabalken (FB) har alla barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Nämnden har enligt 6 kap 2 § SoL ansvar för att det finns tillgång till familjehem. I 3 kap 1 § Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:11 anges att social- nämnden ska kartlägga och analysera behovet av familjehem och utifrån kartlägg- ningen planera och säkerställa tillgång till vård som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglas av kontinuitet.

Familjehemmet blir formellt godkänt som familjehem först när beslut om placering och familjehemsutredningen behandlats i nämndens individutskott och beslut fat- tats där. Om det framkommer omständigheter som gör att den tilltänkta familjen är olämplig behöver familjen informeras om det omgående och utredning avbrytas. Ett sådant ställningstagande kan inte överklagas av det tilltänkta familjehemmet.

En familjehemsutredning består av flera delar och en del handlar om att utreda det tilltänka familjehemmet genom att samla in information och intervjua de tilltänka familjehemmet. Det ingår också registerkontroll hos kronofogdemyndigheten, för- säkringskassan och socialregisterkontroll (i familjehemmets hemkommun och om familjen flyttat görs kontroll i tidigare hemkommun), utdrag ur belastnings- och misstankeregister samt en referenstagning som ska ge ett allsidigt underlag för bedömning av familjehemmets lämplighet. Utdrag ur belastningsregistret gäller båda makar om det är två i hushållet och även där det finns vuxna barn som är hemmavarande. Vid referenstagning bör frågor ställas om den tilltänkta familje- hemsförälderns personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga.

En utredning enligt 11 kap 1 § SoL ska alltid föreligga vid placering i familjehem och beslut kring detta. När det står klart att utredningen kommer att avslutas med förslag om vård utanför det egna hemmet ska alltid barnet läkarundersökas och dess behov av tandvård tillgodoses. Detta regleras av ett gemensamt avtal mellan kommunerna i Södermanland och Region Sörmland (Närvård i Sörmland 2017). En undersökning av skolnivå och särskilda behov kopplat till detta ska ingå som en del av utredningen. Utredningen behöver också innehålla en redogörelse kring över- väganden som gjorts för att placera barnet hos en anhörig eller annan närstående (6 kap 5 § SoL). Detta för att barn ska få ett familjehem som i största möjliga ut- sträckning bedöms motsvara barnets behov i olika avseenden. För att säkerställa att de barn som placeras familjehem ska få sina behov av barn- och ungdomspsy-